Tredje liufvudtiteln,
21)
för mininterataten.
ppbar konsulÄlafgiftcr.
inom Köpenhamns konsulsdistrikt
» Leiths »
» Lissabons »
» Londons »
» Lybecks »
» Newyorks »
» Rigas »
» Rio de Janeiros »
» Shanghais »
Expeditionsafgifter, förslagsvis
Transport 75,450 280,000
............. 20,200
.............. 21,900
............. 4,000
.............. 152,400
............. 7,400
............. 30,400
............. 7,200
............. 4,200
............. 7,750 330,900
.....................18,Om 348,900
Summa kronor 628,900
U tgifter:
6. Utrikesdepartementet......................................................... 20,600
7. Konsulsstaten:
a. Löner och arfvoden m. m.
Antwerpen,
|
Generalkonsuln,
|
lön .........
|
13,000
|
Archangel,
|
Konsuln,
|
» 8,000
|
|
|
resekostnadsersättning 4,000
|
12,000
|
Barcelona,
|
Generalkonsuln, lön ......
|
12,000
|
Bilbao,
|
Konsuln,
|
»
|
10,000
|
Genua,
|
Generalkonsuln,
|
» ........
|
12,000
|
Hamburg,
|
»
|
» .........
|
15,000
|
Havre,
|
»
|
» 14,500
|
|
|
Vicekonsuln,
|
» 5,000
|
19,500
|
Bordeaux,
|
»
|
»
|
6,000
|
Helsingfors,
|
'Generalkonsuln,
|
» .........
|
15,000
|
Kobe,
|
»
|
» ........
|
18,000
|
Konstantinopel,
|
Ministern,
|
» 10,000
|
|
|
Drogrnan,
|
» 7,000
|
17,000
|
Köpenhamn,
|
Generalkonsuln,
|
» 12,000
|
|
|
Vicekonsuln,
|
» 4,500
|
16,500
|
Helsingör,
|
»
|
» 3,900
|
|
|
2:ne ålderstillägg 1,000
|
4,900
|
Leith,
|
Konsuln,
|
lön .........
|
16,000
|
Lissabon,
|
Generalkonsuln,
|
|
15,000
|
Transport 201,900
20,600
.so
Tredje hnfvudtiteln.
Transport 201,900
Jemför ministerstaten.
London,
|
Generalkonsuln, lön
|
24,000
|
|
|
Vicekonsuln,
|
»
|
10,000
|
|
|
Kanslisten,
|
|
6,000
|
|
|
En kontorist,
|
»
|
5,000
|
1
|
|
» »
|
»
|
4,500
|
|
|
» »
|
»
|
4,000
|
53,500
|
Cardiff,
|
Vicekonsuln,
|
»
|
|
9,000
|
Liverpool,
|
Vicekonsuln,
|
lön
|
9,000
|
|
|
2:ne ålderstillägg
|
1,000
|
10,000
|
Newcastle,
|
Vicekonsuln,
|
lön
|
9,000
|
• f
|
|
2:ne ålderstillägg
|
1,000
|
10,000
|
The Hartlepools, Kontoristen,
|
lön
|
4,000
|
|
|
personligt lönetillägg
|
1,000
|
5,000
|
Lybeck,
|
Generalkonsuln, lön
|
|
12,000
|
Newyork,
|
Konsuln,
|
»
|
30,000
|
|
|
Vicekonsuln,
|
»
|
9,000
|
39,000
|
Riga,
|
Konsuln,
|
»
|
|
9,000
|
Rio de Janeiro,
|
Generalkonsuln,
|
|
|
17,000
|
Shanghai,
|
Generalkonsuln,
|
»
|
24,000
|
|
|
Vicekonsuln,
|
»
|
, 9,000
|
33,000
|
W ashington,
|
Generalkonsuln,
|
*
|
|
16,000
|
20,600
415,400
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Antwerpen...........................................-..........- 4,500
Archangel.................................—................... 2,500
Barcelona........................................................ 2,000
Bilbao .................................................. 2,500
Genua............................................................. 2,500
Hamburg........................................... 7,000
Havre...........................................................4,500
Helsingfors..................................................... 4,000
Kobe .......................................-.........-.......... 3,000
Köpenhamn..........................................-..... 4,500
Leith .............................................................t 6,000
Lissabon .....ii................—i.................... 4,000
London ........................>............11,000
till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000
Transport 62,000 415,400 20,600
31
Tredje hufvudtiteln.
Transport 62,000 415,400
Lybeck............................................................ 3,500
Newyork............................ 8,000
Riga............................................................... 3,000
Shanghai.................................... h,000 82,500
SO ijJ0 ’ *l‘SflnYu
c. Anslag till kontor skostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandria............................a......... 3,500
Alger............... 2,000
Bordeaux................................ 2,000
Buenos Aires............ 6,000
Cardiff.............. 5,000
Gibraltar .................'........................„.r. . 2,000
Havana..............................................r...r^.r..... 3,000
Kiel.....______ 800
Liverpool......................... 5,000
Marseille........................................... 1,500
Melbourne....................................................... 6,000
Montevideo...................................................... 2,000
Neapel............................................ 3,000
Newcastle..............................j.................^....... 4,000
Piraeus................ 1,000
Rio de Janeiro............................j.................... 4,000
San Francisco.............................r„ 4,000
Tanger.................................. 1,500
Tunis................ 1,000
Yokohama ....... 1,000 58,300
d. Pensioner...................................................,.......... 11,550
8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 8,550
h. Konsulernas embetsutgifter....................................... 20,000
c. Diverse utgifter....................... 12,000
Summa kronor
20,600
567,750
40,550
628,900
32
Tredje hnfvndtiteln.
H)mi
MJ .i’ „ A U)/. ./{jr.
• |( Kf ” ,j,;\ » /)
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från kabinettskassan.
Jeml. nådigt
beslut af den
10 juli 1884 F. d.
7 febr. 1899 »
6 sept. 1895 »
23 maj 1879 »
Pensioner: Kronor.
envoyén herr O. M. Björnstjerna .................. 6,000
» F. Due ........... 6,000
ministern C. Burenstam .............................................- 5,000
ministerresidenten friherre L. Wrede...........................--- 4,000
Summa kronor 21,000
Jeml. nådigt
beslut af den
Från konsulskassan.
jj >,}
Pensioner:
30 dec. 1898 F. d. generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt.
24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka -------
16 okt. 1898 » C. Falsens enka ..........
9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka ...............
29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros enka ................
9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka .
Kronor.
4,000
800
800
700
400
400
Summa kronor 7,100
Tredje hnfvudtiteln.
33
Bil. 2.
Utdrag af storting sproposition N:o 1, hufvudpost X (1899/1900), om diplo¬
matiska och konsulatutgifter. Norska regeringens underdåniga ut¬
låtande af den 29 december 1899.
Under behandlingen af udenrigsbudgettet paa sidste storting blev det fremholdt, åt dét
var mindre rimeligt, åt der ved siden af de ordinaere budgetters udgiftspost »Extraudgifter»
opfortes en särskilt bevilgning til »Tilfaeldige udgifter», hvorfor det henstilledes til regjeringen
åt optage til overveielse, livorvidt ikke disse tvende poster maatte kunne slaaes sammen (St.forh.
1898/99, bind 7, side 1695—1708).
I anledning heraf skal man tilade sig åt anfore folgende:
Stortingets konstitutionskomite 1880 udtalte i sin indstilling angaaende udenrigsbudgettet,
åt den forudsatte, åt dette budget undergaves de samme regler for eventuel inddragning, som
gjaelder for de ovrige ved särskilt beslutning ikke undtagne bevilgninger, og den forventede, åt
styrelsen ved affattelsen af nseste budgetproposition vilde läge hensyn hertil (indst. S. XII, 1880).
Indstillingen bifaldtes af stortinget.
Gjort bekjendt hermed udtalte udenrigsdepartementet ved budgetforelaegget 1881 (St. prp.
1881 nr. 1 C, side 200), åt hvad der under sporsmaalets diskussion ved adskillige leiligheder
var fremkommet turde give fuld berettigelse til åt fortolke stortingets opfatning derhen, at> stor¬
tinget onskede en tilbagebetalning af kabinetskassens og konsulskassens beholdninger, mod åt
stortinget hvert aar bevilgede et passende belob til uforudseede udgifter. Kun under forud-
saetning af saadan bevilgning vilde det kunne anbefales, åt stortingets onske blev efterkommet.
Konstitutionskomiteen anforte i anledning heraf i sin indstilling (inst. 1881, S. nr. 116,
side 393 tf.), åt det blev nödvändigt, hvis beholdningerne ikke skulde staa til disposition, åt
bevilge et saerskilt belob til uforudseede utgifter. Komiteen fandt derför, åt der til dmkkelse
af manglende indtsegter og bestridelse af uforudseede udgifter burde bevilges en särskilt post
efter det overslag, som af styrelsen for hvert aar blef fremlagt over, hvad der kan antages åt
ville medgaa.
I det for stortinget 1882 fremlagte budgetförslag var for förste gång opfort bevilgninger
til »Tilfseldige udgifter» vedkommende diplomatiske og fselles konsulsere anliggender. Indre-
departementet fremholdt i sit föredrag (St. prp. 1882 nr. 1, hovedp. X), åt saadanne bevilg¬
ninger var forudsaetningen for beholdningernes inddragning. Konstitutionskomiteen udtalte sit
bifald (indst. 1882, S. nr. 127).
Senere har stadig et belob af kr. 12 000,oo vaeret opfort som »Tilfseldige udgifter» ved¬
kommende ministerkassen. Vedkommende konsulskassen opfortes kr. 24 000,oo, indtil dette belob
i budgetforelaegget for terminen 1893—94 foresloges nedsat til kr. 16 000,oo, hvilket belob
senere har vaeret opfort.
Bill. till Riksd. Vrot. 1901. 1 Sami. 1 A/d. 5
34
Tredje hufvudtitelu.
Medens indredepartementet i sine föredrag angaaende de af udenrigsdepartementet frem-
lagte budgetförslag tidligere havde indskraenket sig til åt foreslaa vedkommende af departe¬
mentet godkjendte beleb bevilget i en totalsum, gik departementet i sit föredrag af lOde januar
1893 angaaende budgetforelsegget vedkommende 1894 over til åt specificere de enkelte ud-
gifter saaledes, åt disse foresloges bevilget postvis, en fremgangsmaade, som senere er bleven
befulgt. I anledning liera! udtalte hs. exc. udenrigsministeren i sammensat statsraad den 14de
januar 1893, åt han antog, åt denne ordning ikke tilsigtede nogen anden eller yderligere spe¬
cificering end omtrent den samme, som anvendes i den tilsvarende del af det svenske stats¬
budget, og åt der med den noget forandrede formelle opstilling ikke kunde tilsigtes nogen ind-
skrsenkning i den Hans Majestset medgivne dispositionsret over de i budgettet opferte bevilg-
ningsposter. Hertil bemerkede den norske statsraadsafdeling, åt den ikke antog, åt den af indre¬
departementet foreslaaede form for det norske budget vilde medfara nogen anden indskrsenk-
ning i den kongen hjemlede dispositionsret, end hvad der var en ligefrem felge af selve specifi-
ceringen i hovedposter. Indenfor hver enkelt af disse vil formentlig dispositionsretten vsere
uforandret (Sth. prp. nr. 1. 1893, hovédp. X).
Efter hvad der saaledes er passeret, vil nu overskridelser under én hovedpost ikke kunne
dsekkes ved besparelser under en anden saadan. Det turde vaire indlysende, åt under saadanne
omstsendigheder bevilgningen til »Tilfseldige udgifter», der tilsigter åt mede uforudseede udgifter
— udgifter, der paa et felt som den udenrigske reprsesentation vanskelig vil kunne undgaaes —,
er end mere paakraevet end tidligere, da praxis tillod benyttelsen af den hele ordinsere bevilg-
ning uden noget hensyn til inddelingen i udgiftsposter. Åt gjere mulige overskridelser till gjen-
stand for efterbevilgninger og saaledes lade Sverige staa i forskud, finder departementet ikke
anbefalelsesvserdigt.
Efter departementets formening burde foravrigt den omstsendighed, åt en bevilgning gives
som extraordinsert tillskud, altsaa för kun åt benyttes i nadsfald, indeholde större garanti mod
dens upaakrsevede anvendelse, end om vedkommende belob medtoges under den ordinsere be¬
vilgning.
Naar det i stortinget er bleven anfört, åt »Tilfseldige udgifter» og det ordinsere budgets
»Extraudgifter» maa antages åt falde sammen, og åt der saaledes bevilgedes to gånge til extra-
udgifter, turde dette bero paa en missforstaaelse. Medens nemlig bevilgningen til »Tilfseldige
udgifter», som paapeget, tjener til dsekkelse af uforudseede udgifter og deraf folgende overskri¬
delser under budgettets forskjellige hovedposter, udgjor budgettets »Extraudgifter» en fast forud-
seet udgiftspost. Under det diplomatiske budgets hovedpost 5 »Skrivematerialier, expenser og
extraudgifter» udredes nemlig halvdelen af udenrigsdepartementets kontorudgifter, abonnement
paa aviser og tidskrifter, udenrigsdepartementets og legationernes telegram- og postporto, eki¬
pering af gesandterne, »hemmelige» udgifter, forskjellige ved de stedlige forhold nodvendiggjorte
kancelliudgifter ved legationerne, reiseudgifter, alderstillseg, forskjellige dels fast, dels nogen-
lunde regelmsessig tilbagovendende udgifter, saasom bidrag til diakonissehjemmet i Alexandrin,
til legationspresten i London, til rengjaring i udenrigsdepartementet med mere.
Har der derimod t. ex., paa grund af uformodet indtrufne begivenheder, maattet udsendes
et overordentligt gesandtskab, der har vseret förbundet med en betydeligere udgift, har en kost¬
bar extraordinser mission af en eller anden art vseret befundet paakrsevet, eller har der fundet
en ^sedvanlig omfattencle omflytning sted Liden den diplomatiske etat, sprsenges den ordinsere
bevilgning under vedkommende hovedpost, og man maa ty til den extraordinaere. Som regel
kan vedkommende forfaininger henfares under hovedpost 5; men det kan ogsaa indtreeffe —
t. ex. ved ^sedvanlig talrige vikariattjenester —åt de vedkommer en af de avrige hovedposter,
og man vilde da staa uden midler til åt hindré udgiftsforagelsen, saafremt den nuvserende extra-
ordinsere bevilgning blev slaaet sammen med det ordinsere budgets »extraudgifter».
Tredje hufvudtiteln.
35
Åt med den siden 1893 befulgte fremgangsmaade ved budgetteringen bebovet for en extra-
bevilgning er paakrsevet, selv om der paa det ordinsere budget i sin helhed er besparelse, frem-
gaar aerat, åt der for aaret 1895 fra ministerkassen tilbagebetaltes til den norske statskasse
kr. 15 794,56, saaledes mera end den extraordinsere bevilgning, samtidig som der af denne be-
vilgning var medgaaet kr. 3 336,85.
I aarene 1896—1898 tilbagebetaltes der henholdsvis kr. 6 8 2 7,76, kr. 9 0 8 6,28 og kr.
9 2 2 3,07, medens der samtidig af bevilgningen til »Tilfseldige udgifter» medgik kr. 8 724,15, kr.
4 008,29 og kr. 3 485,43.
For konsul skassens vedkommende gjselder, hvad ovenfor for ministerkassen er anfört, hvortil
kommer, åt den extraordinsere bevilgning her tilsigter, foruden åt mode uforudseede udgifter, åt
tjene til udfyldning af manglande indtsegt, idet, som bekjendt, intsegten af konsulat- og expedi-
tionsafgifterne budgetteres anslagsvis.
Under lronsulatbudgettets hovedpost 3 »Skrivematerialier, expenser og extraudgifter» udredes
halvdelen af udenrigsdepartementets kontorudgifter, konsulernes post- og telegramporto, reise- og
flytningsudgifter, anskaffelse af inventarium for lonnede konsulater, inkjob af flag, vaabenskjolde og
stempler for konsulerne, udgifter ved tryksager i konsulatanliggender m. m.
ti
Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 januari 1901.
Närvarande:
,1. ' ‘ * ' V ii : S-'T :»• ‘ . * y ** v r.» i • < \ . *. ‘ s
: 1 : ' ‘ V • ■ ' 4 i" ’ ’ *'' ' .t : •» l-y" ' ') 1 ’ ■ -t\.‘
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister, ,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg och
Husberg.
Departementschefen, statsrådet Crusebjörn anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riks-
statens fjerde hufvudtitel för år 1902 och att i sammanhang dermed
få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna skrivelser och fram¬
ställningar i de delar, de icke förut blifvit för Kongl. Maj:t anmälda,
nemligen:
ett af chefen för generalstaben den 13 november 1900 afgifvet
underdånigt förslag till ny härordning jemte öfvergångsförslag äfven¬
som. arméförvaltningens å artilleri-, fortifikations-, intendents- och civila
Bill. till Jtihcl. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 1
2 Fjerde hufvudtiteln.
departementen samt medicinalstyrelsens deröfver afgifna underdåniga
utlåtanden;
betänkande och förslag af den af Kongl. Maj:t den 14 oktober
1898 tillsatta komité för verkställande af utredning beträffande vissa
spörsmål inom värnpligtslagstiftningen, afgifvet den 12 december 1899,
äfvensom deröfver infordrade utlåtanden;
t. f. inspektörens för kavalleriet förslag den 4 november 1897
angående upprätthållandet af kavalleriinspektörsbefattningen samt t. f.
chefens för generalstaben utlåtande häröfver;
generalfälttygmästarens Och inspektörens för artilleriet skrifvelse
den 17 november 1899 angående legning af hästar för rekrytutbildningen
vid fältartilleriet samt arméförvaltningens utlåtande i detta ärende;
statskontorets och kammarrättens gemensamma yttrande angående
föreslagen värnskatt den 19 november 1891;
ett inom landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag till ordnande
af reservofficersutbildningen vid infanteriet och vederbörande myndig¬
heters i denna fråga 'infordrade utlåtanden; < -
t. f. chefens för generalstaben förslag till omorganisation af arméns
auditörsstat den 24 mars 1893 äfvensom vederbörande myndigheters
utlåtanden i ämnet;
t. f. chefens för generalstaben förslag till omorganisation af gene¬
ralstabens personal den 19 september 1898 samt arméförvaltningens
utlåtande öfver detta förslag;
generalfälttygmästarens skrifvelse den 21 november 1899 angående
beredande af löneförbättring åt tygstatens personal och arméförvalt¬
ningens deröfver afgifna utlåtande;
t. f. inspektörens för kavalleriet den 16 februari 1898 till Kong],
Maj:t öfverlemnade förslag angående ordnande af underbefäl sutbildningen
vid kavalleriet äfvensom chefernas för första och sjette arméfördel-
ningarne, t. f. chefens för generalstaben samt arméförvaltningens ut¬
låtanden i denna fråga;
inspektörens för kavalleriet förslag angående remontdressyrens för¬
bättring vid det värfvade icke garnisonerade kavalleriet af den 4 mars
1899 samt t. f. chefens för generalstaben och arméförvaltningens öfver
förslaget infordrade utlåtande^;
inspektörens för kavalleriet förslag till inrättande af eu remontdepot
vid Herrevadskloster af den 4 mars 1899 äfvensom arméförvaltningens
och stuteriöfverstyrelsens öfver förslaget afgifna utlåtanden;
generalintendentens förslag af den 4 juli 1900 angående ändrad
organisation af intendenturcorpsen;
3
Fjerde hufYudtitehi.
ett af komitén för utarbetande af förelag till förenkling af arméns
aflöning den 23 augusti 1900 afgifvet förslag rörande härens ordinarie
aflöning;
inspektörens för trängen, förslag af den 5 november 1898 rörande
afhjelpande af det stora vakansantalet bland manskapet vid trängen
äfvensom arméförvaltningens och nyssnämnda komités öfver detta för¬
slag afgifna utl.åtanden; ,
chefens för fjerde arméfördelningen skrifvelse den 24 augusti 1899
angående behofvet af inqvarteringsersättningens höjande för i Stockholm
boende och till sådan ersättning berättigade militärpersoner samt armé¬
förvaltningens och meranämuda komités i ämnet afgifna utlåtanden;
chefens för tredje arméfördelningen skrifvelse den 30 november
1899 angående manskapsaflöningen för de garnisonerade truppförbanden
inom tredje arméfördelningen äfvensom arméförvaltningens i ärendet in¬
fordrade utlåtande; -i . , ... . •
chefens för andra arméfördelningen till departementschefen stälda
skrifvelse den 27 april 1899 angående ersättning för hästtransport
m. m. åt ordonansofficer ur artilleriet, som beriden tjenstgör hos armé-
fördelningschef, samt arméförvaltningens å intendents- och civila de¬
partementen deröfver afgifna utlåtande;
chefens för tredje arméfördelningen skrifvelse den 1 februari 1899
angående rekryteringen- vid Göta trängbataljon äfvensom arméförvalt¬
ningens å civila departementet yttrande i anledning af denna skrifvelse;
chefernas för första och sjette arméfördelningarne samt för Kron¬
prinsens husarregemente, Vendes artilleriregemente och Vendes träng¬
bataljon framställningar rörande inq vårte långs- och servisersättning m. in.
till viss personal vid armén samt arméförvaltningens å civila departe¬
mentet öfver dessa framställningar afgifna utlåtande;
chefens för femte arméfördelningen skrifvelse den 15 november 1899
angående höjning af inqvarteringsersättningen vid Andra Svea artilleri¬
regemente, äfvensom arméförvaltningens å civila departementet utlåtande
häröfver;
arméförvaltningens å artilleri- och civila departementen skrifvelse
den 31 mars 1900 angående beredande af ett ålderstillägg åt förvaltaren
vid Manna skjutfält;
ge 11 er al fälty g mästarens skrifvelse den^ 28 februari 1899 angående
ålderstillägg åt artilleriets besigtningsrustmästare jemte arméförvalt¬
ningens å civila departementet deröfver infordrade utlåtande;
arméförvaltningens skrifvelse den 21 november 1899 angående för¬
höjning af de till amanuenserna i arméförvaltningen utgående arfvoden;
4 Fjerde hufvudtiteln.
arméförvaltningens å civila departementet skrifvelse den 4 decem¬
ber 1900 angående de förvaltningen anslagna expensmedel;
armé förvaltningens den 7 december 1900 till departementschefén
ställda skrifvelse angående behof af extra arbetskrafter inom arméför¬
valtningens intendentsdepartement;
arméförvaltningens å artilleridepartementet skrifvelse den 13 de¬
cember 1900 angående behofvet af höjning i anslaget till arméns vapen,
ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel för
år 1902;
arméförvaltningens å artilleridepartementet skrifvelse den 18 de¬
cember 1899 med öfverlemnande af en utaf chefen för fjerde arméför¬
delningen gjord framställning rörande anslag till rengöringsmateria-
lier för eldhandvapen;
arméförvaltningens å artilleridepartementet skrifvelse den 9 oktober
1900 angående departementets behof af ordinarie anslagsmedel för år
1902;
generalfälttygmästarens skrifvelse den 8 oktober 1900 angående
arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af extra anslagsmedel
för år 1902;
generalfälttygmästarens skrifvelse den 31 augusti 1900 angående
förflyttning till Karlsborg af ammunitionsfabrikens afdelning å Marieberg;
generalfälttygmästarens till departementschefen ställda skrifvelse
den 17 december 1900 angående behof af materialförlag för Carl Gu¬
stafs stads gevärsfaktori;
arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet skrifvelse den 14
november 1900 angående departementets behof af ordinarie anslagsmedel
för år 1902;
chefens för fortifikationen skrifvelse den 19 oktober 1900 an¬
gående extra anslag till rikets fästningsbyggnader för år 1902 äfven¬
som arméförvaltningens å artilleri- och fortifikationsdepartementen
vid öfverlemnandet af denna skrifvelse deröfver afgifna yttrande;
arméförvaltningens å artilleri-, fortifikations-, intendents- och civila
departementen samt marin förvaltningens gemensamma, till departements¬
chefen ställda skrifvelse den 28 november 1900 angående öfverflyttning
till sjöförsvarsdepartementet af ärenden rörande Vaxholms artillericorps
samt Vaxholms och Oscar Fredricsborgs fästning m. m.;
chefens för generalstaben skrifvelse den 8 december 1900 med
öfverlemnande af sammandrag af kostnaderna för beredande af lokaler
för arméns förläggning och utbildning enligt förslaget till ny härord¬
ning äfvensom arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet deröfver
afgifna utlåtande;
Fjerde hufvudtiteln. 5
centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar skrifvelse
den 19 november 1900 angående höjning af anslaget till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande äfvensom arméförvaltningens å civila de¬
partementet i ämnet afgifna utlåtande;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet skrifvelse den 2 no¬
vember 1900 angående departementets behof af anslagsmedel för år 1902;
statskontorets skrifvelse den 19 december 1900 med beräkning och
uppgift rörande vissa anslagsbelopp under fjerde hufvudtiteln m. m.
samt
statskontorets skrifvelse den 10 december 1900, ifråga om ersättande
af ett utgifvet förskott.
Härefter anförde departementschefen:
Kongl. Maj:t har den 7 innevarande januari beslutat, att propo¬
sition om ny härordning skall, i öfverensstämmelse med af mig gjorda
framställningar, till Riksdagen aflåtas, och i sammanhang härmed aubefalt
mig att, i fråga om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel för år 1902, afgifva de förslag, som med anledning af den
beslutade propositionen funnes böra för Riksdagen framläggas.
I följd af de under senaste decennier vidtagna organisationsändrin-
gar inom armén, såsom ombildande af de s. k. beväringstrupperna,
uppsättande af trängtrupper m. m. samt framför allt genomförandet af
1892 års förbättrade härordning, hafva hufvudtitelns särskilda anslag,
undergått betydande ändringar såväl med afseende å belopp och benäm¬
ningar som ock beträffande beskaffenheten åt de utgifter, till hvilkas be¬
stridande hvart och ett af anslagen ursprungligen varit afsedt. Med an¬
ledning häraf och då i sammanhang med den nya härordningens genom¬
förande ytterligare ändringar af genomgripande art måste vidtagas i
fråga om ordnandet af de utgiftsposter, hvilka skola till de olika anslags-
titlarne hänföras, har jag ansett mig böra, till åstadkommande af reda
och öfverskådlighet rörande uppkomsten och utvecklingen af hufvud¬
titelns särskilda anslag, vid detta protokoll såsom bilaga foga en åt
nuvarande expeditionschefen m. m. C. H. Weidenhielm utarbetad
»öfversigt af statsregleringen å fjerde hufvudtiteln 1875—1900».
Under erinran att jag i sammanhang med framläggandet af för¬
elaget till ny härordning afgifvit, yttrande rörande landtförsvarets
kostnad efter densammas genomförande samt med tillkännagifvande
att vid statsregleringen för år 1902 andra ändringar i de för närvarande
utgående ordinarie anslagen å fjerde hufvudtiteln icke af mig ifråga¬
sättas än de,1 som nu komma att af mig särskild! omförmälas, anhåller
jag att få anföra beträffande de
6
Fjerde hufvudtiteln.
.[!•]
Skrifmateria¬
lier och expen¬
ser, ved m. m.
för departe¬
mentet.
Ordinarie anslagen.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet.
I de vid chefens för generalstaben förslag till ny härordning jemte
öfvergångsförslag fogade tablåer öfver landtförsvarets kostnad under
sjette och tolfte öfvergångsåren finnes förevarande anslag upptaget med
samma belopp, som uti innevarande års riksstat, endast med den ökning,
hvilken ansetts erforderlig för att till jemn siffra afrunda sammanlagda
beloppen af de ordinarie anslagen. Departementets expensanslag, hvil-
ket under en följd af år var afsedt uteslutande för kansliafdelnin-
gens behof, upptogs vid 1880-talets Riksdagar med belopp vexlande
mellan 5,000 och 4,200 kronor, men ökades vid 1890 års riksdag med
den del af det dåvarande anslaget till kommandoexpeditionen, som var
afsedd till expenser, eller 1,790 kronor, och faststäldes i 1891 års riks¬
stat till 6,136 kronor, med föreskrift att derifrån skulle sedermera
bestridas jemväl de för kommandoexpeditionen erforderliga kostnader
uti ifrågavarande hänseende. Anslaget har sedermera underkastats
mindre ändringar för jemnande af hufvudtitelns slutsumma och upptogs
uti 1901 års riksstat till 6,015 kronor. Under hvart och ett af de
sj.sta fem åren har emellertid anslaget måst öfverskridas med i medeltal
öfver 2,900 kronor till följd af utvidgning af departementets lokaler,
ökadt behof af skrifmaterialier, stegrade pris å eldnings- och belys-
ningsämnen, telegraf- och telefonkostnader m. m. Då anslaget så¬
lunda under en följd af år visat sig otillräckligt genom förhållanden,
hvilka äfven för framtiden torde ega bestånd, lärer, till undvikande af
den eljest ständigt återkommande bristen, anslaget böra ökas med ett
belopp, motsvarande ungefärliga medeltalet af densamma under sist¬
lidna åren eller 3,000 kronor.
Men äfven af annan orsak torde det nuvarande anslagsbeloppet, 6,015
kronorp böra underkastas ändring, hvarom arméförvaltningen å civila
departementet i dess ofvanberörda skrifvelse den 4 december 1900 gjort
framställning i sammanhang med väckt fråga om höjning af de till detta
embetsverk anslagna expensmedel. Dessa medel, hvilka intill år 1897
bildat ett särskilt bestämdt ordinarie anslag, hade af Rikets Ständer
vid 1856—58 årens Riksdag blifvit faststälda till 8,770 kronor och vid
detta belopp bibehållits till år 1881, då anslaget genom 1880 års Riks¬
dags bifall till Kongl. Maj:ts förslag bestämts till 15,000 kronor, hvari
7
Fjerde hufvudtiteln.
dock jemväl innefattats medel för uppvärmning och belysning af general¬
stabens lokaler. Genom den af 1896 års Riksdag vidtagna ändring af
fjerde bufvudtitelns uppställning hade anslaget uteslutits ur riksstatea och
fördelats mellan anslagen till generalstaben och arméförvaltningen, på
hvilket sistnämnda anslag de för arméförvaltningen ensam afseddä
expensmedlen uppfördes med fixt belopp af 12,555 kronor 60 öre,
hvarmed det fortfarande utginge. . .kö.!
Denna anslagspost hade emellertid varit och vore fortfarande otill¬
räcklig. Redan det odelade anslaget på 15,000 kronor hade öfver*
skridits:
år 1892 med............................................................................. kr. 2,300: 91,
» 1893 » » 3,872: 93,
» 1894 » » 4,013: Öl,
» 1895 » ..........................................,1.................................... » 6,903: 60,
» 1896 » » 8,574: ,59,
och de för arméförvaltningen ensam å dess aflöningsan-
slag Irån och med år 1897 uppförda expensmedlen, 12,555
kronor 60 öre, hade hvarje år visat brist, uppgående år
1898 till ............................................................................. » 6,652:! 97,
och år 1899 till ........................................................................... » 6,364:! 40.
Orsakerna till expensmedlens otillräcklighet vore flerahanda. Redan
år 1882, således andra året efter anslagsförhöjningen, tillkom till följd
af Kongl. Maj:ts, på grund af Riksdagens uttalade önskan, meddelade
befallning om utarbetande årligen af en »liggare» öfver fjerde hufvud-
titelns statsanslag, tryckningskostnader för denna liggare, hvilken nya
utgift å expensmedlen uppgått till mellan 1,500 och 2,000 kronor årligen.
Vidare hade kostnaderna för uppvärmning och belysning i betydlig grad
vuxit till följd af ej mindre stegrade pris å hithörande förnödenheter, än
äfven lokalernas oundvikliga utvidgning, beroende på såväl tillkomsten i
embetsverket af en ny byrå, sjukvårdsbyrån, som embetsverkets i allmänhet
ökade verksamhet, i hvilket afseende arméförvaltningen särskild!, velat
framhålla revisionsarbetets tillväxt samt fortifikationens efter 1892 års
förbättring af härordningen forcerade arbete för uppgörande af ritnin-r
gar och 'förslag till nya kaseruetablissement m. m,, hvilket allt fordrat
ökad personal och således ökadt utrymme. Denna fortgående stegring
i arbetet inom embetsverket hade naturligen måst medföra ökade ut¬
gifter å så godt som alla de poster, som hänfördes under begreppet
expenser. Telegram- och telefonafgifter, tryckeri- och bokbinderikost-
nader, utgifter för skrifmaterialier af alla slag, för nödtorftiga möbler
till de nya lokalerna, fraktafgifter för ökade försändelser till landsorten,
8
Fjerde hufYudtiteln.
transportkostnader i allmänhet o. s. v. — allt hade med den växande
lifaktigheten inom härväsendet visat sig i stigande. Resultatet hade
blifvit de anslagna expensmedlens otillräcklighet i den utsträckning,
som de lemnade siffrorna angåfve. Bristerna hade visserligen hittills
blifvit af Kongl. Maj:t genom särskilda medel fylda, men en årligt åter¬
kommande brist i ordinarie anslagsmedel påkallade åtgärder för dessas
höjande.
Arméförvaltningen ansåge sig emellertid härvid böra i underdånighet
fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på det förhållandet, att de för skrif¬
materialier, ved och ljus in. m. anvisade anslagsmedel, hvilka således
skulle bestrida utgifter, hvars storlek vexlade till följd af dels förnöden¬
heternas skiftande pris dels ock den af tillfälliga omständigheter be¬
roende åtgången, lämpligen borde vara af förslagsanslags natur. Denna
grundsats hade äfven blifvit följd vid uppgörande af riksstaten för
öfriga statsdepartement, för hvilka — oafsedt utrikesdepartementet, der
särskilda förhållanden medfört annan anordning — å vederbörlig hufvud-
titel uppförts ett gemensamt förslagsanslag för »skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.» till belopp, som för de särskilda departementen
i 1901 års riksstat vexlade mellan 16,601 och 185,526 kronor. För
landtförsvarsdepartementet hade deremot dylikt anslag anvisats endast
för departementets eget behof, hvaremot, såsom nämnts, för dess central-
embetsverk, arméförvaltningen, medel till fixt belopp af 12,555 kronor
60 öre funnes för dylikt ändamål anslagna å förvaltningens aflönings-
anslag. Det ville synas, som om sakens natur kräfde en ändring här¬
uti, hvilken, enligt arméförvaltningens åsigt, lämpligast kunde ega rum
sålunda, att sistnämnda medel utbrötes från anslaget till arméförvalt¬
ningen och, med nödig förhöjning af 6,000 kronor, sammansloges med
landtförsvarsdepartementets expensmedel till ett gemensamt förslags¬
anslag.
Med iakttagande af den utaf mig förordade ökning i landtförsvars¬
departementets expensmedel, skulle sålunda, i händelse af bifall till
arméförvaltningens hemställan, det gemensamma förslagsanslagets siffra
i riksstaten böra beräknas på följande sätt:
nuvarande anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för departementet .................................................. kr. 6,015: —
förhöjning deri ...............................i;............................................. » 3,000: —
arméförvaltningens nuvarande expensmedel ........................ » 12,555: 60
förhöjning deri ........................... ........... ........................, » 6,000: —
eller i jemnadt tal 28,000 kronor.
Summa kronor 27,570: 60
9
Fjerde hufvudtiteln.
Den af arméförvaltningen föreslagna höjningen i ernbetsverkets
expensmedel finner jag på ofvan anförda skäl vara behöflig, och då jag
tillika delar den af arméförvaltningen uttalade åsigt om lämpligheten
deraf att dessa expensmedel icke äro bundna vid ernbetsverkets stat,
som är af bestämdt anslags natur, likasom att expensmedlen för såväl
landtförsvarsdepartementet som armé förvaltningen blifva sammanförda
till ett gemensamt förslagsanslag, hvilket torde böra hänföras till den
under hufvudtiteln förekommande gruppen »diverse anslag», får jag,
som anhåller att sedermera under [2] få återkomma till frågan om
den minskning i arméförvaltningens anslag, som i anledning häraf på¬
kallas, härmed i underdånighet hemställa, att Kong!. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att näst före anslaget till »extra utgifter» uppföra
ett förslagsanslag under benämning »skrif materialier och
expenser, ved m. m. för landtförsvarsdepartementet och
arméförvaltningem till belopp af 28,000 kronor, samt
att vid bifall härtill medgifva, att anslaget till »skrif¬
materialier och expenser, ved m. m. för departe¬
mentet», 6,015 kronor, må ur riksstaten uteslutas.
Arméförvaltningen.
Generalstabschefen föreslår, att för närvarande ingå andra ändrin¬
gar måtte vidtagas i arméförvaltningens stat, än dels höjning af de i
staten för sjukvårdsbyrån uppförda aflöningsförmånerna åt fördelnings-
läkare och äldre bataljonsläkare, dels ock uteslutande af den i staten
med tillsammans 454 kronor 40 öre uppförda dagaflöning och portionser-
sättning under 320 dagar till en sergeant, hvilken åtnjutit öfriga aflö-
ningsförmånerfrån staten för Svea trängbataljon. Framställningen i först¬
nämnda del anser jag ej för närvarande böra föranleda annan åtgärd, än
att fördelningsläk arens arfvode böjes från 500 till 1,000 kronor, på sätt
för öfrige fördelningsläkare föreslås å nästföljande anslag till generali-
tetsstaten. Vidkommande åter frågan om ofvannämnda aflöningsförmåner
till en sergeant, livilka å arméförvaltningens stat varit uppförda för de
dagar af året denne ej åtnjöte dylika förmåner vid truppförbandet, lärer,
vid det förhållande att i de stater för träugens corpser, hvilka jag nu
Bill. Uti Riksd. Prof. 1901. / Samt. / Afd. 1 Höft. 2
[2-]
Arméförvalt-
ningen.
10 Fjerde liufvudtiteln.
går att förelägga Kong! Maj:ts pröfning, dagaflöning finnes uppförd för
samtliga sergeanter under hela året, nämnda belopp, 454 kronor 40
öre, böra ur arméförvaltningens stat uteslutas.
Redan kort efter genomförandet af 1881 års i hufvudsak ännu
gällande lönereglering för arméförvaltningen, befunnos göromålen å
nämnda embetsverks intendentsdepartement hafva så ökats, att förvalt¬
ningen såg sig nödsakad att år efter annat hos Kongl. Maj:t begära
medel för tillfällig förstärkning i arbetskrafterna derstädes. Kongl.
Maj:t lemnade till dessa framställningar bifall för åren 1885, 1886 och
1887, men förständigade emellertid arméförvaltningen, i sammanhang
med beviljande af det begärda anslaget för sistnämnda år, att tillse,
det tjenstgöringen inom intendentsdepartementet så ordnades, att det
departementet åliggande arbete måtte för framtiden kunna utföras af
den personal, till hvars aflönande den faststälda staten lemnade tillgång.
Med anledning häraf tillkännagaf arméförvaltningen uti underdånig
skrifvelse den 5 januari 1888, att intendentsdepartementet — med hän¬
syn ej mindre till den vid 1881 års lönereglering vidtagna öfverflytt-
ningen till departementet af den omedelbara granskningen utaf en
mängd räkenskaper, hvilka tillförene granskats endast hos kammarrätten,
samt den genomgående omdaning af kassaväsendet, hvilken betingats
af det samtidigt till arméförvaltningens efterrättelse faststälda nya
hufvudboksformuläret, än äfven till förvaltningsväsendets vid armén
betydliga utveckling — vore urståndsatt att ordna tjenstgöringen på
sätt af Kongl. Maj:t föreskrifvits. Arméförvaltningen hemstälde derför
att å intendentsdepartementet måtte från och med år 1888 och tills¬
vidare få förordnas 1 extra revisor, att biträda vid revisionsgöromålen,
och 2 extra amanuenser, af hvilka den ene borde biträda vid revisions-
och bokhållaregöromålen och den andre vid kansligöromålen, emot arf-
voden för år af 1,200 kronor till revisorn och 1,000 kronor till
hvardera amanuensen, samt att kostnaden härför finge med tillhopa
3,200 kronor årligen utgå från fjerde lmfvudtitelns anslag till extra ut¬
gifter. Till denna framställning fann Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref
den 18 februari 1888, godt lemna bifall.
Ifrågavarande medel hafva sedermera hvarje år för ändamålet ut¬
gått. Då emellertid numera anslaget till extra utgifter blifvit synner¬
ligen betungadt af andra oundgängliga kostnader för landtförsvaret,
anmodade jag, genom skrifvelse den 30 november 1900, arméförvalt¬
Fjerde hufvudtiteln. 11
ningen att inkomma med upplysning, huruvida behof af ofvanberörda
extra arbetskrafter fortfarande förefunnes och att i sådant fall afgifva
förslag, huru medel till bestridande af ifrågavarande kostnader på annat
sätt än från omförmälda anslag måtte kunna beredas.
Till svar härå anförde arméförvaltningen uti sin ofvan omförmälda
skrifvelse den 7 nästlidne december i hufvudsak följande:
Behof af förstärkta arbetskrafter inom arméförvaltningen före¬
funnes fortfarande i sådan utsträckning, att än ytterligare arbetsför¬
stärkning, om tillgång till aflöning af sådan stode att erhålla, vore
synnerligen behöflig. Arméförvaltningen nödgades derför anhålla att,
derest utgifterna för den hittills medgifna arbetsförstärkningens aflöning
ansåges icke vidare böra utgå från anslaget till extra utgifter, fram¬
ställning måtte hos Riksdagen göras om lämplig förhöjning i det ä
arméförvaltningens stat uppförda anslag till vikariatsersättning, arfvoden
till e. o. tjenstemän m. m.
Beträffande storleken af denna anslagsförhöjning ville arméförvalt¬
ningen framhålla, att det vid befordringar och placeringar af extra
tjenstemän visat sig medföra afsevärda olägenheter, att det till ofvan-
nämnde extra revisor utgående arfvodet, 1,200 kronor, vore mindre än
det, som bestodes vissa s. k. diarieförande amanuenser eller 1,500
kronor, helst extra revisorn, hvilken fått sig tilldelad full revisionslott,
i verkligheten vore förtjent af full revisorslön och således i hvarje
fall icke borde tilldelas mindre arfvode än nyssnämnda amanuenser.
Arméförvaltningen, som i annat sammanhang gjort framställning om
förhöjning i de till amanuenser nu utgående arfvoden, hemstälde
derför att, under förutsättning af bifall till sistnämnda framställ¬
ning, enligt hvilken diarieförande amanuenser skulle komma i åtnjutande
af 1,800 kronors arfvode och öfrige amanuenser af 1,200 kronors arf¬
vode, de till ifrågavarande extra arbetskrafter på grund af nådiga
brefvet den 18 februari 1888 utgående årsarfvoden måtte höjas till
följande belopp, nemligen:
för en extra revisor till .............................................................. 1,800 kronor
» två extra amanuenser, å 1,200 kronor, till.................. 2,400 )>
eller till sammanlagdt 4,200 kronor.
Då behofvet af ofvan omförmälda extra arbetskrafter inom armé¬
förvaltningen nu fortfarit i 15 år och sålunda synes vara af konstant
natur, helst arméförvaltningens arbetsbörda under de senare åren än
12
Fjerde hufvudtiteln.
mera ökats, lärer anledning icke längre förefinnas att såsom hittills
allenast provisoriskt tillgodose detsamma, utan torde de för ändamålet
erforderliga medel böra uppföras å ordinarie stat. I hufvudsak anser
jag mig alltså böra förorda arméförvaltningens ifrågavarande fram¬
ställning.
Jag har icke heller något att erinra mot de af arméförvaltningen
anförda skäl för ökning af extra revisorns arfvode till likhet med det
för diarieförande amanuens nu utgående belopp, men finner jag icke
skäl att för närvarande biträda arméförvaltningens hemställan om
ytterligare ökning derutöfver, utan synes mig arfvodesbeloppen för
ifrågavarande extra personal böra bestämmas för den extra revisorn till
1,500 kronor och för de två extra amanuensernas såsom hittills till
1,000 kronor hvartdera.
Den å arméförvaltningens stat upptagna posten »till vikariatser-
sättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän, flitpenningar, tillfälligt
biträde och renskrifningskostnad», nu 26,000 kronor, torde sålunda
böra ökas med 3,500 kronor till 29,500 kronor.
Såsom jag ofvan under [1] anfört skulle, derest å fjerde hufvudtiteln
uppföres ett nytt anslag, benämndt »skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för landtförsvarsdepartementet och arméförvaltningen», före¬
varande anslag minskas med 12,555 kronor 60 öre.
Derest åter min under [3] gjorda underdåniga framställning om
höjning till 1,000 kronor af de för närvarande till fördelningsläkare ut¬
gående arfvodena bifalles, torde det å arméförvaltningens stat uppförda
arfvode till den fördelningsläkare, hvilken tjenstgör såsom chef för
sjukvårdsbyrån, böra höjas till enahanda belopp eller med 500 kronor.
Jag hemställer derför, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af bilagda förslag till stat för
arméförvaltningen (bil. 41), ej mindre minska ifrågava¬
rande anslag dels med de å nu gällande stat uppförda
aflöningsförmåner till en sergeant kronor 454: 40
dels, vid bifall till hvad under [1] före¬
slagits, med ........................................................ 12,555: 60
eller sammanlagdt kronor 13,0J0: —
än äfven höja samma anslag dels för beredande af medel
till arfvoden åt eu extra revisor och två extra ama¬
Fjerde hufvudtiteln. 13
nuenser i arméförvaltningen med kronor 3,500: —;
och dels, vid bifall till mitt förslag
under [3], med .................................... » 500: —
eller tillhopa kronor 4,000: —
kommande, vid bifall till hvad sålunda föreslagits,
anslaget till arméförvaltningen, nu kronor 147,265: —
att på det hela minskas med......... » 9,010: —
till............................................................ kronor 138,255: —
Generalitetsstaten.
Det af chefen för generalstaben framlagda förslag till stat för
generalitet^ skiljer sig från den nu gällande staten — förutom beträf¬
fande ökning i dagaflöning åt samtliga derå uppförda generalspersoner
— hufvudsakligen i följande afseenden, nemligen:
att inspektören för kavalleriet, i stället för det till honom nu an¬
slagna arfvode å 2,500 kronor, tilldelats fördelningschefs aflönings-
förmåner;
att de i nu gällande stat uppförda sex adjutanterna vid fördelnings-
staberna erhållit, i stället för årliga arfvoden å 750 kronor, kaptens
dagaflöning under 265 dagar om året;
att lönetillägg och furageersättning upptagits för ytterligare 6
adjutanter;
att fördelningsläkare, i stället för arfvode å 500 kronor, tilldelats
majors lön och dagaflöning; samt
att det till expenser m. m. vid fördelningsexpeditionerna förut an¬
visade belopp 8,000 kronor höjts till 15,000 kronor, hvarvid angifvits,
att denna post afsåge äfven dagaflöning åt erforderliga skrifbiträden
(sergeanter med fanjunkares dagaflöning) samt omkostnader af ifråga¬
varande slag jemväl vid inspektörens för kavalleriet expedition.
Enligt hvad chefen för generalstaben erinrat, har den ändring,
som generalitetsstaten undergick vid 1892 års urtima riksdag derutinnan,
att de fasta aflöningsförmånerna till en särskild inspektör för kavalleriet
utbyttes mot ett arfvode, visat sig mindre ändamålsenlig, enär afse-
värda olägenheter uppstått vid inspektörstjenstens förening, på sätt
Riksdagen afsett, med regementschefsbeställning vid kavalleriet. Den nu¬
varande kavalleriinspektören bestrider emellertid sin befattning utan
hinder af annan tjenst och utan åtnjutande af annan ersättning än
[3.]
Generalitets¬
staten.
14 Fjerde hufvudtiteln.
i staten upptagna arfvode, och torde, så länge ett sådant förhållande
kan vara att påräkna, med uppförande af fast lön för kavalleriinspek¬
tören kunna anstå samt för tjenstens uppehållande fortfarande anslås
ett arfvode af 2,500 kronor.
Den militära afdelningen af arméfördelningsstaben är för det när¬
varande på det sätt ordnad, att stabschefen, en officer ur generalstaben,
har till biträde dels såsom adjutant en kompaniofficer vid något af
arméfördelningens regementen, för hvilken å staten finnes upptaget
arfvode om 750 kronor jemte ersättning för två egna tjenstehästar,
dels ordonnansofficerare, till ett antal af högst tre, för hvilka dock
icke några aflöningsförmåner äro i generalitetsstaten uppförda. Då
emellertid denna organisation af fördelningsstaben icke motsvarade den
utveckling, som härens högre truppförhand erhållit under senaste år¬
tionde och ej heller vore rättad efter de kraf, som fältförhållandena
framstälde, har generalstabschefen, med framhållande af nödvändigheten
deraf att den mobiliserade arméfördelningsstaben på krigsfot vore in¬
delad i en generalstab, bestående af 2 general stabsofficerare, och en
adjutantur af 4—5 adjutanter, erinrat att, derest en sådan indelning af
tjensten i arméfördelningsstaberna med framgång skulle kunna tillämpas
och genomföras i krigstid, densamma måste vara förberedd och hafva
sin motsvarighet i fredstid. För sådant ändamål borde hvarje armé-
fördelningsstab ökas med 1 generalstabsofficer af kompaniofficers grad
samt de nuvarande adjutanternas och ordonnansofficerarnes antal vid
hvarje arméfördelningsstab bestämmas till två, hvarvid benämningen
ordonnansofficer, som ej egde motsvarighet vid de mobiliserade trupp¬
förbanden och staberna, borde upphöra. Då aflöningsförmåner tör
dessa adjutanter, hvilka skulle beordras ur truppförbanden, vore upp¬
tagna å " dessas stater, endast med det undantag att för adjutanterna
af kaptens grad vore beräknad dagaflöning under blott 100 dagar,
borde å förevarande anslag uppföras, på sätt ofvan nämnts, dels för 6
adjutanter dagaflöning under 265 dagar, dels för samtliga 12 adjutanter
ersättning för två egna tjenstehästar, hvaremot de nuvarande adjutants-
arfvodena skulle indragas.
För egen del torde det tillåtas mig erinra, att Kongl. Maj:t redan
hos 1899 års Riksdag hemstält, att, enär arbetet i fördelningarnas
stabsexpeditioner genom 1892 års förbättrade härordning samt värn-
pligtens utsträckande så väsentligen ökats, att ordonnansofficerare i
ganska stor utsträckning måste tagas i anspråk, men, i följd deraf att
någon ersättning icke lemnades för dessa arbeten, svårigheter uppstått
att till ordonnansofficerare erhålla dugliga personer, Riksdagen måtte
15
Fjerde hufvudtiteln.
anvisa särskilda arfvoden å 730 kronor till ordonnansofficerares af¬
löning samt bifalla att lönetillägg och furageersättning för en tjenste-
häst i hvarje fördelning finge ställas till fördelningschefens förfogande
för att ordonnansofficer tilläggas. I skrifvelse den 14 maj 1899 för¬
klarade Riksdagen sig ingalunda vilja bestrida, att någon tillökning i
arbetskrafter vid dessa staber vore af behof påkallad, men funne Riks¬
dagen ej lämpligt, att tjenstgöring af ifrågavarande slag aflönades med
arfvoden, utan borde såväl adjutanter som ordonnansofficerare för tjenst
vid arméfördelningsstab tilläggas dagaflöning. Enär emellertid Riks¬
dagen samtidigt hos Kongl. Maj:t gjorde framställning om en förenk¬
ling i härens aflöningssy stena, ansåg Riksdagen sig icke för det då¬
varande böra gifva bestämdt uttalande i ämnet utan fann frågans af¬
görande böra anstå i afvaktan på berörda aflöningsreglering. Det ifråga¬
satta lönetillägget för tjenstehäst jemte furageersättning blef ej af
Riksdagen beviljadt, enär möjlighet funnes att till ordonnansofficer hos
fördelningschef beordra en officer, som enligt stat skulle vara försedd
med egen tjenstehäst eller kunde göras beriden å kronans häst.
Dä det torde vara uppenbart, att arbetena vid arméfördelnings-
stabernas militära afdelningar redan under öfvergångstiden till den nya
härordningen blifva af synnerligen maktpåliggande och betungande art,
lärer det vara oeftergifligt, att dessa afdelningar redan under första
öfvergångsåret erhålla den organisation, de vid genomförd härordning
komma att ega. Den tillökning i generalstabens personal, hvarom jag
i nästföljande punkt kommer att göra framställning, torde emellertid
ej under första öfvergångsåret kunna ske till den utsträckning, att ur
generalstaben skulle kunna kommenderas, förutom fördelningarnes stabs-
chefer, ytterligare en officer till hvarje fördelning. I dessas ställe
torde sålunda under samma år böra från truppförbanden beordras der¬
till lämpliga officerare mot ersättning, som torde kunna från hufvud-
titelns allmänna besparingar bestridas.
Generalstabschefens förslag i afseende å aflöningen till adjutan¬
terna inom arméfördelningsstaberna finner jag mig desto hellre böra
tillstyrka, som den af Riksdagen uttalade åsigt om lämpligheten af att
de nu utgående arfvodena utbytas mot dagaflöning derigenom blifvit
beaktad. Den af Riksdagen uttalade mening att hästersättning till
ordonnansofficerarna ej borde upptagas å generalitetets stat, anser jag
mig deremot ej kunna biträda, då tillfälle för ordonnansofficer att göras
beriden å kronans häst endast i undantagsfall torde kunna förekomma
samt möjlighet att till ifrågavarande tjenstgöring kommendera officerare
ur andra vapenslag än kavalleriet härigenom i det närmaste ute-
16 Fjerde hufvudtiteln.
slötes. Enär adjutanterna under minst 138 dagar af första öfver-
gångsåret komma att åtnjuta dagaflöning från vederbörande truppför¬
band, bar i generalitetsstaten för dem upptagits dagaflöning under
årets öfriga 227 dagar. Skulle emellertid dessa officerare, jemlikt
staterna för de truppförband, vid hvilka de äro anstälda, vara be¬
rättigade till lönetillägg och furageersättning för tjenstebästar eller
till dagaflöning under längre tid än 138 dagar, komma, enär nämnda
aflöningsförmåner ej få samtidigt åtnjutas från tvenne håll, de belopp,
som motsvara hvad från truppförbanden utbetalas, att kronan besparas
å nu förevarande anslag. Genom denna förändring i afseende å adju¬
tanternas aflöningsförmåner uppstår en besparing af 69 kronor för hvar
och en af de nuvarande eller tillsammans 414 kronor, hvaremot för de
6 nytillkomna adjutanterna betingas en kostnad af 1,984 kronor för
hvar och en eller tillhopa 11,904 kronor, hvadan statens slutsumma,
vid bifall till förslaget i denna del, komme att ökas med 11,490 kronor.
För delning släkarnes aflöning torde fortfarande böra å staten upp¬
föras såsom hittills med arfvode, intill dess ökningen i antalet öfnings-
dagar, enligt det nya härordningsförslaget, för de värnpligtige till fullo
inträdt. Arfvodet till dem torde likväl för år 1902 böra höjas från
500 till 1,000 kronor med hänsyn till den ökning i deras göromål, hvil¬
ken blifver en följd af den afsevärda utsträckning i arméns öfningar,
som redan nämnda år inträder. Häraf föranledes en höjning i före¬
varande anslag med 3,000 kronor.
Hvad slutligen beträffar förslaget att det till expenser m. m. i
generalitetsstaten nu uppförda belopp, 8,000 kronor, skulle höjas till
15,000 kronor, har jag ansett mig dertill höra tillstyrka bifall, enär till
en arméfördelningsexpedition torde erfordras minst 5 rum, afsedda 1 för
vederbörande general, 1 för hvardera af stabschefen och fördelnings-
intendenten samt 2 för öfrig personal, nemligen 3 officerare, 1 inten-
denturtjensteman och 1 skrifbiträde. Ifrågavarande kostnader torde
kunna beräknas på följande sätt:
hyra å 800 kronor för kavalleriinspektörens expedition och för hvar för-
delningsexpedition, med undantag af den fjerde och femte, hvilka för
närvarande äro hyresfritt förlagda i kronans hus. . kronor 4,000: —
eldning, belysning och städning af samtliga expedi¬
tionerna å 400 kronor ................................................ » 2,800: —
dagaflöning åt 6 skrifbiträden å 2 kronor i förslags¬
vis 227 dagar................................................................ » 2,724: —
Transport 9,524: —
Fjerde hufvudtiteln. 17
Transport 9,524: —
samt förhöjning i dagaflöning åt dessa biträden å 0,50
kronor under öfriga 138 dagar, då på respektiva
truppförbands stater för dem finnes uppförd dag¬
aflöning med 1 krona 50 öre per dag.Jx............ kronor 414: t—
öfriga expenser, såsom skrifmaterialier, blanketter,
andra tryckalster, underhåll af expeditionsmate-
riel, inbindning af böcker m. m. å 750 kronor
för hvar fördelnings expedition och 500 kronor
för kavalleriinspektörens expedition........................ » 5,000: —
tillhopa kronor 14,938: —
eller i jemnadt tal 15,000 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i under¬
dånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af bilagda förslag till stat
för generalitetet (bil. 43), höja förevarande anslag
nu................................................. kronor 132,660: —
med (11,490 + 3,000 + 7,000) » 21,490: —
till ................................................ kronor 154,150: —
Generalstaben.
Chefen för generalstaben har i sitt förslag till ny härordning hem-
stält, dels att följande nya fenster vid generalstaben måtte inrättas, Generalstaben,
nemligen
1 öfverstebeställning,
2 majorsbeställningar,
4 kaptensbeställningar af 1. klassen och
2 löjtnantsbeställningar af 1. klassen,
dels ock att de å generalstabens stat för närvarande uppförda sär¬
skilda anslag måtte ökas med följande belopp, nemligen:
arfvoden åt aspiranter, under förändrad rubrik: »ersätt¬
ning åt aspiranter och inkommenderade officerare» med 6,000 kronor
arkivet och biblioteket, inköp af böcker m. m.......... » 2,000 »
generalstabens fältöfningar, kommunikationsafdelnin-
gens resor, resestipendier m. m............................... » 2,500 »
expenser, renskrifning, tryckningskostnader och ved
m. m................................................................................. » 750 »
Bih. till lUfod. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afl. 1 Saft.
3
18 fjerde tiufvudtiteln.
Den af chefen för generalstaben till stöd för dessa hemställanden
anförda motivering har jag funnit i allo öfvertygande. Önskligt vore,
att den ifrågasatta ökningen af generalstabens personal egde rum så
snart det, med iakttagande af vilkoren för lämplig personals anställande,
läte sig göra. Generalstabschefen föreslår ock, att detta måtte få ske
under de närmaste fyra åren och att under första öfvergångsåret måtte
få inrättas en kaptens- och en löjtnantsbeställning. Jag har ingen an¬
ledning att frångå detta förslag, hvadan jag anser att anslaget bör för
år 1902 höjas med aflöning åt en kapten och en löjtnant (5,425 + 3,460),
tillhopa 8,885 kronor.
Ehuru sålunda endast en obetydlig ökning af stabens personal
föreslagits, har det likväl visat sig nödvändigt att redan för nästkommande
år icke oväsentligt höja de på denna stat uppförda »särskilda anslag». I
bilagda förslag till stat (bil. 46) har den förenämnda posten för aspiran-
ters aflönande upptagits med 16,000 kronor, eller hela det belopp, som
ansetts erforderligt efter härordningens fullständiga genomförande.
Skälet till denna anskigshöjning är nödvändigheten att redan från
början af förslagets tillämpande bereda medel till ersättning åt minst
fyra inkommenderade officerare af kaptens grad, för hvilket ändamål
omkring 6,000 kronor äro af nöden, och då den af generalstabschefen
angifna förutsättning, hvarunder det nu till arfvoden åt aspiranter utgå¬
ende beloppet, 10,000 kronor, skulle kunna nedbringas, nemligen att
aspiranterna finge vid sina truppförband åtnjuta dagaflöning under hela
året, icke under den första öfvergångsperioden blifver uppfyld, kan
någon minskning i sistnämnda siffra icke ega rum.
Vidkommande anslaget till »arkivet och biblioteket, inköp af böcker
m. m.» har detta redan under nuvarande förhållanden visat sig otill¬
räckligt. Krigsarkivets verksamhet är nemligen synnerligen omfattande.
I främsta rummet åligger arkivet ordnandet af de samlingar, som till
detsamma öfverlemnats, hvarvid kostnaderna för papper, etikettstryck
och renskrifning blifva rätt betydliga. Äfven bokbinderiarbeten kräfva
ganska störa utgifter, särskildt med anledning af den vanvård, för hvil¬
ken åtskilliga handlingar, innan de öfverlemnats till krigsarkivet, varit
utsatta. Krigsarkivets dyrbara samlingar af kartor och planer behöfva
delvis lagas och uppfodras, hvilka arbeten kräfva yrkesskickligt biträde.
Det åligger äfven arkivet att fullständiga sina samlingar rörande Sve¬
riges krigs- och härväsendes historia samt af kartor och planer öfver
fältslag och fästningar jemte för krigshistoriens studium nödvändiga
stadsplaner, gräns- och vägkartor, för hvilket ändamål arkivet måste
inköpa utländska tryckalster om den svenska hären noll dess krig samt
Fjerde hufrudtitelu. 19
låta kopiera i främmande arkiv påträffade kartor och handlingar rörande
sådana krig. Att alla de uppgifter, arkivet sålunda har sig ålagda,
måste kräfva betydande kostnader är uppenbart, och då den nu erfor¬
derliga ökningen af arkivets anslagsmedel icke är af tillfällig natur,
har jag ansett, att ifrågavarande utgiftspost borde redan nu i staten
upptagas med det af chefen för generalstaben föreslagna belopp 5,000
kronor.
Om generalstabens personal ökas, erfordras naturligtvis också någon
ökning i anslaget till fältöfningar och kommunikationsafdelningens resor,
resestipendier m. m., och har derför i bilagda förslag till stat denna
anslagstitel upptagits till ett med 500 kronor höjdt belopp, eller 10,000
kronor.
Då de till expenser, renskrifning, tryckningskostnader och ved
m. m. för generalstaben i gällande stat upptagna medlen, 5,945 kronor,
visat sig otillräckliga, lärer den föreslagna höjningen deri med 750
kronor redan under första öfvergångsåret vara behöflig, och har jag
med anledning deraf i förslagsstaten upptagit denna utgiftstitel till
6,695 kronor.
Under åberopande af hvad jag sålunda i underdånighet anfört, får
jag hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af det vid detta protokoll fo¬
gade förslag till stat för generalstaben (bil. 46), öka före¬
varande anslag,
nu..................................................................... kronor 251,000: —
med (8,885+6,000+2,000+500+750) ... » 18,135: —
till ................................................................. kronor 269,135: —
Kommendantsstaten.
staten.
Beträffande anslaget till kommendantsstaten har chefen för general- [5.]
staben i det af honom uppgjorda förslaget till ny härordning anfört, Kommendants-
hurusom, enligt hans åsigt, det vore nödvändigt, att i stad eller
ort, der två eller flera truppförband vore förlagda, kommendant funnes
eller att åtminstone någon militär person bekläddes med kommendants
åligganden för att ordna och öfvervaka den gemensamma tjensten i
förläggningsorten. I obefäst stad eller ort — med undantag af hufvud-
staden — kunde till kommendant förordnas den till tjensterangen främste
truppförbandschefen, så att icke särskild person behöfde för ändamålet
anställas. I befäst stad eller ort borde deremot särskild kommendant
20 Fjerde hufvudtiteln.
vara förordnad, såsom för närvarande vore fallet å Karlsborg. Frånsedt
Stockholm, Karlskrona och Karlsborg, der särskilda kommendantsskap
redan vore inrättade, kräfdes sådana i främsta rummet å Vaxholm och
Oscar-Fredriksborg samt i Boden. Att i Göteborg upprätta särskildt
kommendantsskap vore deremot icke för närvarande af behofvet på-
kalladt.
Hvad emellertid anginge Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, hade,
vid det förhållande att förslag förelåge att ställa denna fästning under
sjöförsvarsdepartementet, generalstabschefen ansett frågan om kommen-
dantsskapets ordnande derstädes icke böra i detta sammanhang tagas
under ompröfning.
Den väsentligaste ändring af kommendantsstatens nuvarande organisa¬
tion, som chefens för generalstaben ifrågavarande förslag innebär, är
alltså inrättandet af ett kommendantsskap i Boden. Men derjemte har
föreslagits, att kommendanterna och deras adjutanter skulle erhålla
lönetillägg och furageersättning för en tjenstehäst, att de nuvarande
adjutanterna vid öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm skulle in¬
dragas och ersättas med adjutant, beordrad ur något af de i Stockholm
förlagda regementena, samt att aflöningsförmånerna för de å staten
upptagna kommendanterna reglerades. Generalstabschefen har jemväl
såsom önskvärdt framhållit, att de erforderliga kommendanterna liksom
äfven deras adjutanter (platsmajorerna) kunde komma på ordinarie stat med
de mot vederbörlig grad svarande aflöningsförmåner, och att de sålunda
icke, såsom nu vore förhållandet, komme att förordnas mot åtnjutande
af endast arfvode. Men då detta icke för närvarande syntes böra
ifrågasättas, har han allenast, såsom sin åsigt uttalat, att den anordning
hvarigenom åt pensionerade officerare uppdroges kommendantsbefattningar
mot arfvode, icke kunde betraktas annorlunda än såsom en öfvergångs-
form till kommendanter på fast stat och med den grad, som de borde
innehafva i krigstid.
Hvad anginge öfriga å staterna för kommendantsskapen upptagna
befattningar har i generalstabschefens förslag den nu till garnisons¬
pastorn å Karlsborg utgående lönen, 2,000 kronor, utbytts mot arfvode
till samma belopp, hvarjemte, då hans aflöningsförmåner otvifvelaktigt
vore i behof af att ökas, honom tilldelats äfven de arfvoden, som i
vederbörliga stater beräknats för upprätthållandet af de presterliga be-
fattningarne vid de å Karlsborg förlagda truppförbanden — naturligtvis
under förutsättning att han bestrider dermed förenade tjenstegöromål.
Den å nu gällande stat för kommendantsskapet å Karlsborg uppförde
garnisonsauditören har i generalstabschefens förslag till stat bibehållits,
Fjerde lnifvudtiteln. 21
men såsom aflöning tilldelats, i stället för det till honom nu utgående
arfvode af 1,000 kronor, de arfvoden, som äro uppförda till auditör å
staterna för de truppförband, som äro förlagda å eller komma att för¬
läggas till Karlsborg. Den nu å staten uppförde väbeln har å förslags-
staten uteslutits, enär såsom sådan komme att vid hvart och ett af de
å Karlsborg förlagda truppförbanden tjenstgöra en å truppförbandets
stat uppförd underofficer.
Förslaget till stat för kommendatsskapet i Boden har upprättats i
fullkomlig öfverensstämmelse med det för kommendantsskapet å Karls¬
borg, med den skilnad dock, att garnisonspastorn å Boden, hvilkens
tjenstegöromål ej blefve närmelsevis af den omfattande art som å Karls¬
borg, icke tilldelats arfvode å kommendantsskapets stat.
I hufvudsak har jag icke något att anmärka mot chefens för general¬
staben förslag till ordnande af kommendantsstaten. Hvad först vid¬
kommer kommendantsskapet i Boden synes upprättandet af ett dylikt
vara oundgängligen nödvändigt, dock först — såsom ock i öfvergångs-
förslaget angifves — när truppförband af olika vapen blifvit till Boden
förlagda.
Beträffande derefter kommendantsskapet i Stockholm anser jag,
att kommendanten derstädes borde redan ‘under första öfvergångsåret
tilldelas de för honom i förslaget angifna aflöningsförmåner, till följd
hvaraf hans arfvode skulle ökas från 2,555 kronor till 3,000 kronor,
men deremot den till honom nu utgående ersättning med 1,530 kronor
för två tjenstehästar nedbringas till 765 kronor för en tjenstehäst. De
nu å stat uppförda aflöningsförmånerna för kommendantens i Stockholm
båda adjutanter, torde böra tillsvidare utgå, så länge dessa befattningars
nuvarande innehafvare i sådan egenskap qvarstå. De till kommendants¬
skapet i Stockholm nu anvisade anslagsmedlen komma sålunda, vid
bifall härtill, att minskas med (765—445 =) 320 kronor.
Hvad slutligen angår kommendantsskapet å Karlsborg anser jag
mig böra föreslå, att kommendanten, förutom sitt nuvarande arfvode,
måtte få redan under år 1902 åtnjuta ersättning för en tjenstehäst med
765 kronor samt att adjutantens i stat uppförda arfvode, 400 kronor,
må ur staten uteslutas och i stället äfven för honom uppföras löne¬
tillägg och furageersättning för en tjenstehäst. Behofvet för kommen¬
danten och hans adjutant att vara beridna förefinnes redan för när¬
varande.
22
Fjerde hufvudtitehi.
Garnisonspastorn å Karlsborg, som, på sätt ofvan erinrats, hittills
åtnjutit lön med 2,000 kronor, har i förslaget tilldelats arfvode med
samma belopp, förutom de arfvoden, som i respektive stater för å
Karlsborg förlagda truppförband till pastoralvård upptagits. Den för¬
bättring i löneförmåner, hvaraf han härigenom skulle komma i åtnju¬
tande, torde för honom få anses väl behöflig med hänsyn till de om¬
fattande tjenstegöromål, hvilka äro en följd af den pastoralvård, som
åligger honom i egenskap af kyrkoherde inom Karlsborgs territoriela
församling. Arméförvaltningen å civila departementet påyrkar ock
i sitt underdåniga utlåtande, att de i staten för honom uppförda 2,000
kronor skola fortfarande såsom hittills bibehålla naturen af fast lön,
hvilken åsigt jag äfven biträder, helst som skälig ersättning kommer
att vid tjenstledighet för garnisonspastorn beredas vikarien derigenom,
att denne författningsenligt eger uppbära de å staterna för de på
Karlsborg förlagda truppförbanden uppförda arfvoden för presterligt
biträde.
Hvad angår garnisonsauditörens aflöning, finner jag ändamålsenligast
att tillsvidare för honom uppföres arfvode å kommendantsstaten med
samma belopp som förut eller 1,000 kronor, hvaremot ur staterna för
de å Karlsborg förlagda truppförbanden arfvode till auditör torde böra
uteslutas.
Yäbelns lön, 547 kronor 50 öre, har i enlighet med förslaget
borttagits ur staten, men så länge den nuvarande väbeln i tjenst qvarstår,
torde lön till samma belopp, som nu för honom utgår, böra beredas
honom från det å riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda anslaget till
»ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation».
I anslaget till skrifmaterialier torde redan nu förhöjning erfordras
från det anvisade beloppet, 50 kronor 50 öre, till det af generalstabs-
chefen föreslagna, 100 kronor.
De medel, som för närvarande äro! anvisade till kommendants-
skapet å Karlsborg, skulle alltså komma att ökas dels med lönetillägg
och furageersättning för en tjenstehäst åt hvar och eu af kommen¬
danten och hans adjutant, tillhopa 1,530 kronor, och dels med den före¬
slagna förhöjningen i anslaget till skrifmaterialier, 49 kronor 50 öre,
eller med tillsammans 1,579 kronor 50 öre, men deremot minskas med
dels adjutantens arfvode, 400 kronor, och dels väbelns lön, 547 kronor
50 öre, eller med tillhopa 947 kronor 50 öre, hvadan anslagsmedlen i
dess helhet för detta kommendantsskap komme att ökas med 632
kronor.
23
Fjerde hufvudtiteln.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af det vid detta protokoll
fogade förslag till stat för förevarande anslag, (bil. 49),
öka dess slutsumma, nu .................. kronor 14,348: —
med (632—320)................... » 312: —
till.......................................................... kronor 14,660: —
Aflöning och rekrytering m. m.
Detta anslag är af chefen för generalstaben beräknadt komma att [6.]
uppgå vid öfvergångstidens slut till 17,058,576 kronor. Enligt utförda Aflöning och
kostnadsberäkningar, efter de af mig föreslagna grunder, skulle till rek^ytm)DB
»aflöning och rekrytering m. m.» för år 1902 erfordras 11,671,360 kronor
10 öre. I detta belopp äro inbegripna de löneförmåner, som ansetts
erforderliga för inspektionen vid trängen.
Ökningen af detta anslag, som nu utgör 8,707,827 kronor, är i
främsta rummet beroende af den föreslagna förändrade härorganisa¬
tionen samt dessutom af de förändrade aflöningsbelopp, som chefen
för generalstaben, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den för afgif¬
vande af förslag till förenkling af härens aflöningssystem i anledning
af Riksdagens framställning i nåder förordnade komité, ansett böra
antagas.
Väl fann berörda komité sin uppgift vara inskränkt till afgifvande
af förslag till reglering allenast af sjelfva formerna för aflöningen, men
komitén hade likväl i flera fall, då någon förenkling i aflöningssystemet
och annorledes kunde vinnas, ansett sig oförhindrad att föreslå en
reglering jemväl af lönebeloppen.
Som emellertid komitén hade att taga hänsyn till förhållandena
under nuvarande härorganisation, har dess förslag icke kunnat i alla
delar oförändradt inpassas å de ändrade förhållanden, som måste före¬
komma i ett på allmän värnpligt grundadt förslag till ny härordning.
Dock har komitén i vissa fall antydt de ändringar, som i dess förslag
vid antagande af sådan härordning borde ifrågakomma.
Komitén, som i likhet med chefen för generalstaben ansett lön
och dagaflöning vara de grundformer, under hvilka aflöning till såväl
befäl som manskap borde utgå, har i särskilda afdelningar af sitt ut-
24
Fjerde hufvudtiteln.
låtande behandlat officers-, underofficers- och manskapsaflöning samt
dessutom inqvarteringsersättning och musikpersonalens aflöning.
Enär jag emellertid, såsom jag till statsrådsprotokollet den 7 inne¬
varande januari anfört, icke nu har för afsigt att föreslå någon ändring
i fråga om officerares och vederlikars aflöningsförmåner, anser jag mig
icke heller nu böra redogöra för hvad komitén eller chefen för general¬
staben härutinnan anfört och föreslagit.
Vidkommande deremot underofficers- och manskapsaflöning torde
jag i korthet böra redogöra för komiténs motiverade förslag, desto
hellre som chefens för generalstaben förslag i väsentligt afseende der¬
med sammanfaller.
Vid pröfning i hvad mån nu för underofficerare tillämpade aflönings-
former kunde sammanslås till grundformerna lön och dagaflöning, hade
komitén funnit, att det för närvarande till en del af dem utgående löne¬
tillägg kunde tilläggas lönen samt att dertill kunde läggas jemväl be-
klädnadsersättning, hvarigenom underofficerare komme att likställas med
officerare, hvilka vore skyldiga att för lönen hålla §ig beklädda. Att
beklädnadsersättningen redan nu vore af samma natur som lön fram-
ginge deraf, att densamma, som utginge från aflöningsanslaget, beräk¬
nades vid pension.
I öfverensstämmelse med den i en uti Andra Kammaren väckt
motion uttalade uppfattning, hade komitén funnit portionsersättning böra
sammanslås med dagaflöning. Ersättning för portion i de fall, der
ersättningens belopp icke funnes till siffran angifvet i staterna, utginge
visserligen icke från aflöningsanslaget, men då redan nu den till siffran
bestämda portionsersättningen till underofficerare och vederlikar vid
Hallands och Blekinge bataljoner samt Gotlands infanteriregemente
utginge från detta anslag och likformighet jemväl i fråga om de anslags-
titlar, hvarunder aflöningsförmåner af samma slag utginge, vore önsk¬
värd, hade komitén funnit anförda omständighet icke utgöra hinder för
den ifrågasatta sammanslagningen. Med bibehållande af de utaf Riks¬
dagen tillfälligt bestämda dagaflöningsbelopp, 1 krona 50 öre för fan¬
junkare och 1 krona 20 öre för sergeant, skulle dagaflöningen, efter
sammanslagning af den till 62 öre bestämda portionsersättningen, blifva
' för fanjunkare 2 kronor 12 öre och för sergeant 1 krona 82 öre. Men
dessa belopp borde med hänsyn dels till deras ojemnhet och dels till
deras förhållande till den åt officerare utgående dagaflöning jemkas för
fanjunkare till 2 kronor, hvarigenom fanjunkares dagaflöning ej komme
att öfverstiga subalternofficers, och för sergeant till 1 krona 50 öre,
hvilket belopp stode i rimligt förhållande såväl till fanjunkares dag-
25
Fjerde hufvudtiteln.
aflöning som till sammanlagda beloppet af dagaflöning och värdet af
portion för korpral. Återstående 12 öre om dagen för fanjunkare och
32 öre om dagen för sergeant hade komitén velat tillägga lönen.
Jemväl de i staterna för vissa truppförband uppförda tjenstgörings-
penningar borde utbytas mot annan aflöningsform.
I anledning deraf, att tjenstgöringspenningar icke tillkom me alla
löntagare, att beklädnadsersättningen icke utginge med samma belopp
till alla dertill berättigade, och att lönetillägg, som ej heller tillkomme
alla löntagare, icke ens vid de truppförband, der det förekomme, vore
detsamma, men lönen för alla löntagare med samma beställning borde
vara lika, hade komitén icke kunnat åtnöja sig med en enkel samman¬
läggning af nuvarande lönebelopp och de aflöningsförmåner, som skulle
tilläggas lönen, utan måst taga hänsyn till summan af alla de en hvar
löntagare med samma beställning vid särskilda truppförband tillkom¬
mande löneförmåner och efter jemkning af dessa belopp söka för hvarje
klass af löntagare bestämma ett belopp, som skulle såsom lön till¬
komma desamma, hvarefter återstoden fördelats till dagaflöning. Jemk-
ningen hade i allmänhet vidtagits uppåt till likställighet med de för
närvarande bäst aflönade, för hvilket tillvägagångssätt komitén ansett
sig hafva stöd i den omständigheten, att löneförmånerna för ifråga¬
varande löntagare i jemförelse med sådana för andra statens tjenare i
motsvarande ställning och med hänsyn till nuvarande lefnadskostnader
måste anses knappa. Dock hade komitén till formerna lön och dag¬
aflöning icke kunnat öfverföra vare sig hela beloppet af de fanjunkare
vid den indelta delen af armén nu tillkommande tjenstgöringspenningar,
eller det underofficerare vid det under omorganisation varande kavalleriet,
hvilka icke voro i ständig tjenstgöring, tillkommande disponibilitets-
arfvode, motsvarande nummerlön af 150 kronor, hvarjemte komitén
ansett sig icke kunna föreslå någon ändring i det förhållande, att under¬
officerare och vederlikar vid det indelta kavalleriet utöfver de af staten
dem bestådda aflöningsförmåner bibehölle nummerlönen från rusthållen.
Ehuru komitén för sin del icke kunnat annat än i sitt förslag
bibehålla dels 200 kronor af berörda tjenstgöringspenningar samt om-
förmälda disponibilitetsarfvoden i form af arfvoden dels ock nämnda
nummerlöner, ansåge likväl komitén, att dessa aflöningsformer vid ge¬
nomförande af en på allmän värnpligt byggd omorganisation af hären
saknade berättigande, såsom icke tillkommande andra löntagare i mot¬
svarande ställning, och förty borde förfalla, hvarigenom aflöning till
alla löntagare af underofficersklass skulle utgå allenast i form af lön
och dagaflöning.
Bih. till Rihd. Vrot. HJUL 1 Smil/. 1 Af A. 1 lläft.
4
26
Fjerde hufvudtiteln.
Vid den pröfning, som komitén efter angifna grunder företagit,
hade komitén stannat vid samma lönebelopp, som derefter generalstabs-
cliefen i sitt förslag upptagit, eller för fanjunkare 1,020 kronor, för
sergeant af första klassen 720 kronor och för sergeant af andra
klassen 600 kronor.
Hegementsväbels- och bataljonsadjutantsbefattningärna syntes komitén
vara i staterna oegentligt upptagna såsom sj elfständiga beställningar,
hvarför deruti föreslagits ändring.
