Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Biksd. kansli den 3 maj 1901, kl. 3 e. m.
Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3, i
anledning af väckta motioner rörande beliofvet af lag¬
stadgade anordningar vid transport af timmer sjöledes
m. m.
Med bifall till sitt tredje tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 5, bar Andra
Kammaren, i anledning af två under n:is 7 och 23 väckta motioner, för
sin del beslutat, det Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om hvilka åtgärder må,
med hänsyn till transport af timmer sjöledes, vidtagas för sjöfartens be¬
tryggande mot de i följd af dylik transport uppkommande faror och
olägenheter, och derefter för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet,
hvartill denna utredning kan föranleda.
Jemlikt 63 § riksdagsordningen har detta beslut delgifvits Första
Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt första tillfälliga utskott.
Andra Kammarens utskottsutlåtande har följande lydelse: Till utskottet
har remitterats tvenne inom Andra Kammaren väckta motioner, n:is 7 och 23.
I den förstnämnda föreslår herr J. A. Kinnman, »att Riksdagen ville
genom skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga
under ompröfning, hvilka åtgärder som böra vidtagas för sjöfartens betryg¬
gande från faror, orsakade genom transport af timmer i flottar eller s. k.
mosor», och i den senare motionen hemställer herr E. Smith, »att Riks¬
dagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t begära, det täcktes Kongl. Maj:t
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag rörande sådana
Bill. till Riksd. Prot 1.901. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. (N:o O.) 1
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
åtgärder vid transport af timmer i eller i närheten af farleder, att fara
för sjöfarten derigenom förekommes».
Till stöd för sina motioner hafva begge motionärerna framhållit,
hurusom vid transport af timmer i flottar, dessa vanligen sammanläggas
till en sådan längd, att de ej kunna af den bogserande ångaren fort-
skaffas och styras, hvilket ofta haft till följd, att utsatta sjömärken till
fara för sjöfarten borttagits eller rubbats från sina platser.
Herr Kinnman erinrar om det icke sällan förekommande förhållande,
att timmerflottar slita sig loss från den bogserande ångaren och flyta
omkring till stor fara för fartyg, helst i mörkret, under det att herr Smith
i sin motion särskildt påpekar faran af att möta stora timmertransporter
i smala sund och trånga farvatten, der fartygen med öfverhängande risk
för grundstötning eller strandning måste hålla undan för flottarne samt
vidare den mängd kringflytande timmer, som anträffades, när flottarne gjort
haveri eller sprängts af vind, sjö eller grundstötning och hvilken inne-
bure en ständig fara för ej allenast propellern, utan äfven sjelfva skrofvet,
som vid kraftig beröring dermed lätt kunde springa läck.
Sistnämnde motionär, som anser nu gällande lagbestämmelser för sjö¬
fartens betryggande mot skador af timmertransport helt och hållet magt-
lösa, föreslår, att vid fastställande af lagstadgade anordningar för sådan
transport framför allt borde iakttagas, att transport af löst timmer inom
»bom» eller »länsa» förbjödes, hvarjemte borde föreskrifvas, att flottarne
lades så, att de ej kunde slås sönder af sjön samt att de ej finge tagas
så långa och breda, att de innebure risk för i trånga sund eller farleder
mötande fartyg, och att en bogserbåt ej finge taga större lass än han
orkade fortskaffa och styra, äfven om sjö och vind komme från sidan.
Motionen är åtföljd af intyg från befälhafvare å fartyg, som trafikera
Norrlands kuster, samt från lotskaptenerna i Luleå, Sundsvall och Göte¬
borg, hvilka samtliga instämma i motionens syfte, lotskaptenen i Sundsvall
dock med anmärkning, att den af timmerbogsering framkallade faran enligt
hans uppfattning i allmänhet vore något öfverdrifven.
För utredande af föreliggande frågor har utskottet inhemtat utlåtande
från kong! lotsstyrelsen, lotskaptenerna i Luleå och Sundsvall, Angerman-
elfvens flottningsförenings styrelse, ångfartygsbefälhafvaresällskapet i Stock¬
holm, kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap, åtskilliga trävaru- och
sågverksaktiebolag m. fl., hvarjemte lotskaptenen i Sundsvall vid sitt ut¬
låtande fogat yttranden af lotsförmännen inom Sundsvalls lotsfördelning
samt af ett antal hamnkaptener och sågverksegare m. fl., hvilka samtliga
yttranden och utlåtanden finnas som bilagor vidfogade utskottets utlåtande
och till hvilka utskottet tillåter sig hänvisa.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. B
Af de upplysningar, som derigenom vunnits, finner utskottet framgå:
att i utprickade farleder, hvarest transport af timmer i flottar be-
drifves, de flytande sjömärkena ej sällan borttagas och rubbas från sina
ställen af bogserade timmerflottar,
att i enstaka fall grundstötning och förlust af fartyg deraf upp¬
kommit, men deremot icke veterligen någon förlust af menniskolif,
att fara och olägenhet för sjötrafiken otvifvelaktigt uppstå dels genom
dylika tidt och ofta inträffade rubbningar af de flytande sjömärkena, hvilka
ej alltid genast kunna blifva observerade eller rättade och dels genom de
stora timmermassor, som ofta, bogserade af allt för svag motor eller rent
af i saknad deraf, belamra de trängre farlederna och derigenom stundom
hindra annan sjöfart att utan risk passera.
