REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÅLDS-KONTORET
utfärd ad! vid slutet af 1901 års riksdag.
Bill. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
Innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1.
» skulder §§ 2—5.
» fordringar för utbetalda lån § 6.
)> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar §§ 7—15.
)) utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§
16—20.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 21.
På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 22—25.
Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 26—37.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 38—50.
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 51—53.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 54—62.
Fullmäktiges sammankomster §§ 63—70.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 71—87.
Betjeningen vid Riksgäldskontoret §§ 88—95.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 96—101.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 102—104.
Allmänna bestämmelser § 105.
3
Reglemente för Riksgäldskontor.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riks¬
dagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforder¬
liga medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontoret» skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obli¬
gationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas orda¬
lydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-
kontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annor¬
lunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den
4
tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kro¬
nan skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvare hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlö¬
sen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen före¬
tes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obli¬
gationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räken¬
skaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente,
böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riks¬
dagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma före¬
skrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
*
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets
5
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskul¬
den medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med ar
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5-
Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års sven¬
ska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Riksgälds¬
kontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årli¬
gen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å stats¬
skulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om livilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å b vilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta
6
reglemente bifogad {bil. R), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fort¬
farande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
1 ro. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 7.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättniug, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.
§ 8.
Riksdagen har år 1890
dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot
Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
som, vid en af maskiningeniören Y. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestri¬
dande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,
7
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
§ 9.
Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver*
lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ io.
Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver¬
lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ 11.
Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ 12.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar bar 189G års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro¬
8
nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möj¬
ligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens använ¬
dande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapi¬
tal, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens ut¬
förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalnings-
skyldighet lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskost¬
naden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakt¬
tagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägs-
anläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kun¬
görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och be¬
sigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, för¬
rättad, och Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck-
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetal¬
ning derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
9
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts be¬
stämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, en¬
ligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin for¬
drans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje an¬
nan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande för¬
sträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets er¬
hållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion för¬
sedd ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets för¬
valtning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
Bill. till lliksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksg.-kontorets reglemente).
10
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kro¬
nans eg or belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ is.
1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af ban-
delen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, bemyndigat Riks-
gäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.
§ 14.
. . J V • t i ■} • : . • *:.•'! -■ * ' * • 1 i - ! - : ; ö. . ‘ i il-' ■ •- , .1 • • ' 5' ? i
Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1900 års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgälds-
kontoret anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 15.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1900
års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
2:o. Under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 16.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret att tillhandahålla Telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
11
telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor att, i män af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af Telegraf¬
styrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till Telegrafstyrelsen
förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen åter¬
gäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna
tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af Telegraf¬
styrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 17.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1901 års Riksdag be¬
viljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj :t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestäm¬
melser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett ka¬
pital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan aterbe-
talningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande,
8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskost¬
naden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakt¬
tagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
12
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägs-
anläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 moln. 2 af kongl. kun¬
görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och be¬
sigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, för¬
rättad och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck-
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts be¬
stämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläg¬
gande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;
5:o) att jern vägsan läggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträck¬
ningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel ej må
utbekomma^ förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
13
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen med¬
delad ;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställs-
jord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor
belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 18.
Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts för¬
fogande ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för under¬
stödjande medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riks¬
dagens skrifvelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;
och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riks-
gäldskontoret anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 19.
Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgälds-
14
kontoret anvisat 10,407,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.
§ 20.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års
Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret an¬
visat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 21.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets in¬
komster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riks¬
gäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behof vet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 22.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen an¬
slagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam¬
mankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags¬
kallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 23.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
15
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ända¬
mål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 24.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kon¬
torets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter de¬
ras utgifningsdag.
§ 25.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till be¬
lopp af högst ett hundra femtio tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret ntgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter ni. in.
§ 26.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakt¬
tagande af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efter¬
rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till ve¬
derbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
16
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade,
må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade
verifikationshandlingar, Statskontoret af Biksgäldskontoret godtgöras.
§ 27.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbör¬
ligt underhåll och tillsyn såväl af den för Biksgäldskontoret anvisade som
af de för Biksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplette¬
ring, skola utaf Biksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
För vaktmästaren vid Biksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid Biksgäldskontoret finnas upptagna i Biksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Biksdagens hus. i den tjenstgö-
ringstid, som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning
vid Biksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vakt¬
mästare skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Biksdagens hus.
§ 28.
Biksdagen har till Fullmäktiges i Biksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskilt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter veder¬
börligen fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året till¬
delas den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befatt¬
ningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till Biksgäldskontoret aflemnade och finnas i kon¬
torets förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och ut¬
delas ; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana hand¬
lingar, som kunna anses tillhöra Biksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till Biksgäldskontoret vederbörligen af-
lemnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befatt¬
17
ning hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda
förenade.
§ 29.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt der¬
med förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fast-
stälda stadgar för Biksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Biks¬
dagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:
a) att aflöningen för Biksdagens bibliotekarie utgår med:
lön........................................................................... kronor 3,000: —
och tjenstgöringspenningar................................. » 1,500: —
kronor 4,500: —;
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Biksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskonto-
rets reglemente finnas för detta verks tjenstemän angifna;
att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behö¬
riga gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta
semester under en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige be¬
stämma ;
att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Biksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;
b) att Fullmäktige i Biksgäldskontoret ega att vid Biksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön.............................................................................. kronor 600: —
tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —
kronor 800: —;
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenst-
göringspenningarne med 100 kronor;
Bill. till Rilcsd. Prot. IDOL 10 Sami. 1 A(d. 2 Band. 3
(Riksg.-kontorets reglemente.)
18
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmä¬
stare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;
c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bi¬
bliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdags-
kostnader; och
d) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ so.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riks¬
dagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
fastställa arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening,. på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revi¬
sorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verk-
stälda resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 31.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflö¬
ning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den der-
19
med förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justi tieombuds-
manslönen.
Utöfver den fastställa aflöningen eger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen
fem hundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;
» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromå-
len, med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitie¬
ombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till be¬
fordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å
hans sida att för medlens användning redovisa; samt
i) en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens
hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmel¬
ser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stad¬
gadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild er¬
sättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitie-
ombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 32.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-
kontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång af¬
gifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp
20
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-
kontorets medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa hand¬
lingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskon toret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
bvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige sär¬
skilt redovisas.
§ 33.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersätt¬
ning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af rese-
kostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.
Fullmägtiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
60 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.
§ 34.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjer\stemaunapersonal och vakt-
betjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflö-
ningsstat, hvilken icke får öfverskridas.
§ 85.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordi-
narier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att an¬
vända åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för 'samma ändamål användas.
21
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-
kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
§ 36.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obe¬
medlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Gfeneral-
assistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.
§ 37. .■ , ' i ,
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och ve¬
derbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bri¬
sten, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,
af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag un¬
der tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbe-
tjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sist¬
nämnda kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och ölriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 38.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
22
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord¬
nande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riks¬
dagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
. § 39. , ,
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undan¬
tagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ända¬
mål anvisade.
§ 40.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols¬
verk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö¬
rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan-
nämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut an¬
tingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda be¬
stämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löse¬
skilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.
23
§ 41.
Om Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Biks-
banken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforder¬
liga, eger Biksgäldskontoret att i afräkning å Biksgäldskontoret tillkom¬
mande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 42.
Från Statskontoret eger Biksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1901 och 1902 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående
från Biksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revi-
sionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och af betalningar å stats¬
skulden efter afdrag af till Biksgäldskontoret ingående rånte- och kapital¬
betalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Biks¬
gäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godt-
göras det belopp, hvarmed de till Biksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjuta den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Biks¬
gäldskontoret utgått.
§ 48.
Som Biksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenbeter och enligt Biksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Biksgäldskontoret att
der särskildt bokföras, intill dess Biksdagen fattat beslut om deras använ¬
dande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Biksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Biksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
24
till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äf¬
ven dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontor och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riks¬
dag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan an-
gifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Biksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med
lens inleverering till Biksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i näst¬
föregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. bref¬
vet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; ålig¬
gande det i följd häraf Biksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisi¬
tion, samma medel utbetala.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmel¬
ser rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1903; och åligger det i följd häraf Biksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 44.
I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Biksgäldskontoret; hvaremot det åligger Biksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Statskontoret uppå dess
reqvisitioner tillhandahålla.
25
§ 45.
Riksdagen bar år 1899 bemyndigat Riksgäldskontor att i ut¬
landet mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken som å sin sida har att å tid samt på sätt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken
och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgälds¬
kontor återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.
§ 46.
Riksdagen har åren 1888, 1898 och 1898 bemyndigat Riksgälds¬
kontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande
försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt
särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfver-
lemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af
Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att
bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af svenska statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetal ■
ning af det utaf Riksdagen till fullbordande af statsbanan mellan Grellivare
och riksgränsen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade
anslag å 10,407,000 kronor.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill för¬
anleda och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på
sätt och till belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af
statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör före¬
mål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan att
Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobli¬
gationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amor-
Bih. till Riksd. Prot. IDOL 10 Hand. 1 Afd. 2 Band. 4
(Riksg.-kontorets reglemente.)
