Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 23.
1
N:o 28.
Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1901, kl. 3 e. m.
Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 6, i an¬
ledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t i
fråga om tydligare bestämmelser angående folkskolelärares
bostadsförmåner.
I en inom Andra Kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott
öfverlemnad motion, n:o 47, har herr C. Sandquist hemstält,
»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida icke mera tydlig bestämmelse
rörande ordinarie folkskolelärares och lärarinnors bostadsförmåner borde stadgas,
samt i sådant fall låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag i ämnet».
Till stöd härför har motionären anfört följande:
»Uti »stadganden om aflöning och lönetillskott åt ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor» föreskrifves i § 1, moment 2:
'Sådan lärare eller lärarinna, som i mom. 1 omförmäles, skall ock af
skoldistriktet förses med tjenlig bostad och nödigt bränsle.’
Att denna flertydiga bestämmelse gjort lärarebostadsfrågan till eu
smakfråga, som lemnat fritt rum för godtycket och sålunda vållat och vållar
ännu mycket obehag emellan lärare och församlingar, är derför helt naturligt.
Under gången tid har sålunda mången lärare med familj nödgats bo
uti mycket inskränkt bostad, ty bostaden har ansetts vara »tjenlig». De
ännu (kvarstående gamla skolhusen, af hvilka numera icke så få användas
till småskolor och småskolelärarinnebostäder, bära vittnesbörd derom.
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 8 Sami. 2 Afä. 2 Band. 28 Höft. (N:o 28).
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Men trånga och obeqyäma lärarebostäder höra icke blott till gången
tid. Ty på ganska många ställen utgöres lärarebostaden ännu af ett mindre
rum och kök, med ingång öfver skolsalsförstugan, öfver hvilken flera gånger
dagligen en skara skolbarn traskar ut och in. Till en sådan lärarebostad
plägar väl ock vanligen höra en vindskammare, men afskild som den är ifrån
den öfriga trånga bostaden, uppfyller densamma på ett mycket otillfredsstäl¬
lande sätt sitt ändamål. Men »tycke och smak» om hvad som bör förstås
med »tjenlig bostad» vålla dock, att en dylik bostad, både för trång och
högst otreflig, anses vara »tjenlig». Till »tjenlig bostad» bör, enligt min
åsigt, höra minst två tidsenliga, intill hvarandra liggande rum, med kök och
egen förstuga.
Men »tycke och smak» om hvad som bör förstås med »tjenlig bostad»
ifrån en pretentiös skollärares synpunkt, plus stundom folkskoleinspektörens,
kunna ock vålla öfverdrifna anspråk på lärarebostad. Fribelägen eller ifrån
skolhuset afskild lärarebostad om tre å fyra rum och kök, uppförd för en
kostnad af cirka 5,000 kronor och derutöfver, göres anspråk på vid äfventyr,
att kommunen kan komma att gå miste om statsanslaget.
I ganska många församlingar finnas icke blott en, utan flera folk¬
skolelärare. Om derför en pretentiös skollärare inom en större församling-
lyckas genomdrifva sina stora anspråk på »tjenlig bostad», hvad följer väl
derutaf? Konseqvensen fordrar då, att de öfriga lärarne med samma examina
och samma undervisningsskyldighet skola i bostadsväg göras likstälda med
honom.
Att sådana anspråk på »tjenlig bostad» kunna komma att blifva i
ekonomiskt afseende ödesdigra nog för kommunerna, det är icke svårt
att inse.»
Såsom synes af ofvanstående framställning, utgår motionären från det
i stadgandena angående aflöning åt lärare vid folkskolor använda uttrycket
»tjenlig bostad» och menar, att detta uttryck, med hänsyn till den olika
tolkning man gifvit åt detsamma, medfört, att lärarebostadsfrågan blifvit en
smakfråga, som lemnat fritt rum för godtycket och »sålunda vållat och ännu
vållar mycket obehag mellan lärare och församlingar».
