• Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 26.
1
N:0 26.
Ank. till Eiksd. kansli den 26 april 1901, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4,
i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående formatet på offentliga komitéers tryckta
utlåtanden.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 179, hvilken blifvit
remitterad till samma kammares första tillfälliga utskott, föreslår herr
J. Byström,
»att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att hvad som kommer att tryckas af
de utlåtanden, betänkanden och förslag, som afgifvas af de af Kongl. Maj:t
eller på grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande tillsatta komitéerna, må få
ett för alla sådana tryckalster lika format, derest ej innehållet i något fall
tvingar till afvikelse derifrån».
Till stöd för detta sitt förslag anför motionären följande:
»Allt mer och mer har regeringen de senare åren börjat anlita biträde
af komitéer för att utreda vigtigare frågor, som på ett eller annat sätt
förts fram på dagordningen. I somliga fall har Riksdagen sjelf anvisat
denna väg för mera betydelsefulla ärendens behandling.
De utredningar och betänkanden, som dessa af Kongl. Maj:t eller på
grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande tillsatta komitéer afgifvit, hafva i många
fall varit sakrika och belysande, äfven om en del af de förslag, som sålunda
framstälts, ej ledt till något omedelbart praktiskt resultat. De flesta ut¬
gift till Eiksd. Prof. 1901. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 26 Höft. (N:o 26). j
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o) 1 Utlåtande N:o 26.
låtanden hafva också, åtminstone de senare åren, biff vit tryckta; och nu¬
mera torde alla dessa komitéers redogörelser och lagförslag blifva till trycket
befordrade.
Hvar och eu, som intresserar sig för de frågor, som sålunda blifvit
utredda och i trvck tillgängliga, önskar naturligtvis skaffa sig dem och ordna
dem så, att han kan lämpligen få reda på hvad han i dessa tryckta volymer
åstundar taga kännedom om. Detta skulle vara lättare, än nu är fallet, om
de åsyftade tryckalstren hade, så vidt möjligt vore, samma format. Nu
äro de stundom så olika, att en del af dem ej kan ordnas in i eu vanlig
bokhylla för riksdagstryck.
Det vore säkerligen till fromma för alla enskilda samlare af dessa
kongl. komitéers tryckalster såväl som till gagn för de offentliga biblioteken,
om detta tryck hade ett gemensamt format. Man behöfver blott kasta en
flyktig blick i de fack eller hyllor, der de olika komitébetänkanden, som
nu finnas, äro stälda i Riksdagens bibliotek eller i riksgäldskontoret, för att
öfvertygas om att något bör göras i här åsyftade rigtning.
Då vidare priset för trycket ej blefve högre, om betänkandena finge
samma format, utan snarare tvärt om, så synes mig skäl föreligga för Riks¬
dagen att hos vederbörande göra framställning i ärendet.
Men hvilket format böra då dessa tryckta komitébetänkanden hafva?
Detta kan i somliga fall bero på betänkandets innehåll. Ibland kan
ett så stort format som det, i hvilket den officiella statistiken utgifves,
behöfvas. Tabeller, kartor och dylikt kunna göra detta nödvändigt, och
då har det naturligtvis sitt berättigande, äfven om det icke är något lätt
handterligt format. Men då ett större format begagnas, bör det i alla hän¬
delser vara af samma storlek.
Det lämpligaste formatet för det ifrågavarande trycket synes mig vara
det, som begagnas för Riksdagens förhandlingar, det må vara sjelfva pro¬
tokollet eller dess bihang. Det lämpar sig att stå på samma hylla, och
så borde det vara med de kongl. komitéernas trycksaker.
Betänkandena skulle visserligen kunna hafva ett mindre format än
Riksdagens protokoll, men om så skulle af vederbörande anses lämpligt,
böra de likväl hafva samma format, derest, som sagd!, ej innehållet tvingar
till afvikelse från en gifven regel.»
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 26.
Det förslag, som sålunda framställs af motionären, kan visserligen
synas vara af mindre vigt. I många fall kan emellertid det format, som
en skrift erhållit, hafva sin stora betydelse för innehållets bringande till
allmänhetens kännedom. Får den ett olämpligt format, så inträffar lätt, att
den blir förlagd eller insattes å bokhyllan tillsammans med andra böcker
af samma format och långt skild från den kategori af arbeten, till hvilken
den genom sitt innehåll hör. Och då kan följden lätt blifva den, att ar¬
betet i fråga bortglömmes eller också icke återfinnes, när man vill läsa det.
