Kongl. Ma.j:ts Nåd. Proposition No 46.
1
N:o 46.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändrad
lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna; gifven
Stockholms slott den 1 februari 1901.
' • f'. j < .• 7 • • t ** ’ ' , . : •*>’V ' i.iV- .. •' ■’ ,| ‘ S >,V;d'v£ ? *•' • *
.i)' • ■ f! i , »■ f _ , ; }■■ . ('i,I\ ’ • ;v **' *0.' . • v • . ’ /\ ••'•'tf ; f. j * ^' >4
Under åberopande af bilagd a protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att
§ 9 mom. 3 i de vid tulltaxan den 24 oktober 1898 fogade under¬
rättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skall erhålla
följande förändrade lydelse:
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs, med-
gifves ock:
A) åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet från
utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages, att
100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg
eller korn 66 */s kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller kom 66
% kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:
a) att afsigten —--— —--under hvilken tullplatsen
lyder;
b) att minst 2,000 kilogram — — —----och beskaffen¬
het i öfrigt;
c) att den omalna spannmål, —------till riket införd;
d) att vederbörande tullförvaltning-------utgående
tulljournal;
Bih. till Riksd. ProL 1901. 1 Sami. 1 Afd. 38 Höft,
1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
e) att utförseln — — — — — — — är medgifven;
f) att det åligger — — —-----af generaltullstyrelsen
fastställes; och
g) att för utbekommande — — — — — — — — omalna
spanmålsqvantiteter; samt
B) åt innehafvare åt risqvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid qvarnen framstälda risgryn restitution af den tull, som blifvit
erlagd för en motsvarande qvantitet af qvarninnehafvaren under det
halfva kalenderår, då utförseln eger rum, direkt från utlandet infördt
eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den
införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att af
råvaran 30 procent anses lemna ett utbyte af 60 kilogram gryn på 100
kilogram ris samt återstående 70 procent ett utbyte af 88 kilogram
gryn på 100 kilogram ris, i följd hvaraf tullrestitutionen skall utgå
efter sistnämnda beräkningsgrund i den mån exportvaran till mycken¬
heten öfverstiger 18 procent af inom det halfva kalenderåret införtulladt
ris; skolande såsom vilkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:
a) att afsigten att af det förtullade riset förmala gryn för export
i sammanhang med råvarans angifning till förtullning anmäles;
b) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt
rum, så vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda med¬
gift;
c) att minst 2,000 kilogram gryn på en gång utföras; skolande
exportinlagan vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse af-
gifna och af två vittnen till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att
den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt;
d) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans under¬
sökning och nettovigtens utrönande samt säckarnes tullplombering och
bevakning under transporten till och inlastningen i fartyget, härom
meddela attest, hvilken såsom verifikation jemte angifningsinlaga och
öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;
e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;
f) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräknings-
diarium för förtullningarne och exporterna, hvilket efter hvarje hälft
kalenderårs utgång afslutas utan öfverföringar från ett halfår till ett
annat, och till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution veder¬
börande ega att efter hvarje hälft kalenderårs utgång i till generaltull¬
styrelsen stäld, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning
3
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
derom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af utdrag
• ur tullkammarens afräkningsdiariurn och qvitterade tullräkningar å de
tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna qvantiteter
oskaladt ris.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kong!- nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
i
Hans Wachtmeister.
j!■ v- ;tm'.( !.;•>,.y< ^ t. fn £ jR
TJ "■ '' ■ i X'"• KiX\VJ t.
■ j *' V*' 1 • } «;'<*%
4
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 46.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari
1901.
y
N ärvaran de:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottee,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriieim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde härefter:
Med förmälan att i Sverige tre stora risqvarnar blifvit anlagda
med tanke på att en större del af deras tillverkningar skulle erhålla
afsättning i den utländska marknaden, att en dylik exportrörelse i
Sveriges grannländer Danmark och Tyskland erhållit en storartad om¬
fattning, att en i stor skala bedrifven rörelse för tillverkning af risgryn
skulle befrämja utvecklingen af den utomeuropeiska handeln med Sverige
och bereda stat och kommuner stora inkomster, samt att en dylik in¬
dustri skulle medföra en ytterligare fördel derigenom, att af det affall,
som uppkomme vid fabrikationen af risgryn eller risfodermjöl erhölles
5
Kongl. Måj:ts Nåd. Proportion N:o 46.
ett billigt foderämne af den mest närande och kraftiga beskaffenhet,
hafva i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift aktiebolaget Göte¬
borgs ris- och valsqvarn i Göteborg, aktiebolaget svenska risqvarnen i
Carlskrona samt Kalmar ångqvarnsaktiebolag i Kalmar i underdånighet
anhållit, att, på det egarne af risqvarnar i Sverige icke skulle inom sitt eget
land behöfva ligga under i täflan med sina närboende tyska och danska
konkurrenter, Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig
proposition derom, att vid utförsel af risgryn tullrestitution måtte med-
gifvas, helst i enlighet med den i Danmark faststälda tariff, eller så, att
för hvarje 60 ton risgryn, som utfördes, det tullbelopp, som blifvit er-
lagdt för införda 100 ton paddy, återgäldades.
På grund af nådig remiss hafva kommerskollegium och general¬
tullstyrelsen öfver berörda framställning gemensamt afgifvit underdånigt
utlåtande, dervid embetsverken tillika öfverlemnat från svenska och
norska generalkonsulaten i Köpenhamn och Hamburg infordrade yttran¬
den, innefattande utredning, huru i Danmark och Tyskland vid utförsel
af risgryn förfares i fråga om beräkningen af restitution af den för
råvaran erlagda tull.