26
tering ej blifvit af staten utfäst, varda af Pull mäktige i Riksgäldskontoret
utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om an¬
visande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amor¬
tering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäk¬
tige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling —-
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
afiemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; sko¬
lande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa ob¬
ligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbör¬
den mottagas.
§ 47.
Då obligationer och räntekuponger för de af Eiksgäldskontoret upp¬
tagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptions¬
tid hos Eiksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets all¬
männa kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 48.
De till Eiksgäldskontoret influtna medel eller afiemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öf¬
riga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva an¬
vändas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras ut¬
låning på sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoret anse innefatta full sä¬
kerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgälds-
27
kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riks-
gäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 49.
För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 50.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande ut¬
betalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforder¬
liga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassa¬
förstärkning åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till in¬
lösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds-
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhål¬
landen, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligatio¬
ner lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af* de till Riksgäl dsko ntoret
ingående medel.
§ 51.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt in¬
komster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna
28
uppslita och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, den¬
samma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidations- och amortisseméntsfonderna skola inom den
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Stats¬
kontoret till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 52.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för all¬
mänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed af-
sedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst före¬
gående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.
§ 53.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Stats¬
kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Statskontoret, bör
till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 54.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
29
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riks¬
dagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när binder för Ordföranden inträffar.
§ 55.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 56.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforder¬
ligt antal suppleanter.
§ 57.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Full¬
mäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 58.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller komitier i den författning,
att han, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsord¬
ningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 59.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta veides rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
30
som äro nödvändiga för jern vägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Kiksgälds-
kontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försälj¬
ning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpe¬
skillingen varder betäckt.
§ 60.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 69 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verk¬
ställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sam¬
mankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Full-
mägtiges näst föregående sammankomst förflutna tid.
En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Full¬
mäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägen¬
heters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppe¬
hållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgörings-
ordningen i sådant afseende innehåller.
Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åt¬
njuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, ut¬
går af de till Riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under¬
handlingar.
§ 61.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk.
31
få icke af Fullmäktige åtlydas ock efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott ock Revi¬
sorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förkållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning ock till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
keslut, eller, mellan riksdagar ock revisioner, genom justitieomkudsmannen.
§ 62.
Till ledning vid pröfningen ock afgörandet af förekommande ärenden,
för kvilkas bekandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne
begära råd och yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 63.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden be¬
stämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 64.
Med undantag af de enligt § GO åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 65.
Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 66.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf före-
skrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
32
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 67.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regerings¬
formen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.
§ 68.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmo-
dadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 69.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, samman-
jemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ord¬
förandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 70.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenste-
män eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det med¬
delade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;
33
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, Iligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäk¬
tige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revi¬
sorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 71.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ 72.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontox*et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jemväl står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, dnt
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköps¬
pris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarie¬
förteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt ruin, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade,
Bill. till Biksd. Vrot. 1901. 10 Sami. 1 A få. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente).
5
34
§ 78.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga ram och
lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för till¬
fälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erfor¬
derliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anled¬
ning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 74.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riks¬
gäldskontor att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya bygg¬
nader för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
§ 75.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 76.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första samman¬
träde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
35
eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kun¬
görelse i tidningar.
Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revi-
sorerne sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande supp¬
leanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 77.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäkti¬
ges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.
§ 78.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl proto¬
kollets som bihan gets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksda¬
gens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhanda¬
hålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings¬
med flere arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets
tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer a inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
36
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 79.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalver¬
kets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 sep¬
tember 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att
granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 80.
Då de bolag, som för jernvägsanläggniugars utförande från Riksgälds¬
kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Ma j-t, och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Civil¬
departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berät¬
telser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.
§ 81.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna bypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså
utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteks-
bankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 82.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
37
§ 83.
Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds¬
kontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriks-
dagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige
faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäk¬
tige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af
ett alfabetiskt ordnadt, fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang
för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under
hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäk¬
tige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet
använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat
Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af
nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyss-
berörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.
Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riks-
gäldskontoret att, för tryckning i eu upplaga af 1,500 exemplar af register
till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för register¬
verkets bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren
1898—1900 i män af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock
föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas
de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnads¬
fritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom, efter Fullmäktiges bestämmande, per¬
soner, som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljnings¬
priset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af
Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.
1899 års Riksdag har besluta, att registret till Kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks-
dagarne 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af
det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bind¬
ning m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag
för tryckning och bindning m. m. af förenärnnda register anvisade summa
af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå
af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898
meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till
efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.
38
§ 84.
Riksdagen har år 1900 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad ombesörja
tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd sam¬
ling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års ur¬
tima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande
handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verk¬
ställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ske.
§ 85.
Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 86.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets
Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvud-
staden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Re¬
geringsformen) ;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riks-
dagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfven¬
som utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 §
Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagt-
f
39
hållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Ban¬
kens och Biksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kana¬
lens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sam¬
manträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.
§ 87.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående foetj eningen vid Riksgäldskontoret.
§ 88.
De å Biksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
§ 89.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
40
§ 90.
För tillgodonjutande af de för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor och
bestämmelser:
l:o) Tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenst-
göringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stad¬
gad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjensteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som fram¬
deles kunna varda meddelade.
2:o) Riksgäldskontorets tjenstemän ega, så vidt sådant utan hinder
för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åt¬
njuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år.
3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat,
dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma
tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del deraf, och ega Fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjenstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters be¬
sörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjen¬
stens förrättande under den tid, tj en stledigheten fortfar.
5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnju¬
tande af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräk¬
ningspenningar eller deremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss tids tjenstgöring är enligt
41
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att in¬
träda efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor.
7:o) Tjensteman vid Riksgäldskontor! far icke annan tjenstebefatt¬
ning utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid. Riks¬
gäldskontor utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenste¬
befattning genast frånträda.
§ 91.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förord¬
nande bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslagen.
§ 92.
Vid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon r ne¬
dan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla
enke- och pupillkassan vid Eiksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, sa snart fullmakt eller konstitutorial a
tj ensten blifvit af Fullmäktige utfärda dt.
§ 93.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de
med samma tjenst' förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom Eiksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6
(Riksg.-kontorets reglemente.)
42
§ 94.
•ti» .*■ ' >».. .. ■ U, ‘;" ■" - T"' Mv " " 1 ;• • . - . , • ,. ' • . *
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-
sysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 95.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansva¬
righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tj ensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
forsuinnielser m. m.
§ 96.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrät¬
tande användas.
43
§ 97.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytter¬
ligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borge¬
närer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 98.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjenst.
§ 99.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 100.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
Statsutskottet eller Eevisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvä¬
rens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
44
§ 101.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjenste¬
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 96 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 102.
Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och till-
bragt trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från tjensten afgå, Fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjensten qvarstå.
§ 103.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, så vida han fylt sextio år och varit i allmän tjenst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerde-
delar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjensteåren allena medelst afdrag å tre fjerde delars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjensteår.
45
Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Över¬
skjutande tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 104.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erfor¬
derligt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföre¬
gående paragraf belöper.
§ 105.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed
gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 4 Juni 1901.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
Chr. Lundeberg, Robert De la Gardie,
vice Talman. Talman.
46
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1900 års slät ntbalanserade skalder.
Reglemen-
tets
Årtal. §.
1880
1886
1887
1888
1890
38
42
40
40
39
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammansKr.l 19,790,000,
motsvarande £St.6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ............
Obligationer för 1886 års
statslån å Er. 72,000,000
eller Rmk 81,000,000, hvar¬
af blifvit utlemnade obli¬
gationer å tillsammans Kr.
60,673,333:33.....................
Obligationer för 1887 års
statslåns fem emissioner å
tillsammans Kr. 50,000,000,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å.....................
Obligationer för 1888 års
statslån åKr.26,666,666:6 7,
motsvarandeRmk30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller
Francs 37,020,000 ............
Obligationer för1890 års stats¬
lån åKr. 35,555,555:66,mot-
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
vit utfärdade.
1880 d. y4
1886 d. 7,
1887 d. 3712
1888 d. 7,
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Fonderad skuld.
37,
37,
37,0 %
Kr. 97,029,900
£ St. 5,346,000
Frcs 134,719,200
Rmk 109,058,400
/Kr. 57,886,666:66
/ Rmk 65,122,500: —
Kr. 48,799,500
Kr. 25,111,111:11
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500
Icke fonderad
skuld.
47
Reglemen¬
tets
Årtal. §.
1894
1899
1900
1866
1866
1895
1895
42
42.
43
44
13
18
16
16
svarande Rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller Francs
49,360,000 ........................
Obligationer för 1894 års stats¬
lån å Kr. 36,000,000, mot¬
svarande Francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller Rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlemnats...........................
Obligationer för 1899 års stats¬
lån å Kr. 72,000,000, mot-
svarandeFrancsl00,000,000,
£ St. 3,960,000 eller Rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlemnats...........................
Obligationer för 1900 års stats¬
lån å Kr. 36,320,000, mot¬
svarande £ St. 2,000,000,
Rmk 40,800,OOOellerFrancs
50.400.000, hvaraf till 1900
års slut blifvit försålda
obligationer åKr.22,700,000
Det s. k. gamla lånet, ut¬
görande ouppsägbara skulder
till Södertelge stads kyrka
och Skepparesocieteten i
Stockholm...........................