Det är tydligt, att hvad som sålunda gäller om arbeten af beslägtad!
innehåll i allmänhet äfven och kanske i synnerhet gäller om riksdagstryc¬
ket. Men såsom motionären framhåller och såsom nogsamt är kändt för
Riksdagens ledamöter, råder med afseende på offentliga komitéers tryckta
utlåtanden ej sällan det förhållandet rum, att de icke kunna ordnas in i en
vanlig bokhylla för riksdagstryck. Att så är fallet, är egnadt att fram¬
kalla en viss förundran. Riksdagen har nemligen redan förut skrifart till
Konungen angående samma sak. Riksdagens skrifvelse n:o 29 af den 24
april 1867 är af följande lydelse:
»Sedan den hittills brukliga indelningen af det s. k. Bihanget till Riks¬
ståndens protokoll till följd af de förändrade förhållanden, den nya riks¬
dagsordningen medfört, befunnits icke vidare vara lämplig, har Riksdagen, i
enlighet med derom väckt förslag, beslutat en förändrad indelning af nämnda
riksdagshandlingar, som hädanefter komma att benämnas 'Bihang till Riks¬
dagens protokoll’, hvars andra afdelning skall innehålla, bland annat, de sedan
nästföregående riksdag afgifna komitébetänkanden i ärenden, som kunna
tillhöra Riksdagens pröfning.
Med anledning häraf och emedan Riksdagen anser det vara synner¬
ligen lämpligt, att dylika betänkanden blifva tryckta i samma format som
förrberörda Bihang, anhåller Riksdagen i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nåder förordna, att samtliga betänkanden, som till Eders Kongl.
Maj:t afgifvas af komitéer, hvilka handlagt frågor, som böra blifva föremål
för Riksdagens pröfning, hädanefter skola tryckas i samma format som
Bihanget till Riksdagens protokoll.»
Angående ärendets vidare behandling upplyser justitieombudsmannens år
1868 afgifna embetsberättelse, att Riksdagens nyssnämnda skrifvelse föredrogs
inför Kongl. Maj:t den#10 maj 1867, »hvarvid Kongl. Maj:t, med gillande af
Riksdagens anhållan, att komitébetänkanden i frågor, som böra blifva före¬
mål för Riksdagens pröfning, må tryckas i samma format som Bihanget
till Riksdagens protokoll, förordnade, att innehållet af den underdåniga
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 26.
skrivelser! skulle meddelas samtliga statsdepartement till behörigt iakt¬
tagande för alla de fall, der icke särskilda förhållanden möjligen funnes
höra till undantag från den allmänna bestämmelsen föranleda».
Att, oaktadt nyssnämnda skrifvelse och Kongl. Maj:ts i anledning der¬
af gjorda meddelande till statsdepartementen, komitébetänkandena ej sällan
och äfven der sådant uppenbarligen ej varit nödvändigt utgifvas i annat
format än det sålunda föreskrifna (ja, ibland i format, som ej ens öfverens-
stämmer med något af de för riksdagstrycket använda), torde hafva sin för¬
klaring deri, att beslutet af år 1867 under tidens lopp råkat i glömska.
Utskottet föreställer sig emellertid, att den erinran, som här blifvit
gjord om nämnda skrifvelse samt om Kongl. Maj:ts beslut, skall vara till¬
räcklig för vinnande af motionärens önskemål, och att sålunda någon ny
skrifvelse till Kongl. Maj:t icke för närvarande må anses erforderlig. Vid
sådant förhållande och under uttalande af den förhoppning, att veder¬
börande statsdepartement hädanefter och intill dess annorlunda kan varda
i vederbörlig ordning faststäldt ställa sig Kongl. Maj:ts beslut af den 10
maj 1867 till efterrättelse, hemställer utskottet,
att ifrågavarande motion icke för närvarande må
till någon Andra Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 april 1901.
På utskottets vägnar:
EMIL HAMMARLUND.
Stockholm 1901. Iduns Kungi. Hofboktryckeri.