I fråga om dagaflöning till gevärshandtverkare och pistolsmeder
vid det icke garnisonerade infanteriet och kavalleriet, erinrade komitén,
att berörda förmån till och med år 1899 utgått med samma belopp,
40 öre, som före år 1892 varit bestämdt jemväl för sergeant. Vid för¬
höjning af sergeants dagaflöning till 80 öre tillgodokom motsvarande
ökning sålunda icke ifrågavarande löntagare, Indika först genom 1899
års Riksdags beslut i likhet med andra löntagare af underofficersklass
tillerkändes förhöjning i dagaflöningen med 50 procent eller från 40
till 60 öre. Komitén, som icke funnit något angifvet skäl, hvarför
gevärshandtverkares och pistolsmeders dagaflöning icke bort bestämmas
till samma belopp som sergeanters dagaflöning vid dess förhöjning till
80 öre, ansåge, att den forna likställigheten emellan omförmälda lön¬
tagare i afseende å dagaflöningens belopp borde återställas.
Vidkommande manskap sa fröning en hade komitén funnit aflönings-
formerna för manskap vid de garnisonerade truppförbanden, å ena sidan,
och de icke garnisonerade, å den andra, väsentligen olika. Derjemte
vore de för aflöningen vid särskilda truppförband af den garnisonerade
delen af armén gifna bestämmelser sinsemellan icke med hvarandra
öfverensstämmande. Skiljaktigheterna inskränkte sig icke allenast till
formerna, utan omfattade framför allt lönebeloppen; och de olikheter,
som i aflöningshänseende förefunnes mellan det till särskilda truppför¬
band hörande manskap, gjorde sig ytterligare gällande genom de skilj¬
aktiga organisationsförhållanden, som förefunnes mellan olika truppslag.'
Vid jemförelse, beträffande beloppen mellan manskapsaflöningen vid de
garnisonerade och de icke garnisonerade truppförbanden, hade komitén
haft desto större anledning att fästa särskild uppmärksamhet vid det
ofta förekommande beloppet 150 kronor, som ungefär samma belopp,
hvilket utgjorde den fasta lönen för det af staten helt aflönade manskap
vid sistnämnda truppförband, tillika utgjorde normalbeloppet för en efter
aflöningssystemet II aflonad, i ständig tjenstgöring varande menigs löne¬
förmåner. Då dessutom nämnda belopp uttryckligen i staterna angåfves
såsom ersättning,- för nummerlön och kunde anses i medeltal motsvara
27
Fjerde hufVudtiteln.
minimum af den manskap vid den indelta delen af armén tillkommande
aflöning, hade komiten ansett berörda belopp böra antagas såsom
normal fast aflöning för manskap.
Dagaflöning, som borde tillkomma alla tnenige vid tjenstgöring,
ansåge komitén böra bestämmas till 10 öre.
Efter att hafva i fråga om de vid särskilda truppförband anställda
beställning smärt och deras löneförmåner framhållit vissa olikheter, som
borde utjemnas, ansåge komitén, att godtgörelse till alla beställnings-
män borde utgå under samma former, lön- och dagaflöning, samt i den
mån, sådant kunde ske, med samma belopp.
Hvad anginge underbefäl af manskapsklass syntes det komitén, att
dagaflöning för korpraler vid de garnisonerade truppförbanden borde
bestämmas till samma belopp, eller 50 öre, hvartill den vid de icke
garnisonerade truppförbanden genom nästlidne års Riksdags beslut blifvit
tillfälligt förhöjd. Inga skäl förefunnes, hvarför dagaflöningen vare sig
för korpraler eller beställningsmän vid de icke garnisonerade truppför¬
banden skulle vara högre än för motsvarande löntagare vid de garni¬
sonerade.
Genom erhållande af en så hög dagaflöning skulle korpralerna vid
de garnisonerade truppförbanden blifva så väl tillgodosedda, att korp-
ralslönerna kunde bestämmas till samma belopp, hvarmed de vid de
icke garnisonerade truppförbanden nu utginge, eller 5 kronor för vice
korpral och 10 kronor för korpral i månaden, förutom nummerlön.
För underbefäl af manskapet vid de utaf fast anstälde volontär er be¬
stående truppförbanden hade någon egentlig förhöjning i aflöningen icke
af komitén satts i fråga, enär behofvet i sådant afseende torde anses
tillgodosedt genom den af Riksdagen år 1899 beviljade förhöjning af
dagaflöning.
För officers- och under of feer svolontär er i nummer, för hvilka aflö-
ningsformen städja ej vore tillämplig, borde löneförmånerna utgå under
formerna lön och dagaflöning med samma belopp, som för annat
manskap.
I fråga om rekryteringen hölle komitén före, att rekryteringen skulle
på lämpligaste sätt ombesörjas och sparsamhet i största möjliga män
kunna iakttagas derigenom, att de för värfning af manskap vid alla
truppförband erforderliga kostnader sammansloges till ett gemensamt
anslag för rekryteringen i allmänhet och sålunda icke utginge med
särskilt för hvarje truppförband bestämdt belopp.
Med gillande af komiténs, af generalstabschefen biträdda förslag i
afseende å grundformerna för aflöningen till härens personal, kan jag —
28
Fjerde hufvudtiteln.
då genom antagande af föreliggande förslag till nj arméorganisation,
grundad på allmän värnpligt, den förutsättning komitén i flera fall fram¬
hållit, skulle inträffa — fullfölja den af komitén uttalade åsigt om lämplig¬
heten att borttaga äfven de andra aflöningsformer för viss personal, som
komitén af uppgifna skäl ansett sig förhindrad föreslå skola bortfalla.
Jag åsyftar härmed närmast de arfvoden, som komitén förmenat böra
tills vidare bibehållas såsom vederlag för en del för närvarande till
underofficerare utgående tjenstgöringspenningar samt de vid det under
omorganisation varande kavalleriet utgående disponibilitetsarfvodena.
Ehuru jag sålunda i hufvudsak gillar de af komitén afgifna förslag
såväl till aflöningsformer som till de belopp, med hvilka dessa böra
utgå, har jag likväl med anslutning till chefens för generalstaben för¬
slag i vissa fall ansett mig böra vidtaga jemkningar, som äro på¬
kallade af sjelfva organisationen, hvarigenom samtliga truppförband
af samma vapenslag blifva sinsemellan likstälda, i följd hvaraf jemväl
fullkomlig likställighet i aflöningshänseende kan påräknas.
1 fråga om den till under officer sidassen hänförliga personals löne¬
förmåner finner jag sålunda, med antagande af de utaf komitén i öfrigt
föreslagna belopp, att löner till alla gevärshandtverkare och pistolsmeder,
som i förslag till staterna upptagits under gemensam benämning ge¬
värshandtverkare, böra bestämmas till 600 kronor eller samma belopp,
som nu utgår till nämnda löntagare vid den garnisonerade delen af
armén och föreslås för sergeanter af andra klassen.
Vidkommande befäl af manskapsklass kan jag icke i allo biträda
komiténs förslag.
Väl har komitén för den föreslagna dagaflöningen 50 öre till allt
befäl af manskapsklass haft stöd i den af Riksdagen tillfälligt beviljade
löneförbättring för ifrågavarande löntagare. Men en så hög dagaflöning
för manskapsunderbefäl af alla grader torde dels medföra en allt för
dryg kostnad för statsverket dels ock vara olämplig, enär skilnaden i
de olika gradernas lönevilkor derigenom blefve för ringa. Fördenskull
har jag härutinnan ansett mig böra instämma med generalstabschefen
och föreslå en sådan jemkning, att med bibehållande af nämnda belopp
50 öre, såsom dagaflöning för distinktionskorpraler, (förste konstaplar),
dagaflöningen måtte bestämmas för korpraler (andre konstaplar) till 40
öre och för vice korpraler (vice konstaplar) till 30 öre. Likaledes bi¬
träder jag generalstabschefens förslag till lönebelopp: för distinktions-
korpral 300 kronor, för korpral 240 kronor och för vice korpral 180
kronor.
29
Fjerde liufvudtiteln.
I afsigt att ytterligare genomföra det af komitén förordade lik¬
formighetssystem har jag i fråga om de beställning smärt, som enligt
härordningsförslaget skulle erfordras, i likhet med chefen för general¬
staben ansett desamma böra i aflöningshänseende likställas med mot¬
svarande rent militära löntagare, till hvilka jemväl de nyupptagna be-
ställningsmännens benämning hänförts.
Sålunda hafva likstälts: gevärshandtverkare med sergeanter af 2:dra
klassen; sjukvårdskorpral (sjukvårds andre konstapel), gevärshandtver-
karekorpral (handtverks andre konstapel) och hofslagarekorpral (hof¬
slagare andre konstapel) med korpraler (andre konstaplar); sjukvårds
vice korpral (sjukvårds vice konstapel), gevärshandtverkare vice korpral
(handtverks vice konstapel) och hofslagare vice korpral (hofslagare vice
konstapel) med vice korpraler (vice konstaplar), samt sjukvårdsoldater,
sjukvårdsryttare, sjukvårdsartillerister, gevärshandtverkaresoldater, hof-
slagareryttare, hofslagareartillerister och handtverksartillerister med me¬
nige. Dock hafva de med menige eljest likstälde beställningsmän ansetts
böra genom förhöjd dagaflöning få någon ersättning för yrkesskicklig¬
heten, hvarför dagaflöning för dem uppförts till samma belopp, 30 öre,
som för vice korpraler.
Af nyss anförda skäl hafva beställningar såsom musikfanjunkare
(musikstyckjunkare) samt musiksergeanter af lista och 2:dra klassen i
staterna upptagits med löneförmåner såsom respektive fanjunkare (styck¬
junkare) och sergeanter, hvarjemte menige vid musiken ansetts böra
tilldelas dagaflöning i likhet med beställningsmän.
Slutligen har jag funnit skäligt biträda det af såväl komitén
som generalstabschefen framstälda förslag att lön för menig bör an¬
tagas till 150 kronor för år.
0
Såsom af de vid detta protokoll fogade bilagor framgår, utgöra de
å de särskilda staterna uppförda och efter ofvanangifna grunder beräk¬
nade aflöningsbelopp tillhopa: för infanteriet 6,010,937 kronor 90 öre,
för kavalleriet 1,920,369 kronor 10 öre, för artilleriet 2,206,925 kronor,
för fortifikationen 590,734 kronor och för trängen 566,206 kronor.
Då jag icke känt mig öfvertygad derom, att den afgång i vissa
beställningar, som uti det inom generalstaben utarbetade öfvergångs-
förslag för första året antagos, verkligen kommer att inträffa, har jag
ansett försigtigheten bjuda att under första ‘öfvergångsåret i allmänhet
endast påräkna sådan afgång, som kan beräknas i följd af befordran till
30 Fjerde hufvudtiteln.
nya beställningar i högre grad. Af det indelta manskapet har jag lik¬
väl ansett en afgång af omkring sju procent med säkerhet kunna be¬
räknas. Nya beställningar i korpralsgraderna hafva vid en del trupp¬
förband ej upptagits under första öfvergångsåret till det antal, som
öfver gångsförslaget anger; detta på grund deraf att man ej med viss¬
het kan påräkna, vare sig att den indragning af en del sergeantsbeställ¬
ningar, som förslaget förutsätter, i verkligheten under året kan genom
inträffad afgång bland sergeanterna ega rum, eller att för de nya be¬
ställningarna lämpliga volontärer redan under detta år kunna vara
att tillgå i den utsträckning, som beräknats. De mindre afvikelser från
öfvergångsförslaget, som af angifna förhållanden föranledts, framgå
närmare vid en jemförelse emellan de för de olika truppförbanden för
år 1902 framlagda stater och de i öfvergångsförslaget bifogade öfver-
gångsplaner.
Under ifrågavarande anslag har vidare upptagits dagaflöning åt
indelt menigt manskap vid infanteriet med 43,686 kronor och vid ka¬
valleriet med 15,247 kronor 10 öre. Dylik dagaflöning, som beräknats
till samma belopp, 10 öre, som i staterna upptagits för annat manskap,
utgår för närvarande från vapenöfningsanslagen. Men då dessa anslag
måste försvinna, sedan hären i sin helhet kommer att i fråga om un¬
derhåll och aflöning likställas med den nuvarande garnisonerade delen
deraf, torde det vara lämpligt att redan nu öfverföra omförmälda kostnader
till aflöningsanslaget, hvilket efter härordningens fullständiga genom¬
förande måste komma att vidkännas utgifterna för all manskapsdag-
aflöning.
Till utgifter för hyra, eldning, belysning och städning för sådana
expeditioner vid infanteriet och kavalleriet, som antagas icke kunna
under år 1902 komma att inrymmas i kronans hus, hafva upptagits för
hvarje expedition 1,200 kronor eller tillhopa för infanteriet 31,200
kronor och för kavalleriet 2,400 kronor. Af det för hvarje expedition
erforderliga belopp hafva, i likhet med hvad jag förut i fråga om mot¬
svarande utgifter för generalitetsstaten anfört, beräknats för hyra 800
kronor samt för eldning, belysning och städning 400 kronor.
Ytterligare expenskostnader hafva för skrifmaterialier, blanketter,
öfriga tryckalster m. rn. påförts ifrågavarande anslag med tillhopa 42,300
kronor för infanteriet, 12,600 kronor för kavalleriet, 11,000 kronor för
artilleriet, 2,000 kronor för ingeniörregementena och derutöfver 250
kronor för fälttelegrafcorpsen samt 2,000 kronor för trängen.
För närvarande äro kostnaderna för nu berörda ändamål vid de
garnisonerade truppförbanden uppförda å respektive stater, hvaremot
31
Fjerde liufvudtiteln.
kostnader af detta slag för den indelta delen af armén samt det under
omorganisation varande kavalleriet bestridas från vapenöfningsanslagen.
Ehuru jag anser, att ifrågavarande kostnader icke lämpligen, efter det
sistomförmälda anslag bortfallit, kunna hänföras till annat anslag än
det ifrågavarande, finner jag dock, i likhet med chefen för general¬
staben, att de, såsom icke tillhörande aflöningen, ej böra i aflönings-
staterna inbegripas, utan på sätt, som skett, särskild! upptagas.
Till expenser för hvarje garnisoneradt regemente äro för närvarande
anslagna 1,000 kronor. Erfarenheten har emellertid visat, att detta be¬
lopp är otillräckligt, hvarför jag i likhet med chefen för generalstaben
finner en ökning till nu föreslagna belopp nödvändig; dock har jag i
hans förslag funnit den ändring kunna vidtagas, att kostnaderna uti
ifrågavarande hänseende för militärbefälhafvarens på Gotland och Got¬
lands infanteriregementes expeditioner, som af generalstabschefen upp¬
förts med särskilda belopp, respektive 2,000 och 1,500 kronor, kunna
bestridas med ett för dem gemensamt belopp af 1,800 kronor. Uti för¬
berörda kostnadsberäkningar äro angifna de belopp, som för hvarje
särskildt truppförband i öfrigt ansetts erforderliga och Indika, afvägda
efter det sannolika behofvet, äro desamma, som generalstabschefen före¬
slagit.
Vid beräkning af kostnaden för rekrytering har chefen för general¬
staben i sitt förslag utgått från de för närvarande till största delen
af den garnisonerade armén beräknade utgifter eller 40 kronor för
hvarje man. Då jag hyser den tillförsigt, att rekryteringen skall kunna i
väsentlig grad utan afsevärd kostnad ske ur de värnpligtiges led, har jag
ansett mig kunna anslå ifrågavarande kostnad för år 1902 till 50 kronor
för hvarje rekryt och dervid, med hänsyn till tre års beräknad tjenstetid,
antagit antalet till allenast en tredjedel af det fast anstälda manskapet.
Till rekryteringskostnader äro sålunda beräknade: för infanteriet 83,800
kronor, för kavalleriet 42,950 kronor, för artilleriet 52,500 kronor, för
fortifikationen 13,650 kronor och för trängen 9,250 krono?.
Till ifrågavarande anslag liar chefen för generalstaben i sitt förslag
hänfört aflöning till den vid artilleriets fabriker anstälda personal. Men
enär berörda aflöning synts mig vara hänförlig till utgifterna för nämnda
fabriker samt derför böra såsom hittills bestridas af det ordinarie anslag,
hvarifrån fabrikernas driftkostnader utgå, eller från anslaget till arméns
vapen, ammunition och skjutöfningar in. in., och då härtill kommer,
att inrymmandet af nämnda aflöning under det ordinarie aflönings-
anslaget skulle påkalla en likställighet i aflöningsbelopp med militära
[7-]
Intendentur-
corpsen.
32
Fjerde hufvudtiteln.
beställningar, som, med hänsyn till krafvet å särskild yrkesskicklighet
hos större delen af dessa fabrikers personal, svårligen skulle kunna
fullt genomföras, har jag ansett merberörda aflöning fortfarande böra
bestridas af vapenanslaget. Från sistnämnda anslag har jag ansett
böra utgå löner, arfvoden och servisersättning m. m. till fabrikspersonal,
hvilka nu till ett sammanlagdt belopp af 12,935 kronor äro uppförda
såsom utgifter för artilleriet gemensamt och utgå från aflöningsanslaget.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att jag icke nu upptagit
den i generalstabschefens kostnadsberäkning för artilleriet beräknade
ersättning för hästskötare, enär dylika beställningsmän torde erfordras
först efter det den fäst anstälda manskapsstyrkan nedbragts och stam-
hästarne ökats till det antal, som enligt härordningsförslaget förutsättes
efter organisationens genomförande.
Deremot har jag i likhet med chefen för generalstaben funnit lämp¬
ligt, att de för inspektion vid trängen erforderliga aflöningskostmader,
som beräknats till 11,355 kronor, uppföras under anslaget »aflöning och
rekrytering m. m.» hvartill de, då de ej lämpligen böra utgå såsom
särskild! anslag, torde vara närmast hänförliga.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af bilagda förslag till sta¬
ter för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen,
trängen samt inspektionen vid trängen, (bilaga 2—11,
13—18, 22—27, 30—32, 35—36 och 45) höja anslaget
till »aflöning och rekrytering m. ra.»,
nu.
med
till
....... kronor
|
8,707,827: —
|
....... »
|
2,963,533: —
|
....... kronor
|
11,671,360: —
|
*
Intendenturcorpsen.
Den vid chefens för generalstaben förslag fogade stat för inten¬
denturcorpsen slutar å ett belopp af 586,605 kronor 85 öre, hvartill
komma, förutom inqvarteringskostnader och ålderstillägg, expenser med
sammanlagdt 3,500 kronor, deraf 1,500 kronor för generalintendentens
expedition och 2,000 kronor för intendenturcorpsens hufvudstation.
Då under öfvergången till ny härordning arbetet inom staberna
helt naturligt ökas i ännu högre grad än efter liärordningsförslagets
Fjerde hufvudtiteln.
33
fulla genomförande, kan, vidkommande omorganisationen af intendentur-
corpsen, på sätt chefen för generalstaben i öfvergångsförslaget anfört,
denna icke genomföras jemnt och proportionsvis för hvarje år under
öfvergångstiden, utan måste man tillse, att de behöfliga arbetskrafterna
allt ifrån öfvergångens första år stå till buds för att möta de fordringar,
som dervid ställas på corpsens personal.
Enligt sistnämnda förslag skulle under första öfvergångsåret till¬
sättas den för corpsens hufvudstation afsedda öfverfältintendenten, fyra
intendenter att placeras vid tre arméfördelningar och militärbefälhafvarens
på Gotland stab, tolf förvaltare, deraf sex för fördelningsintendenturerna,
en för trupperna å Gotland, tre för intendenturförrådet i Stockholm
och två vid de fyra corpser och bataljoner, som skulle omorganiseras
till infanteriregementen, hvarjemte, enligt den vid öfvergångsförslaget
fogade plan för corpsens omorganisation, enahanda aflöning, som utgår
till löjtnanter af första klassen, skulle i staten uppföras för 23 tjenste-
män, med benämning underintendenter, i stället för det belopp af 25,000
kronor, som i nuvarande staten finnes uppfördt till arfvoden åt exami¬
nerade intendentsaspiranter och underintendenter, eller, såsom de enligt
nådiga instruktionen för intendenturcorpsen den 3 december 1898 be¬
nämnas, extra intendenter.
Den sålunda för år 1902 föreslagna ökningen af corpsens personal
anser jag dock kunna utan afsevärd olägenhet något minskas. Under
första öfvergångsåret, då öfningarna med de värnpligtige ännu icke
fått den utsträckning, de sedermera skulle erhålla, torde de för armé¬
fördelningarna och för Gotlands trupper afsedda intendenturtjenste-
männen kunna undvaras. År 1902 skulle sålunda endast följande nya
beställningar vid corpsen tillkomma, nemligen: en öfverfältintendent,
en intendent af första klassen, båda afsedda för intendenturcorpsens
hufvudstation, som redan från början af öfvergångstiden är i behof af
ökade arbetskrafter, fem förvaltare, deraf tre för intendenturförrådet i
Stockholm, eu för Smålands grenadiercorps och en för Vermlands fält-
jägarecorps vid dessa corpsers öfvergång till regementen.
Med hänsyn till kostnaderna anser jag lämpligt, att för extra inten¬
denter nu utgående arfvoden under år 1902 bibehållas oförändrade.
Före den af 1898 års Riksdag medgifna omorganisationen af intendentur¬
corpsen utgick arfvode till underintendent med samma belopp som
löjtnants af andra klassen aflöning vid garnisonerad trupp eller 1,630
kronor om året. Vid corpsen finnas ännu qvar tA-enne underintendenter,
som från ofvannämnda i nuvarande staten till arfvoden anvisade belopp,
25,000 kronor, fortfarande uppbära nämnda aflöning. Det torde derför
Bil/,, till Iliksd. Prof. IDOL / Sami. / Afd. 1 Höft. &
. [SO
Okad aflöning
för de till
tjensteåldern
äldste batal-
jonsläkarne.
34 Fjerde hufvudtiteln.
vara lämpligt, att aflöning för dessa tvenne tjensteman i staten upp¬
föres med enahanda belopp eller 1,630 kronor till hvardera, och att
det till arfvoden åt extra intendenter afsedda beloppet, 25,000 kronor,
minskas med motsvarande summa (2 x 1,630) eller 3,260 kronor till
21,740 kronor.
Då, såsom jag härofvan angifvit, arbetet vid generalintendentens expe¬
dition och inom intendenturcorpsens hufvudstation redan under första öfver-
gångsåret kommer att i betydlig mån ökas, anser jag, att de i chefens
för generalstaben förslag till stat för intendenturcorpsen uppförda, för¬
höjda belopp till skrifmaterialier, blanketter m. m. redan under år 1902
blifva erforderliga.
I enlighet med de åsigter, jag nu uttalat, har jag låtit utarbeta
härvid fogade förslag till stat för intendenturcorpsen, med en slut¬
siffra af 449,749 kronor; och får jag, under åberopande af hvad jag
sålunda anfört, i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att, med godkännande af bilagda förslag till stat
för intendenturcorpsen (bil. 50), höja detta anslag,
nu.......................................................... kronor 394,552: —
med............................................... » 55,197: —
till ........................................................ kronor 449,749: —
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.
Hos 1892 års urtima Riksdag framstälde Kongl. Maj:t förslag i
syfte att uppflyttning till l:ste bataljonsläkares löneförmåner i regeln
måtte komma att ega rum i tur inom hela fältläkarecorpsen. Detta för¬
slag blef visserligen icke af Riksdagen bifallet, men i sin underdåniga
skrifvelse den 26 november 1892 antydde Riksdagen, att det af Kongl.
Maj:t afsedda mål syntes kunna vinnas på det sätt, att bataljonsläkarne
uppfördes i en enda lönegrad, motsvarande 2:dre bataljonsläkares, och
att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett belopp, svarande mot skil-
naden emellan l:ste och 2:dre bataljonsläkarnes löneförmåner att lika
fördelas bland de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.
En i den sålunda antydda rigtningen af Kongl. Maj:t hos 1893 års
Riksdag gjord framställning blef på det sätt bifallen, att Riksdagen be¬
myndigade Kongl. Maj:t att så ändra de vid 1892 års urtima riksmöte
af Riksdagen godkända stater för dem af arméns truppförband, vid hvilka
Fjerde hufvudtiteln. 35
funnos anstälde l:ste eller 2:dre bataljonsläkare, att samtliga dessa be¬
ställningar upptoges under benämningen »bataljonsläkare» och att för
dem af beställningarne, som förut varit betecknade såsom l:ste batal¬
jonsläkarebeställningar, uppfördes »lön 900 kronor» och »dagaflöning 2
kronor» under vederbörligt antal dagar. Riksdagen beslöt vidare att, i
mån af dåvarande l:ste bataljonsläkares afgång, de till tjensteåldern
äldste bataljonsläkarne vid armén, intill ett antal af 39, skulle i tur och
ordning och under förutsättning, att deras tjenstgöring blifvit af veder¬
börande väl vitsordad, utöfver de dem enligt stat tillkommande löneför¬
måner, komma i åtnjutande af tillägg i lönen med 900 kronor och i
dagaflöningen med 1 krona. Slutligen beviljade Riksdagen, i samman¬
hang med motsvarande minskningar i anslagen till de truppförband, å
hvilkas stater l:ste bataljonsläkare funnes uppförda, ett förslagsanslag
af 41,975 kronor under benämning »ökad aflöning för de till tjensteål¬
dern äldste batalj onsläkarne», samt förklarade, att från nämnda förslags¬
anslag skulle utgå, förutom ofvan omförmälda lönetillägg, jemväl erfor¬
derlig förhöjd dagaflöning i alla de fall, då sådan dagaflöning eljest
skulle från vederbörande truppförbands aflöningsanslag utbetalas.
Detta anslag, som af 1896 års Riksdag reglerades till 41,911 kro¬
nor, ökades af 1900 års Riksdag, i anledning deraf att genom Karls¬
borgs artillericorps’ omorganisation en ny bataljonsläkarebeställning vid
armén blifvit inrättad, med 1,265 kronor och är alltså i 1901 års riks¬
stat upptaget till 43,176 kronor.
Af de i gällande stater för armén upptagna 79 bataljonsläkarebe¬
ställningar äro sålunda 40 förenade med äldre bataljonsläkares aflönings-
förmåner. I det föreliggande förslaget till ny härordning beräknas an¬
talet bataljonsläkare, efter härordningens fullständiga genomförande,
uppgå till 91 och enligt samma förslag borde 45 af dessa tilldelas den
för äldre bataljonsläkare afsedda förhöjningen af 1,265 kronor. Ansla¬
get till »ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne»
beräknas alltså efter genomförd organisation komma att uppgå till
(1,265 x 45) 56,925 kronor.
Då för dessa beräkningar legat till grund den hittills följda och af
Riksdagen godkända principen, att halfva antalet å stat uppförda ba¬
taljonsläkare skulle komma i åtnjutande af ökade aflöningsförmåner, har
jag icke något att erinra mot generalstabschefens förslag till bestäm¬
mande af nu förevarande anslag.
Jemlikt, de vid detta protokoll fogade förslag till stater för arméns
truppförband för år 1902, skulle enligt angifna beräkningsgrund för
nämnda år erfordras ökad aflöning för 41 bataljonsläkare. Vid bestäm-
36
Fjerde hufvudtiteln.
[9.]
Stipendier för
fältläkare-
corpsen och
veterinär¬
staten.
rnandet af de anslagsmedel, som härför komma att erfordras, har an¬
tagits, att en hvar af dessa äldre bataljonsläkare skulle komma i åtnju¬
tande af tillsammans 1,265 kronors tillökning i aflöningen, hvilket för¬
utsätter en ständig tjenstgöring för desse läkare under årets 365 dagar.
Det i staterna för dem förslagsvis uppförda antalet tjenstgöringsdagar
är naturligtvis vid truppförband, tillhörande den nuvarande icke garni-
sonerade armén, bestämdt till en betydligt lägre siffra. Men då någon
fast utgångspunkt för beräkning af det verkliga antalet tjenstgörings¬
dagar saknas, samt de besparingar som å anslaget, hvilket är af för¬
slagsanslags natur, uppstå komma statsverket till godo, har jag icke
haft något att deremot erinra.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka förevarande anslag,
nu ...
|
...............................
|
....................... kronor
|
43,176: —
|
med
|
|
...................... »
|
8,689: —
|
till ...
|
|
..................... kronor
|
51,865: —
|
Stipendier för fältläkarecorpsen och veterinärstaten.
Detta anslag, som uti innevarande års riksstat är upptaget till 21,800
kronor, är, enligt gifna föreskrifter, så fördeladt, att deraf utgår dels
för fältläkarestipendiater af 1. klassen 8 stipendier å 600 kronor och
9 å 500 kronor samt för stipendiater af 2. klassen 15 stipendier å 400
kronor och ett lika antal å 300 kronor, dels för fältveterinärstipendiater
5 stipendier å 400 kronor. Chefen för generalstaben har föreslagit,
att fältläkarestipendiaternas antal måtte ökas från 47 till 60, hvaraf 20
af 1. klassen med 600 kronors och 40 af 2. klassen med 500 kronors
aflöning, samt att antalet fältveterinärstipendiater måtte ökas från 5 till
8 med bibehållande af det till hvar och en af dem nu utgående belopp.
Anslaget skulle härigenom komma att höjas till 35,200 kronor.
På sätt framgår af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7
innevarande januari angående ny härordning, delar jag generalstabs-
chefens uppfattning rörande behofvet af den föreslagna ökningen i sti¬
pendiaternas antal och af förändringen i de till fältläkarestipendiaterna
utgående aflöningsbelopp.
I fältveterinärstipendiaternas antal torde emellertid för år 1902
icke erfordras någon ändring, hvaremot hvad beträffar fältläkarestipen-
Fjerde hufvudtiteln.
37
diaterna den förenkling redan nu torde böra göras, att stipendiebeloppen
bestämmas till 600 kronor för första och 500 kronor för andra klassen,
hvarjemte det nuvarande antalet stipendiater inom hvarje klass torde
böra sättas till 15 af första och 32 af andra klassen.
Härigenom skulle fältläkarestipendiaterna, isynnerhet de af andra
klassen, erhålla en välbehöflig förhöjning af sina arfvoden, hvilka med
skäl måste anses alltför låga, med hänsyn till såväl skyldigheten att
anskaffa och vidmagthålla uniformspersedlar, som ock den förlängning
af studietiden, hvilken förorsakas genom erhållna kommenderingar, och
synes här ifrågasatta förhöjning i arfvodena redan nu böra ega rum,
helst arfvodena till stipendiaterna vid flottan för närvarande utgå med
de nu föreslagna beloppen.
Vid bifall till detta förslag skulle erfordras för fältläkarestipendiater
(15 x 600 + 32 x 500) 25,000 kronor och för fältveterinärstipendiater
(5 x 400) 2,000 kronor eller tillhopa 27,000 kronor, och får jag i under¬
dånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu ...........................
med .......................
|
••••■•..........•'••••••—
|
.. kronor
D
|
21,800: —
5,200: —
|
till .......................
|
|
kronor
|
27,000: —
|
Inqvarteringskostnader.
Anslaget till inqvarteringskostnader, som i 1901 års riksstat är nr)l
upptaget till 173,016 kronor, har af chefen för generalstaben beräknats inqVarterings-
komma att, efter genomförandet af den föreslagna härordningen, uppgå kostnader,
till 749,073 kronor. Denna ökning är beroende hufvudsakligen derpå,
att inqvarterings- och servisersättning, som nu tillkommer allenast den
garnisonerade arméns personal, för så vidt denna icke åtnjuter inqvar¬
tering och servis in natura, är afsedd att efter härordningens genom¬
förande utgå till hela arméns personal, i den mån bostäder för den¬
samma icke kunna i kronans hus och byggnader beredas. Men tillika
betingas den föreslagna ökningen i anslaget af en af generalstabschefen
ifrågasatt höjning i nu utgående inqvarteringsersättning.
De belopp, hvarmed ständig inqvarterings- och servisersättning en¬
ligt gällande bestämmelser utgår till arméns personal, motsvara numera
ingalunda den förmån af fri bostad, som de ursprungligen varit afsedda
38 Fjerde hufvudtiteln.
att ersätta, och en förhöjning af dessa belopp är derför af behofvet
högeligen påkallad. ■i '
Då jag emellertid af skäl, som jag till statsrådsprotokollet den 7
innevarande januari i underdånighet anfört, icke för år 1902 ifrågasatt
någon ändring af officerares och vederlikars öfriga löneförmåner, anser
jag någon ändring beträffande inqvarteringsersättning för nämnde lön¬
tagare ej heller böra för närvarande komma ifråga. För beställningar,
som i de särskilda staterna blifvit för nyssnämnda år nyuppförda, är
således inqvarteringsersättning beräknad efter hittills gällande grunder.
Hvad deremot angår underofficerare och deras vederlikar har jag i
mitt anförande till nämnda statsrådsprotokoll framlagt de 1 skäl, som
göra en reglering af deras aflöningsvilkor synnerligen af behofvet på¬
kallad. Grunderna för denna reglering äro der angifna. Enligt dessa
skola samtliga underofficerare och vederlikar bekomma inqvarterings-
och servisbidrag. Så fort omständigheterna medgifva skola de dock
beredas inqvartering in natura. Först vid öfvergångstidens slut torde
detta emellertid i sin fulla utsträckning vara att påräkna. Således
måste under här ifrågavarande anslagstitel inqvarterings- och servis-
bidrag beräknas för ett ganska stort antal underofficerare, hvilket
likväl år från är kommer att minskas med en fortskridande byggnads¬
verksamhet för arméns kasernering.
Ifrågavarande bidrag utgår för närvarande till underofficerare med
följande belopp nemligen:
i Stockholm ............................................................... kronor 200: —
» Göteborg .................................................................. » 190: 50
)) öfrig landsort .......................................................... » 96: —
Generalstabschefen, som icke ifrågasatt någon ökning af under-
officerarnes t Stockholm inqvarterings- och servisbidrag, har föreslagit
den förhöjning i öfriga nyss angifna ersättningsbelopp, att underoffice-
rarne i Göteborg skulle blifva likstälde med dem i Stockholm samt
underofficerarne i öfrig landsort erhålla 150 kronor; och har jag mot
den sålunda föreslagna tillökningen icke något att erinra.
Samtliga dessa förändringar komma, enligt de vid detta protokoll
fogade kostnadsberäkningar (bil. 53), till hvilka jag tillåter mig att
hänvisa, att för år 1902 medföra en ökning af anslagets utgifter med
257,353 kronor 37 öre.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet
hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
Fjerde hufvudtiteln.
39
att öka anslaget
|
till inqvarterings-
|
|
kostnader, nu ...............
|
................... kronor
|
173,016: —
|
med...................................
|
|
257,353: —
|
till ...................................
|
-...,;i1 ;* ),• t•' A.; v
|
430,369: —-
U*?'# - '
|
|
•. i’,1" ;T >
ij• v. r'i
|
; . ' - -V ^ •
|
Ålderstillägg.
I det af chefen för generalstaben afgifna förelag till ny härordning [H ]
är detta anslag beräknadt att uppgå till 41,550 kronor efter härord- iiderstiiiägg.
ningsförslagets genomförande. Härvid har den beräkningsgrund blifvit
följd, att anslaget uppförts med hälften af det belopp, hvartill utgifterna
skulle uppgå, derest alla, som äro eller efter viss tids tjenstgöring blifva
berättigade till ålderstillägg, åtnjöte denna förmån.
Emot denna beräkningsgrund, som jemväl förut vid bestämmandet
af erforderliga höjningar i anslaget varit använd, lärer intet vara att
erinra.
gjorda beräkningarna böra under detta anslag för år
Jemlikt de
1902 uppföras:
för kavalleriet (bil. 21) ..................................................... kronor
J> artilleriet (bil. 29)...........................................
» fortifikationen (bil. 34).................................................
» armé förvaltningen (bil. 42) .................................
» generalstaben (bil. 48).................................................
» intendenturcorpsen (bil. 52)......,.......................
hvartill komma för landtförsvarsdepartementet enligt
gällande stat....................................................................
2,000
5,250
3.000
9,650
1.000
9,000
2,700: —
eller tillhopa kronor 32,600: —
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu ..................................... kronor 30,000: —
med............................................................ » 2,600: —
till ........................................ kronor 32,600: —
40
Fjerde hufrudtiteln.
Reservbefälet.
Reeervbe- J)e årliga kostnaderna under förslagsanslaget till nämnda befäl äro
af chefen för generalstaben i förslaget till ny härordning beräknade att
efter dennas genomförande utgå i jemnadt- tal med 200,000 kronor.
För närvarande är detta anslag i riksstaten uppfördt med ett be¬
lopp af 53,516 kronor.
Då under år 1899, eller det sista år, för hvilket fullständigt afslu-
tade räkenskaper föreligga, endast något öfver en tredjedel af detta
anslag kommit till användning, samt den utveckling af reservbefälsin-
stitutionen, med hänsyn till hvilken generalstabschefen uppgjort berörda
beräkning, först så småningom kan ega rum, finner jag någon ändring
i anslagsbeloppet för närvarande icke påkallas.
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.
[12'J. Enligt mig tillhandakommen uppgift från arméförvaltningen å ci-
Ersättning åt vila departementet beräknas utgifterna under innevarande år å detta
tagare*i^föijd anslag> som i riksstaten är uppfördt med ett belopp af 40,885 kronor,
af arméns att uppgå till 37,866 kronor 37 öre, hvadan anslaget alltså skulle kunna
°m°tioT1Sa' för år 1902 minskas till sistnämnda summa.
Emellertid bör, vid bifall till min under [5] gjorda, framställ¬
ning rörande kommendantsstaten, förevarande anslag ökas med 547 kro¬
nor 50 öre, aflöning till väbeln vid kommendantsskapet å Karlsborg,
hvilken befattning är afsedd att vid nuvarande innehafvarens afgång
indragas. Anslaget komme alltså att uppgå till 38,413 kronor 87 öre,
hvilket belopp likväl, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, torde
böra ökas med 17 kronor 13 öre till 38,431 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att minska detta anslag,
nu ................................................... kronor 40,885: —
med ..................................................... » 2,454: —
till ............................................................kronor 38,431: —
Fjerde hufvu dtiteln.
41
Resestipendier åt artilleri- och ingeniörofficerare.
Under denna benämning finnes i riksstaten såsom bestämdt anslag
uppfördt ett belopp af 7,000 kronor. De öfverskott, som derå kunna
uppkomma, skola således, på grund af anslagets natur, ingå bland huf-
vudtitelns allmänna besparingar.
Då det emellertid torde vara lämpligt, att de medel, som, i följd
af inträffadt förfall för stipendiat att uppehålla sig utrikes under hela
den tid, stipendiet omfattar, eller af annan möjligen inträffande orsak,
under något år icke å anslaget utbetalas, finge användas till främjande
af det med anslaget afsedda syfte, anser jag önskvärdt, att det belopp,
som under ett år kan derå besparas, må för enahanda ändamål använ¬
das under ett följande år eller med andra ord, att anslaget erhåller re¬
servationsanslags natur; och får jag i anledning häraf hemställa, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att ifrågavarande anslag må med oförändradt be¬
lopp få i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag.
Resestipendier åt officerare och intendenturtjenstemän.
Rikets ständer beviljade vid 1856—58 årens Riksdag på extra stat
ett anslag af 9,000 riksdaler till understöd åt officerare af arméns sär¬
skilda hufvudvapen, som inträdde i aktiv krigstjenst hos någon i vän¬
skapligt förhållande till Sverige stående makt, hvars armé till större
eller mindre del befunne sig på krigsfot. För detta ändamål utgick
sedermera årligen ett extra anslag af ofvan nämnda belopp ända till
år 1877, då Riksdagen, på Kongl. Maj:ts framställning, anvisade ena¬
handa anslagsbelopp, men i afseende på dess användning medgaf, att
medlen finge utgå jemväl vid kommendering att åtfölja en större armé-
corps’ rörelser hos någon utländsk makt, som stode till Sverige i vän¬
skapligt förhållande.
Med denna förändring i afseende å dispositionen utgick anslaget
årligen till år 1883, då Riksdagen höjde detsamma till 12,000 kronor
och medgaf att anslaget finge användas, förutom till understöd åt offi¬
cerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes,
jemväl till reseunderstöd åt intendenturtjenstemän. 1884 års Riksdag
Bill. till Riksd. Prot. 11)01. l Sami. 1 A/d. 1 Iliift. 6
[13.]
Resestipen¬
dier till artil¬
leri- och in¬
geniöroffi¬
cerare.
[14.]
Resestipen¬
dier åt office¬
rare och in¬
tendenturtjen¬
stemän.
42 Fjerde lmfvudtiteln.
•åter ansåg, att det belopp, hvarmed anslaget under år 1883 och förut
utgått, vore under dåvarande förhållanden tillräckligt, hvadan Riksdagen
nedsatte anslagsbeloppet till 9,000 kronor, hvarmed det sedermera
årligen utgått.
Emellertid har detta anslag under de senare åren alltmera visat
sig otillräckligt för ett nöjaktigt tillgodoseende af dermed afsedda
ändamål. Anledningarne härtill torde vara att söka dels uti de ökade
utgifter, som på grund af i allmänhet stegrade lefnadsomkostnader äro
med utländska studieresor förenade, dels framför allt uti den omstän¬
digheten, att antalet af dem, som lämpligen böra för sin utbildning
beredas tillfälle till anställning i utländsk krigstjenst eller eljest till
militära studier i främmande land, numera betydligt vuxit i samband
med hela arméns under de senaste 20 åren skedda utveckling.
Under riksstatens tredje hufvudtitel äro uppförda arfvoden för två
militärattachéer, hvartdera om 6,000 kronor. Dessa arfvoden hafva
omvexlande utgått till svenska eller norska officerare, anstäld.a såsom
militärattachéer i regeln vid Kongl. Maj:ts beskickningar i Paris,
Berlin eller Petersburg. Lämpligheten af militärattachéers anstäl¬
lande vid dessa tre legationer torde vara uppenbar, men, vid det för¬
hållande att endast tvenne arfvoden varit att disponera, har detta
endast kunnat ske derigenom, att någon officer varit villig att mottaga
ett dylikt förordnande utan att härför åtnjuta särskild ersättning. Med
hänsyn till de stora kostnader, som äro förenade med en dylik an¬
ställning, kan blott undantagsvis stå till buds en för uppdraget lämplig
officer, som vill och kan underkasta sig härmed förbundna uppoffringar.
Understundom har detta lyckats endast derigenom att till honom anvi¬
sats något understöd från nu ifrågavarande anslag. Mot det berättigade
i en sådan åtgärd hafva emellertid invändningar blifvit, gjorda.
Äfven vid andra beskickningar än de här nämnda kan under vissa
förhållanden vara af stort värde att hafva militärattachéer anstälda.
I detta sammanhang torde det tillåtas mig erinra, att vid upp¬
görande af förslag till de förenade rikenas gemensamma budget för
innevarande år fråga uppstod om ökande af anslaget till militärattachéer
med ett belopp af 6,000 kronor, afsedt för en tredje sådan beställning.
På sätt inhemtas af det inför Kongl. Maj:t i sammansatt statsråd den 13
januari 1900 förda protokoll, hade norska departementet för det inre
förklarat sig icke kunna biträda berörda förslag. Enligt departemen¬
tets förmenande tillhörde utgifter af ifrågavande slag rätteligen hvart¬
dera rikets militärbudget, och om äfven departementet icke ansåge sig
böra gå ända derhän att föreslå uteslutande ur den gemensamma ut-
Fjerde liufvudtiteln.
43
rikesbudgeten af hela utgiftsposten militärattachéer, så hade detta sin
grund endast deri, att departementet icke funne förhållandet vara af
sådan betydelse, att departementet ansåge nödigt att motsätta sig en
anordning, som en gång vore antagen. Att utvidga denna anordning
till att omfatta ännu en tredje post borde emellertid efter departemen¬
tets förmenande icke kunna komma i fråga.
Med anledning häraf förklarade hans excellens utrikesministern,
att han, enär norska regeringen ej ansåg sig kunna biträda förslaget,
icke ville tillråda Kongl. Maj:t att då framlägga detsamma.
Vid sådant förhållande finner jag ifrågavarande angelägenhet lämp¬
ligast böra ordnas på det sätt, att nu förevarande anslag ökas med
6,000 kronor med rätt för Kongl. Maj:t att, när omständigheterna sådant
föranleda, använda högst detta belopp till underlättande af anställandet
utaf militärattachéer, som icke komma i åtnjutande af arfvode från
tredje hufvudtiteln.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då beredandet af
tillräckligt reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän synes
mig värdefullt för arméns tjenstduglighet, anser jag mig böra
förorda, att förevarande anslag måtte bestämmas till 15,000 kronor.
Jag instämmer äfven med chefen för generalstaben i hans uttalade
åsigt, att detta anslag, som är fullt likstäldt med de båda å ordinarie
stat uppförda anslagen till resestipendier åt artilleri- och ingeniöroffi-
cerare äfvensom åt militärläkare, bör till åvägabringande af likformighet
och följdrigtighet jemväl uppföras å ordinarie stat; och får jag i under¬
dånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till resestipendier åt officerare och intendentur¬
tjenstemän bevilja ett anslag af 15,000 kronor,
samt att detta anslag måtte få såsom reserva¬
tionsanslag uppföras å ordinarie stat närmast framför
det i riksstaten till resestipendier åt militärläkare
upptagna anslag.
Resestipendier åt militärläkare.
Af enahanda skäl, som jag under [13.] i fråga om anslaget till
resestipendier åt artilleri- och ingeniörofficerare anfört, anser jag, att
jemväl förevarande bestämda anslag, hvilket finnes i riksstaten uppfördt
[15.]
Resestipen¬
dier åt mili¬
tärläkare.
44 Fjerde hufyudtiteln.
med 2,000 kronor, bör erhålla reservationsanslags natur; och hemstäl¬
ler jag fördenskull i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att förevarande anslag måtte med oförändradt be¬
lopp få i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag.
Durchmarschkostnader.
[16.] Detta anslag, hvilket i riksstaten för innevarande år upptagits till
Durchmarsch- 8,000 kronor, är afsedt hufvudsakligen för bestridande af utgifter vid
kostnader. värfva(p. manskaps förflyttning från en till annan garnisonsort samt för
tryckning af formulär och blanketter till marschrouter, skjutsförteck¬
ningar, qvittenslistor och liqvider m. in., hvilka anbefallas i Kongl. för¬
ordningen den 6 september 1842, angående truppers och persedlars
fortskaffande. Under senare åren har anslaget särskildt tagits i anspråk
för gäldande af kostnaderna för värfvade truppers transporter till ge¬
mensamma fälttjenstöfningar samt vid de förflyttningar, som, till följd
af den år 1892 beslutade härorganisationen, inom de värfvade trupp¬
förbanden egt rum.
Då emellertid enligt det nya härordningsförslaget värfvade trupp¬
förband icke vidare komma att ingå i härorganisationen, samt kostnaden
för tryckning af omförmälda formulär och blanketter m. m. lämpligen
böra bestridas från de anslag, hvarmed öfriga tryckningskostnader
gäldas, har i den vid härorganisationsförslaget fogade kostnadsberäkning
ifrågavarande anslag icke särskildt upptagits, utan hafva sådana kost¬
nader, för hvilka detsamma hittills tagits i anspråk, beräknats att hädan¬
efter bestridas från, bland annat, anslaget »arméns diverse intendentur-
och sjukvårdsbehof», samt från de till skrifmaterialier och tryckalster
m. m. anvisade medel.
Som jag af nu anförda skäl anser förevarande anslag icke vidare
böra i riksstaten upptagas, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att anslaget »Durchmarschkostnader», nu kronor
8,000, må ur riksstaten uteslutas.
Fjerde hufvudtiteln.
45
Remontering och skoning m. ni.
Chefen för generalstaben har i förslaget till ny härordning beräk- [17.]
nät, att detta anslag skulle uppgå till 936,924 kronor, sedan härord- Remontering
ningen genomförts. Denna beräkning är gjord under förutsättning, att °chm8 m"1115
samtliga kavalleriregementen remonteras på statsverkets bekostnad samt
att de inköpta remonterna under 1 å l1/* år uppställas i depot, innan
de utlemnas till truppförbanden. Efter genomförd organisation skulle
antalet hästar utgöra vid kavalleriet 6,000 och vid öfriga beridna vapen
tillhopa omkring 3,500 eller sammanlagdt 9,500, till hvilket antal häst¬
stammen skulle uppbringas genom inköp under öfvergångstiden af er¬
forderligt antal remonter, utöfver hvad som vore behöfligt för att er¬
sätta störtade eller utrangerade hästar. Under år 1902 skulle, enligt
öfvergångsförslaget, hästantalet genom extra remontering ökas vid ka¬
valleriet med 192, vid artilleriet med 323, vid ingeniörtrupperna med
6 och vid trängen med 6 hästar.
Med hänsyn till svårigheten att bereda erforderligt utrymme i re¬
nt ontdepoter redan under år 1902 anser jag, att det antal remonter,
som under nämnda år skulle inköpas för ökning af häststammen, bör
minskas till 129 stycken, deraf 123 för artilleriet och 6 för ingeniör¬
trupperna.
Det belopp, hvarmed ifrågavarande anslag bör uppföras, är bero¬
ende af dels antalet stamhästar vid vederbörande vapenslag, dels den
årliga omsättningen af dessa hästar, hvilken beräknas till 9 procent
vid garnisonerad trupp, dels medelpriset på remonter, för närvarande
800 kronor, och öfriga med inköpen förenade kostnader, dels utgiften
för remonternas underhåll i depot, dels ock slutligen värdet af försålda
utrangerade hästar. Detta värde har i generalstabschefens förslag upp¬
tagits till 180 kronor för hvarje häst, men torde, innan remontdepot-
väsendet hunnit tillräckligt verka, böra under första åren af öfvergångs¬
tiden beräknas till lägre belopp.
Vid samtliga kavalleriregementen utgör det nuvarande antalet stam¬
hästar 4,836 (bil. 21). Årsbehofvet af remonter har beräknats efter
jemkning för de olika regementena till 439. Enligt samma beräknings¬
grund skulle vid artilleriet (bil. 29) inköpas 87 remonter, hvartill
komma 123 för ökning af stamhästantalet, eller sammanlagdt 210,
och vid ingeniörtrupperna (bil. 34) 8 för bibehållande af nuvarande
stammen och 6 för ökning deraf eller tillhopa 14. För trängen (bil. 38)
46 Fjerde hufvudtiteln.
skulle endast 10 remonter, motsvarande omsättningen under året, an¬
skaffas.
Den afsevärda höjning af detta anslag, som enligt de gjorda kost¬
nadsberäkningarna skulle erfordras för år 1902, är i hufvudsak beroende
på, dels att kostnaderna för remontering m. m. vid de under omorga¬
nisation varande kavalleriregementena i Skåne och Norrland, hvilka
kostnader nu till största delen utgå från de till omorganisation af dessa
trupper anvisade medel, skola af förevarande anslag gäldas, dels att
statsverket från och med nämnda år skulle öfvertaga remonteringen
jemväl vid det indelta kavalleriet, dels ock att, på sätt ofvan nämnts,
för ökning af antalet stamhästar 129 remonter skulle inköpas. Efter
öfvergångstidens slut, då det ökade antalet stamhästar anskaffats, blifva
kostnaderna å detta anslag proportionsvis mindre.
Generalstabschefen har under anslaget till »aflöning och rekryte¬
ring m. in.» upptagit aflöningsförmåner enligt särskild stat för remon-
teringsstyrelsen. Ehuru jag, såsom jag varit i tillfälle att på annat
ställe uttala, inser fördelarne af en sådan anordning, håller jag dock
före, att nämnda styrelse kan under år 1902 bibehållas vid sin nu¬
varande organisation, hvarigenom kostnaden för samma år något ned¬
bringas, och har jag för den skull låtit arfvodena till styrelsens chef
och redogörare med oförändrade belopp qvarstå under nu ifrågavarande
anslag.
På grund af hvad jag sålunda anfört och då med hänsyn till att
från anslaget hädanefter skulle bestridas kostnaderna för remontering
och skoning in. m. vid hela armén, får jag i underdånighet hemställa,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja detta anslag,
nu......................................................... kronor 190,770: —
med........................................................ » 549,658: —
till........................................................... kronor 740,428: —
äfvensom medgifva, att detta anslag måtte få under
förändrad titel: »Remontering och skoning m. m.» i
riksstaten uppföras.
Fjerde hufvudtiteln.
47
Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis.
Generalstabschefen ifrågasätter i förslaget till ny härordning, att
detta anslag skall uppföras med ett belopp af 427,014 kronor, sedan
organisationen genomförts. Vid denna beräkning har förutsatts, att
antalet stamhästar vid vederbörande truppslag skulle vara fyldt, hvar¬
efter legning af hästar skulle ifrågakomma endast vid artilleriet och
ingeniörtrupperna under repetitionsöfningarna.
Under öfvergångstiden ställa sig förhållandena helt annorlunda. I
samma mån behofvet af stamhästar icke blifvit tillgodosedt, måste bristen
ersättas med legda hästar, och då denna brist är störst under de första
öfvergångsåren, erfordras, att under dessa år ett betydligt antal hästar
legas icke blott vid artilleriet och ingeniörtrupperna utan äfven vid
trängen. Det antal hästar, som under olika perioder af året enligt
öfvergångsförslaget skulle legas under år 1902, och som betingas af
den föreslagna ökningen af de värnpligtiges öfningstid, framgår af de
till sistnämnda förslag hörande bilagorna n:ris 33, 43 och 50. De
gjorda beräkningarna visa, att kostnaderna för samma år skulle uppgå
till följande belopp, nemligen:
vid artilleriet (bil. 29)........................................................ kronor 564,963: —
» ingeniörtrupperna (bil. 34) ....................................... » 50,901: —
)> trängen (bil. 38)............................ » 127,836: —
eller tillhopa kronor 743,700: —
För närvarande bestridas kostnaderna för hästar, hvilka legas för
trängens behof, från anslaget till de värnpligtiges vapenöfningar. Då
emellertid dessa kostnader, enligt hvad jag under nämnda anslag kom¬
mer att föreslå, icke vidare skulle derifrån utgå, böra för nämnda
ändamål erforderliga medel anvisas från annat anslag, och har jag an¬
sett lämpligast, att det beräknade kostnadsbeloppet upptoges under det
nu ifrågavarande. Af denna anledning och då jemförelsevis lång tid
förflyter, innan trängens behof af legda hästar upphör, torde anslaget
böra erhålla en något ändrad benämning, som angifver hela det dermed
afsedda ändamålet.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
[18.]
Lega för hästar
till artilleriets
och ingeniör¬
truppernas
exercis.
48 Fjerde hufvudtiteln.
att öka detta anslag,
nu.......................................................... kronor 154,390: —
med............... » 589,310: —
till........................................................... kronor 743,700: —
äfvensom medgifva, att anslaget måtte få i riksstaten
uppföras under förändrad benämning: '»Lega för hästar
till artilleriets, ingeniörtruppernas och trängens exercis».
Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta
kavalleriets vapenöfningar.
[19.] I den kostnadsberäkning, som bifogats det af chefen för gene-
Det icke gar- ralstaben uppgjorda härordningsförslaget, bar förevarande anslag icke
infanteriets upptagits, men i dess ställe såsom reservationsanslag uppförts ett annat
och indelta anslag under benämning »arméns fält- och fälttjenstöfningar». Denna
vapenöfning åtgärd synes mig vara fullt betingad af den nya organisation, som
gar. armén skulle erhålla. Sedan armén fått en mera likartad samman¬
sättning, kan icke finnas rimligt skäl, hvarför samma slag af utgifter
skulle bestridas från olika anslag, såsom för närvarande är händelsen.
Truppernas vapenöfningskostnader hafva hittills utgått efter olika grun¬
der allt efter som de afsett garnisonerad eller indelt trupp, hvarförutom
de värnpligtiges vapenöfningskostnader bestridts från särskildt anslag.
Då den nya armé, som skulle danas genom den föreslagna här¬
ordningen, i fråga om tjenstgöringsförhållanden närmast vore att jem¬
föra med den nuvarande garnisonerade armén, låg det nära till hands
att man, vid den ändring till likformighet i anslagsväg, som genom för¬
slaget kunde åvägabringas, valde den garnisonerade arméns anslag till
förebild. Anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och det indelta
kavalleriets vapenöfningar eller det s. k. vapenöfningsanslaget har
sålunda utskiftats å »arméns aflöning och rekrytering m. m.» hvad angår
aflönings- och s. k. expenskostnader, å »remontering och skoning m. m.»
hvad beträffar hästarnes sjukvård och skoning vid tjenstgöring, å »arméns
byggnader, mötesfält, kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel» vidkommande mötesfältens underhåll med hvad
dertill hörer, å »arméns mathållning» i fråga om mathållnings- och kok-
inrättningskostnader, å »furagering af arméns hästar» angående hästar¬
nes utfodring och dermed sammanhängande kostnader, å »arméns diverse
intendentur- och sjukvårdsbehof» beträffande kommunionspenningar,
49
Fjerde hufvudtiteln.
sjukvårdskostnader, undervisningsmateriel af alla olika slag, underhåll
af trängfordon, transporter m. fl. utgifter af diverse natur samt å
»arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten» hvad rörer egent¬
liga förläggningskostnader utom sådana, som vidkomma byggnads¬
underhållet. *
Lämpligheten af denna fördelning af ifrågavarande anslag synes
uppenbar och vid sådant förhållande torde detsamma böra ur rikssta-
ten utgå.
Då likväl en del af anslaget icke kunnat utskiftas å andra anslag, anser
jag, lika med generalstabschefen, ett nytt anslag under benämning »arméns
fält- och fälttjenstöfningar» böra i riksstaten uppföras. För dylika öfningar
finnes nemligen icke något särskildt anslag i riksstaten uppfördt, utan hafva
kostnaderna för desamma till hufvudsaklig del gäldats från merberörda
vapenöfningsanslag. För främjande af arméns krigsmessiga utbildning
anser jag, såsom vid annat tillfälle af mig framhållits, ej mindre att
årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen — antingen arme¬
fördelning emot arméfördelning eller inom hvarje arméfördelning
böra hållas och utgöra afslutningen på repetitions- (regemente-). öfnin-
garna, än äfven att fältöfningar med officerare m. fl. årligen i regel
böra utföras såväl vid hvarje arméfördelning som vid kavalleriet och
vid intendenturcorpsen.
Till ledning vid beräkningen af det nya anslagets medelsbehof,
anhåller jag till en början att få hänvisa till en redogörelse för kost¬
naderna för större gemensamma fälttjenstöfningar under de sista 20
åren (bil. 54). Af denna framgår, att kostnaden för en dylik fälttjenstöfning
i afrundadt medeltal bör beräknas till 322,000 kronor, i hvilket belopp
dock ingå provianteringskostnader med omkring 56,600 kronor samt
furageringskostnader med omkring 24,000 kronor, af livilka sistnämnda
kostnader 6,000 kronor kunna beräknas för furagering af de genom
intendenturens försorg legda hästar, livilka icke ingå bland truppförban¬
dens hästar. Då arméns proviantering och furagering äro uppförda under
andra anslag, böra dessa utgiftstitlars slutsumma, med undantag af hvad
deraf utbetalts för furage till nyssnämnda af intendenturen legda
hästar, fråndragas nu beräknade kostnader för större fälttj enstöfnin¬
gar. På sådan grund skulle kostnaden för en dylik öfning, enligt
den vunna erfarenheten från föregående år, beräknas till i rundt tal
250,000 kronor, men som å andra sidan truppens numerär vid blifvande
fälttj enstöfningar skulle efter genomförandet af den nya härordningen
Bill. till lliksd. Frat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 7
50
Fjerde liufvudtiteln.
blifva större än under de öfningar tabellen upptager, finner jag för-
sigtigast att nu beräkna en dylik öfning- till 280,000 kronor.
Beträffande de mindre, arméfördelnings vis utförda fälttjenstöfnin-
garna kan icke från vunnen erfarenhet hemtas någon tillförlitlig grund
för kostnadsberäkningen, då de öfningar af sådant slag, som egt rum,
fått till sin omfattning planläggas med hänsyn till de medel, som för
ändamålet för tillfället anvisats, och således hvarken med afseende å
öfning eller antal kunnat utföras i den omfattning som varit önskvärd.
Jag antager emellertid, att för hvarje sådan öfning vid första, andra,
tredje, fjerde och femte arméfördelningarna skulle erfordras 25,000 kronor,
samt vid den sjette, med hänsyn till de drygare transportkostnaderna
inom denna fördelning, dubbla beloppet, 50,000 kronor, eller i medeltal
omkring 29,000 kronor. Således skulle för de fyra fördelningar, som
icke deltaga i de större fälttienstöfningarna för året, åtgå tillsammans
116,000 kronor.
Enligt hvad erfarenheten hittills gifvit vid handen, hafva fältöfnin-
gar med officerare och intendenturtjenstemän i medeltal kostat 7,500
kronor. Då dylika öfningar årligen skulle hållas inom hvarje armé¬
fördelning samt särskildt för officerare af kavalleriet och för intenden-
turcorpsen, skulle häraf uppkomma en årlig utgift af 60,000 kronor.
Såsom af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 innevarande
månad angående ny härordning framgår, anser jag derjemte lämpligt,
att de kaptener eller ryttmästare, hvilka vilja göra anspråk på befor¬
dran, böra för vinnande af detta mål aflägga vissa prof. Dessa prof
medföra en del utgifter, hvilka lämpligast torde böra bekostas från an¬
slaget till arméns fält- och fälttjenstöfningar. På grund af hvad jag
här anfört skulle detta anslag beräknas sålunda: 280,000 kronor för en
större årlig fälttjenstöfning med två arméfördelningar; 116,000 kronor för
mindre fälttjenstöfningar med fyra arméfördelningar och 60,000 kronor
för fältöfningar eller tillsammans 456,000 kronor, hvartill dock skulle
komma de årliga utgifterna för omförmälda kompetensprof för befor¬
dran till regementsofficer, hvarom någon utredning ännu icke förelig¬
ger, men hvilka kostnader jag förutsätter komma att afrunda nyssnämnda
belopp till 500,000 kronor.
För att i någon mån begränsa utgifterna för landtförsvaret under
år 1902, har jag emellertid förutsatt, att ifrågakomna öfningar ej skulle
redan nämnda år anordnas i hela den utsträckning, som sedermera med
det nya härordningsförslagets genomförande borde ske; och har jag der¬
för ansett anslaget för nämnda år böra bestämmas till allenast 300,000
kronor.
Fjerde hufvudtiteln. 51
Med stöd af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa,,
det Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att ur riksstaten utesluta anslaget till »det icke
garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets
vapenöfningar», nu kronor 1,160,640, och i dess ställe
uppföra ett nytt reservationsanslag, benämndt »arméns
fält- och fdittjenstöfning arv å 300,000 kronor.
De värnpligtiges vapenöfningar.
Uti det af chefen för generalstaben afgifna förslaget till ny här- [20.]
ordning har anslaget till »de värnpligtiges vapenöfningar» — i nu ne värnpiig-
gällande riksstat upptaget till 3,201,080 kronor — beräknats efter Aningar”"
genomförd härorganisation komma att uppgå till 10,161,146 kronor 60
öre. Af den vid nämnda förslag såsom bil. 31 fogade kostnadsberäk¬
ning för detta anslag inhemtas, att från detsamma skulle bestridas
dels inskrifningskostnader samt hyra af expeditionslokaler åt rullförings-
områdesbefälhafvare, färdkostnader, mönstringskostnader samt dagaflö-
ning åt de värnpligtige, dels och på de värnpligtig^ belöpande andelar
af kostnaderna för arméns byggnadsunderhåll, mathållning, munderings-
utrustning, kasernutredning samt ved, ljus och vatten äfvensom diverse
intendentur- och sjukvårdsbehof.
Emot de beräkningar, som ligga till grund för bestämmandet af
de för ifrågavarande ändamål erforderliga medel, har jag icke något
att erinra. Då jag emellertid hyser den åsigt att, sedan armén erhållit
sin nya organisation, de slag af utgifter, hvilka äro med hvarandra lik¬
artade, böra, för vinnande af större öfversigtlighet och reda samt bättre
kontroll, sammanföras under gemensamma anslagstitlar för armén i dess
helhet, anser jag mig ej kunna biträda generalstabschefens förslag, att
kostnader för arméns byggnadsunderhåll, mathållning, munderingsut-
rustning, kasernutredning samt ved, ljus och vatten äfvensom diverse
intendendentur- och sjukvårdsbehof skulle utgå från detta anslag, utan
torde dessa utgifter böra fördelas på andra anslag under fjerde hufvud¬
titeln.
Mot en dylik fördelning af berörda kostnader har invändts, att
vissa af dessa, som till följd af de värnpligtiges vexlande numerär
svårligen på förhand kunna beräknas och derför fortfarande borde af
förslagsanslag bestridas, skulle komma att falla på i riksstaten uppförda
52
Fjerde hufvudtiteln.
reservationsanslag, nemligen: »arméns munderingsutrustning», »arméns
diverse intendentur- och sjukvårdsbehof» äfvensom »arméns kasernutred¬
ning samt ved, ljus och vatten». Jag kan dock icke finna, att några
olägenheter deraf uppstå, om årligen vid statsregleringarnas uppgörande
tillses, huruvida antalet af de värnpligtige under nästföregående år under¬
gått någon afsevärd förändring och nämnda anslag sålunda befunnits
mindre väl motsvara de på dem belöpande utgifter, samt i dylikt fall
rättelser i anslagens belopp ega rum. Att en sådan rättelse härigenom
kommer att inträda först ett år senare än förhållandena kräft, anser
jag fullt uppvägas af den reda och ordning i räkenskaperna, som vinnes
genom tillämpandet af bestämda grunder för beräknande af anslagen
samt genom det derigenom möjliggjorda undvikandet af de för nog¬
grann kontroll af utgifterna synnerligen olämpliga omföringarne mellan
anslagen.
De delar af kostnaderna för de värnpligtige, hvilka enligt beräk-
ningarne i bil. 39 vid detta protokoll skulle komma att upptagas å
särskildt anslag, blifva sålunda följande:
rullföringsväsendet
färder........................
mönstringar ............
dagaflöning ............
å fastlandet och å Gotland ...
|
kronor
|
225,565: —
|
|
»
|
500,000: —
|
|
»
|
25,000: —
|
|
»
|
492,334: —
|
eller tillsammans
|
kronor
|
1,242,899: —
|
hvilket belopp synes mig böra i riksstaten uppföras såsom förslagsan¬
slag under benämning »de värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovis¬
ning m. m.»
I detta sammanhang vill jag framhålla, att anledningen dertill, att
dagaflöningskostnaden beräknats dels efter 50 öre och dels efter 10
öre, är den att de värnpligtige, som under år 1902 komma att fullgöra
andra årets beväringsöfning, ansetts fortfarande såsom hittills böra
komma i åtnjutande af 50 öres dagaflöning, hvaremot alla öfriga böra
i dagaflöning erhålla allenast 10 öre på skäl, som af mig blifvit vid
annat tillfälle anförda.
I statsrådsprokollet den 7 innevarande månad, som åtföljer Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till ny värpligtslag, har jag varit i till¬
fälle att framhålla vigten och betydelsen af inskrifningsväsendets ord¬
nande efter andra grunder än de nuvarande. De hittills för inskrif-
ningsväsendét belöpande kostnader utgå nu från förevarande anslag med
103,270 kronor och från extra anslaget »för tillämpning af nya värn-
pligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redo¬
53
Fjerde hufvudtiteln.
visning m. in.» med 53,000 kronor eller tillsammans 156,270 kronor
samt beräknas hädanefter till 225,565 kronor..
På grund af hvad jag ofvan anfört, hemställer jag det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att ur riksstaten utesluta anslaget till »de värn-
pligtiges vapenöfningar», nu kronor 3,201,080, och i
dess ställe uppföra ett nytt förslagsanslag, benämndt
■»de värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovisning
in. m.r> å kronor 1,242,899.
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar
och materiel.
Detta anslag, som i den vid chefens för generalstaben förslag fo¬
gade tabell rörande kostnaderna för den nya härordningen vid öfver-
gångstidens slut är beräknadt att utgå med 3,176,000 kronor, finnes i
riksstaten för innevarande år upptaget till 1,441,175 kronor. Enligt
den för anslaget senast faststälda stat af den 19 oktober 1900 är det¬
samma uppdeladt å nio olika titlar med de benämningar och belopp,
som finnas angifna i den vid detta protokoll fogade tablå (bil. 55),
hvarjemte i nämnda stat åberopas särskilda aflöningsstater för artilleriets
fabriker, faststälda för Carl Gustafs stads gevärsfaktori den 10 mars
1876, för Mariebergs ammunitions fabrik den 26 maj samma år och för
Åkers krutbruk den 31 december 1888. Af nämnda tablå framgå äf¬
ven de summor, med hvilka de särskilda titlarna komma att minskas vid
Vaxholms artillericorps’ öfverflyttning till femte hufvudtiteln, äfvensom
de belopp, med hvilka, enligt min åsigt, hvar och en af dessa titlar
bör under år 1902 utgå; och torde det tillåtas mig härmed närmare
redogöra för de skäl, som legat till grund för de ändringar af dessa
belopp, hvilka jag nu går att föreslå.
Den å titel I Artillerimateriel upptagna första underafdelningen »fält¬
artilleriet», hvilken är afsedd att bekosta underhållet af fältartillerimate-
terielen jemte inventarier, materialier och förbrukningspersedlar samt
arbets- och transportkostnader vid tygförråden i Stockholm, Göteborg,
Kristianstad, Östersund, Jönköping, Visby samt från och med 1901 jem¬
väl Upsala, har, enligt hvad arméförvaltningen anmält, visat sig
icke kunnat under treårsperioden 1897—1899 bestrida erforderliga
kostnader, hvilka i medeltal per år öfverstigit det anslagna beloppet,
[21.]
Arméns vapen,
ammunition
och skjutöf¬
ningar samt
artilleriets
öfningar och
materiel.
54
Fjerde hufvudtiteln.
70.000 kronor, med 29,000 kronor, ett förhållande, som berodde i främ¬
sta rummet på den omständigheten att fältartilleriets öfningar under
de senare åren blifvit allt mer och mer omfattande och bedrifvits grund¬
ligare och mer fältmässigt, hvaraf en ökad slitning af materielen blifvit
en oundviklig följd.
Med antagande af det nya liärordningsförslaget blifver under år 1902
fältartilleriets stamtrupp väl icke i väsentlig mån förändrad, men de
värnpligtiges antal och öfningstid ökas deremot i betydlig grad, hvaraf
helt naturligt följer att materielen kommer att under längre tid och till
större antal än hittills vara i bruk samt derigenom underkastas större
slitning och således äfven fordra större underhållskostnad. Arméför¬
valtningen anser denna lämpligen kunna beräknas blifva proportionel
med det ökade antalet tjenstgöringsdagar för stamtrupp och värnplig-
tige tillsammans.
Enligt denna beräkningsgrund borde, jemlikt arméförvaltningens
åsigt, den summa, som redan nu visat sig för ifrågavarande ändamål
erforderlig, ökas med 26 procent och anslagstiteln sålunda höjas till
125.000 kronor, men med tanke på nödvändigheten af att, med hänsyn
till öfriga anslagskraf, för år 1902 nedbringa anslagets slutsumma till
så lågt belopp som möjligt, anser jag, på sätt arméförvaltningen äfven
föreslagit, höjningen för nämnda år böra begränsas till 112,000 kronor.
A den andra underafdelningen af titel I »fästningsartilleriet», hvar¬
ifrån bestridas utgifter för underhållet af fästningarnas bestyckning samt
positionsartillerimaterielen jemte inventarier, materialier och förbruknings¬
artiklar äfvensom arbets- och transportkostnader vid tygförråden på
Karlsborgs samt Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningar, har under
treårsperioden 1897—1899 årligen uppstått en brist af omkring 3,500
kronor, beroende dels på samma omständigheter, som ofvan anförts angå¬
ende fältartilleriet, dels äfven i väsentlig grad deraf att fästningsartille-
riets materiel under de senare åren blifvit i högst betydlig mån ökad.
Genom Vaxholmscorpsens öfverflyttande till femte hufvudtiteln minskas
visserligen, såsom af tablån framgår, den erforderliga anslagssumman,
men genom härordningsförslagets genomförande ökas deremot tjenst-
göringsdagarnes antal vid fästningsartilleriet synnerligen under den del
af öfvergångstiden, då positionsartilleriregementets värnpligtige skola
utbildas vid detta vapen i afvaktan på uppsättandet af det nya posi-
tionsartilleriregementet, så mycket att enligt samma beräkningsgrund,
som följts vid fältartilleriet, det nu erforderliga behofvet torde böra
ökas med 93 % och beräknas till 13,400 kronor. Jag anser mig emel¬
lertid kunna biträda arméförvaltningens af ofvan angifna skäl gjorda
Fjerde liufvudtiteln. 55
hemställan, att ifrågavarande undertitel för närvarande bestämmes till
10,000 kronor.
Hvad titeln II Handvapen angår, röner densamma genom Vaxholm s-
corpsens öfverflyttning en obetydlig förminskning af 200 kronor, men
torde dock denna titel af nedannämnda skäl böra böjas. Uti underdånig
skrifvelse har nemligen chefen för fjerde arméfördelningen hemstält, att
de rengöringsmedel för handvapen, hvilka för närvarande bekostas af
stammanskapet, måtte, i likhet med de för värnpligtige behöfliga dylika
medel, få anskaffas på statens bekostnad, och bär såsom skäl härför
blifvit anfördt, att 6,5 mm. geväret torde kräfva en omsorgsfullare vård,
än gevär af äldre modell, och att det i anledning häraf vore fördelak¬
tigt om rengöringsmedlen finge anskaffas genom regementsförvaltnin-
garnas försorg, hvarvid det dock ej vore lämpligt, att manskapet genom
afdrag å lön eller på annat sätt skulle ersätta härtill förskjutna kost¬
nader. Arméförvaltningen har äfven funnit det fullt befogadt, att för
samtliga till tjenstgöring använda, staten tillhöriga vapen rengörings¬
medel bekostades af staten, samt beräknat, att för sådant ändamål kräf-
des en höjning af det nuvarande anslaget med 12,000 kronor.
Vid härordnings förslagets genomförande erfordras å denna titel ep
ytterligare höjning. Från densamma bekostas nemligen hufvudsakligast
underhåll af gevärspersedlar samt inventarier, materialier och förbruk-
ningspersedlar vid gevärsförråden, och då gevärspersedlarnes slitning
torde kunna beräknas vara beroende på antalet tjenstgöringsdagar för
alla härmed utrustade, d. v. s. i detta fall för hela armén, torde äfven
den behöfliga anslagsökningen böra beräknas proportionel med ökningen
i antalet tjenstgöringsdagar. En sådan beräkning gifver vid handen,
att titeln »handvapen» borde ökas med ungefär 67 %, men af förut an¬
förda skäl får jag, i enlighet med hvad arméförvaltningen jemväl före¬
slagit, hemställa, att för år 1902 ökningen beräknas efter endast 34 %.
Vid bifall till de sålunda föreslagna tvenne höjningarne skulle anslags-
titelns belopp komma att utgå med 83,000 kronor.
Hvad beträffar de å titel III Ammunition upptagna underafdelningar
»fältpjeser» och »fästningspjeser», af hvilka den senare genom Vaxholms-
corpsens öfverflyttning minskats med 24,400 kronor, bestrides från dessa
hufvudsakligast kostnaden för den årliga förbrukningen af artilleriprojek¬
tiler med rör och öfriga tillbehör. Denna förbrukning, som för att den
ökade öfningstiden skall kunna rätt tillgodoses, lärer komma att i afsevärd
grad ökas, torde böra så beräknas, att hvarje man under sin utbildnings¬
tid får tillfälle att under ett visst antal skott tjenstgöra vid kanonen
under skarpskjutning, ökningen i anslagstiteln kan sålunda beräknas
56 Fjerde hufyudtiteln.
proportionel med ökningen af antalet i öfningarna deltagande. Enligt
denna beräkningsgrund skulle nu ifrågavarande undertitlar höjas till
resp. 340,000 kronor och 54,000 kronor, men anser jag i likhet med
arméförvaltningen och särskildt med hänsyn till att antalet batterier
och kompanier under 1902 icke ökas, anslagen kunna för sagda år be¬
räknas för fältartilleriet till 277,000 kronor och för fästningsartilleriet
till 32,000 kronor.
Den under titel III anslagna ammunitionen för »handvapen» är för
närvarande beräknad för en ammunitionsförbrukning, revolverammuni-
tien oberäknad, af i rundt tal 51 2 millioner skarpa och 3l 2 millioner
lösa gevärspatroner. Då vid öfvergången till den nya härordningen
lärer böra till den värnpligtige rekrytens utbildning anslås samma
ammunitionsmängd, som nu är anslagen till stamrekryten, torde härige¬
nom, enligt utförda beräkningar, kunna uppkomma en ammunitionsför¬
brukning för år 1902 af ungefär 7,800,000 skarpa och 3,400,000 lösa
gevärspatroner, hvilket med nuvarande pris för ammunitionen betingar
en kostnad af 984,000 kronor, hvaraf likväl 140,000 kronor torde böra
påföras anslaget till kruttillverkningen. Då emellertid den så beräk¬
nade ammunitionsförbrukningen lärer vara ett maximum, som icke
kommer att under år 1902 fullt uttagas, torde för samma år anslaget
till ammunition för handvapen, på sätt af armé förvaltningen blifvit
föreslaget, lämpligen böra höjas till 720,000 kronor.
Anslagstiteln för kruttillverkning, hvars storlek är beroende af den
mängd ammunition, som årligen förbrukas, har med stöd af de ofvan
föreslagna höjningarna å öfriga underafdelningar af denna anslagstitel
af arméförvaltningen beräknats för 1902 böra utgå med 230,000 kronor.
Det å titel IV Öfningar »för artilleriet» anslagna belopp, hvilket, på
sätt närlagda tablå utvisar, i någon mån minskas vid Vaxholms artilleri-
corps’ öfverflyttning, har, enligt hvad arméförvaltningen anmält, på
grund af de förhållanden, under hvilka artilleriets öfningar numera be-
drifvas och hvarom ofvan talats under titel I, visat sig mer och mer
otillräckligt. Arméförvaltningen, hvars mening jag härvid biträder, har
ansett en höjning redan under nuvarande förhållanden vara erforderlig
med minst 21,000 kroror och, med hänvisande till den beräkningsgrund,
som följts vid förslaget om höjning af anslagen under titel I, hemstält,
att nu ifrågavarande anslagsdel finge för 1902 utgå med ytterligare
5,950 kronor, hvarigenom densamma skulle komma att uppgå till 60,000
kronor.
Äfven det under titel IV »för öfriga vapen» anslagna belopp har
under de senaste åren visat sig otillräckligt, i det bristen år 1898 uppgick
57
Fjerde hufvudtiteln.
till omkring 3,500 kronor och år 1899 till 6,800 kronor. I betraktande
häraf och då en allmän klagan under de senare åren försports öfver
knappheten af de anslag, som kunnat anvisas för underhåll dels å in¬
fanteriets skjutbanor af blinderingar och öfrig målskjutningsmateriel,
dels ock af materielen för fältskjutning i trupp, samt otillräckligheten
af dessa medel torde blifva än mer kännbar i den mån det nya 6,r>
mm. geväret kommer till allmän användning, anser arméförvaltningen,
som i ämnet hört vederbörande arméfördelningschefer, att ifrågavarande
anslagsmedel böra med hänsyn endast till nuvarande förhållanden höjas
med 10,000 kronor, samt att samma medel, med tanke på genomföran¬
det under år 1902 af det nya härordningsförslaget, icke böra för
nämnda år sättas lägre än till 62,000 kronor, hvilken åsigt jag till
fullo delar.
Titeln V Fabriker har sedan år 1897 icke undergått någon förändring.
De ändringar, som för år 1902 äro erforderliga, grunda sig dels på be-
hofvet att med den nya härordningens införande bringa reda i de nu
å fabrikernas stater upptagna, sins emellan olika löneförmåner, dels ock
på sträfvan att åstadkomma erforderlig förbättring af hit hörande civil¬
militära personals lönevilkor. Vid uppgörande af förslag till dessa har
uppstälts såsom önskemål, att aflöningsformerna måtte blifva desamma,
som för det stora flertalet af arméns öfriga personal och sålunda utgå
med lön och dagaflöning. Enär emellertid fabrikernas personal, för
hvilken fordras särskild utbildning inom det tekniska facket eller i för-
valtningsgöromål vid fabrikerna, icke kunna rättvisligen i allo likställas
med den rent militära personalen af motsvarande rangklass, samt här¬
till kommer att någon utsigt till vidare befordran i allmänhet för ifråga¬
varande personal ej förefinnes, synes en förbättring af lönen efter vissa
års väl vitsordad tjenst vara önskvärd genom uppförande å staten af
ålderstillägg, afvägda med hänsyn till lönernas belopp, så att vederbö¬
rande komme i åtnjutande af ungefär samma pension som nu.