I berörda underdåniga utlåtande redogöra embetsverken till en
början för de bestämmelser i fråga om tullgodtgörelse vid utförsel af
risgryn, som gälla i de af sökandena särskild! omnämnda länderna
Danmark och Tyskland. Af denna redogörelse inhemtas följande:
I Danmark finnes endast en risqvarn. Allt råris, som i och lör
förädling införes till densamma, angifves till kreditupplag. Någon in¬
betalning af tull vid införseln ifrågakommer således icke och följaktligen
icke heller någon restitution vid utförsel af risgryn utan endast en af¬
skrifning från kreditupplaget efter en viss bestämd vigtreduktion af det
parti ris, som tillskrifvits upplaget och hvaraf risgrynen frambragts.
Den danska tulltaxan innehåller i fråga om tullbeskattningen af ris
följande bestämmelser:
»Ris i skaller (Nellon og Paddy) .......... 1 « 1,2 sk. (2 Va öre).
Risengryn og Rismel .. 1 « 2 sk. (4 V6 öre).»
»For ris i skaller og afskallet ris sammenblandet, komme de for-
anstaaende toldsatser til anvendelse forhoklsvis efter biandingens be-
skaffenhed, dog saaledes åt der efter forudgaaet undersögelse tillstaaes
eu paa forholdene grundet VcCgtreduktion paa det qvantum afskallet ris,
som forefindes i biandingen, hvilken reduktion dog ikke man overstige
12 %.)■>
Det ris, som i och för 'förädling införes, utgöres hufvudsakligast
af så kalladt cargoris, eller en blandning af oskaladt ris och ris med
6 Korujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
hinna men utan skal. I det skick, hvari råriset föres från Ostindien
till Europa utgöres blandningen vanligen af 40—20 procent oskaladt
och 60—80 procent skaladt ris. För att vid införsel i Danmark af en
dylik blandning kunna beräkna, i hvilken proportion sådan vara skall
i kreditupplagskontot tillskrifvas »Riis i skaller», gäller en af general-
direktoratet för skatteväsendet den 21 maj 1864 utfärdad resolution,
enligt hvilken uträkningen sker genom jemförelse af den vigt, en tunna
af blandningen befinnes ega, med medelvigten af en tunna oskaladt ris
(faststäld till 160 skålpund) och en tunna skaladt ris (faststäld till 236
skålpund); hvarjemte för den myckenhet skaladt ris, som förefinnes i
blandningen, medgifves en vigtreduktion af 11 y2 procent. Vid införsel
af till exempel ett parti ris om 30,000 skålpund, innehållande en bland¬
ning af oskaladt och skaladt ris, af hvilket parti en tunna befinnes väga
204 skålpund, skall partiet enligt nämnda beräkningsgrund i kredit-
upplagsjournalen upptagas såsom 9,907 skålpund oskaladt ris å 1,2
skilling för skålpund och 20,093 skålpund skaladt, orensadt ris, med
afdrag å sistnämnda post af 11,5 procent, eller 2,311 skålpund, hvadan
densamma uppföres med 17,782 skålpund å 2 skilling för skålpund.
Vid utförsel af risgryn eger kreditupplagsinnehafvaren att på grund af
generaldirektoratets för skatteväsendet kungörelse den 29 november
1879 erhålla afskrifning å sitt konto för oskaladt ris, så att för utförda
60 skålpund gryn afskrifvas 100 skålpund å den i hans konto uppförda
myckenheten oskaladt ris. Utföres icke mera gryn än som motsvarar
den såsom oskaladt ris bokförda delen af ett infördt parti blandnings-
ris, så utgör i Danmark utbytesprocenten, beräknad å denna del, 60
procent, men, enär den återstående delen af partiet, med afdrag af 11,5
procent, deremot skall bokföras såsom risgryn med härför stadgad tull,
kommer utbytesprocenten, beräknad å hela det införda partiet, att
ställas betydligt högre, beroende på myckenheten af deri ingående
skaladt ris.
Enligt de upplysningar, embetsverken erhållit, motsvarar den
qvantitet risgryn, som från Danmark utföres, omkring hälften af den
införda råvaran; och vid utförseln afskrifves från kreditupplaget alltid
i första rummet hvad som uppförts såsom oskaladt ris.
De i fråga om risindustrien i Tyskland gällande tullbestämmelserna
äro väsentligen olika Danmarks, med undantag deraf att äfven i Tysk¬
land egare af risqvarn åtnjuter förmånen af att kunna disponera öfver
infördt råris utan att vid införseln behöfva erlägga stadgad tullafgift.
