Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 4 Juni 1901.
Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sist-
lidne Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondenionde regerings¬
år, Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 17 i nämnde månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutne riksdag i rikets styrelse sig till¬
dragit äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1-
I skrifvelse den 30 Mars hafve Vi anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t för Riks¬
dagen framlägga förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser rörande grunderna
för valrätt till Andra Kammaren, att enbart den omständigheten, att en valberättigad
person flyttar från en kommun till en annan, ej må beröfva honom valrätt till Andra
Kammaren.
§ 2.
På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
Hill. till Ililesd. Prof. 1901. 10 Rami. 1 Afd. 2 Hand. 1
(It i k Hdapsbesl litet.)
2 Riksdagsbeslutet 1901.
Första hufvudtiteln
(Kong], hof- och slottsstaterna).................................... 1,321,000: -
Andra hufvudtiteln
(Justitie-departementet)................................................. 3,852,420: -
Tredje hufvudtiteln
(Utrikes-departementet)................................................. 652,050: -
Fjerde hufvudtiteln
(Landtförsvars-departementet)...................................... 33,775,094:
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvars-departementet)........................................... 10,461,982: -
Sjette hufvudtiteln
(Civil-departementet).................................................... 19,319,100: -
Sjunde hufvudtiteln
(Finans-departementet).................................................. 7,299,821: -
Åttonde hufvudtiteln
(Ecklesiastik-departementet).......................................... 13,721,011:
Nionde hufvudtiteln
(Jordbruks-departementet).............................................. 4,680,915:
Tionde hufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaterna)............... 3,649,115: ■
Och hafve Yi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1902 utgå från Statskontoret, nemligen:
under första hufvudtiteln .............................................
» andra hufvudtiteln .............................................
» tredje hufvudtiteln.............................................
» fjerde hufvudtiteln.............................................
» femte hufvudtiteln..............................................
» sjette hufvudtiteln...............................................
» sjunde hufvudtiteln............................................
» åttonde hufvudtiteln...........................................
» nionde hufvudtiteln...........................................
» tionde hufvudtiteln...... ...........................
100,000
120,750
19,650
12,546,806
10,983,043
7.396.000
985,179
2,470,339
1,558,725
1.540.000
98,732,508
37,720,492
Riksdagsbeslutet 1901.
3
hvarförutom komma att utgå:
dels utom hufvudtitlarne:
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade jernvägar .................................................... 5,500,000: —
till fullbordande af statsbanan från Boden till
Ytter Morjärv................................................................ 652,000: — 6,152,000: _
dels från Riksgäldskontor:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
m. m., förslagsvis........................................................... 824,200: —
räntor och afbetalningar å statsskulden 15,686,100: —
efter afdrag af de till Riksgäldskontor
ingående ränte- och kapitalbetalningar, för¬
lag8™ .................................................- 4,622,300: — n)063,800: —
dels ock afsättning till arbetareförsäkringsfonden ............................
afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls¬
försäkring och sjukkassors bildande.....................................................
11,888,000: —
1,400,000: —
250,000: —
Summa kronor 156,143,000: —
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
öfverskott å statsregleringarna för år 1899 och föregående år...... 24,165,000: —
statsverkets ordinarie inkomster................................................... 21,578,000: —
statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:
tullmedlen....................................................................
postmedlen...................................................................
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
stämpelmedlen..............................................................
bränvinstillverkningsskatten . ........................................
hvitbetssockertillverkningsafgiften ................................
bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,500,000: —
tilläggsbevillning ...................................... 6,300,000: —
Af riksbankens vinst för år 1900..................................
49,000,000: —
12,400,000: —
700,000: —
6,500,000: —
19,500,000: —
10,500,000: —
9,800,000: — 108,400,000: —
...................... 2,000,000: —
Summa kronor 156,143,000: —
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade före¬
skrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
4
Riksdagsbeslutet 1901.
§ 3.
Vi hafve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 4.
Riksgäldskontorets utgifter till 1902 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 9 sistlidne Maj till detta års
slut till.....................................................................................kronor 63,588,458: 05
samt under år 1902 till............................................................. » 33,075,800: —
Summa kronor 96,664,258: 05.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1901, nu befintlig behållning inberäknad,.....................kronor 71,209,051: 37
och under år 1902.................................................................__ » 28,717,968: 80
Summa kronor 99,927,020: 17.
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfver¬
stiga således utgifterna med 3,262,762 kronor 12 öre, utgörande Riksgäldskontorets
beräknade behållning vid 1902 års slut.
§ 5.
Vi hafve bemyndigat fullmägtige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegraf¬
styrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af en million
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som meddelats i det för Riksgäldskontoret
utfärdade nya reglemente.
§ 6.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar hafve Vi beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af sju millioner fem hundra tusen kronor, att utgå
under fem år från och med år 1902 med en million fem hundra tusen kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras; och hafve Vi anbefalt fullmäg¬
tige i Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl.
Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa och hvilka skola utgå i enlighet med de
vilkor och bestämmelser, som augifvas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
Riksdagsbeslutet 1901.
5
§ 7.
Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af fyra millioner sju hundra nittiofem tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfveeta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och
Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under år 1902,
under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens skrifvelser den 15 Maj 1896 och den 30
April 1897 faststälda; och har berörda belopp, fyra millioner sju hundra nittiofem
tusen kronor, blifvit å Riksgäldskontoret anvisadt, att enligt Kongl. Maj:t,s disposition
utbetalas.
§ 8.
Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen hafve Vi för år
1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat tio millioner fyra hundra
sju tusen kronor, att enligt Kongl. Majrts disposition utbetalas.
§ 9-
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee hafve Vi för år 1902 be¬
viljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat två millioner kronor, att enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 10.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1901
och 1902 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, äfven¬
som till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sist-
förflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller
godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag
må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter
frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 11.
Då det jemlikt § 63 regeringsformen ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till Rikets försvar eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
6
Riksdagsbeslutet 1901.
vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig af Konuugen lyftas, sedan
Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så kåfve Vi härom fattat
beslut och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra tusen
kronor och den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju millioner
fem hundra tusen kronor.
§ 12.
Uti aflåtna särskilda propositioner har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att an¬
taga af Kongl. Maj:t genom dessa propositioner framlagda förslag angående ny här¬
ordning samt till ny värnpligtslag och om ändrad lydelse af 2 och 62 §§ i strafflagen
för krig8inagten den 7 Oktober 1881.
Efter granskning af dessa propositioner, i sammanhang hvarmed Vi till pröfning
förehaft tolf inom Riksdagen väckta motioner i ämnen, hvilka i propositionerna be¬
röras, hafve Vi, som funnit ifrågavarande propositioner icke kunna i oförändradt skick
af Oss bifallas, uti skrifvelse den 2 Juni för Kongl. Maj:t tillkännagifvit,
dels att Vi, under förutsättning att Vårt nedannämnda beslut om antagande af ny
härordning, hvarigenom indelningsverket varder upphäfdt, af Kongl. Maj:t godkännes,
för Vår del antagit en värnpligtslag af den lydelse Vår skrifvelse utvisar,
dels att Vi, under förutsättning att Kongl. Maj:t godkänner Vårt beslut angående
ny värnpligtslag, för Vår del fattat de beslut rörande härordningen, som innehållas i
Vår skrifvelse,
dels ock att Vi för Vår del antagit en i skrifvelsen införd lag om ändrad lydelse
af 2 och 62 §§ i strafflagen för krigsmagten den 7 Oktober 1881.
§ 13.
Vi hafve, i anledning af en uti väckt motion inom Riksdagen gjord framställning,
i skrifvelse den 1 Juni anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning,
huruvida icke anordningar må kunna vidtagas, hvarigenom utan hinder för de värn-
pligtiges militära utbildning tillfälle må beredas dem att under den tid, tjenstgöringen
för denna utbildning pågår, erhålla undervisning i andra ämnen, af hvilkas inhem-
tande de för framtiden kunna draga nytta, samt i sådant afseende meddela de före¬
skrifter och vidtaga de åtgärder, som må finnas erforderliga.
§ 14.
I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att de för
år 1901 till anskaffning af ny fältartillerimateriel och ammunition afsätta 2,000,000
kronor nu måtte få användas till bestridande af kostnaderna för nyanskaffning af
materiel och ammunition.
Riksdagsbeslutet 1901.
7
Vi hafve emot Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke haft något att
erinra, och Kongl. Maj:ts omförmälda proposition har alltså af Oss bifallits; hvilket
Vi uti skrifvelse den 27 Februari för Kongl. Maj:t anmält.
§ 15.
Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 22 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafve
Vi, med bifall till en af Kongl. Maj:t aflåten proposition, medgifvit, att tjenstgöring
efter behörigt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon med folkskolelärare-
eller folkskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola skall anses lika med tjenst¬
göring såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola såväl i afseende å rätt för
ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring komma i
åtnjutande af ålderstillägg som i afseende å rätt för skoldistrikt att för aflönande af
sådan lärare eller lärarinna erhålla statsbidrag.
§ 16.
Med bifall till en af Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof under åttonde hufvudtiteln, punkten 24, gjord framställning hafve Vi, på
sätt Vi uti skrifvelse den 22 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, dels godkänt de i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1901 angifna grunder för
aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid af landsting eller stad,
som ej i landsting deltager, inrättadt seminarium för bildande af lärare eller lärarinnor
vid småskola och mindre folkskola, eller af biträdande lärare eller lärarinnor vid folk¬
skolor, med rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna dertill
föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder
deraf, att någon afvikelse från nämnda grunder egt rum, dels ock, för att i enlighet
härmed användas, på ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag med titel »bidrag till
aflönande af vikarie för lärare vid småskolelärareseminarium» å 2,000 kronor.
§ 17.
Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion i fråga om statsbidrag till
aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af
sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst, hafve Vi den 22 Maj till Kongl.
Maj:t aflåtit skrifvelse, deruti Vi, som ansett Oss icke böra för närvarande ingå i
något bedömande deraf, hvilken aflöning bör tillerkännas vikarie för de ifrågavarande
lärarne eller enligt hvilka grunder bidrag till sådan vikaries aflöning bör utgå af
vederbörande lärare, af staten och af skoldistriktet, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna lemnas till af¬
lönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af
8
Riksdagsbeslutet 1901.
sjukdom urståndsättas att sin tjenst fullgöra, samt att Kong!. Maj:t måtte för Riks¬
dagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
§ 18.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrifvelser såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:
l:o) af den 27 Februari i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående be¬
viljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
2:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
för utrotande af ollonborrar;
3:o) af samma dag i anledning af Kong! Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende;
4:o) af den 26 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om inrättande af nya tjenster vid statens jernvägar samt om löneför¬
bättring för vissa grupper af den derstädes anstälda personalen;
5:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernvägar äfvensom till fortsättande af statens jernvägs-
byggnader;
(ko) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter fiskaren Hans Martin Larssons i Klätta
aflidna hustru Anna Larsson, född Alfsdotter;
7:o) af den 16 April i anledning af Kongl. Majrts proposition angående upplåtelse
till Stockholms stad af ett jordområde från förra häradshöfdingebostället Lindhof
n:r 1, 2, 3 och 4 i Stockholms län;
8:o) af den 17 April i aidedning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om extra anslag för fortsättning af gradmät¬
ningen på Spetsbergen;
9:o) af den 1 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning angående anslag till skogsväsendet;
10:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra skogvaktarebostället Tummetorp n:r 1 i Östergötlands län hörande
lägenhet;
H:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af åtskilliga lägenheter under förra militiebostället Tollarp n:r 5 och 8 om r/2 mantal
i Kristianstads län;
12:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till indragna militiebostället Fiskevik n:r 2 i Vermlands län hörande lägenhet;
13:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa delar af förra militiebostället Anstå n:r 3 och 4 i Örebro län;
Riksdagsbeslutet 1901.
9
14:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af tomtplatser å kronoparken Skagersholm i Skaraborgs län;
15:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa delar af förra sergeantsbostället 5/l2 mantal n:r 1 Skogen i Iiagunda socken af
Jemtlands län;
16:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af allmänningstorp under Kungsladugården Väderbrunn n:r 1 i Södermanlands län;
17:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa delar af förra hospitalshemmanet 1/s mantal Berga n:r 3 Lillgård i Öster¬
götlands län;
18:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utbyte af
jord mellan kronan och Jönköpings stad;
19:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jord-
afsöndring från förra sergeantsbostället 1 mantal Hulje n:r 5 Södergården i Östergötlands län;
20:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jord-
afsöndring från förra korpralsbostället 3/4 mantal Nöbbelöf n:r 6 i Malmöhus län;
21:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jord-
afsöndring från förra sergeantsbostället Götlunda n:r 5 och 6 Nol- och Lillegården om
tillsammans 1 mantal i Skaraborgs län;
22ro) af samma dag i anledning af Kong]. Maj:ts proposition angående af¬
söndring af mark från förra militiebostället 1 mantal Tibble n:r 4 i Vestmanlands län;
23:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jord-
afsöndring från den under kronoparken Sjögared lydande egendomen Strängsered
Storegården i Elfsborgs län;
24:o) af samma dag i anledning af Riksdagens år 1900 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1899;
25:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utbyte af
jord mellan Kronan och Karlskrona stad;
26:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af till förra hospitalshemmanet 1 mantal Hede n:r 1 hörande andel i delar af sam-
fälligheterna »Rinna qvarn» och »utvidgning vid Rinna qvarn och såg samt en 40 fot
bred plats på båda sidor ån»;
27:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af kronoängen Ilägran n:r 1 i Öja socken af Södermanlands län;
28:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
under eganderätt till Dorotea kommun af viss del utaf ett vid afvittringen inom
Dorotea socken till kyrkostad afsatt område;
29:o) af samma dag i anledning af Kong]. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra regementsqvartermästarebostället :i/4 mantal 1 lagstad n:r 1 i Kalfsviks socken
och Kinnevalds härad af Kronobergs län;
Bill. till Riksd. Prat. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1901.
30:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående fortsatta
åtgärder till förekommande af skogshärjning af insekten Nunnan;
31:o) af den 7 Maj angående beviljande af anslag för understödjande medelst lån
af enskilda jern vägsanläggningar;
32:o) af samma dag angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna krediti vsummor;
33:o) af samma dag angående vissa af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens
redan trafikerade jernvägar;
34:o) af den 14 Maj angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra,
tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda fram¬
ställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjensteman
och betjente;
35:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till statens jernvägar af ett jordområde af förra militiebostället 5 1/s mantal Billesholms
gård n:r 1 i Malmöhus län;
36:o) af den 15 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en under¬
dånig ansökning om koncession å anläggning af jernväg från Kiruna station vid stats¬
banan mellan Gellivare och riksgränsen till Svappavaara i Norrbottens län;
37:o) af den 29 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
38:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
39:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje,
hufvudtitel;
40:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
41 :o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
42:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
43:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
44:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående efter¬
skänkande af kronans rätt till tre danaarf;
45:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående indragning
till statsverket af den från den så kallade bergsfrälsejorden i Kopparbergs län utgående
tägtekarlsräntan;
46:o) af samma dag i anledning af väckt motion angående inlösen af kronotionde,
som innehafves under enskild eganderätt;
47:o) af samma dag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående bere¬
dande af ålderdomsunderstöd åt barnmorskor;
'Riksdagsbeslutet 1001.
11
48:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande till landtförsvaret af mark, tillhörande dels indragna militiebostället n:r 17 och
22 Rinkaby i Kristianstads län, dels ock den från förra militiebostället n:r 1 Ahus i
samma län afsätta kronopark;
49:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Karlshamns stad af öarne Frejsholmen och Boön med tillhörande skär och vattenrätt;
50:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af tomtplatser å kronoparken Bjurfors i Kopparbergs län;
51:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af den kronan tillkommande jordegareandel i grufva;
52:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående fördelning
af besparingar å sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne;
53:o) af samma dag i fråga om åtgärders vidtagande till befrämjande af öfre
Norrlands kolonisation;
54:o) af den 31 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel;
55:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrade
vilkor för lån från odlingslånefonden;
56:o) af samma dag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse åt Tuolluvara grufaktiebolag af kronan tillhörig mark i Norrbottens län;
57:o) af den 1 Juni angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
58:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
59:o) af samma dag angående statsregleringen för år 1902 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;
60:o) af den 3 Juni angående beräkningen af statsverkets inkomster;
61 :o) af den é Juni angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;
62:o) af samma dag med öfverlemnande af ny riksstat.
§ 19-
Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen, bland annat, att
besluta, att §§ 1 och 7 af förordningen angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst den 3 December 1897, sådana dessa §§ lyda enligt kungörelsen den 1 Juni
1900, skulle erhålla i propositionen angifven förändrad lydelse att lända till efterrättelse
från och med den 20 Juni innevarande år, har denna proposition, på sätt Vi uti
skrifvelse den 27 Februari för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, blifvit i förenämnda del
af Oss bifallen.
12
Riksdagsbeslutet 1901.