Med stöd af ofvanstående principer har arméförvaltningen upp¬
gjort förslag till Stater för är 1902 för Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
för Ainmunitionsfabriken och för Åkers krutbruk.
Beträffande de särskilda beställningarna har, hvad först angår nu¬
varande verkmästarebeställning med lön 3,000 kronor, innehafvaren häraf,
hvilken bör vara en fullständigt utbildad ingeniör och hafva genomgått
teknisk högskola samt i öfrigt erhållit den utbildning, som vid de olika
fabrikerna är för arbetenas ledande erforderlig, ansetts böra med titel
af fabriksingeniör uppföras i kaptens aflöningsklass.
Dih. till Riksd. Prat. IDOL 1 Sami. 1 Aid. 1 Haft.
8
58 Fjerde hufvudtiteln.
Förvaltare, som nu uppbära i lön 1,800 kronor och äro berättigade
till ett å två ålderstillägg å 300 kronor, hafva uppförts i subalternofficers
löneklass, dock med fortfarande rätt till ålderstillägg. I fråga om
denna personal har arméförvaltningen särskildt framhållit, att förvaltarne
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori och ammunitionsfabriken för när¬
varande eg a uppbära tvenne ålderstillägg, hvarigenom den slutliga
lönen för en hvar af dem uppginge till 2,400 kronor. Arméförvaltnin¬
gen har derför hemstält, att förvaltarne vid nu ifrågavarande fabriker
måtte tilldelas två ålderstillägg af sådan storlek, att den slutliga lönen
komme att uppgå till ungefär samma belopp som den nuvarande.
Besigtningsrustmästare, hvilkas nuvarande lön uppgår till 1,500 kronor,
samt verkmästare hafva uppförts i underofficers (fanjunkares) aflönings-
klass, men dessutom i ofvan angifvet syfte tilldelats ålderstillägg. För
vissa personer af denna kategori, synnerligast dem, som under pågående
gevärstillverkning vid faktoriet bestrida mycket ansvarsfulla poster, kan
visserligen den nu föreslagna aflöningen ingalunda anses tillräcklig,
men torde åt sådan personal kunna i händelse af behof från det an¬
slag, med hvilket kostnaden för tillverkningen bestrides, beredas till¬
fälliga löneförbättringar, beroende på tillverkningens omfattning.
Fabriksskrifvare, som nu i lön åtnjuta 1,000 kronor, hafva äfven
uppförts i underofficers (sergeants af första klass) aflöningskategori samt
tilldelats ålderstillägg enligt förut angifna grunder.
I sammanhang härmed har arméförvaltningen anfört att, enär ut¬
öfver de i slutsumman för Carl Gustafs stads gevärsfaktoris stat in¬
räknade belopp, tillhopa 18,825 kronor, tillkomme, förutom ofvan an¬
gifna ålderstillägg, nu utgående arfvoden till styresmannen och läkaren,
samt omkostnader för eldning, städning, belysning m. m., det för fak¬
toriet nödiga beloppet borde bestämmas till 36,000 kronor.
Uti ammunitionsfabrikens stat vore uppförd nu befintlig personal —
deribland en förvaltare och en fabriksskrifvare, hvilka hittills åtnjutit
endast arfvoden — hvarjemte såsom synnerligen behöfliga, med hänsyn
till fabrikens ökade verksamhet, å staten upptagits en fabriksingeniör
och en fabriksskrifvare, den sistnämnde afsedd för afdelningen å Karls¬
borg.
Då för ammunitionsfabriken borde utgå, förutom beloppet å förslags-
staten, 14,325 kronor, jemte ålderstillägg, äfven de nuvarande arfvodena
till styresman, arbetsofficerare och underofficerare, tjenstgörande såsom
verkmästare, samt omkostnader för expenser in. in., borde under titeln
»ammunitionsfabriken» för år 1902 uppföras ett belopp af 30,000 kronor.
Beträffande staten för Åkers krutbruk komme den derå uppförda
59
Fjerde hufvudtiteln.
verkmästare^’ensten att nytillsättas. Beräknades att af anslaget utginge
nuvarande arfvoden till styresman, arbetsoflicerare, läkare med flere
samt omkostnader med förutvarande belopp, kunde utgifterna för krut¬
bruket under år 1902 beräknas till 8,500 kronor.
I likhet med arméförvaltningen anser jag, att personalen vid krut¬
bruket, hvilken hittills icke uppburit löner utan erhållit endast arfvo¬
den, bör likställas med personalen vid statens öfriga verkstäder, då
intet skäl kan finnas att försätta dem i en undantagsställning, som
torde kunna medföra olägenhet af hvarjehanda art.
Arméförvaltningens förslag att tilldela fabriksförvaltarna tvenne
ålderstillägg å hvartdera 500 kronor kan jag deremot icke biträda, enär
dessa derigenom komrne i åtnjutande af löneförmåner, hvilka icke torde
kunna beredas de med dem för öfrigt jemstälda tjenstemän vid armén
till samma belopp. Jag anser derför, att dessa förvaltare icke böra
komma i åtnjutande af mer än ett ålderstillägg af ofvan angifna storlek.
De stater för ifrågavarande verkstäder, som detta protokoll bifogas
(bil. 56, 57, 58), äro sålunda affattade i likhet med de af arméförvalt¬
ningen uppgjorda, dock med den förändringen att för fabriksförvaltarna
upptagits endast ett ålderstillägg å lönen å 500 kronor efter 5 års väl
vitsordad tjenst.
I detta sammanhang torde det tillåtas mig erinra, att aflöningsför-
månerna till personalen vid artilleriets fabriker blifvit i chefens för
generalstaben förslag uppförda å anslaget »aflöning och rekrytering m. m.».
Af skäl, som jag närmare utvecklat i mitt anförande till statsrådsproto¬
kollet den 7 innevarande januari angående den nya härordningen, har jag
emellertid ansett, att ifrågavarande personals aflöning lämpligen bör
utgå från nu förevarande anslagstitel, från hvilken äfven för närvarande
denna aflöning hufvudsakligen bekostas.
De reparations- och underhållskostnader, som vid besigtningsförrätt-
ningar ansetts nödiga för vidmakthållande af byggnader, tillhörande ar¬
tilleriförråden, fabrikerna, skjutlälten in. in., hafva under senare åren
uppgått till icke oväsentligt högre belopp, än den å titeln VI upptagna
anslagssumman, hvadan betydliga nedsättningar måst ske. Sålunda hafva
exempelvis under hvartdera af åren 1899 och 1900 reparationsarbeten
för omkring 7,400 kronor måst uppskjutas till ett kommande år. Ett
sådant till vägagående kan dock ej i längden fortfara, ty derigenom
måste årligen behofven växa, på samma gång skadorna småningom för¬
värras och byggnadernas bestånd på ett betänkligt sätt äfventyras. Då
härtill kommer, att under åren 1899 och 1900 uppförts ett stort antal
nya byggnader, hvilka äfven skulle med detta anslags tillgångar under-
60 Fjerde hufvudtiteln.
hållas, är en ökning af denna anslagstitel synnerligen behöflig och torde
i enlighet med arméförvaltningens beräkning böra bestämmas till 10,000
kronor, hvarigenom anslagstitelns slutsumma, sedan Vaxholmscorpsen
öfverflyttats, komme att höjas till 48,000 kronor.
Vid öfvergången till den nya härordningen böra, på sätt jag redan
under [6] erinrat, till titeln VII Skjutfält öfverföras de löner till för¬
valtaren och handtverksmästaren å Marma skjutfält, hvilka nu utgå från
anslaget till aflöning och rekrytering (artilleriet gemensamt), men i de
nya staterna blifvit derifrån uteslutna. Med beräkning af nämnde per¬
soners aflöning i likhet med hvad ofvan föreslagits för förvaltare och
handtverksmästare i allmänhet torde förevarande anslagstitel böra höjas
till 25,000 kronor.
Enär transportkostnader för ammunition m. in. lärer ökas i samma
mån som ammunitionsförbrukningen blifver större, torde det under titeln
VIII Transporter uppförda belopp böra, efter framräknande af hvad der¬
utaf är afsedt för Vaxholms artillericorps, ökas till 21,000 kronor.
Hvad slutligen angår titeln IX Diverse behof skola från denna, bland
annat, bestridas kostnaderna för artilleriförsök, men erfarenheten har
visat, att anslagstiteln härtill lemnat föga eller ingen tillgång. Derest
det svenska artilleriet skall kunna följa med nutidens snabba utveckling
af detta vapen, torde det emellertid vara nödvändigt, att omförmälda
försök i skäligen vidsträckt omfattning komma till utförande, hvarför
de härtill afsedda tillgångarna böra upptagas med så stort belopp, att något
hinder genom anslagets otillräcklighet ej må uppresas mot undersökningar
och experiment, som för artillerivapnets jemna utveckling äro nöd¬
vändiga. Härvid bör särskildt beaktas, att vid en period, då man står
i begrepp att införa fälthaubitzer och nytt positionsartilleri, försök i
större omfattning än hittills ovilkorligen blifva nödvändiga.
För att kunna följa utvecklingen af vapentekniken utom vårt eget
land är det äfven oafvisligt, att medel finnas tillgängliga till bekostande
af en del tillfälliga resor för artilleriofficerare för bevistande af i ut¬
landet anstälda artilleriförsök.
Bland öfriga till sistnämnda anslagstitel hörande utgifter ingå dels
expenser vid generalfälttygmästarens expedition, der, i följd af göromå-
lens ständiga tillväxt, jemväl krafven på ökade expensmedel gjort sig
gällande, dels ock underhållet af artillerimuseet, som i mån af samlin¬
garnas ökande påkallar högre underhållskostnader.
Enligt hvad jag under [6] erinrat bör till denna titel öfverfö¬
ras de arfvoden och öfriga medel, tillhopa 7,435 kronor, hvilka förut ut¬
gått från anslaget till aflöning och rekrytering (artilleriet gemensamt)
61
Fjerde hufvudtiteln.
men uteslutits ur de upprättade nya staterna för artilleriet. Af nu an¬
förda skäl anser jag, att anslagstiteln diverse behof bör för år 1902
höjas till 35,500 kronor.
Vid angifvande af de å detta anslags särskilda titlar erforderliga
förhöjningar har jag städse tagit hänsyn till nödvändigheten, att för år
1902 nedbringa kostnaderna till de lägsta möjliga, men torde dessa icke
kunna ytterligare nedsättas utan att rubba planen för härordnings för¬
slagets jemna genomförande.
På grund af hvad jag sålunda anfört och med stöd af de utaf ar¬
méförvaltningen rörande ifrågavarande anslagsbehof verkstälda utred¬
ningar, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes före¬
slå Riksdagen
att höja anslaget till arméns vapen, ammunition och
skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel
nu.......................................................kronor 1,441,175: —
med..................................................... )) 348,825: —
till.......................................................kronor 1,790,000: —
Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel. I
I chefens för generalstaben förslag till ny härordning upptages
för bestridande, efter förslagets genomförande, af underhållet utaf
arméns under fortifikationsdepartementets vård stälda byggnader och
mötesfält, af kommendantskapsutgifter samt af kostnaderna för forti¬
fikationens öfningar och materiel, dels ett fast anslag till belopp af
694,115 kronor 1 öre, dels ock ett förslagsanslag under titeln i<de värn-
pligtiges vapenöfningar» till belopp af 534,367 kronor 26 öre eller till¬
sammans i afrundadt tal 1,229,000 kronor.
Af det nuvarande anslaget, som i gällande riksstat finnes uppfördt
med 495,000 kronor, må jemlikt den senaste af Kongl. Maj:t för an¬
slagets användande utfärdade stat utgå till nybyggnader och underhåll
af rikets fästningar samt landtförsvaret tillhörande, under arméförvalt¬
ningens å fortifikationsdepartementet vård stälda hus och byggnader
431,000 kronor, till kommendantskapsutgifter 16,500 kronor, till forti¬
fikationens öfningar 26,000 kronor och till fortifikationens materiel 21,500
kronor.
Med tillkännagifvande att sistberörda tre belopp för närvarande vore
tillräckliga för bestridandet af de utgifter, för hvilka de vore alsedda,
[22.]
Arméns bygg¬
nader och
kommendant¬
skapsutgifter
samt fortifika¬
tionens öf¬
ningar och
materiel.
62 Fjerde hufvudtiteln.
men att den för nybyggnader och underhåll af rikets fästningar
och nyssnämnda hus och byggnader anslagna summa deremot mer och
mer visat sig otillräcklig, har arméförvaltningen å nämnda departement
i skrifvelse af den 14 november sistlidet år erinrat, hurusom redan uti
departementets skrifvelse den 15 november 1897, — med begäran om
höjning af ifrågavarande anslag med 30,000 kronor för ökad under¬
hållskostnad af de efter år 1883 uppförda byggnader, hvilken höjning
blifvit af 1898 års Riksdag beviljad, — framhållits, att detta anslag,
äfven med tillägg af nämnda förhöjning, dock icke blefve tillräckligt,
enär dels den ökade underhållskostnaden för de tre nya gardeskaser-
nerna, hvilka vore betydligt större än de gamla, icke i den begärda
förhöjningen medräknats, dels underhållet af byggnaderna på mötes¬
platserna komme att blifva betydligt drygare i den mån de värnplig-
tiges öfningstid blifvit utsträckt och till följd häraf fordringarna på
beqvämlighet, hvilken dittills föga tillgodosetts, blifvit ökade.
Men utom nämnda tvänne orsaker till ifrågavarande anslags otill¬
räcklighet hade sedan år 1897 andra vida mer vägande tillkommit. I
främsta rummet hade de under de senaste tre åren alltjämt stegrade
prisen å byggnadsmaterialier och arbetskraft förorsakat, att anslaget
numera icke på långt när vore tillräckligt att tillfredsställa alla de kraf,
som stäldes på detsamma. Ej blott en stor mängd, af regementsför-
valtningarne begärda och väl behötliga om- och tillbyggnads- samt
mindre nybyggnadsarbeten, uppgående under senaste två år till öfver
300.000 kronor, hade måst afslås, utan äfven åtskilliga, under år 1900
till öfver 100,000 kronor beräknade reparations- och underhållsarbeten,
som för byggnadernas bestånd varit högeligen påkallade, hade måst
åsidosättas. Då härtill komme, att priserna sedan år 1897 stigit för
arbetskraft med omkring 30 % och för byggnadsmaterialier af olika
slag med 20 å 40 % , borde endast till följd af dessa förhållanden det
nu utgående anslaget, 431,000 kronor, höjas med 30 % eller omkring
130.000 kronor.
Men vidare hade sedan år 1897 en ganska stor mängd oundgäng¬
ligen behöfliga nybyggnader tillkommit, såsom 4 befäls- och underbe¬
fälsbyggnader i Vaxholm, 1 befälsbyggnad i Umeå, 8 bad- och tvätt¬
hus, 3 depotstall, 2 observationsstall och 1 sommarstall vid olika kasern-
etablissement samt 1 nytt beväringsetablissement i Kristianstad, hvilka
samtliga nybyggnader betingat en anläggningskostnad af omkring 600,000
kronor och hvilkas framtida underhåll, beräknadt efter 1 V* % af an¬
läggningskostnaden, uppginge till 7,500 kronor. Dessutom hade under
de senaste åren en del nya fästningsanläggningar vid Vaxholm och
• Fjerde hufvudtiteln. 63
Karlsborg tillkommit, livilkas underhåll kräfde en icke obetydlig årlig
kostnad.
Slutligen hade de å indelta arméns mötesplatser belägna etablisse-
menten — tillsammans innefattande icke mindre än 873 särskilda bygg¬
nader, hvilka till större delen blifvit uppförda under 1870- och 80-talen
och detta på ett mycket provisoriskt sätt, afsedda, som de vore, att
fylla inqvarteringsbehofvet endast under den korta tid på högsommaren,
som då var anslagen till såväl stammens som beväringens öfningar —
befunnits i behof af vida grundligare reparationer och förbättringar än
förut beräknats. Sålunda vore t. ex. nästan alla byggnaderna täckta
endast med papptak, hvilka nu till största delen visat sig så bristfälliga,
att de måste utbytas mot plåttak.
Ehuru på grund af dessa omständigheter anslaget till underhåll af
arméns under fortifikationsdepartementets vård stälda byggnader borde
höjas med minst 140,000 kronor, hade arméförvaltningen, under anta¬
gande, att de nu så uppdrifna prisen på arbetskraft och byggnads¬
materialier icke vidare komme att stiga utan möjligen tvärt om skulle
något sjunka, icke ansett sig för närvarande böra föreslå en förhöjning
med hela detta belopp, utan med tillsvidare blott 80,000 kronor, mot¬
svarande något mindre än 20 % af den nu utgående anslagssumman.
Uti det embetsmemorial, som finnes fogadt vid armé- och marinför¬
valtningarnas den 28 november 1900 afgifna utredning angående de belopp,
som från, bland andra, förevarande anslag borde öfverflyttas till femte
hufvudtiteln, under förutsättning att ärenden rörande Vaxholms artilleri -
corps samt Vaxholms och Oskar Fredriksborgs fästning, Karlskronas be¬
fästningar äfvensom befästningarne vid inloppet till Göteborg och vid
Fårösund komme att öfverflyttas från landtförsvars- till sjöförsvars¬
departementet, har anförts, att i sådant fall anslagets nuvarande belopp,
enligt gjord beräkning, borde minskas med 72,400 kronor, samt den
nu ifrågasatta förhöjningen i anslaget med 80,000 kronor nedsättas
med 10,000 kronor.
På sätt jag under [19.] och [20.] anfört, hafva från de nuvarande,
under arméförvaltningens å intendentsdepartementet vård stälda an¬
slagen till »det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalle¬
riets vapenöfningar» och till »de värnpligtiges vapenöfningar», hvilka
anslag, enligt hvad jag hemstält, skulle komma att uppdelas å andra
anslagstitlar, bekostats underhållet af arméns mötesfält. Redan vid
1892 års urtima riksdag framhölls af dåvarande chefen för landtför¬
svarsdepartementet lämpligheten deraf att inseendet öfver mötesplat¬
serna flyttades från intendents- till fortifikationsdepartementet, hvilket
[23.]
Trängens
öfningar.
64 Fjerde hufvudtiteln.
sistnämnda departement numera fått sig anförtrodt uppsigten och vården
af de å dessa platser uppförda byggnader. För vidtagande af berörda
åtgärd, hvilken jag finner vara lämplig och befogad, torde vara nödigt
att de medel, Indika från nämnda båda anslag med ett årligt belopp
af 50,000 å 60,000 kronor utgått för mötesplatsernas underhåll, upp¬
föras å nu förevarande anslag. Med hänsyn till ökningen i de värn-
pligtiges öfningstid m. fl. förhållanden, torde anledning ej förefinnas
till antagande, att utgifterna för omförmälda ändamål kunna nedbringas
under sistberörda belopp, med hvilket anslaget sålunda torde böra ökas.
På grund af hvad jag ofvan anfört och då detta anslag sålunda
skulle komma att å ena sidan minskas med det belopp, som derifrån
utgår till underhåll af sjöfästningarne eller 72,400 kronor, men å andra
sidan höjas dels i följd af ökade kostnader för underhåll af nu befint¬
liga byggnader, med 70,000 kronor och dels genom öfverflyttningen
från de förutvarande vapenöfningsanslagen med 60,000 kronor, eller
tillsammans 130,000 kronor, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att förevarande anslag måtte i riksstaten upptagas
under titel: »Arméns byggnader, möte&fält, kommen¬
dantskap sutgifter samt fortifikationens öfningar och ma¬
teriel» äfvensom att
anslaget, nu ....................................... kronor 495,000: —
måtte ökas med................................. » 57,600: —
till ......................................................... kronor 552,600: —
Trängens öfningar.
Från det i riksstaten uppförda anslaget till »trängens öfningar» be¬
stridas för närvarande kostnaderna för hästutredning och materiel vid
öfningarna med trängens stamtrupper, dock med undantag af utgifterna
för intendentur- och sjukvårdsträng.
Då jag emellertid ansett lämpligt, att ifrågavarande kostnader sam¬
manföras med andra utgifter af liknande art under anslag, afsedda för
hela armén, har jag, i enlighet med hvad chefen för generalstaben före¬
slagit, upptagit samma kostnader under anslagen till »arméns munde-
ringsutrustning» och till »arméns diverse intendentur- och sjukvårds-
behof».
Fjerde Jiufvudtiteln. 65
Med anledning häraf får jag i underdånigh&t hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att detta anslag, nu 5,000 kronor, måtte ur riks-
staten uteslutas.
Mathållning vid garnisonerade armén.
Chefen för generalstaben har uti sitt förslag till ny härordning
under benämning »mathållning för arméns manskap» upptagit ett anslag,
som efter genomförd härordning skulle uppgå till 2,813,899 kronor
40 öre.
Häri ingå dock icke, såsom jag redan i fråga om anslaget till de
värnpligtiges vapenöfningar erinrat, mathållnings- och kokinrättnings-
kostnader för de värnpligtige, uppgående för beräknade 7,633,818 under-
hållsdagar efter 52 öre om dagen till 3,969,585 kronor 36 öre, men då
jag anser, att kostnaderna för mathållningen vid hela armén böra upp¬
föras under samma anslag, skulle, efter genomförd organisation, anslaget
uppgå till 6,783,484 kronor 76 öre. Som denna höjning föranleder
motsvarande minskning å annat anslag, uppkommer derigenom icke
någon förändring i den af generalstabschefen beräknade slutsumma,
hvartill de ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel efter
öfvergångstidens slut skulle uppgå.
Enligt statsrådsprotokollet för den 7 innevarande månad har jag i
sammanhang med frågan om »landtförsvarets kostnad» redogjort för,
huru det för mathållningen angifna priset, 52 öre för underhållsdag,
blifvit beräknadt.
För år 1902 utgöra nu ifrågavarande kostnader, enligt detaljerade
kostnadsberäkningar, till hvilka. jag anhåller att få hänvisa,
987,014: 08
522,734: 68
för stammanskap: vid infanteriet (bil. 12) ............... kronor
» kavalleriet (bil. 21) ............... »
» artilleriet (bil. 29)................. »
» ingeniörtrupperna (bil. 34)... »
» trängen (bil. 38)..................... »
de värnpligtige (bil. 39)........................................... »
615,901:
155,256:
107,047:
40
20
»
1,622,011: 04
eller tillhopa kronor 4,009,964: 40
Då anslaget skulle komma att omfatta alla arméns utgifter för
mathållning, torde det äfven böra erhålla en deremot svarande, ändrad
benämning.
Bill. till Riksd. Prat. 1901. 1 Samt. 1 Afl. 1 Uäft.
[24.]
Mathållning
vid garniso¬
nerade armén.
66
Fjerde hufvudtiteln.
[25.]
Anslag till
furagering vid
garnisonerade
armén.
Med anledning a£ hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet
hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja detta anslag,
nu ...................................................... kronor 1,443,300: —
med...................................................... » 2,566,665: •—
till ...................................................... kronor 4,009,965: —
äfvensom medgifva, att anslaget må under förändrad
titel: Darméns mathållning» i riksstaten uppföras.
Furagering vid garnisonerade armén.
I den kostnadsberäkning, som chefen för generalstaben bifogat sitt
förslag till ny härordning, upptages förevarande anslag att, efter genom¬
förd härorganisation, under benämning »furagering af arméns hästar»,
utgå med 3,171,278 kronor 70 öre.
Uti berörda förslag förutsättes, att kostnaderna för all vid armén
ifrågakommande furagering skulle utgå från detta anslag, — en upp¬
fattning som jag till fullo delar.
Vid redogörelsen för anslagen »det icke garnisonerade infanteriets
vapenöfningar» och »de värnpligtiges vapenöfningar» har jag erinrat,
hurusom från dessa anslag hittills bestridda utgifter för furagering fram¬
deles skulle komma att utgå från förevarande anslag och till statsråds¬
protokollet den 7 innevarande månad har jag angifvit den grund, efter
hvilken kostnaderna för furageringen af arméns hästar beräknats eller
till 90 öre för hvarje ration vid full utfodring samt till 72 öre för i
depot vid kavalleriet uppstäda hästar.
För år 1902 äro omförmälda kostnader, enligt detaljerade beräk¬
ningar, uppskattade till:
för kavalleriet (bil. 21) ............
» » (bil. 21) ...........
» artilleriet (bil. 29) ...............
» ingeniörtrupperna (bil. 34)
» trängen (bil. 38) ..................
Kationer Kr.
1,041,495 å 0,90
115,808 » 0,72
555,147 » 0,90
50,369 » 0,90
84,222 » 0,90
Kronor
937,345: 50
83^381: 76
499,632: 30
45,332: 10
75,799: 80
eller tillhopa 1,847,041 = 1,641,491: 46
deraf .............. 1,731,233 rationer å 0,90 kronor = 1,558,109: 70 kronor
och ..................... 115,808 » » 0,72 » = 83,381: 76 »
67
Fjerde hufvudtiteln.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att förevarande anslag,
nu ........................................................kronor 717,800: —
måtte under förändrad titel vfura-
gering af arméns hästar» i riks-
staten upptagas samt höjas med » 923,691: —
till.......................................................kronor 1,641,491: —
Arméns munderingsutrustning.
Chefen för generalstaben har i det afgifna förslaget till ny här- [26.]
ordning beräknat, att detta anslag skulle uppgå till 1,997,411 kronor Arméns mun-
85 öre efter genomförd organisation. dermgs-
Härunder har han dock icke upptagit för de värnpligtiges utrust¬
ning uppkommande kostnader, hvilka i bil. 31 till berörda förslag be¬
räknats till 2,519,159 kronor 94 öre, motsvarande 7,633,818 tjenst-
göringsdagar å 33 öre om dagen, och uppförts under anslaget till »de
värnpligtiges vapenöfningar». På de skäl, jag i mitt underdåniga an¬
förande beträffande sistberörda anslag angifvit, torde dock kostnaderna
för underhåll af de värnpligtiges mundering jemväl böra uppföras under
nu förevarande anslag. Om så sker, skulle detsamma efter öfvergångs-
tidens slut sålunda utgå med 4,516,571 kronor 79 öre.
Rörande de grunder, som följts vid beräkningen af kostnaderna
för den personliga munderingsutrustningen, har jag i underdånighet
yttrat mig till statsrådsprotokollet för den 7 innevarande månad. Under
hänvisning härtill anser jag mig nu böra tillägga, att i de för kaval¬
leriet och trängen uppgjorda beräkningarna underhållet af sadelmunde¬
rings- och hästutredningspersedlar upptagits för de hästar, som ständigt
äro i tjenst, till 10 öre om dagen för hvarje häst samt, beträffande
förstnämnda vapenslag, för stamhästar uppstälda i depot 5 öre om
dagen. Den beräkningsgrund, som sålunda följts i fråga om utred¬
ningen till de ständigt i tjenst varande hästarna, står i öfverensstäm¬
melse med 1892 års urtima Riksdags beslut i enahanda afseende vid
omorganisationen af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, men, enär
det antagits, att depothästarna äfven skulle komma att användas till
ridning, ehuru i mindre mån, och att utredningen för dem sålunda
skulle utlemnas och vara i bruk, har underhållet af de för dessa hästar
68 Fjerde hafyudtiteln.
afsedda sadelmunderings- och: utredningspersedlar nu upptagits väsent¬
ligt högre än 1892, då det beräknades uppgå till ungefär 1,1 öre om
dagen.
Vid artilleriet och ingeniörtrupperna utgå kostnaderna för sadel¬
mundering och hästutredning från de anslag, som bestrida dessa vapen¬
slags materiel eller anslagen till »arméns vapen, ammunition och skjut-
öfningar samt artilleriets öfningar och materiel» och till »arméns
byggnader, kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och
materiel». I detta afseende har jag icke ifrågasatt någon ändring.
På sätt kostnadsberäkningarna för de olika vapenslagen närmare
utvisa skulle utgifterna under detta anslag för år 1902 uppgå till:
för stammanskap:
vid infanteriet (bil. 12) ............
» kavalleriet (bil. 21)...............
» artilleriet (bil. 29) ..............
» ingeniörtrupperna (bil. 34)
» trängen (bil. 38) ..................
för de värnpligtige (bil. 39) ......
hvartill kommer för sadelmunderings- och hästutred-
ningspersedlar:
vid kavalleriet (å 10 öre om dagen)........................ kronor 104,149: 50
» d:o (å 5 » » » )........................ » 5,790: 40
» trängen .......................... » 4,161: —
Summa kronor 114,100: 90
eller tillhopa..............<............................................. » 2,658,886:
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu ..................................................... kronor 2,057,181: —
med ................................................... » 601,705: —
till ......................,.............................. kronor 2,658,886: —
............. kronor 626,374: 32
.............. » 331,735: 47
.............. » 390,860: 25
............. » 98,528: 10
............. » 67,933: 80
■..t:.:....... » 1,029,353: 16
Summa kronor 2,544,785: 10
Fjerde hufviidtiteln.
69
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdshehof.
I den kostnadsberäkning, som cbefen för generalstaben bifogat
sitt förslag till ny härordning, har förevarande anslags slutsumma upp¬
tagits att efter genomförd organisation uppgå till 432,907 kronor
60 öre.
Såsom jag redan den 7 innevarande månad till statsrådsprotokollet
uttalat, har jag icke något att erinra mot den beräkning, som legat till
grund för uppskattningen af anslagets medelsbehof, nemligen att kost¬
naderna för bestridande af de till arméns intendentur och sjukvård
hänförliga utgifter borde antagas uppgå till 8 öre om dagen, hvilken
beräkningsgrund jemväl af arméförvaltningen lemnats utan anmärkning.
Med stöd af samma skäl, som jag vid anslaget för de värnpligtiges
vapenöfningar anfört och sedermera vid föregående anslag haft anled¬
ning återupprepa, anser jag dock ifrågavarande kostnader, för såvidt
de afse de värnpligtige, böra öfverflyttas till förevarande anslag, hvilket
vid sådant förhållande komme att höjas med den på de värnpligtige
för 7,633,818 dagar belöpande kostnad efter 8 öre om dagen, eller
610,705 kronor 44 öre, till 1,043,613 kronor 4 öre.
Af närlagda kostnadsberäkningar framgår, att utgifterna å föreva¬
rande anslag för år 1902 skulle efter 8 öre för hvarje tjBotgöringsdag
uppgå:
vid infanteriet (bil. 12)...... för 1,851,274 dagar till kronor 148,101: 92
b kavalleriet (bil. 21)...... b 999,901 » b » 79,992: 08
» artilleriet (bil. 29)..... » 1,184,425 » » » 94,754: —
» ingeniör-
trupperna (bil. 34)..... » 298,570 » » b 23,885: 60
b trängen (bil. 38)...... b 205,860 » b » 16,468: 80
samt för de
värnpligtige (bil. 39)...... b 3,119,252 b b b 249,540: 16
eller för
7,659,282 dagar å 8 öre kr. 612,742: 56
[27.]
Arméns di¬
verse inten¬
dentur- och
sjukvårdsbe-
hof.
Som under anslagen till »arméns mathållnings och sarméns mun-
deringsutrustningB tjenstgöringsdagarna icke upptagits till nyssnämnda
antal, anhåller jag få erinra, att skilnaden härrör deraf att marschdagar
af lätt insedda skäl icke inberäknats i det dagantal, som ligger till
grund för utgifterna under förevarande anslag.
70
Fjerde hufvudtiteln.
[28.]
Arméns ka¬
sernutredning
samt ved, ljus
och vatten för
den garnisone-
rade armén.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja förevarande anslag, nu............... kronor 117,178: —
med .................................................................. » 495,564: —
till .................................................................... kronor 612,742: —
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade
armén.
Detta anslag skulle enligt generalstabschefens förslag, efter nya
härordningens genomförande, i riksstaten uppföras med 577,294 kronor
93 öre under benämning »arméns kasernutredning samt ved, ljus och
vatten».
De kostnader af ifrågavarande slag, som uppkomma för de värn-
pligtige, har chefen för generalstaben upptagit under anslaget till »de
värnpligtiges vapenöfningar» med 763,381 kronor 80 öre, motsvarande
7,633,818 tjenstgöringsdagar å 10 öre om dagen, men anser jag mig
böra, i likhet med hvad under andra anslag i härmed jemförliga fall
skett, i underdånighet föreslå, att jemväl sistnämnda kostnader upptagas
under förevarande anslag, som i sådant fall skulle efter öfvergångsti-
dens slut uppgå till 1,340,676 kronor 73 öre.
Emot den grund, som vid beräkningen af anslagets storlek blifvit
följd, eller att ifrågavarande utgifter skulle belöpa sig till 10 öre om
dagen för hvar och en af manskapet och 1 öre om dagen för hvarje
häst, har jag lika litet funnit något att erinra som mot den föreslagna än¬
dringen af anslagets benämning, hvilken betingas af de inträdande nya
förhållandena.
För år 1902 skulle nu ifrågavarande anslag, beräknadt på sätt jag
föreslagit, böra uppföras med ett belopp af 784,393 kronor 9 öre deraf
för stammanskap:
vid infanteriet (bil. 12)..................................................... kronor 185,127: 40
» kavalleriet (bil. 21) .................................................... » 99,990: 10
» artilleriet (bil. 29)......................................................... » 118,442: 50
» ingeniörtrupperna (bil. 34) .................................... » 29,857: —
» trängen (bil. 38)............... » 20,586: —
för de värnpligtige (bil. 39)................................................ » 311,925: 20
summa kronor 765,928: 20
Fjerde hufvudtiteln.
71
samt för hästar:
vid. kavalleriet (bil. 21)........................................................ kronor 11,573: 03
» artilleriet (bil. 29) ........................................................ » 5,551: 47
» fortifikationen (bil. 34) ............................................... » 498: 17
» trängen (bil. 38) ............................................................ » 842: 22
summa kronor 18,464: 89
eller tillhopa 784,393 kronor 9 öre.
Härvid torde jag få erinra, att, vid beräkning af detta anslagsbe-
hof, liksom i fråga om anslaget till diverse intendentur- och sjukvårds-
behof, icke tagits hänsyn till några marschdagar för indelt manskap.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja detta anslag, nu ...... kronor 215,621: —
med......................................................... » 568,772: —
till .....,................................................... kronor 784,393: —
äfvensom medgifva, att anslaget må under förändrad
titel: »arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten»
i riksstaten uppföras.
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Jemlikt § 1 i lagen angående lindring i rustnings- och roterings- [29.]
besvären den 2 december 1892 skall denna lindring från och med år Lindring i rust-
1902 utgå med 90 procent af dessa besvärs uppskattade värde. n‘ngf °“h
Enligt räkenskaperna för år 1899, då lindringen åtnjöts med 70 avären.
procent af värdet efter då gällande uppskattning, belöpte sig lindrings-
kostnaderna till 2,771,173 kronor 68 öre, af hvilket belopp 231,355
kronor 50 öre guldits från anslaget till fortgående vakanssättning af
indelta kavalleriet i Skåne och Norrland och återstoden från anslaget
till lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
På grund af nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 angående
ny uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären vid indelta armén
hafva från och med år 1900, då lindring i besvären skulle ega rum
med 80 procent, förändrade, delvis förhöjda värden varit vid beräk¬
ningen af lindringsbeloppen gällande. Enligt hvad jag från statskon-
72
Fjerde Imf vild titeln.
toret inhemtat, utgör sammanlagda beloppet af den lindring, som för
år 1900 skall, på grund af de utaf statskontoret faststälda uträknings^
längder, till rusthåll och rotar utbetalas, 3,549,417 kronor 87 öre, deraf
från anslaget till fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne
och Norrland 273,003 kronor 7 öre och från anslaget till lindring i
rustnings- och roteringsbesvären 3,276,414 kronor 80 öre.
Från och med år 1902 skall, såsom jag i underdånighet erinrat,
lindringen utgå med ytterligare tio procent å besvärets uppskattade
värde, och har statskontoret uti skrifvelse den 19 sistlidne december
anmält, att anslagsbehofvet för nämnda år kan approximativt beräk¬
nas till 3,750,000 kronor. Denna statskontorets beräkning har, enligt
hvad jag inhemtat, grundats på förhållandet mellan effektiva och
vakanta rusthåll och rotar vid 1900 års början och med tagen hänsyn
till den ytterligare vakanssättning, som, enligt det af generalstabschefen
framlagda öfvergångsförslag till ny härordning, skall vid 1901 års
generalmönstringar ega rum.
I sammanhang härmed torde böra erinras derom, att 1896 års
Riksdag i och för Skånska husar- och dragonregementenas samt Norr¬
lands dragonregementes omorganisation från indelta till värfvade trupp¬
förband, hvilken omorganisation var afsedd att fortgå under en följd af
år, å riksstaten uppförde ett anslag, benämndt »omorganisation af in¬
delta kavalleriet i Skåne och Norrland)), från hvilket anslag skulle bestri¬
das alla utgifter, som för ifrågavarande tre regementen under omorga-
nisationstiden erfordrades. Allt efter som vakanssättningen fortskrede
och vakansafgifter i stället för effektivt utgörande af rustnings- och
roteringsbesväret erlades af rust- och rotehållarne, komme utgifterna
för dessa regementen att ökas. Derför uppfördes samtidigt i riksstaten
ett särskildt anslag under benämning »fortgående vakanssättning af in¬
delta kavalleriet i Skåne och Norrland», hvilket beräknades till samman¬
lagda värdet å rustnings- och roteringsbesväret för icke vakanssatta
rust- och rotehåll vid berörda tre regementen. Från detta anslag skulle
bestridas lindring i rustnings- och roteringsbesväret för samtliga rust¬
håll och rotar vid dessa regementen. Vidare skulle i den mån vakans-
sättningen vid de tre regementena komme att fortgå, vid hvarje af de
följande statsregleringarne, till dess omorganisationen blifvit genomförd,
från sistnämnda anslag till anslaget för omorganisation öfverföras be-
höfliga medel för de ökade utgifter, som uppkomme allt efter som
naturaprestationerna genom vakanssättningen upphörde. Anslaget till
fortgående vakanssättning skulle alltså successivt minskas, och sedan
omorganisationen blifvit fullständigt genomförd, skulle båda dessa an-
73
Fjerde liufvudtiteln.
slag ur riksstatén utgå och omkostnaderna för meranämnda tre rege¬
menten fördelas å de nio anslag, från hvilka kostnaderna för öfriga
värfvade truppförband bestredes.
I öfverensstämmelse med denna af 1896 års Riksdag antagna plan
har storleken af anslaget för fortgående vakanssättning af indelta ka¬
valleriet i Skåne och Norrland vid de följande statsregleringarne be¬
stämts, och är detsamma i 1901 års riksstat upptaget med 291,600
kronor. Anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland är i samma riksstat faststäldt till 1,819,483 kronor.
Enär i det nu föreliggande härordningsförslaget utgifterna för ifråga-
komna tre regementen äro afsedda att bestridas på samma sätt som
utgifterna för alla öfriga under omorganisation stälda truppförband,
böra, derest den föreslagna härordningen kommer att tillämpas från
och med år 1902, såväl omorganisationsanslaget som anslaget till fort¬
gående vakanssättning af dessa tre regementen ur riksstatén för nämnda
år uteslutas, under det att den effektiva rusthåll och rotar tillkommande
lindring i dem åliggande besvär böra utgå från det allmänna lindrings-
anslaget.
Under åberopandet af hvad sålunda förekommit, får jag, som icke
har något att erinra mot statskontorets beräkning af de i detta anslag
för nästkommande statsregleringsperiod erforderliga medel, härmed hem¬
ställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
med
till..
att öka förevarande anslag, nu kr. 3,330,000: —
..................................................... » 420,000: —
.......................................................kronor 3,750,000: —
Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland
samt
Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.
Med hänvisning till hvad jag rörande dessa tvenne anslag anfört
under [29.] vid behandling af frågan om ökning i anslaget till lindring
i rustnings- och roteringsbesvären, får jag härmed i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, vid bifall till hvad under [29.] föreslagits, ur
riksstatén utesluta ej mindre anslaget till »omorgani-
Bih. till Riktd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 A/d. 1 Iläft. 10
[30.]
Omorganisa¬
tion af indelta
kavalleriet i
Skåne och
Norrland
samt
Fortgående va¬
kanssättning
af indelta ka¬
valleriet i
Skåne och
Norrland.
74
Fjerde hufvudtiteln.
sation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland», nu
1,819,483 kronor, än äfven anslaget till »fortgå¬
ende vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland», nu 291,600 kronor.
Extra utgifter.
[31.] Chefen för generalstaben har uti sitt förslag till nj härordning
Extrautgifter, hemstält, att anslaget till »extra utgifter» måtte höjas från dess nu¬
varande belopp, 67,000 kronor, till 100,000 kronor, dels derför att an¬
slaget med en ny härordning vore i och för sig i behof af höjning,
dels och hufvudsakligen i syfte att bereda flyttningshjelp åt de officerare
och underofficerare, hvilka, utan att vinna befordran, för en längre tid
förflyttades från en ort till en annan, t. ex. officerare vid general¬
staben, artilleristaben, fortifikationen, landtfästningsartilleriet, inten-
denturtjenstemän o. s. v.
Detta anslag, förr benämndt »oförutsedda utgifter för militära be¬
hof», blef för första gången af Rikets Ständer vid 1828—30 årens
riksdag i riksstaten upptaget till 50,000 rdr bko, nedsattes vid 1840—41
årens riksdag till 45,000 rdr bko eller 67,500 rdr rmt samt förblef vid
denna summa ända till år 1893, då det ytterligare nedsattes till sitt
nuvarande belopp, 67,000 kronor, genom öfverflyttning af 500 kronor
till intendenturcorpsens anslag. Emellertid har under de senare åren
anslaget till extra utgifter visat sig allt mer och mer otillräckligt. Från
detta anslag hafva nemligen måst anvisas medel för en mängd utgifter
af olika slag, till hvilkas bestridande andra tillgångar under fjerde
hufvudtiteln icke stått till buds. Så t. ex. utgå härifrån kostnaderna
för utarbetande och utgifvande af vissa militära arbeten, för tryckning
af blanketter och formulär för arméns behof, för anskaffande af stats¬
kalendrar åt arméns myndigheter, expenser för utrustningskommissionen
samt för öfverfältläkarens expedition, understöd åt krigsvetenskaps-
akademien och åtskilliga andra militära föreningar, statspris vid ka¬
valleriofficerares täflingsridningar, telegram och telefonkostnader vid
armén o. s. v.
I den mån armén ytterligare utvecklas måste säkerligen detta an¬
slags tillgångar i än vidsträcktare mån tagas i anspråk för olika ända¬
mål, och jag biträder derför, med åberopande af hvad jag rörande
denna utgiftspost för öfrig! anfört till statsrådsprotokollet den 7 i inne¬
varande månad, generalstabschefens förslag om anslagets höjning; men
Fjerde hufvudtiteln. 75
då det först efter härordningens fullständiga genomförande torde be¬
höfva uppgå till 100,000 kronor, lärer ökningen för år 1902 möjligen
kunna begränsas till 8,000 kronor, hvarigenom anslaget komme att
utgöra 75,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
~ • , *' fTiijT.j* r<> Ai ; J '
att höja förevarande anslag,
........................................................... kronor 67,000: —
med.......................................................... » 8,000: —
till .....................-...................................... kronor 75,000: —
Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra
nu ...................• •••■•.............................................-............... kronor 28,220,084: —
De af mig ifrågasatta nya och tillökningar
i de förut i riksstaten upptagna ordinarie anslag
uppgå, efter afdrag af anslag, som föreslås skola
ur riksstaten afföras, äfvensom af förutsatt minsk¬
ning i eu del andra anslag till 5,544,916 kronor,
och skulle alltså de ordinarie anslagen genom
tillägg af nämnda belopp .......................................... » 5,544,916: —
komma att höjas till ................................................... kronor 33,765,000: —
Härefter torde jag få öfvergå till behandlingen af frågan om stor¬
leken af de anslagsmedel, hvilka, enligt min åsigt, böra för år 1902
å fjerde hufvudtiteln anvisas såsom extra anslag.
76
Fjerde hufvudtiteln.
Extra anslag.
Artilleribehof.
Nya eldhandvapeti.
[32.] Enligt hvad jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsproto-
Nya eidhand- Collet öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1900 erinrade, föreslog
vapen. Kongl. Maj:t 1894 års Pdksdag — i sammanhang med framläggande
af plan för inköp af nya 6,5 mm. vapen med repetermekanism —
en anskaffning af 100,000 dylika gevär och 20,000 karbiner, hvilken
framställning Riksdagen visserligen endast i den mån biföll, att medel
anvisades till inköp af 5,000 karbiner, men bidrogo 1895—1899 årens
Riksdagar med olika, belopp till genomförande af berörda plan, så att vid
tiden för framläggande af 1900 års statsregleringsproposition medel fun-
nos beviljade till anskaffande af 95,000 6,5 mm. gevär och 15,000 karbi¬
ner. I mitt ofvan berörda anförande uttalade jag, bland annat, den
åsigt, att om man ock kunnat uppställa anskaffandet af 100,000 gevär
och 20,000 karbiner såsom ett första mål vid arméns förseende med vapen
af den nya modellen, dess verkliga behof genom detta måls ernående
dock ingalunda kunde anses vara fullt tillgodosedt. Af skäl, som jag i
underdånighet anförde, ansåg jag, att det antal 6,5 mm. gevär, som vid
en mobilisering af vår armé måste finnas, icke kunde sättas lägre än till
200,000 stycken, och att önskvärdt vore, att man vid sådant tillfälle
kunde hafva att påräkna ännu ett 100,000-tal af samma gevär. Först
härigenom komme man upp till det antal, som motsvarade den fordran,
man i detta hänseende inom de stora europeiska arméerna för sig upp-
stält. Jag anförde vidare, att jag, på grund häraf och med hänsyn
till önskvärdheten af att säkerhet för gevärstillverkningens jemna gång
vid statens gevärsfaktori för en längre tid framåt betryggades, helst
skulle se, att Riksdagen redan då beslutade en fortsatt tillverkning af
de nya gevären intill 200,000 stycken, men med tanke på det störa
belopp, som härför på en gång skulle beviljas, ansåg jag lämpligast,
att af Riksdagen äskades anslag för en fortsatt tillverkning af de nya
gevären endast intill 150,000 stycken. Enligt den anskaffningsplan,
jag föreläde Kongl. Maj:t, skulle för nedannämnda år erfordras:
77
Fjerde liufvudtiteln.
under 1901 för 15,000 gevär och 5,000 karbiner ...... 1,116,000 kronor
» 1902 för 20,000 gevär, deraf 18,300 efter ett
pris af 57 kronor 35 öre, och återstoden
efter ett pris af 56 kronor 45 öre .................. 1,145,470 »
» 1903 för 20,000 gevär efter lägre priset ......... 1,129,000 »
Summa 3,390,470 kronor
Med bifall till denna min underdåniga framställning täcktes Kongl.
Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja 3,390,470 kronor till fortsatt till¬
verkning vid statens gevärsfaktori af 55,000 gevär och 5,000 karbiner,
samt att af detta belopp för år 1901 å extra stat anvisa 1,116,000
kronor till anskaffande af 15,000 gevär och 5,000 karbiner; och blef
denna framställning af Riksdagen bifallen.
Uti sin ofvan nämnda skrifvelse den 8 oktober 1900 har general¬
fälttygmästare^ med förmälan att produktionsförmågan vid Carl Gustafs
stads gevärsfaktori numera uppdrifvits derhän, att en årlig fabrikation
af 25,000 eldhandvapen ingalunda kunde anses såsom faktoriets yttersta
gräns för tillverkningen, utan att denna fastmer antoges kunna blifva
än vidare utsträckt, i underdånighet framhållit att, då, enligt ofvan
angifna anskaffningsplan, en årlig tillverkning af endast 20,000 vapen
vore beräknad, blefve man inom kort nödsakad att minska tillverk¬
ningen vid faktoriet. En sådan åtgärd skulle dock, enligt generalfält-
tygmästarens åsigt, inverka störande på fabrikationen i dess helhet
och göra det vid faktoriet erhållna utbytet i ekonomiskt afseende icke
oväsentligt sämre. Det syntes derför generalfälttygmästaren vara för
staten förmånligast, om faktoriets tillverkningsförmåga t-oges bättre i
anspråk, än som skedde, derest årstillverkningen beräknades endast till
20,000 vapen, och har han derför föreslagit, att anskaffningsplanen
måtte så ändras, att från och med år 1902 fninst 25,000 vapen komme
att årligen af faktoriet tillverkas, Vid bifall härtill erfordrades för en
tillverkning under år 1902 af 25,000 gevär, hvaraf 18,300 till ett pris
af 57 kronor 35 öre oöh återstoden till ett pris af 56 kronor 45 öre
per gevär, ett extra anslag af 1,427,720 kronor.
I anslutning till den åsigt, att arméns behof af eldhandvapen icke
kunde anses fyldt genom anskaffande af de 150,000 gevär och 20,000
karbiner, hvartill Riksdagen beviljat medel, bär generalfälttygmästaren
ånyo framhållit önskvärdheten af att den slutliga omfattningen af
78 Fjerde lnjfvudtiteln,
gevärsanskaffningen för armén nu definitivt faststäldes till minst 200,000
gevär.
Vidare har gen eral fälttygmästare!!, med erinran att han redan i
sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1899 rörande gevärstill-
verkningen under innevarande år, fästat uppmärksamheten vid behofvet
deraf, att ett ganska betydande antal reservdelar anskaffades till 6,5
mm. eldhandvapen, förmält, att arméförvaltningen å artilleridepartemen¬
tet nu låtit uppgöra en förteckning å de reservdelar af olika slag, som
borde finnas tillgängliga vid hvart och ett af arméns truppförband.
Kostnaderna för anskaffandet af dessa hade beräknats sålunda:
reservdelar till 6,5 mm. gevär m!96:
för 26 infanteriregementen å 502 kr. 40 öre kr. 13,062: 40
» 4 infantericorpser (bataljoner) och 3 ar-
tillericorpser å 265 kr. 63 öre.............. » 1,859: 41 gj
reservdelar till 6,5 ram. karbin ml94:
för 2 kavalleri- och 6 artilleriregementen å
378 kr. 20 öre......................!.................. kr. 3,025: 60
» 6 kavalleriregementen (mindre), 2 inge¬
niör- och 4 trängbataljoner å 202 kr.
66 ore ................... ........................................ 8 2,431: 92 5^457. 52
eller tillhopa kronor 20,379: 33
Med hänsyn till den årliga åtgången af reservdelar, torde den upp¬
sättning deraf, som nu borde ske, ej bestämmas till mindre än fem
gånger det antal, som enligt nyssnämnda förteckning ständigt borde
finnas utlemnadt vid truppförbanden. Kostnaderna för anskaffning af
denna första uppsättning finge alltså beräknas till 5 gånger 20,379 kr.
33 öre eller 101,896 kr. 65 öre, i rundt tal 102,000 kronor, hvilket be¬
lopp borde af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äskas.
Den af gener alfälttygmästar en förordade ändringen i planen för
tillverkningen vid gevärsfaktoriet kan visserligen ur ren fabrikations-
synpunkt hafva sitt berättigande och onekligen måste det anses gläd¬
jande, att tillverkningen vid statens gevärsfaktori blifvit uppdrifven i
så hög grad, som nu är fallet, hvarigenom det blifvit möjligt att ut¬
jemna den mindre produktionsförmåga, som af helt naturliga skäl före-
Fjerde hnfvudtiteln. 79
fanns i början af de nya gevärens framställande, men den för närva¬
rande uppdrifna verksamheten vid faktoriet torde icke i och för sig
böra föranleda till rubbning i den faststälda planen för gevärstillverk-
ningen, hvilken blifvit bestämd jemväl med hänsyn till de ökade ut¬
gifter, som för andra vigtiga försvarsändamål med nödvändighet kräf-
vas. Då några andra skäl för en ändring af nämnda plan ej blifvit
anförda, anser jag mig ej böra tillstyrka, att medel för gevärsanskaff-
ningen nu af Riksdagen äskas till högre belopp, än livad vid sistlidet
års Riksdag ansågs vara för år 1902 behöfligt.
Det synes dessutom vara sannolikt, att faktoriet kan finna afsätt¬
ning på annat sätt för det öfverskott af gevär, som möjligen kan fin¬
nas, efter det de för statens behof framstälda gevären årligen levere¬
rats. Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar har nem¬
ligen i skrifvelse den 12 sistlidne november, bland annat, i underdånig¬
het hemstält, att enär af de 5,000 st. 6,5 mm. gevär m/96, som
jemlikt nådiga brefvet den 26 Maj 1899 blifvit för skytteföreningarna
anskaffade samtidigt med den vid Waffenfabrik Mauser för svenska
staten gjorda beställningen af 40,OT)0 dylika gevär, 2,000 st. blifvit
till skytteföreningar afyttrade under sistlidet års sommar, samt för åter¬
stående 3,000 st. afsättning sannolikt kunde påräknas under nästin¬
stundande sommar, Kongl. Maj: t täcktes medgifva styrelsen att i mån
af behof få från statens förråd för rikets frivilliga skytteföreningar och
medlemmar af sådana redan under år 1901 och senast från och med
år 1902 inköpa 6,5 mm. gevär m/96 till det pris, Kongl. Maj:t dervid
kunde finna för godt bestämma. Efter det arméförvaltningen å artil¬
leridepartementet, som varit i tillfälle att häröfver yttra sig, i hufvud¬
sak tillstyrkt centralstyrelsens framställning, har Kongl. Maj:t, uppå
min underdåniga föredragning, den 21 december sistlidet år medgifvit,
att dylika gevär finge af centralstyrelsen till pris, beräknadt enligt fast-
stäld taxa, från kronans förråd inköpas för rikets frivilliga skytteför¬
eningar; dock först sedan arméns mobiliseringsbehof af nämnda vapen
blifvit fyldt och endast till så stort antal, som enligt armé förvaltnin¬
gens bepröfvande kunde utan olägenhet för arméns tillgodoseende med
vapen undvaras.
De af generalfälttygmästaren begärda medlen till anskaffande af
reservdelar till vapen af 6,5 mm. kaliber anser jag böra af instundande
Riksdag äskas. Man torde icke längre böra uppskjuta anskaffandet af
dessa, då vid 1902 års utgång 20,000 karbiner och minst 120,000 gevär
torde finnas för statens räkning levererade, af hvilka vapen vid sagda
[33.]
Uppehållande
af gevärs¬
faktoriets
material-
förlag.
80 Fjerde hufvudtiteln.
tidpunkt redan ett stort antal varit i bruk vid trupperna, hvadan till¬
gång till nämnda reservdelar oundgängligen erfordras.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1902 anvisa dels, af det
utaf 1900 års Riksdag till fortsatt tillverkning vid
statens gevärsfaktori af 55,000 gevär och 5,000 kar-
biner beviljade belopp, till anskaffande af 20,000
gevär 1,145,470 kronor;
dels och 102,000 kronor för tillverkning af reserv¬
delar till 6,5 mm. gevär.
Uppehållande af gevärsfaktoriets materiaiförlag.
Beträffande den fortsatta anskaffningen af eldhandvapen åt armén
framhöll generalfälttygmästaren i underdåning skrifvelse af den 15
November 1899, bland annat, att det för fabrikationens jemna gång
vore af synnerligen stor betydelse, att medel beviljades för en längre
följd af år, eller åtminstone att antalet vapen, som borde tillverkas,
blefve bestämdt, enär en mängd materialier måste anskaffas långt i
förväg, livilket icke läte sig göra utan att den normala tillverkningen
vore fastslagen för en viss tid framåt; och hade generalfälttygmästaren
på grund af dessa förhållanden framlagt en plan för den fortsatta an¬
skaffningen under en tid af 6 år samt intill ett antal af 200,000 gevär
och 20,000 karbiner med en beräknad årstillverkning af 25,000 vapen
under de första 3 åren. Med erinran härom samt att sistlidet års
Riksdag beviljat medel till fortsatt anskaffning af eldhandvapen intill
150,000 gevär och 20,000 karbiner med en beräknad årstillverkning
af 20,000 vapen under åren 1901—1903, har arméförvaltningen å
artilleridepartementet uti en till mig stäld skrifvelse af den 17 december
1900 anfört, att med den produktionsförmåga, Carl Gustafs stads gevärs¬
faktori numera egde, vid 1903 års slut samtliga vapen, för hvilka
anslag beviljats, borde vara färdiga, men att, enligt hvad jemväl blif-
vit af mig uttaladt till statsrådsprotokollet den 13 januari 1900, arméns
behof af handvapen dermed ingalunda kunde anses fyldt, utan måste
åtgärder för tillverkningens fortsatta bedrifvande vidtagas.
Om gevärstillverkningen skulle kunna utan afbrott fortgå, sedan
Fjerde liufvudtiteln. 81
ofvannämnda 150,000 gevär och 20,000 karbiner, för hvilka Riksdagen
redan beviljat medel, blifvit färdiga, vore det, enligt arméförvaltningens
åsigt, nödvändigt att för tillverkningen under 1904 anskaffades en del
materialier, hvaribland i främsta rummet kunde nämnas ämnen till
stockar och handskydd, som under minst 3 år borde vara lagrade,
innan de kunde tagas i arbete.
Då sålunda för tillverkningens jemna gång årligen fordrades ett
visst förlagskapital för anskaffning af sådana materialier, som tarfvade
en längre tids lagring, och då redan under detta år komme att erfor¬
dras medel till sådana inköp, afsedda att möjliggöra en fortsatt, till¬
verkning af vapen, som af Riksdagen ännu icke vore, men kunde varda
beviljad, har arméförvaltningen framhållit behofvet deraf, att hos näst¬
kommande Riksdag äskades ett för uppehållande af gevärsfaktoriets
materialförlag afsedt extra anslag, hvarjemte arméförvaltningen anmält,
att ett belopp af 50,000 kronor erfordrades redan för innevarande år
för anskaffning af materialier, beräknade för 1904 års tillverkning.
Enär det måste anses synnerligen önskvärd!, att tillverkningen
af de för arméns behof erforderliga nya eldhandvapnen omedelbart fort-
sättes jemväl efter 1903 års utgång, då samtliga de gevär och karbiner,
för hvilka medel blifvit af Riksdagen beviljade, beräknas skola vara
förfärdigade, men ett längre afbrott i tillverkningen otvifvelaktigt
komme att uppstå, om icke vissa slag af materialier, hvilka behöfva
längre tid lagras, i god tid anskaffas, samt det af arméförvaltningen
härför äskade belopp af 50,000 kronor, hvilket torde kunna betraktas
såsom ett förskott å de anslag, som framdeles måste af Riksdagen
begäras för fortsatt tillverkning af eldhandvapen, icke synes vara för
högt beräknadt, får jag hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att för uppehållande af erforderligt materialförlag
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori på extra stat för
år 1902 anvisa 50,000 kronor äfvensom medgifva, att
nämnda belopp må redan under innevarande år för
berörda ändamål användas.
Bih. till Riltid. Prof. 1901. 1 Sami. / Afl. 1 Raft.
11
82
Fjerde hufvudtiteln.
[34.]
Anskaffande af
gevärsbandt-
yerkarekistor
m. m.
Gevärshandtverkarekistor m. m.
I den af Kongl. Maj:t till 1893 års Riksdag aflåtna proposition
angående statsregleringen framhölls, bland annat, hurusom för att verk¬
ställa gevärsreparationer vid truppafdelningar, hvilka vore i fält, kräfdes
eu del verktyg och reservdelar, hvilka medfördes i kistor på bataljons-
packvagnarna. Enär de för 1867 års gevär afsedda, vid infanteriet
befintliga 51 dylika gevärshandtverkarekistor ej blefve för 1867—89 års
gevär användbara i oförändradt skick och antalet af desamma dåmera
äfven vore för litet, hemstälde Kongl. Maj:t att för ändring af gamla
och anskaffning af nya gevärshandtverkarekistor måtte på extra stat för
år 1894 uppföras 22,600 kronor, hvartill Riksdagen lemnade bifall. För
dessa medel hafva, enligt hvad generalfälttygmästaren i sin förutnämnda
underdåniga skrifvelse den 8 oktober 1900 omförmält, anskaffats 81
kistor, hvilka dock behöfde undergå vissa förändringar för att kunna
användas vid reparationsarbeten å det nya 6,5 mm. geväret. Enligt
gällande fältutrustningslistor vore det nuvarande behofvet af gevärs¬
handtverkarekistor för sistnämnda gevär 81 vid infanteriet och 10 vid
kavalleriet, hvarjemte för förråden erfordrades 2 kistor, hvadan hela
behofvet utgjorde 93, af hvilka dock, enär 81 kunde anskaffas genom
ändring af de äldre kistorna, endast 12 stycken borde nyanskaffas.
Då emellertid 8 mm. gevär m/'1867—89 fortfarande vore utlemnade
vid trupperna borde till förvaring af de för dessa behöfliga reservdelar
m. m., i ersättning för de nu befintliga gevärskistorna, hvilka komme
att användas för 6,5 mm. gevären, anskaffas en mindre låda för hvart
och ett af 30 truppförband.
Kostnaderna för ifrågavarande ändrings- och anskaffningsåtgärder
kunde på följande sätt beräknas:
10 st. nya kistor för karbin och revolver å kronor 618: 10 6,181: —
2 » nya kistor för gevär och revolver å » 634: 15 1,268: 30
81 » förändrade kistor å kronor 374: 55............................... 30,338: 55
30 » mindre lådor för 8 mm. gevär å kronor 30: —......... 900: —
Summa kronor 38,687: 85
För vapenvården erfordrades emellertid vidare, enligt generalfält-
tygmästarens ofvanberörda framställning, besigtning sinstrument för vapen¬
officerare samt verktyg och besigtningsinstrument för artilleriets gevärs-
reparationsverkstäder■ Enligt en af arméförvaltningen å artillerideparte¬
mentet faststäld »handledning för arméns vapenofficerare», skulle nem-
83
Fjerde hufvudtiteln.
ligen uti en s. k. instrumentlåda, afsedd till användande af nämnda
officerare, förvaras vissa närmare angifna instrument för besigtning af
karbin, gevär och revolver. Af dylika lådor erfordrades:
vid infanteriet ..........‘.V........................................................................... 30
y> kavalleriet .................................................................................... 8
J> ingeniörtrupperna......................................................................... 2
» trängtrupperna ..........................................................................: 4 44
» de tygförråd, der icke större reparationsverkstad funnes, 4
» gevärsfaktoriet, infanteriskjutskolan och arméförvaltningen_3
eller tillhopa 51
Enär hvar och en af dessa lådor betingade ett pris af 200 kronor,
komme kostnaderna för denna anskaffning att utgöra tillhopa 10,200
kronor.
För hvart och ett af gevärsförråden i Stockholm, Karlsborg, Kri¬
stianstad, Östersund och Visby erfordrades en fullständig uppsättning
af verktyg och besigtningsinstrument att användas vid reparationsverk¬
städerna för nytillpassning eller reparation af eldhandvapen. Kostna¬
derna härför uppginge, efter beräkning af 2,438 kronor 10 öre för
hvarje sats, till sammanlagdt 12,190 kronor 50 öre.
Hela kostnaden för de af generalfälttygmästaren ifrågasatta inköp
m. m. uppginge alltså till följande belopp:
för gevärshandtverkarekistor........................................- kronor 38,687: 85
» instrumentlådor för vapenofficerare ........... » 10,200: —
» verktyg och besigtningsinstrument för artilleriets
reparationsverkstäder .................... » 12,190: §0
tillsammans kronor 61,078: 35
hvartill borde läggas för oförutsedda utgifter om¬
kring 4% ..................................................... kronor 2,421: 65
Summa kronor 63,500: —
Då dessa utgifter icke kunde af ordinarie anslag bestridas, har
generalfälttygmästaren hemstält, det Kongl. Maj:t måtte för ändamålet
af Riksdagen äska extra anslagsmedel.
Mot denna generalfälttygmästarens framställning har jag intet att
erinra; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
84 Fjerde hufvudtiteln.
att för anskaffning och ändring af gevärshandt-
verkarekistor och instrumentlådor samt inköp af verktyg
och instrument för besigtning och reparation af eldhand¬
vapen på extra stat för år 1902 anvisa ett anslag af
63,500 kronor.
IVlobiliseringsammunition för eldhandvapen.
[35.] Till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för den 13 januari
Mobiliserings- 1900 erinrade jag i underdånighet, hurusom det förråd af mobiliserings-
för eidband- ammunition för arméns eldhandvapen, hvilket i första hand måste anses
vapen. behöflig^, kunde anslås till i rundt tal 31,000,000 patroner, samt att då
behofvet af reservammunition finge beräknas till 3 5 af hvad som i första
hand erfordrades, eller omkring 19,000,000, hela mobiliseringsbehofvet
i jemnt tal uppginge till 50,000,000 patroner. Då vid nämnda tidpunkt
omkring 20,000,000 häraf funnes anskaffade för de utaf Riksdagen
under föregående år anvisade medel,; återstode till behofvets fyllande
omkring 30,000,000 patroner.
Det för mobilisering beräknade antalet kulor, tändhattar och ladd-
ramar kunde, såsom jag jemväl i underdånighet anförde, vid statens
ammunitionsfabriks båda afdelningar å Marieberg och Karlsborg till¬
verkas och motsvarande antalet patroner hopsättas under loppet af 5l 2
år eller, med någon ökning af produktionsförmågan, under 5 år. Der¬
emot kunde hylstillverkningen icke uppdrifvas till mer än hvad som
ungefär motsvarade årsförbrukningen. Utan en ökning af hylsfabrika-
tionen skulle alltså samtliga de för mobiliseringsbehofvet erforderliga
hylsor behöfva anskaffas från enskilda fabriker.
Enligt uppgjorda beräkningar öfver tillverkningskostnaden för pa¬
tronerna framginge, att en icke oväsentlig besparing skulle kunna åstad¬
kommas, derest möjlighet funnes att under anskaffningstiden tillverka
äfven hylsorna vid statens fabrik eller med andra ord om erforderliga
medel, 300,000 kronor, beviljades till anordnande af en kylsfabrik vid
ammunitionsfabrikens afdelning å Karlsborg. Faststäldes anskaffnings¬
tiden till 5 år, kunde under sistnämnda förutsättning antagas, att under
de tre sista anskaffningsåren hela behofvet skulle kunna tillverkas vid
statens egna verkstäder. Totalkostnaden för 30,000,000 patroner komme
under sådana förhållanden — oberäknadt det belopp af 300,000 kronor,
som under första året erfordrades för uppförande af hylsfabriken —
85
Fjerde hufvudtiteln.
att uppgå till 3,090,000 kronor, hvilken summa borde fördelas med
654,000 kronor på hvart och ett af de två första åren och 594,000
kronor på hvart och ett af de följande.
De af Kongl. Maj:t på ofvan angifna beräkningar grundade fram¬
ställningar till Riksdagen blefvo visserligen så tillvida bifallna, att
till anskaffning af ammunition för eldhandvapen beviljades en summa
af 3,090,000 kronor, hvaraf på extra stat för år 1901 anvisades ett
belopp af 654,000 kronor, men förslaget om anvisande af medel till
utvidgning af ammunitionsfabrikens afdelning å Karlsborg blef icke af
Riksdagen bifallet.
Då emellertid beräkningen af den ammunitionsmängd, som borde
under år 1902 anskaffas, grundats på förutsättning, att hela det för året
behöfliga antalet hylsor skulle levereras af enskilda verkstäder och vid
sådant förhållande Riksdagens beslut i sistnämnda del ej utöfvar in¬
verkan på det för samma år beräknade medelsbehofvet, får jag, som
anhåller att sedermera få ånyo återkomma till frågan om anordnande
af en hylsfabrik å Karlsborg, i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för fortsatt tillverkning af ammunition för eld¬
handvapen anvisa utaf det af 1900 års Riksdag för
detta ändamål beviljade belopp till utgående å extra
stat för år 1902 en summa af 654,000 kronor.
Förflyttning till Karlsborg af ammunitionsfabrikens afdelning å Marieberg.
Då jag den 13 januari nästlidet år för Kongl. Maj:t i underdånig¬
het redogjorde för landtförsvarets behof af statsmedel under år 1901,
hemstälde jag, bland annat, att Kongl. Maj:t. måtte, i sammanhang med
äskande af medel till anskaffning af mobiliseringsammunition för eld¬
handvapen, föreslå Riksdagen att bevilja anslag till utvidgning af
ammunitionsfabriken å Karlsborg. Jag påvisade då, att en icke oväsent¬
lig besparing af statsmedel skulle kunna åstadkommas, derest möjlighet
förefunnes att tillverka patronhylsor vid statens ammunitiansfabrik samt
att, om en dylik tillverkning komine till stånd å Karlsborg, derigenom
skulle vinnas äfven den fördelen, att å denna plats komme att finnas eu
fullständig gevärsammunitionsfabrik. Genom fabrikens utvidgning för
detta ändamål skulle ock, såsom jag vidare anförde, ett ytterligare steg
[36.]
Förflyttning
till Karlsborg
af ammuni¬
tionsfabrikens
afdelning å
Marieberg.
86
Fjerde hufvudtiteln.
tagas till förverkligandet af det länge tysta önskningsmålet att till
Karlsborg förlägga hela statens ammunitionstillverkning.
Frågan härom förföll visserligen vid sistlidne Riksdag till följd
af kamrarnes skiljaktiga beslut, men då den vore af så stor vigt, att
den icke med anledning häraf borde för längre tid undanskjutas, anbe-
falde Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 1 sistlidne juni på min der¬
om gjorda framställning generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet att inkomma med så väl yttrande och förslag rörande flyttning-
till Karlsborg af hela den nu befintliga ammunitionsfabriken å Marie-
berg som ock detaljerade beräkningar öfver de dermed förenade kost¬
nader.
Till åtlydnad häraf har generalfälttygmästaren med sin ofvan-
nämnda skrifvelse den 31 augusti 1900 öfverlemnat dylikt förslag jemte
kostnadsberäkningar och ritningar. Detta vore utarbetadt på grundvalen
af det förslag till fullständig ammunitionsfabrik å Karlsborg, som redan år
1883 uppgjorts på uppdrag af dåvarande statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet. Då de byggnader, hvilka för närvarande
tillhörde fabriken å Karlsborg, blifvit uppförda enligt den i 1883 års
förslag utstakade planen, afsåge alltså det nu uppgjorda förslaget en
utvidgning af den befintliga fabriken i sådan omfattning, att hela den
fabrikation, som nu bedrefves vid Marieberg, skulle kunna till Karls¬
borg förflyttas.
I förslaget inginge upprättandet af fullständigt maskineri med trans¬
missioner m. m., som erfordrades för verkstädernas drifvande, men dere¬
mot hade icke beräknats nyanskaffning af arbetsmaskiner och apparater
i annan mån, än som behöfdes för att kunna öka tillverkningen af
gevärspatronhylsor. Afsigten vore nemligen att efter hand öfverflytta
de flesta vid Marieberg nu befintliga arbetsmaskiner till fabriken å
Karlsborg. Bostadslägenheter borde anordnas för den befäls- och ar¬
betspersonal, som nu funnes vid fabrikens båda afdelningar, samt den
personal, som tillkomme till följd af den ökade hylstillverkningen.
Totalkostnaden komme att uppgå till 990,000 kronor eller, med tillägg
af medel för bestridande af oförutsedda utgifter, i rundt tal 1,000,000
kronor.
Sammanförandet af statens hela ammunitionstillverkning till Karls¬
borg anser jag vara af synnerlig vigt, särskildt med hänsyn till för¬
hållandena i krigstid. Redan under fredstid bör denna tillverkning
vara ordnad på ett sådant sätt, att den kan fortgå så ostörd som möj¬
ligt af pågående krigsoperationer samt att den må vid förberedel¬
serna till och i all synnerhet under kriget kunna uppdrifvas i den
87
Fjerde hnfrudtiteln.
största möjliga grad. Karlsborg erbjuder för en dylik anläggning för¬
delarna af ett undandraget läge och dess befästningar gifva dessutom
densamma ett skydd, som icke kan på annat ställe inom riket erhållas.
Den hufvudsakligaste betydelse, Karlsborg har såsom fästning, är just
att vara en ort, hvarifrån arméns behof i en mängd afseenden till det
yttersta må kunna tillgodoses och framför allt torde det vara lämpligt
att här anordna arméns ammunitionstillverkning. Dennas bedrifvande
vid två afdelningar, en vid Marieberg och en å Karlsborg, är i flera
afseenden otillfredsställande, i all synnerhet då, särskilt hvad infan¬
teriammunitionen beträffar, förmågan att tillverka vissa patrondelar,
såsom hylsor och laddramar, icke motsvara fabrikernas tillverk¬
ningsförmåga i öfrigt. Rörande dessa ämnen framhåller generalfält-
tygmä8taren i fråga om fabrikens afdelning å Marieberg särskildt dess
blottade läge vid fientliga operationer mot hufvudstaden. Såsom för¬
hållandena nu äro, anför han vidare, måste de särskilda arbetena inom
fabrikens båda afdelningar å Karlsborg och Marieberg sammanbindas
med hvarandra, enär bristen på arbetslokaler och maskiner för vissa
tillverkningar gör det nödvändigt, att delar tillhörande patrontillverk¬
ningen sändas från den ena fabriken till den andra för att slutligen
vid någondera af dessa sammansättas. Om efter utbrottet äf ett krig
förbindelsen mellan fabrikens afdelningar blifver afbruten, kan det så¬
lunda inträffa, att verksamheten vid den ena eller andra afdelningen
häraf lider väsentligt afbräck. De svårigheter för försvaret i dess
helhet hvilka härigenom kunna uppstå, äro uppenbara.
Men äfven för fredsförhällanden är ett fullbordande af Karlsborgs-
fabriken synnerligen önskvärdt. Härvidlag torde den ekonomiska sidan
af saken spela största rolen, och att, såsom nu är fallet, drifva fabri¬
kationen vid tvenne mer eller mindre ofullständiga fabriker, med deraf
föranledda transporter dem emellan, kan aldrig blifva i ekonomiskt af¬
seende så fördelaktigt som om tillverkningen i sin helhet kunde ske
på ett ställe. Att utgifterna för dessa transporter icke oväsentligt bi¬
draga att öka kostnaden för den färdiga ammunitionen inses lätt, då
man betänker, att afståndet mellan de båda afdelningarna är 357 kilo¬
meter jernväg, hvartill kommer transport efter häst mellan Marieberg
och Stockholm.
Förutom nu anförda skäl, hvilka i och för sig torde vara fullt till¬
räckliga att ådagalägga behofvet af en fullständig ammunitionsfabrik å
Karlsborg, finnas äfven andra sådana af mera teknisk natur, som äfven
tala för Mariebergsfabrikens flyttning.
88 Fjerde hufvud titeln.
Af dessa må i främsta rummet framhållas den fara för eldsolycka
och dermed hela ammunition stillverkningens plötsliga upphörande, som
ligger deruti, att vid Marieberg ej mindre än ett hundratal personer
(deraf ett stort antal barn) tillhörande fabrikspersonalen är boende
ofvanpå verkstadslokalerna i den byggnad, hvarest i de undre vånin¬
garna den hufvudsakligaste delen af fabrikationen bedrifves. Verkstads¬
lokalerna, hvilka så småningom tillkommit genom tid efter annan före¬
tagna ändringar och nyinredningar uti en byggnad, som ursprungligen
ej varit afsedd för sitt nuvarande ändamål, äro dessutom för en ratio¬
nell tillverkning såväl otillräckliga som otidsenliga — exempelvis äro
vissa af dem så mörka att särskild belysning erfordras under hela da¬
gen — och att söka försätta dessa arbetslokaler å Marieberg uti ett
tidsenligt och tillfredsställande skick torde icke kunna anses lämpligt,
enär dertill skulle erfordras störa förändringar, förenade med betydande
kostnader, utan att ändamålet dock till fullo vunnes.
Af det nu anförda torde framgå, att ett fullbordande af den å
Karlsborg redan påbörjade fabriken är ur flera synpunkter synnerligen
önskvärd!, ja en nödvändighet, om man med tillförsikt skall kunna
hoppas, att ammunitionstillvexkningen äfven i farans stund skall kunna
ostörd fortgå.
I detta sammanhang torde det tillåtas mig erinra, att en enskild
fabrik för tillverkning af vissa patron delar blifvit anlagd i Vesterås och
att beställningar för statens räkning derstädes blifvit gjorda till den
utsträckning, som fabriksbolaget ansett för sig möjligt att effektuera.
Dessa beställningar hafva dock kräft en afsevärd förökad kostnad i
jemförelse med priserna i de aftal, som samtidigt blifvit afslutade med
en utländsk firma om leverans af enahanda patrondelar. Denna upp¬
offring å statens sida för underlättande af den enskilda fabrikens verk¬
samhet torde dock få anses väl grundad med hänsyn till icke allenast
det önskvärda i att den inhemska industrien tillgodoses, utan i all syn¬
nerhet det beaktansvärda uti att i farans ögonblick kunna väl tillgodose
försvarets behof af så riklig ammunitionstillgång som möjligt.
Tillkomsten af denna enskilda fabrik förminskar dock ingalunda
det angelägna i att ammunitionstillverkningen på Karlsborg ändamåls¬
enligt anordnas, om i betraktande tages dels att fabrikens i Vesterås läge
är vida mera blottstäldt än statens fabrik på Karlsborg, dels ock de
öfriga förmåner denna senare skänker statsverket. Den nu ifrågasatta
anläggningen på Karlsborg tillgodoser för öfrigt icke arméns behof af
ammunition utöfver det nuvarande; med den utveckling af arméns
skjutöfningar, som blifver en följd af utsträckta värnpligtsöfningar och
89
Fjerde hufvudtiteln.
framför allt med den ytterligare utveckling, som den frivilliga skytte-
rörelsen synes taga, kommer behofvet af ammunition att blifva så
stort, att såväl fabrikens å Karlsborg som den enskilda fabrikens pro¬
duktionsförmåga fullt tages i anspråk.
Generalfälttygmästaren, som emellertid anser det för närvarande
vara vigtigast att så snart som möjligt å Karlsborg anordnas fabrikation
af patronbylsor, så att man derstädes må kunna fullständigt tillverka hand-
gevärsammunition, ifrågasätter deremot icke, att ammunitionsfabrikationen
i sin helhet bör förläggas till Karlsborg förr än tillverkningen af den
mobiliseringsammunition, hvartill föregående Riksdag beviljat anslag,
blifvit om ungefär 5 år afslutad; och föreslår generalfälttygmästaren,
att det för ifrågavarande ändamål i dess helhet beräknade beloppet,
utgörande, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, 1,000,000 kronor, måtte
så fördelas, att 300,000 kronor redan för år 1902 anslås till uppförande
af en hylsfabrik å Karlsborg samt att under följande 4 år återstoden
finge utgå med 175,000 kronor årligen. Då emellertid särskild! under
de första öfvergångsåren till den nya härordningen stora anslagskraf
måste för andra vigtiga ändamål uppställas, synes det mig lämpligast
att, med anledning af geueralfälttygmästarens framställning om Marie-
bergsfabrikens förflyttning till Karlsborg, för närvarande endast ifråga-
sättes hylsfabrikationens anordnande derstädes.
Mot de vid generalfälttygmästarens förslag fogade ritningar och
kostnadsberäkningar för liylsfabrikens anordnande å Karlsborg har jag
ej något att erinra, allrahelst dessa bekräfta, att det anslag af enahanda
belopp, som sistlidet år af Riksdagen äskades, är för ifrågavarande
ändamål tillfyllest.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillåter jag mig att hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för utvidgning af ammunitions fabriken å Karls¬
borg på extra stat för år 1902 anvisa ett anslag af
300,000 kronor.
Ny fältartillerimateriel.
Sedan Kongl. Maj:t föreslagit nästlidet års Riksdag att för anskaff- [37.]
ning af ny fältartillerimateriel och ammunition bevilja 12,000,000 kro- Ny fsitartu-
nor samt, med beräkning af anskaffningstiden till sex år, jemväl före- immateriel,
slagit Riksdagen att af nämnda belopp på extra stat för innevarande
Bih. till Riksd. Blot. KJOL 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 12
90
Fjerde hufvudtiteln.