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
Af Malmö—Billesholms jern-
vägsaktiebolag upplagdt ob¬
ligationslån, för hvilket sta¬
ten i sammanhang medYest-
kustbanans förvärfvande öf-
vertagit betalningsskyldig¬
heten .................................
Kommunlån, för livilka sta¬
ten i sammanhang med
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
vit utfärdade.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Fonderad skuld.
1890 d. V,
1894 d. 16/10
1899 d. "/,
1900 d. 16/8
/1798 d.
11811 d.
7
/ 1!
1833 d. 8712
37,
37, X
' 4 %
t. o. m.
d 15/
u- / 8
1910,
derefter
37, X
5 X
5 X
Kr. 32,371,555:66
Rmk 36,418,000
£ St. 1,784,482
Frcs 44,939,812
Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000
Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000
Kr. 22,700,000
£ St. 1,250,000
Rmk 25,500,000
Frcs 31,500,000
Icke fonderad
skuld.
Kr. 10,125
Kr. 140,889
Kr. 1,223,000
48
Reglemen-
tets
Årtal. §.
1895
1899
1890
1866
1866
1866
16
18
14
15
16
17
Vestkustbanans förvärfvan¬
de öfvertagit betalnings¬
skyldigheten .......i.............
Dito dito.... ...................
Enligt kontraktet om för¬
värfvande åt staten af ban-
delen Örebro—Srövi inne-
stående andel af köpeskil¬
lingen för nämnda handel
Af Statskontoret till Riks-
gäldskontorets förvaltning
öfverlemnade kassabehåll-
mngar ..............................,
Öfriga diverse skulder.........
Obligationer å 30,000,000
Er., kvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges all¬
männa hypoteksbank, bok¬
förda inom linien med
nämnda belopp.................
Ännu icke till inlösen före¬
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286:88 ..................
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt)............
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII, hem-
giftskapital, bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr .................................
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
Räntefot.
1890 d. *•/,
1750 d. V,
1815 d. 9/u
1778
5 X
4,7 1
7b
37, X
6 X
5 X
Återstående kapitalskuld den 31 December
1900.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
Er. 695,399:65
Er. 131,947:07
Er. 3,000,000
Er. 45,000,000
Er. 3,431,772:47
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 81 December
1900.
|
|
|
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
1866
|
20
|
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
|
|
|
|
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)
|
J ‘jhu
|
|
J 0061 -:0 &'
|
|
1882
|
8
|
Dito för Södertelge kanals dito
|
|
|
|
|
1866
|
22
|
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
|
|
|
|
|
|
|
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
|
|
—
|
|
|
1866
|
25
|
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
|
|
|
|
|
1869
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäld skontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller) ..............................
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Kr.
|
337,898,733:38
|
53,633,133:19
|
Inom
|
linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,814:o4
|
|
|
Bill. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
7
50
Bil. B.
Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade käpitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloDDet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Byggnadslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
39
|
Lån till staden Kristinehamn
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Yarnums landsförsam¬
ling, för uppbyggande af ny
|
fl849j
\l854j
|
f 2 % 1
|
|
|
|
|
|
|
|
kyrka i Kristinehamn......
|
< jemte >
{ ränta. J
|
3 X
|
37,500
|
—
|
750
|
—
|
|
43
|
Lån till Yesterås domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation
|
1860
|
—
|
—
|
28,000
|
—
|
28,000
|
—
|
»
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elemen¬
tarläroverket .....................
|
1861
|
5 X
|
4 X
|
120,000
|
|
28,885
|
06
|
»
|
90
|
Lån till Apotekare-societe-
ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
institutet...........................
|
1862
|
5 X
|
4 X
|
50,000
|
—
|
7,017
|
15
|
»
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk..................
|
1864
|
5 X
|
4 X
|
25,000
|
—
|
10,124
|
97
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
74,777
|
18
|
51
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
74,777
|
18
|
1886
|
87
|
Lån till staden Falun, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nytt läro-
verkshus derstädes ............
|
1864
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
16,261
|
68
|
|
»
|
Lån till staden Sala, för upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förande af ett nytt läro-
verkshus derstädes ............
|
1865
|
5 X
|
4 X
|
12,000
|
|
4,839
|
28
|
»
|
»
|
Lån till staden Halmstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af byggnad
för ett fullständigt elemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
f »
|
» |
|
tarläroverk derstädes.........
|
1866
|
5 X
|
4 X
|
25,000
|
—
|
11,728
|
21
|
\1899
|
7 !
|
Lån till Kalmar Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny
byggnad för läroverket i
|
|
|
|
»)
|
|
|
|
|
|
Kalmar ..............................
|
1866
|
4 7, X
|
4 X
|
22,000
|
—
|
21,890
|
—
|
1866
|
1482)
|
Lån till staden Yenersborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes ......
|
1867, 1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
20,059
|
24
|
|
|
»
|
1483)
|
Lån till staden Vestervik,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad åt elementarläroverket
derstädes ...........................
|
1867, 1868
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
10,272
|
19
|
|
|
1484)
|
Lån till Upsala Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad för högre elementar¬
läroverket derstädes .........
|
1867, 1868
|
5 X
|
4 X
|
140,000
|
|
71,793
|
63
|
|
|
1486)
|
Lån till Karlstads Domka-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggad för högre elememen-
tarläroverket derstädes......
|
1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
21,241
|
10
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
252,862
|
51
|
') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned-
bragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 */2 X återbetalas.
2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
5) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente,
52
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 19U0 års
|
Årtal. t.
|
§•
|
|
utbetalts.
|
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
252,862
|
51
|
1866
|
1481)
|
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
byggnaden derstädes .........
|
1868, 1869
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
32,344
|
13
|
»
|
1482)
|
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen¬
tar läroverksbvggnaden der¬
städes ..........................
|
1878, 1875
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
13,633
|
84
|
|
|
|
|
1874
|
5
|
Lån till direktionen för se¬
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi¬
narium ..............................
|
1875
|
5 X
|
4 °Å
|
59,000
|
|
34,429
|
30
|
|
|
|
|
|
1882
|
17
|
Lån till föreståndarne för
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg¬
naden å domkyrkan .........
|
1883
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
|
22,912
|
95
|
1887
|
15
|
Ytterligare lån till Linkö¬
pings domkyrka till betäc¬
kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade
kostnaden för tornbyggna¬
den å nämnda domkyrka
jemte dermed i samman¬
hang stående arbeten.........
|
1888
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
|
25,493
|
10
|
1892
|
17
|
Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande af restau-
rationsarbetet å densamma
|
1893
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
36,873
|
62
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
418,549
|
45
|
') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
*1 Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
53
|
|
|
|
|
|
|
|
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1900 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
Deioppet.
|
|
slut.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
_
|
___
|
|
_
|
418,549
|
45
|
1896
|
16
|
Lån till Hernösands Dom-
|
|
|
f
|
|
|
|
|
|
|
kapitel, för uppförande af
|
|
Lånet
|
|
|
|
|
|
|
|
ny byggnad för allmänna
|
|
las med
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverket i Östersund......
|
1897
|
500 kr.
årligen
|
-—
|
15,000
|
t—
|
13,500
|
—
|
1898
|
17
|
Lån till Vadstena och S:t
|
|
under
|
|
|
|
|
|
|
Pers församlingar, för full-
|
|
Lånet
|
|
|
|
|
|
|
|
bördande af Vadstena klo-
|
|
åter¬
betalas
|
|
|
|
|
|
|
|
sterkyrkas restaurering ...
|
1898
|
fr. o. m.
|
—
|
16,000
|
—
|
16,000
|
—
|
|
|
= 448,049: 4 5
|
|
med
minst
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Tomtreglering slån.
|
|
’/„ tal.
|
|
|
|
|
|
1872
|
32
|
Lån till staden Strengnäs,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda ............
|
1872
|
6 X
|
4 X
|
30,000
|
|
6,550
|
43
|
187 71)
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
|
1878
|
6 X
|
5 X
|
50,000
|
|
40,200
|
69
|
|
(1877
|
8\
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
|
|
|
|
|
(1878
|
6/
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
|
1878, 1879
|
6 X
|
5 X
|
200,000
|
|
143,735
|
23
|
(1880
|
13(
|
Lån till staden Hudiksvall,
|
|
|
|
|
|
|
|
(1881
|
10/
|
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds¬
vådor .................................
|
1881, 1882
|
6 X
|
5 X
|
200,000
|
|
156,842
|
88
|
1888
|
15
|
Lån till staden Luleå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny reglering efter 1887 års
eldsvåda ...........................
|
1889
|
5 X
|
4 X
|
100,000
|
|
90,785
|
78
|
1889
|
17
|
Lån till staden Umeå, för ny
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
reglering i följd af den staden
år 1888 öfvergångna brand
|
1890
|
5 X
|
4 X
|
200,000
|
|
184,203
|
40
|
1896
|
15
|
Lån till staden Mariestad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny reglering af viss del
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand
|
1897
|
4%„ X
|
36AoX
|
150,000
|
|
150,000
|
|
|
|
= 772,318: 41
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
1,220,367
|
86
|
) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
54
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1900 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
Deioppet.
|
|
slut.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
1,220,367
|
86
|
|
|
c) Lån till hanal- och sluss-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
93 *)
|
Lån till Dalslands kanal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för segelleds öpp¬
nande från Hattefura vid
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yenern till sjön Stora Lee
|
1865, 1867
|
5 X
|
3 %
|
800,000
|
—
|
150,054
|
76
|
»
|
94*))
|
Lån till Kinda kanalaktie-
|
|
|
|
|
|
|
|
118 1
|
bolag, för utsträckning af
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
143 J
|
Kinda båtled medelst kanali-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings
hamn .................................
|
/ 1865 j
\l 867—70/
|
5 X
|
3 X
|
437,500
|
|
348,607
|
81
|
|
|
= 498,662: 57
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d) Lån till jernvägsanlägg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
79
|
Lån till Borås jernvägsaktie-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga ........................
|
1862, 1863
|
-’)
|
4 X
|
1,377,055
|
24
|
224,940
|
08
|
7)
|
80
|
Lån till Helsingborg—Lands-
|
|
|
|
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing¬
borg—Årup) jernvägsaktie-
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................
|
1864, 1865
|
5 X
|
4 X
|
1,100,000
|
|
364,819
|
16
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,308,789
|
67
|
’) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
3) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.