§ 20.
Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi beslutit, att 8 §
2 mom. a) l:o) i Kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst den 3 December 1897 skall erhålla den förändrade lydelse, som Vår den 13 Maj
aflåtna skrifvelse i ämnet utvisar.
§ 21.
I nu gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst
hafva vid innevarande riksdag icke andra förändringar vidtagits än de, som i Våra
till Kongl. Maj:t aflåtna skrivelser den 27 Februari, rörande till efterrättelse från och
med den 20 innevarande Juni kungjorda ändringar af 1 och 7 §§, samt den 13 Maj,
rörande ändring af 8 §, blifvit anmälda; och hafve Vi, som — utöfver den bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre millioner kronor, som 1900
års Riksdag för år 1901 åtagit sig till uppförande i riksstaten för sistnämnda år —
åtagit Oss ytterligare bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre
millioner fem hundra tusen kronor för år 1901 till uppförande i riksstaten för år 1902,
stadfäst berörda förordning med ofvan omförmälda ändringar att lända till efterrättelse
till dess annorlunda af Riksdagen förordnas; hvilket Vi uti skrifvelse den 3 Juni för
Kongl. Maj:t anmält, med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda allmän kun¬
görelse derom.
Enligt hvad af samma skrifvelse framgår, hafve Vi, med bifall till en af Kongl.
Maj:t aflåten proposition, beslutit att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof
för år 1902 bevilja en särskild tilläggsbevillning af sex millioner tre hundra tusen
kronor, att utgå på sätt en vid Vår skrifvelse bilagd, af Oss beslutad förordning ut¬
visar, hvilken förordning Vi anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta kungöra till allmän
efterlefnad.
§ 22.
✓
I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 1
Juni anhållit, att, för den händelse Kongl. Maj:t godkänner Våra beslut angående
utsträckning af värnpligten och om en ny härordning, Kongl. Maj:t täcktes för nästa
Riksdag framlägga förslag till förordning om en särskild såsom bevillning till staten
utgående, men från allmänna bevillningen fristående, direkt skatt, att, efter viss pro¬
gression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas för alla slag af inkomst, hvar¬
vid inkomst af fastighet beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet.
§ 23.
I skrifvelse den 13 Maj hafve Vi, som på i skrifvelsen anförda skäl ansett obliga¬
torisk sjelfdeklaration böra införas till ledning för den direkta beskattningen, derför,
13
Riksdagsbeslutet 1901.
på grund af en i ämnet väckt motion, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes efter utred¬
ning af frågan låta för Riksdagen framlägga förslag till författningsbestämmelser an¬
gående deklarationsskyldighet.
§ 24.
Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion angående upphörande af den
Stockholms stads brandförsäkringskontor enligt derför gällande reglemente tillförsäkrade
frihet från alla slags utskylder till stat och kommun hafve Vi, som ansett, att ofvan-
berörda privilegium bör upphäfvas och att den kontoret tillförsäkrade frihet från hvarje
afgift och kontribution bör upphöra, uti skrifvelse den 13 Maj anhållit, det täcktes
Kongl. Maj:t taga frågan i öfvervägande och derefter till Riksdagen inkomma med
den framställning, till hvilken en blifvande utredning må kunna föranleda.
§ 25.
Sedan Vi fattat beslut om förändrad lydelse af § 3 i Kongl. förordningen an¬
gående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter den 2 December 1892,
hafve Vi uti skrifvelse den 24 April, i hvilken den förändrade lydelsen är intagen,
med anmälan om Vårt nämnda beslut anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta kungöra
detsamma till allmän efterlefnad.
§ 26.
I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 27
Februari anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes efter verkstäld utredning för en kommande
Riksdag framlägga förslag till bestämmelser angående arfsskatts utgörande dels för
egendom, som utländsk undersåte efterlemna!- i Sverige, dels ock för egendom, som
svensk undersåte efterlemnar i utlandet, äfvensom till de lagbestämmelser i öfrigt,
hvilka må finnas för ändamålet erforderliga.
> § 27.
Vi hafve besluta, att den under 8 § i Kongl. förordningen angående stämpel-
afgiften den 2 Juni 1899 förekommande rubriken »kapitalräkning» skall erhålla den
förändrade lydelse, som Vår skrifvelse den 24 April utvisar; med anmälan hvarom
Vi, som jemväl beslutit, att ifrågavarande ändring skall tillämpas redan under inne¬
varande år från den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes, uti nämnda skrifvelse an¬
hållit, det Kongl. Maj:t ville så fort ske kunde förordna om beslutets trädande i kraft.
§ 28.
Genom en till Riksdagen aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att besluta, att § 9 mom. 3 i de vid tulltaxan den 24 Oktober 1898 fogade
14
Riksdagsbeslutet 1901.
underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, skulle erhålla i proposi¬
tionen angifven förändrad lydelse.
Denna proposition har icke vunnit Riksdagens bifall; hvilket Vi uti skrifvelse den
24 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 29.
Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, kåfve Vi
uti skrifvelse den 13 Maj för Kongl. Maj:t anmält de beslut, som dervid blifvit af
Oss fattade; och hafve Vi i nämnda skrifvelse tillkännagifvit, att i de vid tulltaxan
fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör icke någon för¬
ändring af Oss vidtagits.
§ 30.
Med anledning af eu inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den
6 Mars — med uttalande af Vår åsigt, att det tillkommer Riksdagen såväl att afgöra,
hvilka varor må med medgifvande af visst taraafdrag förtullas brutto samt den tara-
procent, som dervid må beräknas, som ock att besluta de föreskrifter i öfrigt, som
kunna vara erforderliga — anhållit, att Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga
förslag till taratariff antingen såsom en bilaga till tulltaxan eller ock på annat sätt,
som må anses lämpligare.
§ 31.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjö¬
farten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
Detta förslag har, på sätt Vi uti skrifvelse den 24 April för Kongl. Maj:t till¬
kännagifvit, blifvit af Oss antaget, med viss i skrifvelsen angifven förändring i § 2.
§ 32. i
Uti aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att § 4
i Kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker den 24 Maj 1895 skulle erhålla i propositionen
angifven förändrad lydelse.
I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd
hvaraf frågan för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti skrifvelse den 20 Mars för
Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 33.
På sätt Vi uti skrifvelse den 15 Mars för Kongl. Maj:t anmält, hafve Vi för Vår
del beslutit, att § 18 i Kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af brän-
15
Riksdagsbeslutet IDOL
vin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 Maj 1895 skall i
vissa delar erhålla den förändrade lydelse, som i Vår skrifvelse angifves.
§ 34.
I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi, med upphäfvande af
Kongl. kungörelsen den 15 Maj 1896 angående ändrad lydelse af § 2 i Kongl. för¬
ordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 Maj 1893, be-
slutit, att nämnda paragraf i Kongl. förordningen den 19 Maj 1893 skall erhålla den
förändrade lydelse, som innehålles i Vår skrifvelse den 30 Mars, samt att berörda
paragraf i dess sålunda förändrade lydelse skall lända till efterrättelse från och med
den 1 September 1901; med anmälan hvarom Vi uti nyssomförmälda skrifvelse an¬
hållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta till allmän efterlefnad kungöra hvad Vi sålunda
beslutit.
§ 35.
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 29 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de före¬
skrifter i reglementet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 36.
Vi hafve beslutit, att af Riksbankens vinst för år 1900 ett belopp af 2,000^)00 kronor
skall öfverleinnas till statsverket; att statsverkets andel af bankovinsten för år 1900
skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas Statskontoret och utgå med en fjerde¬
del under loppet af hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober år 1902;
att af förenämnda årsvinst 10 procent eller 417,894 kronor afsättas till Riksbankens
reservfond; samt att af samma vinst återstående 1,760,048 kronor 77 öre för Riks¬
bankens räkning bibehållas.
§ 37.
Med anledning af en utaf Kongl. Maj:t aflåten proposition samt en i ämnet väckt
motion hafve Vi, som funnit nämnda proposition icke kunna i oförändradt skick bi¬
fallas, för Vår del beslutit, att §§ 6, 7, 8, 41 och 42 i lagen för Sveriges Riksbank
den 12 Maj 1897 må erhålla den förändrade lydelse, som framgår af Vår skrifvelse
den 16 April, att, beträffande §§ 6, 7 och 8, tillämpas från den 1 Januari 1902.
§ 38.
Uti skrifvelse den 20 Mars hafve Vi, med anledning af en inom Riksdagen väckt
motion, anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
16
Riksdagsbeslutet 1901.
förslag till lag om ändring i 26 kap. 4 § byggningabalken i syfte att behofvet af till¬
räckliga och lämpliga lokaler för häradsrätternas sammanträden måtte varda på till¬
fredsställande sätt tillgodosedt.