[38.]
Fortsatt stär¬
kande af
landets fasta
försvar.
år anvisa en sjettedel eller 2,000,000 kronor, liar Riksdagen på det sätt
bifallit denna^ Kongl. Maj:ts framställning, att Riksdagen för anskaffning
af ny fältartiUerimateriel och ammunition å extra stat beviljat 12,000,000
kronor och deraf för innevarande år afsatt en sjettedel eller 2,000,000
kronor för att efter Riksdagens medgifvande användas.
Med anmälan att särskild!, förslag rörande användandet af det för
innevarande år afsätta belopp, 2,000,000 kronor, kommer att af mig för
Kongl. Maj:t framläggas i syfte att Riksdagens godkännande af det¬
samma måtte af Kongl. Maj:t begäras, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att af det för anskaffning af ny fältartiUerimateriel
beviljade belopp, 12,000,000 kronor, eu sjettedel eller
2,000,000 kronor måtte för år 1902 å extra stat an¬
visas.
Fortifikations- och artilleribehof.
Forisatt stärkande af landets fasta försvar.
Med bifall till Kongl. Majrts i ämnet gjorda framställningar bevil¬
jade 1900 års Riksdag dels under fjerde hufvudtiteln för fortsatt stär¬
kande af landets fasta försvar 4,853,100 kronor, dels ock under femte
hufvudtiteln till bestyckning af befästningarna vid Karlskrona och batte¬
rierna vid Fårösund 1,146,900 kronor, samt anvisade till utgående
under 1901 af det förra beloppet 2,147,500 kronor och af det senare
852,500 kronor, hvadan för de uppgifna ändamålen återstå till anvisande
för år 1902 å fjerde hufvudtiteln 2,705,600 kronor och å femte hufvud¬
titeln .^94,400 kronor eller tillhopa 3,000,000 kronor.
I 'enlighet med befästningskomiténs förslag skulle med år 1902,
det vill säga vid den af komitén angifna första periodens slut, stär¬
kandet af försvaret vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, vid Karlskrona
(med undantag af Vestra Hästholmen), vid Fårösund och, i hvad rörer
minförsvaret, vid Göteborg vara afslutadt. Befästningsarbetena vid de
tvenne sistnämnda platserna skulle emellertid redan med användande
af 1901 års extra anslag blifva fullbordade.
Sedan emellertid den af Kong!. Maj:t den 17 November 1899 till¬
satta komité för utredning rörande ny organisation af sjöfästnings-
91
Fjerde hufvudtiteln.
artilleriet och fasta minförsvaret jemte sammanhang' dermed egande
frågor afgifvit underdånigt betänkande, grundadt på de förutsättningar,
bland andra, att Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, Karlskrona
befästningar, äfvensom befästningarne vid inloppet till Göteborg och
vid Fårösund skulle helt och hållet underordnas sjöförsvarsdepartemen¬
tet, har jag, på hemställan af statsrådet och chefen för sjöförsvars¬
departementet, anmodat arméförvaltningen å vederbörande departement
att gemensamt med marinförvaltningen inkomma med utredning angå¬
ende, bland annat, de belopp af det utaf 1900 års Riksdag beviljade,
men ännu icke anvisade extra anslag till landets fasta försvar, som
borde afses för ifrågavarande befästningar, och hafva nämnda embets¬
verk till svar härå, med eget instämmande, öfverlemnat en af chefen
för fortifikationen samt generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet afgifven utredning i ärendet, deri anförts, att den för stär¬
kande af försvaret vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg beräknade
kostnadssumman visserligen blifvit fyld med innevarande års anslag,
men att, då denna summa på grund af de senaste årens stora pris¬
stegring på jern, pansar och öfriga materialier samt ökade arbetskost¬
nader varit otillräcklig för arbetenas fullbordande enligt plan, måste
äfven af 1902 års extra anslag en icke obetydlig del afses för denna
fästning. Det för fullbordandet enligt plan af förstärkningsarbetena
derstädes behöfiiga tillskottet till den beräknade kostnaden uppginge
dock ej till mer än omkring 14,4 % af densamma. Hvad beträffade
förstärkningsarbetena vid Karlskrona, så kunde ännu icke med visshet
afgöras, huruvida något tillskott uti den för fullbordande af första
periodens arbeten beräknade summan framdeles blefve erforderligt.
Den summa, som för nämnda båda fästningar syntes böra utgå af sam¬
manlagda beloppet utaf ifrågavarande extra anslag för år 1902 eller
3,000,000 kronor, uppginge till 1,075,000 kronor, hvadan på öfriga
befästningar, det vill säga de båda landfästningarna Karlsborg och
Boden, folie skilnaden mellan dessa båda belopp eller 1,925,000 kronor
att anvisas under fjerde hufvudtiteln.
Mot den sålunda gjorda beräkningen har jag icke något att erinra.
Af den sistnämnda summan beräknas för Boden 1,775,000 kronor och
för Karlsborg 150,000 kronor. Enligt befästningskomiténs förslag skulle
under första perioden, åren 1899—1902, till Karlsborg utgå 800,000
kronor, oberäknadt de 200,000 kronor, som af 1898 års Riksdag sär-
92 Fjerde hufyudtiteln.
skildt anvisades för denna fästning. Emellertid hafva af dessa 800,000
kronor redan utgått under 1899 455,400 kr. och under 1900 200,000
kronor, hvadan för åren 1901 och 1902 skulle återstå tillsammans en¬
dast 144,600 kronor, eller fördelade lika på båda åren 72,300 kronor
om året. Att med ett så litet årsanslag drifva de nu i full gång varande
arbetena på Karlsborg vore dock ur sparsamhetshänsyn ofördelaktigt,
hvarför ett anslag för innevarande år af 150,000 kronor blifvit för
dessa arbeten anvisadt, och torde samma summa lämpligen böra beräk¬
nas äfven för år 1902. — Härigenom kommer att, under den ofvan-
nämnda perioden, till Karlsborg hafva anvisats 955,400 kronor i stället
för beräknade 800,000 kronor. Detta öfverskridande, som under nästa
befästningsperiod det vill säga åren 1903—1905 kan utjämnas, har,
såsom i nådiga propositionen till sistlidna års Riksdag anmäldes, för¬
orsakats af nödvändigheten att för prisbillighetens skull på en gång
beställa samtliga de större pansartornen för Södra Vabergsfortet, hvar¬
igenom anslaget för år 1899 betydligt öfverstiglbr det beräknade års-
an slaget.
Till fästningsanläggningen vid Boden, å hvilken en del förbere¬
dande arbeten redan sistlidne höst påbörjats, hafva för innevarande år
anvisats 560,000 kronor och till denna fästnings anläggning äro såsom
ofvan nämnts af 1902 års anslag afsedda 1,775,000 kronor. — Uti den
nådiga propositionen till sistlidne års Riksdag antyddes visserligen, att
ett belopp af omkring 2,300,000 kronor skulle kunna af detta sist¬
nämnda anslag påräknas för Boden, men till följd af den ökade kost¬
naden för förstärkningarna vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästning samt det ökade anslaget till Karlsborg, har detta belopp måst
i samma mån nedsättas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet
hemställa, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
att af det utaf 1900 års Riksdag för stärkande
af landets fasta försvar beviljade anslag på extra stat
under fjerde hufvudtiteln för år 1902 anvisa 1,925,000
kronor.
Fjerde liufvudtiteln.
93
Fortifikationsbehof.
Nya byggnader för armén.
I samband med utarbetandet af förslaget till ny härordning har
chefen för generalstaben låtit verkställa en utredning af kostnaderna
för de byggnadsarbeten, som för det nya härordningsförslagets genom¬
förande skulle blifva erforderliga, och har bemälde chef den 8 sistlidne
december till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sammandrag af berörda kost¬
nader jemte en promemoria angående beräkningen af desamma.
I denna promemoria anföres, att man, beträffande härens förläggning
i fredstid, tänkt sig denna så ordnad, att hvarje regemente och corps
i regeln skulle hafva en viss hufvudstation, der truppförbandets expedi¬
tion, förvaltning och skolor skulle vara förlagda och dit dess värnplig-
tiga inkallades till sin första utbildning, samt en viss mötesplats, dit
truppförbandet skulle sammandragas under repetitionsöfningarna.
Hade man kunnat för hvarje truppförband sammanföra hufvudstation
och mötesplats till samma ort, skulle man, enligt chefens för general¬
staben åsigt, härigenom vunnit afsevärda fördelar med hänsyn till såväl
fredsöfningar som mobilisering; men ett sådant sammanförande hade
för flertalet regementen icke kunnat föreslås och detta af följande skäl.
För att en ort skulle vara lämplig som hufvudstation för ett rege¬
mente, fordrades först och främst att den skulle kunna erbjuda höstäder
året om för den personal, som vid regementet måste tjenstgöra men
som icke vore kasernerad, och vidare att inom orten skulle finnas till¬
gång till de lifsförnödenheter m. m., som för sagda personal med familjer
erfordrades, tillfälle till skolgång för barnen o. s. v., hvarför en dylik
hufvudstation alltid, der så ske kunde, syntes böra förläggas till en
stad eller ett annat större samhälle, som uppfylde dessa vilkor. Af en
mötesplats åter måste man framför allt fordra, att den erbjöde tillräckligt
vidsträckt öfningsterräng af omvexlande beskaffenhet samt skjutbanor, till¬
räckliga för regementets samtliga skolskjutningar och så belägna att
genom skjutningen minsta möjliga fara eller olägenhet för ortens be¬
folkning uppstode, men terräng af sådan beskaffenhet stode icke alltid
att för rimligt pris finna i den omedelbara närheten af städerna. Då
härtill komme, att våra nuvarande mötesplatser, af hvilka de flesta i
alla händelser måste tagas i anspråk under öfvergångstiden, kunde för
[39.]
Nya bygg-
nader för
armén.
%
94
Fjerde hufvndtiteln.
en jemförelsevis ringa kostnad — åtminstone hvad byggnaderna be¬
träffade — så kompletteras, att de allt framgent blefve fullt användbara
såsom förläggningsorter under repetitionsöfningarna, så hade man äfven
i allmänhet ansett sig böra bibehålla dem såsom sådana. De nuvarande
mötesplatserna vore sålunda i regeln upptagna och hade uteslutits endast
för de regementen (corpser), som antingen till följd af relativt liten
personalökning under repetitionsöfningarna och dessa öfningars beskaffen¬
het ansetts vara i mindre behof af stora öfningsfält, eller som till följd
af sin hufvu dstations sannolika förläggning beräknats kunna utan sär¬
skilda anordningar för sina repetitionsöfningar begagna en lämplig, i
hufvudstationens omedelbara närhet belägen öfningsterräng.
Vid uppgörandét af det förslag till beredande af nya eller ökade
lokaler för arméns förläggning och utbildning, som lagts till grund
för kostnadsberäkningarna, hade man sålunda för hvarje truppförband
upptagit dels ett fullständigt kasernetablissement å truppförbandets hufvud-
station — kompletteradt eller nyuppfördt, allt efter som regementet
förut varit garnisoneradt å platsen eller icke — dels ock, der så ansetts
nödigt, jemväl en komplettering af byggnaderna å regementets mötesplats,
så att dessa skulle kunna motsvara icke blott behofvet under de första
öfvergångsåren, utan äfven det fortfarande behofvet under repetitions¬
öfningarna.
Vid uppgörande af förslag till kasernetablissement hade man ansett,
att dessa allt efter olika vapenslags behof borde bestå af:
Kanslibyggnad, innehållande, förutom chefskansli, order- och krigs-
rättsrum samt arkiv, jemväl vaktlokal, lokaler för dagbefäl, officers- och
underofficersarrester, lokaler för regementsförvaltningen samt samlings¬
rum och messlokaler för officerare och underofficerare;
Kasernbyggnader till erforderligt antal i 2 eller 3 våningar, jemväl
i regeln innehållande bostäder för allt å kompanierna (sqvadronera a
eller batterierna) placeradt underbefäl;
Arrestbyggnad, innehållande, förutom polisvakt och arrestlokaler,
jemväl bostadslägenhet för regementets väbel;
Kokinrättning med mathall, serverings- och diskrum, kontors- och
utvägningslokaler samt bostadsrum för köksföreståndare in. fl.;
Sjukpaviljong, hvilken, der flera truppförband beräknats förlagda till
samma plats, afsetts att vara gemensam för dessa;
Stallutrymme för truppförbandets samtliga såväl officers- som nummer¬
hästar, samt vid artilleriet och ingeniörtrupperna jemväl sommarstall-
skjul för legda hästar;
Exercishus med gymnastikattiralj;
95
Fjerde lmfvudtiteln.
Ridhus för rekrytutbildningen och remontdressyren (för hvartdera
Skånska husar- och dragonregementena hade beräknats tvenne dylika);
Diverse öfrig a byggnader såsom afträden och gödselstäder, badinrätt¬
ning (i vissa fall gemensam för flera truppförband), förrådsbyggnad,
sjukstall, skosmedja in. m.
Vid beräkningen af det utrymme, som i olika byggnader skulle
erfordras, hade man utgått från de föreskrifter, som allt sedan 1883
för sådana byggnader vant faststälda, hvarvid man dock gjort sådana
mindre modifikationer, som man utan fara för tjenstgöriugens behöriga
gång eller truppens välbefinnande ansett sig kunna göra till besparings
vinnande. Sålunda hade i de nya kavallerikasernerna liksom förut
skett beträffande kavallerikasernerna i Ystad, korridorerna uteslutits,
då för detta vapenslag stallgångarna ansetts fullt tillräckliga för sqvadro-
nernas uppställning inomhus. Vidare hade för samtliga nya vinter¬
stall i Skåne och vid Göteborg antagits en billigare typ, den s. k.
depotstallstypen, som nyligen blifvit med fördel försökt i Malmö och
Ystad. Särskild kostnad för nya marketenterilokaler hade icke i för¬
slaget upptagits, då man ansett att. dylika lokaler skulle kunna anord¬
nas på sätt hittills å de indelta regementenas mötesplatser egt rum.
Beträffande barackerna å mötesplatserna, hade man visserligen icke
ansett sig kunna fullt tillmötesgå de fordringar på utrymme in. m.,
som medicinalstyrelsen uppstad, men man hade dock, genom upptagan¬
det i förslaget af ändringar samt till- och nybyggnader, sörjt för en
väsentligt förbättrad förläggning, hvarjemte samtliga för inqvartering
under längre tid afsedda lokaler beräknats skola ombonas och förses
med eldstäder samt till förekommande af smittas öfverförande förses
med invändig fernissad brädpanel. Alla britsar hade beräknats skola
borttagas för att ersättas med jernsängar och särskilda förvaringsrum
hade anordnats för såväl kronans som manskapets enskilda persedlar
äfvensom tvättrum, der sådana förut saknades.
Angående beräkningen af kostnaderna för arméns förläggning, hade
det naturligtvis ej varit möjligt att för hvarje särskild byggnad å
hvarje ort uppgöra särskild, detaljerad kostnadsberäkning; detta dels
derför att förläggningsorterna ännu ej kunnat definitivt bestämmas,
dels ock derför att af flera skäl de härför erforderliga noggrannare
undersökningarna å ort och ställe ännu icke kunnat verkställas, utan
både beräkningarna gjorts efter vissa normaltyper till de pris, som
under de senare aren i medeltal varit gällande lör utförda byggnader
af liknande slag och beskaffenhet, hvarefter man inom vissa gränser
proportionerat sig till totalkostnaden för hvarje särskild byggnad äfven-
96 Fjerde hufvudtiteln.
som till kostnaderna för »Diverse arbeten, omkostnader och oförutsedda
utgifter»; Och hade man härigenom ansett sig kunna borteliminera de
stora olikheter, som i afseende å såväl materialpriser som arbetskost¬
nader gjorde sig gällande å olika orter inom ett land, så vidsträckt
som vårt — allt under förutsättning att Riksdagen medgåfve, det Kongl.
Maj:t finge af det öfverskott, som vid ett etablissements utförande
kunde uppstå, anvisa hvad som vid ett annat kunde visa sig utöfver
den beräknade medelkostnaden vara af nöden.
Hela summan af alla de kostnader, som beräknats erforderliga för
beredande af nya eller ökade lokaler för arméns förläggning och ut¬
bildning enligt härordningsförslaget, uppginge till 47,991,750 kronor,
eller i rundt tal till 48 millioner kronor, hvarvid man utgått från den
förutsättningen att nödig mark för etablissement^ antingen kunde er¬
hållas från kronan redan tillhöriga egendomar, eller af härför intresse¬
rade kommuner skulle fritt ställas till förfogande för ändamålet.
Åt ofvan sagda summa beräknades ungefär hälften eller närmare
bestämdt 23,908,650 kronor erforderliga för de arbeten, som ansetts
böra vara af slutade före utgången af de sex första öfvergångsåren
(första perioden), och återstoden, 24,083,100 kronor, erforderliga för öfriga
i sammanhang med förslagets fullständiga genomförande stående bygg¬
nadsarbeten (andra perioden).
Uppförandet af samtliga erforderliga byggnader kräfde sålunda en
summa af i medeltal 4 millioner om året under hela öfvergångstiden,
men en jemn fördelning af kostnaderna under hela denna tid ansåges
icke vara den för ändamålet lämpligaste. Tvärtom vore det fördel¬
aktigast om tiden för byggnadernas utförande kunde så mycket för¬
kortas, som med god hushållning läte sig göra, då man härigenom
skulle kunna i väsentlig mån undanrödja de svårigheter med afseende
å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden måste ställa sig
hindrande för de värnpligtiges utbildning; och med hänsyn härtill
borde man, särskildt beträffande första öfvergångsperiodens arbeten,
söka få dessa utförda, så fort lämpligen ske kunde, så mycket mer
som hvarje onödigt uppskof med genomförandet af de till denna period
hörande anordningar måste synnerligen menligt inverka på genom¬
förandet af arméförslaget i dess helhet. Den för första öfvergångs-
perioden beräknade byggnadssumman föresloges derför fördelad på 4
år — åren 1902, 1903, 1904 och 1905 — med ett belopp af i rundt
tal 6,000,000 kronor för hvarje år, allt på sätt en vid promemorian
fogad tablå närmare utvisade.
Fjerde hufvudtiteln. 97
Öfver denna chefens för generalstaben underdåniga framställning
har arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande och dervid anfört, att mot det upprättade kost-
nadsförslaget icke något af större betydenhet varit att erinra vid den
granskning, som af arméförvaltningens fortifikationsdepartements militär¬
byrå nu verkstälts. Att kostnadsuppgifterna i anseende till den jem¬
förelsevis korta tid, som stått till buds för förslagets uppgörande, icke,
såsom i förslaget äfven framhålles, kunnat grundas på några för hvarje
särskilt arbete i detalj utarbetade förslag, och att sålunda gransknin¬
gen lika litet kunnat ske annorlunda än i stort, ansåge sig förvalt¬
ningen knappast behöfva särskildt påvisa. Synbarligen hade vid försla¬
gets uppgörande den grundsats gjort sig gällande, att den största spar¬
samhet borde iakttagas i afseende å såväl det yttre som de inre
anordningarna.
Emellertid funne sig arméförvaltningen böra särskildt fästa Kongh
Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den omständigheten, att några medel
för tomtinköp icke i förslagen upptagits, enär man ansett, att all erfor¬
derlig mark, som ej redan vore i kronans ego, borde kostnadsfritt
ställas till kronans disposition af kommunerna. Det vore nog också
antagligt, att kommunerna skulle finna med sin egen fördel förenligt
att göra en sådan uppoffring för att vinna fördelen af ett garnisone-
radt regementes förläggning inom samhället. Vid vissa fästningsorter
skulle enligt armé förvaltningens åsigt dock i hvarje händelse sådant
bidrag icke kunna påräknas, men för förvärfvandet af den mark, som
der behöfdes, skulle måhända andra resurser, såsom tomtförsäljnings-
medel, kunna anlitas.
De för »omkostnader och oförutsedda utgifter» upptagna beloppen
kunde måhända tyckas vara höga, men torde snarare kunna beteck¬
nas såsom låga, då man besinnade, att för dessa byggnadsfrågor lös¬
ning fortifikationens krafter icke på långt när skulle räcka till, hvadan
civila biträden ej allenast för förslagens uppgörande utan äfven för
byggnadskontrollen måste anlitas.
Rörande kostnadssummornas beräknande syntes i öfrigt böra an¬
märkas, att man i vissa hänseenden, särskildt hvad angår kansli- och
arrestbyggnader, ansett sig kunna grunda beräkningarna på ett något
knappare utrymme, än som i senast uppförda kasernetablisement tagits
i anspråk för dylika ändamål. Sålunda upptoges kostnaden för kansli¬
huset vid ett infanteriregemente eller större kavalleriregemente till endast
100,000 kronor samt vid ett mindre kavalleriregemente till 90,000 kronor,
Bih. till ltiksd. Prat. IDOL 1 Barn/. 1 A/d. 1 Häft. 13
98 Fjerde hufvudtiteln.
h vilket vore ungefärligen 20 % mindre än samma byggnader skulle
kosta, beräknade efter hittills följda normer. Att det äfven kunde blifva
möjligt uppföra kanslihus för ungefär dessa nedsatta kostnadsbelopp,
ville förvaltningen visserligen icke bestrida, men anspråken på be¬
qvämlighet och utrymme måste då i jemnbredd med kostnadsnedsättningen
inskränkas.
Att i förslaget samtlige befälsbyggnader vid Boden vore upptagna
att byggas af trä, vore likaledes en omständighet, som förvaltningen
icke ansåge sig böra lemna obeaktad. Detta byggnadssätt, ehuru något
billigare än att bygga af sten, borde om möjligt icke i någon större
utsträckning komma till användning inom denna fästning, isynnerhet
beträffande de militära byggnaderna.
Vid inqvarteringen af und er officer arne hade man icke i visst afse¬
ende följt de bestämmelser, som gifvas i nådiga brefvet den 28 sep¬
tember 1883, hvilket föreskrifver, att om möjligt för underofficerarne
skall beredas inqvartering i kronans hus efter beräkning, beträffande
fanjunkare, för samtlige såsom gifta och, beträffande sergeanter, för hälf¬
ten såsom gifta och hälften såsom ogifta. Under det att antalet lägen¬
heter för gifta hittills på grund af de faktiska förhållandena vanligen
hållits något högre än efter dessa bestämmelser, så ginge det förelig¬
gande förslaget i alldeles motsatt rigtning, i det att i regeln endast en
fanjunkare eller styckjunkare och en sergeant för hvarje kompani eller
batteri samt väbeln och köksföreståndaren antagits skola erhålla inqvar¬
tering såsom gifta. Särskildt vid artilleriregementena, der underoffice-
rarnes antal vore jemförelsevis större, blefve inqvarteringsförhållandena
härigenom mindre tillfredsställande. Detta vore emellertid en olägen¬
het,"hvilken sedermera kunde afhjelpas, när helst omständigheterna det
tilläte.
I afseende å de belopp, som upptagits för besörjande af inqvarte¬
ring af officerarne vid de i fästningsorterna förlagda truppförbanden,
vore desslikes att omnämna, att man med frångående af de grundsatser,
som hittills gjort sig gällande för fästningsorterna, beräknat bostäder,
afsedda för gifta, åt endast halfva antalet kaptener och icke för några
subaltern officerare. Då procenten af gifta officerare under alla förhål¬
landen stälde sig vida högre, så skulle alltså en större eller mindre del
af dessa få söka skaffa sig bostäder uti enskilda hus; men i hvad mån
detta i verkligheten blefve möjligt, vore förvaltningen icke i stånd att
bedöma. Visst vore, att det i Boden befunnits rätt svårt att bereda
passande bostäder åt de få tjensteman, som under detta år skulle i
och för befästningsarbetena dit förläggas. Skulle det blifva förenadt
Fjerde liufvudtiteln.
99
med allt för stora svårigheter för de bostadslösa gifta officerarne att
för rimligt pris sjelfva skaffa sig bostäder, så skulle det nu anmärkta
förhållandet otvifvelaktigt menligt inverka på rekryteringen af de på
fästningsorterna, särskildt Boden, förlagda officerscorpserna, hvilka ju
äfven i många andra hänseenden blefve mer ogynnsamt stälda än de
i städerna stationerade.
Till bostäder åt officerarne vid fästningsartilleridetachementet i
Boden hade inga som helst medel upptagits uti förslaget, tydligen un¬
der den förutsättningen att dessas inqvartering ansetts skola, i likhet
med kasernetablissementet för truppen, bekostas af fästningsbyggnads-
medel. Denna tanke kunde väl ock synas rigtig, men förvaltningen
ansåge sig härvidlag böra i underdånighet upplysa, att, enligt hvad
chefen för fortifikationen meddelat, den för sagda etablissement uti
kostnadsberäkningen öfver fästningsbyggnaden upptagna summan 600,000
kronor, på grund af inträffad prisstegring och förändrade beräknings¬
grunder, beträffande inqvarteringen, sedan fästningsbyggnadsförslaget
uppgjordes, icke ens kunde blifva tillräcklig för sjelfva kasernetablis¬
sementet och således ännu mindre kunde lemna något öfverskott till
bestridande af utgifter för officersbostäder, hvilket ock redan i myndig¬
heternas utlåtande af den 31 oktober 1898 öfver 1897 års befästnings-
komités förslag till stärkande af landets fasta försvar antydts.
Det hade sålunda varit väl behöfligt, att i förslaget till de för den
nya härordningens genomförande erforderliga byggnader få upptagen en
summa äfven för lösande af nu berörda bostadsfråga. Då emellertid
så icke skett, återstode blott antingen att, såsom man vid sistnämnda
förslags uppställande tänkt sig, lägga jemväl denna utgift på fästnings-
byggnaderna eller ock, såsom det ville synas förvaltningen bättre och
rigtigare, att, på sätt 1897 års befästningskomité föreslagit beträffande
dylika utgifter å vissa fästningar, bestrida densamma af medel, som
kunde antagas blifva tillgängliga genom redan beslutade eller möjligen
blifvande tomtförsäljningar.
Derest man vid lösandet af denna inqvarteringsfråga utginge från
enahanda beräkningsgrund, som antagits för officerscorpserna vid de
öfriga truppförband, hvilka skola förläggas i Boden, så skulle kostnaden,
approximativt beräknad, ändock belöpa sig till omkring 300,000 kronor,
kostnaden för tomten oberäknad, hvarvid dock antagits, att byggnaderna
skulle uppföras af sten.
Utan tvifvel kunde ännu långt större tillgångar än för betäckandet
af ofvanbcrörda utgifter beräknas blifva disponibla från torntförsäljnin-
garna. Af de medel, som influtit vid försäljningen af de tomter, hvilka
100
Fjerde Jiufvudtiteln.
af Kong!. Maj:t stäldes till förfogande för bestridande af kostnaderna
för fotgardesregementenas nya kaserner, återstode, enligt från stats¬
kontoret lemnad uppgift, efter afdrag af ännu oguldna kostnader för
gaturegleringar, en behållen summa af 502,670 kronor och detta oaktadt
betydliga belopp utgått äfven för andra ändamål, bland annat, såsom
bidrag till uppförandet af kaserner, hvilka blifvit en följd af 1892 års
förbättrade härordning.
Lifgardets till häst gamla tomter, af hvilka endast en mindre del
hittills kunnat försäljas, enär det gamla etablissementet behöft dispo¬
neras för Andra Svea artilleriregementes tillfälliga inqvartering, kunde,
med stöd af ett år 1898 afgifvet anbud å hela den ännu osålda delen,
beräknas lemna ett öfverskott af minst 360,000 kronor, efter det kost¬
naden för regementets nya etablissement, gatu- och öfriga omkostnader
afdragits från den beräknade försäljningssumman. Enligt likaledes från
statskontoret meddelad upplysning, skulle återstå att gälda ett belopp
af 31,543 kronor för artillerietablissementet å Qviberg vid Göteborg.
Emellertid återstode ännu att sälja större delen af Kommendantsängen
vid skansen »Kronan» och den inkomst, som häraf kunde erhållas,
skulle, efter afdrag af ofvannämnda icke ersatta utgift samt återstående
omkostnader, enligt nuvarande försälj ningsmannens värdering blifva
1.490.000 kronor.
I Marstrand egde kronan en del tomter, hvilka numéra, enligt
arméförvaltningens åsigt, icke vore för kronan behöfliga. En fram¬
ställning af staden om tomternas försäljning eller inlösen läge för när¬
varande på grund af nådig remiss under behandling af arméförvalt-
ningen å fortifikationsdepartementet och komme inom kort att till Kongl.
Maj:t återställas med underdånig tillstyrkan under förutsättning likväl
af vissa inskränkningar i afseende å framställningens omfattning. Jem¬
lik! ett värderingsinstrument, som uppgjorts af en utaf arméförvaltningen
och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordnad värderingsnämnd
skulle inkomsten af de tomter i Marstrand, som nu af förvaltningen
anses kunna afhändas kronan, uppgå till 60,000 kronor. Hela den
ofvan angifna disponibla tillgången skulle sålunda i afrundadt tal blifva
2.412.000 kronor.
En framställning från staden Vaxholm angående friköp af kronans
tomter derstädes förelåge visserligen också till behandling af arméför-
förvaltningens fortifikationsdepartement, men denna fråga hade ännu
icke fortskridit så långt, att man med visshet kunde säga i hvad mån
framställningen skulle kunna tillstyrkas. Säkert vore emellertid, att det
icke kunde ske till den utsträckning, staden begärt. För öfrigt vore
Fjerde hufvudtiteln.
101
det mycket svårt att bestämma värdet af dessa tomter, ty för eu sådan
värdering hade man icke att tillgå några försäljningspris å enskilda
tomter, enär samtliga tomterna, utom en enda, tillhörde kronan.
I alla händelser blefve den tillgång, som kunde erhållas genom
försäljning af de tomter inom Vaxholm, som ansåges kunna realiseras,
mer än väl behöflig för bestridande af utgifter, som kunde motses för
anskaffning af ännu erforderlig mark inom Vaxholms och Oscar-Fredriks-
borgs försvarsområde.
Hvad vidare anginge fördelningen af byggnadsanslaget, så vore
det tydligt, att detsamma i sin helhet måste blifva tillgängligt inom en
kortare tidrymd än som beräknats för härordningens genomförande, på
det att inqvarteringen skulle kunna, i den mån härordningens utveckling
framskrede, behörigen besörjas och lokaler för öfningarne i rätt tid er¬
hållas. Åtta år vore för sådant ändamål den längsta byggnadsperiod,
på hvilken anslaget borde fördelas med 6,000,000 kronor årligen.
Den vid den nådiga remissen fogade tablån öfver fördelningen på
fyra år af den för första öfvergångsperioden beräknade byggnads-
summan 23,908,650 kronor gåfve också vid handen, att nyssnämnda
beräkningsgrund blifvit följd vid förslagets uppgörande.
I samband härmed ville arméförvaltningen i underdånighet fram¬
hålla nödvändigheten deraf, att byggnadsanslaget genast från första
början bestämdes för en tillräcklig följd af år, på det att, när upp¬
förandet af ett etablissement väl en gång vore påbörjadt, arbetena å
detsamma icke måtte blifva försenade på grund af bristande tillgång
på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena skulle icke allenast lända
härordningens genomförande till men, utan äfven kunna föranleda ökade
utgifter, hvaraf åter en rubbning af de beräknade kostnadssummorna
otvifvelaktigt lätt kunde blifva en följd.
Anslagen borde sålunda bestämmas på en gång för hela den i
tablån angifna 4-årsperioden.
Vidare tilläte sig arméförvaltningen att särskildt vidröra ett ämne,
som likaledes antyddes uti det till arméförvaltningens yttrande öfver-
lemnade förslaget, nemligen att de undersökningar, som utförts på
orterna, der kasernetablissement tänkts förlagda, icke varit och ej heller
kunnat vara annat än okulära. Platsundersökningar, utförda till sådan
omfattning, att full klarhet i förhållandena kunnat vinnas, skulle, då
det gälde en så vidt omfattande byggnadsfråga, blifva icke allenast
mycket tidsödande utan äfven så kostsamma, att de knappast kunde
komma till verkställighet förr än i samband med byggnadernas upp¬
förande. Sådana undersökningar hade nu så mycket mindre kunnat
102 Fjerde hufvudtiteln.
ske, som förläggnings orterna tydligen ännu icke kunnat definitivt be¬
stämmas. Men under dessa förhållanden vore den faran icke alldeles
utesluten, att det vid planläggningen eller utförandet kunde uppstå ar¬
beten eller utgifter, som icke på förhand kunnat förutses.
Slutligen borde — såsom i förslaget äfven förutsatts — i likhet
med hvad som beslutats i afseende å de kaserner, hvilka senast upp¬
förts, anslagen beviljas med rättighet att använda det öfverskott, som
till äfventyrs kunde uppstå vid ett etablissement, till fyllande af even¬
tuel brist vid ett annat.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ansåge arméförvaltningen
icke desto mindre försigtigheten bjuda, att särskilda medel för eventuella
fall blefve reserverade. Med den tillgång, som, enligt hvad armé för¬
valtningen i underdånighet påvisat, kunde beräknas blifva tillgänglig
genom tomtförsäljningarne, skulle jemväl för detta ändamål en utväg
kunna beredas.
Vid bestämmandet af de särskilda truppförbandens förläggnings¬
orter tages naturligtvis i främsta rummet hänsyn till de militära for¬
dringar, som man på en sådan ort måste ställa. Men då desöa fordrin¬
gar för de flesta truppförbanden kunna tillfredsställande fyllas af flera
orter, och då respektive kommuner icke lära förbise de ekonomiska
fördelar, som med truppförbandens förläggande inom desamma blifva
förenade, torde man vid förläggningsorternas bestämmande jemväl kunna
uppställa det vilkor, att kommunerna — derest Kongl. Maj:t och kro¬
nan icke redan eger för ändamålet passande områden — skola fritt
lemna, icke blott den mark, som erfordras för sjelfva kasernetablissementets
uppförande, utan äfven den öfningsplats i närheten deraf som kan anses
vara erforderlig för truppförbandets utbildning.
Att redan nu afgifva definitivt förslag till förläggningsorter för
truppförbanden, torde derför icke låta sig göra, utan torde detta böra
ske först i den mån noggrannare undersökning af de påtänkta plat¬
serna hunnit ega rum.
Om sålunda någon kostnad för inköp af mark för kasernetablisse-
ment m. m. i regeln icke torde behöfva beräknas, så har likväl armé-
förvaltningen i sitt underdåniga utlåtande ansett sig böra erinra, att
någon utgift för sagda ändamål ändock troligen blefve nödvändig å
vissa fästningsorter, hvarmed torde afses Vaxholm och Boden. Denna
uppfattning öfverensstämmer med min egen, men anser jag också, i
103
Fjerde hufvudtiteln.
likhet med arméförvaltningen, att ifrågavarande utgifter lämpligen kunna
bestridas med tomtförsäljningsmedel. Jag anser nemligen, att sådana
medel rätteligen böra i fall som detta tjena som en reservfond och de
torde äfven lemna full tillgång för gäldande af alla kostnader, som
möjligen på eu eller annan ort kunna kräfvas till lokaler för arméns
förläggning och utbildning utöfver dem, som äro beräknade och upp¬
tagna i det af chefen för generalstaben insända sammandraget öfver
dessa kostnader.
Beträffande arméförvaltningens uttalade mening, att bostäder icke
skulle kunna beredas gifta officerare i tillräckligt antal å vissa fäst¬
ningsorter, anser jag mig böra erinra, att endast äldre officerare skä¬
ligen kunna begära bostad för familj. Af yngre oificerare, som äro
sinnade att ingå äktenskap, torde det med skäl kunna fordras, att de
sjelfva utan kronans mellankomst skola ordna sina bostadsangelägen-
heter, ty det är naturligtvis icke möjligt att beräkna utrymmet i kro¬
nans bostäder så stort, att alla kunna få inqvartering som gifta.
Uppstår framdeles å någon ort ökadt behof af bostäder för gifta
officerare, lärer den enskilda företagsamheten snart besörja, att erfor¬
derliga lägenheter ej komma att saknas.
Till alla delar instämmer jag i de åsigter, som uttalats beträffande
nödvändigheten af att byggnadsarbetena med sådan kraft bedrifvas, att
svårigheterna med ordnandet af truppernas förläggning under öfver-
gångstiden må kunna i möjligaste mån öfvervinnas och de med en
provisorisk förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas. Nämnda
svårigheter måste isynnerhet blifva högst afsevärda vid 7:de öfvergångs-
året, då de värnpligtiges vinterförläggning skall taga sin början, derest
icke byggnadsanslagen för 1.—6. åren varit tillräckliga att bestrida upp¬
förandet af åtminstone större delen af de för kasernetablissementen erfor¬
derliga byggnaderna; och jag erkänner derför fullkomligt såväl det
berättigade uti de framställningar, som blifvit gjorda angående be-
hofvet af ett byggnadsanslag, beräknadt efter 0,000,000 kronor om
året, som äfven det från byggnadssynpunkt särdeles önskvärda deri,
att dessa anslag beviljades på en gång för de närmaste aren, för att
sedan år efter år anvisas. Men med hänsyn till öfriga störa och vig¬
tiga anslagsbehof under första öfvergångsåret, nödgas jag likväl nu
afstå från yrkande härom och anser mig icke böra begära större
byggnadsanslag för 1902 än 4,000,000 kronor. Icke heller anser jag
mig kunna begära beviljandet pa eu gång af eu större summa, af-
sedd att för ändamålet utgå under eu följd af år, innan den tid in¬
träffat, då Riksdagen kan disponera öfver ökade tillgångar jemväl från
104 Fjerde hufvudtiteln.
skattekällor, som ännu ej kunna tagas i anspråk; men vill jag emeller¬
tid på samma gång hafva framstäf en oafvislig fordran derpå, att ifråga¬
varande byggnadsbehof snarast möjligt måtte tillgodoses utöfver det nu
begärda beloppet.
Det från chefen för generalstaben inkomna »Sammandrag af kost¬
naderna för beredande af nya eller ökade lokaler för arméns förlägg¬
ning och utbildning enligt förslaget till ny härordning af 1900», äfven¬
som »Tablå öfver fördelningen på 4 år af den för 1. öfvergångsperioden
beräknade byggnadssumman», samt »Förteckning öfver de byggnads¬
arbeten, som föreslås till utförande med ett för 1902 begärdt anslag af
6,000,000 kronor», synas med hänsyn till dessa handlingars form och
omfattning icke lämpligen böra protokollet biläggas, men skola veder¬
börande utskott tillhandahållas. Här torde emellertid böra nämnas, att
förteckningen öfver föreslagna byggnadsarbeten för 1902 upptager:
dels ändring och tillbyggnad af baracker å infanteriregementenas
mötesplatser;
dels nybyggnad af ett mindre antal dylika baracker allt i ändamål,
att icke blott som nu bereda inqvartering för sagda regementens under¬
officerare och manskap under regementsmötena, utan jemväl under första
öfvergångsperioden bereda rum för volontärernas och de värnpligtiges
ändamålsenliga förläggning;
dels ock tillbyggnad af Skånska husar- och dragonregementenas, 1.
Svea, 1. Göta och Vendes artilleriregementens samt Norrlands träng-
corps’ etablissement, delvis ominredning af Vendes trängcorps’ etablisse¬
ment samt ■påbörjandet af nya etablissement för 12 andra regementen
och corpser.
Då jag emellertid af skäl, som förut anförts, anser, att för år 1902
ett nybyggnadsanslag af endast 4,000,000 kronor bör äskas, bär jag
låtit uppgöra följande förslag till användande af ett sådant anslag,
nemligen: •
För infanteriregementenas mötesplatser:
Ändringar samt till- och nybyggnader enligt särskild specifikation, som
skall vederbörande utskott tillhandahållas,...... kronor 1,972,800: —
För lifregementets husarer:
Kokinrättningsbyggnad .
|
..................... kronor
|
40,000: —
|
Stall för 240 hästar........
|
...................... »
|
132,000: —
|
|
Transport kronor
|
172,000: ~r- 1,972,800: —
|
Fjerde hufvudtiteln.
105
Transport
Exercishus .............................................
Ridhus-,........................................................
Arrest- och öfriga byggnader ...........
Diverse arbeten, omkostnader in. m.
För ingeniörcorpsen i Boden:
Cirka hälften af befälsbostäderna ...
Kokinrättningsbyggnad .......................
Stall m. m................................................
Exercishus ...............................................
Öfriga byggnader..,^,;...,........................
Diverse arbeten, omkostnader m. m.
För (1.) Göta trängcorps:
Kokinrättningsbyggnad ........................
Sjukpaviljong .....................................
Stall för corpsens alla hästar............
Exercishus ............................................
Förrådsbyggnad.......................................
Arrest- och öfriga byggnader............
Diverse arbeten, omkostnader m. m.
För (1.) Svea trängcorps:
Samma arbeten, som här ofvan.........
kronor
|
172,000
|
—
|
1,972,800: —
|
»
|
35,000
|
—
|
|
65,000
|
—
|
|
»
|
46,000
|
--
|
|
»
|
20,000
|
—
|
338,000: —
|
|
85,000
|
|
)>
|
35,000
|
—
|
|
)>
|
8,500
|
|
|
»
|
35,000
|
—
|
|
|
26,500
|
|
|
y>
|
25,000
|
—
|
215,000: —
|
»
|
30,000
|
|
»
|
18,000
|
—
|
|
»
|
40,000
|
-^
|
|
»
|
35,000
|
—
|
|
D
|
50,000
|
—
|
|
»
|
45,000
|
—
|
|
y>
|
25,000
|
—
|
243,000: —
|
|
....... kronor
|
243,000: —
|
För ett infanteriregemente i Karlskrona:
Kanslihus................................................. kronor 90,000: —
Kokinrättningsbyggnad .........i............. » 50,000^ —
Exercishus .............................................. » 35,000: —
Arrest- och öfriga byggnader............ » 31,000: —
Diverse arbeten, omkostnader m. m. » 40,000: —
För ett infanteriregemente i Vaxholm:
Hälften af befälsbostäderna................. kronor 100,000: —
Kokinrättningsbyggnad ...................... » 50,000: —
Exercishus .............................................. » 35,000: —
Arrest- och öfriga byggnader............ » 31,000: —
Diverse arbeten, omkostnader m. in. » 40,000: —
Transport kronor
Bih. till Uiksd. Blot. IDOL. I Sami. 1 A/cl. 1 Käft.
246,000: —
256,000: —
3,513,800: —
14
106
Fjerde hufvudtiteln.
Transport kronor 3,513,800: —
För Norrbottens regemente:
En del befälsbostäder........................... kronor 100,000: —
Kokinrättningsbyggnad ........................ » 60,000: —
Exercishus ......................... » 45,000: —
Arrest- och öfriga byggnader ........... » 31,000: —
Diverse arbeten, omkostnader m. in. » 20,000: —
För Vestmanlands regemente:
Kasernflygel............................................. » 120,000: —
Kokinrättningsbyggnad ....................... » 60,000: —
Exercishus .....................,.U..................... » 45,000: —
Diverse arbeten, omkostnader m. m. » 5,200: —
256,000: —
230,200: —
Summa kronor 4,000,000: —
Vid förslagets utarbetande har den grundsatsen gjort sig gällande,
att å mötesplatserna alla sådana anordningar böra vidtagas, som kunna
erfordras för upprätthållandet af en god helsovård samt för tillgodo¬
seende af de värnpligtiges behof af utrymme och beqvämlighet.
Beträffande de kasernetablissement, som i detta förslag äro upptagne
att till större eller mindre del utföras med för 1902 äskade medel,
torde här böra anföras följande.
För lifregementets husarers nya etablissement, som beräknas kosta i
allt 1,128,000 kronor, hvaraf behöfvas 692,000 kronor för tillgodoseende
af den förläggning, som ifrågasättes under första öfvergångsperioden,
begäres för år 1902 ungefär halfva sistnämnda summa, och afses att i de
byggnader, som härmed skola uppföras, kunna för den närmaste tiden
förlägga och utbilda en styrka af omkring 200 man och lika många
hästar. Påbörjandet af detta etablissement redan under första öfver-
gångsåret torde vara af behofvet synnerligen påkalladt, enär de bygg¬
nader af ett eller annat slag, regementet för närvarande eger eller kan
få disponera i Örebro och Sköfde, äro i så bristfälligt skick, att de svår¬
ligen längre utan grundlig ombyggnad kunna ens för regementetö nu¬
varande skolor användas.
För ett etablissement åt ingeniörcorpsen i Boden beräknas kostna¬
derna uppgå i allt till 731,000 kronor, hela beloppet erforderligt
för tillgodoseende af den förläggning, som ifrågasättes under 1. perioden.
Detta etablissement bör vara färdigt senast 3. öfvergångsåret för att
Fjerde hnfvu dtiteln.
107
ej hindra corpsens förflyttning i god tid, efter utbrytning från nuvarande
Svea ingeniörbataljon, till Boden der dess närvaro torde vara af bety¬
delse jemväl för befästningsarbetenas framåtskridande.
Till nytt etablissement åt hvardera af (1.) Göta och (7.) Svea trtiny-
corpser erfordras ett belopp af 578,000 kronor; hela beloppet erforderligt
för tillgodoseende af den förläggning, som ifrågasättes under 1. perio¬
den. Båda corpserna böra så fort ske kan flyttas från sina nuvarande
förläggningsorter, dels på grund af dessas mindre lämplighet för
corpsernas mobilisering, dels ock för att lemna plats för andra trupp¬
förband, nemligen landtfästningsartilleriets Karlsborgsdetaschement och
fälttelegrafcorpsen.
Ett etablissement åt infanteriregementet för Karlskrona beräknas
kosta 865,000 kronor och ett djdikt för infanteriregementet för Vaxholm
och Oscar Fredriksborg antages kräfva 1,065,000 kronor, allt erfor¬
derligt för tillgodoseende af den förläggning, som ifrågasättes under
1. perioden. Skilnaden i kostnaden ligger i de särskilda befälsbostäder,
som för regementet i Vaxholm äro nödvändiga på grund af bristen på
för vinterbruk afsedda bostäder vare sig i sistnämnda stad eller å den
plats i närheten af densamma, der regementets etablissement kan komma
att förläggas.
För Norrbottens regemente beräknas etablissementet färdigt kosta
1,445,000 kronor, hela beloppet upptaget för tillgodoseende af den för¬
läggning, som ifrågasättes under första perioden.
Att byggnader för samtliga bär nämnda trenne infanteriregementen
ansetts böra framför andra upptagas till utförande redan under näst¬
kommande år beror dels på nödvändigheten att så fort ske kan söka
skaffa erforderlig säkerhetsbesättning af infanteri å våra mest utsatta
fästningar, dels ock på vigten af att ju förr dess bättre kunna låta
dessa regementens värnpligtige, hvilka inskrifvas från områden i fäst¬
ningarnas närhet, jemväl å samma fästningar genomgå sin militärut¬
bildning.
Angående behofvet af ny mötesplats för Vestrnanlands regemente
har jag till statsrådsprotokollet den 13. januari 1900 haft tillfälle
utförligt yttra mig. Jag anser mig derför nu endast böra inför Kongl.
Maj:t ännu en gång framhålla lämpligheten af att en förflyttning af
regementets öfningar från Salbohed till bättre belägen plats så snart
som möjligt måtte kunna ega rum, och då regementets på sagda hed
befintliga byggnader numera befinna sig i så bristfälligt skick, att deras
i stån dsättande skulle kräfva betydliga kostnader, har jag icke ansett
något sådant iståndsättande vidare böra ega rum, utan föreslår i stället,
108
Fjerde hufvudtlteln.
[40.]
Ammunitions'
gördlar.
att medel beviljas till påbörjande af ett nytt etablissement för rege¬
mentet. -Detta beräknas färdigt kosta 1,210,000 kronor, hvaraf 435,000
kronor äro erforderliga för tillgodoseende af den förläggning, som
ifrågasättes under första perioden. Till påbörjande af detta afses för
år 1902 230,000 kronor.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kongl.
Maj: t täcktes föreslå Riksdagen
att för uppförande af nya byggnader för armén
anvisa på extra stat för år 1902 ett belopp af
4,000,000 kronor.
Intendenturbehof.
Ammunitionsgördlar.
Hos 1900 års Riksdag äskade Kongl. Maj:t medel till anskaffning
af 95,000 patronväskor med rem och hylsa för bajonettbalja eller så
kallade ammunitionsgördlar, afsedda till förvaring af den vid använ¬
dande af de nya 6,5 mm. gevären erforderliga ammunition. Under för¬
utsättning af tillverkning i större skala beräknades hvarje gördel med
hylsa komma att betinga ett pris af 9 kronor.
Riksdagen, som ansåg att ifrågavarande persedlar borde blifva att
tillgå i samma mån, som de nya gevären skulle till de olika truppför¬
banden utdelas, och att följaktligen det i första hand förefintliga be-
hofvet 73,000 stycken borde anskaffas med 36,500 under hvartdera af
åren 1901 och 1902, hvaremot med inköpet af det återstående antalet
22,000 stycken borde anstå till 1903, beviljade till anskaffning af 95,000
ammunitionsgördlar med hylsor för bajonettbalja på extra stat 855,000
kronor samt anvisade häraf för år 1901 ett belopp af 328,500 kronor.
Med tillämpning af den sålunda utaf Riksdagen bestämda planen
för anskaffningen, har arméförvaltningen å intendentsdepartementet uti
sin omförmälda underdåniga skrifvelse den 2 november 1900 hemstält,
det Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska medel till anskaffning af
ytterligare 36,500 dylika gördlar, jemväl beräknade till ett pris af 9
Fjerde hnfvudtiteln.
109
kronor stycket, eller sammanlagdt 328,500 kronor; och hemställer jag,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af den för anskaffning af 95,000 ammunitions-
gördlar med hylsor för bajonettbalja beviljade summa
till utgående på extra stat för år 1902 anvisa sist¬
nämnda belopp, 328,500 kronor.
Reservupplag af kläde m. m. till arméns munderingspersedlar.
Uti den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga propositionen an¬
gående statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen,
bland annat, att för anskaffning af för truppförhanden vid mobilisering
erforderligt förlag af kläde och yllefoder bevilja 572,000 kronor samt
till utgående under år 1901 deraf anvisa å extra stat 190,670 kronor.
Riksdagen, som ansåg, att ifrågavarande anskaffning borde eg a
rum under en tid af fem år, beviljade det af Kongl. Maj:t äskade an¬
slaget, 572,000 kronor, samt anvisade deraf för år 1901 å extra stat
115,000 kronor.
Då en lika stor summa behöfver under år 1902 tagas i anspråk
för detta ändamål, får jag, med anslutning till arméförvaltningens å
intendentsdepartementet derom gjorda framställning, härmed i under¬
dånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af det' för anskaffning af 65,135 meter kläde
och 8,390 meter yllefoder, att användas såsom för trupp¬
förbanden vid mobilisering erforderligt förlag, beviljade
anslag på extra stat för år 1902 anvisa 115,000 kronor.
Personlig fäliutrustning vid vissa genom 1892 års härorganisation
nyuppsatta truppförband.
Med bifall till min derom gjorda underdåniga framställning täcktes
Kongl. Maj:t föreslå nästlidet års Riksdag att till anskaffning af erfor¬
derliga, till den personliga fältutrustningen hörande beklädnads-, utred¬
nings- och remtygs- m. fl. persedlar för såväl sjette arméfördelningens
[41.]
Reservupplag
af kläde m. m.
till arméns
munderings-
persedlar.
[42.]
Personlig fält¬
utrustning vid
nyuppsatta
truppför¬
band.
no
Fjerde hufvndtiteln.
[43.]
Täckande af
brist i ordi¬
narie anslaget
till arméns
munderings-
utrustning.
fyra från bataljoner till regementen genom 1892 års härordning om¬
organiserade infanteritruppförband, som för de genom samma härord¬
ning nyuppsatta artilleriregementena, Karlsborgs artillericorps och träng-
bataljonerna, på extra stat bevilja i jemnadt tal 1,000,000 kronor samt
till utgående under år 1901 deraf anvisa 500,000 kronor.
Riksdagen biföll framställningen i den mån, att för berörda ända¬
mål på extra stat beviljades 931,000 kronor, hvaraf till utgående under
år 1901 anvisades 465,500 kronor; och får jag i underdånighet hem¬
ställa det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af det för anskaffning af erforderliga till den
personliga fältutrustningen hörande beklädnads-, utred¬
nings- och remtygs- m. fl. persedlar för ofvan angifna
truppförband beviljade anslag, 931,000 kronor, på extra
stat för år 1902 anvisa återstoden eller 465,500 kronor.
Täckande af brist i ordinarie anslaget till arméns munderingsutrustning.
I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda ■ framställning be¬
viljade nästlidet års Riksdag, för täckande af uppkommen brist i an¬
slaget till arméns munderingsutrustning, på extra stat ett anslag af
404,000 kronor samt anvisade deraf för år 1901 hälften eller 202,000
kronor.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet hemställer nu i sin
ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 2 november 1900, att
återstoden af det sålunda beviljade beloppet eller 202,000 kronor måtte
hos näst sammanträdande Riksdag äskas; och får jag i underdånighet
tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att utaf det för täckande af uppkommen brist i
ordinarie anslaget till arméns munderingsutrustning be¬
viljade belopp, 404,000 kronor, på extra stat för år
1902 anvisa återstoden eller 202,000 kronor.
Fjerde hufrudtiteln.
in
Inköp af remonter.
Enligt kungörelsen den 9 juli 1896 angående remonteringen vid
värfvade armén, § 2 punkt 10, skola i regeln de af remonteringsstyrel-
sen för kronans räkning årligen inköpta kästarne försändas till en lämp¬
ligt belägen, af staten anordnad remontdepöt för att der qvarstanna,
fyraåriga och äldre hästar till nästblifvande remontutdelning under året,
men treåriga omkring ett år eller till tiden för påföljande års remont¬
utdelning.
Den för statsverket ganska dyrbara anordningen med remontde-
pöter har sedan flera år måst tillgripas för att armén skulle blifva för¬
sedd med goda hästar. Hästuppfödarne söka nemligen att af ekonomi¬
ska skäl afyttra sina hästar långt förr än dessa äro för militärbruk
lämpliga, hvarför staten, om den icke vill se sig förekommen af en¬
skilde in- eller utländske spekulanter, nödgas inköpa sina remonter in¬
nan de uppnått tjenstbar ålder.
I regeln utbjudas inom landet uppfödda hästar, då de uppnått tre
års ålder, men deras dressyr bör i allmänhet icke påbörjas förrän vid
41 2 år, om de icke skola förstöras eller åtminstone deras kroppsutveck¬
ling hämmas. Staten måste alltså genom inrättandet af remontdepöter
sörja för de inköpta unga hästarnes vård och underhåll, intill dess de
kunna tagas i anspråk för dressyr och tjenstgöring vid truppförbanden.
Statens första remontdepöt anordnades år 1885 å Strömsholm för
60 hästar och år 1888 inrättades ytterligare en sådan depot för samma
antal hästar å Gustafslund i Skåne. Dessa båda depöter ersattes år
1894 af remontdepöten å Ottenby, som för närvarande inrymmer 200
hästar, men under gräsbetestiden kan emottaga dubbla antalet.
Arméns stamhästar, deruti inräknade de af rust- och rotehållarne
uppsatta, utgöra för närvarande 5,998. Med beräkning af en årlig af¬
gång af 9 % erfordras för vidmakthållande af detta hästantal en re¬
montering af 540 hästar hvarje år. Enär statsverket, vid bifall till det
föreliggande nya härordningsförslaget, kommer att omedelbart öfvertaga
rust- och rotehållarnes remonteringsskyldighet, måste alltså årligen sist¬
nämnda antal af 540 hästar uppställas i statens remontdepöt, eller så¬
lunda 340 hästar utöfver dem, som nu derstädes finnas.
Som emellertid de respektive truppförbanden ej kunna under den
tid af omkring ett år, då remonterna skulle befinna sig i remontdepöt,
undvara dessa 340 hästar, om desamma utan afbrott skola vara försedda
[44.]
Inköp af
remonter.
[45.]
Det frivilliga
ekytte-
väsendeta
befrämjande.
112 Fjerde hufvudtiteln.
med det antal hästar, de hittills haft och utan hvilket de ej heller äro
fullt tjenstbara, måste på sätt hittills skett ett antal af 340 remonter
med medel, det ordinarie remonteringsanslaget härför afser, uppköpas
och direkt till truppförbanden öfverlemnas, på samma gång ett lika an¬
tal remonter anskaffas för remontdepoterna för att ett påföljande år till¬
handahållas trupp förbanden. De med sistnämnda uppköp förenade kost¬
nader uppgå efter beräkning af ett pils af 800 kronor för hvarje re¬
mont, hvartill bör läggas 90 kronor i utgifter föh dess transport, till
(340x890) 302,600 kronor, hvilka kostnader icke kunna af ordina¬
rie statsmedel bestridas. Då emellertid svårigheter möta att omedelbart
kunna bereda nödigt depötutrymme för dessa hästar, samt dertill kom¬
mer önskvärdheten, att de ökade årliga kostnaderna för landtförsvaret
stiga någorlunda jemt, anser jag mig böra föreslå, att ofvannämnda, till
300,000 kronor afrundade belopp, må på extra stat anvisas att utgå
med 100,000 kronor under hvart och ett af åren 1902, 1903 och 1904.
Jag anser mig här böra erinra, att enligt härordningsförslaget ar¬
méns stamliästantal skall ökas med 3,519 stycken, hvilken ökning en¬
ligt ofvan angifna beräkningsgrund betingar en ytterligare remontering
af 317 hästar om året, af hvilka dock 118 körremonter icke skola upp¬
ställas i depöt, men då anskaffningen af dessa hästar skall ske succes¬
sivt under loppet af tio år, torde kostnaderna härför kunna bestridas
af ordinarie anslagstillgångar, detta likväl under förutsättning, att
respektiva truppförband få mottaga de nytillkomna hästarna så mycket
senare som den tid de måste tillbringa i remontdepöt.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till inköp af remonter för arméns behof bevilja å
extra stat ett anslag af 300,000 kronor och deraf för
år 1902 anvisa 100,000 kronor.
Diverse behof.
Det frivilliga skyifeväsendets befrämjande.
Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 19 november sist¬
lidet år har centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar an¬
hållit, att Kongl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta nådig
Fjerde hufvudtiteln. 113
proposition om förhöjning af anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande; och har centralstyrelsen till stöd för denna sin anhållan
anfört, bland annat, hurusom det anslag af 200,000 kronor, hvilket
under det senaste verksamhetsåret för skytteväsendet funnits att tillgå,
visserligen utgjort det högsta årsbelopp, som hittills kommit detsamma till
del, men att nämnda belopp, detta oaktadt, ingalunda varit för ända¬
målet tillräckligt, framginge deraf att flera för skytteröreisen vigtiga
behof ändock ej kunnat tillgodoses.
Sedan skytteväsendet genom nådiga brefvet den 15 december 1893
erhållit sin nuvarande organisation, hade hvarje nytt verksamhetsår ut¬
visat ökning och framsteg, men intet af dessa år kunde dock i sådant
hänseende jemföras med det senaste. Sålunda hade antalet skytteför¬
eningar, som vid slutet af 1899, under hvilket år endast 62 nya skytte¬
föreningar bildades, utgjorde 637, ökats till 960, och det kunde, enligt*
centralstyrelsens åsigt, med fullt skäl antagas, att detta antal skulle
innan 1900 års slut öfverstiga ett tusen.
Af de rapporter, hvilka den 15 augusti sistlidet år till styrelsen
inlemnats af nybildade skytteföreningar, som vore berättigade till under¬
stöd, framginge, att dessa föreningar tillfört skytterörelsen icke mindre
än 12,000 nya medlemmar, och då det toges i betraktande, dels att
icke alla nybildade skytteföreningar uppfyllt de vilkor, hvilka vore fast-
stälda för rättigheten att till styrelsen afgifva rapporter angående sin
verksamhet, dels ock att medlemmarnes antal i förutvarande äldre för¬
eningar i väsentlig grad ökats, ansåge centralstyrelsen det kunna med
skäl förutsättas, att det frivilliga skytteväsendet dåmera räknade öfver
50,000 medlemmar. I början af år 1893 hade antalet skytteföreningar
uppgått till 124 med omkring 14,000 medlemmar och antalet skyttar
inom dessa föreningar, i förhållande hvartill statsunderstöd anvisades,
hade utgjort omkring 6,000, under det att sistnämnda antal stigit den
31 december 1899 till 17,000 och vid tiden för skrifvelsens aflåtande
till 25,000.
De anslagsmedel, tillhopa 206,763 kronor 76 öre, som under sist¬
lidet år stått till skytterörelsens förfogande, hade blifvit på följande
sätt använda, nemligen:
till understöd åt äldre skytteföreningar, efter 3 kronor för hvar och en
af 17,021 skyttar....................................................... kronor 51,063: —
» d:o åt nybildade föreningar, efter 3 kronor för
hvar och en af 6,346 skyttar................................. » 19,038: —
Transport kronor 70,101: —
Dill. till Riksd. Fiol. IDOL 1 Samt. 1 A/d. 1 Saft. 15
114
Fjerde hufvudtiteln.
|
Transport
|
kronor
|
70,101
|
—
|
till d:o åt skytteförbunden att användas till pris
vid täflingsskjutningar m. m. ..............................
|
|
35,000
|
|
»
|
d:o åt vissa norrländska förbund...........................
|
x>
|
1,200
|
—
|
5>
|
en riksskyttetäfling i Stockholm ..........................
|
»
|
15,500
|
—
|
|
centralstyrelsen .........................................................
|
|
10,500
|
—
|
»
|
reseersättning åt ledamöterna i centralstyrelsens
verkställande utskott .............................................
|
»
|
1,000: —
|
|
d:o åt de af Kongl. Maj:t utsedde ombud.........
|
|
4,000: —
|
»
|
anskaffande af fri ammunition åt 9,333 skyttar
efter 2 kronor för hvarje man............................
|
)>
|
18,666
|
|
5>
|
anskaffande af skyttemärken..........>.........................
|
»
|
2,500
|
—
|
y>
|
skjutbanors ordnande och andra utgifter ............
|
1)
|
48,220
|
76
|
å
|
Summa
|
kronor
|
206,687
|
76
|
Med ledning af resultaten för såväl år 1899 som den förflutna
delen af år 1900 hade centralstyrelsen beräknat utgifterna under inne¬
varande år på följande sätt:
till understöd åt äldre skytteföreningar, efter 3 kronor för hvar och en
af 30,000 skyttar........................................................ kronor 90,000: —
» d:o åt nybildade föreningar, efter 3 kronor för
hvar och en af 7,000 skyttar.............................
» d:o åt skytteförbunden, att användas till pris
vid täflingsskjutningar och till bestridande af
förbundens omkostnader ....................................
» d:o åt vissa norrländska förbund.....................
» anordnande af en kurs för utbildande af in¬
struktörer för skytteföreningarna ..................
» centralstyrelsen .....................................................
)) reseersättning åt ledamöterna i centralstyrelsens
verkställande utskott .........................................
» d:o åt Kongl. Maj:ts ombud.............................
» ammunitionsersättning, efter 4 kronor för hvar
och en af 15,000 skyttar ...............................
» anskaffande af skytteraärken.............................
0) skjutbanors ordnande och andra utgifter........
x>
D
))
»
)>
»
))
»
))
21,000:
35,000: —
1,200: —
15,000: —
12,000: —
1,000: —
4,000: —
60,000
4,000
36,800
Summa kronor 280,000
Fjerde liufyudtiteln. 115
I gin underdåniga skrifvelse den 26 november 1898 angånde be-
bofvet af anslagsmedel för år 1899 hade centralstyrelsen framhållit
såsom ett behjertansvärdt önskemål att kunna tilldela hvarje under året
i skytteförening inskrifven medlem i eller under värnpligtsåldern 96
fria skott samt hvar och en under föregående året inskrifven medlem
under värnpligtsåldern eller i beväringens första uppbåd 36 fria skott,
hvilket skulle föranledt en kostnad af tillsammans 54,564 kronor, men
trots det ökade understöd, som för år 1899 funnits att tillgå, hade, på
sätt ofvan nämnts, centralstyrelsen till anskaffande af fri ammunition
kunnat under samma år disponera allenast 18,666 kronor. Åt ofvan
intagna approximativa beräkning för innevarande år framginge, att
nämnda behof icke heller nu skulle kunna bättre tillgodoses, livilket
vore så mycket mera att beklaga, då anslutningen under år 1900 varit
dubbelt så stor som förut.
Af uppgjorda statistiska beräkningar framginge, att ett mycket stort
antal skyttar, isynnerhet i de yngre årsklasserna, årligen utginge ur
skytteföreningarna, hvartill antagligen orsaken vore att söka i de dryga
omkostnader, som vore förenade med ett aktivt deltagande i skytteverk-
samheten. För rörelsens bestånd och för möjligheten att kunna full¬
följa sin uppgift, nemligen bibringandet af skjutskicklighet, vore det
emellertid i högsta grad önskvärdt, att de yngre skyttarne, äfven under
det andra året, kunde tillhandahållas delvis fri ammunition.
Oaktadt den stora ökningen i medlemsantalet hade icke de till pris
vid skjuttäflingarna afsedda understöden kunnat förhöjas, utan måst
bibehållas vid sina förutvarande belopp, eller desamma som för flera år
sedan, då medlemsantalet varit ungefär hälften af det nuvarande.
Vid skytteförbundens allmänna representantmöte den 24 september
sistlidet år hade derjemte framhållits behofvet för skytteföreningarna af
goda instruktörer och hade för afhjelpande af den nuvarande bristen
i detta afseende inrättandet af instruktörskurser enhälligt ansetts nödigt.
Behofvet af understöd till skjutbanors ordnande för de ständigt
tillkommande nya skytteföreningarna äfvensom till utvidgning af skytte¬
förbundens banor för att möjliggöra emottagandet af ökadt antal täf-
lingsberättigade gjorde sig alltjemt gällande och krälde årligen eu be¬
tydande del af anslaget; under år 1900 hade för detta ändamål an-
vändts icke mindre än omkring 40,000 kronor. Då under sistnämnda
år 360 skytteföreningar bildats, eller nära 300 flera än under år 1899,
och från de bestå af dessa inom den närmaste framtiden vore att för¬
vänta ansökningar om understöd till skjutbanors ordnande, komme, efter
beräkning af 300 kronor till hvarje förening, att till afhjelpande af
116 Fjerde liufvudtiteln.
detta understödsbehof erfordras omkring 100,000 kronor. Under sådana
förhållanden och då anslutningen till skytterörelsen efter allt att döma
torde komma att fortgå på samma lifliga sätt under innevarande år,
syntes det centralstyrelsen som det understöd af 280,000 kronor, hvil-
ket under detta år stode till förfogande, blefve otillräckligt för rörel¬
sens stigande utveckling, hvilket äfven framginge af ofvan intagna
approximativa beräkning.
Centralstyrelsen ansåge sig derföre nödsakad hemställa, det Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om förhöjning af ifråga¬
varande anslag under 1902 till 400,000 kronor att användas enligt föl¬
jande fördelningsgrunder, nemligen:
till understöd åt skytteföreningar med 3 kronor (hvaraf 1 krona till pris,
1 krona till instruktör och 1 krona till bestridande af omkostna¬
der), för 30,000 skyttar, af hvilka hvar och en under år 1901 skju¬
tit 60 skarpa skott ........................................................... kr. 90,000: —
» samma understöd åt nybildade skytteföreningar för
10,000 skyttar, som till den 15 augusti 1902 hvar
och en skjutit 60 skarpa skott....................................... » 30,000: —
» understöd åt skytteförbunden.......................................... b 50,000: —
hvaraf 10,000 kronor till bestridande af omkostnader
och 40,000 kronor till pris vid täflingsskjutningar;
» en kurs för utbildande af instuktörer för skytte¬
föreningarna......................................................................... » 15,000: —
» centralstyrelsen..................................................................... » 12,000: —
» reseersättning åt ledamöterna i centralstyrelsens
verkställande utskott ......................................................... b 1,000: —
» d:o åt Kongl. Maj:ts ombud i skytt.eförbundens sty¬
relse ..................................................................................... » 4,000: —
b ersättning för ammunition åt dem, som inskrifvits i
skytteförening under år 1901 och befinna sig i eller
under värnpligtsåldern samt deltagit i skjutning
under året, — efter beräkning af 5 kronor för hvar
och en af 15,000 skyttar ........................................... b 75,000: —
b samma ersättning åt nyinskrifna skyttar i eller
under värnpligtsåldern, hvilka under år 1901 och
1902 deltagit i skjutningar, — efter beräkning af
3 kronor för hvar och en af 15,000 skyttar............ b 45,000: —
b skjutbanors ordnande och andra utgifter .................. b 73,000: —
b anskaffande af skyttemärken .......................................... » 5,000: —
Summa kr. 400,000: —
117
Fjerde liufvudtiteln.
Styrelsen ville emellertid erinra att, då dessa siffror vore grundade
på resultatet af verksamheten under år 1900, kunde man med allt skäl
förutsätta, att desamma i verkligheten skulle komma att uppgå till
högre belopp, hvarjemte styrelsen, beträffande den i beräkningen af
anslagsbehofvet för år 1902 förekommande ersättningen för ammunition,
framhölle, att styrelsen förut vid äskande af understöd haft att taga
hänsyn till den ammunition, som erfordrades för 1867 års gevär och
hvilken vore jemförelsevis billig. Förhållandena vore nu väsentligt för¬
ändrade, i det att arméns nyaste gevär, 6,5 mm. geväret m 96, begynt
att ganska allmänt begagnas inom skytteföreningarna och komme, såsom
man kunde våga hoppas, att under de närmaste åren alltmera uttränga
de gamla gevären. Då härigenom omkostnaderna för ammunitionen
stegrades till nära nog dubbelt, hade centralstyrelsen ansett sig böra,
på sätt som skett, förhöja beräkningen af det för ammunitionen erfor¬
derliga understödsbeloppet.
Arméförvaltningen å civila departementet har i sitt öfver ifråga¬
varande framställning afgifna underdåniga utlåtande förklarat sig icke
hafva något deremot att erinra.
Sistlidet års Riksdag har vid beviljande af anslag till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande föreskrift, att de anvisade medlen skulle
för ändamålet användas på sådana vilkor och under sådan kontroll, att
det med det frivilliga skytteväsendet afsedda syftet i möjligaste mån
vunnes.
För användningen af de statsmedel, som till ifrågavarande ändamål
anvisats för åren 1900 och 1901, är redogörelse här ofvan lemnad.
Beträffande åter kontroll och redovisning för framtiden af dylika
medel har Kongl. Maj:t den 21 december sistlidet år förordnat:
att skytteföreningarna skola öfver erhållna statsunderstöd till veder¬
börande skytteförbund afgifva af verifikationer åtföljd redovisning;
att skytteförbunden skola ej mindre upprätta och till centralstyrel¬
sen insända sammandrag öfver de från skytteföreningarne inkomna
redogörelserna än äfven, på enahanda sätt, som för skytteföreningarna
blifvit stadgadt, inför centralstyrelsen redovisa de för skytteförbundens
verksamhet anvisade statsbidrag; samt
att centralstyrelsens verkställande utskott skall årligen före den 15
mars öfver de medel, som under näst föregående år af Kongl. Maj:t
blifvit stälda till centralstyrelsens förfogande, genom nämnda styrelse
118
Fjerde liufvudtiteln.
till arméförvaltningen ingifva redovisning, äfvensom, efter granskning
af erhållna sammandrag och redovisningar från sky tf e förbunden, redo¬
göra för användningen af skytteföreningar och skytteförbund tilldelade
statsbidrag; hvarjemte Kongl. Maj:t dels faststält formulär för de redo¬
görelser, som skola af skytteföreningarna och skytteförbunden afgifvas
äfvensom för de sammandrag öfver föreningarnas redogörelser, som
skola upprättas, dels ock, rörande utbetalningen af de understöd, som
beviljas skytteföreningar och skytteförbund, föreskrifvit, att dessa medel
hädanefter skola genom arméförvaltningens försorg, på framställning
af centralstyrelsens verkställande utskott, hållas vederbörande tillhanda.
Beträffande slutligen det af centralstyrelsen gjorda anslagsäskandet
för år 1902, finner jag de anförda skälen för ytterligare ökning i det
af förlidet års Riksdag väsentligt höjda anslaget till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande mycket beaktansvärda. Den stora tillslut¬
ning, som den frivilliga skytterörelsen synes mer och mer erhålla, torde
vara ett tillförlitligt uttryck för den fasta vilja att försvara fosterlandet
och den tillförsigt att kunna värna detsamma, som förefinnes hos vårt
folk. Rätt omhuldad skall denna frivilliga skytterörelse medverka till
att göra icke allenast den lagbundna värnpligtens berättigande erkänd i
folkmedvetandet utan äfven dess tillämpning i härordningen mera frukt¬
bärande. I det nya härordningsförslag, som jag i underdånighet till¬
styrkt måtte framläggas till Riksdagens pröfning, är den allmänna värn-
pligten tagen i anspråk i vidsträckt grad, då meningen är att på ett
effektivt sätt medelst denna uppsätta såväl linie- och reserv- som land-
stormstrupper. Om man dervid ansett sig kunna begränsa utbildnings¬
tiden till ett minimum i jemförelse med förhållandet inom de stora
europeiska staterna, är det icke minst med tanke på det värde, den
frivilliga skytterörelsen kan hafva ej mindre såsom en förberedelse för
skjututbildningen i armén, utan äfven för skjutskicklighetens bibehållande
bland de äldre klasser af de värnpligtige, som icke för året äro in¬
kallade till repetitionsöfningar, men som skola inkallas att ofördröjligen
möta den fiende, som våldför sig på vårt område.
Med uttalande af dessa åsigter anser jag mig böra på det lifligaste
tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande så¬
som extra anslag för år 1902 bevilja 400,000 kronor,
med rättighet för Kongl. Maj:t att under följande år
använda hvad af anslaget kan under året besparas.
Fjerde hnfmdtiteln.
119
ökade utgifter för krigshögskolan.
Uti den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga propositionen an- [46.]
gående statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t Riksda- ökade utgifter
gen att till ökade utgifter för krigshögskolan bevilja ett' belopp af forBkoifnh°g’
28,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1901 anvisa 14,000
kronor.
Riksdagen ansåg emellertid att, då en omreglering af krigshög¬
skolans stat icke syntes lämpligen böra ske förrän i sammanhang med
den önskvärd befunna fullständiga omorganisationen af nämnda hög¬
skola, den ifrågasatta provisoriska ökningen i anslaget till krigshögskolan
borde begränsas till det allra nödvändigaste samt beviljade med anled¬
ning deraf allenast följande ökning af det till krigshögskolan utgående
anslag för hvartdera af arbetsåren 1900 —1901 och 1901—1902 nem¬
ligen:
till somnaaröfningar .................................................................... 4,000 kronor
» repetitörer................................................................................. 1,000 »
» en andre lärare i ryska språket....................................... 1,000 »
)>' läraren i ridning.......................................... 600 ))
eller tillhopa 6,600 kronor.
Riksdagen biföll alltså på det sätt Kongl. Maj ds ifrågavarande
framställning, att Riksdagen för nämnda ändamål beviljade ett belopp
af 13,200 kronor och deraf på extra stat för år 1901 anvisade 6,600
kronor.
Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, det Kongl.
Majd täcktes föreslå Riksdagen
att utaf det af nästlidet års Riksdag till ökade ut¬
gifter för krigshögskolan beviljade anslag på extra stat
för år 1902 anvisa återstoden eller 6,600 kronor.
Ersättning för förskott.
Genom nådigt bref den 27 juli 1900 bär Kongl. Majd bemyndigat [47.]
statskontoret att åt om händer hafvande medel under förskottstitel bestrida Ersättning för
vissa kostnader, som uppkommit för verkställande af utredningar i an- forBkott'
[48.]
Dyrtids-
tillägg.
120 Fjerde liufvudtiteln.
ledning af uppgjorda förslag till ny uppskattning af rustnings- och ro-
teringsbesvären under perioden 1900—1909, samt att sedermera hos
Kongl. Maj:t anmäla hvad sålunda förskjutits. Med anledning häraf har
statskontoret uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 10 decem¬
ber 1900 till ersättande anmält ett belopp af 66 kronor 90 öre, utgö¬
rande resekostnadsersättning åt underofficerare vid Vestgöta regemente,
hvilka anbefalts att införskaffa upplysningar rörande manskapets vid
regementet löneförmåner.
Vidare har, enligt mig tillhandakomma uppgifter, arméförvaltningen
förskottsvis utbetalat dels på grund af nådiga bref den 9 juni och den
10 november 1899 samt den 30 november 1900 till komitén för verk¬
ställande af utredning angående förenkling af bärens aflöningssystem
ett belopp af 12,892 kronor 53 öre, dels ock på grund af nådiga bref
den 17 november 1899 samt den 25 maj, den 6 juli, den 26 oktober,
den 9 och den 30 november äfvensom den 14 december 1900 till komi¬
tén för verkställande af utredning rörande ny organisation af sjöfäst-
ningsartilleriet och fasta minförsvaret m. m. ett belopp af 24,226 kro¬
nor 43 öre.
Då medel till täckande af dessa förskott, tillhopa 37,185 kronor
86 öre, icke kunna bland de under 4:de hufvudtiteln uppförda tillgån¬
gar beredas, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täck¬
tes föreslå Riksdagen
att till täckande af ifrågavarande förskott på extra
stat för år 1902 anvisa ett belopp i jemnadt tal af
37,186 kronor.
Dyrtidstillägg.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till stats¬
rådsprotokollet den 7 innevarande januari anfört i fråga om beredande
åt statens tjenstemän och betjente af ett dyrtidstillägg för år 1901 att
uppföras i riksstaten för år 1902, samt med anmälan, att arméförvalt¬
ningen å civila departementet till 1,130,909 kronor 79 öre beräknat det
belopp, hvartill sådant dyrtidstillägg komme att uppgå för den under
landtförsvarsdepartementet lydande personal, som deraf skulle komma i
åtnjutande, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
Fjerde hufvndtiteln. 121
att till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet den 7 i denna månad angifna grunder af
dyrtidstillägg för innevarande år åt en del af den
personal, som åtnjuter aflöning från fjerde hufvud-
titelns medel, å extra stat för år 1902 anvisa såsom
förslagsanslag ett för jemnande af hufvudtitelns slut¬
summa till 1,130,884 kronor jemkadt belopp.
, ; ..... ' f,' ' ...... *A r: \ ... ... . ; 1 X L ' i (4 i
"''Ihi' /t vAnc•*. . > K::*.('<;[»Mf ,,
: "? tv •<« M -i» U J t . * •.11 4 -.
Tillfällig ökning i anslagen till amanuenser och extra biträden.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till stats¬
rådsprotokollet den 7 i denna månad anfört i fråga om beredande af
tillgång till anvisande åt amanuenser och extra biträden af tillfälliga
ökningar i deras arfvoden, får jag hemställa, det Kong!. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att till beredande för innevarande år af tillfällig
ökning med nedannämnda belopp i följande å staterna
för landtförsvarsdepartementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli och arméförvaltningen uppförda anslag,
nemligen:
å staten för landtförsvarsdepartementets afdelning af
Kongl. May.ts kansli:
anslaget till »amanuenser, vikariats-
ersättningar, renskrifning in. in. för kansli¬
expeditionen» med 675 kronor;
» » » armé för vältning en:
anslaget till »vikariatsersättning,
arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,
flitpenningar, tillfälligt biträde och ren-
skrifningskostnad» med 2,085 kronor,
å extra stat för år 1902 anvisa ett anslag af 2,760
kronor.
[49.]
Tillfällig ök¬
ning i ansla¬
gen till ama¬
nuenser och
extra biträ¬
den.
Bih. till Ri/csd. Vrot. IDOL 1 Sami. 1 Åfd. J Saft.
16
Fjerde hufvudtiteln.
Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet så¬
lunda i afseende å regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel tillstyrkt och hemställt,
täcktes Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter gilla och
bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta
protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas
till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående statsverkets till¬
stånd och behof för år 1902.
Ex protocollo:
G. Hagbergh.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1901.
FÖRTECKNING ÖFVER BILAGORNA.
Bil. 1.
Bil. 2.
Bil. 3.
Bil. 4.