55
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
SlUU
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,308,789
|
67
|
1866
|
80
|
Lån till Kristianstad—Hess-
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö¬
dra stambanan ..................
|
1864, 1865
|
•
5 X
5 X
|
4 X
4 X
|
720,000
|
|
208,414
|
30
|
»
|
|
Lån till Ystad—Eslöfs jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stambanan
till Ystad...........................
|
1864-1866
|
2,450,000
|
|
832,978
|
04
|
7>
|
»
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta¬
tion på Södra stambanan...
|
1864-1866
|
5 X
|
4 X
|
1,200,000
|
|
400,166
|
32
|
/ *
^1897
|
821
13/
|
Lån till Uddevalla—Yeners-
borg—Herrljunga jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Yenersborg till Udde¬
valla samt jernvägens om¬
byggnad till normalspårig
|
(1865-1867\
( 1898 /
(1872)
1873
(1874J
|
5 X
|
4 X
|
2,600,000*)
|
|
2,512,276
|
69
|
1871
|
31
|
Lån till Karlskrona—Yexiö
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
Yexiö.................................
|
5X2)
|
47, X
|
2,600,000
|
|
1,828,014
|
81
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
--
|
8,090,639
|
83
|
’) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för jemvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
2) Se § 3 af 1886 års Reglemente.
56
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
poppel.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
_
|
_
|
|
_
|
8,090,639
|
83
|
1871
|
31
|
Lån till Krylbo—Norbergs
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg .........
|
11872\
\1873J
|
6 X
|
5 X
|
406,000
|
—
|
225,321
|
85
|
|
»
|
Lån till Upsala—Margrete-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............
|
1873
|
6 X
|
5 X
|
500,000
|
|
292,847
|
62
|
»
|
»
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Lud¬
vika till Kil, mot skuldför¬
bindelse ...........................
|
118741
<1875}
[187öJ
|
57, X1)
|
5 X
|
5,000,000
|
—
|
4,116,384
|
93
|
1878
|
11
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
|
|
|
' ‘ , t
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga¬
tioner å nominelt 5,988,600
kr., efter 90 X ...............
|
1878, 1879
|
|
5 X
|
6,078,240’)
|
|
5,389,740
|
|
1876
|
5
|
Lån till Yestervik—Atvida-
|
|
|
|
|
|
|
berg—Bersbo jernvägsaktie-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolag, för anläggning af
jernväg från Yestervik öfver
Jenny, Gamleby och Atvida-
|
118771
|
|
|
|
|
|
|
|
|
berg till Bersbo, med bi-
|
{1878}
|
5 X3)
|
47,X
|
1,865,000
|
—
|
1,614,625
|
26
|
|
|
bana till Storsjön...............
|
11879J
|
|
|
|
|
|
»
|
»
|
Lån till Hultsfred—Vester-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
»
|
—
|
19,729,559
|
49
|
’) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
’) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
57
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloDoet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
19,729,559
|
49
|
|
|
med bibana till sjön Yxern,
sidospår till Ankarsrum och
hamnspår vid Yerkebäck...
|
!
|
1877’
1878
1879
|
|
5 X1)
|
47, X
|
1,750,000
|
—
|
1,568,179
|
73
|
1876
|
5
|
Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen .....................
|
1
|
fl877j
[1878J
|
|
5 X1)
|
47, X
|
785,000
|
|
768,299
|
12
|
»
|
»
|
Lån till Gotlands jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.....................
|
1
|
1877'
1878
1879
|
|
5 X1)
|
47, X
|
500,000
|
—
|
427,354
|
78
|
{l879
I ‘
|
* \
13/
|
Lån till Södra Dalarnes jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å Bergs¬
lagernas jernvägsaktiebo-
lags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...
|
|
1879
1880
1881
1882
|
|
5 X1)
|
47, X
|
2,375,000
|
|
2,105,097
|
92
|
1876
|
5
|
Lån till Yarberg—Borås jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg öfver Fritsla
till Borås ...........................
|
|
1879
1880
1881
|
|
5 X1)
|
47, X
|
2,600,000
|
—
|
2,304,528
|
22
|
1881
|
15
|
Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
26,903,019
|
26
|
’) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 8
(Riksg.-kontorets reglemente.)
58
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
slut.
|
|
|
|
|
|
|
26,903,019
|
26
|
|
1883)
|
|
|
|
|
|
|
|
18841
1885 J
|
5 X
|
47a X
|
746,197 *)
|
94
|
746,197
|
94
|
|
1886J
|
|
|
|
|
|
|
1883-1886
|
5 %
|
47a X
|
950,000
|
|
905,444
|
94
|
|
11883)
|
|
|
|
|
|
|
|
18851
|
5 X
|
17a X
|
300,000
|
—
|
276,803
|
96
|
|
[1886]
|
|
|
|
|
|
|
1883-1886
|
5 X
|
47a X
|
500,000
|
—
|
457,100
|
21
|
J1883-1885\
\ 1887 /
|
5 X
|
47a X
|
500,000
|
—
|
461,339
|
91
|
■
|
t—*
oo oo
00 00
^1 ^
|
5 X
|
47a X
|
500,000
|
—
|
465,397
|
04
|
j
|
1887)
1888>
|
|
|
|
|
|
|
1
|
1889/
|
5 X
|
47a X
|
324,000
|
—
|
304,093
|
11
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
30,519,396
|
37
|
Reglementets
Årtal.
1881
1886
15
16
Transport
Lenna jernväg och Norr-
telje .................................
Lån till Siljans jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernasjern-
vägsaktiebolags jernväg till
Insjön i Dalarne ...............
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana ...
Lån för anläggning af jern¬
väg från Finspong till Nors-
holm (numera öfvertaget af
Norra Östergötlands jern¬
vägsaktiebolag) ..................
Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Stockholm till Rimbo gäst¬
gifvaregård ........................
Lån till Kinds härads jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg mellan Bo¬
rås och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve-
sta jernvägsaktiebolag) ......
Lån till Skara—Kinnekulle
—Venerns jernvägsaktiebo¬
lag, för anläggning af jern¬
väg från Skara till Kinne¬
kulle och Yenern ............
Transport
*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.
59
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
slut.
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
30,519,396
|
37
|
|
rl887j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1888
|
|
5 X
|
47, X
|
341,000
|
—
|
341,000
|
—
|
|
L1890J
|
|
|
|
|
|
1
|
rl887j
1888
18901
|
5 X
|
47, x
|
824,915')
|
—
|
780,360
|
86
|
|
|
1888]
1889
|
|
5 X
|
47* X
|
300,000
|
|
283,796
|
83
|
|
1890-1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1888
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1889
1890
|
|
5 X
|
472 X
|
1,102,250 7
|
—
|
1,042,724
|
56
|
|
1893
|
|
|
|
|
|
|
|
1889-1893
|
5 ^
|
47, X
|
1,000,000
|
—
|
966,415
|
54
|
(1890)
\1891j
|
5 X
|
47, X
|
305,000
|
|
294,756
|
78
|
—
|
—
|
—
|
|
|
34,228,450
|
94
|
Reglementets
Årtal. §.
1886
16
Transport
Lån till Svartelfs jernvägs-
aktiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen...............
Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs jernvägsaktie-
bolag för anläggning af jern¬
väg mellan Fogelsta och
Yadstena till Ödeshög ......
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag, för jern-
vägsanläggning från Karls¬
hamn till Ronneby ochGull-
bärna .................................
Lån till Mora—Yenerns jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
östra Yermlands jernväg
med bibana........................
Lån till Mariestad—Kinne-
kulle jernvägsaktiebolag, föi-
anläggning af jernväg från
Mariestads jernvägsstation
till Gössäters jernvägssta¬
tion med bispår ...............