Häremot vill utskottet framhålla, att i de på nådig befallning ut¬
arbetade normalritningar till folkskolebyggnader jemte beskrifning deröfver
mera bestämda föreskrifter finnas angående lärares bostadsförmåner. Under
rubriken »Lärarens bostad» heter det der:
Andra Kammarens Tillfälliga Vt skotts (N:o V Utlåtande Nio 28. 3
»Till undvikande af ömsesidiga obehag böra skolsal och lärarebostad i
möjligaste måtto skiljas åt. — — — Lärarens boningsrum böra för att vara
sunda icke göras lägre än 9 å 9,r> fot, men å andra sidan, på det deras upp¬
värmning om vintern ej må försvåras, icke högre än 10 å 11 fot. Rummen
böra ligga tillsammans och stå i förbindelse med hvarandra. Ett af dem,
med utgång till skolans afklädningsrum, bör hafva 250 å 350 qvadratfots
golfyta, det eller de andra, med utgång till köket eller köksförstugan, kunna
vara en tredjedel eller fjerdedel mindre.-----Ett vindsrum bör vid
hvarje fast skola samt vid flyttande skolor ä den station, der läraren har
sin egentliga bostad, finnas för att tjena till studerkammare åt läraren. Detta
ruin bör vara minst 8 1/a fot högt.»
Denom dessa föreskrifter har uttrycket »tjenlig bostad» erhållit eu
närmare precisering, som för öfrigt synes stå i full öfverensstämmelse med
motionärens åsigt, att till »tjenlig bostad» böra höra minst två tidsenliga,
intill hvarandra liggande rum med kök och egen förstuga. Vid sådant för¬
hållande och då de af Kongl. Maj:t gifna prejudikaten gå i samma rikt¬
ning, torde från regeringens och Riksdagens sida någon ytterligare lag¬
stiftning i detta ärende icke behöfva ifrågakomma, i synnerhet som en sådan
lagstiftning lika litet som nu gällande föreskrifter skulle kunna afhjelpa de
af motionären påpekade missförhållandena, att på många ställen lärarebostä¬
derna ännu äro trånga och obeqväma. Att sådana missförhållanden äro
rådande, finner utskottet motionären hafva till fullo ådagalagt. Men der
vederbörande lärare låta sig nöja dermed, torde en ytterligare lagstiftning
icke i detta fall lända till önskadt resultat. A andra sidan kan, enligt hvad
erfarenheten visat och prejudikat gifva vid handen, eu lärare, som ej är
nöjd med möjligen förefintliga missförhållanden i fråga om sin bostad, med
tillämpning af nuvarande stadgande!! vinna nödig rättelse, hvadan ur denna
synpunkt ett förtydligande ej synes nödigt.
Icke heller synes någon åtgärd frän regering och Riksdag böra kräfvas
för att förebygga »öfverdrifna anspråk» från lärare, gående ut derpå, att, såsom
motionären förmenar, med tillämpning af bestämmelsen »tjenlig bostad» skulle
kunna fordras »fribelägen eller från skolhuset afskild lärarebostad om tre å
fyra rum och kök, uppförd för en kostnad af cirka 5,000 kronor och der¬
utöfver» ; ty såvidt utskottet har sig bekant, har icke eu sådan långt gående
förmån i fråga om bostad blifvit af vederbörande myndigheter gent emot eu
församlings bestridande någon lärare tillerkänd, ocli skäl finnas icke heller
till den förmodan, att något sådant hädanefter skall inträffa.
Kör öfrigt anser utskottet, att en lagstiftning, som i fråga om bostad åt
lärare och lärarinnor fästsloge alltför minutiösa bestämmelser, skulle medföra
olägenheter för många skoldistrikt i vårt land, hvilka nu lemna sina lärare
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande K:o 28.
och lärarinnor fullt tjenlig bostad, och i hvarje fall lägga hinder i vägen för
skoldistrikten i allmänhet att, med iakttagande af ett visst minimum, efter
omständigheterna mera fritt ordna bostadsförhållandena för sina lärare och
lärarinnor.
På grund af hvad sålunda blifvit andraget får utskottet hemställa,
att herr Sandquists ifrågavarande motion icke må till någon
Andra Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 maj 1901.
På utskottets vägnar:
EMIL HAMMARLUND.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1901.