Bil. 5.
Bil. 6.
Bil. 7.
Bil. 8.
Bil. 9.
Bil. 10.
Bil. 11.
Bil. 12.
Bil. 13.
Bil. 14.
Bil. 15.
Bil. 16.
Bil. 17.
Bil. 18.
Öfversigt af statsregleringen å fjerde hufvudtiteln 1875—1900............... sid. 1.
Förslag till stat för Svea (Göta) lifgarde år 1902 ................................. » 209.
Förslag till stat för Lifregementet till fot (Forsta lifgrenadierregementet,
Andra lifgrenadierregementet, Vestgöta-, Uplands-, Skaraborgs-, Söder¬
manlands-, Kronobergs- och Jönköpings regementen, Dalregementet,
Helsinge-, Elfsborgs-, Bohusdals, Yestmanlands, Kalmar och Yerm-
lands regementen, Norra skånska infanteriregementet samt Södra skånska
infanteriregementet) år 1902................................................................ » 213.
Förslag till stat för Vestgötadals regemente och Hallands bataljon vid
öfvergång till nytt infanteriregemente för första arméfördelningen år
1902 ................................................................................................ » 218.
Förslag till stat för Norrbottens regemente år 1902 .............................. » 226.
Förslag till stat för Vesterbottens regemente år 1902 ........................... » 232.
Förslag till stat för Jämtlands fältjägareregemente år 1902..................... » 237.
Förslag till stat för Vesternorrlands regemente år 1902 ........................ » 242.
Förslag till stat för Smålands grenadiercorps och Blekinge bataljon vid
öfvergång till infanteriregementet för Karlskrona år 1902 .................. » 247.
Förslag till stat för Yermlands fältjägarecorps vid öfvergång till infanteri¬
regementet för V axholms och Oscar-Fredriksborgs fästning år 1902.. » 253.
Förslag till stat för Gotlands trupper år 1902 ...................................... » 257.
Kostnadsberäkning för infanteriets fast anstälda personal år 1902............ » 262.
Förslag till stat för Lifgardet till häst år 1902 .................................... » 264.
Förslag till stat för Lifregementets dragoner .(Lifregementets husarer och
Smålands husarregemente) år 1902 ................................... » 268.
Förslag till stat för Skånska husarregementet år 1902 ..........................>. » 274.
Förslag till stat för Skånska dragonregementet år 1902 ....... » 280.
Förslag till stat för Kronprinsens husarregemente år 1902 ..................... » 286.
Förslag till stat för Norrlands dragonregemente år 1902 ........................ » 290.
II
Bil. 19. Beräkning å underhålls- och tjenstgöringsdagar för kavalleriets hästar år
1902 ............................................................................................... sid- 295-
Bil. 20. Inqvarterings- och servisbidrag vid kavalleriet år 1902........................... » 297.
Bil. 21. Kostnadsberäkning för kavalleriets fast anstälda personal och stamhästar
år 1902........................................................................................... 8 298-
Bil. 22. Förslag till stat för Första Svea artilleriregemente år 1902..................... » 300.
Bil. 23. Förslag till stat för Första Göta artilleriregemente år 1902..................... » 304.
Bil. 24. Förslag till stat för Wendes artilleriregemente år 1902........................... » 308.
Bil. 25. Förslag till stat för Norrlands (Andra Svea och Andra Göta) artilleri¬
regemente år 1902 ...................................................... > 312.
Bil. 26. Förslag till stat för Gotlands artillericorps år 1902 ............................ ■> 316.
Bil. 27. Förslag till stat för Landfästningsartilleriregementet år 1902................ » 319.
Bil. 28. Inqvarterings- och servisbidrag vid artilleriet ar 1902 ........................... » 322.
Bil. 29. Kostnadsberäkning för artilleriets fast anstälda personal samt stam- och
legda hästar år 1902 ..................................................«......................** 324.
Bil. 30. Förslag till stat för fast anstälda officerare och underofficerare med veder¬
likar samt betjente vid fortifikationen år 1902 ................................ » 326.
Bil. 31. Förslag till stat för den fast anstälda manskapsstyrkan vid Svea (Göta)
ingeniörregemente år 1902 .............................................................. 8 329.
Bil. 32. Förslag till stat för den fast anstälda manskapsstyrkan vid fälttelegraf-
corpsen år 1902 ..........,............................................................ » 331.
Bil. 33. Inqvarterings- och servisbidrag vid fortifikationen år 1902 .................. » 332.
Bil. 34. Kostnadsberäkning för fortifikationens och ingeniörtrnppernas fast anstälda
personal samt stam- och legda hästar å„r 1902 ..........................'■..... » 333.
Bil. 35. Förslag till stat för Svea (Wendes) samt den för V. (II.) arméfördel¬
ningen afsedda trängcorps år 1902 ......................t.................■•••• » 335.
Bil. 36. Förslag till stat för Göta (Norrlands) trängcorps år 1902 ..................*■!. .* 339.
Bil. 37. Inqvarterings- och servisbidrag vid trängen år 1902 .............................. » 342.
Bil. 38. Kostnadsberäkning för trängens fast anstälda personal samt stam- och
legda hästar år 1902 .............................. » 344.
Bil. 39. Kostnadsberäkning för de värnpligtiges vapenöfvande, inskrifning och redo¬
visning in. m. år 1902 ............................................................... 8 346.
Bil. 40. Förslag till stat för rullföringsområdesbefälhafvarne med biträden & fast¬
landet ..................U . J ................t....... .-In *...:............................... .» 347.
Bil. 41. Förslag till stat för arméförvaltningen år 1902 ............................. •» 3*8.
Bil. 42. Kostnadsberäkning för arméförvaltningen år 1902 » 352.
Bil. 43. Förslag till stat för generalitetsstaten år 1902 ................................ » 353.
Bil. 44. Kostnadsberäkning för generalitetsstaten år 1902 ................................... »• 354.
Bil. 45. Förslag till stat för inspektionen vid trängen år 1902 ............. •» »
Bil. 46. Förslag till stat för generalstaben år 1902............................................. » 355.
Bil. 47. Inqvarterings- och servisbidrag vid generalstaben år 1902 .................. •* 357.
III
Bil. 48. Kostnadsberäkning för generalstaben år 1902 ...................................... sid. 357.
Bil. 49. Förslag till stat för kommendantsstaten år 1902 ................................... » 358.
Bil. 50. Förslag till stat för intendenturcorpsen år 1902 ................................... » 360.
Bil. 51. Inqvarterings- och servisbidrag vid intendenturcorpsen år 1902............... » 362.
Bil. 52. Kostnadsberäkning för intendenturcorpsen år 1902 ................................. » 364.
Bil. 53. Laudtförsvarets ordinarie kostnad, enligt förslaget till ny härordning, år
1902 ......... » 365.
Bil. 54. Kostnader för fälttjenstöfningarne under åren 1884, 1886, 1888, 1889,
1895, 1897 och 1899 .................................................................... » 368.
Bil. 55. Tablå öfver ordinarie anslaget till arméns vapen, ammunition och skjut-
öfningar m. m. år 1902.................................................................... » 370.
Bil. 56. Förslag till stat för Carl Gustafs stads gevärsfaktori år 1902 ............... » 371.
Bil. 57. Förslag till stat för ammunitionsfabriken år 1902 ................................. » 372.
Bil. 58. Förslag till stat för Åkers krutbruk år 1902.......................................... » 373.
Bil. n:o 1.
ÖFVERSIGT
AF
STATS REGLER! NGEN
FJERDE HUEVUDTITELN
1875—1900
STOCKHOLM
K. I,. BECKMANS BOKTKYCKElil
1901.
I
• ... i S i 2 i. ;* i i f • •
„ >>rrt * :?v
! ■ ■ > * i
v sn >
i
*7' V*-
? J i
il i t \ i -?
1 '■ . a . K 'i .fe
tf-’7^
A'- 7.O
' ", -ä
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Afd. I.
Riksdagarne 1875—1895.
Landtförsvarsdepartementet.
Departementschefen............................................................................................... sid. 1.
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen ...... » 2.
Generalstaben ............................................................................ * 1-
Intendenturcorpsen............................................................................... » 5.
Arméförvaltningen . ...................................................................................... •'••• » 10.
Generalitetsstaten....................................!............................................................ » 13.
Artilleristaben .................................................................................................... 8 15-
Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm........................................................... » 16.
Kommendantsstaten .......................................... * 17.
Krigshögskolan...................................................................................................... * 21.
Krigsskolan ................................................... » 22.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag ..................... » 23.
Militärläkares undervisning................................................................................... » 24.
Resestipendium för militärläkare .....................................................................-••••■ » 25.
Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen ...................................................... »
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag .......b » 26.
Den icke garnisonerade armén.
Kavalleri- och infanteriregementena..................................................... » 28.
Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning................................................... » 33.
Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning............................................... * ll-
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag .................................... » 18.
Roteringsunderstöd, förslagsanslag ........................................................................ * ,r>l-
Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet, förslags¬
anslag ................................................................................................ s
IV
För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar
å mötesplatserna m. m., förslagsanslag......................................................... sid. 52.
Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar (Indelta arméns
och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar), reservationsanslag.................. » 53.
Den garnisonerade armén.
Lifgardet till häst .................i.......................................*...........!.......................... ■» 58.
Kronprinsens husarregemente................................................................................ » 60.
Svea lifgarde......................................................................................................... » 62.
Andra lifgardet.................................................................................................... » 64.
Vermlands fältjägarecorps ................................................................ » 66.
Fältartilleriet å fastlandet (Artilleriet), reservationsanslag..................................... » 68.
Fästningsartilleriet (Vaxholms artillericorps), reservationsanslag.............................. » 74.
Gotlands artillericorps .......................................................................................... » 78.
Marinregementet, reservationsanslag ................. » 79.
Fortifikationen ........................................ » 81.
Trängen ................., ............................... .............................. » 86.
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, reservationsanslag............... » 91.
Remontering och skoning in. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikations-
truppernas och trängens hästar, reservationsanslag ...................................... » 94.
Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis ......... » 96.
Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens
hästar, förslagsanslag......................................................................,............. » 98
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, förslagsanslag ................. » 100.
B avari ngen.
Gotlands nationalbeväring ..............................................1....................;.................... » 102.
Hallands beväring ................................................................................................ » 106.
Vesternorrlands beväring....................................................... » 107.
Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon, reservationsanslag......•...... » 108.
Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon, reservationsanslag........................... » 110.
Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag .............................................. » 112.
Volontärskolor, förslagsanslag ...........u.äu.....„.,ix............................... » 118.
Reservbefålet, förslagsanslag, högst....................................... » 121.
Mater ielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméforvaltningens departement, reserva¬
tionsanslag...........................................................................:.V................1... » 123.
Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps
och Jemtlands liästjägarecorps ................................ » 131.
V
Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och
sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet, reservationsanslag..... sid. 135.
Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. in., reservationsanslag.................. » 138.
Inqvarteringskostnader, förslagsanslag............................................ » 141.
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag............................... » 144.
Till uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut, förslagsanslag............ t 145.
Diverse anslag.
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter..........i.......................................... » 146.
För en ridskola vid Strömsholm .......................................................................... » 149.
Skjutskolor vid infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ................................. » 151.
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag.................................................................... » 152.
Durchmarschkostnader, reservationsanslag........... » 153.
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................................................... » 154.
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................................... » 156.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk............. »
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning af Kong!.
Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen, förslagsanslag ................ » 157.
Extra utgifter ...................................................................................................... » 159.
Disciplinkompaniet............................................. » 160.
Afd. II.
Riksdagarne 1896—1900.
Aflöning och expenser samt inqvarterings- och resekostnad.
Departementschefen ........................................................................................... sid. 162.
Departementet ............................................................ » »
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m för departementet, förslagsanslag ............ » 163.
Arméförvaltningen ............................................................................................. » »
Generalitetsstaten ............................................... » 164.
Generalstaben ............................................................................................... » 165.
Artilleristaben .................................................................................... » »
Kommendantsstaten ............................................................................................. » »
Aflöning och rekrytering m. in..................... » 166.
Intendenturcorpsen............................................................................................... » 170.
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag ......... » »
VI
Stipendier för fältläkarecorpsen och veterinärstaten ................................................ sid. 171.
Inqvarteringskostnader, förslagsanslag.................................................................... » »
Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag....................................... » 172.
Alderstillägg, förslagsanslag ................................................................................. » »
Eeservbefälet, förslagsanslag, högst ............................................................. » r»:
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag, högst » 173.
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...................................................... » 174.
Besestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare................................................... » 175.
Besestipendium till militärläkare........................................................................... » »
Durchmarschkostnader, reservationsanslag................................ » 176.
Remontering och häst/ega m. m.
Eemouteriug och skoning m. in. för garnisonerade arméns hästar, reservationsanslag » 176.
Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis ............................... » 177.
Skolor för officerare, underbefäl och militärläkare.
Krigshögskolor, reservationsanslag .................... » , »
Eidskolan, reservationsanslag.................................................................... >> 178.
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ................................. » »
Årtilleriskjutskolor, reservationsanslag.................................................................... » 179.
Krigsskolan, reservationsanslag......................................................................... » 180.
Volontärskolor, förslagsanslag................................................................................ » »
Militärläkares undervisning, reservationsanslag ..................................................... » 181.
Naturaunderhåll, sjukvård, öfningar och materiel.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag ..................... » 182.
Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar, reserva¬
tionsanslag .......................................,................................................... » »
De värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag ...................................................... » 184.
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel,
reservationsanslag ................................................................................. » 185.
Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och
materiel, reservationsanslag.............:..........r.l........................... - » 187.
Trängens öfningar, reservationsanslag......................................................................189.
Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag ............................................. » , .»
Fourragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag............................................. » 190.
Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag .................................................. » 191.
Arméns intendentur och sjukvårdsträng, reservationsanslag ..................................."• » 192.
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade armén,
reservationsanslag ................................................................................ » . 193.
Diverse intendenturbehof, reservationsanslag ...........................................,............. 195.
VII
Skattelindringar och ersättning till rust- och rotehållare.
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag sid. 196.
Kustnings- och roteringsersättning på förslag......................................................... » 198.
Roteringsunderstöd, förslagsanslag ........................................................................ * »
Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet, förslagsanslag ............ »
Diverse anslag.
Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar, för¬
slagsanslag................................................................................................... 8 199.
Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, reservationsanslag...... » »
Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, förslags¬
anslag ......................................................................................................... * 202.
Extra utgifter ..................................................................................................... * 203.
Disciplinkompaniet, förslagsanslag, högst.............................................................. » 204.
Tillägg.
Extra anslaget »för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de
värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.»........................................ sid. 205.
Extra anslaget »till tillfällig löneförbättring åt underbefäl in. fl.»........................... » 206.
Förklaring öfver använda förkortningar.
Hqt tabl. hetyder de af fältintendenten af 1. graden in. in. P. A. F. Holmquist utarbetade
tablåer, som finnas bifogade det för 1896 års Riksdag framlagda förslaget
till förändrad uppställning af riksstatens 4:de hufvudtitel.
Grsm. uti. det utlåtande, som den 28 Okt. 1895 afgifvits af åtskilliga för gransk¬
ning af ofvannämnda förslag i nåder utsedde personer.
— års ligg. » den af Arméförvaltningen årligen utgifua liggaren öfver de i riksstaten
uppförda anslag å fjerde hufvudtiteln.
Afd. I.
Riksdagarne 1875—1895.
Departementschefen.1)
1875 års Riksdag uppförde å detta anslag samma belopp som
närmast föregående Riksdagar........................................................ kr. 17,000
(Ports. sid. 162).
') 1840—1841 årens Riksdag bestämde departementschefens aflöning till följande
belopp:
lön................................................................................ 4,500: —
taffelpenningar .............................................................■■ 2,500: — 7)000 riksdaler banko;
hvarjemte förordnades, att hvad författningarne stadgade om liggetids- och nådårsbespa-
ringar icke finge iakttagas i afseende å lönen, samt att några afgifter för departements¬
chefens fullmagt icke borde erläggas.
1858—1858 arena Riksdag höjde departementschefens aflöning till 15,000 riksdaler
riksmynt.
Sedan Kongl Maj:t förklarat departementschefen böra frånträda den åt honom förut
upplåtna boställsvåning i det f. d. Preissiska huset mot enahanda hyresersättning, som
tilldelats cheferna för civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen, hvilka fått afstå från
förut innehafda embetsvåningar, samt denna hyresersättning anvisats att, intill dess den¬
samma kunde varda å stat uppförd, utgå från hufvudtitelns anslag till extra utgifter, före¬
slog Kongl Maj:t 1888 ars Riksdag, att, till utgående från början af år 1869, måtte uppföras
en årlig hyresersättning åt chefen för Landtförsvarsdepartementet till lika belopp, som
blifvit ofvannämnda departementschefer beviljadt eller 2,000 riksdaler, till hvilken fram¬
ställning Kiksdagen lemnade bifall.
1
2
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt
kommandoexpeditionen').
1875 års Riksdag anvisade, såsom förut, ordinarie anslag
för kansliexpeditionen ................................................:........................ 39,300: —
samt för kommandoexpeditionen .................................................... 3,040: —
1878 års Riksdag:
För tillämpning af det utaf Kongl. Maj:t. framlagda
förslag till ny stat för departementets kansliexpedition äskade
Kongl. Maj:t höjning i anslaget till denna expedition från 39,300: —
med......................................................................................................... 9,700: —
till kronor 49,000: —
Med den ändring i de föreslagna vilkoren för den nya aflöningens
åtnjutande, att semester finge, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kunde ske, af embets- och tjenstemännen åtnjutas under
en och en half månad, biföll Riksdagen på det sätt Kongl. Maj:ts för- *)
*) Detta anslag var förut fördeladt på tvenne särskilda anslagstitlar: »Departementets
kansliexpedition» och »Departementets kommandoexpedition», Indika, »i sammanhang med för¬
ändrad organisation af statsrådet», för första gången upptogos i 1842 års riksstat med
resp. 15,910 Edr 16 sk. b:ko och 4,000 Bär b:ko.
Anslaget till departementets kansliexpedition blef vid 1844—45 årens riksdag minskad t
med 105 Bdr b:ko, motsvarande värdet af 105 t:nr spannmål, som öfverflyttades till 5:te
hufvudtiteln, samt ökades vid 1853—54 årens riksdag med 300 Bdr b:ko, hvilket belopp,
utgörande departementets anslag till gratifikationer, öfverflyttades från anslaget till skrif¬
materialier och expenser, ved och ljus för departementet (jemt. sid. 157 not. 1) till aflönings-
ansläget, som sålunda kom att uppgå till 16,105 Bdr 16 sk. b:ko eller 24,158 Bdr rmt.
I sammanhang med ny lönereglering för departementet ökades anslaget vid 1856—58
årens riksdag till 39,000 Bdr rmt. hvilket belopp förblef oförändradt till 1873 års riks¬
dag, då det förhöjdes med 300 Bdr, utgörande löneförbättring å 150 Edr till hvardera af
departementets två vaktmästare.
Anslaget till departementets kommandoexpedition ökades vid 1844—45 årens riksdag med,
850 Edr b:ko för expenser, och kom sålunda att utgöra 4,850 Bdr b:ko eller 7,275 Bdr
rmt. Vid 1856—58 årens riksdag beviljades till förbättring i aflöningen åt personalen
en förhöjning i anslaget med 5,275 Bdr rmt till 12,550 Edr, hvilket belopp ytterligare
ökades, vid 1868 års riksdag med 150 Bdr, aflöning till en vaktmästare, och vid 1870
års riksdag med 3,750 Bdr, arfvoden åt generalstabsoffieerare, hvilka arfvocfen förut varit
anvisade å Generalitetsstatens anslag (jemt. sid. 13 not. 1). Vid 1873 års riksdag minska¬
des deremot anslaget, i sammanhang med kommandoexpeditionens omorganisation, med
13,560 Bdr, som öfverflyttades till Generalstabens anslag, men ökades med 150 Bdr,
löneförbättring åt en vaktmästare. Anslaget upptogs alltså i 1874 års riksstat till 3,040 Bdr.
3
slag till ny stat för expeditionen, att, af det för expeditionschefen be¬
stämda arfvode, 2,500 kronor skulle anses motsvara tjenstgöringspen-
ningar, och att lönen för hvardera af kanslisekreterarne och registratorn
bestämdes till 2,500 kronor och tjenstgöringspenningarne till 1,500
kronor, hvarjemte Riksdagen beviljade den för tillämpning af den nya
staten af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningen.
Anslaget till departementets kommandoexpedition upptogs med samma
belopp som förut eller 3,040 kronor.
1890 års Riksdag: Kongl. Majds proposition:
Af anslaget till kommandoexpeditionen skulle enligt staten två
belopp å tillhopa 1,250 kronor titgå såsom arfvoden samt återstoden
1,790 kronor användas till expenser. Den till expenser disponibla
summan hade under en följd af år öfverskridits och beskaffenheten
af de utgiftsposter, å Indika ökningen egt rum, gåfve tydligen vid
handen, att den uteslutande härrört af den stegrade verksamheten inom
expeditionen.
Då sålunda en förändring af anslagets belopp ifrågakomme, ansåg
Kongl. Maj:t lämpligast, att detsamma helt och hållet ur riksstaten
uteslötes och att den andel deraf, hvilken utginge såsom arfvoden,
uppfördes under anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli, samt det belopp, som befunnes böra utgå till expenser, upp¬
fördes under anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
departementets afdelning af Kongl. Maj ds kanslis.
Kongl. Majd föreslog i anledning häraf Riksdagen, förutom hvad
vid sistnämnda anslag finnes antecknadt (se sid. 158),
att för beredande af tillgång till gäldande af nämnda arfvoden, höja
anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli 49,000: —
med ...................................................................................»y.................. 1,250: —
till kronor 50,250: —;
att förevarande anslag måtte för framtiden få benämnas vdeparte¬
mentets afdelning af Kongl. Maj ds kansli samt kommandoexpeditionen»;
och att anslaget till departementets kommandoexpedition måtte få
ur riksstaten utgå.
Dessa Kongl. Maj:ts framställningar blefvo af Riksdagen bifallna.
(Forts. sid. 162).
4
Generalstaben.
Med godkännande af ej mindre ett af Kongl. Maj:t framlagdt för¬
slag till organisation af generalstaben, i hvad det tillhörde Riksdagens
pröfning, än äfven de för denna corps föreslagna aflönings-, pensions-
och utgiftsstater, biföll 1873 års Riksdag hvad Kongl. Maj:t i fråga
om de deraf föranledda anslagsbehof äskat och föreslagit samt upp¬
förde i riksstaten å detta anslag Rdr 157,770: —
1874 års Riksdag höjde anslaget,
i enlighet med det godkända förslaget
till generalstabens organisation, med ... 2,200: — kronor 159 970- _
1875 års Riksdag upptog anslaget med dess
förutvarande belopp och anvisade för generalstabens
fortgående utveckling och för tillämpning af beslutad
ny lönestat för densamma på extra stat för år 1876
76,590: —.
1876 års Riksdag uppförde
sistnämnda belopp på ordinarie stat kronor 76,590: —
samt anvisade för fullföljande af
generalstabens organisation » 1,965: —
1877 års Riksdag anvisade vidare för general¬
stabens utveckling enligt den vid 1873 års Riksdag
bestämda plan.....................................................................
1883 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog att nedannämnda i gäl-
lande^stat upptagna poster måtte höjas med föl-
jade]belopp, nemligen:
arfvoden åt aspiranter..................... kronor 4,000: —
arkivet och biblioteket..................... » 1,000: —
Transport kronor 5,000: — kronor 241,555: —
» 78,555: —
)) 3,030: —
5
Transport kronor 5,000: — kronor 241,555: —
generalstabens fältöfningar, kom-
munikationsafdelningens re¬
sor, resestipendier m. m....... » 500: —
expenser, renskrifning, trycknings¬
kostnader .................................... y> 1,500: — ^ 7,000:
Summa kronor 248,555: —
Den äskade förhöjningen blef af Riksdagen beviljad.
(Forts. sid. 165).
Intendenturcorpsen.
1892 åra urtima Riksdag: Kongl. May.ts proposition:
Hela utgiften för den nya intendenturcorpsen skulle, enligt verk-
stälda beräkningar, uppgå till 409,912 kr. 3 öre; och skulle medel
dertill på så sätt anskaffas, att af de särskilda anslag i riksstaten, från
hvilka aflöning till intendenturtjenstemän dåmera gäldades, skulle till
bestridande af utgifterna å corpsens stat anslås de till sådana tjenste-
män utgående aflöningsbelopp, samt skillnaden fyllas med ett nytt för
ändamålet beviljadt anslag.
För den nya corpsen kom me från nedannämnda anslag följande
belopp att tagas i anspråk, nemligen:
från Arméförvaltningen (se sid. 12) .......................................... 16,900: —
» Kommendantsstaten (fästningsintend. å Karlsborg) (se
sid. 20) ............................................................................ 15,060: —
» Krigsskolan (se sid. 22)........................................................ 2,960: —
» Allmänna Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karls-
borg (se sid. 24) .......................................................... 4,200: —
)) Indelta arméns befälsaflöning (se sid. 38)....................... 86,420: —
hvaraf från det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning
(se sid. 39) ...................................................... 71,520: —
och från det icke garnisonerade kavalleriets
befälsaflöning (se sid. 46)............................ 14,900: —
Transport 125,540: —
6
Transport 125,540: —
från Vermlands fältjägarecorps (se sid. 39)...................v......... 2,980: —
B Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapen-
öfningar (se sid. 55) .............................................*...... 24,372: 51
)) Beväringsmanskapets vapenöfning^ (se sid. 116)..;...... 31,302: 50
» Lifgardet till häst (se sid. 59) ........................................... 3,895: —
b Kronprinsens husarregemente (se sid. 62) ..................... 3,895: —
b Svea lifgarde (se sid. 64) .................................................. 3,895: —
b Andra lifgardet (se sid. 66) ......... 3,895: —
» Artilleriet (se sid. 71) ............................................................ 11,685: —
b Vaxholms artillericorps (se sid. 77) ................................ 5,095: —
b Fortifikationen (se sid. 83) ................................................... 7,790: —
b Trängen (se sid. 88) ............................................................... 9,390: —
b Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, forti-
fikationstruppernas och trängens hästar (se sid. 99) 1,500: —
b Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen¬
tena (se sid. 101)............................................................ 2,800: —
b Gotlands nationalbeväring (se sid. 39)....................... 2,980: —
-b Försvarsverket till lands i allmänhet (se sid. 129)...... 48,830: —
b Beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet,
Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands häst-
jägarecorps (se sid. 134)........,......'................................. 2,825: —
» Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-,
remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar
vid det berustade kavalleriet (se sid. 138)............ 750: —
b Ålderstillägg (se sid. 155)................................................... 13,500: —
b Inqvartering (se sid. 143).................................................... 2,825: 62
b Extra utgifter (se sid. 160).................................. 500: —
För den nya corpsen vore sålunda disponibla............kronor 310,245: 63
och skulle alltså det nya anslaget endast behöfva utgå med
• ett belopp af.............................................................................. 99,666: 40
Summa kronor 409,912: 03
För år 1893 erfordrades såsom nytt anslag 13,517 kronor 60 öre
eller i rundt tal 13,500 kronor.
Urtima Riksdagen ansåg sig böra vidtaga några inskränkningar, hvari¬
genom det totala kostnadsbeloppet för intendenturcorpsen skulle, utan
någon rubbning af sjelfva organisationen, i afsevärd män kunna ned¬
bringas. Af denna anledning hade Riksdagen låtit uppgöra nytt förslag
till stat för corpsen, slutande å ett belopp af 371,979 kronor 53 öre.
7
Genom de af Riksdagen vidtagna förändringarne skulle den ökade kost¬
naden, som uppkomma genom intendenturcorpsens organisation, ned¬
bringas till ....................................................................................;....... 61,733: 90,
hvarifrån ytterligare kunde dragas ett i framtiden disponibelt
belopp å kommendantsstaten af (se sid. 20 not 2,300:—,
hvilket Riksdagen ansåg kunna till intendenturcorpsens orga¬
nisation användas, hvadan den ökade statsutgiften för inten-
denturcorpsen när den förbättrade härordningen blifvit genom¬
förd, kunde beräknas komma att sluta på ett belopp af..... 59,433: 90.
Riksdagen biföll Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af en
särskild intendenturoorps sålunda, att corpsen organiserades på det sätt
nämnda stat angåfve;
medgaf, att årligen finge användas af ofvan uppräknade anslag de
vid hvart och ett af dem tecknade belopp, och
beviljade derutöfver ett särskilt anslag för år 1893 till belopp af
13,500 kronor.
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
I anledning af 1892 års urtima Riksdags beslut borde ett nytt
anslag under benämning »intendenturcorpsen» i riksstaten uppföras till
belopp motsvarande sammanlagda summan af de särskilda poster, som
från ofvannämnda anslag i riksstaten finge för den nya corpsen tågas
i anspråk, och de belopp, Riksdagen år efter år för organisationens
genomförande beviljade.
Enligt Riksdagens beslut uppginge de anslagsposter, som från
redan befintliga anslag finge till den nya corpsen användas, till (se
ofvan) .................................................................................................. 310,245: 63;
för genomförande af corpsens organisation under år 1893
vore för nämnda år beviljade.......................................... 13,500: .
Enligt uppgjordt förslag till genomförande under år
1894 af corpsens organisation erfordrades ytterligare i
rundt tal ....................................................................................... 15,000: —
hvadan det nya anslaget i 1894 års riksstat borde uppföras
med ......................................................................................... .. 338,745: 63.
Härvid vore att märka, att i den nya staten tör iu-
tondenturcorpsen vore uppförd: _________ ______
Transport 338,745: 63.
8
Transport 338,
inqvarteringsersättning till vissa tjensteman med samman-
räknadt.................................................................. 5,300: 63
och ålderstillägg till 35 förvaltare A, 300 kronor
med tillsammans ........................................ 10,500: — ^5
men att i öfriga arméns stater såväl inqvarteringsersätt¬
ning som ålderstillägg anvisades att utgå icke från
vederbörande corps’ eget anslag, utan från anslaget
till inqvarteringskostnader respektive anslaget till
ålderstillägg. Då enahanda bestämmelser lämpligen
syntes böra gälla för intendenturcorpsen, erfordrades
bemyndigande för Kongl. Maj:t att så ändra inten-
denturcorpsens stat, att jemväl denna corps’ tjensteman
berättigades från de för ändamålet i riksstaten upp¬
förda anslag uppbära dem tillkommande inqvarterings¬
ersättning och ålderstillägg. Under förutsättning af
bifall härtill, skulle anslaget minskas till kronor ......... 322,
Från anslaget till inqvarteringskostnader skulle emellertid
för intendenturcorpsen få användas endast 2,825 kronor
62 öre (se ofvan). Då, på sätt ofvan nämnts, enligt
den nya staten för intendenturcorpsen ...... 5,300: 63
skulle utgå i inqvarteringsersättning åt in-
tendenturtjenstemän, måste alltså från det
kontanta tillskott, Riksdagen beviljade åt
corpsen, en summa motsvarande skillnaden
mellan sistnämnda belopp och....................... 2,825: 62
eller 2,475: 01
tillföras anslaget till inqvarteringskostnader, enär eljest an-
visningarne för intendenturcorpsen å detta anslag komme
att öfverskrida hvad, som enligt gällande bestämmelser
kunde för detsamma tagas i anspråk (jemt. sid. 143 och följ.).
Hvad anginge anslaget till ålderstillägg finge deraf för
intendenturcorpsen användas (se ofvan)........... 13,500: —,
utgörande det belopp, som beräknades utgå
till ålderstillägg åt de intendenturtjenstemän,
hvilka för det dåvarande vore till dylik för¬
mån berättigade.
745: 63.
800: 63,
945: —.
Transport 13,500:
322,945:
Transport 13,500: — 322,945:
Då enligt den nya staten endast ....................... 10,500: —
erfordrades till ålderstillägg, borde sålunda
till anslaget till intendenturcorpsen öfver-
föras endast skillnaden mellan dessa be¬
lopp eller (jemt. sid. 155)............................ 3,000:
Riksdagen beslöt bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra den
för intendenturcorpsen faststälda stat, att inqvarte-
ringsersättning eller ålderstillägg till tjenstemän vid
intendenturcorpsen, som vore till dylika förmåner be¬
rättigade, komme att utgå från anslaget till inqvarte-
ringskostnader respektive anslaget till ålderstillägg,
hvarjemte Riksdagen i sammanhang med motsvarande
minskningar i ofvan omförmälda anslag (se anteck-
ningarne under de särskilda anslagen), beviljade ett
ordinarie anslag af kronor ............................................... 322,945:
att under benämning »intendenturcorpsen» uppföras.
1894 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Enligt den, på grund af 1893 års Riksdags
beslut, utfärdade stat för corpsen, komme
utgifterna för densamma att uppgå till
(371,979: 53 — 15,800: 63) ....................... 356,178: 90.
Då anslaget i 1894 års riksstat vore upp¬
taget till (se ofvan) ..................................... 322,945: —
erfordrades alltså för bestridande af samt¬
liga de utgiftsposter, som i corpsens stat
funnes upptagna, ännu ett belopp af
kronor.................................................................. 33,233: 90.
Häraf vore för år 1895 af nöden .......................................... 16,055:
Och hemstälde Kongl. Maj:t att anslaget måtte höjas till
kronor....................................................................................... 339,000:
livilket af Riksdagen bifölls.
1894 års Riksdag:
För bestridande af samtliga de utgiftposter, som i corp¬
sens stat funnes upptagna, vore ännu ett belopp af
Transport 339,000:
10
Transport 339,000: —
(356,178: 90 — 339,000) = 17,178 kr. 90 öre erfor¬
derligt. Kongl. Maj:t föreslog att häraf inåt teför år
1896 anvisas............................................................................. 9,210: —
och anslaget sålunda höjas till kronor
hvilket Riksdagen biföll.
........ 348,210: —
(Forts. sid. 170).
Arméförvaltningenx).
1875 års Riksdag anvisade för Arméförvaltningen-
å ordinarie stat................................................................................... 118,175: —
1880 års Riksdag, som godkände förslag till ny stat
för Arméförvaltningen, ökade anslaget med .......................... 37,100: —
till kronor 155,275: —
men skulle härifrån afgå:
aflöning för personalen vid utredning sförrådet
i Stockholm .................. •.. ................ 7,000: — ä)
B b d:o vid indragna d:o i Göteborg 3,700: —
b b slotts- och proviantmästaren vid
slotts- och proviantmagasinet i Stockholm
(se sid. 125)...................................................... 1,425: —
Transport 12,125: — 155,275: — *)
*) Sedan K. M:t den 28 Febr. 1865 förordnat, att Dess och Rikets Krigskollegium
skulle förändras till en Arméförvaltning, faststälde Rikets Ständer år 1866 Arméförv:s
anslag till 123,200 Rdr, deruti dåvarande anslag till utredningsförråden, 10,700 Rdr,
vore inbegripet. Arméförvaltningens anslag höjdes år 1867 med 500 Rdr, aflöning för
ytterligare en vaktmästare. 1873 års Riksdag ökade anslaget med 600 Rdr, löneförbätt¬
ring å 100 Rdr för hvardera af sex vaktmästare, samt öfverförde till detsamma från
7:de hufvudtiteln 5,775 Rdr, aflöningsmedel för personalen vid Stockholms kronomagasin
och kronobageri. Anslaget upptogs sålunda i 1874 års riksstat med 130,075 Rdr förutom
ett mindre belopp, motsvarande värdet af oindelt spannmål. 1874 års Riksdag, som min¬
skade anslaget med 11,900 kr. genom indragning af ett ledigt krigsrådsembete och en
kamrerarebefattning samt aflöning till 2 magasinsdrängar och 5 bagerigesäller, uppförde
alltså anslaget i 1875 års riksstat med 118,175 kronor.
2) Till denna personal utgingo derjemte från extra anslaget till dyrtidstillägg åt
Arméförvaltningen 1,400 kronor eller tillhopa 8,400 kronor (se sid. 125).
11
Transport 12,125: — 155,275: —
kronobagarens aflöning, som i stället kom me
att utgå från anslaget till Dmathållning
för manskapet vid garnisonsregementena-D
utan någon förhöjning i samma anslags
belopp (se sid. 100)...................................... 450: — 12,575: _
rest kronor 142,700: —
hvarjemte Riksdagen medgaf, att för Arméförvaltningens
embets- och tjensteman samt betjente ifrågakommande ål-
derstillägg å lön samt den för assistenten å intendentsde-
partementet föreslagna tillökning i arfvode l) finge utgå från
anslaget till ålderstillägg (se sid. 154).
1892 års urtima Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
T. f. chefen för generalstaben hade föreslagit, att för
afhjelpande af de brister, som förefunnes i fråga om led¬
ningen af arméns sjukvård och anskaffandet af derför nödig
materiel, medicinalstyrelsens fältläkarekontor måtte få för¬
flyttas till Arméförvaltningen och såsom en särskild byrå
införlifvas med dess intendentsdepartement.
Kostnaderna för den nya byrån komme att uppgå till
10,271 kronor 90 öre, hvaraf 8,909 kronor 40 öre till af¬
löning och 1,362 kronor 50 öre till inqvartering.
Urtima Riksdagen beslöt, att en ny sjukvårdsbyrå skulle
inrättas å arméförvaltningens intendentsdepartement på det
sätt, Kongl. Maj:t föreslagit; samt
medgaf, att för genomförande af nämnda organisation
finge användas af anslaget till kommendantsstaten (se
sid. 21) 4,260 kronor, besparing genom indragning af
garnisonsläkaretjensten å Karlsborg, af anslaget till »militär¬
läkares undervisning» (se sid. 25) 2,150 kronor, besparing
derigenom att undervisningen vid militärläkarekursen komme
att ega rum endast hvartannat år, samt af de för den nya
Transport 142,700: —
q Detta arfvode, 1,500 kronor, skulle nemligen höja? med 500 kronor, om assisten¬
ten vore kapten på stat vid indelta armén.
12
Transport 142,700: —
veterinärorganisationen anvisade medel den behållning (se
sid. 35) 6,342 kronor, som vid denna organisations genom¬
förande beräknades uppkomma, allt i den mån dessa till¬
gångar genom garnisonsläkarens å Karlsborg afgång eller
eljest i vederbörlig ordning blefve för ifrågavarande ända¬
mål disponibla;
hvarjemte Riksdagen gillade en uppgjord ny stat
för Arméförvaltningen med slutsumma af 134,709 kronor
40 öre.
Sistnämnda belopp uppkom sålunda: slutsumman af
Arméförvaltningens förra stat var (se ofvan)... 142,700: —
Härifrån afgingo nedannämnda embets- och
tjenstemäns löneförmåner, hvilka uppfördes å
intendenturcorpsens stat, nemligen general¬
intendenten ......
|
.................................... 9,000: —
|
intendenten ......
|
................................ 6,400: —
|
1 assistent.........
|
............................. 1,500: —
|
|
(se sid. 5) kr. 16,900: —
|
men tillkommo kostnaderna för den
nya sjukvårdsbyrån med un¬
dantag af inqvarteringsersätt-
ningen, som påfördes anslaget
till inqvarteringskostnader (se
ofvan)........................................... 8,909: 40 7;99Q. 6Q
Rest kronor 134,709: 40
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Garnisonsläkaren å Karlsborg hade dåmera afgått från
sin befattning, hvadan de dertill hörande, från anslaget till
kommendantsstaten utgående aflöningsmedel, 4,260 kronor,
kunde för sjukvårdsbyrån tagas i anspråk.
Till anslaget för intendenturcorpsen skulle öfverföras
(se ofvan)................................................................... 16,900: —
Transport 16,900: — 142,700: —
13
Transport 16,900: — 142,700: —
Om härifrån droges först berörda belopp, som
borde anslaget till Arméförvaltningen till¬
föras ....................................................................... 4,260: —
uppstode en minskning i detta anslag af............................... 12,640: —
och föreslog Kongl. Maj:t att anslaget måtte nedsättas_
till.............................................................................. kronor 130,060: —
hvilket Riksdagen medgaf.
(Forts. sid. 163.)
Generalitetsstaten').
1875 års Riksdag anvisade för generalitetsstaten
ordinarie anslag ............................................................................... 76,750: —
och för tillämpning af ny lönestat såsom extra anslag
48,265: —
1876 års Riksdag uppförde sistberörda belopp på
ordinarie stat ..................................................................................... 48,265: ■—
Transport 125,015: —
*) Sedan1 Rikets Ständer vid 1828—30 årens riksdag i sammanhang med ny regle¬
ring af generalitetsstaten, hvarigenom, bland annat, antalet generalslöner minskades från
24 till 9, uppfört detta anslag med 54,700 Rdr b:ko eller 82,050 Rdr rmt, förblef an¬
slaget oförändradt till 1856—58 årens riksdag, då detsamma, för att lemna tillgång till
bestridandet af åtskilliga beviljade arfvoden, ökades till 85,100 Rdr. Då emellertid, jem-
likt Rikets Ständers vid samma riksdag fattade beslut, en generalslön å 9,000 Rdr skulle
till statsverket indragas i den mån åtskilliga tillförne derå anvisade pensioner till ur
tjenst afgåugno generalspersoner och öfverstar icke vidare blefve behöfliga, minskades an¬
slaget vid följande riksdagar suecesivt, till dess det af 1867 års Riksdag bestämdes till
76,100 Rdr. Vid 1870 års riksdag minskades anslaget ytterligare till 72,350 Rdr genom
öfverflyttning till anslaget till kommandoexpeditionen af 3,750 Rdr (se sid. 2 not. 1). I
sammanhang med inrättandet af generalstaben blef anslaget vid 1873 års Riksdag dels
ökadt med 10,750 Rdr, i hvilket belopp ingick aflöning till chefen för generalstaben, dels
minskadt med 6,350 Rdr, som öfverflyttades till generalstabens anslag. Anslaget till
generalitetsstaten upptogs alltså i 1874 års riksstat till 76,750 Rdr.
14
Transport 125,015: —
1877 års Riksdag ökade arfvodena för adjutanterna
vid militärdistriktens staber från 500 till 750 kronor och
höjde alltså anslaget med............................................................... 1,250: —
till kronor 126,265: —
1892 års urtima Riksdag: Kongl. May.ts proposition:
T. f. chefen för generalstaben hade i sitt förslag till
förbättrad härordning beräknat kostnaden för uppsättande
af en 6. arméfördelningsstab till 15,265 kronor.
Af detta belopp erfordrades under 1. öfver gång sår et:
Aflönings- m. fl. förmåner för 1 adjutant ............ 2,280: —
Arfvode för 1 fördelningsläkare ........................... 500: —
Summa 2,780: —
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, med godkännande
af uppgjord ny stat för generalitetet med slutsumma af
(126,265 + 15,265) 141,530 kronor, till statens genomförande
under 1893 såsom extra anslag för nämnda år anvisa ett
belopp af 2,780 kronor.
Urtima Riksdagen beslöt, att en sjette fördelningsstab
skulle uppsättas på det sätt, som Kongl Maj:t föreslagit,
dock att för fördelningsgeneralen skulle uppföras lönetillägg
allenast för 2 i stället för 3 tjenstehästar med tillsammans
800 kronor samt fourrageersättning med 730 kronor, i en¬
lighet med en af Riksdagen gillad stat, uppgående till
(141,530 —[400 + 365]) = 140,765 kronor;
anvisade för arfvoden åt adjutanten hos fördelningsge¬
neralen och åt fördelningsläkaren ett anslag af 2,780 kro¬
nor för år 1893; och
beslöt för sin del:
att, så snart ske kunde, de för hvardera af fördel-
ningsgeneralerna, gener alfälttygmästar en, generalen för
fortifikationen och generalstabschefen uppförda lönetillägg
å tillsammans 1,200 kronor för 3 tjenstehästar skulle min¬
skas till 800 kronor för 2 tjenstehästar samt den dåmera
uppförda fourrageersättningen å 1,095 kronor minskas till 730
kronor; äfvensom
Transport 126,265:
15
Transport 126,265: —
att, vid dåvarande kavalleriinspektörens afgång lönen
skulle indragas samt inspektionen i stället förrättas på sätt
Kongl. Maj:t funne lämpligt oeli mot arfvode, som på fram¬
ställning af Kongl. Maj:t kunde af Riksdagen blifva an-
visadt.
1893 års Riksdag:
Kongl Maj:t föreslog att, för beredande af erforderliga
arfvoden åt adjutanten och fördelningsläkaren vid den nya
fördelningsstaben, förevarande anslag måtte höjas med ...... 2,780: —
hvilket Riksdagen biföllx)
till kronor 129,045: —
(Forts. sid. 164).
Artilleristaben* 2).
1813 års Riksdag uppförde anslaget med dess förut¬
varande belopp..................................................................................... 6,400: —
Transport 6,400: —
') Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Enligt urtima Riksdagens beslut skulle anslagets dåvarande belopp............... 126,265: —
minskas med:
samtliga aflöningsförmånerna åt kavalleriinspektören... 12,485: —
lönetillägg och fourrageersättning för 3. tjenstebästen
åt 8 generalspersoner (8 x 765) ........................ 6,120: — 18,605: —-
men ökas med:
aflöning till chefen, stabsadjutanten och fördelningsläkaren vid 6.
arméfördelningen (15,265 — 765)......................................... 14,500: — 4,105: —
Anslaget komme sålunda att minskas till............................................. kronor 122,160: —
2) Anslaget uppfördes vid 1817—18 årens riksdag för första gången i riksstaten
med ett belopp af 1,800 Bdr b:ko, hvilket ökades vid 1828—30 årens riksdag till 2,800
lldr b:ko och vid 1856—58 årens riksdag, i följd af de å staten anvisade arfvodenas
förhöjning, till 6,400 Rdr rmt.
16
Transport 6,400: —
samt anvisade på extra stat för tillämpning af artilleristabens
nya personal- och aflöningsstat ett belopp af 5,800 kronor.
1876 års Riksdag upptog sistnämnda belopp på ordi¬
narie stat .......................................................................................... 5,800: —
Summa kronor 12,200: —
(Forts. sid. 165).
Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm ).
1873 års Riksdag uppförde anslaget med dess förut¬
varande belopp .................................................................................... 6,015: —
*
1876 års Riksdag höjde anslaget med följande belopp:
för beredande åt kommendanten och 1. adjutanten i expedi¬
tionen af lika ersättning för tjenstehästar, som den, hvilken
åt öfriga officerare bestodes ................................................................ 1,185: —
till löneförbättring åt expeditionens vaktmästare....................... 150: —
Summa kronor 7,350: —
1893 års Riksdag beslöt, enligt Kongl. Maj:ts förslag, att före¬
varande anslag skulle ur riksstaten utgå (jemt. sid. 19 och följ.).
0 Detta anslag blef vid 1823 års riksdag utbrutet ur anslaget till kommendants¬
staten och i riksstaten uppfördt med 1,536 Bär 12 sk. b:ko. Anslaget ökades vid 1828—30
årens riksdag till 2,600 Bdr b:ko, minskades vid 1840—41 årens riksdag till 2,015 Bdr
b:ko, samt ökades vid 1856—58 årens riksdag, till följd af beviljade förhöjningar i åtskil¬
liga arfvoden m. m., till 6,015 Bdr rmt.
17
Kommendantsstaten').
1875 års Riksdag uppförde anslaget, såsom förut,
med..................................................................................................... 15,217: —
1876 års Riksdag: För garnisonsläkarens å Karlsborg
aflönande i likhet med vätfvade arméns regementsläkare
ökades anslaget med ...................................................................... 2,260: —
1877 års Riksdag beviljade förhöjning i arfvodet för
kommendanten å Karlsborg med ............................................. 1^200: —
arfvode till auditörsbiträde åt kommendanten derstädes.......750: —
stimma 19,4:27: —
men afförde från anslaget ett belopp, hvarmed detsamma
sedan lång tid tillbaka öfverstigit derå gjorda anvis¬
ningar .....................................-.i......................... ________12t_ —
Återstod kr. 19,415: —
1878 års Riksdag: Befattningen med kronomagasinet
och kronobageriet å Karlsborgs fästning skulle öfverflyttas
från fortifikationsbefälhafvaren till kommendanten och högsta
inseendet öfver fästningens proviantering öfvertagas af
Arméförvaltningens intendentsdepartement;
för inrättandet af en intendentur å fästningen höjdes an¬
slaget i öfverensstämmelse med uppgjord stat med... 15,060: —
till kronor 34,475: —
Transport 34,475: —
>) I sammanhang med den reglering af kommendantsstaten, som till följd äf ändrade
förhållanden vid rikets fästningar egde rum vid 1856—58 årens riksdag, bestämde Rikets
ständer detta anslag till 15,006 Rdr 50 öre rmt. Vid 1865—66 årens riksdag minskades
anslaget till 14,297 Rdr, på grund, bland annat, deraf att kommendantsbefattningen vid
Karlshamns kastell indragits. Efter indragning af kommendantsbefättningarne vid Ny-
Elfsborgs fästning samt Landskrona, Helsingborg och Ystad minskades ånslaget vid 1869
års riksdag ytterligare till 11,717 Rdr. Genom indragning af kommendaftsbefattningen
i Gefle blef anslaget vid 1872 års riksdag nedbragt till 11,417 Rdr, men ökades vid
nästföljande riksdag, till följd af beviljad aflöning åt en garnisonspastor och eu garnisons¬
läkare a Karlsborg, med 3,800 Rdr till 15,217 Rdr.
3
18
Transport 34,475: —
1885 års Riksdag:
Sedan Kong'1. Maj:t den 13 maj 1881 anbefalt indragning
af såväl kommendantskapen å Karlsten samt i Kristian¬
stad och Malmö, som äfven gränsbefälhafvarebefatt-
ningen i Haparanda samt dessa indragningar dåmera
blifvit genomförda, kunde de medel undvaras, som å
anslaget till kommendantsstaten funnes uppförda till
dessa ändamål med tillhopa................................................. • 3,607: 50
hvilket belopp enligt Kongl. Maj:ts förslag från anslaget
affördes, hvarefter återstoden 30,867: 50 utfördes till
jemnadt tal af .......................................................................... 30,868: —
1888 års Riksdag medgaf, att till genomförande af
organisationen utaf »fästningsartilleribataljonen å Vaxholm
—Oscar Fredriksborg» finge användas de till arfvoden åt
kommendant och placemajor å Vaxholm —Oscar Fredriksborg
anslagna medel (1,800 + 400) = 2,200: — (se sid. 76).
1892 års urtima Riksdag:
I riksstaten för 1892 funnos upptagna såsom särskilda
anslag:
1) Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm........ 7,350: —
(hvarförutom, enligt anmärkning vid staten, af anslaget
till extra utgifter tillsvidare utgingo till öfverkommendanten
såsom arfvode 1,080 kronor).
2) . Kommendantsstaten, derå funnos uppförda under följande
titlar:
Karlsborg:
1 kommendant, arfvode 3,000
1 placemajor och adjutant 400
1 garnisoÄpastor........... 1,800
1 garnisonsläkare ............ 4,260
Transport 9,460:
80,868:
19
Transport 9,460: —
Till arfvode åt auditörs-
biträde .................. 750: —
» aflöning åt en väbel 547: 50
» skrifmaterialier......... 50: — gp^. gp
Fästningsintendenturen ..................... 15,060: —
Göteborg .......................................... 1,343: —
Kungsholmen ....................................... 1,020: —
Drottningskär ...................................... 387: —
Vaxholm och Oscar—Fredriksborg 2,250: —
öfverskjutande anvisning................. 0: 50 30,868: —
Kongl. Maj:t framlade nu förslag till ny stat för korn-
mendantsstaten, upptagande under följande titlar:
Stockholm:
förra staten för öfverkommendants-
expeditionen (se sid. 16).............. 7,350: —
jemte arfvodet till öfverkommendanten 1,080: — 8,430: -_
Karlsborg:
1 kommendant, arfvode ........................ 3,000: —
1 placemajor och adjutant d:o........... 400: —
1 garnisonspastor, lön .......................... 2,000: —
1 auditör, arfvode................................... 1,000: —
1 väbel, lön................................................ 547: 50
skrifmaterialier.......................................... 50: — 6,997: 50
Vaxholm och Oscar—Fredriksborg:
[1 kommendant, arfvode (se ofvan)] 1,800: —
[1 placemajor och adjutant d:o d:o] 400: —
Till skrifmaterialier................................ 50: — 2,250: —
Summa kronor 17,677: 50
Kongl. May.t föreslog Riksdagen att, med godkännande
af den nya staten för kommendantsstaten, bemyndiga Kongl.
Maj:t att till bestridande af de i samma stat upptagna arf-
vodes- och öfriga belopp använda de under anslagen »till
Transport
30,868: —
30,868: —
20
Transport 30,868: —
öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm» och »till kom¬
mendantsstaten» uppförda anslagsbelopp i den man de¬
samma blefve för nämnda ändamål disponibla.
Riksdagen, som ansåg, att de med öfverkommendante-
befattningen förenade tjensteåligganden kunde efter då¬
varande innehafvarens afgång öfverlåtas åt någon af de i
hufvudstaden boende officerare af generalitet,
medgaf, att till »kommendantsstaten)) finge öfverflyttas
anslaget till »öfverkommendantsexpeditiönen- i Stockholm}),
7,350 kronor;
afslog förslaget att å kommendantsstaten uppföra arf¬
vode af 1,080 kronor åt en öfverkommendant i Stockholm;
beslöt, att lönen till garnisonspastorn och arfvode! för
auditören å Karlsborg skulle höjas, den förra till 2,000
kronor och det senare till 1,000 kronor; samt
medgaf, att till bestridande af de ii dem nya. staten för
kommendantsstaten upptagna arfvodes- och öfriga belopp*
finge användas de under anslagen till »öfverkommendants-
expeditionen i Stockholm» och till »kommendantsstaten»
uppförda anslagsbelopp, i den mån desamma blefve för
nämnda ändamål disponibla;
hvarjemte Riksdagen gillade en ny stat för Ifommen-
dantsstaten, upptagande de i den af Kongl. Maj:t framlagdå
staten angifna belopp, med undantag af ofvannämndå arfvode
åt kommendanten, och sålunda slutande å en summa af
(17,677: 50 — 1,080) = 16,597 kr. 50 öre1).
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Enligt urtima Riksdagens beslut skulle af före¬
varande anslag ett belopp af ...................... 15,060; —__
Transport 15,060: — 30,868: —
J) I motiveringen till sin skrifvelse framhöll Kiksdagen, hurusom den tänkt sig att
besparingen, som komme att å anslaget uppstå, utgörande
1,343 + l.,020 + 387 = 2,750: —
— (200 + 250) = 450: —
eller kronor 2,300: —
kunde användas till genomförandet af organisationen utaf den nya intendenturcorpsen
(jemf. sid. 7,)-
21
Transport 15,060: — 30,-868: —
öfverflyttas till det nya anslaget för intendentar-
corpsen (se sid. 5)
hvarjemte........................................................................... 4,2601 —
Under iakttagande häraf skulle anslaget till
kommendantsstaten minskas med..................... 19,320: —
men det skulle å andra sidan ökas med det be¬
lopp, som förut var upptaget å anslaget
till »öfverkommendantsexpeditionen i Stock¬
holm» ....................................................................... 7,350: —
hvarför Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget efter minskning
med ............................................................................................... 11,970: —
mätte fä i riksetaten* upptagas med ............................................. 18,89-8: —
Härtill lemnade Riksdagen bifall').
(Forts., sid. 166).
Krigshögskolan.
1877 års RiJesdag:
Kongl. Maj:t• föreslogs att till' upprättande i Stockholm af en
krigshögskola måtte å 4:de bil (Vild titeln uppföras ett ordinarie anslag
af ........................................................................................................ 25,640: -
att användas i öfverensstämmelse med afgifvpt förslag till
stat, och att för bestridande af den inqvarteringsersättning,
som skolans chef och samtlige elever borde enligt nämnda
stat åtnjuta, anslaget till inqvartering skostnader i Stockholm
måtte> höjas med 7,500 kronor (se sid. 141). Denna läro¬
anstalt skulle erhålla namnet: »Krigshögskolan», medan det
J) Anslaget skulle sålunda vid öfvergångstidens slut komma att utgå med:
summan af den utaf urtima Riksdagen godkända staten ................................ 16,597: 50
minskad med det för artilleriet, disponibla belopp (se ofvan samt sid. 74)...... 2,250: —
eller kronor 14,547: 50
22
för artilleri- och ingen!örofficerare afsedda läroverket å
Marieberg skulle få namnet: »Högre artilleri- och ingeniör-
högskolan».
Kongl. M.aj:ts förslag blef af Riksdagen bifallet.
(Forts. sid. 177).
Krigsskolan').
1875 års Riksdag upptog detta anslag såsom förut med 79,888: 25
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med ...........................................................................................: 75
till kronor 79,889: —
1891 års Riksdag:
Genom minskning af slottspastorns aflöning från 1,200
kronor till 1,000 kronor nedsattes anslaget med............ 200: —
till kronor 79,689: —
1892 års urtima Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
I händelse af bifall till förslaget om inrättande af en sjelf¬
ständig intendenturcorps (se sid. 5 och följ.) måste från
staten för krigsskolan afföras aflöning till en redogörare
med 2,960 kronor. Med iakttagande af denna ändring hade
förslag till ny stat blifvit uppgjord, hvarå Kongl. Maj:t
Transport 79,689: —
o b Sedan Fikets ständer uti und. skrifvelse den It Aug. 1860, i anledning af väckt
fråga om förändrad organisation af dåvarande Krigsakademien å Karlberg, hemställt, att
detta läroverk måtte förändras till en militär tillämpningsskola, samt Kongl. Maj:t till
följd deraf anbefallt en ombildning af denna akademi till en Krigsskola, beslöto Rikets
ständer vid 1862—63 årens riksdag, att förutvarande anslaget till krigsakademien skulle
tillsvidare orubbadt utgå till krigsskolan med 79,888 ltdr 25 öre.
23
Transport 79,689: —
äskade Riksdagens godkännande, och blef den nya staten
af Riksdagen gillad.
1893 års Riksdag minskade anslaget med sistnämnda
belopp (jemf. sid. 5 och 7)........................................................... 2,960: —
till kronor’ 76,729: —
(Forts. sid. 180).
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.
Reservationsanslag ’).
1873 års Riksdag anvisade till allmänna garnisonssjuk-
huset i Stockholm å ordinarie stat samma belopp som förut.. 62,650: —
samt till förbättring i aflöningen åt tjenstemän och betjening
vid sjukhuset såsom extra anslag 8,836 kronor 25 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å ordi¬
narie stat.............................................................................................. 8,836: 25
1878 års Riksdag:
Med godkännande af uppgjordt förslag till stat för Garnisons¬
sjukhuset å Karlsborg höjdes anslaget med ........................ 10,000: —
hvarjemte bestämdes, att anslaget skulle med förändrad be¬
nämning »Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg»
utgå såsom reservationsanslag.
____ Transport 81,486: 25
b Rikets ständer vid 1809 års riksdag hemstälde hos Kongl. Maj:t om inrättande
af ett allmänt garnisonssjukhus i Stockholm samt anvisade dertill ott årligt anslag af
l, 825 ltdr b:ko, som vid 1817—18 årens riksdag ökades till 31,319 Rdr. 9 sk. 4 rst. b:ko.
Sedan anslaget vid 1834—35 årens riksdag uppförts till jemnadt belopp af 31,320 Rdr b:ko,
ökades detsamma vid 1856—58 årens riksdag, för beredande af förhöjd aflöning åt personalen
m. m., till 62,650 Rdr rmt.
24
Transport 81,486: 25
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med .........................................................................................: 75
Summa kronor 81,487: —
1892 års urtima Riksdag:
Derest förslaget om inrättande af en sjelfständig inten-
denturcorps (se sid. 5) bifölles, blefve deraf en följd att
från staten för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm
måste afföras löner till en sjukhuskommissarie och en sjuk-
husskrifvare (3,000 + 1,200) = 4,200. Med iakttagande af
denna ändring hade förslag till ny stat blifvit uppgjordt,
hvarå Kongl. Maj:t äskade Riksdagens godkännande, och
blef den nya staten af Riksdagen gillad.
1893 års Riksdag öfverförde från detta anslag till det
nya anslaget för intendenturcorpsen sistberörda belopp......... 4,200: —
Återstod kronor 77,287: —
(Forts. sid. 182.)
Militärläkares undervisning.
1876 års Riksdag:
För upprättande af en årligen återkommande militärmedicinsk läro¬
kurs föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att under förenämnda titel uppföra
ett nytt ordinarie anslag å 8,500 kronor, och vore det begärda anslaget
afsedt att. bereda tillgång till inrättande af en årligen återkommande
lärokurs på fyra månader, der de, som bestämt sig för militärläkare-
yrket, kunde erhålla undervisning i sådana läroämnen, som specielt till¬
hörde militärläkaren och hvari vid de medicinska skolorna ej lemnades
den för berörda yrke erforderliga handledning.
Med anmälan att hos Riksdagen framhållits angelägenheten deraf,
att ej den ifrågasatta åtgärden finge leda till inrättande af ett särskild^
25
militärmedicinskt läroverk anvisade Riksdagen till militärläkares under¬
visning ett nytt ordinarie anslag å................................... kronor 8,500: —
1892 års urtima Riksdags beslut om användande af 2,150 kronor
af detta anslag för organisation af en sjukvårdsbyrå å Arméförvaltnin¬
gens intendentsdepartement se sid. 11.
(Forts. sid. 181.)
Resestipendium för militärläkare.1)
1875 års Riksdag uppförde detta anslag i riksstaten med samma
belopp, som förut, eller med kronor 2,000: —.
* (Forts. sid. 175).
Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen.
1875 års Riksdag upptog första gången detta anslag i riksstaten
och öfverförde hit från 8. hufvudtitelns anslag: »Sundhetskollegium med
medicinalstaten» .......................................................................... 9,650: —
hvarjemte Riksdagen på extra stat för år 1876 anvisade
10,150 kronor; dock med dervid fästadt förbehåll om
fortfarande skyldighet för pensionärer och stipendiater
Transport 9,650: — *)
*) 1844—1845 årens Rihdag medgaf, att till resestipendium för militäre läkare
finge å fjerde hufvudtiteln uppföras ett särskildt anslag af årligen 1,333 riksdaler 16
skillingar banko.
1847—1848 årens Rihdag förordnade, att, enär förevarande anslag upptagits under
kontanta anslaget för indelta armén, men jemväl läkare vid värfvadt regemente kunde
deraf komma i åtnjutande, anslagets belopp skulle under rubrik af »resestipendium för
militärläkare» under 4:do hufvudtiteln särskildt uppföras.
*
4
26
Transport 9,650: —
att, då de icke vore såsom militärläkare kommenderade,
efter Snndhetskollegii förordnande tjenstgöra vid den
civila sjukvården.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å ordi¬
narie stat ............................................................................................. 10,150: —
med bibehållande af det vilkor i afseende å pensionärers
och stipendiaters tjenstgöringsskyldighet, som vid det
af 1875 års Riksdag för ändamålet anvisade extra anslag
fästades.x) _
Summa kronor 19,800: —
J (Forts. sid. 171).
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.
Förslagsanslag.
1893 års Riksdag. Kongl. Maj ds proposition:
Hos urtima Riksdagen hade Kongl. Maj:t framstält förslag i syfte
att uppflyttning till l:ste bataljonsläkarelöneförmåner i regeln måtte
komma att ega rum i tur inom hela fältläkarecorpsen och hade Riks¬
dagen, som icke biföll berörda förslag, i sin skrifvelse antydt, att det af
Kongl. Maj:t afsedda mål syntes kunna vinnas på det sätt, att bataljons¬
läkarne uppfördes i en enda lönegrad, motsvarande 2:dre bataljonsläkares,
och att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett belopp, svarande mot
skilnaden emellan förste bataljonsläkarnes och andre bataljonsläkarnes
löneförmåner att lika fördelas bland de till tjensteåldern äldste batal¬
jonsläkarne.
För genomförande af ett förslag i sådan riktning erfordrades, att
ett särskildt nytt anslagsbelopp stäldes till Kongl. Maj:ts disposition,
b Enligt beslut vid 1886 års Riksdag skulle vid slutlig reglering af kostnaderna
för veterinärstatens organisation till detta anslag öfverföras de 2,000 kronor, som af Riks¬
dagen anslagits till arfvoden åt 5 extra hästläkare (jemf. sid. 35), hvarigenom före¬
varande anslag skulle höjas till 21,800 kronor.
«
27
livilket belopp, till undvikande af en ny anslagstitel, lämpligen bovde
sammanslås med anslaget till pensioner och stipendier för fältläkare-
corpsen, från hvilket aflöning till en del af fältläkarecorpsens personal
redan bestredes.
Skillnaden mellan den till l:e och 2:e bataljonsläkare enligt de nya
staterna utgående lön och dagaflöning uppginge till 41,975 kronor.
Enär emellertid å dåvarande stater för arméns särskilda truppför¬
band skulle afföras ifrågavarande aflöningsskillnad, uppstode ökad utgift
för statsverket endast derigenom, att enligt de nya staterna 39 beställ¬
ningar, motsvarande l:e bataljonsläkare, beräknats i stället för förut¬
varande 37.
Minskning skulle sålunda ske i nedannämnde anslag med följande
belopp:
Indelta arméns befälsaflöning:
Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning (se sid. I
39) (19 x 960)........................................................ 18,240: —
Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning
(se sid. 46) (6 x 960) ....................................... 5,760: — 24,000: _
Lifgardet till häst (se sid. 59) ........................................................ 1,265: —
Kronprinsens husarregemente, Svea lifgarde, Andra lif gardet
(se sid. 62, 64 och 66) (3 x 1,265) ..................................... 3,795: —
Artilleriet (se sid. 72) (3 x 1,265) ................................................... 3,795: —
Vaxholms artillericorps (se sid. 77) ............................................. 1,265: —
Fortifikationen (se sid. 84) (2 x 1,265) .......................................... 2,530: —
Trängen (se sid. 89) (2 x 1,265 )...................... 2,530: —
Summa kronor 39,180: —
I anledning häraf föreslog Kongl. Maj:t, bland annat, jemte minsk¬
ning uti öfriga ofvannämnda anslag, att anslaget till pensioner och
stipendier för fältläkarecorpsen måtte ökas med 41,975 kronor. Denna
framställning blef på det sätt bifallen, att Riksdagen beslöt:
att bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra de vid 1892 års urtima
riksmöte af Riksdagen godkända stater för dem af arméns trupp-
afdelningar, vid hvilka funnos anstälde förste eller andre bataljons¬
läkare, att samtliga dessa beställningar upptoges under benämningen
»bataljonsläkare» och att för dem af beställningarna, som förut varit
betecknade såsom l:ste bataljonsläkarebeställningar, uppfördes »lön
900 kronor» och »dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal
dagar;
28
att, i mån af dåvarande l:ste bataljonsläkares afgång, de till ljenste-
åldern äldste bataljonsläkarne vid armén, intill ett antal af 39, skulle i
tur och ordning och under förutsättning, att deras tjenstgöring blifvit
af vederbörande väl vitsordad, utöfver de dem enligt stat tillkommande
löneförmåner, komma i åtnjutande af tillägg i lönen med 900 kronor
och i dagaflöningen med 1 krona samt inqvarteringsersättning, der
sådan enligt gällande föreskrifter skulle utgå och af statsmedel gäldas,
med skillnaden emellan den för l:ste och 2:dre bataljonsläkare då be¬
stämda så beskaffade ersättning,
hvarjemte Riksdagen, i sammanhang med motsvarande minskningar
i vederbörande anslag (se ofvan), beviljade ett förslagsanslag å 41,975
kronor under benämning Dökad aflöning för de till tjensteåldern äldste
batalj onsläkarne»,
äfvensom förklarade, att från nämnda förslagsanslag skulle utgå,
förutom ofvan omförmälda lönetillägg, jemväl erforderlig förhöjd dag-
aflöning i alla de fall, då sådan aflöning eljest skulle från vederbörande
truppförbands aflöningsanslag utbetalas.1)
(Forts. sid. 170.)
Kavalleri- och infanteriregementena.
1875 års Riksdag uppförde detta anslag, såsom den närmast före¬
gående, med tillhopa penningar..................... 410,505: 84
indelt ränta och ersättning för indragna
räntor ......................................................... 2,096,996: 11
indelt tionde och ersättning för indragna
tiondeanslag ............................................. 264,507: 39
värdet af oindelt spanmål, 16,980 kubikfot
6 kannor .................................................... 35,659: 26 2,807,668: 60
0 Enär dagaflöningen beräknats vid Skånska husarregementet för 305 i stället för
243 dagar och vid Skånska dragonregementetet för 215 i stället för 213 dagar (se urtima
Riksdagens skrifvelse sid. 110 och 117), torde anslaget hafva upptagits med 64 kronor
mera än som erfordrats eller 41,911 kronor.
29
Denna Riksdags beslut i fråga om löneregleringen för indelta
armén se sid. 33.
1876 års Riksdag: Kongl. May.ts proposition:
Enligt gällande stat uppbure en sqvadronshästläkare vid indelta
armén endast 500 kronor i lön, 40 öre om dagen i dagaflöning under
vapenöfningarne, beräknade till 60 dagar, samt vakansafgift för ett
nummer; en vid värfvade armén 600 kronor i lön jemte beklädnad och
portion.
Kongl. Maj:t föreslog, att aflöningsförmånerna för sqvadronshäst-
läkarne vid indelt regemente eller corps måtte så bestämmas:
lön ............................................................................................... kronor 800: —
dagaflöning under vapenöfningarna å 1 krona, beräknad
förslagsvis för 60 dagar till ........................................ » 60: —
portion under vapenöfningarne, hvarjemte nummerlönen bibehölles.
För värfvade kavalleriets sqvadronshästläkare föreslog Kongl. Maj:t
aflöningen att utgå med 800 kronor i lön jemte beklädnad och portion.
Då indelta arméns nya aflöning tillsvidare i sista hand bestredes
från ett förslagsanslag, borde den ifrågasatta förhöjningen för de in¬
delta sqvadronshästläkarne, uppgående för hvardera till 336 kronor,
således för sagda armés 37 sqvadronshästläkare sammanlagdt till 12,432
kronor, icke behöfva föranleda någon rubbning i riksstatens anslags-
siffror, hvaremot förhöjningen 200 kronor för hvar af de 10 värfvade
hästläkarne, tillsammans 2,000 kronor, iakttagits vid förslaget till
regleringen af vederbörande anslag (jemf. sid. 58 och 60).
Riksdagen:
Med hänseende till olikheten i sqvadronshästläkarnes tjenstgörings-
skyldighet vid indelta och vid värfvade regementena, fann Riksdagen
den olikhet i lön, som dåmera förefunnes, böra äfven framgent bibe¬
hållas och således lönen för indelta arméns sqvadronshästläkare be¬
stämmas 100 kronor lägre än i Kongl. Maj:ts proposition vore föreslaget.1)
De nödiga medlen finge, intilldess ordinarie aflöningsanslag blefvo
för indelta armén uppförda, utgå från de anslag, hvarmed likartad
aflöning vid indelta armén bestredes (jemf. sid. 33).
1877 års Riksdag upptog, efter afräkning af hvad dittills varit
anvisadt till befälets aflöning, anslaget till följande belopp:
0 Aflöningsförbättringen uppgick sålunda till 12,432 — 3,700 = 8,732 kronor, (jemf.
sid. 33).
30
penningar ...................................................................................... 20,790: 78
indelt ränta och ersättning för indelta indragna räntor... 1,485,554: 17
» tionde och ersättning för tiondeanslag ..................... 57,055: 11
oindelt spanmål, 10,838 kubikfot 9 kannor till ett värde
beräknadt efter 2 kronor 40 öre kubikfoten............. 26,013: 36
Summa 1,589,413: 42
Härvid hade äfven uteslutits det till aflönande af befälet vid Vester-
norrlands beväring anvisade belopp 13,905 kronor (se sid. 107), hvilket
dock borde framgent utgå och således måste tilläggas det för detta
ändamål i riksstaten uppförda anslag.
1880 års Riksdag:
Anslaget i penningar (se ofvan) ................... 20,790: 78
minskades:
genom omföring till anslaget
»Allmänna indragnings-
staten»................................ 240: —
dito till rubriken »ersättnin¬
gs ................................... 1.3,450: 78_78 . _
Anslagen ränta m. m. (se
ofvan) 1,485,554: 17 +
57,055: 11 + 26,013: 36= 1,568,622: 64
minskades genom omföring till
anslaget »Allmänna in-
dragningsstaten» ............ 2,897: 52 1^565,725: 12
återstoden ökades med brist i rånte- och
tiondeanslagen, enligt 1878 års lands-
boksräkenskaper, ............. 15,974: 10
Summa 1,581,699: 22
Denna summa fördelades sålunda:
Friheter............................................................................................ 901,750: —
Ersättningar........................................................... 679,949: 22
hvartill komme från penningeanslaget om¬
föra .................................. L3,450: 78 693,400: —
Summa 1,602,250: —
31
1881 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Af ett i Statskontoret på grund af 1879 års landsböcker upprättadt
sammandrag hade det visat sig, att de under anslaget anvisade indel¬
ningar, i 1881 års stat beräknade till 901,750 kronor, icke uppgått till
mer än 873,035 kronor.
Enligt Kongl. Maj:ts förslag faststälde derför Riksdagen anslagets
belopp sålunda:
Penningar...................................................................................... 7,100: —
Friheter ........ 873,000: —
Ersättningar ....... 693,400: —
Summa 1,573,500: —
1882 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Af ett i Statskontoret på grund af 1880 års landsböcker upprättadt
sammandrag hade visat sig, att de under detta anslag i 1882 års riks¬
stat till ett belopp af 873,000 kronor uppförda indelningar eller skatte¬
friheter från ränta och tiondeafgift, — innefattande utgifter af den be¬
skaffenhet, att de, i mån utaf afgång bland löntagare på gammal stat
eller förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af ränta
å indragna boställen, komme att upphöra, — uppgått till endast 856,131
kronor. Kongl. Maj:t föreslog derför att under rubriken »Friheter» finge
i 1883 års riksstat uppföras i rundt tal 856,000 kronor, hvilket af
Riksdagen bifölls.
Anslaget uppfördes i anledning häraf för 1883 sålunda:
Penningar............................................................-.......................... 7,100: —
Friheter ..................................................................................... 856,000: —
Ersättningar ............................................................ 693,400: —
Summa 1,556,500: —
1883 års Riksdag:
Enär, enligt det öfver 1881 års landsböcker upprättade samman¬
drag, de under anslaget uppförda indelningar eller friheter från ränte-
och tiondeafgift för samma år uppgått till endast 832,264 kronor, upp¬
togs anslaget i 1884 års riksstat med följande belopp:
Penningar.................. 7,100: —
Friheter ............................................................ 832,000: —
Ersättningar............... 693,400: —
Summa 1,532,500: —
32
1885 års Riksdag:
Enligt sammandrag på grund af 1883 års landsböcker hade indel¬
ningar eller friheter från ränta och tiondeafgift uppgått för år 1883 till
endast 817,669: —. Anslaget uppfördes derför sålunda i riksstaten:
Penningar.................................. 7,100: —
Friheter ............................................................................................ 817,000: —
Ersättningar .......................................... 693,400: —
Summa 1,517,500: —
i 1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
På sätt inhemtades af det utaf Kammarcollegium
och Statskontoret till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna utlå¬
tande skulle det under detta anslag uppförda belopp
817,000 kronor, motsvarande ränta, som af berustade och
roterade hemman frinjötos, kunna nedsättas till 421 kro¬
nor 32 öre eller i rundt tal 400 kronor, utgörande den
ränta, hvilken frinjötes af åtskilliga innehafvare utaf
militieboställen på gammal stat.
Kongl. Maj:t föreslog derför Riksdagen att minska
förevarande anslag med.............................................................. 816,600: —
till kronor 700,900: —
hvilket förslag Riksdagen biföll.
1894 års Riksdag uteslöt, i enlighet med Kongl.
Maj:ts framställning, ur riksstaten det i kolumnen »fri¬
heter» upptagna belopp ............................................................ 400: —
hvarigenom anslaget minskades till......................... kronor 700,500: —
(Forts. sid. 198.)
33
Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning
(förut kalladt Indelta arméns befälsaflöning).
1875 års .Riksdag:
Jemte vidtagande af lönereglering för arméns befäl, beslöt Riks¬
dagen för sin del, att indelta arméns dåvarande aflöning stilig äng ar, med
undantag af hvad för löneregleringen framgent eller för kortare öfver-
gångstid toges i anspråk, skulle, senast i sammanhang med den stats¬
reglering, som komme att 1877 års Riksdag föreläggas, öfverlemnas
till statsverket, emot det att ordinarie aflöning sanslag, i öfverensstäm¬
melse med uppgjorda stater, blefve för indelta armén å ordinarie stat
uppförda; att emellertid på extra stat uppföra ett förslagsanslag af
700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under år 1876; samt att
Arméförvaltningen skulle ega att af Statskontoret under sagda år för
aflöningens utbetalande till indelta armén utbekomma nödiga förskott
mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.
1876 års Riksdag medgaf att för löneregleringens tillämpning vid
indelta armén under år 1877 finge uppföras ett extra förslagsanslag af
700,000 kronor, samt att Arméförvaltningen finge från Statskontoret
under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta armén utbekomma
förskott på sätt vid föregående Riksdag blifvit för år 1876 beslutadt.
Denna Riksdags beslut om förhöjd aflöning till sqvadronshäst-
läkare se sid. 2-9.
1877 års Riksdag uppförde å ordinarie stat summan af de vid 1875
års Riksdags skrifvelse fogade stater eller.................. 4,072,252: —
med tillägg af den sqvadronshästläkare vid indelta armén
tillagda lönetillökning (se sid. 29 not.)........................... 8,732: —
beviljade för tillökning af indelta arméns underbefäl med
36 sergeanter af 1 kl., 78 korpraler, 78 vice korpraler
och 156 volontäror ..................................................... 87,822: —
samt medgaf, att lönefyllnad af 1,000 kronor finge komma
en hvar af regementsintendenterne vid indelta armén
till godo, i den mån dessa intendenter blefve på
ordinarie stat tillsatta, för hvilket ändamål upp¬
fördes................................................... 28,000: —
Transport 4,196,806: —
5
34
4,196,806: —
19,800: —
och medgaf Riksdagen att de regementsskrifvare, som
blifvit tillsatta före den 4 juni 1868, finge förklaras be¬
rättigade till åtnjutande af pension.
Anslaget uppfördes sålunda i riksstaten med kronor 4,177,006: —
1878 års Riksdag:
Då Jemtlands hästjägarecorps ensam inom rytteriet vore
i saknad af löjtnant af 2. klassen, höjdes anslaget
för inrättandet af en sådan befattning med ................2,670: —
Summa kronor 4,179,676: —
1885 års Riksdag:
Vid 1875 års lönereglering för indelta arméns rege-
mentsintendentstjenster upptogs af angifven orsak icke
regementsintendent vid Smålands grenadierbataljon. För
tillsättandet af denna syssla äskades erforderliga löne¬
medel 2,800 kronor.
6 mönster skr ifrare hade nu afgått, för hvilka aflönings-
beloppen utgjort tillhopa............................. 4,600: —
Droges härifrån ofvanberörda för regements-
intendenten erforderliga belopp...................1 2,800: —
kunde anslaget minskas med ............................_1,800: —
till kronor 4,177,876: —
Denna Kongl. Maj:ts framställning blef af Riks¬
dagen bifallen.
1886 års Riksdag: Veterinär statens organisation:
Kongl. Majt:s proposition:
För veterinärers aflöning utginge år 1886 till¬
hopa........................................................... 72,347:
förutom 37 nummerlöner.
Enligt ett af Kongl. Maj:t framlagdt för¬
slag skulle i löner, dagaflöning, lönetillägg
och fourrageersättning till veterinärer utgå till¬
hopa.........•....................-.i..................... 60,005: —__
Transport 60,005: — 72,347: — 4,177,876: —
Transport
hvarjemte det för mönsterskrifvare åindelta arméns aflönings-
stater dåmera uppförda belopp nedsattes med.............