Transport
*) Enligt Kongl. Bref af d. u/» 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
60
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
Deioppei.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
|
34,228,450
|
94
|
1886
|
16
|
Lån för anläggning af jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
väg mellan Yittsjö och Hess-
leholm (numera öfyertaget
af Hessleholm—Markaryds
jernvägsaktiebolag) ............
|
1890-1892
|
5 ^
|
47, X
|
404,000
|
|
390,431
|
87
|
»
|
|
Lån till Skymnäs—Munkfors
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af jernväg mellan
Björndalsbron och Munkfors
|
J1891)
(1892/
|
5 X
|
4'/i X
|
90,835
|
—
|
87,784
|
36
|
»
|
|
Lån för anläggning af jern¬
väg från Klippan till Köst¬
ånga (numera öfvertaget af
Helsingborg — Hessleholms
jernvägsaktiebolag) ............
|
/1892/
(1893/
|
5 X
|
47* x
|
290,000
|
|
280,260
|
51
|
1891
|
18
|
Lån till Malmö—Tomelilla
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Malmö öfver Staffanstorps
station till Tomelilla .........
|
/1892,1893\
(1894,1896/
|
5 X
|
47a X
|
1,300,000
|
|
1,286,707
|
50
|
y>
|
»
|
Lån till Norra Söderman-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lands jernvägsaktiebolag, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggning af jernväg från
Nyby bruk till Södertelje
med bibanor till Åkers
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
styckebruk, Strengnäs, Ma¬
riefred och Igelstaviken......
|
1892—1896
|
S X
|
47a X
|
1,800,000
|
|
1,781,595
|
|
|
19
|
Lån till Hernösands—Sol-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lefteå jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Hernösand till Sollefteå ...
|
1892—1895
|
5 X
|
47a X
|
2,350,000
|
|
2,350,000
|
|
»
|
18
|
Lån till Norrköping—Söder-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
köping—Yikbolandets jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Norr¬
köping till Söderköping
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m..................................
|
1893—1895
|
5 X
|
47a X
|
653,000
|
|
642,757
|
61
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
——
|
—
|
—
|
|
—
|
41,047,987
|
79
|
61
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
41,047,987
|
79
|
1891
|
18
|
Lån till Uddevalla—Lelån-
gens jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Uddevalla och sjön Le-
lången ..............................
|
1895-1896
|
5 X
|
47* %
|
1,247,000
|
|
1,234,249
|
42
|
1896
|
14
|
Lån till Östra Blekinge jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Gull-
bärna station till Thorsås
|
(1897}
{1898}
ll899J
|
5 %
|
47, x
|
537,500
|
|
537,500
|
|
»
|
|
Lån till Klintehamn—Roma
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg från
Klintehamn till Roma sta¬
tion ....................................
|
l'1897'|
{1899}
|
5 X
|
472 X
|
214,000
|
|
214,000
|
|
|
|
|
l1900J
|
|
|
|
|
|
|
»
|
Lån till Markaryd—Yeinge
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Markaryds station till Ye¬
inge station........................
|
(1897-|
{1898}
M90(r
|
5 X
|
472 X
|
563,0007
|
|
561,000
|
|
»
|
»
|
Lån till Gotlands jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan Yest-
kinde och Tingstäde .........
|
1899
|
5 X
|
472 X
|
120,0002)
|
|
80,000
|
|
»
|
|
Lån till Sala—Gysinge—
Gefle jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Sala öfver Gysinge till Haga¬
ström .................................
|
/18991
(1900/
|
5 X
|
472 X
|
1,545,5003)
|
|
1,030,000
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
44,704,737
|
21
|
') Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,000: —.
*) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den Va 1900 nedsatts till 119,000 kr-, återstodo vid 1900 års slut ej
lyftade 39,000 kr.
3) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 515,500: —•
62
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1900 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
utbetalts.
|
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
44,704,737
|
21
|
1896
|
14
|
Lån till östra Centralbanans
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...
|
11899)
\l900/
|
5 X
|
41/, X
|
1,710,000 *)
|
|
1,138,000
|
|
|
»
|
Lån till Slite—Roma jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Roma
jernvägsstation å Gotlands
jernvägsaktiebolags jernväg
till Slite lastage- och hamn¬
plats i Othems socken......
|
1900
|
5 X
|
4% X
|
340,000 2)
|
|
226,600
|
|
|
|
= 44,350,306: 7 8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
|
—
|
—
|
—
|
|
46,069,337
|
21
|
’) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 572,000: —.
!) D:o vid d:o d:0 kr. 113,400:—.
63
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och
yaktbetjening
att gälla från och med år 1901.
|
|
Tjenstgö-
|
Missräk-
|
|
Ålderstillägg.
|
|
Lön
|
ringspen-
|
nings-
|
Summa
|
|
|
ningar
|
penningar
|
|
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
|
1 sekreterare och ombuds-
|
|
|
|
|
|
man ..............................
|
4,400
|
2,000
|
_
|
6,400
|
j Efter fem års tjenstgöring
> inom graden kan lönen
|
|
4,000
|
2,000
|
|
6,000
|
1 kamrerare .....................
|
|
J höjas med 600 kronor.
j Efter fem års tjenstgöring
/ kan lönen höjas med 500
|
|
|
|
1 kassör ...........................
|
3,000
|
1,500
|
500
|
5,000
|
|
|
|
|
|
) kronor.
|
1 revisor ........................
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
Efter fem års tjenstgöring
inom graden kan lönen
. höjas med 500 kronor och
|
1 kassabokhållare ............
|
2,500
|
1,500
|
—
|
4,000
|
1 lånebokhållare...............
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
efter tio års tjenstgöring
|
1 registrator och kanslist
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
med ytterligare 500 kr.
|
1 kammarskrifvare .........
|
1,500
|
1,000
|
—
|
2,500
|
I Efter fem års tjenstgöring
> kan lönen höjas med 500
) kronor.
|
1 kammarskrifvare .........
|
1,500
|
1,000
|
—
|
2,500
|
1 förste vaktmästare ......
|
700
|
200
|
—
|
900
|
Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 100
|
1 vaktmästare..................
|
600
|
200
|
—
|
800
|
' kronor och tjenstgörings-
|
2 vaktmästare..................
|
1,200
|
400
|
—
|
1,600
|
penningarne med 100
kronor.
|
Summa
|
25,900
|
13,300
|
500
|
39,700
|
|
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200
kronor.
64
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........
|
4,400
|
|
Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................
|
4,000
|
|
Förre Notarien August Neijber................................................
|
8,000
|
—
|
Förre Eegistratorn och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand
Montell ....................................................................................
|
2,500
|
|
Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ..................
|
1,500
|
|
Summa kronor
|
15,400
|
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stad¬
gade vilkor upphöra.
Förestående två stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Eiksgäldskontoret, upptagande en summa af Kr. 39,700: —
Pensionsstaten vid dito.................................................................. » 15,400: —
äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 4
juni 1901.
På Eiksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
Chr. Lundeberg, Robert De la Gardie,
vice Talman. Talman.
65
Fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Frans Albert Anderson, Generaldirektör, K. m. st. k. N. O., Ordförande
(vald 1901);
Edward Sederholm, Godsegare, K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., vice
Ordförande (vald 1900);
Otto Magnus Höglund, Fil. D., Grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O.
(vald 1900);
Johan Johansson, Bergsbruksidkare, E. N. O. (vald 1899);
Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. Löjtnant, Fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl.,
E. N. O. (vald 1901); '
Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., Godsägare, E N. O., E. V. O. (vald
1899);
Edvin Magnus Unger, f. d. Häradshöfding, K. V. O. l:a kl., E. N. O.
(vald 1901).
Suppleanter:
Erik Wilhelm Lilliesköld, Kamererare, E. C. XIII:s O., E. N. O.,
E. V. O.;
Eeinhold Viktor Eamstedt, Grosshandlare, E. V. O.;
Knut Fredrik Gerhard Almqvist, Godsegare.
Bih. till Hikful. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
66
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken
vid 1901 års revision.
För Första Kammaren:
Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,
Herrar Gustaf Axel Berg,
L. Grundberg,
Fredrik Emil Pettersson,
Grefve K. A. Posse,
Gustaf B. Berg och
C. G. S. Ehrenborg.
Suppleanter:
Ledamöterna af samma kammare,
Herrar P. Sörensson,
F. G. M. Ridderbjelke och
S. J. Bandqvist.
För Andra Kammaren:
Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,
Herrar O. Persson i Rinkaby,
Friherre I. A. von Knorrig,
H. F. A. E. Pantzarhielm,
D. Persson i Tallberg,
G. Odqvist och
J. Bromée i Billsta.
Suppleanter:
Ledamöterna af samma kammare,
Herrar E. Hammarlund,
A. Wiklund och
A. P. Gustafsson.
67
REGISTER
till
1901 års Reglemente för Riksg«äldskontoret.
Ackord för riksgäldskontorets fordringar får
icke utan Riksdagens samtycke med-
gifvas .............................................
Aflöning för justitieombudsmannen m. fl.......
» » Riksdagens bibliotekarie äfven¬
som för en hos honom ans båld
vaktmästare...........................
» » riksgäldskontorets tjenstemanna-
personal och vaktbetjening ...
Aftönivgar, anslag till....................................
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening .....................
Afsked för tjensteman och vaktbetjening ......
Allmänna hypoteksbanken ..............................
Amortering, extra, af statsskulden ...............
» af statslån utan viss bestämd åter-
betalningstid........................
» » 1894 års lån ........................
Amortissementsfonder.......................................
Annuiteter och räntor, anslag till ..................
Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstår
vid riksgäldskontor ........................
Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .....................
Ansökningstid till lediga tjenster ..................
Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens
Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande
och två deputerade..................
» '» Riksdagens revisorers kansli och
vaktbetjening ........................