Vid försök att afhjelpa de anmärkta olägenheterna yppa sig emellertid,
såsom de utlåtandet vidfogade skrivelser tydligen visa, icke så få svårig¬
heter.
Då trävaruindustrien är en för vårt land synnerligen vigtig näring,
hvaraf, såsom lotsstyrelsen framhåller, större delen af den norrländska sjöfarten
i sista hand är beroende, och man derför bör vara mån om att icke utan
tvingande skäl bestämmelser i nu ifrågavarande afseende meddelas, som
verka hämmande eller hindrande på denna näring, torde först böra tillses,
huruvida icke från statens sida åtgärder kunde vidtagas till afhjelpande
af dessa faror och olägenheter.
Den största faran för sjöfarten ligger, såsom motionärerna framhållit,
otvifvelaktigt deruti, att de utsatta sjömärkena genom bogserade timmer¬
flottar ej sällan borttagas eller rubbas från sina platser.
I detta afseende torde måhända en förbättring i dessa öfverklagade
förhållanden kunna vinnas genom ändamålsenligare konstruktion af sjelfva
prickarne. Sålunda borde i de farleder, der timmerflottning bedrifves,
prickarne förses med starkare försänkning och i vattenytan enhålla en
form, som icke så lätt utsatte dem för att vid kollision med timmer-
grimma eller flotte fastna i dessa.
Skulle det oaktadt inträffa, att sjömärke vid dylik kollision rubbades
från sitt läge eller lösrycktes, borde det åligga befälhafvaren å den bog¬
serande ångaren att ej blott derom ofördröjligen göra anmälan utan ock
i närmaste granskap af märket utlägga varningssignal, hvartill borde an¬
vändas en särskildt och uteslutande för sådant ändamål afsedd, lätt skönj¬
bar boj.
Vid en lagstiftning i dessa frågor torde för öfrigt det af lotskaptenen
i Sundsvall Karl Sundholm afgifna förslaget vara förtjent af särskild upp¬
märksamhet.
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
Detta förslag har i den af bemälde lotskapten till kongl. lotsstyrelsen
insända skrifvelse alfattats i följande trenne punkter:
l:o) I de farvatten, som äro trånga och krokiga, och der, genom att
prickar af en eller annan orsak rubbas, fara för trafiken kan uppstå, bör
om möjligt farleden utvisas af ensmärken.
2:o) Kunna dylika märken icke anbringas, ledes om möjligt bogser-
trafiken och den öfriga trafiken fram skilda vägar.
3:o) I sjökorten utläggas de för bogsering anvisade lederna, hvilka
bogserbåtar vid bogsering skola vara förpligtade att följa, om omständig¬
heterna det medgifva.
De i lag gifna bestämmelser till sjöfartens tryggande mot de faror,
som i föreliggande motioner afses, innehållas i straff lagens 19 kap. 21 §,
der det stadgas i mom. 1, att den, som ouppsåtligen genom vårdslöshet,
oförsigtighet eller försummelse är vållande till skeppsbrott, straffas med
fängelse i högst 6 månader eller böter, och i mom. 2, att »är någon på
sätt nu sagdt är vållande till skada å fyr- eller känningsbåk eller annat
sådant tecken, som i 10 § nämndt är (prick, visare eller annat tecken, som
till sjöfarandes rättelse satt är) straffas med böter».
Det är icke osannolikt, att de anmärkta farorna, så vidt de angå
rubbande af utsatta sjömärken, till en del hafva sin grund i en efterlåten
tillämpning af gällande lag. I hvarje fall torde icke med nödvändighet
någon skärpning af nu gällande ansvarsbestämmelser erfordras, men väl
en utsträckning af bötesansvaret, i den mån sådant af en mera ingående
lagstiftning i dessa frågor påkallas, först och främst för underlåtenhet
att vid rubbande af prick eller förlust af flotte göra anmälan derom hos
vederbörande myndighet.
Vid en blifvande nödvändig allsidig utredning af dessa för såväl
trävaruindustrien som sjöfarten vigtiga frågor torde man, derest nu ifråga¬
satta åtgärder från statens sida ej kunna anses tillfyllestgörande, böra
tillse, hvilka föreskrifter må meddelas i fråga om sättet för timmertrans¬
porternas verkställande.