35
Transport 60,005: — 72,347: — 4,177,876: —
hvartill komme: ålderstillägg, be-
räknadt för fem regements-
veterinärer.................................... 5,000: —
arfvoden för 5 extra hästläkare
å 400....................:............... 2,000: —
kostnader för beordrande af extra
hästläkare, för hvilka beräk¬
nades dagtraktamente 4,50 kr.
förslagsvis...................... 1,500: —- 68,505: —
Vid bifall härtill uppkomme en besparing_
af.......................................................... kronor 3,842: —
Efter 1886 års utgång borde de 47 sqvadronshästläkare-
tjensterna vid kavalleriet, i mån af inträffande ledigheter,
indragas samt i stället vid kavalleriet inrättas 12 batal-
jonsveterinärbefattningar och anställas 5 extra hästläkare.
De efter år 1886 ifrågakommande ålderstillägg för
regementsveterinärer borde utgå från anslaget till ålders¬
tillägg (se sid. 154).
Riksdagen biföll Kongl. Maj:ts förslag, dock så att
det föreslagna ålderstillägg et åt regementsveterinärerne,
beräknadt för 5 dylika tjenstemän (se ofvan), bestämdes
att utgå med endast 500 kronor efter 10 års väl vitsordad
tjenstgöring samt under vilkor, att sådana anordningar
af Kongl. Maj:t vidtoges, att genom den minskade till¬
gång på hästläkare, som kunde komma att uppstå genom
sqvadronshästläkarebefattningarnes indragande, vederbö¬
rande rusthållare icke betungades med ökade utgifter i
de fall, då de för nummerhästarnes vård anlitade veteri¬
närer. Besparingen genom den nya veterinärorganisa¬
tionen komme sålunda att uppgå till (3,842 + 2,500) =
6,342 kronor (jemt. sid. 12).
1887 års Riksdag:
En mönsterskrifvarelön hade vid Skaraborgs rege¬
mente i följd af innehafvarens död blifvit ledig, hvadan
anslaget minskades med dess belopp.............................. .600: —
till 4,177,276: —
Transport 4,177,276: —
36
Transport 4,177,276: —
1890 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget måtte ökas med
dels 5,220 kronor för beredande åt regementsintendenterne
vid indelta armén af dagaflöning méd 3 kronor under trup¬
pens vanliga vapenöfningar, och dels med 6,600 kronor för
anställande af en 2. bataljonsläkare vid hvart och ett af
följande truppförband, nemligen Lifregémentets grenadier-
corps, Smålands grenadiercorps samt Norrbottens, Vester-
bottens och Jemtlands fältjägarecorpser.
Riksdagen höjde med bifall till fratnställningen i först
berörda del, anslaget med...:..,,,.........................................,.
men biföll förslaget i öfrig! endast på det sätt, att för
anställande vid hvarje af förenämnda corpser af en
andre bataljonsläkare med lön å 900 kronor jemte
dagaflöning (2 kronor om dagen i 60 dagar), an¬
visades ................................................................................
1891 års Milesdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Hos Kongl. Maj:t hade framhållits önskvärdheten
deraf, att sergeanterne vid armén bereddes förhöjning i
den med 40 öre till dem utgående dagaflöningen.
För beredande af dagaflöning till belopp af en krona
åt sergeanterne i egentlig mening och de med dem så
till aflöning som tjenstgöringsförhållanden i det närmaste
likstälde bataljonsadjutanterne, regementsväblarne, samt
stabs- och sqvadronstrumpetärne (men icke indelta arméns
sadelmakare, pistolsmeder och geVärshandtverkare) skulle
förhöjning i vederbörande anslag erfordras till samman-
lagdt belopp af 113,076 kronor 60 öre.
Enligt hvad Arméförvaltningen i afgifvet utlåtande
anfört, vore de anslag, i hvilka höjning i följd häraf
borde ske, förutom de i det följande nämnda, jemväl
anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
(se sid. 113) .......................................... 3,142: 20
y> » volontärskolor (se sid. 120) ............ 1,612: 50
Transport 4,754: 70 4,187,596: —
5,220: —
5,100: —
37
Transport 4,754: 70 4
anslaget till indelta arméns och Vermlands fält-
jägarecorps vapenöfningar (se sid. 54)...... 94: 50
samt extra anslaget för nya värnpligtslagens
tillämpning (se sid. 206)................................. 540: —
Summa 5,389: 20
Någon förändring i de summor, med hvilka dessa
fyra anslag dåmera inginge i riksstaten, syntes Kongl.
Maj:t dock icke af bifall till förslaget påkallas. Den i
riksstaten synliga utgiftsförhöjningen skulle alltså kunna
inskränkas till 107,687 kronor 40 öre.
Riksdagen höjde dagaflöningen endast till dubbla be¬
loppet af den förutvarande eller från 40 öre till 80 öre.
Enligt från Arméförvaltningen lemnad uppgift, skulle den
ökade kostnad, som komme att drabba nedannämnda anslag,
då dagaflöningen sålunda höjdes för sergeanter, bataljons¬
adjutanter, regementsväblar samt stabs-, sqvadrons- och
batteritrumpetare, uppgå till följande belopp, nemligen
anslaget till indelta arméns befälsaflöning...... 21,216: —
» » lifgardet till häst (se sid. 59)...... 3,650: —
» » Kronprinsens husarregemente (se
sid. 61) .......................................... 4,380: —
» » Svea lifgarde (se sid. 63) ............ 3,942: —
» 5> Andra lifgardet (se sid. 65)......... 3,942: —
» » Vermlands fältjägarecorps (se
sid. 67) .......................................... 432: —
3> » artilleriet (se sid. 70).................... 24,090: —
» » Vaxholms artillericorps (se
sid. 77) .................. 1,678: —
» » Fortifikationen (se sid. 83) ......... 5,256: —
» » Trängen (se sid. 88) ..................... 2,353: 60
» » Gotlands nationalbeväring (se
sid. 105).......................................... 852: —
Summa kronor 71,791: 60
. Riksdagen höjde alltså nu förevarande anslag till
indelta arméns befälsaflöning med .......................................
Summa kronor
,187,596: —
21,216: —
,208,812: —
38
1892 års urtima Riksdag medgaf:
att, för infanteriets omorganisation finge användas dels de i riks-
staten uppförda, till aflöning af befälet vid Svea och Andra lifgardet,
de nuvarande indelta infanteritruppförbanden ock Vermlands fältjägare-
corps samt de så kallade beväringstrupperna afsedda anslag, dels de
till bestridande af kostnaderna för manskapets vid nämnda truppslag
aflöning, underhåll och beklädnad afsedda anslag af allmän eller reserva¬
tionsanslags natur, i den mån bidrag från dem skulle enligt då gällande
bestämmelser till nämnda ändamål utgå, dels af anslagen till »värfvade
garnisonerade truppernas rekrytering och aflöning')') (se sid. 93) 11,050
kronor, af anslaget till '»beväringsmanskapets vapenöfning ar)) (se sid. 116)
115,123 kronor, af anslaget till ))volontärskolor)) (se sid. 120) 93,655 kronor,
samt af anslaget till »nya värnpligtslagens tillämpning)) (se sid. 206) 24,529
kronor 95 öre, och dels slutligen vakansafgifterna för de nummer vid
indelta regementen, som i följd af den af Kongl. Maj:t föreslagna jemk-
ningen i regementenas nummerstyrka komme att sättas på vakans;
att för samtliga infanteri- (och kavalleri-) truppförband, med undan¬
tag af gardesregementena (och kronprinsens husarregemente), finge till
dertill berättigad personal för dagaflöning uppföras ett, i anledning af
förlängda beväringsöfningar, ökadt belopp; samt
att regementspastorer och tillsvidare äfven auditörer finge tillsättas
på förordnande af Kongl. Mäj:t mot arfvode, men anhöll Riksdagen
derjemte det Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida
icke efter indragning af en del auditörsbefattningar, det antal auditörer,
som fortfarande ansåges oundgängligen behöfligt, kunde med fullmagt
å sin tjenst och fast lön förses, utan att kostnaden för auditörsstaten
i dess helhet af sådan anledning behöfde höjas samt, derest dylik
anordning befunnes lämplig, med förslag derom till Riksdagen inkomma.
Urtima Riksdagen beslöt att från anslaget indelta arméns befäls-
aflöning finge användas för intendenturcorpsens organisation ett belopp
af 86,420 kronor, utgörande aflöning åt 29 regementsintendenter å
2,980 kronor (se sid. 5).
1893 års Rilcsdag: Kongl Maj:ts proposition:
Följande anslag och anslagsdelar, afsedda för aflöning af befäl och
manskap vid det indelta infanteriets truppförband, Vermlands fältjägare-
corps och de så kallade beväringstrupperna borde sammanslås till ett
anslag, nemligen:
39
a) Indelta arméns befälsaflöning (se sid. 37) 4,208,812
b) Vermlands fältjägarecorps (se sid. 68)... 141,182
c) Marinregementet (se sid. 80)..................... 66,000
d) Gotlands nationalbeväring (se sid. 106).. 200,509
e) Hallands beväring (se sid. 107)............... 12,660
f) Vesternorrlands beväring (se sid. 108)... 31,420
g) Aflöning till stamtrupp vid Vesternorr¬
lands bataljon (se sid. 109).................... 26,644:
b) Aflöning till stamtrupp vid Blekinge
bataljon (se sid. 111)...............?............ 60,000:
i) samt af anslaget till »värfvare garnisons¬
truppernas rekrytering och aflöning»
(se sid. 93).................................................. 11,050:
k) och af anslaget »för tillämpning af nya
värnpligtslagens föreskrifter i fråga
om de värnpligtiges inskrifning och
redovisning m. m.» (se sid. 206)......... 24,529:
Härifrån borde dock afgå:
1) De belopp, som enligt vederbörliga stater från
anslaget »indelta arméns befälsafiöningi) utginge till det
indelta kavalleriet, tillhopa (se 1893 års ligg.) 936,325: -
2) De belopp, som från de till samman¬
läggning ifrågasatta anslagen, utginge till in¬
tendent ur tjensternän vid det ej garnisonerade
infanteriet, nemligen:
af »indelta arméns befälsaflöning»
(se sid. 5) ........................... 71,520:
» »Vermlands fältjägarecorps» (se
sid. 6) .......................................... 2,980:
» »Gotlands nationalbeväring» (se
sid. 6) ............................ 2,980: 77,480: —
95
4,782,806: 95
3) Skillnad mellan dåvarande 1. bataljonsläkares
aflöning och blifvande bataljonsläkares vid
19 indelta infanteriregementen (se sid.
27) (1,980 — 1,020) = 960 x 19.................. 18,240: —
4) Af anslaget »Gotlands nationalbeväring» den
derifrån utgående andel till Gotlands ar-
tillericorps (se sid. 106)............................ 28,456: 05
Transport 1,060,501: 05 4,782,806: 95
40
Transport 1,060,501: 05 4,782,806: 95
5) Af anslaget »aflöning till stamtrupp vid
Blekinge bataljom den derifrån utgående
kostnad för stamtruppens utbildning
vid corpsens volontärskola (25,230 +
8,378: 75) (se sid. 55 och 111)........... 33,608: 75 ^ 094 109‘ 80
Återstod, hvarmed det nya anslaget skulle uppföras i riks-
staten......................................................................................... 3,688,697: 15
Denna summa borde dock höjas med det belopp, som
med anledning af infanteriets nya organisation, under år
1894 erfordrades till ökad befälsajlöning vid det icke garni¬
soner ade infanteriet1)
utgörande enligt beräkning......................................................... 307,387: —
hvarefter alltså hela anslagsbeloppet komme att utgöra
kronor 3,996,084: 15
eller i rundt tal 3,996,084: —.
På grund af hvad sålunda anförts föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen:
att de under punkterna a)—k) ofvan angifna an slagst illgångar måtte få
sammanslås till ett anslag att under benämning »det icke gamisonerade
infanteriets befälsaflönimp i riksstaten uppföras i stället för anslaget
Dtill indelta arméns befälsaflöningD äfvensom, vid bifall här till och de
förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt
anslag för »intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget till »pensioner
och stipendier för fältläkarecorpsen», minska det dittills under an-
slagsrubriken Dindelta armens befälsaflöningD uppförda belopp (se sid.
37.) ........................................ kronor 4,208,812: —
med..................................................................................... » 212,728: —
till....................................................................................... kronor 3,996,084: —
Transport 3,996,084
*) Behofvet utgjorde (jemt. sid. 20 och 82 i Kongl. Maj:ts proposition) 288,361 kronor,
hvarvid dock vore att märka, att bland utgifter, som komma att upphöra, jemväl vore
beräknad den besparing 19,026 kronor, som i följd af indragningen af åtskilliga soldat¬
nummer, hvilka icke med nya ersattes, skulle i mötes- och öfningskostnader uppkomma,
och hvilken naturligtvis borde tillgodokomma anslaget till indelta arméns och Yermlands
fältjägarecorps’ vapenöfningar, som bekostade dylika utgifter (se sid. 55). I förstnämda
belopp erfordrades alltså en ökning af 19,026 kronor till 307,387 kronor.
4i
Transport 3,996,084: —
Riksdagen förordnade, att anslaget till indelta arméns
befälsaflöning skulle under förändrad benämning af »det
icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» enligt Kongl,
Maj:ts framställning i riksstaten uppföras med sistnämnda
belopp.
1894 års Riksdag: Kongl. Ma]ds proposition:
Den ökade kostnaden för genomförande af infanteriets
nya organisation hade vid 1892 års urtima Riksdag
beräknats komma att uppgå till sammanlagdt (se
prop. till urtima riksdagen sid. 42)......... 414,356: 38
1893 års Riksdag både beviljat (se sid. 40
not)............*....................................................... 288,361: —
hvadan återstode att anvisa kronor...,.,.,,......... 125,995: 38
Det för nytillkommen personals aflöning nödiga an slags¬
beloppet under år 1895 hade af t. f. chefen för
Generalstaben beräknats till........................ 76,754: —
till betäckande hvaraf ansetts blifva dispo¬
nibla:
för 258 indelta rotar och 20 nummer vid
Vermlands fältjägarecorps, livilka beräk¬
nades skola under år 1895 in¬
dragas ......................................... 40,200: —
samt besparad utbildnings- och
möteskostnad för 80 soldater 14,240: — 54,440: _
rest kronor 22,314: —
Ofvannämnda besparade utbildnings- och mötes¬
kostnad .............................................................. 14,240: —
borde dock afföras från anslaget till det icke garnisone¬
rade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar (se
sid. 55) och i stället påföras förevarande anslag, från
hvilket aflöningen till det nytillkomna befälet skulle
utgå, hvadan det belopp, hvarmed detta anslag borde
ökas, utgjorde ........................................................................ 36,554: —
Transport 4,032,638: —
G
42
Transport 4,032,638: —
En mindre oegentlighet hade insmugit sig i de nya staterna
för Hallands och Blekinge bataljoner, i det dagaflö-
ningen för regementstrumslagarne upptagits till alle¬
nast 80 öre, under det att i alla öfriga arméns stater
dagaflöningen till regementstrumslagare vore uppförd
med 1 krona. Det belopp, hvarmed anslaget för¬
rättande af den anmärkta o egentligheten borde liöjas,
utgjorde ................................................................................... 36: —*)
Riksdagen biföll att anslaget ökades på sätt Kongl. Maj:t
sålunda hemstält till kronor .................................4,032,674: —
1895 års Riksdag:
•
Af det belopp ......................................................... 125,995: 38
som enligt hvad vid 1894 års Riksdag ådaga¬
lagts (se ofvan), då ännu skulle i form af
ökade anslag erfordras för genomförande
af infanteriets nya organisation, hade åt
nämnda Riksdag beviljats......................... 22,314: —
hvadan återstod att bevilja ................................ 103,681: 38
Enligt den af t. f. chefen för generalstaben gjorda be¬
räkning af den ökade kostnaden för år 1896 för
genomförande af nämnda organisation, uppginge det
för nytillkommen personals aflöning nödiga anslags-
beloppet till ...............................................97,569: —
till täckande hvaraf beräknats dels vakansaf-
gifter och besparad aflöningskostnad för
258 indelta rotar och 20 nummer vid
Vermlands fältjägarecorps, hvilka borde
under år 1896 indragas............ 40,200: —
dels besparade rekryt- och rege-
Transport 40,200: — 97,569: — 4,032,674: —
b Ett af Kongl. Maj:t tillika framstäldt förslag att, i sammanhang med ifrågasatt
höjning af inkomsttiteln »tillfälliga roteyakansafgifter» med 98,000 kronor, förevarande
anslag måtte ökas med 41,535 kronor och anslaget till »det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar» med 56,465 kronor, hlef icke af Kiksdagen bifallet.
43
Transport 40,200: — 97,569: — 4,032,674: —
mentsmöteskostnader för 7 8
soldater .................................13,884: — 54 q84- _
hvadan för år 1896 behöfde anvisas kronor.. 43,485: —
t
Då emellertid, i enlighet med tillvägagåendet vid riks-
dagarne 1893 och 1894, nämnda belopp 13,884 kronor
torde böra afföras från anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets och kavalleriets vapenöfningar (se sid. 56), från
hvilket anslag den besparade utbildnings- och möteskost-
naden skolat utgå, och i stället påföras nu förevarande
anslag, från hvilket aflöningen till det nytillkomna befälet
skulle gäldas, uppginge sålunda det belopp, hvarmed före¬
varande anslag borde ökas, till 43,485 kronor + 13,884
kronor eller 57,369 kronor.
Kongl. Maj:t föreslog derför att för genomförande under
år 1896 af infanteriets nya organisation förevarande
anslag måtte ökas med...................................................... 57,369: —
till kronor......................................................................................... 4,090,043: —
hvilket af Riksdagen bifölls.1)
(Forts. sid. 166).
b På sätt närmare inhemta3 af Hqt tablå 4, fol. 2, skulle, enligt de af Kongl
Maj:t med urtima Riksdagen faststälda staterna, efter den nya härordningens genomförande
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning uppgå till ... 4,350,524: 70,
hvartill bör läggas ofvanberörda af 1894 ärs Riksdag anvisade belopp 36: —
Enligt denna beräkning komma anslaget alltså att vid öfvergångstidens slut
uppgå till kronor ........................................................................... 4,350,560: 70
44
Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.
1892 års urtima Riksdag medgaf, att regementsqvartermästare-,
regernentsadjutants- och regementsstallmästarebeställningarna vid kavalleriets
truppförband finge för framtiden tillsättas endast på förordnaden samt
sadelmakarebeställningärna indragas;
beslöt för sin del, att, så snart ske kunde, det för hvarje rege¬
mentsofficer vid kavalleriet uppförda lönetillägg å tillsammans 1,200
kronor för 3 tjenstehästar skulle minskas till 800 kronor för 2 tjenste-
hästar, samt den dåmera uppförda fourageersättningen å 1,095 kronor
minskas till 730 kronor;
biföll, att rusthållen vid Skånska husar- och dragonregementena finge,
de tillfälligt karlvakanta genast och de öfriga i mån af dåvarande
ryttares afgång, för nämnda regementens ombildning till värfvade sättas
på vakans mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande
de i lagen af den 5 juni 1885, med deri i vederbörlig ordning beslu¬
tade förändringar, rustningstungan vid dessa regementen åsätta värden,
med rätt för rusthållarne att tillgodonjuta den lindring, som i lagen
bestämdes, men mot skyldighet för dem att dels vid vakanssättningen,
enligt de grunder och i den ordning, Kongl. Maj:t bestämde, till kronan
aflemna den för numret tjenande häst och dels, der så skulle finnas
nödigt, mot den ersättning, som för vård och underhåll af utackorderad
nummerhäst vid kavalleriet kunde varda bestämd, tills vidare och intill
dess vakanssättningen vid regementena blifvit fullständigt genomförd,
till vård och underhåll mottaga en sådan;
beslöt för sin del, att rotehållen vid Jemtlands hästjägarecorps skulle,
för corpsens ombildning till värfvadt regemente, sättas på vakans mot
erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande det i lagen
af den 5 juni 1885 med deri i vederbörlig ordning beslutade förän¬
dringar, roteringstungan för dubbelrote vid denna corps åsätta värde,
med enahanda rätt och skyldighet för rotehållarne, som ofvan nämnts;
beslöt, att nämnda vakanssättning skulle fortfara, så länge nödiga
medel af Riksdagen anvisades, till vidmagthållande af Skånska husar- och
dragonregementenas omorganisation till värfvade regementen samt till
de två indelta sqvadronernas vid Jemtlands hästjägarecorps ombildning
till värfvade;
medgaf, att från Kronprinsens husarregemente finge öfverflyttas eu
sqvadron till Lifgardet till häst.
45
medgaf, att Lifgardet till häst, Kronprinsens husarregemente samt
Skånska husar- och dragonregementena finge omorganiseras på sätt i stats¬
rådsprotokollet närmare angåfves, samt att Jemtlands hästjägarecorps
finge ombildas till regemente om 5 värfvade sqvadroner;
medgaf att, för genomförande af den nya organisationen för Lifgar-
det till häst, finge användas, förutom de i staten för detta truppförband
uppförda anslagsmedel, jemväl uppkommande besparingar å anslaget till
Kronprinsens husarregemente, i den mån sådan genom förflyttning eller
afgång af personal vid sistnämnda regemente kunde varda för ända¬
målet disponibla; samt
medgaf att, för omorganisationen af Skånska husar- och dragonrege¬
mentena samt Jemtlands hästjägarecorps, finge användas,
utöfver de för aflöning af befälspersonal och vederlikar vid trupp¬
förbanden anvisade anslag äfvensom de för aflöning, beklädnad och
underhåll af manBkapsstyrkan vid desamma för det dåvarande afsedda
statstillgångar,
dels de besparingar, som i följd af Kronprinsens husarregementes
omorganisation samt ofvanberörda förändringar beträffande Lifregemen-
tets dragoners och husarers samt Smålands husarregementes organisa¬
tion å aflöningsanslagen till nämnda regementen äfvensom å anslaget
till inqvarteringskostnader blefve för ifrågavarande ändamål disponibla,
dels de besparingar, som under förutsättning att Kong!. Maj:t
förordnade om indragning af infanteriets befälsmöten 2:dra och 3:dje
afdelningar, kunde å de för bekostande af dessa möten afsedda anslag
uppkomma, och
dels de från Skånska husar- och dragonregementena samt Jemt¬
lands hättjägarecorps inflytande vakansafgifter;
samt anvisade för nämnda ändamål ett anslag af 920 kronor för
år 1893. *
Urtima Riksdagens beslut i fråga om dag af aning för hefälet samt om
ecklesiastik- och auditör sstaterna se sid. 38.
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
De under anslaget till )>Indelta arméns hefälsaföningr> uppförda, för
aflöuiugen af befälet vid det indelta kavalleriet afsedda anslagstillgångar
borde lämpligen särskild! för sig upptagas i riksstaten, utgörande
tillhopa (se 1893 års ligg.) ..................................................... 936,325: —
Transport 936,325: —
46
<■ Transport. 936,325:
Härifrån borde dock afgå:
1. Det till intendenturcorpsen afsedda belopp (5 x 2,980)
(se sid. 5)....................................................................... 14,900: —
2. Skillnaden mellan dåvarande l:ste ba¬
taljonsläkares aflöning och blifvande »bataljons¬
läkares» vid nämnda 6 regementen (se sid. 27)
(1,980— 1,020) = 960 x 6 ...................................... 5,760: — 20 660: —
Återstod, hvarmed det nya anslaget skulle uppföras i
riksstaten .................................................................:.......................... 915,665: —
men denna summa borde ökas med den del af de för ka¬
valleriets nya organisation under år 1894 erforderliga
kostnader, som vore afsedd till aflöning åt befäl och
underbefäl med vederlikar äfvensom korpraler på gam¬
mal stat (dylik aflöning utginge nemligen från anslaget
till »indelta arméns befälsaflöning») ............ 45,101: 64
hvarifrån borde afgå följande poster: indragning
af stallmästarelönen vid de båda skånska
kavalleriregementena (2 x 1,650) 3,300: —
indragning af en sadelmakarebefatt-
ning vid Norrlands dragonrege¬
mente.................................................. 460: — 3,760: — 41,341; 64
Det nya anslaget skulle sålunda uppföras med kronor ......... 957,006: 64
eller i rundt tal 957,000 kronor.
*
Kongl. Maj:t föreslog alltså Riksdagen att låta i riksstaten upp¬
föra ett nytt anslag under benämning '»det icke garnisonerade kavalleriets
befälsaflöning», äfvensom att, vid bifall härtill och de förut framstälda
förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för »inten¬
denturcorpsen» (se sid. 5 och följ.) och om ökning af anslaget till »pen¬
sioner och stipendier för fältläkarecorpsen» (se sid. 27) under den så¬
lunda ifrågasatta anslagstiteln bevilja eu summa af 957,000 kronor.
Riksdagen uppförde, med bifall till Kongl. Maj:ts för¬
slag, i riksstaten det nya anslaget med ................................. 957,000: —
Transport 957,000: —
47
Transport 957,000:
1894 urs Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
De erforderliga kostnaderna för genomförande af den
nya organisationen af. Skånska husar- och dragonregemen¬
tena samt Norrlands dragonreg:te under år 1895 kunde
beräknas till 83,594 kronor 7 öre.
Under förevarande anslag borde uppföras samtliga de
belopp, som erfordrades i och för aflöning åt officerare och
underofficerare med vederlikar äfvensom korpraler på gam¬
mal stat vid de respektive regementena.
I sådant afseende vore behöfliga under år 1895 sam¬
manlagd! kronor *..................................................... 58,232: 38
Då vid 1893 års Riksdag häraf beviljades (se
sid. 46) ............................................................... 41,341: 64
erfordrades sålunda att anslaget nu ökades med
kronor 16,890: 74*1)
Härtill måste emellertid läggas det be¬
lopp, som vid kavalleriet erfordrades för be¬
stridande af dagaflöning till befälet under de
förlängda beväringsöfningarna.............................. 4,471: 10
hvadan hela den ökning af anslaget, som
för år 1895 erfordrades, uppginge till_
kronor 21,361: 84
eller i jemnadt tal.......................................................................... 21,360: ,—
Med godkännande häraf, ökade Riksdagen förevarande
anslag till ............................................................................. kronor 978,360: —
1895 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen, att för genomförande
under år 1896 af Skånska husar- och Skånska dragon-
Transport 978,360: —
') De öfrig» ökade kostnaderna för kavalleriets organisation eller (83,594: 07 —
16,890: 74) = kronor 66,703: 33 påfördes anslaget till dot icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar (se sid. 55).
48
samt Norrlands dragonregementes nya
ifrågavarande anslag med ..........................
Härtill lemnade Riksdagen bifall1).
Transport 978,360:
organisation öka
............................... 10,034:
till kronor 988,394:
• (Ports. sid. 166).
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Förslagsanslag.
1885 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
I särskild proposition hade föreslagits Riksdagen, bland annat, att
lindring skulle tillgodokomma rust- och rotehållare i deras besvär på
det sätt, att ett belopp, motsvarande 30 % af det för rustningen eller
roteringen i samma proposition bestämda värde, minskadt med stats¬
understödet, der sådant dåmera utginge, skulle af statsmedel till veder¬
börande utbetalas.
Då till bestridande af ifrågavarande utbetalning till rust- och rote¬
hållare vid kavalleriet och infanteriet ett statsanslag med förslagsanslags
natur borde under 4. hufvudtiteln uppföras, och då, med tillämpning af
nyssnämnda förslag, värdet å rustningen och roteringen för de nummer,
som vore effektiva eller erlade vakansafgift till regemente eller corps,
sedan understödet frånräknats, hade befunnits utgöra:
för 3,505 rusthåll vid kavalleriet ..................................... 865,614: 22
» 2,940 d:o d infanteriet ........................................ 537,692: 64
» 200 rotar » kavalleriet . ...................................... 52,765: —
» 19,724 » » infanteriet .......................v,..,........... 2,976,760: 81
tillsammans kronor 4,432,832: 67,
*) På sätt närmare iubemtas af Hqt tablå 4 fol. 2 skulle, enligt de af Kongl.
Maj:t med urtima Riksdagen faststälda staterna, efter den nya bärordningens genomförande
anslaget till det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning uppgå till 972,449 kronor
75 öre.
49
hvarå den föreslagna lindringen skulle uppgå till 1,329,849 kronor 80
öre, föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att, vid bifall till förenämnda
proposition angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, bland
4. hufvudtitelns ordinarie anslag, uppföra, under benämning »lindring af
rustnings- och rotering sbesvär em, ett förslagsanslag å jem-
nadt belopp af........................................................................ 1,330,000: —
Riksdagen beslöt att uppföra detta anslag i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag.
1892 års urtima Riksdag beslöt för sin del, att §
1 i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 skulle erhålla följande förändrade lydelse:
®I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt
samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och
undantag, som här nedan i denna lag omförmälas, lin¬
dring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893
med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio
procent, från och med år 1896 med sextio procent, från
och med år 1898 med sjuttio procent, från och med år
1900 med åttio procent, och från och med år 1902 med
nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde,
samt från och med år 1904 med hela beloppet af samma
värde»,
hvarjemte Riksdagen, utöfver det å riksstaten för år
1893 till lindring i rustnings- och roteringsbesvären upp¬
förda anslag för samma ändamål, beviljade ytterligare
443,000 kronor, att äfvenledes under år 1893 utgå.
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att höja förevarande
anslag med 886,000 kronor samt att bemyndiga Kongl.
Maj:t att tills vidare och intill dess annorlunda kunde
varda bestämdt låta, i den män den vid 1892 års urtima
Riksdag beslutade vakanssättning korame till stånd, år¬
ligen af förevarande anslag tillhandahålla Arméförvalt¬
ningen ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta rot-
och rusthållsnumren svarande belopp, att af Arméförvalt-
Trarisport 1,330,000: —
7
50
Transport 1,330,000: —
ningen användas till bestridande af kostnaderna för den
förbättrade bärordningens genomförande.
Med bifall till Kongl. Maj:ts famställning höjde Riks¬
dagen anslaget med................................................................ 886,000: —
till kronor 2,216,000: —
samt lemnade Kongl. Maj:t ofvan omförmälda bemyndi¬
gande.
1895 års Riksdag höjde, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, anslaget för beredande af ytterligare 10 procent
lindring i besvären med............................................................... 443,000: —
till kronor 2,659,000: —-l)
(Forts. sid. 196).
') Då yärdet å rustnings- och roteringsbesvären enligt ofvanstående beräkning utgör
i jemnt tal................................................................................................... 4,432,832: —:
men härifrån torde böra afgå:
för infanteriet i följd af omflyttning af nummer och indragning af rotar
(275,894* — 60,250**)..........................................,... 215,644: —
samt för kavalleriet i följd af indragning af nummer......... 660,000: —***) _
skulle efter öfvergångstidens slut anslaget komma att utgå med.................. 3,557,188: —-
*) = summan af de i lindringslagen bestämda vakansafgifterna för de rust- och
rotehåll, hvilka vid samtliga indelta infanteritruppförband sättas på vakans eller till annat
truppförband öfverföras.
**) — de vakansafgifter, som enligt lindringslagen belöpa sig på de vid vissa
infanteritruppförband till reglering af deras nummerstyrka genom öfverflyttning tillkomna
numren'.
***) = vakansafgifterna för rust- och rotehållen vid Skånska husar-, Skånska dragon-
och Norrlands dragonregementen.
51
Roteringsunderstöd.
Förslagsanslag.1)
1875 års Riksdag
12,500: —.
uppförde detta anslag såsom förut med kronor
(Forts. sid. 198.)
Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta
kavalleriet.
Förslagsanslag.
1885 års Riksdag:
Till beredande af ersättning för indelta kavalleriet tillhörande
nummerhästar, som under extra kommendering ar störtade eller så skada¬
des, att de blefvo såsom tjenstehästar obrukbara, uppförde Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:t framställning ett förslagsanslag å 4,000: —
Transport 4,000: — * i
b Med anledning deraf att de rotefrihetsafgifter, hvilka af nybyggare inom Vester-
bottens och Norrbottens län erlades, men, jemlikt Kongl. brefvet den 25 Augusti 1846,
finge af rotehallarne disponeras, inginge bland den öfriga statsmedelsuppbörden och af
Statskontoret under förskottstitel anordnades, och då ett likartad!, utbetalningssätt iakttoges
i afseende a ersättningar till rotehållare, hvilka, ehuru dels åtnjurande frihetsår å inne¬
hafvande nybyggen, dels af en eller annan anledning från rotering frikallade, likväl ut¬
gjorde effektiv rotering, äskade Kongl. Maj:t vid 1867 års Riksdag att för ifrågavarande
slags utgifter matte a 4. hufvudtiteln under förestående rubrik uppföras ett förslagsanslag,
hvarifrån äfven borde utgå den innehafvare af roterade ecklesiastikboställen tillkommande
ersättning, för hvars bestridande dåmera funnes å 8. hufvudtiteln uppfördt ett förslags¬
anslag af 3,000 riksdaler, hvilket senare anslag i sådant fall icke vidare blefve behöfiigt;
och föreslog Kongl. Maj:t det nya anslagets belopp, i enlighet med Statskontorets beräk¬
ning, till 12,500 riksdaler. Med godkännande af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
uppförde Riksdagen å 4. hufvudtiteln under nämnda rubrik ett förslagsanslag med sist-
berörda belopp.
52-
Transport 4,000:
1891 års Riksdag beslöt, i anledning af väckt motion,
att af förevarande anslag finge utgå ersättning åt veder¬
börande rusthållare jemväl för vid rekryt- och remontmöte
eller vid remontmöte störtad eller skadad nummerhäst samt
höjde för sådant ändamål anslaget med....................................... 2,000: —
till kronor 6,000: —*)
(Forts. sid. 198.)
För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets
nummerhästar å mötesplatserna m. m.
Förslagsanslag.
1891 års Riksdag anhöll, med anledning af derom inom Riksdagen
väckt förslag, att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta om erforderliga åt¬
gärder såväl till förekommande och utrotande af smittosamma sjuk¬
domar bland hästarna inom indelta kavalleriets stallar å mötesplatserna
som ock för hästarnes vård och behandling i karantän, innan de från
mötesplatserna hemsändes till rusthållen, derest smittosam sjukdom under
mötestiden uppkommit; och beviljade Riksdagen till bestridande af kost¬
naderna för berörda åtgärder, hvilka enligt Riksdagens mening borde
vidtagas utan att derigenom särskilda kostnader ådroges rust- och rote¬
hållare, ett förslagsanslag af 5,000 kronor.2)
(Forts. sid. 199.)
*) Vid slutet a% öfvergångstiden för kavalleriets omorganisation skulle detta anslag
kunna minskas med 1,100 kronor, enligt den beräkning att af anslaget 500 kronor fallit
på hvardera af Skånska husar- och dragonregementena samt 100 på Jemtlands häst-
jägarecorps.
2) Med beräkning att af detta anslag tagits i anspråk för Skånska husar- och dragon¬
regementena hvartdera 1,500 kronor och för Jemtlands hästjägarecorps 300 kronor, skulle
anslaget vid slutet af öfvergångstiden för kavalleriets omorganisation kunna minskas med
3,300 kronor.
53
Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar
(förut kalladt Indelta arméns och Vermlands fältjägare*
corps’ vapenöfningar).
Reservationsanslag.l)
187i7 års Riksdag uppförde å detta anslag såsom förut 1,270,000: —
samt anvisade å extra stat till bekostande af underoffice¬
rares portion under vapenöfningarne 55,000 kronor.
• K'^ v- : i T'.» i i
1876 års Riksdag fattade enahanda beslut.
1877 års Riksdag anvisade å ordinarie
stat kostnaden för underofficerares portion un¬
der vapenöfningarne............................................... 55,000: —
men afförde den dittills från öfningsanslaget
utgående mötespassevolansersättning för
åtskilliga vakanta rotar...........................-....... 5,200: — 49,800: _
hvarjemte till indelta arméns och Vermlands fältjägare-1
corps’ vapenöfningar på extra stat för år 1878 an¬
visades 388,000 kronor.
1878 års Riksdag:
Till anskaffning af granris samt åtskilligt virke för läger-
behofvet under indelta arméns och beväringsman¬
skapets årliga möten funnos medel anvisade under
anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, me-
Transport 1,319,800: —
') Med uteslutande ur riksstat™ af de deri förut upptagna 4 anslagen: »Exereis-
sqvadronernas underhåll», »Eouragering vid indelta kavalleriet», »Möteskostnader» samt
»Ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning till inqvarterinrsgifvare för dag¬
portioner vid indelta regementenas marscher till och från möten», beviljade 1856—1858
årens riksdag ett ordinarie anslag af 596,000 riksdaler riksmynt under rubrik: indelta
arméns vapenöfningar. Detta anslag undergick sedan förändringar vid riksdagarna åren
1859—1860, 1862—1863, 1867, 1808, 1869, 1870, 1871 och 1872, hvilken sistnämnda
riksdag uppförde anslaget med 1,200,000 riksdaler. — 1874 års Riksdag ökade detta
belopp, för förbättrad utspisning vid ifrågavarande vapenöfningar, med 70,000 kronor till
1,270,000 kronor.
54
Transport 1,319,800: —
dan åter truppernas alla öfriga mötesförnödenheter,
såsom proviant, fourrage, ved, lägerhalm m. m. be¬
kostades från de båda anslagen till arméens och
beväringsmanskapets vapenöfningar. Riksdagen med-
gaf att 4,000 kronor, hvartill årliga kostnaden för
ifrågavarande lägerartiklar uppginge, (se sid. 124)
finge från förstnämnda anslag öfverflyttas med 1,500
kronor till anslaget för beväringens vapenöfningar
(se sid. 112) och ................................................................. 2,500: —
till nu förevarande anslag; hvarjemte Riksdagen på extra
stat i likhet med 1877 års Riksdag beviljade 388,000
kronor.
1891 års Riksdag:
Denna Riksdags beslut om höjning i sergeanternes vid
armén dagaflöning från 40 till 80 öre se »indelta arméns
befälsaflöning» (sid. 37).
1892 års lagtima Riksdag: Kongl. Maj:tsproposition:
Arméförvaltningen hade anmält, att förevarande an-
slagsutgifter under perioden 1881—1890 visat sig i medel¬
tal öfverstiga anslagstillgången med omkring 21,000 kro¬
nor. I anledning häraf och på i öfrigt anförda skäl hade
Arméförvaltningen hemstält, att af Riksdagen måtte äskas
dels berörda belopp, dels och, för möjligheten att kunna
anställa större gemensamma fälttjenstöfningar på ett mera
regelbundet sätt än dittills, så att de åtminstone kunde
kunde ega rum hvartannat år, hälften af hvad för dessa
öfningar, anordnade med största sparsamhet och under
erforderlig tidslängd, på senaste tiden visat sig oundgäng¬
ligen erforderligt, eller 150,000 kronor, med tillhopa
171,000 kronor, hvilket belopp förvaltningen likväl ansåge
böra för utjemnande af anslagets slutsamma skäligen ökas
till 177,700 kronor.
Kongl. Maj:t föreslog att anslaget måtte höjas med
berörda belopp............................................................................ 177,700: _
till kronor 1,500,000: —
hvilket Riksdagen biföll.
Transport 1,500,000: —
55
Transport 1,500,000: —
1893 års Riksdag ökade anslaget
dels i sammanhang med uteslutande af an¬
slaget till aflöning till stamtrupp vid Ble¬
kinge bataljon (se sid. 40 och 111)
med ................................................. 33,608: 75
dels ock för genomförande af kaval¬
leriets organisation med ......... 13,099: 82 43,708: 57
men minskade anslaget
dels med det till intendenturcorpsen
afsedda belopp (se sid. 6) ...... 24,372: 51
dels ock, till följd af indragning af
åtskilliga indelta manskaps-
nummer, med............................. 19,026: — 43,398: 51
samt medgaf, att anslaget Ange, under förändrad benäm¬
ning af »det icke garnisonerade infanteriets och
kavalleriets vapenöfningar», uppföras i riksstaten till
ett med i rundt tal ............................................................ 3,300: —
ökadt belopp eller........................................................... kronor 1,503,300: —
1894 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Af de belopp, sammanlagdt......... kronor 83,594: 07,
som (se sid. 47) vore af nöden för genom¬
förande under år 1895 af Skånska husar-
och Skånska dragon- samt Norrlands
dragonregementes nya organisation, skulle
under anslaget till det icke garnisonerade
kavalleriets befälsaflöning uppföras en
summa af ..................................................... 16,890: 74.
I enlighet med tillvägagåendet vid 1893 års
Riksdag skulle återstoden ........... kronor 66,703: 33
tillföras förevarande anslag.
Under anslaget till indelta infanteriets befäls¬
aflöning vore föreslaget, att sistnämnda
anslag skulle ökas med 36,594 kronor,
deraf dock ett belopp af (se sid. 41)...... 14,240: —, ^
Transport 52,463: 33 1,503,300: —
56
Transport 52,463: 33 1,503,300: —
motsvarande den besparade kostnaden för
utbildning af manskapet vid vakanssatta num¬
mer, beräknades samtidigt skola afföras från -«
förevarande anslag.
Hela den behöfliga ökningen i anslaget upp-
ginge således till............................................ 52,463: 33
eller i jemnadt tal ....................................................................... 52,460: —5)
Riksdagen uppförde, med bifall härtill, anslaget i 1895_
års riksstat med .............................................. kronor 1,555,760: —
1895 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
I enlighet med det tillvägagångssätt, som vid 1893 och
1894 års Riksdagar följdes i fråga om uppförandet i
riksstaten af de för den förbättrade härordningens
genomförande erforderliga anslagsbelopp, skulle under
förevarande anslag upptagas den del af anslagsför-
höjningarne till kavalleriet, som ej föreslagits till
uppförande under anslaget till det icke garnisonerade
kavalleriets befälsaflöning. Då hela anslagsförhöjningen
till kavalleriet beräknats att för år 1896 komma att
uppgå till 37,511 kronor och 19 öre och en summa
af 10,034 kronor deraf ansetts böra påföras sist¬
nämnda anslag (se sid. 48), skulle alltså nu före¬
varande anslag med anledning af kavalleriets beslu¬
tade omorganisation böra för samma år ökas med
skilnaden emellan dessa båda belopp eller i rundt
tal ....................................................... kronor 27,477: —
A andra sidan måste emellertid anslaget min¬
skas med .................................................. 13,884: —
motsvarande den. besparing i utgifterna under
anslaget, som beräknats uppkomma såsom följd
af den under år 1896 fortsatta indragningen
af manskapsnummer vid det indelta infanteriet
(se sid. 43).
Transport 13,593: — 1,555,760: —
*) Börande ifrågasatt ökning af detta anslag i sammanhang med höjande af inkomst¬
titeln »tillfälliga roteTakansafgifter» (se sid. 42 not).
57
Transport 13,593: — 1,555,760: —
Anslagsförhöjningen skulle således komma att
uppgå till............................................. kronor 13,593: —
Kongl. Maj:t föreslog alltså Riksdagen att höja före¬
varande anslag med............................................................. 13,593: —
till kronor 1,569,353: —
Riksdagen biföll hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.1)
(Forts. sid. 182).
') Beräkning öfver anslagets belopp vid slutet af öfvergångstiden:
Anslaget, som i 1893 års riksstat fanns upptaget med (se ofvan)............... 1,500,000: —
torde böra minskas med, förutom det till »Inten-
denturcorpsen» anvisade belopp (se sid. 55) 24,372: 51,
de besparingar, som uppkomma
vid infanteriet i följd af dels indragning af num¬
mer och af 6 mönsterskrifvaretjenster, dels
ock upphörandet af befälsmötets båda sista
afdelningar (jemt. Hqt:s tablå I bil. C) ...... 104,896: 31
och vid kavalleriet i följd af dels indragning af
nummer och dels den vid 1886 års Riksdag
beslutade organisationen af veterinärstaten
(jemt. Hqt:s tablå I, bil. A, fol. n:r 1 och
tablå I, bil. D) (1,332 + 371,058)............... 372,390: — 501,658: 82
men deremot ökas i följd af förböjda vapenöfnings-
kostnader för tillkomna nummer vid infan-
teriet med (jemt. Hqt:s tablå I bil. J.)......... 66,876: 70
samt med dagaflöningskostnad åt 3 sjukvårdsryttare
och 3 hofslagareryttare vid kavalleriet (jemt.
d;0 bil. K).................................................. 21: 60 66,898: 30 434,760: 52
hvarefter anslagets belopp sålunda komme att uppgå till ............... kronor 1,065,239; 48
v
8
58
Lifgardet till häst ).
1875 års Riksdag:
Anslaget, som af 1874 års Riksdag bestämts
till ......................................................................... 95,012: 55
minskades med värdet af oindelt spanmål, 5,985
kubikfot ............................................................. 12,568: 50
till 82,444: 05
hvarjemte för tillämpning af den nya löneregleringen enligt
uppgjord stat såsom extra anslag för år 1876 anvisades
56,415 kronor 95 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda be¬
lopp å ordinarie stat................................................... 56,415: 95
och medgaf att till förbättring å 200 kronor i
4 sqvadronshästläkares löneförmåner finge
utgå 800 kronor (se sid. 29), hvadan staten
höjdes med............................................................ 800: —
till kronor 57,215: 95
hvarifrån dock skulle afgå löner för 2 obesatta
mönsterskrifvaretjenster.................................... 900: — 56,315: 95
1878 års Riksdag anslog till aflöning åt en rytt¬
mästare af 2. klassen och en andre adjutant tillhopa.............. 7,585: —
Transport 146,345: —
b Vid den under 1817—18 årens riksdag vidtagna allmänna reglering af de i
riksstaten upptagna aflöningsanslagen, bestämdes anslaget till Lifgardet till bäst att utgå
med 111,262 Kdr 6 sk. 6 rst bko, hvilket belopp vid 1828—30 årens riksdag, i samman¬
hang med bildandet af ett anslag till remontering m. m. af värfvade kavalleriets och ar¬
tilleriets hästar (se sid. 94 not), nedsattes till 60,495 Kdr 37 sk. 6 rst bko. Efter åtskilliga,
tid efter annan företagna smärre jemkningar af anslaget, bestämdes det vid 1856—58
årens riksdag, på grund af don då genomförda löneregleringen, till 126,626 Kdr 5 öre
rmt. Sedan anslaget derefter blifvit vid 1867 och 1868 årens riksdagar ytterligare något
förhöjdt, nedsattes det vid 1874 års riksdag, till följd bland annat af bildandet af ett nytt
anslag till aflöning och rekrytering af manskapet vid garnisonsregementena (se sid. 91 not),
till 95,012 kr. 55 öre.
Transport 146,345: —
1891 års Riksdag beslöt, att, för ökande af dagaflö-
ningen för de vid regementet anstäldå 16 sergeanter, 1
regementsväbel oeli 8 trumpetare från 40 till 80 öre, höja
förevarande anslag (se sid. 37) med .................................. 3,650: —
till kronor 149,995: —
1892 års urtima Riksdag faststälde nj stat för rege¬
mentet med en slutsumma af 158,550 kr. 40 öre1).
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:t proposition:
iVy*' t* : i •_ . ■ • . •. » ( ; , J -i- •» i
Kong]. Maj:t föreslog, att anslaget måtte minskas med
1) det för bildande af särskildt anslag till intendenturcorpsen
afsedda belopp (se sid. 6)................................ 3,895: —
2) skillnaden mellan en 1. och 2. bataljonsläkare-
aflöning (2,895 — 1,630) (se sid. 27) ............ 1,265: — g jgp. _
samt i riksstaten sålunda upptagas med endast...... kronor 144,835: —
Riksdagen minskade anslaget på sätt Kong]. Maj:t föreslagit.
(Forts. sid. 166).
r) Från den nya statens slutsumma torde böra afdragas dels lönetillägg och fourage-
ersättning åt regementsofficerare för 3. tjenstehästen, tillhopa 2,295 kronor, dels oek det
för bildande af anslaget till ökad aflöning för de äldste bat-aljonsläkarne (se sid. 27)
afsedda belopp, 1,265 kronor, hvarigenom staten minskas till kronor 154,990: 40.
60
Kronprinsens husarregemente1).
1875 års Riksdag:
Anslaget, benämndt Husarregementet Konung Carl X F, hvilket af 1874
års Riksdag bestämts till .............................. 123,603: 16
minskades med värdet af oindelt spanmål 10,577
kubikfot 7 kannor........................................... 22,213: 17
till 101,389: 99,
hvarjemte för tillämping af den nya löneregleringen
enligt uppgjord stat såsom extra anslag för år 1876 an¬
visades 81,914 kronor 6 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å ordi¬
narie stat........................................................................ 81,914: 06
och anvisade till förbättring å 200 kronor i 6
sqvadronshästläkares löneförmåner (se sid.
29)........................................................................... ^200: ~ 83,114: 06
1878 års Riksdag anslog till aflöning åt en ryttmästare
af 2. klassen .................................................................................... 4,425: —
Summa kronor 188,929: 05
1879 års Riksdag. Kongl. Maj:ts proposition:
I regementets stat qvarstodo anslag, som efter passe-
volansens upphörande icke i staten hade sin rätta plats,
nemligen till beväringspersedlars underhåll 324: —
Transport 324: — 188,929: 05
*) Vid den af Pakets ständer åren 1817—18 vidtagna allmänna regleringen af riks-
statens aflöningsanslag bestämdes detta anslag till 108,736 Edr 1 sk. 6 rst bko, hvilket
belopp vid 1828—30 årens riksdag, i sammanhang med bildandet af anslaget till remon¬
tering m. m. af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar, nedsattes till 57,018 Rdr 1
sk. 6 rst bko. Efter åtskilliga smärre jemkningar af anslaget höjdes det, för beredande
af vissa löneförbättringar, vid 1856—58 årens riksdag till 153,217 Rdr 39 öre rmt och
vid 1859—60 årens Riksdag till 159,820 Edr 39 öre rmt. Sedan anslaget derefter blifvit
vid 1867 och 1868 årens riksdagar ytterligare något ökadt, nedsattes det vid 1874 års
Riksdag till följd bland annat af bildandet af ett nytt anslag till aflöning och rekrytering
af manskapet vid garnisonsregementena (se sid. 91 not) till 123,603 kronor 16 öre.
61
Transport 324: — 188,929: 05
prisskillnad å rationskostnad för 26 hästar vid
kommenderingen i Göteborg ......................... 991: —
till underhåll af 100 sadel- och hästmunderingar
för oberidna delen af regementet .................. 300: — 1,615: _
Dessa belopp borde från staten afföras och för ändamålen
möjligen uppkommande kostnader utgå från veder¬
börande anslag nemligen till »försvarsverket till lands
i allmänhet» och »fouragering af artilleriets, värfvade
kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar» .............■
Rest kronor 187,314: 05
Kongl. Maj:t föreslog derjemte att på regementets
stat måtte, i likhet med förhållandet vid öfriga kavalleri¬
regementen, uppföras aflöning:
för en gevärshandtverkare med................................... 600: —
» » sadelhandtverkare » .................................... 700: — 1,300: _
Riksdagen lemnade härtill bifall. *
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med..........................................................................................: 95
Summa kronor 188,615: —
1883 års Riksdag:
Sedan regementet dåmera återfått sin förra benäm¬
ning T>Kronprinsens husarregementen, blef denna namnföränd¬
ring i riksstaten för år 1884 iakttagen.
1888 års Riksdag, som biföll Kongl. Maj:ts förslag
om uppförande i trängens stat af det för aflönande af eu
andre bataljonsläkare vid värfvad trupp erforderliga belopp
1,630 kronor (se sid. 87), minskade anslaget till Kronprin¬
sens husarregemente med motsvarande summa ..................... 1,630: —
till kronor 186,985: —
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaflö-
ningen till de vid regementet anstälde 24 sergeanter och
6 sqvadronstrumpetare från 40 öre till 80 öre, höja före¬
varande anslag (se sid. 37) med.................................................. 4,380: —
till kronor 191,365: —
62
Transport 191,365: —
1892 års urtima Riksdag godkände ny stat för rege¬
mentet med en slutsumma af 157,508 kr. 65 öre1).
*
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget måtte minskas med:
1). det för bildande af särskilt anslag till intendentur-
corpsen afsedda belopp (se sid. 6) .................. 3,895: -—
2). skillnaden mellan en 1. och en 2. bataljons-
.'•7T läkares aflöning (se sid. 27) ........................... 1,265: — 5,160: —
samt sålunda i riksstaten upptages med endast ..... kronor 186,205: —
Riksdagen minskade anslaget på sätt Kongl. Maj:t föreslagit.
(Se sid. 166).
i.(; ; .....
---- i '{ ), : ; ■;
Svea lifgarde2).
1873 års Riksdag:
Anslaget, som af 1874 års Riksdag bestämts till......... 121,905: 08
Transport 121,905: 08
J) Från staten torde böra afgå lönetillägg och fourageersättning åt regementsofficerare för
3. tjenstehästen, tillhopa 2/295 kronor, hvarigenom statens slutsumma minskas till 155,213
kronor 65 öre.
2) Anslaget upptogs i den af 1817—18 årens riksdag upprättade riksstaten till
81,968 Bdr 22 sk. 6 rst. bko, samt förblef derefter i hufvudsak oförmodadt till 1856—58
årens riksdag, då detsamma, för genomförande af ny lönereglering, ökades till 161,967
Bdr 10 öre rmt. Sedan anslaget ytterligare ökats vid 1862—63 årens riksdag med två
nya kaptenslöner samt vid 1867 och 1868 årens riksdagar dels genom förhöjning i kokin-
rättningsanslaget, dels genom omföring från förra Lifbeväringsregementets anslag och dels
genom ökadt värde af lönespannmålen, minskades det vid 1874 års riksdag, till följd
bland annat af bildandet af anslaget till aflöning och rekrytering af manskapet vid gar-
nisousregemeutena (se sid, 91 not), till 121,905 kr. 8 öre.
63
Transport 121,905: 08
minskades med värdet af oindelt spannmål, 10,672 kubik¬
fot 2 kannor ..........................•>.-............................................ 22,411:. 62
till 99,493: 46
hvarjemte för tillämpning af den nya löneregleringen enligt
uppgjord stat såsom extra anslag för år 1876 anvisades
62,668 kronor 69 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å
ordinarie stat .............................................................. 62,668: 69,
hvarifrån skulle afgå lönen för en icke mera
tillsatt mönsterskrifvaretjenst........................ 450: — 62,218: 69
1877 års Riksdag höjde anslaget med aflöning åt 1
sergeant af 1. och 1 af 2. klassen .............................................
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med.......................................................................................
1886 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att, med anledning af lifbevärings-
regementets indragning, måtte under anslaget till Svea
lifgarde uppföras aflöning för 1 kapten af andra klassen
med ........................... 2,895: —,
men att från anslaget måtte afföras en ledig
mönsterskrifvarelön med .................................. 450: —
samt att i följd häraf anslaget måtte höjas med .................
äfvensom att från riksstaten för år 1887 måtte afföras det
förutvarande anslaget för lifbeväringen.
Dessa Kongl. Maj:ts framställningar blefvo af Riks¬
dagen bifallna.
1891 års Riksdag beslöt att för ökande af dagaf-
löningen till de vid regementet anstälda 18 sergeanter, 1
regementsväbel och 8 hautboister från 40 till 80 öre
höja anslaget (se sid. 37) med...................................................
Summa kronor 169,016: —
916: —
--: 85
2,445: —
3,942: —
64
Transport 169,016: —
1892 års urtima Riksdag godkände ny stat för rege¬
mentet, slutande å 165,549 kronor 15 öre1).
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog att anslagets belopp måtte min¬
skas med:
1). det för bildande af särskilt anslag till intendentur-
corpsen afsedda belopp (se sid. 6) ................ 3,895: —
2). skillnaden mellan en 1. och en 2. bataljons¬
läkares aflöning (se sid. 27).............................. 1,265: — 5,160: —
samt sålunda i riksstaten upptagas med endast ...... kronor 163,856: -—
Riksdagen minskade anslaget på sätt Kongl. Maj:t föreslagit.
(Forts. sid. 166).
Andra lifgardet* 2 3).
1875 års Riksdag:
Anslaget som af 1874 års Riksdag bestämts
till................................................................................. 121,320: 08
minskades med värdet af oindelt spannmål
10,672 kubikfot 2 kannor.............................. 22,411: 62
till 98,908: 46
Transport 98,908: 46
*) Statens slutsumma skulle efter afdrag af 1,265 kronor till bataljonsläkare komma
att uppgå till 164,284: 15 kronor.
2) Anslaget upptogs i den af 1817—18 årens riksdag upprättade riksstaten till
81,968 Rdr 22 sk. 6 rst. bko samt förblef, med vissa smärre jemkningar, vid ungefär
samma belopp till dess det vid 1856—58 årens riksdag, på grund af löneförbättring
för pörsonalen, ökades till 162,132 Rdr 10 öre rmt. Sedan anslaget ytterligare ökats
65
Transport 98,908: 46
hvarjemte för tillämpning af den nya löneregleringen en¬
ligt uppgjord stat såsom extra anslag för år 1876 anvisa¬
des 62,668 kronor 69 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda
belopp å ordinarie stat .............................. 62,668: 69
hvarifrån skulle afgå lönerna för 2 icke mera
tillsatta mönsterskrifvaretjenster .................. 900: — 61,768: 69
1877 års Riksdag höjde anslaget med aflöning åt 1
sergeant af 1. och 1 af 2. klassen ...........................................
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med........................................................................................
1886 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, i sammanhang med indragning
af det förutvarande anslaget till lifbeväringsregementet,
att för beredande af aflöning åt 1 kapten af andra klas¬
sen anslaget måtte höjas med .................... .................................
hvilket Riksdagen biföll.
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaflö-
ningen till de vid regementet anstälda 18 sergeanter, 1
regementsväbel och 8 hautboister från 40 till 80 öre, höja
förevarande anslag (se sid. 37) med .........................................
1892 års urtima Riksdag antog ny stat för rege¬
mentet med en slutsumma af 164,964 kronor 15 öre* 2).
Transport 168,431: —
vid 1862—63 årens riksdag med två nya kaptenslöucr samt vid 1867 och 1868 årens
riksdagar dels genom förhöjning i kokinrättningsanslaget, dels genom omföring från förra
Lifbeväringsregementets anslag och dels genom ökadt värde af lönespannmålen, minskades
det vid 1874 års riksdag, till följd, bland annat, af bildandet af anslaget till aflöning
och rekrytering af manskapet vid garnisonregementena (se sid. 91 not.), till 121,320
Edr 8 öre rmt.
2) Denna summa komme efter afdrag af 1,265 kronor, aflöning till bataljonsläkare,
att uppgå till 163,699: 15 kronor.
916: —
--: 85
2,895:
3,942: —
9
66
Transport 168,431: —
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog att anslagets belopp måtte min¬
skas med:
1). det för bildande af särskildt anslag till intendentur-
corpsen afsedda belopp (se sid. 6) .................. 3,895: —
2), skillnaden mellan en 1. och en 2. bataljons¬
läkares aflöning (se sid. 27).............................. 1,265: — 5,160: _
samt sålunda i riksstaten upptagas med endast ...... kronor 163,271: —
Riksdagen minskade anslaget på sätt Kongl. Maj:t föreslagit.
(Forts. sid. 166).
Vermlands fältjägarecorps ’).
1875 års Riksdag:
Det förra anslaget till Vermlands fältjägareregemente
upptogs under ofvanstående rubrik med oförändradt belopp 69,490: 50
hvarjemte för den nya löneregleringens tillämpning på
extra stat för år 1876 anvisades 46,084 kronor.
Transport 69,490: 50
b Vid 1817—18 årens riksdag blef anslaget i sammanhang dermed, att afiöningen
till regementets korpraler, trumslagare och manskap ökades med 33l/3 procent, i riksstaten
uppfördt med 21,273 Edr. 24 sk. bko. Efter smärre förhöjningar i anslaget vid 1823,
1828—30, 1840'—41 samt 1853-—54 årens riksdagar, blef detsamma, för beredande af
förbättrad aflöning vid regementet, under 1856—58 årens riksdag ökadt till 74,974 Edr.
50 öré rmt., samt vid 1867 års riksdag ytterligare ökadt, för utsträckning af regementets
vapenöfningar, till 83,074 Edr. 50 öre rmt., men vid 1868 års riksdag minskadt genom
omföring äf 13,584 Edr. till anslaget till indelta arméns vapenöfningar, hvarigenom
regementets anslag nedbragtes till 69,490 Edr. 50 öre, hvilket anslag emellertid från och
med år 1871, i anledning af då uppkommen fråga om regementets indragning, endast
beviljades för en statsrogleringsperiod i sänder.
67
Transport 69,490: 50
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å ordi¬
narie stat ........................................................................................... 46,084: —,
medgaf förhöjning i aflöning åt korpraler, vice korpraler,
spel och jägare med tillhopa.......................,................ri.,.v. 17,220: —
samt anslog till musikens underhåll ......................................... 1,000: —;
hvarjemte Riksdagen biföll, att detta ordinarie anslag finge
i likhet med öfriga utgå utan förut gjord inskränkning till
visst år.
i • : d . ‘ ■ .* ? tio * & &" , ’ * x
1877 års Riksdag indrog 9 manskapsnummer, men
höjde anslaget med erforderligt belopp för anställande af
ytterligare 3 sergeanter af 2. klassen, 3 korpraler och 3
vice korpraler................................................................................... 1,890: —
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med....................................................................................... —: 50
1885 års Riksdag ökade de å staten uppförda »rekry-
teringspenningar» med ..............................................................2,385: —
1889 års Riksdag:
Med uteslutande från corpsens stat af en mönster-
skrifvarelön, uppförde Riksdagen derå aflöning till en rege-
mentsintendent med........................................................................... 2,500: —
1890 års Riksdag:
För beredande åt regementsintendenten af dagaflöning
med 3 kronor under corpsens vanliga vapenöfningar, höjdes
anslaget med .................................................................................... 180: —
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaflö-
ningen till de vid corpsen anstälde 15 sergeanter, 2 batal¬
jonsadjutanter och 1 regementsväbel från 40 till 80 öre,
böja förevarande anslag (se sid. 37) med................................ 432: —
och blef i enlighet härmed ny stat för regementet utfär¬
dad med eu slutsumma af
kronor 141,182: —
68
1892 års urtima Riksdags beslut angående anslagets användande
för infanteriets omorganisation (se sid. 38)
1893 års Riksdag:
Katigt Maj:t föreslog Riksdagen att, vid bifall till det under »indelta
arméns befälsaflöning» framstälda förslag om sammanförande under ett
anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning
afsedda anslagstillgångar (se sid. 39), medgifva, att anslagets belopp
141,182 kronor finge ur riksstaten uteslutas.
Riksdagen lemnade härtill bifall.
Fältartilleriet å fastlandet
(förut Artilleriet).
Reservationsanslag1). v
1875 ärs Riksdag:
Anslaget, benämndt Svea, Göta och Vendes
artilleriregementen, hvilket af 1874 års Riksdag
bestämts till ........................................................... 854,894: 52
minskades med värdet af oindelt spanmål,
51,867 kubikfot 3 kannor.......................... 108,921: 33
till kronor 745,973: 19
Transport 745,973: 19
!) Rikets ständer vid 1834—35 årens riksdag sammanförde till ett anslag, uppgående
till 374,683 Rdr. 22 sk. 6 rät. bko., de dittills för Svea, Göta och Yendes artillerirege¬
menten beviljade anslagsmedel. Nämnda anslag ökades vid 1850—51 årens riksdag till
438,140 Rdr. 46 sk. 6 rst. bko., vid 1853—54 årens riksdag till 448,590 Rdr. 14 sk.
6 rst. bko. samt vid 1856—58 årens riksdag till 846,313 Rdr. 15 öre rmt., allt för
bestridande af beviljade löneförbättringar. Sedan anslaget vid 1862—63 årens riksdag
minskats med 11,348 Rdr. 90 öre, till följd af artilleridepotkompaniets i Visby öfver¬
flyttning till Gotlands nationalbeväring, ökades det ånyo vid 1865—66, 1867 och 1868
årens riksdagar till 854,558 Rdr. 21 öre. Anslaget minskades vid 1871 års riksdag med
650 Rdr., men förhöjdes åter vid 1872 och 1873 årens riksdagar till 1,015,305 Rdr.
70 öre. I sammanhang med beviljandet af ett nytt anslag till aflöning och rekrytering
af manskapet vid garnisonsregementena, (se sid. 91 not.), nedsattes anslaget till
854,894 kr. 52 öre i 1875 års riksstat.
69
Transport 745,973: 19
hvarjemte ett extra anslag å 348,575 kronor 40 öre för
år 1.876 anvisades dels till genomförande af löneregle¬
ringen vid nämnda regementen (343,362: 90) och dels
för reservartilleriets utveckling enligt faststäld plan
(5,212: 50).
1876 års Riksdag uppförde beloppet
af nämnda extra anslag å ordinarie stat...... 348,575: 40
och anvisade till reservartilleriets utveckling
ytterligare....................................... 5,212: 50
Summa 353,787: 90
Under förutsättning att Riksdagen för
upprättande af Mariebergs ammunitions fabrik
å Arméförvaltningens artilleridepartements
andel i anslaget till försvarsverket till lands
i allmänhet dels beviljade en förhöjning af
10,880 kronor, dels öfverflyttade från inten-
dentsdepartementets andel i samma anslag
2,120 kronor (se sid. 123), föreslog Kongl.
Maj:t Riksdagen, — jemte indragning af
fyrverkarecorpsen i mån af manskapets afgång,
— att minskning måtte ega rum dels i före¬
varande anslag med ..............................................7,795: 60 345,992: 30
dels i anslaget till mathållning vid garnisonsregementena
med 3,000 kronor (se sid. 100)
Riksdagen lemnade härtill bifall.
1877 års Riksdag medgaf, att underbefälet vid
artilleriregementena finge ökas med:
vid Svea artilleriregemente 2 sergeanter af 1. klassen
» Göta * » 2 t> sb»
» Vendes » 5 » » » »
och 2 förste konstaplar, men skulle vid hvardera rege¬
mentet ett motsvarande antal manskapsnummer indragas.
Någon förhöjning i anslaget erfordrades härvid ep
Transport 1,091,965: 49
Transport 1,091,965: 49
.................. —: 51
1880 års Riksdag ökade anslaget med
till närmast högre krontal....................................
1,091,966
1887 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Svea artilleriregementes skjutöfningar och åtskilliga
andra i samband dermed stående öfningar hade måst för¬
läggas till Marma skjutfält. Till följd deraf hade medel
blifvit af nöden till bestridande vid dessa öfningar af
transportkostnader, traktamentsersättningar m. fl. utgifter,
beräknade till 5,100 kronor.
Beviljades det föreslagna anslaget till »artilleriskjut-
skolor» blefve emellertid å förevarande anslag obehöfiigt
ett belopp af (se sid. 153)....................................... 7,500: —
om derifrån droges förenämnda .......................... 5,100: —
återstode att afföras från förevarande anslag....................... 2,400: —
och föreslog Kongl. Maj:t att anslaget måtte nedsättas till
kronor 1,089,566: —
hvartill Riksdagen lemnade bifall.
1888 års Riksdag beslöt, att för genomförande af
organisationen utaf »fästningsartilleribataljonen å Vaxholm
•— Oskar Fredriksborg» finge användas dels de för Svea ar¬
tilleriregementes 3 fästningskompanier och 1 fästnings-
kompani vid Göta artilleriregemente anslagna medel, dels
ock 10,400 kronor af reservartilleriets anslag (se sid. 76).
1891 års Riksdag beslöt, att för ökande af de vid
Svea, Göta och Vendes artilleriregementen anstälde ser¬
geanters, stabstrumpetares och batteritrumpetares dagaflö-
ning från 40 öre till 80 öre, höja förevarande anslag (se
sid. 37) med ................................................................................. 24,090: —
Summa kronor 1,113,656: -—
1892 års urtima Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Kostnadenför den nyaorganisationenhade beräknats till: 3,914,612: 80
Utgifterna för gällande organisation uppgingo till: 3,169,456: 06
Tillökningen i kostnad utgjorde sålunda.................. kronor 745,156: 74
71
hvartill komme såsom utgift för en gång 1,270,000 kronor, beräknad
kostnad för ny artillerimateriels anskaffande.
För första öfver gång sår et erfordrades 192,015 kronor.
Förslaget till stat för artilleriet i dess helhet upptog ett samman¬
lagt belopp af 3,766,712 kr. 57 öre, hvaraf 240,192 kr. 35 öre för
Karlsborgs artillericorps.
Urtima Riksdagen ansåg den för Karlsborg afsedda artillericorpsen
mindre af nöden. Då det emellertid dåmera funnes två fästningskom-
panier på Karlsborg, hvilka, i händelse Kongl. Maj:ts förslag i denna
del blefve afslaget, på samma gång den förbättrade härordningen i
öfrigt godkändes, skulle komma att bilda en fristående qvarlefva af den
gamla organisationen, funne Riksdagen ändamålsenligt, att dessa två
kompanier finge en sjelfständig och med det öfriga artilleriet öfverens¬
stämmande organisation, hvarför Riksdagen godkände en ny stat för
artillericorpsen ä Karlsborg, slutande å ett kostnadsbelopp af 85,118
kronor 85 öre*) och
medgaf Riksdagen, att, för genomförande af omorganisationen af ar¬
tilleriet å fastlandet, finge användas ej mindre de under anslagen till
»artilleriet» och »Vaxholms artillericorps» (se sid. 77) uppförda belopp
än äfven öfriga för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen samt
Vaxholms artillericorps afsedda anslagstillgångar; hvarjemte Riksdagen,
— med förklarande att Kongl. Maj:t dervid egde att, så länge organi¬
sationen icke vore genomförd, i mån af behof anslå de å Svea, Göta
och Vendes artilleriregementens beklädnadsmedel i följd af omorganisa¬
tion uppkommande besparingar, 4,000 kr., till gäldande af andra i
staterna upptagna utgifter, — för organisationens genomförande under
år 1893, för nämda år anvisade ett belopp af 124,000 kronor, med rätt
för Kongl. Maj:t att för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga
med organisationernas genomförande förenade utgifter disponera de å
nämnda belopp uppkommande besparingar.
Urtima Riksdagens beslut rörande ecklesiastik- och auditör sstater na
(se sid. 38);
angående användande för intendenturcorpsens organisation af aflö-
ningen till 3 regementsintendenter (3 x 3,895) = 11,685 kronor (se sid.
6 och följ.).
*) Slutsummaa af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna staten, 3,766,712: 57, blef så¬
lunda minskad med (240,192: 35 — 85,118: 85) eller 155,073: 50 till kr. 3,611,639: 07.
72
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Enligt uppgjorda beräkningar erfordrades under år 1894 i och för
fältartilleriets ombildning å fastlandet en summa af......... 119,100: —
utöfver det till »artilleriet» förut anvisade belopp (se ofvan) 1,113,656: —
jemte hvad urtima Riksdagen anvisat till organisationens
genomförande under år 1893 ............................................. 124,000: —
Summa kronor 1,356,756: —
Härifrån borde dock afgå:
det för bildande af särskild! anslag för intendenturcorpsen
afsedda belopp (se sid, 6) ........................... 11,685: —
skillnad mellan tre 1. och tre 2. bataljonslä¬
kares aflöning (se sid. 27) ........................... 3,795: — 15,480:
Återstod kronor 1,341,276: —
Då anslaget slutligen för framtiden komme att afses allenast för
fältartilleriet å fastlandet och dess benämning borde derefter lämpas,
föreslog Kongl. Maj:t alltså Riksdagen att öka anslaget till
artilleriet.......................................
|
..................................................... 1,113,656: -
|
med ...............................................
|
.................................,....... 227,620: —
|
till...................................................
|
...................................... kronor 1,341,276: —
|
äfvensom medgifva att anslaget för framtiden finge be¬
nämnas »fältartilleriet å fastlandet».
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag uppförde Riks¬
dagen anslaget med dess ifrågasatta förändrade benäm¬
ning till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp.
1894 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Den ökade kostnaden för artilleriet under är 1895
vore beräknad till.................................................. 126,606: 40.
hvarifrån borde afgå och å anslaget till Got¬
lands artillericorps uppföras lönen till
chefen för denna corps............................. 5,475: —
Transport 1,341,276: —-
73
Transport 1,341,276: —
Kong].. Maj:t hemstälde derför, att för genomförande
under år 1895 af fältartilleriets å fastlandet beslutade
nya organisation höja förevarande anslag med i rundt tal 121,132: —
till...................................................................................... kronor 1,462,408: —
hvilket af Riksdagen bifölls.
1895 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Med tillkännagifvande att för genomförande under
år 1896 af artilleriets nya organisation erfordrades en
förhöjning af detta anslag med 114,284 kronor 40 öre,
hemstälde Kongl. Maj:t dels om bemyndigande att så
ändra gällande stater för de sex fältartilleriregementena
och Vaxholms artillericorps, att, jemte det från staterna
för förstnämnda sex regementen uteslötes det nu i de¬
samma uppförda arfvode å 800 kronor till en informa¬
tionsofficer, arfvodet för den återstående informations¬
officeren i alla berörda stater upptoges till 500 kronor,
och dels, att nu förevarande anslag måtte minskas med
4,200 kronor — utgörande skilnaden emellan de till de
sex informationsofficerarne vid fältartilleriregementena
dåmera utgående arfvoden 4,800 kronor och den arfvodes-
förhöjning, som skulle tillkomma de återstående infor¬
mationsofficerarne vid samma regementen ■— och sam¬
tidigt de båda anslagen till fästningsartilleriet och till
artilleriskjutskolor höjas, det förstnämnda, hvarifrån
aflöning till Vaxholms artillericorps utginge, med 100
kronor (se sid. 78), motsvarande den ifrågasatta arf-
vodesförhöjningen för informationsofflcern vid nämnda
corps, och anslaget till artilleriskjutskolor med återstå¬
ende belopp 4,100 kronor (se sid. 153).
Med bifall härtill höjdes förevarande anslag med
(114,284: 40 — 4,200).......................................................... 110,085: —
till........................................................................... kronor 1,572,493: —l)
(Forts. sid. 166).
*) Slutsumman af don utaf urtima Riksdagen godkända
stat för artilleriet i dess helhet utgjorde (se sid. 71 not.) 3,611,639: 07
Transport 3,611,639: 07
10
74
Fästningsartilleriet
(förut Vaxholms artillericorps.)
Reservationsanslag.
1888 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Kongl. Maj:t hade vid flere föregående Riksdagar gjort framställ¬
ning om organisation af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oscar
Fredriksborg. Denna bataljon skulle bestå af 4 kompanier samt bildas
Transport 3,611,639: 07
Till kostnaderna för artilleriet torde ridare böra läggas:
de under anslaget »försvarsverket till lands i allmänhet»
artilleridepartementets andel, under titlarne »fästnings¬
artilleriet» och »artilleriregementena» förut anvisade
belopp tillhopa (se t. f. chefens för generalstaben för¬
slag sid. 281)............................................................... 168,372: 08
de blifvande kostnaderna för Gotlands artillericorps (se Hqts
tablå I bil. L) ....................................................... 91,068: 60 3,871,079: 75
Härifrån torde böra afgå:
det bidrag till kaserninventarier för Första Svea artilleri¬
regemente, som Stockholms stad lemnar (se dito) ...... 4,897: SO
de för en fjerde stockmakare vid Karlsborgs artillericorps
anvisade belopp till kommunionspenningar och servis¬
ersättning, hvilket icke erfordras, då löner anvisats
blott till tre stockmakare (se dito).............................. 12: 05 4,909: 85
hvarefter återstå såsom kostnader för artilleriet i dess helhet (se dito) kronor 3,866,169: 90
Jemförelse mellan de kostnader för artilleriet (inberäknadt Gotlands artillericorps),
hvilka vid tiden för urtima Riksdagen från nedannämnda anslag utgingo (med iakttagande
dock af de för bildande af anslaget till intendenturcorpsen gjorda afdrag) och de som
efter genomförande af den förändrade organisationen, med tillämpning af urtima Riksdagens
beslut, torde komma att för artilleriet tagas i anspråk.
Förutvarande Nuvarande
kostnader kostnader
Från kommendantsstaten (se sid. 21 not) ........................... 2,250: — 2,250: —
» artilleriet (1,113,656 — 11,685, (jfr Hqt tablå I) ...... 1,101,971: — 1,318,544: 05*
Transport 1,104,221: — 1,320,794: 05
*) Häraf skulle komma att utgå till fältartilleriet å fastlandet (jemf. Hqt tablå V
fol. 3) 1,147,974: 20
» » » » » » fästningsartilleriet..................... 132,180: 80
» » » » » ' » Gotlands artillericorps ............... 38,389: 05
Summa kronor 1,318,544: 05
75
genom öfverförande till fästningsartilleriet af Svea artilleriregementes
tre fästningskompanier och ett af fästningskompanierna vid Göta artilleri¬
regemente.
Samtliga de för aflöning, beklädnad och underhåll af personalen
vid den föreslagna fästningsartilleribataljonen erforderliga årliga kost¬
nader beräknades till sammanlagdt 265,954 kronor 85 öre.
Sammanlagda kostnaden för Svea artilleriregementes tre fästnings¬
kompanier och ett af fästningskompanierna vid Göta artilleriregemente
Transport
Från »ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons-
läkarne» (3,795 + 1,265) (se sid. 27) ........................
» Vaxholms artillericorps (104,815 — 5,095) (se sid. 77)
» värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning
(jfr Hqt tab. I och sid. 93 not).................................
» remontering och skoning m. m. för värfvade kavalle¬
riets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens
hästar (se Hqt tablå I och sid. 96 not) ....................
i> lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas
och trängens exercis (se Hqt tablå I och sid. 97 not.)
» fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, forti¬
fikationstruppernas och trängens hästar (se Hqt tablå I
och sid 99 not)............................................................
» mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
(se Hqt tablå I och sid. 102 not) ..............................
» Gotlands nationalbeväring.............................................
» beväringsmanskapets vapenöfningar (se Hqt tablå I
och sid. 118 not)..................................................:.....
» försvarsverket till lands i allmänhet:
artilleridepartementets andel (se Hqt tablå I och sid.
130 not) ..................................................................
intendentsdepartementets andel (se Hqt tablå I och
sid. 131 och 132 not) ................................................
» inqvarteringskostnader (se Hqt tablå I och sid. 144 not)
» .Norrbottens hästjägaresqvadronsfond ...........................
Summa kronor
1,104,221: —
|
1,320,794: 05
|
__
|
5,060: —
|
99,720: —
|
—
|
416,631: 21
|
534,330: 25
|
58,634: 08
|
76,000: —
|
58,860: —
|
138,880: —
|
283,126: 40
|
348,750: —
|
590,367: 33
|
689,350: 36
|
32,936: 05*)--
|
1,188: —
|
|
168,372: 08
|
251,000: —
|
390,535: 24
|
419,718: 44
|
46,074: 32
|
66,286: 80
|
16,000: —
|
16,000: —
|
3,266,665: 71
|
3,866,169: 90
|
Kostnaderna för artilleriet, deri inberäknade Gotlands ar¬
tillericorps, blifva sålunda ökade till ... 3,866,169: 90
från............................................................... 3,266,665: 71
eller med kronor 599,504: 19
*) Detta belopp utgöres af det förra anslaget till Gotlands artillericorps 28,456: 05
expensmedel..................................................................................................... 1,000: —
ett belopp, som Kongl. Maj:t under hvart och ett af de senare åren särskildt
anvisat till legning af hästar vid corpsen............................................... 3,480: —
Summa kronor 32,936: 05
76
utgjorde 150,218 kronor 23 öre och när detta belopp jemte 2,200 kronor,
motsvarande dåmera utgående, men sedermera obehöfliga arfvoden till
kommendanten samt placemajoren å Vaxholm Oscar Fredriksborg (se
sid. 18), afräknades från hela den anförda kostnadssumman af 265,954: 85,
visade sig att förhöjningen i då utgående belopp komme att utgöra
kronor........................... 113,536: 62; hvaraf för år 1889 kr. 96,800: —
dock att denna kost¬
nad genom använ¬
dande af 7s utaf de
till reservartilleriet
anvisade medel
minskades med...... 10,400: — 10,400: —
hvadan återstode att
fylla............ kronor 103,136: 62; deraf för år 1889 kr. 86,400: —
Kongl. Maj:t föreslog alltså Riksdagen:
att till genomförande af den del af bataljonens organisation, som
skulle ega rum under år 1889, anvisa, utöfver de för Svea artillerirege¬
mentes 3 fästningskompanier och 1 fästniugskompani vid Göta artilleri¬
regemente jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant och placemajor
å Vaxholm Oscar Fredriksborg dåmera anslagna medel, jemväl 10,400
kronor af reservartilleriets anslag, samt såsom nytt anslag 86,400
kronor;
att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning ifästning sar tilleri-
bataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg», måtte uppföras såsom reser¬
vationsanslag;
samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de
för fästningsartilleribataljonen sålunda afsedda medel beredas, måtte få
af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och
öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.