I Tyskland måste qvarnegaren emellertid ställa säkerhet för tullbeloppet,
hvilket ej erfordras i Danmark. Tullsatsen för oskaladt och skaladt ris,
7
Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
hvartill äfven risgryn hänföres, är densamma i Tyskland och utgår med
4 riksmark för 100 kilogram; dock skall, enligt det genom senatens i
Hamburg kungörelse den 24 augusti 1888 med vissa ändringar enligt
kungörelser den 25 juli 1894 och den 9 november 1898 .faststälda och
enligt meddelande från generalkonsulatet i Hamburg för hela tyska riket
gällande tullregulativ för risqvarnarna, tullen för oskaladt och från skalet
befriadt ris, afsedt till skalning och polering å inom tullområdet lig¬
gande risqvarnar, utgå med nedanstående procent å den för skaladt ris
bestämda införseltullen:
a) för ris i skal............................................................................... 66 procent.
b) „ blandningar af endast från skalet befriadt ris och
ris i skal ............................................................................ 82 „
c) „ från förestående blandningar särskild^ blott från
skalet befriadt ris ....................................................... 85 „
d) „ utan inblandning af oskaladt ris, blott från skalet
befriadt ris ..................................................................... 88 „
e) „ ris, som är försedt med allenast den sista fina
hylsan och är bestämdt endast till polering, ............ 96 „
Den under b) faststälda procentsatsen tillämpas, när minst 10
procent af blandningens vigt utgöras af oskaladt ris; innehåller bland¬
ningen mindre oskaladt ris, gäller den för c) bestämda procentsatsen.
Vid tillämpning af sistnämnda procentsats medgifves emellertid afdrag
för vigten af från paddyn under tullväsendets kontroll frånskilda skal.
För blandningar af sorter, å hvilka olika procentsatser skola tillämpas,
utgår den högre satsen, såvida icke det slag, för hvilket denna är fast-
stäld, utgör mindre än 10 procent. Kan genom handelsböcker och
vederbörliga intyg styrkas, att det verkliga utbytet af poleradt ris för
de under b) c) d) och e) angifna slag varit mindre än 82, 85 och 88
eller 96 procent, medgifves, att det till respektive 18, 15, 12 eller 4
procent bestämda tullafdraget ökas till högst respektive 23, 18, 15 eller
11 procent. Qvarnegarne äro derjemte skyldige att föra ett öfverskåd-
ligt konto öfver ristillverkningen och att låta tullmyndigheterna när
som helst taga del af handelsböcker med mera. Beräkning och betal¬
ning af införseltullen sker två gånger årligen, och hvarje år skall in¬
ventering ega rum. Denna inventering kan dock, enligt särskildt med¬
gifvande, undantagsvis inskränkas till hvart annat år.
Införseln till Tyskland af råris är mycket stor och utgjorde under
år 1897 422,982,600 kilogram och under år 1898 280,874,400 kilogram.
Utförseln af risgryn, hvilken utförsel eger rum ej allenast till liera
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
europeiska länder utan äfven till norra och södra Amerika, Vestindien
och Afrika, utgjorde under motsvarande år respektive 160,342,000 och
125,797,500 kilogram, hvaraf visar sig, att förädlingsindustrien af råris
i Tyskland bedrifves i mycket stor skala. Såsom förut blifvit nämndt,
utgöres den hufvudsakligaste införseln, åtminstone till norra Europa, af
cargoris, hvarmed i allmänhet förstås arracan-, bassein- och rangoonris.
Dessa rissorter stå hvarandra ganska nära, och proportionen mellan
oskaladt och skaladt ris är ungefär densamma för dessa slag af råris,
hvilka alla vid införseln i Tyskland hänföras till ofvannämnda punkt b).
Utbytesprocenten å det råris, som till största delen användes, utgör
således 82, men kan nedsättas till 77 procent. Någon införsel af till
punkterna a) och c) hänförligt råris förekommer i allmänhet icke, men
deremot införes från Japan råris, som hänföres till punkt d), och från
Patna och Java ris, hänförligt till punkt e), ehuru i jemförelsevis mindre
mängd. Reklamationer, utvisande att det bestämda utbytesbeloppet ej
alltid kunnat uppnås, förekomma allt emellanåt för råris, hänförligt till
grupperna b) och e); och klagomål öfver de faststälda höga utbytes-
procenterna hafva äfven blifvit anförda, men någon nedsättning af de¬
samma har det oaktadt icke beviljats.
Sedan embetsverken redogjort för de i Danmark och Tyskland
gällande tullbestämmelser i fråga om ris, lemna embetsverken följande
öfversigt af de i Sverige i omförmälda hänseende gällande bestämmelser.
Före år 1876, då artikeln risgryn var tropligtig, men oskaladt
ris eller paddy tullfritt, fans i tulltaxan särskild tullsats, utgörande
hälften af den för risgryn faststälda, upptagen för »Ris oskalad, blandad
med mer eller mindre fullständigt afskalad ris», men sistnämnda rubrik
utgick ur tulltaxan, dä vid 1876 års riksdag risgryn förklarades tull¬
fria. När sedermera vid 1888 års riksdag artikeln risgryn ånyo blef
tullpligtig och tull åsattes äfven oskaladt ris eller paddy, förnyades icke
bestämmelsen om särskild tull för blandningar af oskaladt och skaladt
ris, hvadan dylikt blandningsris för närvarande icke finnes särskildt
omnämndt i den svenska tulltaxan. För att få visshet om hvilken
tullsats dylikt råris skulle komma att draga vid införsel till Sverige,
hade ett par industriidkare, hvilka haft för afsigt att, om paddytullen
tillämpades, anlägga risqvarnar här i riket, importerat några säckar
blandningsris; och genom Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref
den 23 augusti 1895 i två likartade besvärsfrågor förklarades det råris,
som importerats och i hvilket, enligt de två insända profven, förhållan¬
det mellan oskaladt och skaladt ris syntes något olika, hänförligt till
»Ris, oskaladt eller paddy». Tullen å råris, vare sig helt och hållet
y
Kong!,. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 46.
oskaladt eller utgörande en blandning af oskaladt och skaladt ris, utgår
således med 3,7 0 kronor för 100 kilogram, under det artikeln risgryn
drager en tull af 6,50 kronor äfven för 100 kilogram. , Någon viss
bestämd utbytesprocent eller något faststäldt restitutionsbelopp vid ut¬
försel af risgryn finnes för närvarande ej upptaget i den svenska tullag¬
stiftningen. Restitution af för råvaran erlagd tull kan således medgifvas
endast på grund af föreskrifterna i § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättel-
serna.