Gent emot de af herr Smith, beträffande först transport af timmer
inom s. k. »länsor» eller »grimmor» föreslagna åtgärder, torde böra erinras,
att sådan transport, hvilken i virkesegarnes eget välförstådda intresse i
allmänhet blott förekommer å de inre vattendragen och i skärgårdarne,
icke kan utan känbart afbräck för sågverksindustrien förbjudas.
Sorteringen af de stora timmermassor, som med vårflödena nedkomma
till sorteringsbommarne, måste nemligen till ytterlighet forceras för und¬
vikande af öfverfyllnad i bommarne. Dessa skulle eljest söndersprängas
och virket bana sig väg till de nedanför belägna fjärdarne och hafvet.
5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o tf.
Om det till afhemtning utsorterade timret skulle läggas i flottar, innan
det Ange transporteras från sorteringsplatsen, förorsakades alltid hinder i
sorteringsarbetet med åtföljande risk att spilla timmer till hafs, hvarför¬
utom genom flottläggningsarbetet och flottarnes rifning vid sågverken be¬
tydligt ökade kostnader komme att uppstå såväl för sågverken som för
virkesleverantörerna. Slutligen skulle äfven hinder möta för flottläggning
å sorteringsplatserna derigenom, att dessa områden på en del ställen äro
så grunda och utsatta för ytterligare uppgrundning, att muddring der¬
städes årligen måste pågå för att hålla så stort vattendjup, att enkelt
timmer der kan flyta fram.
Att bogsering af timmer inom »grhumor» eller 'dansör » i synnerhet
i trängre farvatten är för fartygstrafiken hinderlig i följd af den stora
omfattning dylika timmerfylda ringbommar vanligen hafva, lär icke kunna
förnekas, men då sådan transport, i den utsträckning, hvari densamma nu
försiggår, synes vara för sågverksrörelsens ändamålsenliga bedrifvande nöd¬
vändig, torde ingen annan inskränkning deruti böra göras, än att ett
lämpligt maximiantal bestämmes af de stockar, som inom en och samma
ringbom transporteras.
Hvad derefter beträffar den af herr Smith äskade föreskriften om
flottarnes hopläggande på sådant sätt, att de ej kunna sias sönder af sjön,
måste det anses ligga i virkesegarnes eget intresse, att så säkert hopfoga
såväl flottarne sins emellan som timret inom hvarje flotte, att intet deraf
går förloradt. Om ändock på grund af synnerligen ogynsamma väderleks¬
förhållanden löst timmer eller hel flotte någon gång skulle förloras, borde
det åligga befälhafvaren å den bogserande ångaren att åtminstone i det
senare fallet ofördröjligen göra anmälan derom till vederbörande lots-
befäl.
Såsom en annan allmän säkerhetsåtgärd vid timmerbogseringar borde
vidare föreskrifvas, att å timmerflotte, som bogserades, skulle nattetid
eller i mörker föras å flottens aktersta del och, då flera flottar bogserades
efter hvarandra af samma motor, åtminstone å den sista, en lanterna med
viss bestämd lyskraft. Likaså synes sjöfartstrafikens ostörda gång å Troll-
hätte kanal, Göta eif och andra dylika lifligt trafikerade farleder kräfva
föreskrift derom, att timmertransporterna å dessa farleder endast böra
ske med tillhjelp af ångmotor.
Bestämmelser åter i fråga om timmerflottarnes storlek, antalet flottar,
som få bogseras af eu och samma motor samt dess förhållande till den
bogserade timmermassan in. in. torde, derest de anses nödiga, böra af-
passas efter de särskilda förhållandena inom olika delar af landet, i hvilket
afseende det synes höra åligga Kongl. Maj:ts befallningshafvande hvar å sin
Bill. till Riksd. Prat. 11)01. S Sami. ‘J Afd. 1 Band. tf Raft. 2
€ Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
ort att efter vederbörandes hörande och i enlighet med vissa derom gifna
allmänna föreskrifter gå i författning om utfärdande af dylika bestämmelser.
Då det sålunda synes utskottet obestridligt, att det sätt, hvarpå timmer¬
transporter i våra farleder för närvarande bedrifvas, ofta medför olägen¬
heter och faror för sjöfarten, och utskottet derför anser nödigt att för sjö¬
farten betryggande åtgärder vidtagas i detta afseende, något som dock
enligt utskottets åsigt förutsätter en allsidig utredning af denna fråga,
föreslår utskottet med anledning af herrar Kinnmans och Smiths före¬
varande motioner den hemställan, som redan härofvan återgifvits.
Första Kammarens tillfälliga utskott, som hänvisar till de intyg och
utlåtanden, hvilka bifogats den ena (n:o 23) af motionerna och medkammar-
utskottets betänkande, har icke funnit något att erinra mot hvad sålunda
tillstyrkts och godkänts; utan finner sig böra hemställa,
att Första Kammaren måtte biträda Andra Kamma¬
rens i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 3 maj 1901.
På utskottets vägnar:
SIGFRID WIESELGREN.
Stockholm, Ivar Hajggströms Boktryckeri A.B., 1901.