Denna Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen.
1889 års Riksdag beslöt:
att anslaget till fästningsartilleribataljonen å Vaxholm
Oscar Fredriksborg...................................................... 86,400: —
skulle med ................................................................. 16,737: —
ökas till ..................................................;f,.f.........,........... kronor 103,137: —
Transport 103,137: —
77
Transport 103,137: —
och att anslaget skulle för framtiden benämnas )) Vax¬
holms ar tiller korp s»;
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaf-
löningen till de vid corpsen anstälde 16 sergeanter och 1
stabstrumpetare från 40 öre till 80 öre, höja förevarande
anslag (se sid. 37) med .............................................................. 1,678:
till kronor 104,815: —
1892 års urtima Riksdag medgaf:
att för genomförande af omorganisationen af artilleriet
å fastlandet finge användas det under anslaget till Vax¬
holms artillericorps uppförda belopp (se sid. 71) dock
att för intendenturcorpsens organisation finge användas:
aflöning till 1 regementsintendent........................... 3,895: —
arfvode till 4 förrådsunderofficerare å 300........... 1,200: —
Summa (se sid. 6) 5,095: —
1893 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Från förevarande anslag borde afgå:
1) de för bildande af särskild! anslag till intendentur-
corpsen afsedda belopp (se ofvan) ................. 5,095: —
2) skillnaden mellan en 1. och en 2. bataljons¬
läkares aflöning (se sid. 27)............................. 1,265: — 6,360: —
Rest kronor 98,455: —
Riksdagen minskade anslaget till berörda belopp och
medgaf att anslaget för framtiden finge benämnas -»Fäst¬
ning sartilleriet)).
1895 års Riksdag:
Kongl. Maj:t bemyndigades så ändra gällande stat för
Vaxholms artillericorps, att arfvodet för eorpsens informa-______
Transport 98,455: —
78
Transport 98,455: —
tionsofficer ökades till 500 kronor (se sid. 73), hvarjemte
anslaget höjdes med.......................................................................... 100: —
till ............................................................................................ kronor 98,555: —
(Forts. sid. 166).
Gotlands artillericorps.
1893 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Under anslaget till Gotlands nationalbeväring vore uppfördt jemväl
det belopp 28,456 kronor 5 öre, som enligt gällande stat vore afsedt för
Gotlands artillericorps (se sid. 105 not). I förslaget om sammanförande
till ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befäls-
aflöning afseddä anslagstillgångar vore förutsatt, att vid sammanslag¬
ningen skulle från Gotlands nationalbevärings anslag afräknas nämnda
belopp (se sid. 39 ) och syntes detsamma, med afseende å Gotlands
artillericorps säregna ställning och från de öfriga artilleritruppförbandens
något afvikande organisation, tillsvidare åtminstone böra hållas skildt
från det öfriga artilleriets tillgångar och såsom ett särskildt anslag
uppföras i riksstaten.
Med undantag af chefen, skulle befälet vid corpsen år 1894 till¬
träda sina nya löneförmåner. Härför erfordrades ett belopp af 3,958
kronor.
Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att uppgå till (28,456: 05 +
3,958: —) 32,414 kronor 5 öre eller i jemnt tal 32,414 kronor; och
föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen
att medgifva, det i riksstaten finge under benämning »Gotlands
artillericorps» uppföras ett särskildt för nämnda corps afsedt bestämdt
anslag, samt att derunder bevilja en summa af......... kronor 32,414: —
Härtill lemnade Riksdagen bifall. (Jemf. sid. 106).
79
1895 års Riksdag höjde, för beredande af medel till inrättande
af chefsbeställningen vid Gotlands artillericorps, anslaget
till corpsen ....................................................................................... 32,414: —
med................................................................................................... 5,475: —
till........................................................................................... kronor 37,889: —
(Forts, so sid. 166).
Marinregementet.
Reservationsanslag.
Sedan 1871 års Riksdag vid öfverflyttande af flottans marinrege¬
mente från sjö- till landtförsvaret för sin del beslutat, att detta rege¬
mente skulle, så snart ske kunde, indragas och anslaget, i den mån
det genom indragningen blefve disponibelt, till statsverket ingå, medgaf
1872 års Riksdag, att hvad af marinregementets anslag, 248,228: 42,
under åren 1872 och 1873 blefve disponibelt finge af Kongl. Maj:t
disponeras för upprätthållande under samma tid af garnison i Karlskrona.
Sedermera blef detta medgifvande till och med 1879 års Riksdag årligen
för hvarje statsreglering förnyadt, dock med nedsättning i anslaget från
och med år 1874 till 200,000: —, hvarförutom detsamma från och med
år 1875 uppfördes under titeln: »förslagsanslag, högst».
1880 års Riksdag minskade anslagets
dåvarande belopp ...................................................... 200,000: —
med............................................................................... 35,000: —
till 165,000: —
men medgaf att det fortfarande såsom ^förslag samlag, högst» finge, i
den mån det genom regementets indragning vore eller ytterligare blefve
disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll af garnison i
Karlskrona.
80
1881 års Riksdag fattade samma beslut rörande anslagets an¬
vändande under år 1882.
1882 års Riksdag: d:o d:o under år 1883.
1883 års Riksdag: d:o d:o under år 1884.
1884 års Riksdag: d:o d:o under år 1885.
1885 års Riksdag:
Det dåvarande anslaget till marinregementet fördelades sålunda,
att såsom ordinarie anslag för marinregementet upptogs ett belopp af
allenast 66,000 kronor och att, under benämning: »garnisonskommen-
dering i Karlskrona», ett särskildt reservationsanslag uppfördes å 99,000
kronor (se sid. 110 ).
1886 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att till genomförande af stater för Blekinge,
Hallands och Vesternorrlands bataljoner måtte få användas i mån af
behof, bland annat, marinregementets anslag, allt efter det medel derå
blefve tillgängliga (jemt. sid. 104), och att under öfvergångstiden anslaget
finge upptagas såsom reservationsanslag.
Dessa Kongl. Maj:ts framställningar vunno Riksdagens bifall.
1892 års urtima Riksdag:
Om anslagets användande för infanteriets omorganisation (se sid. 38).
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, vid bifall till förslaget om
sammanförande till ett anslag af de för det icke garnisonerade infanteriets
befälsaflöning afsedda anslagstillgångar, medgifva, att anslaget till
marinregementet, 66,000 kronor, finge ur riksstaten afföras.
Härtill lemnade Riksdagen bifall (jemf. sid. 39).
Bl
» i.- i I .' ’, »./ IM i.i il \ ‘
Fortifikationeni) * * * * * * * * x).
1875 Riksdag:
Anslaget, som af 1874 års Riksdag bestämts till 212,718: 48
(derunder reservationsanslag till fortifikationens
praktiska öfningar 10,000 kronor),
minskades med värdet af oindelt spanmål 6,220
kubikfot 1 k:a.................................................... 13,062: 21
till kronor 199,656: 27
hvarjemte på extra stat för år 1876 anvisades för bestri¬
dande af kostnader för uppsättning af 2. sappörkompaniet
samt för genomförande af ny lönereglering tillhopa 48,055
kronor 73 öre.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å ordinarie
stat................ 48,055: 73
(hvaraf 3,000 kronor tillädes reservationsanslaget
till’ fortifikationens praktiska öfningar, hvilket
derigenon ökades till 13,000 kronor),
anvisade till underhåll af tre nya krigsbrygge-
ekipage, beviljade af 1865 och 1870 årens
Riksdagar,.............................................................. 4,500: —_
Transport 52,555: 73 199,656: 27
i) Rikets Ständer vid 1817—18 årens riksdag beviljade ett nytt anslag till ingeniör-
corpsen, hvilket i riksstaten uppfördes med 37,930 Rdr 24 sk. bko. Nämnda anslag blef,
sedan fältmätningsbrigaden (sedermera topografiska corpsen) blifvit afsöndrad från ingeniör-
corpsen, vid 1834—35 årens riksdag nedsatt till 21,535 Rdr 8 sk. bko, men ökades vid
1853—54 årens riksdag, då medel beviljades för uppsättande af ett sappörkompani, till
53,567 Rdr 8 sk. bko, vid 1862—63 årens riksdag, då medel till ytterligare ett sappör¬
kompani beviljades, till 139,085 Rdr 17 öre rmt, samt vid 1865—66 årens riksdag, i
sammanhang med anvisande af medel för ett nytt kompani ingeniörtrupper, till 169,985
Rdr 51 öre. Anslaget förhöjdes ånyo vid 1868 års riksdag, då det i riksstaten uppfördes
under titel »fortifikationen», äfvensom vid 1869, 1872 och 1873 arens Riksdagar (vid
sistnämnda riksdag till följd af inrättande af ytterligare ett sappörkompani). Vid 1874
års riksdag minskades anslaget, på grund af beviljandet af ett särskild! anslag för aflöning
och rekrytering af manskapet vid garnisonsregementena (se sid. 91 not.), samt upptogs i 1875
års riksstat till 212,718 kr. 48 öre.
11
Transport 52,555: 73 199,656: 27
och ökade fortifikationens expensmedelsanslag
1110(1................................................v-......-...... 1,000: — 53,555: 73
1877 års Riksdag anvisade för tillökning af fortifika-
tionstrupperna med ett 3. sappörkompani och sappörbataljo-
nens stab ................ ..................v'.:....................„F......... 32,708: —
1878 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Kostnaderna för truppens praktiska öfningar kunde be¬
räknas till 2,500 kronor för kompani eller tillhopa för 3
kompanier pontonierer och 3 kompanier sappörer till 15,000
kronor, hvartill komme kostnaden för fortifikationens stabs-
öfningar 5,000 kronor. Anslaget till praktiska öfningar
(13,000: —) kräfde derför en förhöjning med 7,000: ;—
till kronor 20,000: —
Riksdagen medgaf denna förhöjning ................................. 7,000: —
och ökade anslaget, i enlighet med Kongl. Maj:ts hemstäl¬
lan, ytterligare med ............................... 1,500: —
för underhåll af sappörbatäljonens skanstyg spark.
1882 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
I staten för Fortifikationen vore uppförda särskilda
anslag, bland annat:
till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fäsiiiingsorterna
äfvensom till rit- och skrifmaterialier samt till inköp
för fortifikationen, pontonierbataljonen etc. af kartor
och böcker............................................... 2,000: —
till underhåll af sex krigsbryggeekipager............ 9,000: —
» » » fältsignalmateriel ........................ 3,000: —
hvarjemte 1878 års Riksdag beviljat ett årligt
anslag till underhåll af sappörbataljonens
skanstygspark .................„................................. 1,500: —
Summa kronor 15,500: —
Transport 294,420: —
83
Transport 294,420: —
hvilka samtliga anslag, såsom ingående i anslaget till forti¬
fikationen, stode under Arméförvaltningens civila de¬
partements förvaltning och redovisning. Nämnda under-
hållsanslag hade en naturligare plats inom fojrtifika-
tionsdepartementets andel af anslaget till »försvarsverket
till lands i allmänhet», hvilket vore afsedt till materie-
lens underhåll, hvadan Kongl. Maj:t föreslog att sist
nämnda belopp........................................................................... 15,500: —
måtte härifrån till fortifikationsdepartementets andel af an¬
slaget till försvarsverket till lands i allmänhet öfver-
flyttas (se sid, 125) samt förevarande anslag sålunda_
minskas till..:.....'........................................................... 278,920: »—«
Å anlaget till »fortifikationen» vore bland annat anvi¬
sade 3,500 kronor till fältsignalkompaniets fältöfningar, Det
vore en i riksstat^» godkänd grundsats, att dessa anslag
borde vara af reservationsanslags natur, der de icke utginge
såsom förslagsanslag. Kongl. Maj:t föreslog derför, att
reservationsanslaget till praktiska öfningar måtte ökas till
(20,000 + 3,500) 23,500 kronor, samt anslaget uppföras
i riksstaten sålunda: Fortifikationen (derunder reservations¬
anslag 23,500 kronor till praktiska öfningar).
Hvad af Kongl. Maj:t föreslagits blef af Riksdagen
bifallet.
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaflö-
ningen till de vid fortifikationen anstälde 36 sergeanter
från 40 till 80 öre höja förevarande anslag (se sid. 37)
med ..................it..................... ..................ti............................................ 5,256: —
till kronor 284,176: —-
1892 års urtima Riksdag anvisade för genomförande af fortifika¬
tionens ändrade organisation, utöfver anslaget till fortifikationen och
öfriga dåmera till corpsen anslagna medelstillgångar, ett anslag af 21,500
kronor för år 1893.
Urtima Riksdagens beslut att för intendenturcorpsens organisation
finge användas aflöningen till 2 regementsintendenter (2 x 3,895) = 7,790
kronor (se sid. 6).
84
— , - - . j . * .o, ^ -; * i l
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Anslagets belopp utgjorde enligt 1893 års ursprungliga riksstat
(se ofvan) ......:....,..!..!A................................. 284,176: —
I tilläggs staten för samma år vore till
fortifikationen särskildt anslagna (se ofvan) ... 21,500: —
för genomförande af fortifikationens nya orga¬
nisation under år 1894 erfordrades............ 18,576: 30
tillhopa kronor 324,252: 30
Härifrån borde afgå:
Det för bildande af särskildt anslag till intendentur-
corpsen afsedda belopp (se sid. 6) ........................... 7,790: —
Skillnaden mellan den i staten för två 1.
bataljonsläkare upptagna aflöning och den aflö¬
ning, som vid värfvad trupp utginge till två 2.
bataljonsläkare (se sid. 27)........................................ 2,530: — 10,320: _
hvarefter återstode såsom behöfligt anslagsbelopp kronor 313,932: 30
Kongl. Maj:t föreslog sålunda Riksdagen att höja anslaget till
fortifikationen..................................
|
....................... ......................... 284,176: —
|
med i rundt tal................................
|
.................................................... 29,756: —
|
|
till kronor 313,932: —
|
Riksdagen uppförde anslaget med sistberörda belopp,
derunder såsom reservationsanslag (se ofvan) 23,500 kro¬
nor till praktiska öfningar.
1894 års Riksdag medgaf, att för beredande af till¬
gångar till genomförande under år 1895 af fortifikationens
förbättrade organisation förevarande anslag höjdes med ... 18,124: —
till.............................'......................................................... kronor 332,056: -—
Transport 332,056: —-
85
Transport 332,056: —
1895 års Riksdag höjde för genomförande under år
1896 af fortifikationens ‘ organisation detta anslag med...... 20,095: —
kronor 352,151: —x)
r ' r\ -L\
(Forts. sid. 166).
J) Jemförelse mellan de kostnader, k vilka för Fortifikationen vid tideh för urtima
Biksdagen från nedannämnda anslag utgingo (med iakttagande dock af det för bildande
af anslaget till Intendenturcorpsen gjorda afdrag) pcb de, som efter genomförande af den
förändrade organisationen, med tillämpning af urtima ltiksdagens beslut, torde komma att
för fortifikationen tagas i anspråk (Jemt. Hqt tab. 1 bil. F och M):
förutvarande blifvande
kostnader kostnader
■ån anslaget till fortifikationen (284,176—7,790) .................. 276,386: — 333,124: —
» ökad aflöning för‘de till tjensteåldern äldste bataljonslä-
karne (se sid. 27) ......................................................... — 2,530: —
» värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning (se
sid. 93 not) ............................................................ 110,518: — 116,098: —
» remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar
(se sid. 96 not) .....................................................—2,212: 62 5,900: 12
» lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och
trängens exercis (se sid. 97 not)........................:........... 8,110: — 15,510: —
» fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifi-
kationstruppemas och trängens hästar (se sid. 99 not)... 24,870: — 34,370: —
» mathållning för manskapet vid garnisonsregementena (se
sid. 102 not)................ 123,150: 60 124,508: 40»
» försvarsverket till lands i allmänhet:
fortifikationsdepartementets andel (se sid. 130 ochl31 not) 15,500: — 21,500: —
intendentsdepartementets andel (se sid. 131 och 132 not) 103,816: 44 104,216: 44
» inqvarteringskostnader (se sid. 144 not)........................... 16,866: — 20,053: 50
Summa kronor 681,429: 66 777,810: 46
Kostnaderna för fortifikationen blifva sålunda ökade
till....................................................................... 777,810: 46
från ..... 681,429: 66
eller med kronor 96,380: 80
86
Trängen.
1884 års Riksdag anvisade 198,000 kronor såsom extra anslag för
1885 till organiserande samma år af en trängbataljon samt medgaf, att
de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de för trängen
sålunda afsedda medel beredas, finge af Kongl. Maj:t disponeras för
bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter.
1885 års Riksdag medgaf, att bland 4. hufvudtitelns ordinarie
anslag finge uppföras såsom reservationsanslag, under benämning »trän-
gen», det för trängbataljonen å extra stat anvisade anslag af 198,000
kronor.
1888 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Uppsättningen af trängbataljonen hade så fortskridit, att densamma
vid utgången af år 1888 kunde förväntas vara afslutad. Åtgärder
borde derför vidtagas i syfte att anslaget till trängen blefve uppdeladt
å de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslagsmedlen med
afseende å de olika behof, hvarför de vore afsedda, borde hänföras.
Armé förvaltningen hade med anledning deraf hemstält, att före-
.nämnda belopp, 198,000 kronor, måtte uppdelas på följande anslag:
Trängen....................................................................................
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning (se
sid. 92).................................................................................................
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortifkationstruppernas hästar (se sid. 95) ......
Lega för hästar till artilleriets och forti fkationstrupper nas
exercis (se sid. 97).............................................................................
81,309: 60
34,520: 50
3,200: —
2,700: —
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och forti-
fikationstruppernas hästar (se sid. 98) .......................................... 15,500: —
Mathållninq för manskapet vid qamisonsreqementen (se
sid. 100) ............................................................................................... 31,205: 84
Försvarsverket till lands i allmänhet (se sid. 126)............ 23,601: 56
Transport 192,037: 50
87
Transport 192,037: 50
Inqvarteringskoshnader {se sid. 142)................................t..... 4,462: 50
Ved och ljus vid fästnings-och garnisonsorter {se sid. 147) 1,500: —
Summa kronor 198,000: —
y
Kongl. Maj:t, som ansåg det i Arméförvaltningens förslag ofvan
upptagna anslagsbeloppet till trängen 81,309: 60 böra afrundas till
81,310 kronor, samt att dertill borde läggas det för aflöning af en
andre bataljonsläkare erforderliga belopp, 1,630 kronor, om hvars upp¬
förande å trängens stat gjorts framställning under anslaget till Kron¬
prinsens husarregemente (se sid. 61), föreslog Riksdagen,
att minska anslaget till trängen......................................... 198,000: —
med _............................. ............................ 115,060: —
till kronor 82,940: —
Riksdagen biföll hvad Kongl. Maj:l sålunda föreslagit.
1889 års Riksdag:
Enär anslaget till trängen vore i 1889 års riksstat
upptaget såsom reservationsanslag, men detsamma dåmera,
sedan derifrån utginge endast aflöningsmedel, borde, i lik¬
het med alla öfriga så beskaffade anslag, få karakter af
allmänt anslag, uteslöts ordet reservationsanslag ur ansla¬
gets titel.
1890 års Riksdag anvisade för organisation af ytter¬
ligare en trängbataljon, förlagd å Karlsborg........„.................. 100,000: —
samt medgaf, att de besparingar, som under uppsätt-
ningstiden kunde å de för den nya trängbataljonen afsedda
medel beredas, finge af Kongl. Maj:t disponeras för be¬
stridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisa¬
tionens genomförande förenade utgifter.
Sistnämnda belopp skulle under förevarande anslag
uppföras såsom reservationsanslag.
1891 års Riksdag beslöt, att för genomförande af den
beslutade organisationen af en ny trängbataljon å Karlsborg
höja anslaget till trängen med...................................................... 97,789: —-
Transport 280,729: —
88
< . '•. • - ■ ; i. , 'i5 Transport 280,729: —
i;.", att för ökande af dagaflöningen till sergeanter och
stabstrmnpetare r höja samma anslag med 2,354 kronor för
hvardera bataljonen eller med tillsammans (jemt. sid. 37) 4,708: —
samt medgaf, att af anslaget till träugen, utom af 189Ö
års‘Riksdag såsom reservationsanslag uppförda 100,000
kronor, ytterligare 100,143 kronor eller tillsammans ett
belopp af 200,143 kronor finge såsom afsedt för den nya
trängbataljonen, i riksstaten upptagas såsom reservations¬
anslag med rättighet för Kongl. Maj:t att disponera derå
uppkommande besparingar för bestridande af uppsättnings-
kostnader och öfriga med genomförandet af den nya träng-
bataljonens organisation förenade kostnader._
Summa kronor 285,437: —
1892 års urtima Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen, att, med godkännande af den i
framlagda stater närmare angifna organisationen af Svea, Göta, Vendes
och Norrlands trängbataljoner jemte hvad som i staterna föreslagits
beträffande officerares, underofficerares och civilmilitär personals aflöning,
till organisationens genomförande under år 1893 anvisa utöfver de då
för Svea och Göta trängbataljoner anslagna medel ett extra anslag för
nämnda år af 6,000 kronor.
Riksdagen biföll denna Kongl. Maj:ts framställning.
Urtima Riksdagens beslut om användande för intendenturcorpsens
organisation af
aflöning åt 2 regementkommissarier å 2,895: —............... 5,790: —
» b 2 förrådsförvaltare å 1,800: —............... 3,600: —
Summa kronor 9,390
se sid. 6.
1893 års Riksdag: Kongl. May.ts proposition:
Enligt de beräkningar rörande kostnaderna för trängen under år
1894, som af t. f. chefen för trängen blifvit uppgjorda, erfordrades:
för Svea trängbataljon:
bataljonens stat, hvilken upp-
ginge till (se ofvan 82,940: 00
89
+ Ökning i dagaflöning till ser¬
geanter och stabstrumpetare
2,354: 00) .......................................
hvaraf kunde besparas.....................
för öfriga bataljoner, hvilkas
uppsättning ännu ej vore afslutad:
Göta trängbataljon.....................
Norrlands d:o ...........................
Vendes d:o ...........................
85,294: —
6,063: 93
144,131: 85
90,629: 17
6,247: 69
79,230: 07
241,008: 71
Summa (jemnadt tal) 320,238:
Härifrån borde afgå:
Det för bildande af särskildt anslag till
intendenturcorpsen afsedda belopp (se ofvan) . 9,390: —
Skillnaden mellan två l:ste och två 2:dre
bataljonsläkares aflöning (2 x 1,265) (se sid. 27) 2,530: —
11,920: —
Det erforderliga kostnadsbeloppet utgjorde sålunda kronor 308,318: —
Af detta belopp äskades såsom reservationsanslag kostnaden för
Göta, Norrlands och Vendes trängbataljon er (se ofvan)...... 241,008: 71
minskadt med nämnda afdrag för:
1 regementskommissarie vid Göta trängbataljon 2,895: —
1 förrådsförvaltare vid d:o 1,800: —
skillnaden mellan aflöning till en l:ste och en
2:dre bataljonsläkare vid dito........................... 1,265: — g ggp. _
eller i jemnadt tal kronor 235,048: —
Kongl. Majd föreslog alltså Riksdagen att höja anslaget till trängen
(se ofvan)......................................
|
........................................................ 285,437: —
|
med ......................................
|
......................................................... 22,881: —
|
|
till kronor 308,318: —
|
äfvensom medgifva att 235,048 kronor deraf finge upptagas
såsom reservationsanslag.
Riksdagen fattade sitt beslut i öfverensstämmelse med
Kongl Maj:ts förslag.
Transport 308,318: —
l a
90
Transport 308,318: —
1894 års Riksdag ökade för genomförande under år
1895 af trängens nya organisation anslaget till trängen med 74,045: —
till............................................................................................ kronor 382,363: —
hvaraf skulle upptagas såsom bestämdt anslag det belopp,
som vore af nöden till bestridande af befälsaflöning och
dylikt vid Svea trängbataljon, eller 91,206 kronor, och
återstoden 291,157 kronor, utgörande samtliga beräknade
kostnaderna för de tre öfriga bataljonerna, under anslaget
uppföras såsom reservationsanslag.
1895 års Riksdag böjde anslaget med .......................... 48,735: —
till............................................................................................. kronor 431,098: — * i
hvaraf 339,892 uppfördes såsom reservationsanslag1).
(Forts. sid. 166).
J) Jemförelse mellan de kostnader, hvilka för Trängen vid tiden för urtima Riksdagen
från nedannämnda anslag utgingo (med iakttagande dock af det för bildande af anslaget
till intendenturcorpsen gjorda afdrag), och de, som efter genomförande af den förändrade
organisationen, med tillämpning af urtima Riksdagens beslut, komme att för Trängen tagas
i anspråk (jemf. Hqt tablå 1, bil. G. och N.)
Förutvarande Blifvande
kostnader. kostnader.
Från anslaget till Trängen......................................................... 275,882: 12*) 267,076: —
» Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons-
läkarne (se sid. 27) ............................................. .............. 2,530: —
» Värfvade garnisontruppemas rekrytering och aflöning (se
sid. 93 och 94 not)......................................................... 34,520: 50 88,139: 50
» Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar
(se sid. 96 not) ............................................................... 3,200: — 8,640: —
Transport 313,602: 62 366,385: 50
*) Anslaget till Trängen utgick i 1892 års riksstat med (se sid. 88) 285,437: —
hvarifrån här afdragits:
dels till intendenturanslaget öfverförda (se sid. 88).....................
dels ett af urtima Riksdagen dubbelt beräknadt belopp 165 kronor,
utgörande inqvarterings- och servisersättning åt en regements¬
kommissarie vid Göta trängbataljon, men då i nämnda Riks¬
dags beräkningar anslaget till Trängen med ledning af
siffran å sid. 138 af 1892 års ligg. upptagits till 12 öre
för mycket, utföres af förstnämnda belopp endast...............
9,390:
164: 88
9.554- 88
Rest kronor 275,882: 12
91
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
Reservationsanslag k)
1875 års Riksdag:
I 1875 års riksstat fans upptaget ett anslag å 608,000 kronor med
titel »till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena ock till
samma manskaps rekrytering, förslagsanslag, högst». Detta anslag
fördelades af 1875 års Riksdag i två anslag under nedannämnda
rubriker och till följande i rundade tal utförda belopp, nemligen till
»värfvade garnisonstruppernas rekrytering, reservations¬
anslag» ....................................................................................... 70,000: —
och »värfvade garnisonstruppernas aflöning, förslagsanslag» 540,000: —
hvarjemte Riksdagen till bestridande af rekryterings- och aflöningskost-
Förutvarande Blifvande
kostnader. kostnader.
Transport 313,602: 62 366,385: 50
Från Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas
och trängens exercis (so sid. 97 not) .............................. 2,250: —
» Fou regering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifika¬
tionstruppernas och trängens hästar (se sid. 99 not) ..... 15,500: — 39,420: —
» Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena (se
sid. 102 not)..................................................................... 32,055: 62 81,096: —
» Försvarsverket till lands i allmänhet:
Fortifikationsdepartementets andel (se sid. 130 och 131 not) 6,000: — 22,000: —
Intendentsdepartements andel (so sid. 131 och 132 not) 17,924: — 72,031: 20
» Inqvarteringskostnader (se sid. 144 not)........................... 3,525: — 10,468: 50
» Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter (se sid. 149
not) ................................................................................ 1,500: 5,000:
Summa kronor 392,357; 24 596,401: 20
Kostnaderna för Trängen blefvo sålunda ökade till ....................................... 596,401: 20
från ............................................................................................................. 392,357: 24
eller med kronor 204,043: 96
>) För underlättande af rekryteringen vid värfvade armén medgaf 1874 års Riksdag,
att aflöningen till manskapet vid garnisonsregementena finge utgå efter vissa förändrade
grunder, i sammanhang hvarmed Riksdagen anvisade ett belopp af 608,000 kronor, hvilket
under rubrik »aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps
rekrytering, förslagsanslag, högst» uppfördes bland fjerde hufvudtitolns ordinarie anslag.
Samtidigt nedsattos anslagen till Lifgardet till häst, Husarregementet Konung Carl XV,
Svea lifgarde, Andra lifgardet, Svea, Göta och Yendes artilleriregementen, Fortifikationen
och Gotlands nationalbeväring med sammanlagdt 427,286 kronor 80 öre. (Jfr resp. anslag).
92
naderna för 2. sappörkompaniet på extra stat för år 1876 anvisade
10,314 kronor.
1876 års Riksdag uppflyttade sistnämnda belopp å ordinarie stat
sålunda, att anslagen ökades
» Värfvade garnisonstruppernas rekrytering»................................ 70,000: —
med rekryteringskostnader vid 2. sappörkompaniet............. 1,214: —
till 71,214: —
och
» Värfvade garnisonstruppernas aflöning»................................. 540,000: —
med aflöningskostnader vid 2. sappörkompaniet.................... 9,100: —
till 549,100: —
1877 års Riksdag beslöt att båda anslagen skulle såsom ett reser¬
vationsanslag under namn )>Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och
aflöning')') ställas till Kongl. Maj:ts fria disposition för de i namnet ut¬
tryckta ändamål (71,214 -i- 549,i00) ........................................... 620,314: —
hvarj emte be vilj ades:
dels de af Kong]. Maj:t såsom behöfliga befunna för¬
höjningar:
i rekryteringsanslaget ............................................ 100,141: —
och i aflöningsanslaget............................................. 123,106: 21 223 247- 21
dels ock för rekrytering och aflöning af 3. sappörkompaniet 15,650: —
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
krontal med......................................................................................... ...: 79
1887 års Riksdag godkände de af Kongl. Maj:t före¬
slagna grunder för upprättande af ett kompani volontärer
vid Norrbottens fältjägarecorps samt medgaf, att de för
personalen beräknade aflöningsbelopp, tillhopa 11,050 kronor
finge tillsvidare och intill dess medel kunde bekommas från
de dåmera vakanta, men till annat ändamål anslagna 99
rotarna vid corpsen, bestridas af anslaget till värfvade
garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från
dåvarande anslaget till trängen (se sid. 86) ........................... 34,520: —
Transport 893,732: —
93
Transport 893,732: —
1892 års urtima Riksdag medgaf,
att förenämnda belopp 11,050 kronor finge användas
för infanteriets omorganisation (se sid. 38),
att vid hvardera af Svea och Andra lifgardet finge in¬
rättas 2 nya korprals- och 2 nya vicekorpralsbeställningar,
för hvilka arfvoden skulle utgå från detta anslag; samt
att för genomförande af artilleriets omorganisation finge
användas de för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen
samt Vaxholms artillericorps afsedda anslagstillgångar (se
sid. 71).
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog att, vid bifall till förslaget om sam¬
manförandet af de för garnisonerade infanteriets befcils-
aflöning disponibla tillgångar (se sid. 39), minska före¬
varande anslag med ofvanberörda belopp ........................ 11,050: —
hvilket af Riksdagen bifölls* 1).
till kronor 882,682: —
(Forts. sid. 166).
’) Beräkning af anslagets stortok efter öfvergångstidens slut:
Anslaget utgick i 1893 års riksstat med (se ofvan) .................................... 893,732: ■—
Erforderlig ökning:
för infanteriets omorganisation (jemf. Hqt tablå
1, bil. J.) ................................................... 720: —
» kavalleriets omorganisation (jemf. Hqt tablå
1, bil. K.)................................................... 278,426: —
i> artilleriets omorganisation (se sid. 75 not) ... 534,330: 25
» fortifikationens omorganisation (se sid. 85 not) 116,098: —
» trängens omorganisation (so sid. 90 not) ...... 88,139: 50 j Q^y y^g. yg
hvarifrån dock bör afdragas:
för kavalleriets omorganisation (jomf. Hqt tablå
1, bil. I)) ................................................... 11,948: 33
samt förutvarande kostnad:
y> artilleriet (so sid. 75 not)........................... 416,631: 21
» fortifikationen (so sid. 85 not)..................... 110,518: —
Transport 539,097: 54 1,017,713: 75 893,732: —
94
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets,
fortifikationstruppernas och trängens hästar.
ReservationsanslagJ).
1875 ärs Riksdag uppförde anslaget, förut kalladt
»kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning»,
med dess förra belopp..................................................................... 90,242: 75
men med förändrad benämning af »remontering och skoning,
m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifika¬
tionstruppernas hästar».
1876 ärs Riksdag beviljade förhöjning af Svea ar¬
tilleriregementes remonterings- och skoningsanslag med 8,280: —
1877 års Riksdag höjde nedannämnda regementens
andelar af detta anslag med följande belopp:
Lifgardet till häst..................................................... 13,440: —
Husarregementet Konung Carl XV .................. 19,519: 95
Göta artilleriregemente ......................................... 7,500: —
och anslog för nya artilleristamhästar.................. 6,500: — 46,959: 95
Summa 145,482: 70
. Transport 145,482: 70
Transport 539,097: 54 1,017,713: 75 893,732: —
för trängen (se sid. 90 not) .............................. 34,520: 50
jemte Överskjutande anvisning.............................: 29 q. qq
- 573,618. 33 444 095; 42
Anslaget komme sålunda att ökas till ............................................. kronor 1,337,827: 42
samt om dertill ytterligare läggas ökade aflönings- och rekryteringskostnader
vid kronprinsens husarregemente (12,207: 52 + 7,121: 06) (se sid.
102 not och 132 not).......................................................................... 19,328: 58
till kronor 1,357,156: —
') Till remontering, skoning och medikamenter m. m. för värfvade kavalleriets och
artilleriets hästar beviljades af Rikets ständer vid 1828—30 årens riksdag för första
gången ett anslag af 30,771 Rdr 40 sk. bko. Efter att hafva till beloppet minskats vid
1834—35 och 1840—41 årens riksdagar, men ökats vid 1853—54, 1856—58, 1862—03,
1872, 1873 och 1874 årens riksdagar, upptogs detta anslag i 1875 års riksstat till
90,242 kr. 75 öre.
95
Transport 145,482: 70
samt omförde
till iwed och ljus vid fästnings- och garnisonsorter» (se
sid. 147) åtskilliga för lysning i artilleriregementenas
och fortifikationstruppernas stallar anvisade
belopp..................................................................... 3,391: 50
och till ffour agering af artilleriets, värfvade ka¬
valleriets och fortifikationstruppernas hästar»,
ett för underhåll vid Lifgardet. till häst af
vagnar och seldon anslaget belopp (se sid. 98) 1,500: — 4,891: 50
Rest kronor 140,591: 20
1880 års Riksdag ökade anslaget till närmast högre
kröntal med......................................................................................
1881 års Riksdag medgaf, att anslaget finge med
oförändradt belopp i riksstaten uppföras såsom reservations¬
anslag.
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från
dåvarande anslaget till Trängen (se sid. 86) ..........................
samt ändrade anslagets benämning till »Remontering och
skoning in. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, forti¬
fikationstruppernas och trängens hästar». _
Summa kronor 143,792: —
1802 års urtima RHesdag medgaf, att för genomförande af artille¬
riets omorganisation finge användas de för Svea, Göta och Vendes artille¬
riregementen afsedda anelagstillgångar (se sid. 71)1).
(Forts, sid. 17 G). *)
*) Beräkning af anslagets ställning vid öfvergångstidens slut:
Anslagets förutvarande belopp (se ofvan) ...................................................... 143,792: —
3,200: —
Transport 143,792: —
96
Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas
och trängens exercis1).
1875 års Riksdag uppförde anslaget, i riksstaten förut kalladt
»lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis», med
kontant .............................................................................. 20,495: 74
värdet af oindelt spannmål 18,049 kubikfot 5
kannor......................................................................■ 37,903: 95 58,399: 69
samt under förändrad benämning: »Lega för hästar till
artilleriets och fortifikationstruppernas exercis».
1877 urs Riksdag biföll, att förslagsvärdet å den i
anslaget ingående qvantitet oindelt spannmål (se ofvan) finge
förhöjas från 2 kronor 10 öre till 2 kronor 40 öre kubik¬
foten, hvarigenom samma förslags värde komme att utföras
med 43,318: 80 och anslaget sålunda erhålla en nominel
förhöjning af (43,318: 80 — 37,903: 95) ................................... 5,414: 85
Transport 63,814: 54
Transport 143,792: —
Erforderlig ökning:
För kavalleriets omorganisation (so Hqt tablå Ibil. K) 182,535: —
» artilleriets d:o (se sid. 75 not) 76,000: —
» fortifikationens d:o (se sid. 85 not) ...... 5,900: 12
» trängens d:o (se sid. 90 not) 8,640: — 273,075: 12
hvarifrån dock bör afdragas förutvarande kostnad:
För artilleriet (se sid. 75 not) .............................. 58,634: 08
» fortifikationen (se sid. 85 not) ........................ 2,212: 62
» trängen (se sid. 90 not) ................................ 3,200: —
jemte öfverskjutande anvisning.............................. ——: 80
64,047: 50 209,027; 62
Anslaget komme sålunda att ökas till ................................................ kronor 352,819: 62
') Rikets ständer vid 1828—30 årens riksdag anslogo till lega af hästar för artille¬
riets exercismöten 2,865 tunnor spannmål eller deremot svarande penningar. Vid 1856—58
årens riksdag ökades detta anslag med 11,262 Rdr 62 öre rmt och uppfördes i riksstaten
med 47,361 rdr 62 öre samt förhöjdes ytterligare vid 1862—63, 1865—66 och 1868
årens riksdagar till 55,294 Rdr 69 öre. Anslaget minskades vid 1871 års riksdag med
5,400 Rdr, men ökades ånyo vid 1872 års riksdag med 8,505 Rdr, hvadan det i följande
års riksstat upptogs till 58,399 Rdr 69 öre.
97
Transport 63,814: 54
1880 års Riksdag ökade anslaget för slutsiffrans jem¬
nande med ........................................................................................... 185: 46
och utförde beloppet såsom anvisning i kontant.
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från
dåvarande anslaget till trängen (se sid. 86) ............................. 2,700: —-
samt ändrade anslagets benämning till: »Lega för hästar till
artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis».
1889 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Å anslaget till Gotlands nationalbeväring (se sid. 105)
funnes under rubriken »diverse anslag» anvisadt till lega för
exercishästar vid nationalbeväringens artilleri ett belopp af
2,520 kronor. Då lämpligt vore, att denna medelsanvisning
sammanfördes med förevarande anslag, dit densamma på
grund af sin beskaffenhet egentligen hörde, föreslog Kongl.
Maj:t, att till detta anslag måtte få öfverföras berörda be¬
lopp..............................................................................,,........................ 2,520: —
hvilket förslag Riksdagen biföll.
1892 års urtima Riksdag medgaf, att för genom
förande af artilleriets organisation finge användas de för
Svea, Göta och Vendes artilleriregementen afsedda anslags-
tillgångar (se sid. 71). _
Summa kronor 69,220: —-)
(Forts. sid. 177).
....................... 58,860: —
....................... 8,110: —
....................... 2,250: -
Summa kronor 69,220: —
Vid öfvergångstidens slut komme för lögning af ifrågavarande hästar att erfordras:
För artilleriets behof (se sid. 75 not) ............................................................. 138,880: —
» fortifikationens behof (se sid. 85 not)...........................„....... 15,510: —
Summa kronor 154,390: —
’) Af detta belopp hafva utgått:
För artilleriets behof (so sid. 75 not)
» fortifikationens » (se sid. 85 not)
» trängens » (se sid. 91 not)
13
98
**■ j r . •.»v -»v • *
Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstrupper-
nas och trängens hästar.
Förslagsanslag. j
1875 års Riksdag uppförde anslaget, i riksstaten förut kalladt
»fouragering af artilleriets och ponto nierbataljonens samt värfvade kaval¬
leriets hästar», med förutvarande belopp.................................... 485,900: —
men under förändrad benämning: »fourragering af artil¬
leriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar».
1 i; ' . ■ < ; ;];} , rgiij
1877 års Riksdag omförde från anslaget »remontering
och skoning m. in.» (se sid. 95) . ........... 1,500: —
och beviljade för utfodring af 64 nya artilleri—
stamhästar..................................................... 23,000: —
Då detta förslagsanslag under flere år visat sig otill¬
räckligt (bristen år 1875 hade uppgått till 95,949 kronor
62 öre), höjdes anslaget utöfver hvad Kongl. Maj:t begärt
med ........................................................................................
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från
dåvarande anslaget till trängen ett för slutsummans af¬
rundande jern k a dt belopp af (se sid. 86) .................................
samt ändrade anslagets benämning till: »fourragering
af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas
och trängens hästar».
1892 års urtima Riksdag medgaf,
att för genomförande af artilleriets organisation finge
Transport 615,000: —
*) Till fourragering af värfvade kavalleriets och. artilleriets hästar anvisades för första
gången af Eikets Ständer vid 1828—30 årens riksdag 126,543 Rdr bko, i sammanhang
hvarmed de värfvade kavalleriregementenas anslag minskades. Förstnämnda anslag, som
vid 1853—54 årens riksdag sammanfördes med anslaget till fourragering af artilleriets
legda hästar och samtidigt ökades till 137,000 Rdr bko, förhöjdes ytterligare vid 1856—-
58 årens riksdag till 300,000 Rdr rmt, vid 1859—60 årens riksdag till 350,000 Rdr
rmt, vid 1862—63 årens riksdag till 390,000 Rdr rmt, vid 1872 års riksdag till 439,700
Rdr, vid 1873 års riksdag till 468,400 Rdr samt vid 1874 års riksdag till 485,900 Rdr.
24,500: —
'•Tb’!
89,600: —
V> > ■ X
’ k* 4 i •. . j.
15,000: —
99
Transport 615,000: —
användas de för Svea, Göta och Vendes artillerigementen
afsedda anslagstillgångar (se sid. 71), samt
att för intendenturcorpsens organisation finge användas
från detta anslag utgående aflöning:
till 1 kompanikommisearie vid Svea artillerirege¬
mente...............................................:......................150: T-TV -i , ■ ;j
till 1 regementskommissarie vid Göta artilleri¬
regemente ......................... 250:
till 1 regementskommissarie vid Vendes artilleri¬
regemente............................ 500: —
till 3 sqvadronskommissarier vid Kronprinsens
husarregemente ..................... 600: —•
Summa (se sid. 6) 1,500:
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog att, vid bifall till förslaget om
uppförande af ett särskild! anslag för intend'enturcorpsen (se
sid. 6), minska förevarande anslag med ofvan berörda be¬
lopp ...........................:.J.......................................1,500:
hvartill Riksdagen lemnade bifalll)
till kronor 613,500: —
(Ports, sid. 190).
b Beräkning af anslagets storlek Vid öfvergångstidens slut:
Anslagets belopp vid tiden för urtima Biksdagen (se ofvan) ........
Erforderlig förhöjning:
för kavalleriets omorganisition (se Hqt tablå 1.
Bil. K)........................ 594,137: 59
för artilleriets omorganisation (se sid. 75 not) ... 348,750: —
» fortifikationens d:o (se sid. 85 not) ... 34,370: —
» trängens d:o (se sid. 91 not) ... 39,420:
hvarifrån dock bör afdragas:
för bildande af anslaget till intendenturcorpsen
(so ofvan).................................................. 1,500: —
för kavalleriets omorganiation (so Hqt tablå 1 bil. D) 31,979: 58
samt förutvarande kostnad
för artilleriet,(se sid. 75 not)..,..................
» fortifikationen (se sid. 85 flét)...............
», trängen (se sid. 91 not).............
615,000:
1,016,677: 59
283,126
24,870
15,500
40
356,975: 98
Anslaget skulle sålunda komina att ökas till
659,701: 61
kronor 1,274,701: 61
100
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
Förslagsanslag').
1875 års Riksdag uppförde anslaget med dess förut¬
varande belopp.............................................. 800,000: —
jemte förhöjning i följd af dels brödspanmå-
lens afförande från de värfvade garni¬
sonstruppernas anslag samt indragning
af anslaget till spanna ålsupphandlings-
och bagerikostnader ............ 270,000: —
dels ock 2. sappörkompaniets
uppsättning............................. 16,920: —
i rundt tal 287,000: — ^ Qgy Q00- _
1876 års Riksdag minskade anslaget i sammanhang med
fyrverkarecorpsens indragning (se sid. 69) med............ 3,000: —•
Rest kronor 1,084,000: —
1877 års RiJcsdag anvisade för mathållning åt 3. sappör-
kompaniet ...............................................................................
1880 års Riksdag anvisade, utan förhöjning i anslagets
belopp, aflöning åt kronobagaren 450 kronor, hvilken
summa förut utgått från anslaget till Arméförvalt¬
ningen (se sid. 11).
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från dåva¬
rande anslaget till trängen (se sid. 86) i jemkadt
belopp..........................................................................................
1892 års Riksdag medgaf,
att för genomförande af artilleriets organisation finge
användas de för Svea, Göta och Vendes artilleriregemen-
Transport 1,132,000: — *)
*) Rikets Ständer vid 1856—58 årens riksdag beviljade ettj^årligt”förslagsanslag å
175.000 Rdr rmt till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Detta anslag
ökades vid 1859—60 årens riksdag till 200,000 Rdr, vid 1862—63 årens riksdag till
320.000 Rdr., vid 1872 års riksdag|till 358,000 Rdr., vid 1873 års riksdag till 386,000
Rdr., samt vid 1874 års riksdag till 800,000 Rdr.
17,000: —
31,000: —
101
Transport 1,132,000: —
ten samt Vaxholms artillericorps afsedda anslagstillgångar
(se sid. 71),
samt att för intendenturcorpsens organisation finge
användas aflöningsförmåner till:
1 regementskommissarie vid Svea artillerirege¬
mente ................................. 650: —
1 kompanikommissarie vid Svea artillerirege¬
mente ................................................ 150: —
1 regementskommissarie vid Göta artillerirege¬
mente ..................................................................... 400: —
1 regementskommissarie vid Vendes artilleri¬
regemente ......................*.............................. 1,000: —
3 sqvadronskommissarier vid Kronprinsens husar¬
regemente ä 200: — ....................................... 600: —
Summa (se sid. 6) kr. 2,800: —
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Anslaget, som under år 1891 öfverskridits med
210,236 kronor 94 öre, borde ökas med en nämnda be¬
lopp åtminstone i det närmaste motsvarande summa.
Denna summa kunde bestämmas till...... 150,000: —
Derifrån borde emellertid dragas ofvan-
nämnda för intendenturcorpsen afsedda belopp 2,800: —
Och föreslog Kongl. Maj:t att förevarande anslag
måtto ökas med .............................................................................. 147,200:
till kronor 1,279,200:
hvartill Riksdagen lemnaae bifall.1)
(Forts. sid. 189).
!) Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslaget utgick vid tiden för urtima ltiksdagen mod (so ofvan) ...... 1,132,000: —
Erforderlig ökning:
för infanteriets omorganisation (se Hqt tablå 1,
bil. J.).........................._............................ 438: —
» kavalleriets omorganisation (se Hqt tablå 1,
bil. K.) ...................................................... 209,819: 88 _____
Transport 210,257: 88
1,132,000:
102
OuO
Gotlands nationalbeväring ’)
: '* .li •' -ny i , SU': '! ■ J
1875 ärs Riksdag:
Anslaget som af 1874 års Riksdag bestämts
till............................................................ 144,240: 30
minskades med värdet af oindelt spanmål, 655
kubikfot ......................................4...................... 1,375: 50
» fortifikationens d:o (se sid. 85 not)...
» trängens d:o (se std. 91 not) -.
Det belopp, hvarmed anslaget höjdes af
1893 års Eiksdag utgjorde (se ofvan)..............
hvarifrån böra afdragas:
för bildande af anslaget till intendenturcorpsen
(se ofvan) ...................................................
» veterinärstatens organisation (jemt. Hqt tablå
I, bil. A., fol. n:o 1) .................... .........
> kavalleriets omorganisation (jemf. Hqt tablå
i, bil. d.,)....................-....'..............
samt förutvarande kostnad:
» artilleriet (se sid. 75 not).........
trängen (se sid. 91 not).a.,.
.....
210,257:
|
88
|
689,350:
|
36
|
124,508:
|
40
|
81,096:
|
—■
|
150,000:
|
—
|
2,800:
|
_
|
2,190:
|
—
|
14,574;
|
61
|
590,367:
|
33
|
123,150:
|
60
|
32,055:
|
62
|
till kronor 142,864: 80
,(1,132,000: —
1,255,212: 64
765,138: 16
490,074: 48
Anslaget lomme .sålunda att utgå med.................................... kronor 1,622,074: 48
och om härifrån afdragas till kronprinsens husarregementes rekryte¬
ring och aflöning (se sid. 94 not) ...............,f................................., 12,207: 52
kronor 1,609,866: 96
0 Vid 1812 års Riksdag anvisades af Rikets ständer ett anslag af 25,585 Rdr 16 sk.
bko till aflöning af ständigt befäl samt för manskapets underhåll under exercis och tjenst¬
göring under fredstid vid Gotlands nationalbeväring. Anslaget ökades vid 1834—35 årens
riksdag, för genomförande af lönereglering vid corpsen, till 33,000 Rdr bko, och vid
1840—41 årens riksdag, för förbättring i de till underbefäl och spel utgående löner, till
34,897 Rdr 37 sk. 4 rst. bko. Efter åtskilliga ytterligare beviljade tillökningar i anslaget,
bestämdes detsamma vid 1862—6,3 årens Riksdag, i sammanhang med öfverflyttning till
corpsen af artilleridepotkompaniet i Visby, till 138,363 Rdr 40 öre rmt, hvilket belopp
vid 1865—66 årens Riksdag blef, för legning af exercishästar, höjd! till 139,113 Rdr
40 öre rmt. Anslaget blef slutligen vid 1874 års Riksdag, för beredande af aflöning åt
militärbefålhafvaren å Gotland, ökadt till 144,240 Kronor 30 öre.
103
Transport 142,864: 80
hvarjemte för tillämpning af den nya löneregleringen såsom
extra anslag för år 1876 anvisades 56,301 kronor 50 öre.
■ 1 i-0 f • r. . {}>1. >v i * fl t*J < h‘t • i:it x, * S* O fi 5 • ;.{v>} ' j; ,; ‘ •* t t <•-1_> * * * ■ (?'; ’ j«»
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å
ordinarie stat.............................56,301: 50
samt beviljade för beredande af dagaflöning åt
regementsläkaren ........................................... ... 1,095: — ^ w
1880 års Riksdag afjemnade anslagets slutsumma med —: 70
V i.--O:,! ). r. ■■ , • ;:.1 •:;i 1. .>...f.'.•■ *: ■ ;<
1884 års Riksdag:
För beredande af dagaflöning under hela året åt de i
Visby garnisonerade, i daglig tjenstgöring varande officerare
af Gotlands nationalbeväring^ artillericorps, 1 kapten, 2
subalternöfiicerare och förste adjutanten, höjdes anslaget
med.........i,::....,..,.,...;.,:.......................1,735: -
■■■. r ■ ... . r„. ij,. o;. Summa 201,997: —
—- . . ... ;........... ... ............. . <;;j
1886 års Riksdag: Kongl. May.ts proposition:
Omorganisationen af bevaringstrupperna.
1 ' ■ ; ' i | 7
Gotlands nationalbeväring:
I följd af värnpligtslagens tillämpning å innevånarne på Gotland,
syntes en ombildning af Gotlands nationalbeväring vara af behof på¬
kallad.
All den aflöning, som till personalen utginge för år eller för tjenst¬
göring mellan de årliga vapenofningarne, hade blifvit upptagen i en
törslagsstat, hvaremot den aflöning, som tillkomme vid de ärliga vapen¬
öfning arne med beväringen, skulle, såsom dittills egt rum, utgå från
anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning av.
Kostnaderna i gällande stat för nationalbeväringen vipp¬
galge till (se ofvan)........................... ........................................... 201,997: —
den föreslagna statens summa'Vore . ...i:............................:... 185,254: 25
1 v- ° _. ■' ■. ..C. !,'■ f ■■■........ . 7.....
hvadan uppstode i besparing...................................... kronor 16,742:, 75
104
Blekinge, Hallands och Vesternorrlands läns beväring:
Dessa 3 län vore i saknad af stamtrupp. Beväringsmanskapets
öfvande derstädes hade icke kunnat fullgöras utan att befäl, spel och
såsom instruktörer lämpliga soldater från andra trupper beordrats till
förstärkande af de otillräckliga kadrerne inom länen. Kongl. Maj:t
ansåge dessa brister böra afhjelpas derigenom, att inom Blekinge län
marinregementet ersattes med eu beväringscorps och att inom Hallands
och Vesternorrlands län de redan befintliga beväringscorpserna erhöllo
nödig utveckling, d. v. s. att inom hvart och ett af länen anordnades
en beväringscorps med fulltalig befälskader för en bataljon. De fram¬
lagda staterna för Hallands, Vesternorrlands och Blekinge bataljoner
vore hvarandra fullkomligt lika.
Den besparing, som vid införandet af den nya organisationen af
Gotlands nationalbeväring uppkomme i dess stat, jemte det då till
marinregementet utgående anslag, hvilket blefve tillgängligt i den mån,
den vid regementet ännu qvarvarande personalen derifrån aflinge, blefve
tillräckliga att betäcka de kostnader, som tillkomme för den nya orga¬
nisationens genomförande vid de tre beväringscorpserna på fastlandet.
Gällande stater för ifrågavarande truppförband uppgingo samman-
lagdt till............................................................................................... 310,677: —
De föreslagna staternas slutsummor voro upptagna till
följande belopp:
Gotlands nationalbeväring....................................... 185,254: 25
Hallands bataljon......................................... 40,902: 50
Vesternorrlands » 40,902: 50
Blekinge » 40,902: 50 307?961: 75
Besparing Kronor 2,715: 25
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen:
att, med godkännande af omförmälda förslag till stat för Blekinge
bataljon och till nya stater för Gotlands nationalbeväring samt Hallands
och Vesternorrlands bataljoner, medgifva, att ej mindre Gotlands national-
bevärings dåvarande anslag till den del, som för nationalbeväringens
nya stat icke behöfde tagas i anspråk, än äfven marinregementets
anslag, allt efter det medel å dessa begge anslag blefve tillgängliga,
finge från och med år 1887 och intilldess slutlig reglering af veder¬
börande anslag kunde ega ruin, användas i mån af behof till genom¬
förandet af de föreslagna staterna för Blekinge, Hallands och Vesternorr¬
lands bataljoner;
105
samt att, i sammanhang med tillämpning vid Gotlands national-
bevärings artillericorps af förändrade grunder för stammanskapets an¬
ställning, tjenstgöring och aflöning, denDa artillericorps’ nummerstyrka
finge efter hand ökas från 75 till 100 man.
Under vilkor att den till militärbefälhafvaren på Gotland utgående
inqvarteringsersättning skulle vid den dåvarande tjensteinnehafvarens
afgång upphöra, biföll Riksdagen Kongl. Maj:ts framställning i allo.
1889 års Riksdag medgaf, att från förevarande anslags
belopp (se sid. 103).................................................................... 201,997: —
finge till anslaget »lega till hästar för artilleriets, fortifikations-
truppernas och träng ens exercis» (se sid. 97) öfverföras det
belopp ........................................................................................... 2,520: —
som funnes anvisadt till lega för exercishästar vid national-
beväringens artilleri, hvadan anslaget minskades till........ 199,477: —
1890 års Riksdag:
För beredande åt regementsintendenten vid national-
beväringen af dagaflöning med 3 kronor under de vanliga
vapenöfningarna höjdes anslaget i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag med ....................................................................
1891 års Riksdag beslöt att, för ökande af dagaflö-
ningen till de vid nationalbeväringen anstälde bataljons¬
adjutanter, sergeanter och spel från 40 till 80 öre,
höja förevarande anslag (se sid. 37) med............................
1892 års urtima Riksdags beslut om anslagets använ¬
dande till eu del för infanteriets omorganisation se sid. 38
Transport 200,509: -—
Staten för Gotlands nationalbeväring bestämdes af 1886 års Riksdag
till................................................................................................................. 185,254: 25
detta belopp minskades (se ofvan) med.......................................... 2,520: —
men ökades med (180 + 852) ..................................................... 1,032: — j ^gg._
Slutsumman af 1891 års stat utgjorde sålunda ................................ kronor 183,766: 25,
hvaraf voro upptagna under titlnrne »militärbefälhafvare med stab och civilpersonal» samt
»infanteri» tillhopa 149,813: 50, »artilleri» 28,456: 05 och »särskilda anslag» (expens-
rnodel) 5,496: 70.
180: —
852: -1)
14
106
Transport 200,509: —
1893 års Riksdag, som, i enlighet med Kongl. Maj:ts
förslag, medgaf, att af förevarande anslag finge öfver-
föras:
till det nya anslaget till intendenturcorpsen
(se sid. 6) .................................................. 2,980: —
» anslaget till det icke garnisonerade infan¬
teriets befälsajlöning.............................. 169,072: 95
» anslaget till Gotlands artillericorps (se
sid. 39) ....... 28,456: 05
Summa kronor 200,509: —,
samt beslöt, att anslaget till Gotlands nationalbeväring
skulle ur riksstaten afföras (se sid. 39).
Hallands bevaring1).
1875 års Riksdag uppförde anslaget med dess förut¬
varande belopp.................................................................................. 7,500: —
hvarjemte för den nya lönestatens tillämpning för år 1876
anvisades ett extra anslag af 5,160 kronor.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å
ordinarie stat......................................................................................... 5,160: —
Summa kronor 12,660: —
1886 års Rilssdag godkände i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag
ny stat för Hallands bataljon till belopp af 40,902 kronor 50 öre. (Riks¬
dagens beslut om anvisande af medel till statens genomförande m. m.
se redogörelsen sid. 104).
1892 års urtima Riksdags beslut om anslagets användande för
infanteriets omorganisation (se sid. 38).
__ •
') Till Hallands beväringsbataljon anvisade 1817—18 årens riksdag 3,460 Rdr bko,
hvilket belopp vid 1856—58 årens riksdag ökados till 7,500 ltdr rmt.
107
1893 års Riksdag beslöt, i enlighet med Kcragl. Maj:ts förslag,
att förevarande anslag, som öfverfördes till det nya anslaget ndet icke
garnisonerade infanteriets befäl saflöniny» (se sid. 39), skulle ur riks-
staten afföras.
Vesiernorrlands bevaring1).
1875 års Riksdag uppförde anslaget, benämndt »Vesternorrlands
beväring, lönefyllnad», med dess förutvarande belopp............ 6,295: —,
hvarjemte Riksdagen för genomföring af den beslutade löne-
reg-lerin^en beviljade för år 1876 på extra stat ett belopp
af 11,220 kronor.
1876 års Riksdag uppförde sistnämnda belopp å
ordinarie stat......................................................................................... 11,220: —
1877 års Riksdag öfverflyttade till detta anslag från
»kavalleri- och infanteriregementena» (sid. 30) ....................... 13,905: —,
hvarigenom förevarande anslag kom att omfatta hela aflö-
ningen för bataljonen, och blef derför ordet »lönefyllnad»
ur titeln uteslutet. _
Summa 31,420: —
1886 års Riksdag godkände, i enlighet med Kongl. Maj:ts för¬
slag ny stat för Vesternorrlands beväringsbataljon till belopp af 40,902
kronor 50 öre* 2 3). (Riksdagens beslut om anvisande af medel till statens
genomförande m. in. se redogörelsen sid. 104).
1887 års Riksdag, som till organisation af en stamtrupp vid
Vesternorrlands bataljon beviljade ett årligt anslag af 26,643: 75, med-
J) Detta anslag uppfördes såsom nytt af Rikets ständer vid 1856—58 årens riksdag
med 6,295 lldr rmt.
2) Enligt donna stat, hvari, bland annat, upptogs aflöning till volontärer med till¬
hopa 5,992 kr. 50 öre, skullo dagaflöning utgå för tjenstgöring mellan de årliga vapen-
108
gaf, att detta belopp jemte de å bataljonens stat till volontärers aflöning
uppförda 5,292: 50, sistnämnda belopp i den mån det för ändamålet
blefve disponibelt, finge under benämning: »aflöning till stamtrupp vid
Vesternorrlands bataljon», såsom ett särskildt reservationsanslag uppföras
(se sid. 109).
1892 års urtima Riksdags beslut om anslagets användande för in¬
fanteriets omorganisation (se sid. 38).
1893 års Riksdag beslöt, att förevarande anslag, som öfverfördes
till det nya anslaget till det '»icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning»
(se sid. 39), skulle ur riksstaten afföras.
Aflöning till siamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.
Reservationsanslag.
1887 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Genom den vid 1886 års Riksdag faststälda staten för Vesternorr¬
lands bataljon (se sid. 107) funnes redan derstädes upptaget allt det
för mobilisering af en bataljon nödiga antal befäl och underbefäl.
Den behöfliga aflöningen för en fredsstyrka af 300 man beräk¬
nades till .............................................................................................. 31,936: 25
Om härifrån droges de af 1886 års Riksdag till aflöning åt
korpraler och volontärer vid Vesternorrlands bataljon å
staten uppförda (se ofvan) ..................................................... 5,292: 50
återstode ett ökadt aflöningsbelopp af.......................... kronor 26,643: 75
öfningarne jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas
befäl och under de årliga vapenöfning»™© af anslaget Ull beväringens vapenöfning ar. Portion
åtnjötes af underofficerare och spel under vapenöfningarne i likhet med, beväringsmanskapet
samt utginge för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning
från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl, från hvilket anslag jemväl bestredes
löner och arfvoden åt volontärer under de årliga vapenöfningarne vid bataljonen.
109
Derest en volontärskola upprättades vid Vesternorrlands bataljon
samt undervisningen vid densamma ordnades i likhet med hvad som
egde rum vid volontärskolan å Karlsborg, skulle femte militärdistrik¬
tets volontärers undervisning kunna förläggas till denna skola. Anslaget
till volontärskolor (se sid. 120) borde bestrida kostnaden för denna
skola likasom för de öfriga volontärskolorna.
Kongl. Maj:t föreslog i anledning häraf Riksdagen,
att, med godkännande af grunderna för organisationen af en stam-
trupp vid Vesternorrlands bataljon jemte hvad som föreslagits beträf¬
fande personalens aflöning, Riksdagen måtte till genomförande af denna
del af bataljonens organisation bevilja ett årligt anslag af 26,643: 75;
att vid bifall härtill detta anslags belopp jemte de
redan å bataljonens stat till volontärers aflöning uppförda
5,‘292: 50, sistnämnda belopp i den mån det för ändamålet
blefve disponibelt, måtte få under benämning: »aflöning till
stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon», såsom ett reser¬
vationsanslag uppföras näst efter anslaget till Vesternorr¬
lands beväring;
samt att de besparingar, som å dessa för aflöningen
afsedda medel under uppsättningstiden kunde uppkomma,
måtte få af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af upp-
sättningskostnader och öfriga med organisationens genom¬
förande förenade utgifter.
Till detta Kongl. Maj:ts förslag lemnade Riksdagen
bifall.
1888 ars Riksdag höjde anslaget, till undvikande af
öretal i riksstaten, med.....................................................................: 25
Summa kronor 26,644: —
1892 års urtima Riksdags beslut om anslagets användande för
infanteriets omorganisation (se sid. 38).
1898 års Riksdag beslöt, att förevarande anslag, som öfverfördes
till det nya anslaget till det "»icke garnisonerade infanteriets befälsaf aning»
(se sid. 39) skulle ur riksstaten afföras.
no
Aflöning til! stamtrupp vid Blekinge bataljen.
Reservationsanslag.
1885 års Riksdag:
Kongl. Maj:t hemstälde, att från anslaget till marinregementet (se
sid. 80) måtte öfverflyttas ................................................. kronor 99,000: —
och upptagas såsom anslag för garnisonskommendering i Karlskrona, samt
att detta senare anslag måtte erhålla natur af reservationsanslag.
Riksdagen hade inhemtat, att kommenderingen hufvudsakligast vore
afsedd att ersätta och motsvara andra årets rekrytmöte och den för¬
beredande korpralskolan, från hvilka i allmänhet å mötesplatsen försig¬
gående öfningar det till Karlskrona kommenderade manskapet skulle
befrias. Då denna kommendering komme att medföra olägenhet och
tunga för det kommenderade manskapet och i följd deraf äfven för
rust- och rotehållarne, samt det alltså vore med billighet öfverensstäm¬
mande, att det kommenderade manskapet erhölle någon förhöjd aflöning,
hvartill anslaget torde lemna tillgång, beslöt Riksdagen, jemte bevil¬
jande af anslaget, medgifva Kongl. Maj:t rätt att deraf bereda lämplig
förhöjning i den aflöning, som bestodes det till garnisonstjenst i Karls¬
krona kommenderade indelta manskap.
1886 års Riksdag godkände, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,
stat för Blekinge bataljon till belopp af 40,902 kronor 50 öre1). (Riksdagens
beslut om anvisande af medel till statens genomförande m. m. se redo¬
görelsen sid. 104).
1889 års Riksdag beslöt:
att anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona, 99,000
kronor, skulle ur 1890 års riksstat utgå;
att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet omförmälda grunder
för organisation af en stamtrupp vid Blekinge bataljon jemte hvad deri
föreslagits beträffande personalens aflöning, bevilja till uppsättning af
en stamtrupp vid nämnda bataljon å 300 man äfvensom till underhållet
af densamma vid volontärskolan ett årligt anslag af kronor 60,000: —;
0 Se sid. 107.
in
att detta anslagsbelopp, jemte de redan å bataljonens stat till volon-
tärers aflöning uppförda 5,292 kronor 50 öre, sistnämnda belopp i den
mån det för ändamålet blefve disponibelt, skulle under benämning
»aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon, reservationsanslag» upp¬
föras näst efter anslaget till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon; samt
att såväl de behållningar, hvilka under år 1889 kunde uppkomma
å anslaget till garnisonskommendering i Karlskrona, som ock de be¬
sparingar, hvilka under uppsättningstiden kunde å anslaget till Blekinge
bataljons stamtrupp uppkomma, finge af Kongl. Maj:t disponeras för
bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter.
Härjemte beviljade Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i sär¬
skild proposition derom gjorda förslag, å extra stat för år 1890 ett be¬
lopp af 39,000 kronor att användas till uppsättningskostnader för
Blekinge bataljon och öfriga med genomförandet af den beslutade
organisationen utaf nämnda bataljon förenade utgifter.
1892 års urtima Riksdags beslut om anslagets användande för
infanteriets omorganisation (se sid. 38).
1893 års Riksdag, som, i enlighet med Kong]. Maj:ts förslag, med-
gaf att af förevarande anslag finge öfverföras:
till anslaget för det icke garnisonerade infanteriets befäls-
af örning............................................................................................. 26,391: 25
och anslaget för det icke garnisonerade infanteriets och kaval¬
leriets vapenöfning1 (se sid. 40 och 55).............................. 33,608: 75
Summa kronor 60,000: —,
beslöt, att anslaget för aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon
skulle ur riksstaten afföras (se sid. 39).
112
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Förslagsanslag').
1875 års Riksdag uppförde anslaget, i riksstaten med
samma belopp som nästföregående Riksdag............................. 651,000: —
1878 års Riksdag omförde hit från »försvarsverket till
lands i allmänhet» (se redogörelsen sid. 54) ........................... 1,500: —
1886 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, för den nya värn-
pligtslagens tillämpning och till förbättring af bevärings¬
manskapets aflöning under öfningarna samt vid marscher
till och från mötena, höja förevarande anslag med............... 270,000: —
Riksdagens beslut:
Dagajlöningen borde bestämmas till det af 1882 års landt-
försvarskomité beräknade belopp af 20 öre. För den af
Kongl. Maj:t till 30,000 man beräknade beväringsstyrkan
betingades härigenom en förhöjning i anslaget af ytter¬
ligare ................................................................................................... 120,000: —
hvilket belopp Riksdagen, som biföll Kongl. Maj:ts propo¬
sition i öfrigt, anvisade utöfver hvad Kongl. Maj:t äskat.
Transport 1,042,500: — *)
*) Sedan Rikets ständer vid 1812 års riksdag beslutat införande af allmän bevärings¬
skyldighet samt i anledning deraf vid nämnda och följande riksdagar anvisat medel till
beväringsinrättningens ordnande, beviljades vid 1828—30 årens riksdag för första gången
ett årligt anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar af 60,000 Rdr. bko. Detta anslag
ökades vid 1834—35 årens riksdag till 80,000 Rdr bko samt erhöll vid 1840—41 årens
riksdag förslagsanslags natur, i sammanhang hvarmed bestämdes att, derest anslaget
befunnes otillräckligt för eu öfningstid af tolf dygn, bristen skulle fyllas af riksgälds-
kontoret. Efter det anslaget vid 1847—48 årens riksdag höjts till, 120,000 Rdr bko, blef
detsamma vid 1856—58 årens riksdag ökadt till 458,333 Rdr rmt samtidigt med in¬
förande af 30 dagars öfningstid, fördelad på två år. Anslaget ökades ytterligare vid
1870 års riksdag till 600,000 Rdr och vid 1874 års riksdag till 651,000 kr. för beredande
af förbättrad utspisning åt beväringsmanskapet likasom vid indelta arméns och Yermlands
fältjägarecorps’ vapenöfningar (Jfr sid. 53 not).
113
Transport 1,042,500: —
**UWB*r '
1888 års Riksdag. Kongl. Maj:ts proposition:
Från och med år 1889 skulle fastlandsbeväringens öf-
ningstid ökas med två dagar, och hade den förändring i afse¬
ende å beväringens å Gotland öfningstid redan från och
med ingången af år 1887 inträda att första klassen af be-
väringen derstädes öfvats 30 dagar samt hvardera af 2:a
och 3:e klasserna 12 dagar. Då dessa förändringar påkal¬
lade förhöjning uti förevarande anslag, hemstälde Kongl.
Maj:t att anslaget måtte ökas med ............................................. 78,000: —
hvilket förslag blef af Riksdagen bifallet.
1889 års Riksdag:
Riksdagen hade fäst sin uppmärksamhet vid att anslaget under
de senaste 10 åren öfverskridits med i medeltal omkring
400,000 kronor. Af denna anledning beslöt Riksdagen,
anslagets höjande med ett belopp af................................ 279,500: —
1890 års Riksdag.
Med hänsyn dertill att beväringens öfningstid från med och
år 1891 skulle tillökas med ytterligare 2 dagar före¬
slog Kongl. Maj:t, att anslaget måtte höjas med ......... 72,000: —
Denna hemställan bifölls af Riksdagen.
1891 års Riksdag:
Denna Riksdags beslut om höjning i sergeanternes vid
armén dagaflöning från 40 till 80 öre, se anslaget »indelta
arméns befälsaflöning» sid. 36 och följ.
1892 års lagtima Riksdag:
I sammanhang med framställning om ytterligare ökning
af beväringens vapenöfningar, föreslog 'Kongl. Maj:t, att
förevarande anslag måtte höjas med 798,000 kronor.
Transport 1,472,000: —
15
114
Transport 1,472,000: —
Då detta förslag ej vann Riksdagens bifall, men, enligt
redan gällande bestämmelser, beväringens å fastlandet
öfningstid under år 1893 i hvarje fall skulle ökas med
2 dagar, hvadan medel till bestridande af kostnaderna
för denna förlängda öfning borde beredas, föreslog
Kongl. Maj:t i särskild proposition, att anslaget måtte
höjas med samma belopp, som vid 1890 års Riksdag
eller ................................................................................................ 72,000: —
och bl ef sistnämnda förslag af Riksdagen bifallet.
1892 års urtima Riksdag:
T. f. chefen för generalstaben hade framlagt följande
beräkning af de ökade kostnader, hvilka, i händelse för¬
slaget till den förbättrade härordningen antoges, komme att i
följd af de utsträckta beväringsöfningarne falla på före¬
varande anslag:
2,124,000 tjenstgöringsdagar å 0,90 kronor
(deraf 0,so till dagaflö-
ning) ................................. 1,911,600: —
Inskrifnings-, färds-, mönst¬
rings-, m. fl. fasta kost-
kostnader 551,452: 50
hvarifrån borde
afföräs såsom
beräknadt å
Intendentur-
corpsen (se
8id' 6) .....: al’8°2; 60 520,150: - 2)43i)760: -
Lega för hästar vid indelta
kavalleriet, 180 hästar
i 90 dagar eller 16,200
dagar å kr. 0,75 ............ 12,150: —
Lega för hästar vid artille¬
riet, 720 hästar i 14
dagar eller 10,080 dagar
å 2,50 kr............................ 25,200: *—
Transport 37,350: — 2,431,750: —
1,544,000:
Transport 37,350: —
Lega för hästar vid fortifi¬
kationen 80 hästar i 45
dagar eller 3,600 dagar
å 2,50 kr......... ................ 9,000: —
Lega för hästar vid trängen
108 hästar i 111 da¬
gar eller 11,988 dagar
å 2,50 kr............................ 29,970: —
Fourragering af förestående
1,088 hästar uti 41,868
dagar å, 0,95 kr................ 39,774: 60
Fourragering af 36 stam-
hästar vid indelta kavalle¬
riet för underbefäl, in¬
struktörer och spel i 90
dagar eller 3,240 dagar
å 0,95 kronor .................. 3,078: —
2,431,750: — 1,544,000: —
76,320: —
42,852: 60
Underhåll af hästutrednings- och sadel-
munderingspersedlar vid indelta och
värfvade kavalleriet i 64,800 dagar å
0,n kronor................................................ 7,128: —
Munderingsslitningsersättning till un¬
derbefäl vid indelta armén och Vermlands
fält]' ägarecorps:
a) vid infanteriet för 516 sergeanter i 68
dagar eller 35,088 dagar å
0,03 kr.................................... 1,052: 64
vid infanteriet för 1,800 man i
68 dagar eller 122,400 dagar
å 0,37 kr................................. 45,288: —
b) vid kavalleriet för 9 sergeanter
i 90 dagar eller 810 dagar
å 0,oi kr................................. 8: 10
vid kavalleriet för 27 man i 90 da¬
gar eller 2,430 dagar å0,40 kr. 972: — 47,320: 74
Transport 2,605,371: 34 1,54^000: —
116
Transport 2,605,371: 34 1,544,000: —
Anslagets belopp enligt riksstaten för år
1893 vore...................................................... 1,544,000: —
hvadan erforderliga ökningen af anslaget
skulle utgöra kronor............................... 1,061,371: 34
Kongl. Maj:t gillade dessa beräkningar och föreslog
Riksdagen, att till bestridande af kostnaderna för de ifråga¬
satta förlängda beväringsöfningarna under år 1893 anvisa,
utöfver de belopp, som enligt gällande bestämmelser
finge af anslaget till »beväringsmanskapets vapenöfning cm,
till »försvarsverket till lands i allmänhet» (se sid. 128 och följ.)
samt till »byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. mj> (se
sid. 140) för samma år toges i anspråk, ett extra anslag
för år 1893 af 452,300 kronor.
Urtima Riksdagen beslöt att för utsträckning af be¬
väringsmanskapets vapenöfningar och för ökande af be¬
väringsmanskapets dagaflöning till 50 öre för öfning sdag, an¬
visa— utöfver de belopp, som enligt gällande bestämmelser
finge af sistnämnda tre anslag för samma öfningar tagas i an¬
språk -— för år 1893 ett belopp af 467,150 kronor, samt
medgaf, att för infanteriets omorganisation finge af
förevarande anslag användas 115,123 kronor (se sid. 38)
och för intendenturcorpsens organisation (se sid. 6) 31,302
kronor 50 öre.
1893 års Riksdag. Kongl Maj ds proposition:
Då bestämmelserna om de ökade vapenöfningarna för
de värnpligtige fullständigt trädde i kraft, erfordrades
en höjning i detta anslag af (se ofvan) ........................ 1,061,371: 34
Under år 1894, då endast de värnpligtige vid kavalleriet
erhölle dagaflöning för fulla 90 dagar, under det att
de värnpligtige, som tilldelats de öfriga vapenslagen,
vore berättigade till sådan aflöning för allenast 66
dagar, utgjorde enligt särskild utredning det med
anledning af urtima Riksdagens beslut om förhöjda
dagaflöningen (se ofvan) nödiga anslagsbeloppet en
summa i jemn t tal af......................................................... 406,450: —
Det behöfliga anslagsbeloppet skulle sålunda utgöra kronor 3,011,821: 34
Transport 3,011,821: 34
117
Transport 3,011,821: 34
men härifrån borde dragas:
dels förenämda belopp .......................................... 115,123: —
som skulle öfverflyttas till det icke garnisone-
rade infanteriets och kavalleriets vapenöf-
ningar och
dels det för bildande af särskilt anslag till inten-
denturcorpsen afsedda belopp (se ofvan) 31,302: 50 425- 50
hvarefter återstode såsom erforderligt anslagsbelopp kronor 2,865,395: 84
eller i jemnadt tal 2,865,000 kronor.
Kongl. May.t hemstälde derför att förevarande an¬
slag.......................................................................... 1,544,000
måtte ökas med................................................ 1,321,000
till kronor 2,865,000: —
Riksdagen beslöt att för det dåvarande ej bifalla Kongl.
Maj:ts förslag om öfverflyttande till anslaget för det
icke garnisonerade infanteriets •och kavalleriets vapenöf-
ningar af.................................................................................. 115,123: —
men biföll Kongl. Maj:ts förslag i öfrigt, hvadan Riks¬
dagen uppförde förevarande anslag till ett förhöjdt.
belopp af i jemnadt tal kronor......................................... 2,980,500: —
1894 ars Riksdag. Kongl. Maj ds proposition:
Under år 1895 komme beväringen jemväl vid infanteriet,
artilleriet, fortifikationen och trängen att hafva genom¬
gått 90 dagars utbildning. Vid 1892 års urtima
Riksdag hade hela kostnaden för den ökade dagaf-
löningen åt beväringen beräknats komma att uppgå
till kr................................................................ 637,200: —
hvadan och då häraf för år 1894 beviljats 406,450: —
ett belopp af.................................................................................... 230,750: —
nu återstode att bevilja.
Riksdagen medgaf, att förevarande anslag ökades med
sistnämnda belopp till kronor............................................. 3,211,250:-1)
(Forts. sid. 184). *)
*) Beräkning öfver anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslagets belopp utgjorde vid tiden för urtima Riksdagen (se ofvan)
1,544,000: —
Transport 1,544,000: —
118
Volontärskolor.
Förslagsanslag.
1877 års Riksdag:
Kongl. Maj:t äskade af denna Riksdag till bestridande af de kost¬
nader, som komme att förorsakas af föreslagen förändring i värnpligtiges
öfningar m. m., en förhöjning i anslaget »beväringsmanskapets vapen-
öfningar» af 995,500 kronor, hvilket förslag dock ej vann Riksdagens
bifall. Nämnda förhöjning var emellertid äfven beräknad
för underhåll, mundering sslitning och servis m. m. för volontär skolan
å Karlsborg, dertill skulle erfordras 243,000 kronor årligen, hvaraf dock
för år 187*8 under tiden från den 20 september endast 71,000 kronor, och
för underhåll, mundering sslitning och servis m. m. för volontär skolan
å Vadstena slott, hvartill skulle erfordras 175,000 kronor årligen, men
för år 1878 endast 50,500 kronor.
Riksdagen, som erkände vigten af att våra trupper, såvidt möjligt
vore, blefve försedda med tillräckligt och väl utbildadt underbefäl, och
ansåge de af Kongl. Maj:t föreslagna volontärskolorna vara ett godt
medel för att genom den undervisning, som i dem kunde meddelas,
vinna ökad tillgång till dugliga underbefälsämnen, fann likväl af det
dåvarande volontärsantalet icke anledning antaga en sådan tillökning
af volontärerne, att två skolor skulle vara för de närmaste åren behöf-
liga, och stannade vid valet af den ort, der skolan borde vara belägen,
af »lätt insedda skäl» vid Karlsborg, hvadan Riksdagen endast på det
sätt biföll Kongl. Maj:ts framställning, att för underhåll, munderings- * I
Transport 1,544,000:
Ökning:
i följd af beväringsöfningarnes utsträckning (jemt. Hqt tablå
I bil. It.)................................................................... 1,698,571: 34
Minskning:
för bildande af anslaget till intendenturcorpsen
(se ofvan)................................................ 31,302: 50
genom infanteriets omorganisation (jemt. Hqt
tablå I bil. C.) ........................-.............. 115,123: —
genom artilleriets omorganisation (se sid. 75 not) 1,188: — 147,613: 50 1,550,957: 84
hvadan anslaget komme att ökas till ............................................ kronor 3,094,957: 84
119
slitning och servis m. m. för en volontärskola å Karlsborg på ordinarie
stat uppfördes ett förslagsanslag af kronor 71,000:
under titel » Volontär skolan å Karlsborg».