Embetsverken omförmäla härefter, att vid ett förberedande sam¬
manträde, som af embetsverken hölls den 6 oktober 1900, represen¬
tanter för alla tre risqvarnarna i Sverige varit närvarande. Hufvud-
sakliga innehållet af de yttranden, som dervid afgåfvos af bemälde
representanter, angifves i korthet vara följande.
Det hade upplysts i fråga om hvilka slags råris, som i allmänhet
infördes, att den hufvudsakliga importen till hela norra Europa, såsom
förut äfven blifvit nämndt, utgjordes af cargoris, som till 60 å 80
procent vore befriadt från ytterskalen. Någon införsel af helt och hållet
oskaladt ris förekomme icke, och importen af japan- och javaris, som
vore ungefär dubbelt så dyrt som cargoriset, vore obetydlig. Importen
häraf till Tyskland utgjorde icke en tusendedel af det importerade cargo¬
riset och för en sådan obetydlighet behöfde ej särskildt lagstiftas. I
fråga om myckenheten af de olika produkter, som uppstå vid förmal-
ningen, hade meddelats, att några bestämda siffror i detta hänseende
näppeligen kunde uppgifvas, enär resultatet kunde blifva ganska olika.
Vid en qvarn hade, enligt utdrag ur kalkylboken, vid form alu ingen er¬
hållits 15 procent gryn af prima qvalitet, 45 procent af sekunda, som
vore tillsatt med de största brutna grynen, 15 procent små gryn, 10
procent fodermjöl, 13 procent agnar och 2 procent förlust. Sekunda
qvaliteten vore den lägsta, som kunde säljas i Sverige till mennisko-
föda. Smågrynen eller de s. k. brucks användes till stärkelseberedning,
men, enär det funnes blott två stärkelsefabriker i Sverige och dessa endast
kunde mottaga en begränsad myckenhet, måste smågrynen vanligen slås
ihop med mjölet och säljas till kreatursföda. I Tyskland deremot användes
smågrynen till så kalladt Berliner Weissbier, och i Danmark funnes en
hönsafvel i stor skala, för hvilken de brutna grynen äfven användes.
Till följd häraf kunde de svenska qvarnegarne för smågrynen ej på
långt när erhålla så god betalning som do tyska och danska. I Sverige
ville ingen köpa dessa gryn annat än till samma pris som kli och andra
fodersorter. Fodermjölet kunde enligt aflemnade intyg från flera bagare
Bill. till JliJcsd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 38 Höft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
ej användas till menniskoföda. Med anledning af sökandenas framställ¬
ning om erhållande af tullrestitution i enlighet med den i Danmark fast-
stälda tariffen, eller så, att vid utförsel af 60 ton risgryn restituerades
tullen för 100 ton paddy, hade anförts, att, om man antoge, att en im¬
porterad last råris innehölle 30 procent oskaladt och 70 procent skaladt
ris, så exporterade danskarne i förädladt skick dessa 30 procent och
åtnjöte derå restitution, beräknad efter ett utbyte af 60 procent gryn;
visade det sig sedan icke vara affär att exportera mera, exporte¬
rades icke det skalade riset, men under goda tider och stigande kon¬
junkturer exporterades äfven af det sistnämnda slaget, ehuru utbytes-
procenten härå beräknades så högt som till 88,5 procent. Skulle nu i
Sverige utbytet af gryn bestämmas till 60 procent, så skulle härigenom
de svenska qvarnegarne icke erhålla någon fördel framför de danska,
om exporten stannade vid 30 procent af importen, utan endast om man
kunde exportera mera och dock finge åtnjuta 60 procent i utbyte. Om
derföre i Sverige bestämdes ett utbyte af 60 procent gryn för utförsel
af 30 procent af importen, och det sedermera vid ökad utförsel blefve
en stigande skala, kanske ganska skarpt stigande med hänsyn till skil-
naden i förtullning mot i Danmark, skulle en sådan anordning ej vara
till någon obehörig fördel för de svenska qvarnegarne framför de danska,
hvilka, bland andra fördelar, jemväl åtnjöte den att hafva kreditupplag
och dessutom endast hade en qvarn, som vore en ofantligt stor affär
med egna ångbåtar på Indien. Med afseende å berörda förhållanden
blefve det förenadt med mycken svårighet att konkurrera med danskarne,
äfven om i Sverige ut bytesprocenten bestämdes till 60. En af repre-
sentanterne hade framstält förslag, huruvida icke, enär vid bestämman¬
det af utbytesprocenten hänsyn toges till vid förmalningen erhållna tull-
pligtiga produkter, genom beviljande af tullfrihet för den minsta brucken
eller genom medgifvande af densammas införsel mot erläggande af den
för paddy bestämda tull nämnda procent kunde bestämmas till 60 eller
högst 65. En annan af representanterne ansåg det emellertid ej vara
möjligt att göra den mindre brucken tullfri och låta den öfriga vara
tulipligtig. Hvad beträffade att genom profmalning utröna utbytet af
gryn å ett importeradt parti råris, hade uppgifvits, att profmalningar
vore olämpliga och odrägliga för båda parterna, och att det vid en större
fabrikation vore omöjligt att kontrollera profvets korrekta utförande.