§ 39.
Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den 6
Februari 1849 angående viss tid för klander af husesyn emellan enskild jordegare
och landbo.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 15
Februari för Kongl. Maj:t anmält.
§ 40.
Sedan Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till lag angående ocker, kåfve Vi, som funnit Kongl.
Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt, skick bifallas, i anledning
af propositionen för Vår del antagit lag angående ocker af den lydelse, Vår skrifvelse
den 19 April utvisar.
§ 41.
1 anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 19
April anllållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande, huruledes de med
nuvarande lydelsen af 35 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den
16 Juni 1875 förenade, i skrifvelsen antydda olägenheter lämpligast må kunna undan-
rödjas, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda utredningen
kan föranleda.
§ 42.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga pro¬
positionen bifogade förslag till
l:o) lag om inteckning i fartyg; *
2:o) lag om ändring i 10 och 17 kapitlen handelsbalken;
3:o) lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen;
4:o) lag om ändrad lydelse af 51, 90 och 117 §§ konkurslagen;
5:o) lag om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen;
6:o) lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 Mars 1862 om tioårig
preskription och om årsstämning;
7:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 Juni 1875 angående
särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden; samt
8:o) lag om antecknande i fartygsregistret af tvist om fartyg eller fartygslott.
17
Riksdagsbeslutet 1901.
Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 13 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafve
Vi, som funnit Oss icke kunna utan förändring godkänna de af Kongl. Maj:t fram¬
lagda förslag till lag om inteckning i fartyg, lag om ändring i vissa delar af utsök-
ningslagen samt lag om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen, för Vår del an¬
tagit lagar i dessa ämnen af den lydelse bilagor vid Vår skrifvelse utvisa, hvaremot
öfriga i propositionen innefattade lagförslag i oförändradt skick af Oss bifallits.
§ 43.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till lag om ändrad lydelse af 4 kap. 11 § strafflagen.
Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 15
Februari för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 44.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till
l:o) lag om rätt till jagt;
2:o) lag om ändrad lydelse af 24 kap. 13 § strafflagen; och
3:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen angående tiden för nyttjanderättsaftals
bestånd den 25 April 1889.
På sätt Vi uti skrifvelse den 15 Februari för Kongl. Maj:t anmält, har det i
propositionen innefattade förslag till lag om ändrad lydelse af 24 kap. 13 § straff¬
lagen blifvit af Oss antaget, hvaremot kamrarne i afseende å öfriga i propositionen
innefattade lagförslag stannat i olika beslut, i följd hvaraf propositionen i dessa delar
för denna riksdag förfallit.
§ 45.
Med anledning af särskilda i väckta motioner inom Riksdagen gjorda framställ¬
ningar hafve Vi uti skrifvelse den 1 Juni anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla,
att vid den förestående revisionen af strafflagen för krigsmagten samt förordningen
om krigsdomstolar och rättegången derstädes tages under ompröfning, bland annat:
dels huruvida icke vissa delar af disciplinstadgan, såsom varande af kriminal -
lags natur, böra göras till föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lag¬
stiftning och öfverflyttas till strafflagen för krigsmagten;
dels huruvida icke — med iakttagande såväl deraf, att ifrågavarande lagstiftning,
såsom utgörande en undantagslagstiftning, icke bör undantränga eller afvika från den
allmänna lagstiftningen i andra fall, än der detta med nödvändighet af krigsmagtens
ändamål påkallas, vare sig i fråga om de personer, som ställas under krigslag, eller i
fråga om brott och straff, och att hithörande bestämmelser erhålla nödig tydlighet och
bestämdhet, som ock deraf, att de stadgande!!, som må vara erforderliga i krigstid,
liih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdagsbeslutet 1901.
icke i större utsträckning, än förhållandena påfordra, erhålla tillämpning jemväl under
fredstid — de i den särskilda strafflagstiftningen för krigsinagten förekommande af-
vikelser från den allmänna strafflagen må i vissa hänseenden kunna bortfalla eller i
större mån, än nu är fallet, begränsas;
dels huruvida icke, derest särskilda krigsdomstolar i första och andra instans
anses böra bibehållas, desamma för vinnande af ökad rättssäkerhet lämpligen böra om¬
organiseras sålunda, att de rättsbildade ledamöterna i samma domstol komma att ut¬
göra flertalet;
dels huruvida icke, med ändring af de nuvarande bestämmelserna rörande åkla¬
gareväsendet vid krigsrätterna, stadganden böra meddelas i syfte att åklagarebefatt-
ningarna vid krigsrätterna anförtros åt personer, som i större mån, än med den nu
rådande ordningen i allmänhet är fallet, ega nödiga förutsättningar för utöfvande af
de med nämnda befattningar förenade åligganden och befogenheter:
dels huruvida icke bestämmelser böra meddelas angående behandlingen af mili¬
tära mål i högsta instans under krigstid;
dels ock slutligen huruvida icke vid afgörande af disciplinmål, som handläggas
af befälhafvare, bör jemte vederbörande befälhafvare deltaga en rättsbildad person
med domareansvar för dervid meddelade beslut, derest han icke deremot reser¬
verat sig.
§ 46.
Genom en till Riksdagen aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga propositionen bifogade förslag till
l:o) lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken;
2:o) lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i
vissa delar af rättegångsbalken;
3:o) lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen;
4:o) lag om beräknande af fatalietid i visst fall; samt
5:o) lag om offentlighet i visst fall vid förhör inför hofrätt.
På sätt Vi uti skrifvelse den 17 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafre Vi,
som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick
godkännas, dels för Vår del antagit lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken
samt lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa
delar af rättegångsbalken, af den lydelse bilagor vid Vår skrifvelse utvisa, dels ock bifallit
de i propositionen innefattade förslagen till lag om ändring i vissa delar af utsöknings¬
lagen, lag om beräknande af fatalietid i visst fall samt lag om offentlighet i visst fall
vid förhör inför hofrätt.
§ 47.
Med anledning af derom inom Riksdagen väckt förslag hafve Vi uti skrifvelse
den 3 Maj anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda, i hvad mån nämndemännens
19
Riksdagsbeslutet 1901.
antal i de tingslag, der detsamma öfverstiger tolf, lämpligen må kunna nedbringas,
samt utfärda de bestämmelser derom, hvartill utredningen kan föranleda.
§ 48.
Kong!. Maj:t har genom aflåtcn proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 18 §§ i förordningen
den 31 Oktober 1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning.
I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd hvaraf
frågan, jemlikt 63 § rikdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti skrif¬
velse den 15 Februari för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 49.
Uti skrifvelse den 22 Maj kåfve Vi, med anledning af en inom Riksdagen väckt
motion om tillägg till lagen angående ansvarighet för skada i följd af jernvägs drift
den 12 Mars 1886, auhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta utreda, under hvilka vilkor
rätt till ersättning må kunna tillerkännas lapp för renar, som blifvit af jcrnvägståg
öfverkörda och dödade, äfvensom till Riksdagen inkomma med det förslag i ämnet,
hvartill utredningen kan föranleda.
§ 50.
I en till Riksdagen aflåtcn proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga ett framlagdt förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 8 §§ i grufvestadgan
den 16 Maj 1884.
Med förklarande att Kongl. Maj:te omförmälda proposition icke kunnat oförändrad
bifallas, hafve Vi uti skrifvelse den 22 Maj anmält, att Vi för Vår del antagit den lag
om ändrad lydelse af 1 och 8 §§ i grufvestadgan den 16 Maj 1884, som är intagen i
Vår nämnda skrifvelse.
§ 51.
Med anledning af cn i väckt motion inom Riksdagen gjord framställning hafve
Vi för Vår del antagit lag angående ändrad lydelse af 142 § konkurslagcn; varande
den sålunda af Oss antagna lagen införd i Vår skrifvelse den 3 Maj.
§ 52.
1 anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 20
Mars anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, vid hvilken ålder ledamot
af egodelningsrätt lämpligen må vara skyldig att från sin befattning afgå, samt för
20 Riksdagsbeslutet 1901.
Riksdagen framlägga det förslag till lagbestämmelse härom, hvartill förhållandena kunna
gifva anledning.
§ 53.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga för¬
slag till lag angående förlängning af tiden, under hvilken förordningen den 6 Juni
1883 rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena
Sverige och Norge, skall vara gällande.
Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 19
April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 54.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga pro¬
positionen bifogade förslag till lag angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete och till lag om ändrad lydelse af 17 kap. 4 och 11 §§ handelsbalken; och
hafva i särskilda motioner framställningar i ämnet väckts inom Riksdagen.
Sedan Vi till pröfning förehaft nämnda proposition och framställningar, hafve Vi,
som funnit Oss icke kunna utan förändring godkänna det af Kongl. Maj:t framlagda
förslag till lag angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, för Vår
del antagit lag i ämnet af den lydelse, en vid Vår skrifvelse den 30 April fogad bilaga
utvisar, samt antagit den af Kongl. Maj:t föreslagna lag om ändrad lydelse af 17 kap.
4 och 11 §§ handelsbalken; hvilket allt Vi uti nämnda skrifvelse gifvit Kongl. Maj:t
till känna.
§ 55.
Med anledning af inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi uti skrifvelse den 19
April anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådant tillägg i dels förordningen om kommunalstyrelse på landet, dels ock
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, att de, som enligt dessa
författningar handhafva eller handhaft någon förvaltning, icke må kunna väljas till
eller deltaga i val af revisorer för granskning af den förvaltning, för hvilken de äro
redovisningsskyldige.
§ 56.
I skrifvelse den 19 April hafve Vi, på grund af enskilde motionärers gjorda fram¬
ställning, anhållit, det täcktes Kong], Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lämpliga lagbestämmelser om befogenhet för kyrkostämma och kom¬
munalstämma att besluta, huruvida och i hvilka fall kungörelse om stämma skall i en
eller flere tidningar inom orten införas.
21
Riksdagsbeslutet 1901.
§ 57.
Genom en till Riksdagen aflåten proposition bar Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till lag angående ändrad lydelse af §§
7 och 35 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.
Denna proposition har blifvit af Oss bifallen, hvilket Vi uti skrifvelse den 17 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 58.
Vi hafve, i anledning af en uti väckt motion inom Riksdagen gjord framställning,
uti skrifvelse den 17 Maj anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande,
huruledes de olägenheter, som för gränskommuner äro förenade med skyldigheten att
utgifva fattigvård till från utlandet dit förpassade nödstälde svenska undersåtar, lämp¬
ligast må kunna undanrödja^, samt för Riksdagen framlägga det förslag i sådant syfte,
hvartill förhållandena kunna gifva anledning.
§ 59.
Med anledning af inom Riksdagen väckt förslag hafve Vi uti skrifvelse den 19
April anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruledes genom ändring
af gällande fattigvårdsförordning må kunna vinnas skärpta och mera effektiva bestäm¬
melser mot sådana fäder till oäkta barn, som af lätja eller liknöjdhet försumma sin
försörjningspligt, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda
utredningen kan föranleda.
§ 60.
Med anledning af framställningar i särskilda inom Riksdagen väckta motioner
hafve Vi uti skrifvelse den 1 Juni anhållit:
l:o) att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruledes genom lagstiftnings- eller
andra särskilda åtgärder den sjelfegande jordbrukande befolkningens ställning i Norr¬
land och Dalarne må kunna vidmagthållas och stärkas och jordbrukets utveckling i
nämnda landsdelar befrämjas, samt, så snart ske kan, för Riksdagen framlägga de
förslag, hvartill förhållandena kunna anses föranleda; och
2:o) att Kongl. Maj:t täcktes ej mindre tillse, på hvad sätt och i hvad omfång
vid afvittringarna ofvan odlingsgränsen inom Dorotea och Vilhelmina socknar det
socknarne tillkommande skogsanslag må kunna afsättas till bildande af en eller flera
allmänningar, samt för Riksdagen framlägga förslag till dylika bestämmelser, än äfven
föreskrifva vidtagande af sådana åtgärder, att arbetet med dessa afvittringar ej må
fullföljas längre än att hinder derigenom ej må möta för sådana allmänningars
bildande.
22
Riksdagsbeslutet 1901.
§ 61.
I öfverensstämmelse med 89 § regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemstäl¬
landen, önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:
l:o) af den 27 April angående utsträckt sabbatshvila åt vissa statstjenstemän och
betjente;
2:o) af den 13 Maj angående utredning om åtgärder med hänsyn till transport
af timmer sjöledes m. m.;
3:o) af samma dag angående ändring i sättet för verkställande af dödsstraff;
4:o) af den 1 Juni angående utredning rörande åstadkommandet af förbättrade
uppgifter om rikets in- och utförsel af varor m. m.;
5:o) af den 3 Juni angående utredning rörande vissa ecklesiastika boställen.
§ 62.
Sedan en af de män, som Riksdagen år 1900, på grund af § 108 regeringsformen
och § 70 riksdagsordningen, kallat att jemte Riksdagens justitieombudsman utöfva
vård öfver tryckfriheten, numera aflidit, hafve Vi i den afgångnes ställe förordnat en
för kunskaper och lärdom känd man att vara en af komiterade för tryckfrihetens vård.
§ 63.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hafve Vi kallat häradshöfdingen i Norra Åsbo härads domsaga, f. d. assessorn, rid¬
daren af Kongl. Maj:ts nordstjerneorden, juris och filosofie doktorn Ossian Berger att
vara justitieombudsman samt revisionssekreteraren, riddaren af Kongl. Maj:ts nord¬
stjerneorden, juris utriusque och filosofie kandidaten Carl Evald Leijonmarck att i
justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i do fall nämnda grund¬
lagar omförmäla.
§ 64.
Enär vid verkstäld undersökning af Riksbanken befunnits, att banko full mägtige
med nit och omsorg fullgjort det dem lemnade uppdrag, hafve Vi beviljat bemälde
fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1898 af bankens afdelnings-
kontor i Gefle, dels för förvaltningen under år 1899 af bankens såväl hufvudkontor
som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och
Östersund, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmägtiges
protokoll från och med den 15 Januari 1900 till samma dag innevarande år.
23
Riksdagsbeslutet 1901.
§ 65.
Då vi funnit fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, kåfve Vi tillerkänt fullmägtige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 18 Januari
1900 till och med den 18 Januari 1901.
§ 66.
Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmäg¬
tige full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras
vid gemensamma sammanträden rörande frågan om nämnda byggnadsföretag förda
protokoll från den 15 Januari 1900 till och med den 14 Januari 1901.
§ 67.
På grund af 72 § regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafve Vi
valt tre fullmägtige i Riksbanken samt ordförande och två fullmägtige i Riksgälds¬
kontoret äfvensom suppleanter för Riksdagens samtlige fullmägtige i dessa verk, hvar¬
jemte Vi meddelat fullmägtige nådiga föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upp¬
rättade reglementen äro intagna.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, så¬
lunda besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den fjerde dagen i Juni månad året efter Kristi börd
det nittonhundrade och på det första.
Forsta Kammaren:
Gustaf Spår ke
Chr. Lundeberg
v. Talman. Gefleborg» län.
Carl von Friesen
Stockholm» stad.
Talman.
O. M. Björnstjerna
Stockholms stod.
E. Fränekel
Stockholm» stad.
Wilh. Wal klen
Stockholm» stad.
Ivar Afzelius
Stockholms stad.
24
|
Riksdagsbeslutet 1901.
|
|
R. Törnebladh
Stockholms stad.
|
Oscar Almgren
Stockholms stad.
|
L. Annerstedt
Stockholms stad.
|
Er. Gust. Boström
Stockholms lön.
|
Wilhelm Odelberg
Stockholms län.
|
G. F. Östberg
Stockholms län.
|
Gust. Ekdahl
Stockholms län.
|
C. J. Beck-Friis
Stockholms län.
|
Pehr Ehrenheim
Upsala län.
|
Fr. Ridderbjelke
Upsala län.
|
P. G. Tamm
Upsala län.
|
J. F. Nyström
Upsala län.
|
F. Cbson Wachtmeister
Södermanlands län.
|
F. A. Boström
Södermanlands län.
|
Albert Sjöholm
Södermanlands län.
|
C. Aug. Tamm
Södermanlands län.
|
Södermanlands län.
|
Östergötlands län.
|
Philip Klingspor
Östergötlands län.
|
Hugo Hedenstierna
Östergötlands län.
|
Ax. D:dt Lillieström
Östergötlands län.
|
L. Douglas
Östergötlands län.
|
G. H. Spens
Östergötlands län.
|
G. Andersson
Östergötlands län.
|
Carl Swartz
Norrköpings stad.
|
Jönköpings län.
|
Jönköpings län.
|
Jönköpings län.
|
Gustaf Axel Berg
Jönköpings län.
|
P. M. Söderberg
Jönköpings län.
|
Jönköpings län.
|
Kronobergs län.