» » förrättande af tjenst i riksgälds¬
kontor .................................
Befordringsgrunder vid riksgäldskontor ......
Sid.
|
22.
|
»
|
18.
|
»
|
17.
|
»
|
20, 40.
|
»
|
23.
|
»
|
63.
|
»
|
44, 45.
|
»
|
36.
|
»
|
4, 5.
|
»
|
25.
|
»
|
5.
|
>
|
4, 5, 26, 27.
|
»
|
4, 5, 23.
|
»
|
41.
|
»
|
30.
|
»
|
41.
|
»
|
33.
|
»
|
20.
|
»
|
18.
|
»
|
40, 41.
|
»
|
42.
|
§ 38.
§ 31.
§ 29.
§§ 34, 90.
§ 42.
§§ 102—104.
§ 81.
§§ 3-5.
§§ 44, 46.
§ 4.
§§ 3, 4, 5, 47, 51
§§ 3, 4, 5, 42.
§ 93.
§ 61.
§ 93.
§ 71.
§ 33.
§ 30.
90, 91*
§ 95.
68
Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbetjente...............
|
Sid.
|
21.
|
§ 36.
|
Behållningar, statskontorets...........................
|
»
|
28.
|
§ 41.
|
Belöning för extra arbeten ...........................
|
|
20.
|
8 35.
|
Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ...
|
» f
|
22.
|
§ 40.
|
Berättelser, fullmäktiges.................................
|
»
|
34.
|
§ 75.
|
» justitieombudsmannens ...............
|
»
|
20.
|
§ 32-
|
» Riksdagens revisorers..................
|
»
|
18, 35.
|
88 30, 77.
|
Besigtningar å riksgäldskontorets och Riks-
|
dagens hus ..............................
|
»
|
33.
|
§ 72.
|
Besvär öfver fullmäktiges beslut ..................
|
>>
|
32.
|
§ 70.
|
Bevillningsförordning, utfärdande af ny .........
|
»
|
38.
|
§ 86.
|
Bibliotek, Riksdagens....................................
|
»
|
17, 38.
|
§§ 29, 85.
|
Bibliotekarie, » ....................................
|
»
|
17.
|
§ 29.
|
Borås—Alfvesta, lån till jernvägsanläggning
|
mellan ..............................
|
»
|
13.
|
§ 18.
|
Brist i statskontorets inkomster fylles .........
|
»
|
14.
|
§ 21.
|
Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus
|
»
|
34.
|
§ 74.
|
Dalslands kanalaktiebolag, revision af............
|
»
|
36.
|
§ 79.
|
Deputerade, fullmäktiges ..............................
|
»
|
20, 30.
|
§§ 33, 60.
|
Diarium, ombudsmannens..............................
|
»
|
33.
|
§ 71.
|
Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret
|
»
|
21, 41.
|
88 37, 92.
|
Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens räk-
|
ning af vissa...............
|
»
|
6.
|
§§ 7, 8.
|
» \ » låneunderstöd till ............
|
>>
|
7—10, 11-
|
-13. 88 12, 17,
|
Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid
|
riksgäldskontoret........................
|
»
|
43, 44.
|
§§ 97-101.
|
Ersättning för bestridande af lediga fenster
|
»
|
40.
|
8 90.
|
Expenser för justitieombudsmannens och tryck-
|
frihetskomiténs expeditioner ......
|
|
19.
|
§ 32.
|
Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för
|
deras antagande
|
»
|
42.
|
8 94.
|
» » » och vaktmästare,
deras skiljande
från riksgälds-
|
kontoret .........
|
»
|
44.
|
§ ioi.
|
» » » gratifikationer åt
|
»
|
20.
|
§ 35.
|
» » » åtnjuta ersättning
för förrättande af
|
ordinarie tjenst
|
»
|
40.
|
§ 90.
|
Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.........
|
»
|
19.
|
§ 31.
|
Fond för nytt riksdagshus ...........................
|
|
34.
|
8 74.
|
» » understödjande af odling af sänka
|
trakter .......................................
|
»
|
7, 25.
|
§§ 9—11, 4
|
Fordringar, riksgäldskontorets .....................
|
»
|
5.
|
§ 6.
|
» » förteckning å...
|
1
|
50—62.
|
|
69
Fullmakter
|
för riksgäldskontorets tjensteman...
|
Sid.
|
40.
|
|
§
|
90.
|
|
»
|
granskning af riksdagsmännens ...
|
»
|
39.
|
|
§
|
87.
|
|
Fullmäktige
|
i riksgäldskontoret och deras
|
|
|
|
|
|
|
|
suppleanter ...........................
|
»
|
65.
|
|
—
|
—
|
|
»
|
ega att af Riksdagens revisorer
|
|
|
|
|
|
|
|
begära råd och yttranden......
|
|
31.
|
|
§
|
62.
|
|
Fullmäktiges ansvarsskyldighet .....................
|
»
|
30.
|
|
8
|
61.
|
|
»
|
antal för besluts fattande .........
|
|
32.
|
|
§
|
67.
|
|
»
|
arfvoden och resekostnadsersätt-
|
|
|
|
|
|
|
|
ningar....................................
|
»
|
20.
|
|
§
|
33.
|
|
»
|
befattning upphör.....................
|
»
|
29.
|
|
§
|
58.
|
|
|
berättelser.................................
|
»
|
34.
|
|
8
|
75.
|
|
|
besluts öfverklagande ...............
|
»
|
32.
|
|
§
|
70.
|
|
»
|
, deputerade.................................
|
|
20,
|
30.
|
88
|
33,
|
60.
|
»
|
komplettering ...........................
|
|
29.
|
|
88
|
55,
|
56.
|
|
ombud.......................................
|
»
|
36,
|
30.
|
§8
|
60,
|
79, 81.
|
»
|
omröstningar ...........................
|
»
|
32.
|
|
§
|
69.
|
|
»
|
ordförande och vice ordförande
|
»
|
28.
|
|
8
|
54.
|
|
»
|
protokoll....................................
|
|
31.
|
|
8
|
63.
|
|
»
|
sammankomster ........................
|
»
|
31-
|
-33.
|
88
|
63-
|
-70.
|
|
sammanträden gemensamt med
|
|
|
|
|
|
|
|
fullmäktige i riksbanken ......
|
»
|
34,
|
38.
|
§§
|
74,
|
86.
|
|
ställande till ansvar..................
|
»
|
30.
|
|
§
|
61.
|
|
»
|
suppleanter .............................
|
S>
|
65.
|
|
|
—
|
|
|
» deras inträdande ...
|
»
|
29.
|
|
§8
|
55,
|
56, 58.
|
»
|
särskilda uppdrag.....................
|
»
|
33-
|
-39.
|
§8
|
71-
|
-87.
|
»
|
tjenstledighet ...........................
|
»
|
31.
|
|
8
|
65.
|
|
»
|
åligganden.................................
|
»
|
29.
|
|
8
|
59.
|
|
|
öfverläggningar ........................
|
»
|
32.
|
|
88
|
68,
|
69.
|
Förfall för fullmäktige .................................
|
»
|
31.
|
|
8
|
66.
|
|
Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till-
|
|
|
|
|
|
|
|
gångar och behållningar.........
|
»
|
26.
|
|
8
|
48.
|
|
»
|
» 1888 års statslån ..................
|
»
|
4.
|
|
8
|
3.
|
|
»
|
» 1894 » » ..................
|
»
|
5.
|
|
8
|
4.
|
|
»
|
» 1900 » » ..................
|
»
|
5.
|
|
8
|
5.
|
|
Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter
|
»
|
23.
|
|
8
|
43.
|
|
»
|
» kronans hus i städerna
|
»
|
22.
|
|
8
|
39.
|
|
Gellivare—i
|
iksgränsen, ang. anslag till en stats-
|
|
|
|
|
|
|
|
bana mellan..................
|
|
10,
|
13, 25.
|
88
|
14,
|
19, 46.
|
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för
|
|
|
|
|
|
|
|
sterbhusen efter obemedlade
|
|
|
|
|
|
|
|
tjenstemän m. fl. vid.........
|
»
|
21.
|
|
8
|
36.
|
|
Gratifikationer till e. o. tjensteman och vakt-
|
|
|
|
|
|
|
|
betjente vid riksgäldskontoret
|
»
|
20.
|
|
8
|
35.
|
|
Göta kanal,
|
ledamot i styrelsen och ombud
|
|
|
|
|
|
|
|
vid revisionen utses ............
|
»
|
38.
|
|
8
|
86.
|
|
Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan
|
Sid.
|
10,
|
14.
|
§§
|
15, 20.
|
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till
|
|
|
|
|
|
inköp af.........
|
»
|
6.
|
|
§
|
7.
|
Hufvudbok, riksgäldskontorets........................
|
»
|
27.
|
|
§
|
51.
|
Hus, kronans, i städerna ..............................
|
»
|
22.
|
|
§
|
39.
|
» Riksdagens och riksgäldskontorets ......
|
|
16,
|
33, 34.
|
§8
|
27, 72, 73.
|
» ang. uppförande af nya för Riksdagen
|
|
|
|
|
|
och riksbanken m. m......................
|
|
34.
|
|
§
|
74.
|
Hypotek sb an ken, allmänna..............................
|
»
|
36.
|
|
§
|
81.
|
Inkomster, riksgäldskontorets ........................