Målningen verkstäldes nemligen olika, beroende på de aftalade försälj-
ningarne. Vid försäljning af en särskild! hög qvalitet slipades hårdare,
hvarvid erhölles mera affall. Vid försäljning af sekunda qvalitet behöfde
grynen ej vara så ljusa och slipades derföre mindre, hvarigenom affallet
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
äfven blefve mindre. Härigenom blefve äfven utbytesprocenten sväf¬
vande. Att vid verkställa profmalningar olika resultat uppstått, för¬
klarades dermed, att lasten ena gången varit mycket skalad, andra
gången mindre god; ena gången både den varit mera gulaktig och
måst slipas mera för att få qvalitet, andra gången både den varit mindre
gul. Vidare hade erinrats, att en minskning i det nuvarande tullskyddet
för framställning af risgryn skulle lända till stor skada för de svenska
qvarnarna, som blifvit anlagda just på grund deraf, att råvaran kunde
införas mot en tull af 3,7 0 kronor per 100 kilogram, under det den
förädlade varan droge en tull af 6,50 kronor, hvilket hade till följd, att
de svenska qvarnegarne kunde behålla den inhemska marknaden. En
förändring i afseende å beräkningen af tullen å råris, i likhet med hvad
i Danmark funnes stadgadt, skulle vara en olycka för de svenska qvarnarna.
Slutligen hade omförmälts, att det skulle vara bäst och lämpligast, om
en viss bestämd genomsnittsprocent- kunde fastställas, och att, enär den
minsta brucken här i landet endast med största svårighet kunde säljas
till menniskoföda, det vore rigtigast, om densamma ej toges i betrak¬
tande vid bestämmandet af utbytesprocenten, hvilken i så fäll borde
blifva högst 65 procent. Äfven med denna procent kunde det emeller¬
tid blifva svårt för de svenska risqvarnarna att på den utländska mark¬
naden täfla med danska och tyska konkurrenter, men möjligheten här¬
till vore dock icke utesluten. Sattes utbytesprocenten högre än till 65,
omöjliggjordes konkurrensen med Danmark och Tyskland, och de svenska
qvarnegarne kunde ej tänka på att exportera sina tillverkningar.
Efter det berörda sammanträde hållits, hafva, enligt hvad embets-
verken meddela, i en till dem den 21 november 1900 ingifven skrift
aktiebolaget svenska risqvarnen i Carlskrona och Kalmar ångqvarns-
aktiebolag i Kalmar hemstält, det embetsverk en måtte tillstyrka, att
utbytet bestämdes till 65 procent, för så vidt detta kunde ske, utan
att tullfrihet medgåfves för den så kallade småbrucken, men att i annat
fall vid export af 30 procent af en importerad last paddy utbytet be¬
räknades till 60 procent och vid ytterligare utförsel bestämdes till ett
högre tal.
För egen del hafva embetsverken anfört, att det ingalunda syntes
kunna förnekas, att en i något större omfattning bedrifven inhemsk
industri för förädling af råris skulle för vårt land medföra fördelar ej
allenast genom befrämjandet af handel och näringar, utan i synnerhet
derigenom, att det vid risförädlingen uppstående affallet, som utgjorde
ett synnerligen närande och kraftigt samt tillika billigt foderämne för
kreatur, kunde erhållas inom landet. Konsumtionen af risgryn i Sverige
12
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 46.
vore emellertid för närvarande ganska ringa, omkring 10,000 å 12,000
ton årligen, ock, äfven om den skulle kunna ökas något, på grund deraf
att genom en utvecklad inhemsk risförädlingsindustri priset å risgryn
antagligen blefve billigare, syntes den inhemska afsättningen dock icke
kunna komma att motsvara hvad som redan nu kunde tillverkas af de
tre inom landet anlagda risqvarnarna, af livilka den i Göteborg befint¬
liga ensam kunde producera mer än som motsvarade landets nuvarande
behof. För att dessa qvarn ar ej skulle nödgas allt för mycket inskränka
den afsedda tillverkningen och till följd deraf hållas i overksamhet
under längre eller kortare tid af året, hvarigenom den för vårt land
förväntade nyttan af en inhemsk risindustri skulle i afsevärd grad
förminskas och qvarnarnas fortfarande bestånd hotas, vore det önsk-
värdt, att tillfälle bereddes den inhemska risindustrien att utom lan¬
det afsätta åtminstone en del af sina tillverkningar; och detta kunde
ingalunda vara möjligt, med mindre restitution af för råvaran erlagd
tull medgåfves under vilkor, som ej vore för qvarnarna alltför be¬
tungande.
På grund af föreskriften i § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna
egde generaltullstyrelsen, såsom förut blifvit antydt, rätt att vid ut¬
försel af inom landet förädlade, utaf utländska tullpligtiga råämnen
tillverkade varor medgifva restitution af vid införseln erlagd tullafgift.
Till följd häraf hade styrelsen vid två särskilda tillfällen medgifvit aktie¬
bolaget Göteborgs ris- och valsqvarn rätt att vid utförsel af risgryn
erhålla restitution af den för råvaran erlagda tull, sedan Eders Kongl.