|
K. A. Posse
Kronobergs län.
|
J. S. F. Stephens
Kronobergs län.
|
A. W. Rappe
Kronobergs län.
|
A. G. G. Törner
Kronobergs län.
|
Kalmar län, norra delen.
|
Carl Lybeck
Kalmar län, norra delen.
|
Knut Tillberg
Kalmar län, norra delen.
|
J. A. Sandberg
Kalmar län, södra delen.
|
J. M. Ekströmer
Kalmar län, södra delen.
|
Gustaf Walin
Kalmar län, södra delen.
|
Carl B. Hasselrot
Kalmar län, södra delen.
|
Gustaf Björlin
Gotlands län.
|
Gotlands län.
|
|
Riksdagsbeslutet 19&1.
|
|
Hans Wachtmeister
Blekinge län.
|
Th. Nyström
Blekinge län.
|
Blekinge län.
|
Blekinge län.
|
Casper Ehrenborg
Kristianstads län.
|
Kristianstads län.
|
0. Nilsson
Kristianstads län.
|
James Kennedy
Kristianstads län.
|
R. G. Hamilton
Kristianstads län.
|
Joh. Amilon
Kristianstads län.
|
Kristianstads län.
|
P. Bondesson
Malmöhus län.
|
Malmöhus län.
|
P. Sörensson
Malmöhus län.
|
Hj. Lindgren
Malmöhus län.
|
Carl Trolle-Bonde*
Malmöhus län.
|
N. Persson
Malmöhus län.
|
H. Cavalli
Malmöhus län.
|
Malmöhus lan.
|
Malmöhus län.
|
P. Paulson
Malmöhus län.
|
Malmö stad.
|
Malmö stad.
|
P. Hansson
Hallands län.
|
C. Nordenfalk
Hallands län.
|
Seb. Tham
Hallands län.
|
A. v. Möller
Hallands län.
|
E. H. Rodhe
Göteborgs och Bohus län.
|
J. N. Sanne
Göteborgs och Bohus län.
|
o
L. Akerhielm
Göteborgs och Bohus län.
|
Göteborgs och Bohus län.
|
Fred. Pettersson
Göteborgs och Bohus läu.
|
Carl Nyström
Göteborgs och Bohus län.
|
Göteborgs stad.
|
Sigfrid Wieselgren
Göteborgs stad.
|
Olof Melin
Göteborgs stad.
|
L. Grundberg
Elfsborgs län.
|
F. v. Essen
Elfsborgs län.
|
Elfsborgs län.
|
Elfsborgs län.
|
P. Em. Lithander
Elfsborgs län.
|
Fredrik Almgren
Elfsborgs län.
|
Jonas Alströmer
Elfsborgs län.
liih. till Riksd. Prat. 1901.
|
Joh. Rylawler
Elfsborgs läu.
10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
|
N. J. Boström
Skaraborgs län.
4
|
(ltikKilngNbesI niet.)
25
26
|
Riksdagsbeslutet 1901.
|
|
Gustaf B. Berg
Skaraborgs län.
|
Carl Klingspor
Skaraborgs län.
|
O
Knut Åkerberg
Skaraborgs län.
|
Aug. Weinberg
Skaraborgs län.
|
C. G. Bergendahl
Skaraborgs län.
|
Skaraborgs län.
|
C. A. Sjöcrona
Skaraborgs län.
|
o
Rich. Åkerman
Vermlands län.
|
Teofron Säve
Vermlands län.
|
Vermlands län.
|
J. Fr. Wester
Vermlands län.
|
Vermlands län.
|
C. H. Lundström
Vermlands län.
|
G. Rudebeck
Vermlands län.
|
H. Falkenberg
Vermlands län.
|
Magnus Unger
Örebro län.
|
Ax. G. Svedelius
Örebro län.
|
* Herman Behm
Örebro län.
|
K. Bohnstedt
Örebro län.
|
. Vollrath Tham
Örebro län.
|
J. Gripenstedt.
Örebro län.
|
Vestmanlands län.
|
Gottfrid Billing
Vestmanlands län.
|
0. V. Lundberg
Vestmanlands län.
|
Vestmanlands län.
|
C. Fr. Pettersson
Kopparbergs län.
|
Hugo Blomberg
Kopparbergs län.
|
Kopparbergs län.
|
Ernst Trygger
Kopparbergs län.
|
Knut Falk
Kopparbergs län.
|
Martin Nisser
Kopparbergs läu.
|
Gefleborgs län.
|
Gefleborgs län.
|
Sw. Joh. Bandqvist
Gefleborgs län.
|
Gefleborgs län.
|
Wilh. Brehmer
Gefleborgs län.
|
John Retlig
Gefle stad.
|
A. Asker
Vesternorrlauds län.
|
Olof Björklund
Vesternorrlands län.
|
Alb. Anderson
Vesternorrlauds län.
|
C. A. Fröberg
Vesternorrlands län.
|
Vesternorrlauds län.
|
Vesteraorrlands län.
|
Hugo Tamm
Jemtlands län.
|
Jeintlands län.
|
27
K. U. Sparre
Jemtlands län.
F. 0. Bremberg
Vesterbottens län.
Riksdagsbeslutet 1901.
A. F. 0. Cederberg
Vesterbottens län.
J. Berlin
Vesterbottens län.
Aug. Alraén
Vesterbottens län.
Norrbottens län.
Carl Taube
Norrbottens län.
K. G- Bildt,
Norrbottens län.
Andra Kammaren:
Robert De la Gardie
Axel Swartling
t. Talman. Norrköping.
|
Talman.
A. Hedin
Stockholms stad.
|
E. von Krusenstjerna
Stockholms stad.
|
J. H. G. Fredholra
Stockholms stad.
|
Sixten von Friesen
Stockholms stad.
|
Emil Hammarlund
Stockholms stad.
|
Magnus Höjer
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Edvard Wavrinsky
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
John Olsson
Stockholms stad.
|
Hugo E. G. Hamilton
Stockholms stad.
|
David Bergström
Stockholms stad.
|
Oskär Eklund
Stockholms stad.
|
J. Byström
Stockholms stad.
|
Karl Staaff
Stockholms stad.
|
Hjälmar Branting
Stockholms stad.
|
Carl Lindhagen
Stockholms stad.
|
M. F. Nyström
Stockholms stad.
|
Th. Nordström
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Carl Sandquist
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
|
28
Riksdagsbeslutet 1901.
W. Lundin
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
|
Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.
|
Stockholms läns vestra domsaga.
|
Stockholms län. Södertörns
domsaga.
|
Jakob Pettersson
Södertelje, Norrtclje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.
|
J. E. Ericsson
Upsala län. Norunda och Örbyhus
härad.
|
Karl Björkman
Upsala län. Olands härad.
|
Oscar Lindewall
Upsala län. Mellersta domsagan.
|
L. P. Mallmin
Upsala län. Södra domsagan.
|
S. J. Boethius
Upsala.
|
Fr. Pettersson
Södermanlands län. Jönåkers härad.
|
Ernst Lindblad
Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.
|
Södermanlands län. Oppunda härad.
|
I. v. Knorling
Södermanlands län. Villåttinge
härad.
|
Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.
|
Knut Almqvist
Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.
|
Johan Widén
Nyköping, Torshälla, Strengnäs,
Mariefred och Trosa.
|
Eskilstuna.
|
C. E. Johansson
Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.
|
Wilh. Andersson
Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.
|
eJohan Hjelmérus
Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.
|
Oscar Larsson
Östergötlands län. Åkerbo, Banke-
kinds och Hanekinds domsaga.
|
Gustaf Anderson
Östergötlands län. Vifolka, Val-
kebo och Gullbergs domsaga.
|
0. Larsson
Östergötlands län. Finspånga läns
härads domsaga.
|
C. J. Jakobson
Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.
|
Aug. Henricson
Östergötlands län. Hammarkinds
och Skärkinds domsaga.
|
T. Zetterstrand
Norrköping.
|
Conrad Vahlquist
Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.
|
Joh. Sjöberg
Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.
|
C. A. Danielsson
Jönköpings län. Östra härads
domsaga.
|
W. Bengtsson
Jönköpings län. Östbo härad.
|
J. G. Hazén
Jönköpings län. Vestbo härad.
|
J. W. Spånberg
Jönköpings län* Tveta härad.
|
Carl Johansson
Jönköpings län. Vista och Mo
härad.
|
Oskär Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
|
C. M. Ericsson
Jönköping.
|
Riksdagsbeslutet 1901.
29
J. Eriksson
Kronobergs län. Uppvid in ge härad.
Magnus Andersson
Kronobergs län. Vestra Värends
domsaga.