1S7S ars Riksdag anvisade fyllnaden i ofvanberörda
belopp 243,000 kronor med............................................................ 172,000: —
1881 ars Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
De för kavalleriets volontärskola afsedda byggnaderna å
Ladugårdsgärdet komme att blifva färdiga så tidigt, att
samma skolas öppnande kunde ega rum i juli 1881, hvadan
medel från denna tidpunkt erfordrades till aflöning och
underhåll m. m. för skolans personal och till underhåll för
hästarne. Enligt beräkning uppginge de härför uppkom¬
mande kostnader för tiden från den 15 juli 1881 intill
samma års slut till 35,000 kronor och för helt kalenderår
till 67,000 kronor. Medel härtill skulle lämpligen kunna
anvisas i sammanhang med dem, som utginge till Volontär-
skolan å Karlsborg, å hvars anslag under åren 1880 och
1881 beräknades uppkomma eu behållning af 50,000 kronor.
Arméförvaltningen hade derför hemstält, att medel för
den nya kavallerivolontärskolan måtte föreslås af Riksdagen
anvisade på det sätt, att 1881 års utgifter för skolan finge
bestridas från 1881 års anslag för infanterivolontärskolan
å Karlsborg, ökadt med behållningarne å samma anslag
under år 1880, samt att för år 1882 och framgent i stället
för dåvarande förslagsanslaget till infanterivolontärskolan,
243,000 kronor, uppfördes under benämning »kavalleriets
och infanteriets volontärskolor» ett för båda skolorna gemen¬
samt förslagsanslag å 285,000 kronor.
Med bifall härtill föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen, att
dels förhöja anslaget till volontärskolan å Karlsborg med 42,000: —
och medgifva, att från detta anslag, hvars benämning borde
förbytas till »volontärskolor», finge bestridas från ingången
af 1882 och framgent äfven kostnaden för kavallerivolon¬
tärskolan,
dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till
volontärskolan å Karlsborg, ökadt med behållningen å samma
Transport 285,000: —
120
Transport 285,000: —
anslag under år 1880, finge bestridas kostnaden för kaval-
lerivolontärskolan från den 15 juli 1881 till årets slut.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda äskat och föreslagit blef
af Riksdagen bifallet.
1887 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Upprättades en volontärskola vid Vesternorrlands bataljon
och ordnades undervisningen vid densamma i likhet med
hvad egde rum vid volontärskolan å Karlsborg, borde till
densamma förläggas undervisningen för 5. militärdistriktets
volontärer. Den besparing, som genom minskning i trans¬
portkostnader härvid vunnes, skulle komma anslaget till
volontärskolor till godo, hvilket anslag borde bestrida kost¬
naden för denna skola liksom för de öfriga volontärskolorna
(jemf. i öfrigt sid. 109).
1891 års Riksdag:
Denna Riksdags beslut om höjning i sergeanternes vid
armén dagaflöning från 40 till 80 öre, se anslaget »indelta
arméns befälsaflöning» sid. 36 och följ.
1892 års urtima Riksdag medgaf, att för infanteriets
omorganisation finge af förevarande anslag användas 93,655
kronor (se sid. 38).
Summa kronor 285,000: —*)
(Forts. sid. 180).
b För kavalleriets omorganisation tagas af detta anslag i anspråk 33,000 kronor
eller de belopp, beräknade till 1,500 kronor för hvardera af 22 sqvadroner, hvilka för
Skånska husar- och dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps utgingo till kaval¬
leriskolan. — Anslagets slutsumma vid öfvergångstidens slut kommer säl. att uppgå till
285,000 — (93,655 + 33,000) 126,655 = 158,345 kr.
121
Reservbefälet.
Förslagsanslag- högst.
1892 års urtima Riksdag: t. f. chefens för generalstaben förslag:
Kostnaden i dess helhet för reservbefälsinrättningen beräknades
sålunda:
o
Årlig inbetalning till rånte- och kapitalförsäkring sanstalt
för 56 reservofficerare och reservintendenter å i medeltal
733 kronor ........................................................................................... 41,048: —
D ag aflöning sko stnader:
Vid infanteriet...............................
Vid träng en ...................................
Vid fält- och fästning sartilleriet
För reservintendenter ne.................
........ 5,808: —
......... 720: —
........ 3,240: —
2,700: — 12,468: —
Summa kronor 53,516: —
Under de vapenöfning^, hvari reservernas underofficerare eller under¬
befäl af manskapet efter egen önskan deltoge, borde de berättigas åt¬
njuta enahanda dagliga aflöningsförmåner in. m., som fast anstäldt
underbefäl af motsvarande grad. Särskild kostnad härför ifrågakomme
endast vid ständigt tjenstgörande trupper eller vid repetitionsöfningarna
för öfriga trupper. Den ringa utgiften för detta ändamål kunde, intill
dess reservofficersinrättningen hunnit sin utveckling enligt plan, bestridas
af anslaget till reservbefälet, hvadan särskildt belopp härför icke blifvit
beräknadt.
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, med gillande af de för ersätt¬
ning åt reservofficerare och reservintendenter föreslagna grunder, för
ändamålet bevilja ett extra anslag för är 1893 af 5,000 kronor, med rätt
för Kongl. Magt att deraf bestrida jemväl den dagaflöningskostnad till
reservunderbefäl, som under nämnda år kunde erfordras och som ej
skulle af andra derför anslagna medel gäldas.
Riksdagen biföll detta Kongl. Maj:ts förslag och beviljade för be¬
rörda ändamål ett anslag för år 1893 af 5,000 kronor.
10
122
1893 års Riksdag: Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen:
att, för beredande af ersättning åt reservofficerare och reservinten¬
denter, i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder, såsom ordi¬
narie anslag bevilja en summa af ................................................ 17,000: —
äfvensom vid bifall dertill medgifva, dels att beloppet
finge under benämning »reservbefälet» såsom »förslagsanslag
högst» i riksstaten uppföras näst efter anslaget till »volon-
tärskolor» och dels att deraf jemväl finge gäldas den dag-
aflöningskostnad till reservunderbefäl, som kunde blifva af
nöden och som ej skulle af andra anslagsmedel utgå.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit blef af Riksdagen
bifallet.
1894 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Af den summa (se sid. 121).............................. 53,510: —,
som vid tillämpning af de utaf 1892 års urtima
Riksdag godkända grunderna för ersättning åt
reservofficerare och reservintendenter beräknades
vara för ändamålet erforderligt, återstode, efter
afdrag af förut anvisade ........................................... 17,000: —
kronor 36,516: —
Då häraf för år 1895 lämpligen syntes böra anslås en
tredjedel eller i rundt tal:................................................................. 12,000: —
liemstälde Kongl. Maj:t att höja anslaget till ............ kronor 29,000: —
hvartill Riksdagen lemnade bifall.
1895 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget till reservbefälet
måtte höjas med.................................................................................... 12,000: —•
till.................................................................................................. kronor 41,000: —
hvilket af Riksdagen bifölls.
(Forts. sid. 172).
123
Försvarsverket ti!! lands i allmänhet eller arméförvaltnängens
departement.
Reservationsanslag.*)
1875 års Riksdag minskade anslaget,
förut .................................................................... 1,523,255: 57
i följd af den beslutade löneregleringen
med beloppet af den dittills till underbe¬
fälet vid indelta armén och Vermlands
fältjägareregemente utgående beklädnads-
hjelp (13,267: 50 + 720: —)............................. 13,987: 50
till 1,509,268: 07
1876 års Riksdag höjde artilleridepartementets andel
med..................................................................................................... 50,000: —
beviljade för Mariebergs ammunitions/abrik (se sid. 69)......... 10,880: —
öfverförde 2,120 kronor från intendentsdepartementets till
artilleridepartementets andel och anvisade till under¬
håll af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar
vid 2. sappörkompaniet....................................................... 10,467: —
1877 års Riksdag ökade anslaget medföljande belopp:
förhöjning i anslaget till nybyggnad och underhåll af
kronans hus i fästnings- och garnisonsorter .............. 50,000:
för ökad munderingsslitning vid värfvade armén ............... 49,080:
tillökning i underofficerares vid värfvade armén bekläd-
nadsersättning ..................................................................... 29,191:
för beväringens beklädnad ........................................................ 311,000:
för musiken vid Husarregementet Konung Carl XV......... 1,500:
Transport 2,021,386
07
b Till underhall och stärkande af rikets försvarsverk beviljade Rikets Ständer vid
1809 års riksdag en s. k. defensionssumma af 1,000,000 Rdr bko. Detta anslag blef vid
1828—30 årens riksdag fördeladt mellan armén och flottan, hvarvid till försvarsverket till
lands anvisades dels 626,275 Rdr 19 sk. bko, dels ock, af hufvudtitelns öfrerskottmedel, 70,000
Rdr bko. Sistnämnda belopp uppfördes vid 1831—35 årens riksdag på stat, hvarigenom
årsanslaget reglerades till 696,275 Rdr bko. Efter att vid följande riksdagar hafva under¬
gått smärre förändringar bestämdes anslaget vid 1856—58 årens riksdag till 1,136,578
Rdr 89 öre rmt, samt höjdes slutligen vid 1874 års riksdag till 1,523,255 kr. 57 öre.
124
Transport
för beklädnadsersättning åt nytt underbefäl vid värfvade
armén....................................................................................
för d:o vid 3. sappörkompaniet .............................................
2,021,386: 07
2,800: —
13,542: —
1878 års Riksdag:
Anslags titeln »underhåll af de under fortifikationens
värd ställda byggnaden böjdes på Kongl. Maj:ts förslag
med .......................................................................................................
De för värfvade garnisionstruppernas mundering an¬
visade medel ökades med ............................................................
Några nummer af rusthållskavalleriet både vägrat att
ingå på hästvakanskoutraktens förlängande och hade dessa
enligt gällande bestämmelser förvandlats till rotehåll, hvar¬
vid statsverket öfvertagit f. d. rusthållarnes skyldigheter
i afseende å munderingsunderhållet. En tillökning af in¬
delta armén med 78 korpraler, 78 vice korpraler och 156
volontäter vore förut beslutad (se sid. 33). För både den
förra och den senare personalens förseende med utred¬
nings-, remtygs- och trosspersedlar erfordrades en årlig
kostnad af.......................................................................................
för musiken vid fortifikationstr upp erna äskades 1,000
kronor för hvardera af pontonierbataljonen och sappör-
bataljonen ........................................................................................
25,000: —
52,570: 57
1,773: 61
2,000: —
Alla dessa Kongl. Maj:ts hemställanden
Riksdagen, som från detta anslag omförde:
a) till Mndelta arméns och Vermlands fältjägare-
corps’ v ap en ofri ing ar» och till »beväpning ens va¬
penöfning ar» (se sid. 54) ..................................
b) till y>lif- och släpmunderingar vid rotehälls-
regementena och Vermlands fä l tj äg ar ec orp) s»
ett belopp, som från förevarande anslag ut¬
gått till underhåll af karl- och hästmunderin-
Summa 2,119,072:
bifÖllos af
4,000:
25
gar vid Jemtlands hästjägarecorps (se sid. 132) 5,981: 78 9 981- 78
__Rest 2,109,090: 47
Transport 2,109,090: 47
Transport 2,109,090: 47
1880 års Riksdag höjde anslaget med:
aflöning' för personalen vid utredningsförrådet
i Stockholm (se sid. 10 not).................. 8,400: —
» för slotts- och proviantmästaren vid
slotts- och förrådsmagasinet i Stock¬
holm (se sid. 10) .................................. 1,425: —
samt afjemnade summan med .................................................
1882 års Riksdag öfverförde hit från anslaget till
Fortifikationen (se sid. 83) att uppföras å Fortifkations-
departementets andel ...........................................................................
9,825: —
—: 53
15,500: —
1883 års Riksdag:
Med hänsyn till brist i de medel, Fortijlkationsdepar-
tementet hade att af detta anslag disponera för nybyggna¬
der och underhåll af fästningarne och landtförsvaret i all¬
mänhet tillhörande hus och byggnader, höjdes anslaget med 22,000: —
2,156,416: —
1883 års Riksdag:
Ett särskildt anslag hade af Kong! Maj:t äskats för
byggnader ä mötesplatserna (se sid. 139). Det oaktadt hade
Kong! Maj:t ej föreslagit, att förevarande anslag skulle
minskas med de för likartad! ändamål uppförda 6,000 kr.,
enär anslaget komme att få vidkännas ökade kostnader
för underhållet af hufvudförråden och särskildt för central¬
förrådet å Karlsborg in. m.
Med godkännande af ett för Riksdagen framlagdt
förslag till aflöningsstat för artilleri- och ingeniörhög-
skolan, nedsatte Riksdagen de under anslaget för »för¬
svarsverket till lands i allmänhet» för skolan anvisade
medel med....................................................................................... 5,500: —
hvarigenom anslaget i dess helhet minskades till.................
kronor 2,150,916: —
hvaremot förslagsanslaget till inqvarteringskostnader höj¬
des med motsvarande belopp (se sid. 142).
Transport 2,150,916:
126
Transport 2,150,916:
1886 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
De förhöjda kostnader, som drabbade artillerideparte¬
mentets andel i anslaget i följd af nya värnpligtslagens
tillämpning år 1887 och med afseende derå, att bevärings¬
manskapet vid den blifvande förlängningen i öfningstiden
komme att i större utsträckning än dittills öfvas i mål¬
skjutning, hade beräknats till sammanlagdt omkring......... 78,584:
I anledning af dels förlängningen i beväringens
öfningar med 6 dagar och dels Gotlands nationalbevärings
ifrågasatta likställighet med den öfriga beväringen i af¬
seende å beklädnaden, erfordrades förhöjning i intendents-
departementets andel af anslaget med.................................. 100,000:
och blefvo båda dessa belopp af Riksdagen beviljade.
1888 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
Vid bifall till Kongl. Maj:ts framställning om bildande
af anslaget till »beklädnad och utredning m. m. för in¬
delta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands
hästjägarecorps» (se sid. 133) skulle från förevarande an¬
slag afföras det under titel »indelta arméns utredning»
uppförda belopp....................................................... 55,000: —
Vid bifall till förslaget om uppdelande
af dåvarande anslaget till »Tv äng em på de
särskilda anslagstitlarna i riksstaten, hvar¬
under anslagsmedlen, med afseende å de olika
behof, hvarför de voro afsedda, borde hän¬
föras, skulle förevarande anslag ökas med (se
sid. 86) ..................................................................... 23,601: 56
Den föreslagna minskningen i anslaget ut¬
gjorde sålunda.................................................. 31,398: 44
Tillökningen af beväringens vapenöfningstid med
2 dagar påkallade emellertid förhöjning i intendentsdepar-
tementets andel af detta anslag i och för underhållet af
beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs- och utred¬
nings- samt trosspersedlar. För 30,000 man i 2 dagar
Transport 2,329,500:
127
Transport 2,329,500: —
A 53,37 öre per man om dagen, deraf 50 för munderings-
underhållet samt 3,37 öre för trosspersedlars underhåll,
erfordrades i jemnadt tal....................................... 32,000: —
Härtill borde dock läggas behöflig förböj¬
ning för de värnpligtige på Gotland, med
jemnadt tal.................................................................. 4,500: —
eller tillhopa kronor 36,500: —
Den erforderliga slutliga förhöjningen i anslaget blefve
alltså ...................................................... kronor 36,500: —
minskad med............................................................... 31,398: 44
eller kronor 5,101: 56
livilket belopp kunde jemnas till 5,100: —-
Kongl. Maj:t föreslog alltså:
dels att, till beredande af erforderlig förböjning i
de i och för underhållet af beväringsmanskapets bekläd¬
nads-, remtygs- och utrednings- samt trosspersedlar under
förevarande anslag anvisade medel, måtte beviljas 36,500
kronor;
dels ock, att vid bifall härtill äfvensom till ofvan
omförmälda förslag i fråga om fördelning af anslaget
till Trängen och sammanföring till ett anslag af anslagen
till »trossens underhåll» och till »lif- och släpmunderingar
vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps»
samt de under anslaget till »Försvarsverket till lands i
allmänhet» för underhåll af kapotter samt remtygs- och
utredningspersedlar vid rotehållsinfanteriet anvisade 55,000
kronor, höja sistnämnda anslag med...................................... 5,100: —
Härtill lenmade Riksdagen bifall.
1889 års Riksdag:
Med bifall till en af Kongl. Maj:t framstäld propo¬
sition om befrielse för rusthållarne vid 2:dra Lifgrenadier-
regementet från skyldigheten att bekosta regementets exer-
cisammunition, höjde Riksdagen förevarande anslag med... 4,000: —
Transport 2,338,600: —
1890 års Riksdag:
Transport 2,338,600:
Anslaget höjdes dels för beredande af ökad tillgång
till bestridande af de från artilleridepartementet utgående
kostnader för projektiler, patroner och krut m. m., med 36,000:
och dels för beredande af erforderlig ökning uti de
för underhållet af beväringsmanskapets beklädnads-, rem-
tygs- och utrednings- samt trosspersedlar anvisade medel
med ..................................................................................................... 30,000:
1892 års lagtima Riksdag:
Anslaget höjdes, för beredande af ökade tillgångar
till bestridande af kostnaderna dels för erforderlig be¬
klädnad, utredning och ammunition m. m. i anledning af
förlängningen i beväringens öfningstid, med........................ 30,000:
och dels till anskaffande af förbrukningsammunition till
det nya geväret m. m., med..................................................... 100,000:
1892 års urtima Riksdag:
T. f. chefen för generalstaben hade framlagt följande
beräkning af de ökade kostnader, hvilka, i händelse för¬
slaget till den förbättrade härordningen antoges, komme
att i följd af de utsträckta beväringsöfningarna falla på
förevarande anslag:
a) Arméförvaltningens å artilleridepartementet andel:
till ammunition ........................... 329,000: —
5) målskjutningsmateriel, ge-
värspersedlars underhåll
m- m................................ 42iQQQ: ~ 371,000: —
b) Arméförvaltningens å
intendentsdepartementet andel:
till munderingsunderhåll och
tältlagstross:
Transport 371,000: — 2,534,600:
129
Transport 371,000: — 2,534,600: —
2.056.500 tjenstgöringsdagar
vid infanteriet, artilleriet,
fortifikationen ochträngen
å 0,37 kronor .................... 760,905: —
67.500 tjenstgöringsdagai vid
kavalleriet å 0,40 kronor 27,000: — 7g7 ggg.
Tillsamman 1,158,905: —
Afdroges härifrån å anslaget enligt riks-
staten för år 1893, jemlikt arméför¬
valtningens utredning af de faktiska
kostnaderna, uppförda............................. 711,500: —
återstode erforderlig ökning af anslaget
sålunda ........................................................ 447,405:
för samtliga vapenslag utom för kavalleriet, för hvilket
0,40 kronor beräknats i stället för 0,45 kronor. Först¬
nämnda utgiftsbelopp, 0,37 kronor, både lagts till grund
för beräkningarne såväl uti 1883 års som uti 1891 års
härordningsförslag och hade derför nu användts för
ändamålet, så mycket hellre som denna beräkning skulle
gälla först vid slutligt genomförd organisation eller från
och med 6. öfvergångsåret.
Urtima Riksdagen medgaf
att för genomförande af artilleriets organisation finge
användas de för Svea, Göta och Vendes artilleriregementen
samt Vaxholms artillericorps afsedda anslagstillgångar (se
sid. 71) samt
att till intendenturcorpsens organisation finge användas
tillhopa (se sid. 6) 48,830 kronor.
1803 ärs Riksdag höjde anslaget för beredande af
erforderliga ökade tillgångar till bestridande af kost¬
naderna för dels de värnpligtiges beklädnad och utred¬
ning under de förlängda öfningarne, dels anskaffandet
Transport 2,534,600: —
17
130
Transport 2,534,600: —
af ammunition till stammens öfningar med (447,405 +
186,000)..................................................................... 633,405: —,
hvarjemte Riksdagen för bildande af anslaget
till intendenturcorpsen minskade anslaget
med (se ofvan) .............................................. 48,830: 584,575: —
till kronor 3,119,175:—')
(Ports. sid. 167, 174, 177, 185, 188, 191, 192, 193, 195). i)
695,861: 25
i) Beräkning af anslagets belopp vid öfvergångtidens slut:
Artilleridepartementets andel:
Förutvarande belopp (se 1893 ars ligg.): ...................................
Om härtill lägges:
ökad kostnad för de förlängda vapenöfningarne (jemt. Hqt
tablå I bil. H.) ............................■............. 296,000: —
för infanteriets omorganisation erforderliga (jemf.
Hqt tablå I bil. J.) .................................... 1.669: 50
för kavalleriets omorganisation erforderliga (jemf.
Hqt tablå I bil. K.)................................• ••• 24,060:
för artilleriets omorganisation erforderliga (se sid.
75 not)......... ............................................... 251,000:
af 1893 års Kiksdag beviljadt belopp (se ofvan) 186,000: — 758,729: 50
men afdrages:
för infanteriets omorganisation (jemf. Hqt tablå I 4
bil. C.)....................................................6.014: 50
för kavalleriets omorganisation (jemf. Hqt tablå I
bil. D.)...................................................•••• 5,720: —
förut utgående kostnad för artilleriets behof (se
sid. 75 not)................................................... 168,372: 08 182,106: 58 576,622: 92
komme anslagsdelen att belöpa sig till............................................. kronor 1,272,484: 17
Fortifikationsdepartementcts andel:
Förutvarande belopp (se 1893 ars ligg.):............................
Om härtill lägges:
erforderligt belopp för ökadt kasernunderhåll (se
sid. 188)... ........................................; - 35,000
erforderligt belopp för kavalleriets omorganisation
(se Hqt tablå I bil. K.) .............................. 18,000
erforderligt belopp för fortifikationens omorganisa¬
tion (se sid. 85 not).................................... 21,500:
erforderligt belopp för trängens omorganisation
(se sid. 91 not)............................................ 22,000: 96,500: —_
Transport 96,500: — 251,026:
251,026: —
131
Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands
fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps.
1875 ars ^Riksdag uppförde i riksstaten med samma belopp som
förut anslaget '»till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och
Vermlands fältjägarecorps»1) ....................... 272,520: —
och anslaget »till trossens underhåll» 26,520 kr.3)
Transport 272,520:. — * *)
Transport 96,500: — 251,026: —
15,500: —
6,000: — 21,500: — 75,000: —
............................ kronor 326,026: —
....................................... 1,564,312: 75
151,405: —
255: 50
218,825: 62
410,718: 44
104,216: 44
72,031: 20 966,452: 20
48,830: —
3,622: 40
14,706: 26
Transport 67,158: 66 966,452: 20 1,564,312: 75
*) Med indragning af det sedan år 1818 årligen utgående anslaget till ^mundering
för indelta infanteriet, beviljades vid 1856—58 årens riksdag ett anslag till lif- och släp-
munderingar vid rotehållsregementena af 208,200 Rdr rmt. Detta anslag höjdes vid 1859—60
årens riksdag till 232,000 RdT rmt; vid 1862—63 årens riksdag till 257,200 Rdr rmt;
vid 1865—66 årens riksdag till 262,520 Rdr rmt; samt vid 1873 års riksdag till 272,520
Edr rmt.
2) I sammanhang dermed att vid 1850—51 årens riksdag trosspassevolansafgiften upptogs
bland statsverkets inkomster, anvisades till trossens underhåll ett anslag af 17,680 Rdr. bko.,
hvilket anslag vid 1856—58 årens riksdag uppfördes i riksstaten med 26,520 Rdr. rmt.
men afdrages förutvarande kostnad för fortifika¬
tionen (se sid. 85 not).................................
och för trängen (se sid. 91 not)............................
blifver anslagsdelens ökade belopp......................
Intendentsdepartemenlets andel:
Förutvarande belopp (se 1893 års ligg.): ...........
för de förlängda vapenöfningarne erfordas (se Hot
tablå I. bil. H.) ........................................
» infanteriets omorganisation (se Hqt tablå I,
bil. J.)...........................................................
» kavalleriets omorganisation (Be Ilqt tablå I,
bil. K.).........................................................
» artilleriets omorganisation (se sid. 75 not) ...
» fortifikationens » ( » » 85 » ) ...
» trängens » ( » » 91 » ) ...
hvarifrån bör afgå:
för bildande af intendenturcorpsens anslag (se
ofvan............................................................
» infanteriets omorganisation (se Hqt tablå I,
bil. C.).........................................................
» kavalleriets omorganisation (se Hqt tablå I,
bil. A. och D. 1,460 + 13,246: 26) ............
132
Transport 272,520: —
1877 års Riksdag nedsatte förstnämnda
anslag med det ”belopp, hvilket dittills utgått
såsom beklädnadebidrag för åtskilliga till
underofficerares aflöning anslagna vakanta
rotar, för livilka vakansafgifterna dåmera
borde ingå till statsverket ................................ 2,888: 55
1878 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
I anslaget till lif- och släpmunderingar etc. erfor¬
drades ökning i följd af dels tillkomsten af några från
rusthåll till rotehåll förvandlade nummer, dels den beslu¬
tade förstärkningen af indelta arméns korpraler, vice
korpraler och volontärer (se sid. 33) dels ock stegrade
pris å vissa för soldatbeklädnaden erforderliga materialier.
I anledning häraf äskades...................................................
Från x>försvarsverket till lands i allmänhet)> skulle
öfverföras hit munderingsunderhållet vid Jemtlands häst-
jägarecorps (se sid. 124)..................................... 5,981: 78,
men genom detta underhålls bestämmande
för framtiden medelst årlig prisreglering,
på sätt vid hela öfriga armén dåmera
egde rum, beräknades beloppet stiga med 4,041: 78,
Transport 294,039: 36
Transport 67,158: 66 966,452: 20 1,564,312: 75
samt förutvarande kostnad:
för artilleriet (se sid. 75 not).............................. 390,535: 24
» fortifikationen (se sid. 85 not)........................ 103,816: 44
» trängen (se sid. 91 not)................................. 17,924: — 579,434: 34 387,017: 86
Anslagsdelens belopp komme sålunda att ökas till........................... kronor 1,951,330: 61
Civila departementets andel (se 1893 års ligg.) 23,400 kronor komme att blifva oförändrad.
Anslaget i dess helhet komme sålunda att utgå med:
å artilleridepartementets andel ............................................................... 1,272,484: 17
» fortifikationsdepartementets » 326,026: —
» intendentsdepartementets » 1,951,330: 61
» civila departementets » 23,400: —
Summa kronor 3,573,240: 78
och om härifrån dragas till Kronprinsens husarregementes rekrytering och
aflöning (se sid. 94 not).........................................................................7,121: 06
269,631: 45
24,407: 91
kronor 3,566,119: 72
133
Transport 294,039: 36
hvadan anslaget borde höjas med ytterligare .................... 10,023: 56
Riksdagen lemnade härtill bifall.
1880 års Riksdag afjemnade anslagets slutsumma med — : 08
Summa 304,063: —
1888 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Arméförvaltningen hade hos Kongl. Maj:t framhållit lämpligheten
deraf att till ett statsanslag sammansloges följande tre anslag, nemligen:
anslaget till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och
Vermlands fältjägarecorps................................................... 304,063: —
de under titeln »indelta arméns utredning» å intendents-
departementets andel i anslaget för försvarsverket
till lands i allmänhet uppförda (se sid. 126) ............... 55,000: —
samt
anslaget till trossens underhåll (se sid. 131)........................ 26,520: —
för att med sammanlagdt .......................,.................. kronor 385,583: —
i riksstaten dädanefter såsom reservationsanslag upptagas
under benämning: »Beklädnad och utredning m. m. för
indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemt-
lands hästjägarecorps, reservationsanslag»; och skulle vid
bifall till förslaget från det nya anslaget gäldas jemväl
kostnaderna för tältlags- och fortskaffningstrossen såväl
vid nämnda trupper som vid rusthållskavalleriet.
Kongl. May.t afgaf förslag till Riksdagen i enlighet
med Arméförvaltningens framställning.
Riksdagen biföll Kongl. Maj:ts förslag utom i hvad
det angick det nya anslagets bestämmande såsom reserva¬
tionsanslag. Det betydligaste af de i det nya anslaget
ingående gamla anslagen, eller det till lif- och släpmun¬
deringar å 304,063 kronor, vore nemligen bestämdt an¬
slag och Riksdagen hade tillförene varit af den mening,
att ett bestämdt anslag icke utan tvingande skål borde
förändras vare sig till förslags- eller reservationsanslag.
1889 års Riksdag:
Vid beräkning af statsverkets ordinarie inkomster för
år 1890 hade Riksdagen bland dessa inkomster upptagit »af-
Transport 385,583: —
134
4
Transport 385,583: —
gifter för persedelunderhållet, vid rusthållsinfanteriet» med 51,000: ■—
och då till följd häraf en motsvarande summa borde å
utgiftssidan uppföras, skulle förevarande anslag ökas med_
berörda belopp ........................................................ till kronor 436,583: —
1892 års urtima Riksdags beslut om användande
för infanteriets omorganisation af en del utaf förevarande
anslag (se sid. 38),
om dito för kavalleriets omorganisation (se sid. 45),
Riksdagen medgaf, att för intendenturcorpsens orga¬
nisation finge af detta anslag användas:
hälften af handräckningskostnaderna vid indelta in¬
fanteriets, Vermlands fältjägarecorps’ och Jemkande häst-
jägarecorps’ förråd 2,825 kronor (se sid. 6).
1893 års Riksdag, som biföll, att ett särskildt anslag
inrättades för intendenturcorpsen, och att ofvanberörda belopp 2,825: —
dit öfverfördes, minskade till följd häraf förevarande an-_
slag till........................................................................ kronor 433,758:—J)
(Forts. sid. 191 och 192). *)
*) Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslaget upptogs i 1893 års riksstat med (se ofvan) .................................... 436,583: —
Om härifrån afdrages:
det till anslaget intendenturcorpsen atförda belopp (se ,
ofvan).................................................................. 2,825: —
besparade kostnader i följd af infanteriets omorganisa¬
tion (se Hqt tablå I bil. C.) .............................. 46,589: 19
besparade kostnader i följd af kavalleriets omorganisa¬
tion (se Hqt tablå I bil. D.)............................. 16,000: — 65,414: 19
men anslaget ökas med nytillkomna kostnader genom infanteriets
omorganisation (se Hqt tablå I bil. J.)................................. 35,579: 60 29,834: 59
skulle anslaget komma att minskas till ............................................. kronor 406,748: 41
135
Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt
häst- och sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet.
Reservationsanslag.
1894 års Riksdag beslöt, att statsverket från och med år 1885
skulle öfvertaga den rusthållarne vid ej mindre det berustade kavalleriet
än äfven det berustade infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och
underhålla beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt. häst- och sadelmun¬
deringspersedlar, under vilkor, att staten samtidigt erhölle fri dispo¬
sitionsrätt till i bruk varande, af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar; att den rusthållarne beredda lindring komme att fortfara
endast så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande statsanslag af
Riksdagen anvisades; samt att hvad det berustade infanteriet beträffade,
såsom vilkor för statens öfvertagande af den detta infanteri åliggande
ofvannämnda skyldighet bestämdes, att rusthållarne inginge på att erlägga
en årlig ersättning för besvärets upphörande af 40 kronor af hvarje
rustliållsnummer, hvilken Kongl. Maj:t skulle ega att för det med besvä¬
ret afsedda ändamål disponera.
Till bestridande af härför erforderliga utgifter uppförde Riksdagen
å ordinarie stat ett reservationsanslag af kronor 150,000.
1895 års Riksdag. Kongl. Maj ds proposition: Kongl. Maj :t hade
under den 21 november 1884, bland annat, förordnat att de åtgärder
skulle vidtagas, som kräfdes för att rusthållarne vid de beridna rusthålls-
trupperna, på sätt Riksdagen åsyftat, måtte redan från och med år 1885
komma i åtnjutande af ifrågakomna lindring i rustningsbesväret samt
förklarat, att Kongl. Maj:t, med anledning af de af Riksdagen anförda
skäl för öfverflyttande på statsverket af omförmälda persedlars anskaff¬
ning och underhåll jemväl vid rusthållsinfanteriet, ville lör nästa samman¬
trädande Riksdag framlägga förslag, huru detta på mindre betungande
vilkor för rusthållarne kunde ske.
Arméförvaltningen, som i ärendet hörts, hade uti underdånigt utlå¬
tande anfört:
1) angående rusthållskavalleriet:
Anskaffningen och underhållet vid rusthållskavalleriet af de per¬
sedlar, med hvilka intendentsdepartementet hade befattning, hade ansetts
icke kunna beräknas till lägre belopp för år än 184,012 kronor 50 öre,
136
i hvilken beräkning, såsom rätteligen bort ske, inbegripits samtliga
nummer och således äfven de för olika ändamål anslagna vakanta
numren.
Det berustade kavalleriets beväpning hade arméförvaltningen, för
den händelse att rusthållskavalleriet fortfarande blefve beväpnadt på
samma sätt som då, beräknadt till en årbg kostnad af 15,138 kronor
15 öre, hvilket belopp dock för ryttarens förseende med karbin af ny
modell komme att ökas till 11,511 kronor 60 öre.
Det blefve vidare nödvändigt, i händelse kronan öfvertoge persedel-
underhållet, att i förråd hålla tillgängligt ett visst antal reservpersedlar,
hvilkas anskaffning skulle enligt gjord beräkning erfordra ett anslag
för en gång af 70,000 kronor.
Slutligen hade till bestridande af förvaltningskostnader m. m. upp¬
tagits ett belopp af omkring 1 krona per nummer, eller ungefär 3,000
kronor, så att hela den årliga utgiften för statsverkets öfvertagande vid
berustade kavalleriet af ifrågavarande besvär komme att uppgå, förutom
nämnda 70,000 kronor för en gång, i rundt tal till 203,000 å 205,000
kronor årligen.
2) angående rusthällsinfanteriet:
Af framlagda uträkningar visade sig, att kostnaden för anskaffning
och underhåll af beklädnads- och remtygspersedlarne, med tillämpning
af de i instruktionerna för beklädnadsdirektionerna vid roterade infan¬
teriet stadgade beräkningsgrunder, skulle för hvarje nummer utgöra i
medeltal endast 17 kronor 45 öre. Såsom bidrag till förvaltningskost¬
nad m. m. hade beräknats, likasom för rusthållskavalleriet, ett visst
belopp, i detta fall omkring 50 öre för nummer, samt för beväpningen,
efter gällande modell 3 kronor 92 öre, men efter ny modell 4 kronor
89 öre, hvarför arméförvaltningen ansåg den afgift vederbörande rust¬
hållare vid infanteriet borde erlägga, icke billigtvis kunna sättas högre
än till 22 å 23 kronor för hvarje nummer.
På grund af den föreslagna utredningen föreslog Kongl. Maj:t
Riksdagen:
att höja förevarande anslag............................................................ 150,000: —
med......................................................................................................... 55,000: —
till kronor 205,000
att till uppsättande af nödiga reservpersedlar för rust¬
hållskavalleriet anvisa ett extra anslag för år 1886 å 70,000
kronor;
Transport 205,000: —
137
Transport 205,000: —
samt att, hvad beträffade rusthållsinfanteriet, statsverket
från och med år 1886 måtte öfvertaga den rusthållarne vid
detta infanteri åliggande skyldighet att anskaffa och under¬
hålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under
vilkor att till staten under eganderätt samtidigt öfverlemna-
des af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det
antal och i det skick, som för godkännande vid general¬
mönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets
upphörande erlade en årlig ersättning af 23 kronor af hvarje
rusthållsnummer, att af Kongl. Maj:t för persedlarnes an¬
skaffning och underhåll användas.
Riksdagen bestämde berörda afgift, som vederbörande
rusthållare vid infanteriet borde för besvärets upphörande
erlägga till 20 kronor, men biföll Kongl. Maj:ts framställ¬
ning i öfrigt.
1888 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Den afgift, rusthållarne vid det berustade infanteriet
skulle till kronan erlägga såsom ersättning för det upphörda
åliggandet att sjelfva anskaffa och underhålla soldatens be¬
klädnads- och beväringspersedlar, vore afsedd att utgöra full¬
ständig godtgörelse för kronans utgifter i och för öfver-
tagandet af persedelvården. Vid sådant förhållande vore
anslagets titel vilseledande och utgjorde ett bestämdt hinder
för den eljest synnerligen önskvärda åtgärden att under
det nya anslaget till beklädnad och utredning för indelta
infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands häst-
jägarecorps (se sid. 133) upptaga och redovisa rusthållarnes
vid rusthållsinfanteriet ifrågavarande afgifter.
Kongl. Maj:t föreslog derför, att ur titeln till föreva¬
rande anslag måtte uteslutas orden »och det berustade in¬
fanteriets ,
hvilket förslag af Riksdagen bifölls.
1802 Ars urtima Riksdags beslut om användande af
en del af detta anslag till kavalleriets omorganisation (so
sid. 45).
Transport 205,000: —
18
138
Transport 205,000: —
Samma Riksdags medgifvande att för intendenturcorp-
sens organisation finge användas handräckningskostnaderna
vid det berustade kavalleriets förråd 750 kronor (se sid. 6).
1893 års Riksdag: Kongl. Majd föreslog att, vid
bifall till förslaget om uppförande i riksstaten af ett sär¬
skilt anslag för intendenturcorpsen, minska förevarande an¬
slag med (se ofvan) ....................................................................... 750: —
hvilket af Riksdagen bifölls.1)
till kronor 204,250: —
(Forts. sid. 185 och 191).
Byggnader och sängkläder på mötesplatser m. m.
Reservationsanslag’.
1877 års Riksdag beviljade till »underhåll af filtar, putvar, hand¬
dukar och tvättställ ä mötesplatserna» ett förslagsanslag af 88,000: —,
hvilket i riksstaten uppfördes bland anslagen till beväringen.
1878 års Riksdag:
Då anslaget afsåge både stammens och beväringens behof, flyttades
detsamma i riksstaten till anslagen under rubriken materialier och be¬
nämningen förändrades till »underhåll af sängkläder m. m. ä mötes¬
platserna».
0 Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslagets belopp enligt 1893 års riksstat (se ofvan)....................................... 205,000: —
hvarifrån bör afgå:
det till anslaget »intendenturcorpsen» öfverforda belopp............ 750: —
minskade kostnader genom kavalleriets omorganisation (jemför
Hqt tablå I bil. D)................................................... 116,572: — H7 322' _
Anslaget komme sålunda att minskas till ...................................................... 87,678: —
139
1880 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
De persedlar, för hvilkas underhåll anslaget vore afsedt, hade först
nyligen hunnit anskaffas. Anslaget hade derför endast till obetydlig
grad behöft anlitas. Någon säker erfarenhet för bedömande af behofvet
hade ännu väl ej kunnat vinnas, men ansåge Kongl. Maj:t, att
anslagets dåvarande belopp .................................... 88,000: —
kunde minskas med ................................................... 38,000: —
till 50,000: -,
hvilket Riksdagen biföll.
1885 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Till utgifter för byggnader och reparationer hade f rån de
båda vapenöfning sanslag en under åren 1878—1883 i medel¬
tal utbetalats öfver 100,000 kronor årligen. Dertill komme
underhåll och nybyggnad af gevärsförråd, ammunitionsbodar
och smedjor, hvarför under senaste 10 åren i medeltal ut-
gifvits ett årligt belopp af 13,527 kronor. Totalsumman af
medel för byggnadsbehof v et å mötesplatserna uppginge sålunda
till i jemnt tal 115,000 kronor. Kongl. Maj:t ansåg, att
med dessa medel jemväl borde bekostas utgifterna för kom-
panitrossbodarne och föreslog Riksdagen att till bestridande
af kostnaderna ej mindre för underhållet af samtliga bygg¬
nader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna
för indelta arméns, Vermlands fältjägarecorps’ och bevä¬
ringsmanskapets behof samt för kompanitrossbodarnes un¬
derhåll, än äfven för underhållet af sängkläder m. m. på
mötesplatserna, förevarande förslagsanslag måtte under be¬
nämning »byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.D
med ett till 165,000 kronor förhöjdt belopp såsom reserva¬
tionsanslag i riksstaten uppföras.
Riksdagen ansåg, att den äskade förhöjningen utan
olägenhet kunde begränsas till..................................................... 50,000: —
men biföll propositionen i öfrigt.
(Angående de belopp, tillhopa 6,000 kronor, som från ansla¬
get »försvarsverket till lands i allmänhet)') utgå till underhåll,
bland annat, af vissa förrådsbyggnader å mötesplatserna
m. m. se sid 125).
Transport 100,000: —
140
Transport 100,000: —
1886 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Det vore af anförda skäl nödvändigt, att anslaget höjdes
till det hos 1885 års Riksdag äskade belopp 165,000 kro¬
nor eller med ....................................................................................
och endast under förutsättning att så komme att ske, hade
Kongl. Maj:t vid 1885 års Riksdag ifrågasatt, att kronan
skulle bestrida utgifterna för kompanitrossbodarne, hvartill
anslagets af samma Riksdag bestämda belopp emellertid
icke lemnade tillgång.
I särskild proposition föreslog Kongl. Maj:t vidare, att,
för den händelse ifrågavarande anslag ökades, på sätt ofvan
föreslagits, den rotehållare åliggande skyldighet att bygga
och underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen
till och från mötesplatserna måtte få från och med år 1887
af statsverket öfvertagas, under vilkor att statsverket erhölle
den rätt till redan befintliga kompanitrossbodar, som kunde
vederbörande rotehållare tillkomma.
Riksdagen höjde anslaget på sätt Kongl. Maj:t äskat
samt biföll hvad Kongl. Maj:t i den särskilda propositionen
föreslagit.
1892 års urtima Riksdag:
t. f. Chefen för generalstaben hade, vid beräkning af
de ökade kostnader, som i händelse förslaget till den för¬
bättrande härordningen godkändes, komme att i följd af
de utsträckta beväringsöfningarne falla på förevarande an¬
slag, antagit dessa för 2,124,000 tjenstgöringsdagar å
0,oi2 kronor till ........................................................... 25,488: —
Å anslaget enligt riksstaten för år 1893,
jemlikt arméförvaltningens utredning af de fak¬
tiska kostnaderna, vore uppförda........................... 10,000: —
Erforderlig ökning af anslaget sålunda.........kr. 15,488: —
Transport
65,000: —
165,000: —
141
Transport 165,000: —
1893 urs Riksdag:
Med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, höjde Riksdagen
förevarande anslag med ofvan stående belopp........................ 15,488: —
till kronor 180,488: -1)
(Forts. sid. 186, 188, 193).
Inqvarteringskostnader.
Förslagsanslag.* 2)
1875 ars Riksdag uppförde i riksstaten, såsom förut, två anslag
under benämning:
»Inqvarteringskostnader i Stockholm» med................................. 50,000: —
och »inqvarteringskostnader i landsorten» med ........................ 47,600: —
1877 års Riksdag ökade anslaget »inqvarteringskostnader i Stock¬
holm» i anledning af krigshögskolans inrättande (se sid. 21) med 7,500
kronor till.............................................................................................. 57,500: —
Transport 57,500: —
1) Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslagets belopp utgjorde enligt 1893 års rikstat (se ofvan) ........................ 165,000: —
hvartill bör komma för de ökade beväringsöfningarne erforderliga (se of¬
van) .................................................................................... 15,488: —
Om härifrån dragés i följd af kavalleriets omorganisation min¬
skad kostnad (Hqt tablå 1 bil. D.) .................................... 11,000: — ^ ^gg. _
komme anslaget att ökas till.............................................................. kronor 169,488: —
2) I sammanhang med godkännande af ny inqvarteringordning för städerna utom
Stockholm beviljade Rikets ständer vid 1840—41 årens riksdag ett förslagsanslag af
24,000 Rdr bko såsom inqvarteringsbidrag i landsorten. Till bestridande af sådana in¬
qvarteringskostnader i Stockholm, som icke ålåge Stockholms stad att utgöra, beviljades
vid samma riksdag ett förslagsanslag af 12,000 Rdr bko. Vid 1873 års riksdag blef,
med anledning af Generalstabens organisation, anslaget till inqvarteringskostnader i lands¬
orterna höjdt till 37,300 Rdr. rmt samt anslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm
till 24,900 Rdr rmt. 1874 års riksdag beviljade 50 % förhöjning i förut utgående in-
qvarteringsersättning samt ökade i följd deraf anslagen till inqvarteringskostnader i
landsorterna till 47,600 kronor samt till inqvarteringskostnader i Stockholm till 50,000
kronor.
142
Transport 57,500: —
1880 års Riksdag:
Då den från detta anslag utgående inqvarteringsersätt-
ning åt generalintendenten och intendenten, tillhopa .................. 1,875: —
vore afsedd att vid Arméförvaltningens lönereglering indragas,
blef anslaget nedsatt med detta belopp till i jemnt tal kronor 55,600: —
1881 års Riksdag: Kongl. Maj ds proposition:
De båda ofvannämnda anslagen utginge för alldeles likartadt än¬
damål nemligen att betala de inqvarteringskostnader. bvilka skulle af
statsmedel bestridas. För önskvärd enkelhet i räkenskapsföringen vore
det icke gagneligt, att likartade utgifter utginge från olika anslag,
och då dertill komme, att sedan flere år å anslaget nnqv ar tering s-
kostnader i landsorten» uppstått brist, hvaremot å det andra anslaget
uppkommit eu i någon mån motsvarande behållning, föreslog Kongl.
Maj:t Riksdagen att i riksstaten uppföra båda anslagen (55,600 + 47,600)
tillhopa 103,200: — såsom ett förslagsanslag under benämningen ^inqvarte¬
ring skostnaderD med ett jemkadt belopp af.................................... 103,000: —
Detta förslag bifölls af Riksdagen.
1885 års Riksdag:
Konql. Maj:t föreslog, att till detta anslag måtte öfver-
flyttas ...................................................................................................... 5,500: —
från anslaget »försvarsverket till landsD, utgörande beloppet
af inqvarteringskostnaderna vid artilleri- och ingeniörliög-
skolan (se sid. 125).
Riksdagen både häremot icke annan erinran, än att det
borde uttryckligen föreskrifvas, att mer än ett inqvarterings-
bidrag icke finge tilldelas någon på grund af flere inne¬
hafvande befattningar, och gjorde detta till vilkor för bifall
till Kongl. Maj:ts förslag.
1888 års Riksdag: öfverförde till detta anslag från
anslaget till trängen (se sid. 87) i jemkadt belopp ............... 4,500: —
Transport 113,000: —
143
Transport 113,000: —
1892 års lagtima Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att — med godkännande
deraf, att sammanlagda inqvarterings- odh servisersättnin¬
gen till underofficerare med vederlikar, som då vore berät¬
tigade till dylik ersättning, finge, utan ändring i serviser¬
sättningens dåvarande belopp, bestämmas att från och med
1892 års början utgå till underofficerare med vederlikar vid
i Stockholm förlagda, till Stockholms garnison ej hörande
regementen och corpser med 200 kronor, till dylika tjen-
stemän vid i Göteborg garnisonerade regementen och corp¬
ser med 190 kronor 50 öre och till öfriga till inqvarte-
ringsersättning berättigade underofficerare och vederlikar
med 96 kronor, — för år 1893 höja anslaget till inqvar-
teringskostnader med ...................................................................... 20,000: —
Denna Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen i allo
bifallen.
1892 års urtima Riksdag medgaf:
att från detta anslag finge utgå inqvarteringsersättning
till tjenstemännen å armé/örv ältning ens intendentsdepartements
sjukvårdsbyrå (se sid. 12) samt
att för intendenturcorpsens organisation finge användas
inqvarteringen :
åt regementsintendenterna vid de värfvade garnisone¬
rade trupperna ............................................................... 2,323: 12
åt 2 regementskommissarier (vid Svea och
Göta trängbataljoner) ................................................... 502: 50
Summa (se sid. 6) 2,825: 62
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, vid bifall till för¬
slaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag
Transport 133,000: —
144
Transport 133,000: —
för intendenturcorpsen och öfriga i sammanhang dermed
gjorda framställningar (se redogörelsen sid. 8), höja före¬
varande anslag med........................................................................... 2,475: —
hvilket förslag af Riksdagen bifölls.1)
till kronor 135,475: —
(Ports. sid. 171.)
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm.
Reservationsanslag2).
1875 års Riksdag uppförde detta anslag i riksstaten med samma
belopp som förut eller ...................................................... kronor 21,450: —
(Ports. sid. 172). * i 2
J) Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslaget upptogs i 1893 års riksstat med...................................................... 133,000: —
om härtill lägges:
ökad kostnad för intendenturcorpsens organisation (se
sid. 8) ............................................................ 5,300: 63*)
ökad kostnad för den nya sjukvårdsbyrån (se sid. 11) 1,362: 50
för artilleriets omorganisation erfordefliga (se sid.
75 not)............................................................ 66,286: 80
för fortifikationens omorganisation erforderliga (se
sid. 85 not) ...................................................... 20,053: 50
för trängens omorganisation erforderliga (se sid. 91
not) ............................................................. 10,468: 50 103,471: 93
men derifrån afföras:
i följd af intendenturcorpsens organisation (se sid. 8) 2,825: 62
för kavalleriets omorganisation (jemf.HqttablåI bil. D.) 1,375: 50
samt förutvarande kostnader
för artilleriet (se sid. 75 not)................................... 46,074: 32
för fortifikationen (se sid. 85 not).............................. 16,866: —
för trängen (se sid. 91 not)....................................... 3,525: — 70,666: 44 32,805: 49
komme anslaget att utgå med ........................................................... kronor 165,805: 49
*) Rätteligen endast 5,135: 63, enär 165 kronor oriktigt vid
urtima riksdagen beräknades utgå till intendenturcorpsens organisation.
Lägges till slutsumman........................................................................ » 165: —
blifver anslagets storlek vid öfvergångstidens slut.............................. kronor 165,970: 49
2) Anslaget beviljades första gången med enahanda belopp eller 14,300 riksdaler
banko af 1853—1854 årens Riksdag. Det utgår, enligt Inqvarteringsordningen för
Stockholms stad den 28 Pebr. 1856, jemte andra medel, till bestridande af kostnaderna
för den inqvartering, som åligger staden att utgöra åt den derstädes »garnisonerande delen
af Rikets krigsmakt».
145
För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut.
Förslagsanslag. ’)
1875 års Riksdag uppförde detta anslag med dess
förutvarande belopp ........................................................................... 110,000: —
1876 års Riksdag minskade anslaget med hänsyn till
dåvarande tillgång på salpeter med flera förhållanden med 50,000: —
till kronor 60,000: —
1881 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Med hänsyn till salpetertillverkningen och det snart
förestående upphörandet af dylik varas inlösen för kronans
räkning inom Norrbottens län, samt då under senare åren
utgifterna å anslaget högst sällan öfverstigit 50,000 kronor,
föreslog Kongl. Maj:t att anslaget måtte minskas med......... 10,000: —
till 50,000: —
hvartill Riksdagen samtyckte.
o
1888 års Riksdag beviljade för inköp af Åkers krut¬
bruk i Åkers socken och Södermanlands län samt inlösen
af der befintliga kruttillverkningsmaterialier m. m. 92,592
kronor och anvisade deraf för år 1889 21,960 kronor; dock
under vilkor, bland andra, att det beviljade beloppet skulle
utgå af förevarande anslag och att anslaget icke finge
öfverskridas under något af de år, under hvilka liqvider i
och för omförmälda inköp och inlösen skulle af anslaget
utgå.
Transport 50,000: —
0 Vid 1828—30 årens riksdag beviljade Rikets ständer till salpeternäringens upp¬
hjelpande ett årsanslag af 70,000 Rdr bko samt ett mot den indragna salpetergärden sva¬
rande belopp af 124,000 Rdr bko eller tillhopa 194,000 Rdr bko. Detta anslag minska¬
des vid 1847—48 årens riksdag till 180,000 Rdr bko, vid 1856—60 årens riksdag till
110,000 Rdr rmt och vid 1862—63 årens riksdag till 60,000 Rdr rmt, men blef vid
1865—66 årens riksdag, i sammanhang med salpeterfondens öfverlemnande till Riksgälds-
kontoret, åter höjdt till 110,000 Rdr rmt.
19
146
Transport 50,000: —
1889 års Riksdag medgaf, att från detta anslag finge
ytterligare i och för inköpet af Åkers krutbruk anvisas en
summa af 21,600 kronor.
1890 års Hiksdag: dito dito 21,340 kronor.
1891 års Riksdag: dito dito 21,344 kronor.
1892 års lagtima Riksdag beslöt,
att förevarande anslag skulle från och med ingången
af år 1892 få användas jemväl till inköp af råmaterialier
till röksvagt krut, och
att anslaget såsom följd deraf skulle i riksstaten för
år 1893 uppföras under benämning »anslag för inköp af
salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut.')')
Summa kronor 50,000: —
(Forts. sid. 186).
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter').
1875 års Riksdag uppförde detta anslag med samma belopp som
föregående år...................................................................................... 33,000: —
1876 års Riksdag:
Å anslaget hade under flere år uppstått brist, uppgå¬
ende år 1874 till 15,297 kronor 83 öre, hvilket missför-
Transport 33,000: — *)
*) Till ved oclx ljus vid fästnings- och garnisonsorter anvisade Rikets Ständer vid
1809 års riksdag 8,000 Rdr bko, hvilket anslag ökades vid 1815, 1817—18, 1847—48
och 1856—58 årens riksdagar till resp. 12,000, 14,000 och 19,000 Rdr bko samt 33,000
Rdr rmt.
147
Transport 33,000: —
hållande betingats af den under nästföregående åren inträf¬
fade betydliga stegring af prisen å eldnings- och lysnings-
ämnen m. m. Riksdagen böjde anslaget, i enlighet med
Kongl. Maj ds förslag, med ........................................................... 10,000: —
1877 års Riksdag öfverförde bit från remonterings-
anslaget (se sid. 95)........................................................................... 3,391: 50
1880 års Riksdag jemnade anslagets slutsumma med —: 50
1883 års Riksdag: Kongl Maj:ts proposition:
Årlig brist både sedan år 1878 å anslaget uppstått af
omkring 11,500 kronor, hvilken brist i stället för att kunna
minskas, säkerligen komme att tillväxa i den mån nya bygg¬
nader, såsom kasernetablissementet i Helsingborg, för landt-
försvarets räkning tillkomme.
Riksdagen böjde i anledning häraf anslaget, i enlighet
med Kongl. Maj ds förslag, med................................................... 13,608: —
1888 års Riksdag öfverförde till detta anslag från
dåvarande anslaget till trängen (se sid. 87)..............................
1,500: —
1891 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Enär under år 1889 å anslaget uppstått en brist af
23,251 kronor 50 öre, samt på grund af gjorda beräk¬
ningar de nya etablissementen för Andra lifgardet, Vax¬
holms artillericorps och Gotlands artillericorps kunde an¬
tagas i eldnings- och lysningskostnader komma att kräfva
en summa af tillsammans 15,750 kronor utöfver de ena¬
handa kostnader, som för nämnda truppförbands dåvarande
etablissement utginge, och då slutligen dertill måste läggas
kostnaden för uppvärmning och belysning af den nya träng-
bataljonens blifvande etablissement, hvilken kostnad kunde
beräknas till 4,500 kronor, hade Arméförvaltningen ansett
anslaget böra höjas med dessa summors sammanlagda belopp
Transport 61,500: —
148
61,500: —
Transport
eller i rundt tal 43,500 kronor, och i sammanhang dermed
erhålla egenskap af förslagsanslag.
Kongl. Maj:t ansåg äfven det vara föga lämpligt att
utgifter för så i pris vexlande artiklar som eldnings- och
belysningsämnena bestredes från så kallade allmänna anslag.
En summa af 1,500 kronor vore emellertid redan upptagen
för utgiftsposten ved och ljus i den kostnadsberäkning för
den nya tv ängbatalj onen, som förelagts 1890 års Riksdag och
kunde alltså förhöjningen i anslaget inskränkas till en med
detta belopp minskad summa. På grund häraf och af i
öfrigt anförda skäl föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att
höja förevarande anslag med......................................................... 42,000: —
äfvensom att i sammanhang dermed medgifva, att anslaget
finge i riksstaten uppföras såsom förslagsanslag.
Riksdagen beviljade den begärda höjningen i anslaget,
men fann framställning derom att anslaget skulle såsom
förslagsanslag uppföras i riksstaten icke böra bifallas.
Summa kronor 103,500: —
1894 års Riksdag: Kongl. Maj:ts proposition:
Anslaget borde höjas med de årliga kostnaderna för
eldning och belysning af
dels kasernetablissementet i Östersund för Norrlands ar¬
tilleriregemente ................................................... 12,500: —
dels Svea ingeniörbataljons etablissement, hvarå
utförts en för parkkompaniets inqvarte-
rande erforderlig påbyggnad ........................ 1,500: — 14,000: _
hvarjemte Kongl. Maj:t hemstälde om medgifvande att
anslaget måtte få i riksstaten uppföras som förslagsanslag.
Riksdagen ökade anslaget på sätt Kongl. Maj:t äskat,
till ............................................................................................ kronor 117,500: —
men ansåg, att förändring af anslagets natur nu icke borde
ega rum, eftersom framställning derom redan så nyligen
som år 1891 varit underkastad Riksdagens pröfning och
då af Riksdagen afslagits. _
Transport 117,500:
149
Transport 117,500: —
1895 års Riksdag höjde anslaget, med bifall till
Kong! Maj:ts framställning, för beredande af de ökade eld- A
nings- och belysningskostnaderna vid Första Göta artilleri¬
regementes nya kasernetablissement å Qviberg, med ...... 10,000: —
till kronor 127,500: —J)
(Forts. sid. 193).
För en ridskola vid Strömsholm2).
1875 års Riksdag uppförde detta anslag med samma belopp som
förut eller................................................................................................ 14,200: —
1877 års Riksdag:
Då det ansågs nödigt att anbefalla två årliga kurser vid
ridskolan för officerare af generalstaben, fortifikationen och
fotfolket, samt då vidare det visat sig af billighet påkalladt
Transport 14,200: — * I
b Beräkning öfver anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
I 1893 års riksstat upptogs anslaget med (se ofvan) .................................... 103,500: —
om härtill lägges:
ökade kostnader i anledning af den förbättrade härordningen (se
Hqt. tablå I bil. H) .......................................... 50,000: -—
för trängens omorganisation (se sid. 91 not)............... 5,000: •— gg qqq. _
men detta belopp minskas med förutvarande kostnad för trängen
(se sid. 91 not).......>........................................................... 1,500: —• 53500- _
komme anslaget att ökas till.............................................................. kronor 157,000: —
2) Rikets Ständer vid 1865—66 årens riksdag beviljade ett årligt anslag till en
ridskola vid Strömsholm af 14,200 Rdr rmt.
150
Transport 14,200: —
att medgifva ersättning åt lärare och lärjungar för nödiga
resor och transporter af medförda tjenstehästar, liksom rese¬
ersättning för hästskötare, der dessas fortskaffning gåfve
anledning till särskild kostnad, och resorna till och från
skolan fördubblats, enär, efter det kavallerikursen dåmera
omfattade hela året, det blifvit nödvändigt att anbefalla
vederbörande att, under ett afbrott i kursen, deltaga i vapen-
öfningarne vid respektive regementen och corpser, föreslog
Kongl. Maj:t att förevarande anslag måtte höjas med............ 7,800: —
hvilket Riksdagen biföll.
1883 års Riksdag: Kongl Maj ds proposition:
Anslaget hade visat sig för ändamålet otillräckligt, i
det att under år 1878—1882 deruti i medeltal uppstått en
brist hvarje år af 2,953: 20 eller i jemnt tal ...... 3,000: —
I betraktande deraf att undervisningskursen vid
ridskolan vore obligatorisk för kavalleriets
officerare, påkallade billigheten, att ersättning
under undervisningstiden bereddes åt de office¬
rare, hvilka tillhörde indelta regementen. (De¬
ras vederlikar från de värfvade regementena
vore under kursen berättigade till dagaflö-
ning vid sina regementen). Då i allmänhet 8
subalternofficerare från de indelta kavalleri¬
regementena varit kommenderade såsom elever
vid ridkursen, erfordrades till dagaflöning åt
dem i 304 dagar å 2 kronor per dag 4,864
kronor eller i jemnadt tal.................................... 5,000: —
Och äskade Kongl. Maj:t i anledning häraf anslagets hö¬
jande med....................................................................................... 8,000: —
till kronor 30,000: —
hvilket af Riksdagen medgafs.
(Ports. sid. 178).
151
Skjutskolor vid infanteriet och kavalleriet.
Reservationsanslag.J)
1875 års Riksdag anvisade, såsom förut, å detta anslag, då be-
nämndt »skjutskolor».............................................................................. 9,000: —
1877 års Riksdag.
Då det för skjutskickligheten vid armén syntes af nöden,
att skjutskolorna blefve årligen återkommande med utvid-
gadt elevantal, föreslog Kongl. Maj:t förhöjning af anslaget
med ........................................................................................................... 9,000: —
hvilket af Riksdagen bifölls.
1883 års Riksdag: Kong!. Maj ds proposition:
Till bestridande af kostnaderna för hela det antal elever,
som borde kommenderas till genomgående af skjutskola,
vore det dåvarande anslaget icke tillräckligt. År 1882, då
till skjutskolan var beordradt ett antal af endast 33 elever
visade anslaget en brist af 1,206: 74 kronor, och Kongl.
Maj:t ansåge för befälsutbildningen m. m. nödvändigt, att
elevernas antal ökades till ett medeltal af 60 årligen. Derest
likväl till vinnande af större likformighet mellan skolorna
och på samma gång besparing, de dåmera till eleverna ut¬
gående dagtraktamenten indrogos och endast åt eleverna ur
indelta armén bestodes ersättning af de till skjutskolorna
anslagna medel med hvad som motsvarade dagaflöning i
vederbörandes tjenstegrad och sålunda med mindre belopp
än dagtraktamentet, skulle, enligt verkstäld utredning, den
erforderliga förhöjningen i anslaget kunna inskränkas till
12,720 kronor eller i jemnadt tal ................................................. 13,000: —
Med bifall till Kongl. Maj:ts förslag höjde Riksdagen
anslaget til! ...................................................................................... 31,000: —
b För anordnande af skjutskolor vid armdn beviljade Rikets ständer vid 1856—58
årens riksdag ett anslag af 9,000 ltdr rmt.
152
1887 års Riksdag, som i riksstaten uppförde ett nytt anslag under
titel »Artilleriskjutskolon (se nedan), ändrade förevarande anslags be¬
nämning till »Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet».
(Forts. sid. 178.)
Årtilleriskjutskolor.
Reservationsanslag.
1887 års Riksdag. Kongl Maj:ts proposition:
Förslaget om inrättande af årtilleriskjutskolor afsåge hufvudsak¬
ligen, dels att årligen bibringa ett antal officerare sådan högre utbild¬
ning i skjutning, att genom deras ledning skjutöfningarne komme att
rätt bedrifvas vid regementena, dels att meddela årets underbefälselever
i högsta klassen praktisk skicklighet såväl i skjutning som i de i fält
förekommande arbeten. I betraktande af de olikheter, som förefunnes
mellan fält- och fästningsartilleriet, med afseende å såväl vapnens natur,
som pjeser och skjutmetoder, upptoge förslaget
dels en skjutskola för fältartilleriet, förlagd till Marma skjutfält, och
dels en skjutskola för fästningsartilleriet, förlagd till Vaxholm.
Kostnaderna för dessa skolor, hvilka skulle vara sammandragna
under en tid af sex veckor, beräknades till
fältartilleriets skjutskola................................... 13,450: —
fästningsartilleriets skjutskola........................ 2,150: —
diverse utgifter vid Marma skjutfält........... 2,500: —
Summa kronor 18,100: —
Hvad anginge de i kostnadssumman ingående utgifterna vid Marma
skjutfält, tillgodokomme de väl alla andra, som begagnade skjutfältet,
såsom Svea artilleriregemente, artilleri- och ingeniörhögskolan, krigs¬
högskolan, krigsskolan, skjutkommissionen för artilleriet och infanteriet
med flera, men då de svårligen kunde uppdelas, borde de lämpligast
upptagas bland kostnaderna för skjutskolorna, enär skjutfältet årligen
längsta tiden komme att af fältartilleriets skjutskola begagnas.
Anvisades omförmälda belopp 18,100 kronor till årtilleriskjutskolor,
153
blefve följande under anslaget till artilleriet uppförda medel icke vidare
erforderliga nemligen
till artilleribefälets skjutöfningar ...................................................... 5,000: —
» artilleriunderofficerares gemensamma skjutöfningar ............ 2,500: —
tillsammans kronor 7,500
Kongl. Maj:t föreslog på grund häraf Riksdagen, att ett ordinarie
reservationsanslag måtte uppföras under benämningen »artilleriskjutskolor»
med............................................................................................ kronor 18,100: —
(Angående afförande från anslaget till artilleriet af 7,500
kronor se sid. 70).
Kongl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen.
1895 års Riksdag ökade, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag (jemf. sid. 73) förevarande anslag med ........................ 4,100: —
till........................................................................................... kronor 22,200: —
(Forts. sid. 179.)
Durchmarschkostnader.
Reservationsanslag.1)
1875 års Riksdag uppförde detta anslag i riksstaten i likhet med
näst föregående Riksdagar till............................................. kronor 8,000: —
(Forts. sid. 176).
b Rikets Ständer vid 1817—18 årens riksdag uppförde å dåvarande 3:dje numera
4:de hufvudtiteln ett anslag till durchmarschkostnader af 30,000 Rdr hko, hvilket belopp
emellertid minskades vid 1828—30 årens riksdag till 25,000 Rdr bko och vid 1840—41
årens riksdag till 20,000 Rdr bko. Anslaget uppfördes vid 1844—45 årens riksdag så¬
som reservationsanslag. Vid 1853—54 årens riksdag öfverflyttades 12,000 Rdr bko till
5:te hufvudtiteln från detta anslag, som alltså minskades till 8,000 Rdr bko. Anslaget
minskades ytterligare vid 1870 års riksdag till 8,000 Rdr rmt.
20
154
ÅlderstilSägg.
Förslagsanslag.
1876 års Riksdag:
Då arméns aflöningsstater för några befattningar medgåfve förmånen
af ålderstillägg, men de för densammas utbetalande nödiga medel icke
kunde till sitt belopp en gång för alla å staterna bestämmas och det såväl
syntes mindre lämpligt att, hvar gång behof af medel till ålderstillägg
uppkomme eller upphörde, föreslå ändring i lönestatens slutsumma, som
ock anslag för ålderstillägg icke syntes egnade att öka de allmänna
besparingarne å hufvudtiteln, föreslog Kongl. Maj:t, i likhet med hvad
å andra departement jemväl egt rum, Riksdagen att å 4. hufvudtiteln
uppföra ett nytt förslagsanslag med titel: »ålderstillägg».
Med bifall härtill uppförde Riksdagen för nämnda ändamål det
äskade förslagsanslaget med ........................................................... 1,500: —
1877 års Riksdag anvisade för ålderstillägg åt artille¬
riets förråds förvaltare samt fortifikationens förr ådsförvaltare och
kassörer med 300 kronor efter 5. tjensteåret........................... 2,000: —
1880 års Riksdag. Kongl. Maj ds proposition:
Enär, efter beräkning af afgång och tillkomst bland de
tjenstemän, som enligt stadgade grunder egde att af ålders¬
tillägg komma i åtnjutande, samt under förutsättning att
ny lönereglering för Arméförvaltningen blefve faststäld att
från 1881 års början vinna tillämpning (se sid. 11), utgif¬
terna från detta anslag med nyssnämnda års ingång antoges
komma att uppgå till 10,000 kronor för år, äskades eu för¬
höjning i anslaget, hvilken af Riksdagen beviljades, med G,500: —
1886 års Riksdag:
Ålderstillägg till regementsveterinärer efter 10 års tjenst¬
göring skulle med 500 kronor för hvar och en komma att
utgå från detta anslag (jemt. sid. 35).
Transport 10,000: —
155
Transport 10,000:
1889 ars Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att två ålderstillägg, hvar¬
dera å 500 kronor, måtte från förevarande anslag få till¬
läggas regementsintendenterne att utgå det första efter 5
års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring i
befattningen.
Detta förslag blef på det sätt af Riksdagen bifallet, att
ett ålderstillägg å 500 kronor finge från detta anslag till¬
läggas regementsintendenterne, att utgå efter 10 års väl
vitsordad tjenstgöring i befattningen.
1892 års urtima Riksdag medgaf, att för intendentur-
corpsens organisation finge af detta anslags medel användas
följande belopp:
till intendenten i arméförvaltningens intendents-
departement............................................................. 600: —
» fästningsintendenturen .......................................... 1,100: —
b regementsintendenterne......................................... 11,500: —
)) förrådsförvaltarne ................................................... 300: ■—
Summa (se sid. 6) 13,500
1893 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog Riksdagen att, vid bifall till för¬
slaget om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag
för intendenturcorpsen och öfriga i sammanhang dermed gjorda
framställningar (se redogörelsen sid. 8 och följ.), minska an¬
slaget till ålderstillägg med.............................................................
till kronor
hvilket förslag af Riksdagen bifölls. ’)
(Forts. sid.
J) Beräkning af anslagets storlek vid öfvergångstidens slut:
Anslaget upptogs i 1893 års riksstat med (so ofvan).......................................
Härifrån skulle afgå till intendentureorpsen (se ofvan).................. 13,500: —
men anslaget ökas med:
för intendenlurcorpsens organisation (se sid. 8)............ 10,500: —
» veterinärstatens organisation (se Hqt tablå I, bil. H) 2,500: — 13 000'
3,000: —
7,000: —
172.)
10,000: —
500: —
hvarigenom anslaget minskas till
kronor 9,500: —
156
Rese- och traktamentspenningar.
Förslagsanslag.*)
1875 års Riksdag uppförde å detta anslag i likhet med nästföre¬
gående Riksdagar .............................................................. kronor 70,000: —
1893 års Riksdag höjde, jemlikt Kong!. Maj:ts för¬
slag, anslaget med........................................................................... 67,000: —
med hvilket belopp detsamma under de senare tre
åren i medeltal öfverskridits.
Summa kronor 137,000: —
(Forts. sid. 174.)
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Årméförvaltningen
m. fl, verk. )
1875 års Riksdag anvisade å detta anslag såsom till¬
förene........................................................................................................ 8,770: —
Transport 8,770: —
1) Rikets Ständer vid 1817—18 årens riksdag beviljade till rese- och traktaments¬
penningar ett anslag af 20,000 Rdr bko, hvaraf 10,000 Rdr bko till civile och 10,000
Rdr bko åt militäre embets- och tjensteman. Sistberörda anslagsdel blef vid 1823 års
riksdag ytterligare fördeladt så att 6,666 Rdr 32 sk. bko anvisades för landtförsvarets behof
och återstoden för sjöförsvarets. Landtförsvarets anslag till rese- och traktamentspennin¬
gar ökades vid 1853—54 årens riksdag till 7,566 Rdr 32 sk. bko, vid 1862—63 årens
riksdag till 58,000 Rdr rmt, samt vid 1870 års riksdag till 70,000 Rdr rmt.
2) Rikets ständer vid 1817—18 årens riksdag beviljade till expensmedel vid »de
militära embetsverken» ett anslag af 10,000 Rdr bko, hvilket anslag vid 1823 års riks¬
dag nedsatte3 till 7,000 Rdr bko och fördelades med 4,500 Rdr bko till landtförsvaret
och 2,500 Rdr bko till sjöförsvaret. Vid 1853—54 årens riksdag öfverflyttades 900 Rdr
bko från anslaget »till skrifmaterialier och expenser, ved och ljus m. m. för krigskollegium
m. fl. verk», till krigskollegiets aflöningsanslag, hvarigenom expensanslaget nedbragtes till
3,600 Rdr bko, men vid 1856—58 årens riksdag ökades anslaget åter till 8,770 Rdr rmt.
157
Transport 8,770: —
1880 års Riksdag. Kongl. Maj:ts proposition:
Under fem år hade brist i anslaget uppstått af öfver
6,600 kronor i medeltal. Denna både orsakats, ej blott ge¬
nom den naturliga prisstegringen på förbrukningsartikeln
ved, utan äfven och företrädesvis genom tillkomst af nya
och den nödvändiga utvidgningen af förutvarande embets-
lokaler, såsom inom arméförvaltningens och generalstabens
embetshus, hvadan äskades en förhöjning i anslaget med 6,230: —
till kronor 15,000: —
Detta förslag blef af Riksdagen bifallet.
(Forts. sid. 163—165.)
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning
af Kongl. EV!aj:ts kansli och kommandoexpeditionen.
Förslagsanslag-. *)
1875 års Riksdag:
Anslaget, benämndt »skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition», hvilket i 1875 års riksstat
var uppförd t till ............................................................ 2,735: 25
höjdes för jemnande af hufvudtitelns summa med 73: 17
till 2,808: 42.
För jemnande af anslagstitelns hufvudsumma blef anslaget
liöjdt
af 1876 års Riksdag med......................................................... 211: 83
» 1877 » » » 109: 72
» 1878 » ». » 376: 13
Transport 3,506: 10
b ltikets ständer vid 1841—42 årens Riksdag beviljade till skrifmaterialier och
expenser, ved och ljus m. m. för landtförsvarsdepartementets kansliexpedition ett anslag
af 2,603 Edr 40 sk. 8 rst bko. Detta anslag minskades vid 1853—54 årens Riksdag
dels genom öfverförande af 300 Rdr bko till departementets afiöningsanslag (jemf. sid.
2 not 1) och dels för jemnande af hufvudtitelns slutsumma till 2,324 Rdr 12 sk. 6 rst
bko, samt blef, efter att vid följande riksdagar hafva undergått smärre förändringar, upp-
fördt i 1875 års riksstat mod 2,735 kronor 25 öre.
158
Transport 3,506: 10
................... 848: 46
................... 645: 44
af 1879 års Riksdag med
» 1880 » » »
Summa kronor 5,000: —
1881 års Riksdag nedsatte för jemnande af nämnda
hufvudsumma anslaget med............................................................... 50: —
till kronor 4,950: —
samt medgaf, att anslagets benämning ändrades till »Skrif¬
materialier och expenser, ved m. m. för departementets af¬
delning af Kongl. Maj:ts kansli».
1883 års Riksdag nedsatte anslaget till jemnande af de
ordinarie anslagens slutsumma med................................................ 208: —
till kronor 4,742: —
1884 års Riksdag minskade för nämnda ändamål
|
anslaget med
|
535
|
—
|
1885 års Riksdag ökade
|
»
|
»
|
»
|
till kronor
anslaget med
|
4,207
122
|
—
|
1880 års Riksdag ökade
|
»
|
»
|
»
|
till kronor
anslaget med
|
4,329
8
|
z
|
1887 års Riksdag minskade
|
»
|
»
|
»
|
till kronor
anslaget med
|
4,337
43
|
75
|
1888 års Riksdag ökade
|
»
|
»
|
»
|
till kronor
anslaget med
|
4,293
19
|
25
75
|
1889 års Riksdag ökade
|
»
|
»
|
»
|
till kronor
anslaget med
|
4,313
13
|
—
|
|
|
|
|
till kronor
|
4,326
|
—
|
1890 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget måtte, för beredande
af expensmedel åt kommandoexpeditionen (se sid. 3) äfven¬
som för jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, höjas
med, för det förra ändamålet 3,250 kronor och för det se¬
nare 60 kronor, tillhopa 3,310 kronor;
samt att anslaget måtte för framtiden benämnas »skri/-
Transport 4,326: —
159
Transport 4,326: —
materialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning
af Kongl. May.ts kansli och kommandoexpeditionens.
Riksdagen biföll denna framställning på det sätt, att
anslaget höjdes
för beredande af expensmedel åt kommandoexpeditionen med 1,790: —
samt för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med............... 20: —
till kronor 6,136: —
äfvensom att anslaget upptogs i riksstaten under ofvanberörda
förändrade benämning.
1891 års Riksdag ökade för jemnande af hufvudtitelns
hufvudsumma förevarande anslag med.....
|
|
65: —
|
|
till kronor
|
6,201: —
|
1893 års Riksdag minskade för d:o
|
d:o med ..................
|
121: —
|
|
till kronor
|
6,080: —
|
1894 års Riksdag minskade anslaget för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma med............................................................ 28: —
till kronor 6,052: —
1895 års Riksdag minskade anslaget för jemnande af
de ordinarie anslagens slutsumma med ....................................... 14: —
till kronor 6,038: —
(Forts. sid. 103.)
Extra utgifter.')
1875 års Riksdag uppförde å detta anslag i likhet
med förut ................................................................................ kronor 67,500: —
1892 års urtima Riksdag medgaf att för intendentur-
corpsens organisation finge af detta anslags medel användas
Transport 67,500: — *)
*) Rikets ständer vid 1828—30 årens riksdag beviljade till oförutsedda utgifter för
militära behof ett anslag af 50,000 Rdr bko. Anslagsbeloppet nedsattes vid 1840—-41
årens riksdag till 45,000 Rdr bko, ellor 67,500 Rdr rmt. Vid 1850—51 årens riksdag
ändrades anslagets titel till »extra utgifter».
160
Transport 67,500: —
ett belopp, som utginge till byråchefsassistenten å armé¬
förvaltningens intendentsdepartement 500 kronor (se sid. 6).
1873 års Riksdag öfverförde, med bifall till Kongl.
Maj:ts förslag till det nya anslaget för intendenturcorpsen
ofvanberörda belopp.............................................................................. 500: —
hvarigenom anslaget minskades till .............................. kronor 67,000: —
(Forts. sid. 203.)
Disciplinkompaniet.*)
1875 års Riksdag:
Med bifall till Kongl. Maj:ts framställning angående kom¬
paniets aflönings- och utgiftsstat, upptog Riksdagen föreva¬
rande anslag till ett belopp af......................................................... 56,000: —
deraf 10,938 kronor (aflöning) bestämdt anslag och 45,062 kronor
förslagsanslag.
1877 års Riksdag beviljade, förutom extra anslag,
94,709 kronor, såsom bestämdt anslag....................................... 10,938: —
och såsom förslagsanslag, enär det visat sig att dess före¬
gående belopp med nära 100 % öfverskridits ........................ 89,062: —
Summa kronor 100,000: —
1878 års Riksdag anvisade för kompaniet utom ordi¬
narie anslaget å extra stat 9,709 kronor.
1880 års Riksdag anvisade såsom
bestämdt anslag, förutvarande beloppet....................................... 10,938: —
förslagsanslag (89,062 — 25,000) ................................................ 64,062: —
Summa kronor 75,000: —
b 1873 års Riksdag beviljade, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda fram¬
ställning, under fjerde hufvudtiteln ett förslagsanslag å 36,000 Rdr rmt till bestridande
af utgifterna för det s. k. diseiplinkompaniet, Indika tillförene utgått från andra hufvud¬
titeln. Samtidigt öfverflyttades befattningen med kompaniet från fångvården till krigs-
administrationen, och kompaniet förlädes till Karlsborg.
161
hvarförutom å extra stat uppfördes 5,000 kronor till fyllnad
i aflöningen.
1881 års Riksdag:
Kongl. Maj:t föreslog, att för kompaniet måtte få utgå
bestämdt anslag.................................................................................. 10,938: —
förslagsanslag.................................................................................... 32,062: —
Summa kronor 43,000: —
samt extra anslag 1,700 kronor till lönefyllnad. Detta Kongl.
Maj:ts förslag blef af Riksdagen bifallet.
1882 års Riksdag beviljade enahanda belopp.
1883 års Rilesdag:
Kongl. Maj:t
bestämdt anslag
förslagsanslag......
hvilket, Riksdagen
föreslog, att anslaget måtte få utgå med
.............................:...........:.....................................12,600: —
................................................................ 32,000: —
Summa kronor 44,600: —
biföll.
(Forts. sid. 204).
o' '•1:
21