Makt genom nådiga bref den 30 november 1899 och den 29 juni 1900
medgifvit, att dylik restitution finge åtnjutas, utan hinder deraf att
råvaran vid införseln blifyit upplagd på nederlag. För att bestämma
den grund, efter hvilken restitution finge åtnjutas, hade styrelsen för
hvarje gång låtit anställa profmalningar, som öfvervakats och kontrol¬
lerats af styrelsens tekniska biträde och öfverinspektoren vid packhus¬
inspektionen i Göteborg och hvarvid qvarnen stått under särskild tull¬
bevakning, så att icke något kunnat borttagas eller tillsättas. Vid
dessa tillfällen hade styrelsen derjemte för att, så vidt möjligt, för¬
hindra, att någon oberättigad fördel skulle tillkomma qvaimegaren,
ansett sig vid bestämmandet af utbytesprocenten böra tag^ hänsyn
äfven till det ljusaste mjölet, ehuru detsamma antagligen icke kunde
användas till annat än kreatursfoder.
Något annat sätt att bestämma utbytet än genom profmalning
syntes, med tillämpning af nu gällande bestämmelser, icke förefinnas,
enär det skulle vara förenadt med, alltför stora praktiska olägenheter
13
Kongl. Maj:t§ P(åd. Preposition N:o 46,
att sätta hela tillverkningen af för export afsedt risgryn under tull¬
kontroll. En dylik profmalning måste emellertid, vid det förhållande
att utbytesprocenten kunde vara mycket vexlande, företagas med hvarje
särskildt infördt parti råris. Detta medförde för qvarnegaren ganska
stora omkostnader och vållade längre eller kortare afbrott i det regel¬
bundna arbetet, eftersom qvarnen såväl före som efter profmalningen
måste rengöras, så att alla behållare, ledningar med mera blefve full¬
ständigt tomma. Dertill komme, att, enligt vid förberörda samman¬
träde med qvarnegarne lemnad upplysning, profmalning ej kunde anses
fullt tillförlitlig. För att få ytterligare visshet härom hade general¬
tullstyrelsen från såväl qvarnegarne som styrelsens tekniska biträde
infordrat särskilda yttranden angående dels de omständigheter, som
kunde tala mot den nuvarande anordningen med restitutions beviljande
enligt profmalningsresultat, dels huruvida sakkunniga personer, derest
qvarnegaren skulle önska utföra exportvaran i form af bättre eller
sämre qvalitet än den vid profmalningen framstälda, skulle på grund
af profmalningsresultatet kunna inom vissa gränser beräkna den ut¬
bytesprocent, som uppstått vid förmalningen af exportprodukten; och
hade af de i nämnda hänseenden afgifna yttranden uppenbarligen fram¬
gått, att en profmalning i regel icke vore den grund, enligt hvilken
restitutionsbeloppet borde bestämmas.
Enär således nu gällande allmänna bestämmelser för beviljande
af restitution icke kunde anses lämpliga i fråga om risförädlings¬
industrien, syntes det, sedan numera i Sverige blifvit anlagda tre ris-
qvarnar, hvilkas tillverkning betydligt öfverstege landets behof, höge¬
ligen önskvärdt, att, om möjligt, särskilda bestämmelser, i likhet med
hvad i afseende på utförsel af spanmål funnes stadgadt, meddelades i
fråga om sättet för beräkningen af den restitution, som vid utförsel af
risgryn kunde få åtnjutas. Detta syntes dock icke kunna ske, med
mindre än att en viss bestämd utbytesprocent för förmalning af råris
faststäldes. Att bestämma storleken af nämnda procent mötte emeller¬
tid ganska stora svårigheter, i betraktande af de många olika faktorer,
som kunde inverka på förmalningen, samt med hänsyn dertill, att
procenten borde sättas så, att hvarken statsverkets eller qvarnegarens
rätt träddes för nära. Sattes å ena sidan procenten för låg, komme
statsverket att utbetala mera än som influtit för den förmalda qvanti-
teten råris; sattes åter procenten för hög, blefve det omöjligt för de
svenska qvarnegarne att på den utländska marknaden täfla med mera
gynnade konkurrenter i grannländerna och exportera sina tillverkningar.
En för hvarje fall fullt rättvis utbytesprocent voro det icke möjligt att
It Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
fastställa, men med afseende å frågans betydelse ville det synas embets¬
verken angeläget, att man bestämde ett utbyte, som komme det verk¬
liga så nära som möjligt och som fördenskull, utan att medföra någon
större risk för statsverket, möjliggjorde utförsel af risgryn.
Så väl vid sammanträdet med qvarnegarne som ock i ofvan om-
förmälda den 21 november 1900 till embetsverken ingifna skrift hade
hemstälts, att utbytet måtte bestämmas till 65 procent. Detta procent¬
tal syntes också kunna anses motsvara det verkliga utbytet, för så
vidt afseende ej skulle fästas å de minsta grynen, hvilka, enligt hvad
sökandena uppgifvit, ej kunde säljas till menniskoföda. Men äfven om
så vore förhållandet, vore detta dock ej tillräcklig anledning att vid
bestämmandet af utbytesprocenten underlåta att taga hänsyn till nämnda
smågryn, så länge desamma vore tullpligtiga i Sverige; och att, såsom
äfven föreslagits, medgifva tullfrihet för dylika gryn syntes ej vara
lämpligt. Dessa gryn kunde nemligen användas, förutom till stärkelse¬
fabrikation, äfven för tillverkning af bränvin; och vid sådant förhållande
syntes det ingalunda böra medgifvas, att desamma finge till riket tull¬
fritt införas, åtminstone icke med mindre än att deraf betingade sär¬
skilda föreskrifter beträffande bränvinstillverkningen blefve meddelade.