Gu st. Sundberg
Vexiö.
A. J. Högstedt
Kalmar län. Aspelands och Hand¬
börds domsaga.
C. T. Carlsson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
Kalmar.
Gotlands län. Södra domsagan.
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Axel E. Lindvall
Blekinge län. Medclstads domsaga.
Esbjörn Persson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Nils Svensson
Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.
Olof Persson
Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.
Nils Andersson
Malmöhus 'län. Skytts härad.
Kronobergs län. Konga härad.
A. G. Jönsson
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.
S. M. Petersson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
Rob. Petersson
Kalmar län. Sevede och Tuna-
läns domsaga.
Alfred Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
Axel Petri
Vester vik och Eksjö.
K. J. Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
P. Pehrson
Blekinge län. Bräkne domsaga.
F. W. von Otter
Karlskrona.
Ola Persson
Kristianstads län. Villands härad.
Kristianstads län. Vestra Göinge
J. A. Lundahl
Kristianstad.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Färs domsaga.
C. F. Petersson
Kronobergs län. Mellersta Värends
domsaga.
C. W. Hultstein
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.
Otto Wilh. Redélius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
P. O. Lundell
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
Adolf Johansson
Kalmar län. Ölands domsaga.
B. Lindgren
Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.
K. H. Gez. von Schéele
Visby.
Aug. Larsson
Blekinge län. Östra domsagan.
Ernst Meyer
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby
Kristianstads län. Östra Göinge
härad.
Carl Hj. Wittsell
Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.
M. Dalin
Malmöhus län. Oxie härad.
Carl A. Trolle
Malmöhus län. Frosta domsaga.
30
Riksdagsbeslutet 1901.
Jons Andersson
Malmöhus län. Harjagers och
Rönnebergs härad.
Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.
Hans Andersson
Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.
A. Thyländer
Malmö.
Oscar Trapp
Helsingborg.
Hj. Sjövall
Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Engeiholm.
A. P. Johansson^
Hallands län. Faurås och Arstads
härad.
A. L. Apelstam
Halmstad.
Herman Andersson
Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings härad.
Hans Holmlin
Göteborgs och Bohus län. Norr¬
vikens domsaga.
Erik Wijk
Göteborg.
A. F. Liljeholm
Göteborg.
Hugo Segerdahl
Göteborg.
Malmöhus län. Onsjö härad.
Pehr Pehrsson
Malmöhus län. Bara härad.
Rob. Darin
Malmö.
A. Antonsson
Malmö.
H. Pantzarhielin
Landskrona.
J. Bengtsson
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
Anders Olsson
Hallands län. Himble härad.
Carl H. Björck
Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.
Joll. Larsson
Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.
P. F. Landelius
Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.
Ernst Carlson
Göteborg.
K. G. Karlsson
Göteborg.
Henrik Hedlund
Göteborg.
Chr. Olsson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
o
Nils Åkesson
Malmöhus län. Torna härad.
C. Faxe
Malmö.
Robert Eklundh
Lund.
T. Gussing
Ystad.
Hallands län. Höks härad.
P. Törnqvist
Hallands län. Fjäre och Viske
domsaga.
Melcher Lyckholm
Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.
Carl J. ödinan
Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörns domsaga.
O. E. Gädda
Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.
Berndt Hedgren
Göteborg.
Oskär Berg
Göteborg.
J. Aug. Kinnman
Göteborg.
Riksdagsbeslutet 1901.
31
W. T. Lundgren
Uddevalla och Strömstad.
Karl Ludv. Johansson
Elfsborgs län. Flundra, Vane och
Bjerke domsaga.
Elof Nilsson
Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Knllings domsaga.
J. M. Johansson
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.
Mauritz Bäärnhielm
Marstrand och Kungelf, Alingsås
och Ulricehamn.
David Holmgren
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
Sten Nordström
Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.
Hugo Sandén
Lidköping, Skara och Hjo.
A. H. Göthberg
Vermlilhds län. Mellausysslets
domsaga.
August Cervin
Vermlands län. Fry k sd als
domsaga.
Gullbr. Elowson
Karlstad.
Gustaf Olofsson
Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.
Lars Eriksson
Örebro län. Lindes domsaga.
Hjälmar Hallin
Elfsborgs län. Marks härad.
Oskär Nyländer
Elfsborgs län. Kinds härad.
O. H. Svensson
Elfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.
t
L. W. Lothigius
Venersborg och A mål.
A. Magnusson
Skaraborgs län. Ase, Viste, Barne
och Laske domsaga.
L. J. Jansson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
Aug. Johanson
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.
O. Anderson
Vermlands län. Visnums, Vase
och Öl me härad.
Karl Hultkrantz
Vermlands län. Södersysslets
domsaga.
Olof Guldbrandsson
Vermlands län. Jösse domsaga.
A. F. Broström
Kristinehamn, Filipstad och
Askersuud.
A. P. Gustafsson
Örebro län. Örebro och Glans¬
hammars härad.
J. Johansson
Örebro län. Nora domsaga.
Gustaf Odqvist
Elfsborgs län. Vedens och Bolle-
bygds härad.
J. Johanson
Elfsborgs län. Redvägs härad.
B. Dahlgren
Elfsborgs län. Nordals, Sundals
och Valbo domsaga.
Alfred Sändwall
Borås.
And. Andersson
Skaraborgs län. Kinnefjerdings,
Kinne och Kållands domsaga.
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
Carl Ericson
Mariestad, Sköfde och Falköping.
Carl Jansson
Vermlands län. Fernebo härad.
Elof Biesért
Vermlands län. Nordmarks domsaga.
G. Jansson
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
E. L. M. Hedin
Örebro län. Edsbergs, Grimötens
och Ilardemo härad.
Folke Andersson
Örebro län. Sköllersta och Askers
härad.
J. G. Spangenberg
Örebro.
32
Riksdagsbeslutet 1901.
A. G. Olsson
Vestmanlands södra domsaga.
Adolf Ericson
Vestmanlands östra domsaga.
J. Persson
Arboga och Sala.
E. Norman
Kopparbergs län. Ofvausiljans
domsaga.
Sain. Söderberg
Kopparbergs län. Fåla domsagas
norra tingslag.
Th. af Callerholm
Falun, Hedemora och Säter.
Gefleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.
J. Johnsson
Gefleborgs luo. Södra Ilelsioglands
domsagas vestra tingslag.
P. Waldenström
Gefle.
S. H. Kvarnzelius
Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.
Vesternorrlands län. Ångerman¬
lands mellersta domsaga.
C. J. Öberg
Vesternorrlands län. Själevads
och Arnäs tingslag.
J. Nordin
Jemtlands norra domsaga.
Vestmanlands vestra domsaga.
Vesterås.
D. Persson i Tallberg
Kopparbergs län. Leksands tingslag.
Jo hatt Wahlgren
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
J. P. Jansson
Kopparbergs län. Grangärde, Norr-
bärke och Söderbärke tingslag.
And. Olsson
Gefleborgs län. Gestriklands dom¬
sagas östra tingslag.
Gefleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.
Nils Hanson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
domsagas östra tingslag.
Julius Centerwall
Söderhamn.
E. G. Åkerlind
Vesternorrlands län. Nj ur hd da,
Ljustorps och Indals tingslag.
Oswald Emthén
Vesternorrlands län. Ångerman¬
lands vestra domsaga.
Henric öhngren
Hernösand och Örnsköldsvik.
Johan Olofsson
Jemtlauds vestra domsaga.
Vestmanlands norra domsaga.
C. J. Hammarström
Köping, Nora, Lindesberg och
Enköping.
Ollas A. Ericsson
Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.
A. Hansson i Solhetta
Kopparbergs län. Falu domsagas
södra tingslag.
S. M. Olsson
Kopparbergs län. Malungs och Nås
tingslag.
A. Göransson
Gefleborgs län. Gestriklands dom¬
sagas vestra tingslag.
Johan Ericsson
Gefleborgs län. Vestra Helsiug-
lands domsaga.
O. A. Brodin
Gefle.
Joh. Er. Nordin
Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.
Joll. Nydal
Vesternorrlands län. Ångerman¬
lands södra domsaga.
C. Bergström
Vesternorrlands län. Nätra och
Nordingrå tingslag.
M. Arhusiander
Sundsvall.
J. Bromée
Jemtlauds östra domsaga.
Riksdagsbeslutet 1901.
33
P. Norberg
Jemtlands län. Herjeådalens
Vesterbottens län. Umeå tingslag.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleå domsaga.
S. J. Kardell
Östersund och Hudiksvall.
L. Dahlstedt
Vesterbottens vestra domsaga.
Jesper Crusebjörn
Umeå, Skellefteå och Piteå.