|
»
|
21-
|
-27.
|
58
|
38-50.
|
Inlösen af förfallna obligationer och rånte-
|
|
|
|
|
|
kuponger.................................
|
»
|
3, 26.
|
§§
|
2, 46, 47.
|
» » s. k. riksgäldssedlar ..................
|
»
|
4.
|
|
§
|
2.
|
Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af
|
|
|
|
|
|
fullmäktige ....................................
|
»
|
38.
|
|
§
|
85.
|
Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens
|
|
|
|
|
|
hus .............................................
|
»
|
33,
|
35.
|
§§
|
72, 78.
|
Inventering af Iåns- och säkerhetshandlingar...
|
»
|
33.
|
|
§
|
71.
|
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag
|
|
|
|
|
|
till inköp af ..............................
|
»
|
6.
|
|
§
|
7.
|
» Luleå—Norska gränsen, ang. inköp
|
|
|
|
|
|
för statens räkning af ...............
|
»
|
6.
|
|
§
|
8. •
|
Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa.........
|
»
|
6.
|
|
88
|
7, 8.
|
» » låneunderstöd för............
|
»
|
7—
|
10, 11-
|
-13. §§
|
12, 17, 18.
|
» statens, anslag till ........................
|
»
|
10,
|
13, 14,
|
25. §§
|
14,15,18, 1
|
Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras för-
|
|
|
|
|
|
vältning m. m...........,.............
|
»
|
36.
|
|
§ 80.
|
Jernvägsbyggnader, statens, anslag till............
|
»
|
10,
|
13, 14,
|
25. §§ 14,15,18, 1
|
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för.........
|
»
|
19.
|
|
8
|
31.
|
Justitieombudsmannens jemte den hos honom an-
|
|
|
|
|
|
stälda kansli- och vakt-
|
|
|
|
|
|
betjenings aflöning ...
|
»
|
18.
|
|
§
|
31.
|
» embetsberättelse .........
|
»
|
19.
|
|
§
|
32.
|
» embetsresor..................
|
»
|
19.
|
|
§
|
32.
|
» , expedition, dess expen-
|
|
|
|
|
|
ser ...........................
|
»
|
19.
|
|
§
|
31.
|
» insättande i embetet ...
|
»
|
38.
|
|
§
|
86.
|
Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
|
|
19.
|
|
§
|
31.
|
» » riksgäldskontorets......
|
»
|
39.
|
|
§8
|
88, 89.
|
» » aflöningen för............
|
»
|
20,
|
|
8
|
34.
|
Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1900
|
|
|
|
|
|
års slut utbalanserade ......
|
»
|
50-
|
-62.
|
—
|
—
|
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1900
|
|
|
|
|
|
års slut utbalanserade .........
|
»
|
46-
|
-49.
|
—
|
—
|
Kassaförstärkning åt statskontoret..................
|
,»
|
27,
|
50.
|
8
|
50.
|
Kinda kanals aktiebolag, revision af...............
|
»
|
36.
|
|
§
|
79.
|
Kompetent svilkor för riksgäldskontorets tjenste-
män ....................................
Konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial,
|
Sid.
|
42.
|
§
|
94.
|
ang. tryckning af ..............................
|
»
|
38.
|
§
|
84.
|
Konstitutorial för tjensteman ........................
|
»
|
40.
|
|
90.
|
Kontorsexpenser .............................................
|
»
|
16.
|
8
|
27.
|
Konvertering af äldre statslån........................
|
»
|
25.
|
8
|
46.
|
Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.........
|
»
|
14, 15.
|
88
|
22—25.
|
» riksgäldskontorets, i riksbanken......
Kronolägenlieter, mindre, medel, som inflyta för
|
|
27.
|
§
|
49.
|
försäljning af........................
Krylbo—From (Örebro), ang. utbetalning af
|
»
|
23.
|
§
|
43.
|
köpeskilling för statsbanan mellan
|
»
|
10.
|
8
|
13.
|
Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af
|
»
|
4, 26.
|
88
|
2, 47.
|
Ledigheter bland fullmäktige ............ ...........
|
»
|
29.
|
88
|
55, 58.
|
Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken ......
|
»
|
23, 28.
|
88
|
42, 53.
|
Liqvidations- och amortissementsfonder............
|
|
4, 5, 26, 27.
|
88
|
3, 4, 5, 51
|
Luleå—Gellivarebanan, anslaget för inköp af
Lån, ang. ett för Riksbankens räkning i ut-
|
*
|
6.
|
8
|
7.
|
landet upptaget....................................
|
»
|
25.
|
8
|
45.
|
Låne- och siikerheishandlingar, inventering af
|
»
|
33.
|
8
|
71.
|
Lånerörelse, riksgäldskontorets .....................
|
»
|
26.
|
8
|
48.
|
Låneunderstöd åt enskilda jernvägar...............
|
»
|
7—10, 11—13.
|
§8
|
12, 17, 18.
|
Lönebesparing ................................................
|
»
|
41.
|
8
|
92.
|
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af.........
|
»
|
40.
|
8
|
90.
|
Missväxter, behöfvandes undsättning vid ......
|
»
|
24.
|
8
|
44.
|
Obligationer, riksgäldskontorets .....................
|
»
|
3, 25—27.
|
88
|
2, 46—48.
|
Odlingslånefonden ..........................................
|
»
|
7, 25.
|
88
|
9—11, 46.
|
Ombud, Konungens .......................................
|
|
32.
|
8
|
68.
|
» fullmäktiges ....................................
|
»
|
30, 36.
|
8
|
60, 79, 81.
|
Omröstningar, fullmäktiges ...........................
|
»
|
32.
|
8
|
69.
|
Ordförande bland fullmäktige........................
|
»
|
65.
|
—
|
—
|
» vice, bland fullmäktige ..............
» » fullmäktiges, utses af full-
|
»
|
65.
|
—“
|
—
|
mäktige sjelfva ...............
|
>>
|
29.
|
8
|
54.
|
Papper, upphandling af.................................
Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman
|
»
|
35.
|
8
|
78.
|
och vaktbetjening...............
» i> Riksdagens bibliotekarie och
den hos honom anstälde vakt-
|
|
44, 45.
|
88
|
102—104.
|
mästare..............................
|
»
|
17.
|
8
|
29.
|
Pensmisstat vid riksgäldskontoret..................
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses
|
|
64.
|
|
—
|
af fullmäktige.....................
|
»
|
36,
|
8
|
82.
|
Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder
|
»
|
3, 26.
|
88
|
2, 47.
|
72
Protokoll, fullmäktiges .................................
|
Sid.
|
31.
|
|
§
|
63.
|
|
» Riksdagens, tryckning af...............
|
»
|
35.
|
|
§
|
78.
|
|
» Riksdagens från och med år 1867,
|
|
|
|
|
|
|
ang. upprättande af register till...
|
»
|
37.
|
|
§
|
CO
00
|
|
Redovisning af de till riksgäldskontoret in¬
|
|
|
|
|
|
|
gående medel ........................
|
»
|
27,
|
28.
|
§§
|
51-
|
-53.
|
Register till kamrarnes protokoll med bihang,
|
|
|
|
|
|
|
från och med år 1867, ang. upp¬
rättande af....................................
|
»
|
37.
|
|
§
|
83.
|
|
Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer
|
»
|
18.
|
|
§
|
30.
|
|
» * fullmäktige...............
|
»
|
20.
|
|
§
|
33.
|
|
» » justitieombudsmannen
|
»
|
19.
|
|
§
|
32.
|
|
Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag
|
»
|
36.
|
|
§
|
80.
|
|
Revisionskostnader..........................................
Revisorer, Riksdagens, vid 1900 års stats¬
|
»
|
18,
|
23.
|
§§
|
30,
|
42.
|
revision och deras suppleanter
|
»
|
66.
|
|
—
|
—
|
|
» » ang. utfärdande af kallelse till
|
|
|
|
|
|
|
deras första sammanträde...
|
»
|
34.
|
|
§
|
76.
|
|
» » ang. inkallande af suppleanter
» » råd och yttranden af dem ega
|
»
|
35.
|
|
§
|
76.
|
|
fullmäktige att begära.....
|
»
|
31.
|
|
§
|
62.
|
|
» » traktamenten och resekostna¬
|
|
|
|
|
|
|
der för..............................
|
»
|
18.
|
|
§
|
30.
|
|
Revisorer, utses af fullmäktige för granskning
|
|
|
|
|
|
|
af Strömsholms nya m. fl. bolags
samt allmänna hypoteksbankens för¬
valtning .......................................
|
»
|
36.
|
|
§§
|
79,
|
81.
|
Revisorernes berättelser .................................
|
»
|
18,
|
35.
|
§§
|
30,
|
77.
|
Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för
|
»
|
34.
|
|
§
|
74.
|
|
» ang. lån å 25 millioner kronor
|
|
|
|
|
|
|
till..........................................
|
»
|
25.
|
|
§
|
45.
|
|
Riksdagens bibliotekarie.................................
|
»
|
17.
|
|
§
|
29.
|
|
» hus ............................................
» » ang. aflöning för vaktmästaren
|
»
|
16,
|
33, 34.
|
§§
|
27,
|
72,
|
vid m. m............................
|
»
|
16.
|
|
§
|
27.
|
|
» » lokaler inom, få för vissa ända¬
|
|
|
|
|
|
|
mål upplåtas .....................
|
»
|
34.
|
|
§
|
73.
|
|
Riksdagsbiblioteket..........................................
Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för
|
»
|
17,
|
38.
|
§§
|
29,
|
85.
|
vården af .....................
|
»
|
16.
|
|
§
|
28.
|
|
Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond
|
|
|
|
|
|
|
för.......................................
|
|
34.
|
|
§
|
74.
|
|
» Hytt, ang. uppförande af .........
|
»
|
34.
|
|
§
|
74.
|
|
Riksdagskostnader..........................................
|
»
|
15,
|
23.
|
§§
|
26,
|
42.
|
Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ......
|
»
|
38.
|
|
§
|
86.
|
|
Riksdagstrycket .............................................
|
»
|
35.
|
|
§
|
78.
|
|
73
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa.........
|
Sid.
|
21, 41.
|
§3
|
37, 92.
|
» fordringar för utbetalda lån
|
»
|
6, 50—62.
|
§
|
6.
|
» fullmäktige........................
|
»
|
65.
|
—
|
—
|
» föremål..............................
|
»
|
3.
|
§
|
1.
|
» förvaltning ........................
|
»
|
28—31.
|
33
|
54—62.
|
» hufvudbok ..................:.....
|
»
|
27.
|
§
|
51.
|
» hus....................................
|
»
|
16.
|
§
|
27.
|
» inkomster och särskilda till-
|
gångar...........................
|
»
|
21—27.
|
33
|
38—50.
|
» kreditiv i riksbanken.........
|
»
|
27.
|
§
|
49.
|
» liqvid med statsverket ......
|
|
28.
|
§
|
53.
|
» lånerörelse ........................
|
»
|
26.
|
§
|
48.
|
» obligationer........................
|
»
|
4, 25—27.
|
33
|
2, 45—47.
|
» räkenskaper........................
|
»
|
27, 28.
|
33
|
51, 52.
|
» skulder..............................
|
|
3—5, 46—49.
|
33
|
2—5.
|
» styrelse..............................
|
»
|
28—31.
|
33
|
54—62.
|
» tjenstemannapersonal .........
|
»
|
39.
|
§
|
88.
|
» upplåning...........................
|
»
|
15, 25, 27.
|
33
|
24, 46, 50
|
» utbetalningar .....................
|
»
|
6, 21.
|
§§
|
7—37.
|
» utlåning ...........................
|
»
|
26.
|
§
|
48.
|
» vaktbetjening.....................
|
»
|
39.
|
§
|
89.
|
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ..................
|
»
|
4.
|
§§
|
2.
|
Räkenskaper, riksgäldskontorets.....................
|
»
|
27, 28.
|
51, 52.
|
Räntekuponger, inlösen af..............................
|
»
|
4, 26.
|
§§
|
2, 47.
|
Sakregister till kamrarnes protokoll...............
|
»
|
37.
|
§
|
83.
|
Sammankomster, fullmäktiges ........................
|
»
|
31—33.
|
§§
|
63—70.
|
Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang.
|
utfärdande af kallelse till
|
»
|
34.
|
§
|
76.
|
Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och
|
riksgäldskontoret gemensamma
|
|
34, 38.
30.
|
33
|
74, 86.
|
Semester för deputerade.................................
|
»
|
§
|
60.
|
» » tjenstemännen vid riksgäldskon-
|
törst ....................................
|
»
|
40.
|
§
|
90.
|
Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och
|
tryckfrihetskomiténs expedition
|
»
|
19.
|
§
|
32.
|
» för Riksdagens behof............
|
|
35.
|
§
|
78.
|
Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för
|
»
|
3, 26.
|
33
|
2, 47.
|
» riksgäldskontorets, förteckning å ......
|
»
|
46, 49.
|
—
|
—
|
Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret ............
|
»
|
63.
|
—
|
—
|
» pensions-, » » ............
|
»
|
64.
|
—
|
—
|
Statsbanan Oellivare—riksgrUnsen, ang. anslag till
|
»
|
10, 13, 25.
|
33
|
14, 19, 46
|
» Göteborg—Skee, ang. anslag till ...
|
»
|
10, 14.
|
§3
|
15, 20.
|
Statskontorets behållningar, aflemnas till riks-
|
gäldskontoret......
|
»
|
23.
|
3
|
41.
|
» inkomster, brister i, fyllas ......
|
»
|
14.
|
3
|
21.
|
Statslån, äldre, konvertering af .....................
|
»
|
25.
|
3
|
46.
|
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.) 10
74
Statslån, 1888 års, ang. förräntning af.........
|
Sid.
|
4.
|
§
|
3.
|
» 1894 års, ang. förräntning och amor-
|
tering af ....................................
|
»
|
5.
|
§
|
4.
|
» 1900 års, ang. förräntning af.........
|
»
|
5.
|
§
|
5.
|
Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess
|
förvaltning.................................
|
»
|
36.
|
§
|
79.
|
Styrelsen för riksgäldskontor........................
|
»
|
28—31.
|
§§
|
54—62.
|
Suppleanter för fullmäktige...........................
|
>
|
65.
|
|
—
|
» deras inträdande ........................
|
|
29.
|
§§
|
55, 56, 58.
|
» för Riksdagens revisorer ............
|
|
66.
|
|
—
|
» ang. inkallande af .....................
|
»
|
35.
|
§
|
76.
|
Suspension af tjensteman och vaktbetjening ...
|
»
|
42, 43.
|
§
|
96 o. ff.
|
Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt ut-
|
vecklin g af ...............
|
»
|
10.
|
§
|
16.
|
Telegrafverket, förskott till ...........................
|
»
|
15.
|
§
|
25.
|
Tjensteförsummelser, frågor rörande ...............
|
»
|
42, 43.
|
§§
|
96—101.
|
Tjensteman vid riksgäldskontoret ..................
|
»
|
39.
|
§
|
88.
|
» » » aflöning för ...........
|
»
|
20.
|
§
|
34.
|
» » » aflöningsstat för ......
|
»
|
63.
|
|
—
|
» » » antagande af............
|
»
|
42.
|
§
|
94.
|
» » » besvärshänvisning för
|
»
|
43.
|
§
|
100.
|
» » » entledigande af.........
|
|
42, 43.
|
§§
|
96, 97.
|
» » » pensionering af.........
|
»
|
44—45.
|
§§
|
102—104.
|
» » justitieombudsmannens expedi-
|
tion....................................
|
»
|
19.
|
§
|
31.
|
Tjenster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande
|
och återbesättande af........................
|
>
|
41, 42.
|
§§
|
92, 93, 95,
|
Tjenstledighet för fullmäktige ........................
|
»
|
31.
|
§
|
65.
|
» för tjenstemännen och vaktbetje-
|
ningen.................................
|
»
|
40.
|
§
|
90.
|
Traktamenten, Riksdagens revisorers ............
|
»
|
18.
|
§
|
30.
|
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser...
|
|
19.
|
§
|
32.
|
Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill
|
hörande bihang ........................
|
»
|
35.
|
§
|
78.
|
*» af revisorernes berättelser ............
|
»
|
35.
|
§
|
77.
|
» af konstitutionsutskottets vid 1810,
1812 och 1815 års urtima riks-
|
dagar afgifna memorial .........
|
»
|
38.
|
§
|
84.
|
Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
|
berättelser..................
|
»
|
20.
|
§
|
32.
|
» för Riksdagens revisorers
|
berättelse ..................
|
»
|
18.
|
§
|
30.
|
Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds-
|
kontorets obligationer...............
|
»
|
4.
|
§
|
2.
|
Understöd för obemedlade tjenstemäns sterb-
|
hus ............................................
|
»
|
21.
|
§
|
36.
|
75
Undsättningsmedel vid missväxter ..................
Uppdrag, fullmäktiges särskilda.....................
Upphandling af papper för tryckning af Riks¬
dagens protokoll ........................
Upplåning, riksgäldskontorets ........................
Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret......
Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ......
Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt
förskrifna statsobligationer ...
Utlåning, riksgäldskontorets...........................
Vaktbetjening, justitieombudsmannens...............
» riksgäldskontorets.....................
» aflöningsstat för........................
Vaktbetjenivgens pensionerande........................
» tjensteförsummelser och ent¬
ledigande ...........................
Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för
m. m........................................
» vid Riksdagens bibliotek, aflöning
för ..........................................
Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor
» » att kunna antagas till tjensteman
vid riksgäldskontoret..................
Åtderstillägg för riksgäldskontorets tjenstemän
Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets
obligationer .................................
Öfverläggningar, fullmäktiges ........................
Örebro—From, ang. liqvid af köpeskillingen
för bandelen mellan.........
Sid. 24.
» 33—39.
» 35.
» 15, 25, 27.
» 6—21.
» 28.
» 26.
» 26.
» 19.
» 39, 41.
» 63.
» 44—45.
» 43, 44.
» 16.
» 17.
» 40.
» 42.
» 40.
» 4.
» 32.
» 10.
§ 44.
§§ 71-87.
§ 78.
§§ 24, 46, 50.
§§ 7-37.
§ 52.
§ 46.
§ 48.
§ 31.
§§ 88, 91.
§§ 102—104.
§§ 99-101.
§ 27.
§ 29.
§ 90.
§ 94.
§ 90.
§ 2.
§ 69.
§ 13.