Härtill komme, att det skulle möta ganska stora tulltekniska svårig¬
heter att vid tullbehandlingen särskilja risgryn af olika storlek. Enär
myckenheten af de tullpligtiga produkter, som erhölles vid förmalning
af råris, i allmänhet öfverstege det nu senast begärda procentbeloppet,
ansåge sig embetsverken icke kunna tillstyrka, att detta belopp, eller
65 procent, faststäldes såsom en generel grund för utbytets beräknande.
Då emellertid sökandena förklarat, att någon export af risgryn icke
kunde antagas blifva möjlig, om en högre procent faststäldes, hade
embetsverken tagit under ompröfning, huruvida icke beräknandet af
utbytet kunde ske utan att fastslå en enda generel utbytesprocent för
förädling af blandningsris.
De i Danmark och Tyskland gällande systemen för utbyte sprocen¬
tens bestämmande skulle för att kunna införas i Sverige ovilkorligen
nödvändiggöra en förändring i tullbehandlingssättet af råris och med¬
föra en rubbning i förhållandet mellan tullsatsen å råvaran och den
förädlade produkten. Detta ansåge sig embetsverken icke kunna till¬
styrka, enär de inhemska qvarnarna, såsom förut angifvits, blifvit an¬
lagda hufvud sakligast med hänsyn till det skydd, risindustrien för när¬
varande åtnjöte i Sverige, och det för qvarnarnas fortfarande bestånd
syntes vara angeläget, att detta skydd hvarken borttoges eller i någon
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
afsevärd grad förminskades. Det i Danmark gällande sättet att vid
införsel af ett parti blandningsris bestämma förhållandet mellan i par¬
tiet ingående skaladt och oskaladt ris genom att väga en tunna af den
införda varan kunde dessutom icke anses fullt tillförlitligt, enär vigten
af ett visst rymdmått blandningsris ej uteslutande berodde af nämnda
förhållande; och fastställandet af den i Tyskland för förädling af bland¬
ningsris bestämda utbytesprocenten, eller 82 procent, hvilken dock i
vissa fall kunde nedsättas till 77, skulle omöjliggöra all export af ris¬
gryn. De tyska qvarnegarne hade nemligen, liksom de danska, ganska
många till gynnandet af exporten verkande fördelar, hvilka icke kunde
beredas de svenska.
Vid en jemförelse mellan bestämmelserna i Danmark och Tysk¬
land framginge det uppenbart, att de danska qvarnegarne hade en syn¬
nerligen stor fördel framför de tyska deruti, att på en viss del af ett
infördt parti blandningsris beräknades i Danmark en ganska låg ut-
bytesprocent, hvilket antagligen vore den enda förklaringsgrunden till
att de danska qvarnegarne kunde på utländsk marknad afsätta en del
af sina tillverkningar och således derstädes till en viss grad täfla med
den i ofantligt stor skala bedrifna tyska risförädlingsindustrien. Kunde
en liknande förmån beredas de svenska qvarnegarne, skulle det an¬
tagligen blifva möjligt äfven för dem att till utlandet exportera ris¬
gryn; och då de svenska qvarnegarne på grund af mera afskildt läge
och svårare kommunikationsförhållanden näppeligen skulle kunna täf¬
lande uppträda på den stora verldsmarknaden, syntes det vara tillfyl¬
lest, om tillfälle kunde beredas dem att exportera åtminstone någon
del af tillverkningen och således drifva densamma i något större skala
än landets eget behof kräfde. Mera syntes de svenska qvarnarna åt¬
minstone för närvarande icke kunna ifrågasätta, med hänsyn dertill att
de blifvit anlagda närmast med anledning af det tullskydd, risföräd¬
lingen åtnjöte i Sverige, och således måste anses vara afsedda nästan
uteslutande eller åtminstone hufvudsakligast för den inhemska kon¬
sumtionen.
I betraktande deraf att det blandningsris, som för förädling in¬
fördes, i allmänhet innehölle omkring 30 procent oskaladt ris, ett för¬
hållande som af erfarenheten bekräftats, och då för dylikt ris i Dan¬
mark vore faststäldt, att utbytet skulle beräknas motsvara 60 procent,
hvilket icke innebure, att någon exportpremie medgåfves, ansåge em-
betsverken, att samma procenttal skulle kunna beräknas äfven i Sverige
vid utförsel af risgryn till den myckenhet, som kunde anses motsvara
den i råvaran ingående qvantiteten oskaladt ris, eller intill 30 procent
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
af ett infördt vederbörligen förtulladt parti råris, men att, om större
myckenhet risgryn exporterades, ntbytesprocenten borde sättas betyd¬
ligt högre, eller till 88 procent, såsom i det närmaste motsvarände den
i Danmark i så fall bestämda, eller 88,5 procent. Genom att på sådant
sätt fastställa två olika ntbytesprocenter, bestämda på grund deraf att
i rå\ aran inginge dels oskaladt och dels skaladt ris, komme de svenska
qvarnegarne att med afseende på exporten blifva i hufvudsak likstälda
med de danska och kunde antagligen härigenom sättas i tillfälle att
utföra en del af sina tillverkningar. Någon afsevärd risk för stats¬
verket genom medgifvande af de nu nämnda utbytespr ocentern a skulle
antagligen ej uppstå, då den lägre procenten finge beräknas endast på
en mindre del åt ett infördt vederbörligen förtulladt parti råris.