O. H. Ström
Norrbottens län. Kalix domsaga.
Ad. Wiklund
Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
Pehr Svensson
Norrbottens län. Piteå domsaga.
Norrbottens län. Tomeå domsaga.
K. S. Husberg
Luleå och Haparanda.
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksdagsbeslutet.)
5
34
Riksdagsbeslutet 1901.
INNEHÅLI.
Sid.
Ingressen..................1.
§ 1. Angående ändring i gällande grnnder för val¬
rätt till Andra Kammaren........1.
§ 2. Angående statsregleringen........1.
§ 3. Angående dispositionen af besparingarne å
hufvudtitlarne.............4.
§ 4. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster.........4.
§ 5. Angående beredande af lånemedel för utveck¬
ling af statens telefonväsende.......4
§ 6. Angående låneunderstöd för enskilda jern-
vägar.................4.
§ 7. Angående lån åt Borås—Alfvesta jernvägs-
aktiebolag...............5.
§ 8. Angående anslag till fullbordande af stats¬
banan mellan Gellivare och riksgränsen . . 5.
§ 9. Angående anslag till fortsättning af stats¬
banan från Göteborg till Skee......5.
§ 10. Angående utbetalning af anslag till riksdags-
och revisionskostnader m. m........5.
§ 11. Angående kreditivsummorna.......5.
§ 12. Angående ny härordning m. m.......6.
§ 13. Angående beredande af tillfälle för de värn-
pligtige att under den tid, tjenstgöringen för
deras militära utbildning pågår, erhålla un¬
dervisning äfven i andra ämnen......6.
§ 14. Angående användande af det af 1900 års
Riksdag till anskaffning af ny fältartilleri-
materiel och ammunition för år 1901 afsätta
belopp................6.
Sid.
§ 15. Angående tjenstårsberäkning i visst fall för
lärare eller lärarinna vid folkskola .... 7.
§ 16. Angående aflönande af vikarie för lärare eller
lärarinna vid vissa småskolelärareseminarier 7.
§ 17. Angående statsbidrag till aflönande af vika¬
rier för sådana lärare och lärarinnor vid högre
folkskolor, hvilka af sjukdom äro urstånd¬
sätta att fullgöra sin tjenst.......7.
§ 18. I afseende å statsregleringen och rörande med
statsverket gemenskap egande ämnen ... 8.
§ 19. Om ändrad lydelse af 1 och 7 §§ i förord¬
ningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst............11.
§ 20. Om förändrad lydelse af 8 § 2 mom. i Kongl.
förordningen angående bevillning af fast egen¬
dom samt af inkomst den 3 December 1897 12.
§ 21. Angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst...........• .... 12.
§ 22. Angående införande af en särskild enligt vissa
grunder såsom bevillning till staten utgå¬
ende, men från allmänna bevillningen fri¬
stående, direkt skatt...........12.
§ 23. Angående införande af obligatorisk sjelfdekla-
ration.................12.
§ 24. Angående skyldighet för Stockholms stads
brandförsäkringskontor att erlägga bevillning
för inkomst..............13.
§ 25. Om ändring i gällande bestämmelser angå¬
ende bevillningsafgift för bankbolag med
sedelutgifningsrätt...........13.
35
Riksdagsbeslutet 1901.
Sid.
§ 26. Angående förslag till bestämmelser om arfs-
slAtts utgörande i vissa fall.......13.
§ 27. Angående förtydligande af bestämmelserna om
stämpelafgift för insättning å depositions- och
kapitalräkning.............13.
§ 28. Angående förslag om ändrad lydelse af § 9
mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna.....13.
§ 29. Angående tullbevillningen........14.
§ 30. Angående förslag till taratariff att gälla vid
varors förtullning efter bruttovigt.....14.
§ 31. Om förslag till förordning angående vissa be¬
stämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken
mellan Sverige och Norge........14.
§ 32. Om förändrad lydelse af § 4 i Kongl. för-
■ . . ordningen angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller destille¬
rade spirituösa drycker den 24 Maj 1895 . 14.
§ 33. Om förändrad lydelse af § 18 i Kongl. för¬
ordningen angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller destille¬
rade spirituösa drycker den 24 Maj 1895 . 14.
§ 34. Angående förändring i bestämmelserna om
beräkning af hvitbetssockertillverknings-
skatten................15.
§ 35. Angående reglemente för Riksbankens sty¬
relse och förvaltning..........15.
§ 36. Angående bankovinsten.........15.
§ 37. Angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8,
41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den
12 Maj 1897 ............. 15.
§ 38. Angående ändring af 26 kap. 4 § byggninga-
balken................15.
§ 39. Angående lag, innefattande tillägg till för¬
ordningen den 6 Februari 1849 angående
viss tid för klander af husesyn emellan en¬
skild jordegare och landbo........16.
§ 40. Rörande lag angående ocker •......16.
§ 41. Om ändrad lydelse af 35 § i förordningen
angående inteckning i fast egendom den 16
Juni 1875 ............... 16.
Sid.
§ 42. Angående förslag till lag om inteckning i far¬
tyg m. m................16.
§ 43. Angående lag om ändrad lydelse af 4 kap.
11 § strafflagen............17.
§ 44. Angående förslag till lag om rätt till jagt,
till lag om ändrad lydelse af 24 kap. 13 §
strafflagen och till lag om ändrad lydelse af
1 § i lagen angående tiden för nyttjanderätts-
aftals bestånd den 25 April 1889 ..... 17.
§ 45. Angående revision af de s. k. krigslagarne . 17.
§ 46. Angående lag om ändring i vissa delar af
rättegångsbalken m. m..........18.
§ 47. Rörande ändring i gällande bestämmelser an¬
gående häradsnämnd..........18.
§ 48. Angående förslag till lag om ändrad lydelse
af 3 och 18 §§ i förordningen den 31 Ok¬
tober 1873 angående främmande trosbekän¬
nare och deras religionsöfning......19.
§ 49. Om tillägg till lagen angående ansvarighet
för skada i följd af jernvägs drift den 12
Mars 1886 .............. 19.
§ 50. Angående lag om ändrad lydelse af 1 och 8
§§ i grufstadgan den 16 maj 1884 .... 19.
§ 51. Angående införande i konkurslagen af be¬
stämmelse, att handlingar i konkursmål må
kunna med allmänna posten till rätten eller
domaren insändas...........19.
§ 52. Angående ändring af 117 § i Kongl. Maj:ts
förnyade nådiga stadga om skiftesverket i
riket den 9 November 1866 ....... 19.
§ 53. Om lag angående förlängning af tiden, under
hvilken förordningen rörande de lappar, som
med renar flytta emellan de förenade konunga¬
rikena Sverige och Norge, skall vara gäl¬
lande .................20.
§ 54. Rörande lag angående ersättning för skada
till följd af olycksfall i arbete m. m. . . . 20.
§ 55. Angående ändring af § 17 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet samt § 9 i för¬
ordningen om kyrkostämma m. m.....20.
36
Riksdagsbeslutet 1901.
Sid.
§ 56. Angående tillägg till § 12 i förordningen om
kyrkostämma m. m. samt till § 16 i förord¬
ningen om kommnnalstyrelse på landet . . 20.
§ 57. Angående ändrad lydelse af §§ 7 ock 35 i
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 Mars 1862 ...... 21.
§ 58. Om ändring i förordningen angående fattig¬
vården den 9 Juni 1871........21.
§ 59. Angående skärpta lagbestämmelser för urakt¬
låtenhet att utgifva bidrag till underhåll af
oäkta barn..............21.
§ 60. Angående lagstiftningsåtgärder för vidmakt¬
hållande af jordbruksnäringen inom skogs¬
bygderna i Norrland och Dalarne.....21.
§ 61. Angående åtskilliga på grund af 89 § rege¬
ringsformen väckta frågor........22.
Sid.
§ 62. Angående val af en komiterad för tryckfri¬
hetens vård...........* . . 22.
§ 63. Angående val af justitieombudsman och supp¬
leant för honom............22.
§ 64. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks¬
banken . ...............22.
§ 65. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks-
gäldskontoret . ............23.
§ 66. Angående ansvarsfrihet beträffande fullmäg¬
tige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgälds-
kontoret lemnadt uppdrag i fråga om upp¬
förande å Helgeandsholmen af riksdags- och
riksbankshus..............23.
§ 67. Angående val af fullmägtige i Riksbanken och
i Riksgäldskontoret...........23.
Slutmeningen.................23.
Stockholm 1901. Kungl. Boktryckeriet.
P. A. Norstedt & Söner.