För att emellertid på sådant sätt kunna bestämma utbytet syntes
det nödvändigt, att vid beräkningen åt detsamma hänsyn toges endast
till den qvantitet blandningsris, som för förädling förtullats under en
viss bestämd tidsperiod, som embetsverken ansåge lämpligast höra be¬
stämmas till ett hälft kalenderår, samt följaktligen att det afräknings-
diarium öfver förtullningarna och exporterna, som skulle af vederbörande
tullkammare föras, afslutades vid utgången af hvarje sådan tidsperiod,
utan att någon öfverföring från eu period till en annan finge ega rum.
Derjemte syntes det vara för qvarnegarne synnerligen angeläget, att
restitutionen medgåfves, äfven om råvaran vid införseln upplades på
nederlag, enär densamma i allmänhet infördes direkt från Indien i hela
fartygslaster.
I öfrigt ansåge embetsverken, att för restitutionens beviljande i
hutvudsak samma vilkor borde uppställas, som funnes bestämda i § 9
mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna angående tullrestitution vid utförsel af
spanmål; dock att några särskilda föreskrifter angående in- och ut¬
försel vid tullplats, som ej vore stapelstad, icke behöfde upptagas, enär
såväl in- som utförseln i detta fall borde få ske endast vid stapelstad,
hvaremot det borde tillatas, att i särskildt fall, efter generaltullstyrelsens
medgifvande, utförseln kunde få ega rum från annan stapelstad än den,
der införseln skedde. Ej heller erfordrades någon bestämmelse derom,
att ravaran skulle hafva vant en viss tid före utförseln införd, enär
hänsyn behöfde tagas endast till den qvantitet, som under en viss be¬
stämd tid blifvit förtullad; och som risqvarnarnas antal säkerligen ej
komme att blifva större, än att generaltullstyrelsen kunde utöfva tillsyn
dera, att risförädling vid desamma verkligen bedrefves, syntes den i
nyssnämnda författningsrum stadgade bestämmelse, att restitutions-
17
Kongl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 46.
ansökning skall vara åtföljd af bevis, att sökanden sjelf idkar qvarn-
rörelse, icke keller erfordras.
I öfverenstämmelse med hvad sålunda anförts hafva embetsverken
hemstält om vidtagande af erforderliga åtgärder i syfte att § 9 mom. 3
i tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla förändrad lydelse.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit af embetsverken anfördt
hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå riksdagen att besluta, att § 9 mom. 3 i de vid tull¬
taxan- den 24 oktober 1898 fogade underrättelser om hvad vid taxans
tillämpning iakttagas bör skall erhålla följande förändrade lydelse:
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, med-
gifves ock:
A) åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af
hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet från
utlandet införd omalen spanmål af samma slag, hvarvid iakttages, att
100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg
eller korn 68 2/s kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66 %
kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:
a) att afsigten — — — — —--under hvilken tullplatsen
lyder;
b) att minst 2,000 kilogram — — — —---och beskaffen¬
het i öfrigt;
c) att den omalna spanmål, — — — — — — till riket införd;
d) att vederbörande tullförvaltning — — — — — — utgående
tulljournal;
e) att utförseln — — — — — — är medgifven;
f) att det åligger — — — — — — — af generaltullstyrelsen
fastställes; och
g) att för utbekommande — — — — — — omalna spanmåls-
q vantite ter; samt
B) åt innehafvare af risqvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid qvarnen framstälda risgryn restitution af den tull, som blifvit
erlagd för en motsvarande qvantitet af qvarninnehafvaren under det
halfva kalenderår, då iitförseln eger rum, direkt från utlandet infördt
eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan
den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att
Bill. till Riksd. Prof. 1901 1 Sami. 1 Afd. SB Häft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 46.
af råvaran 30 procent anses lemna ett utbyte af 60 kilogram gryn på
100 kilogram ris samt återstående 70 procent ett utbyte af 88 kilo¬
gram gryn på 100 kilogram ris, i följd hvaraf tullrestitutionen skall
utgå efter sistnämnda beräkningsgrund i den mån exportvaran till
myckenheten öfverstiger 18 procent af inom det halfva kalenderåret
införtulladt ris; skolande såsom vilkor i öfrigt för restitutionens er¬
hållande gälla;
a) att afsigten att af det förtullade riset förmala gryn för export
i sammanhang med råvarans angifning till förtullning anmäles;
b) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt
rum, så vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda med¬
gift;
c) att minst 2,000 kilogram gryn på en gång utföras; skolande
exportinlagan vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpligtelse af¬
gifva och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran derom, att
den till utförsel angifna varan är exportörens, egen förmalnings-
produkt;
d) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans under¬
sökning och nettovigtens utrönande samt säckarnes tullplombering och
bevakning under transporten till och inlastningen i fartyget, härom
meddela attest, hvilken såsom verifikation jemte angifningsinlaga och
öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;
e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är med-
gifven;
f) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräknings-
diarium för förtullningarne och exporterna, hvilket efter hvarje hälft
kalenderårs utgång afslutas utan öfverföringar från ett halfår till
ett annat, och till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes;
samt
g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution veder¬
börande ega att efter hvarie hälft kalenderårs utgång i till general¬
tullstyrelsen stäld, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansök¬
ning derom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af
utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium och qvitterade tullräkningar
å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna qvantiteter
oskaladt. ris.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Bengt Oxenstierna,
r____- --------r--------
i.; /,
*.'y. ‘ ) V' * fcl ■ A '*}
wvW
. , .*» . V lull i