Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.
7
för den, som utöfvat nödvärn, dels ock förtydligas i ofvan
angifna syfte.
Stockholm den 21 januari 1901.
Chr. Olsson,
Rögle.
N:o 33.
Af herrar A. Johanson i Mossebo och A. Magnusson, om
skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om ändrad lydelse af
kongl. förordningen angående häradsting den 17 maj 1872.
I Kongl. Maj:ts nådiga bref den 12 februari 1824 och Svea hofrätts
cirkulär den 31 januari 1825 har Kongl. Maj:t på anhållan af rikets ständer
förordnat, att, vid skyldighet för vissa socknar eller delar af tingslag att
utse nämndemän, häradet eller tingslaget blefve i nämndemansdistrikt indelt,
en anordning som hittills följts med synnerlig belåtenhet.
Genom Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående ändring i vissa fall
af gällande bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872, har nämndemans
uppgift såsom ledamot af häradsrätt i betydlig grad, till stor skada för
rättsväsendets sunda utveckling, förminskats.
I § 9 af nyssnämnda förordning heter: »Varda två eller flera tingslag
af Konungen förordnade till ett, skola likväl, derest icke Konungen annor¬
lunda förordnar, nämndemän väljas till enahanda antal som tillförene i hvart
och ett af dessa tingslag, och fördele häradshöfdingen/^efter samråd med
nämnden, tjenstgöringen dem emellan.»
I hvarje tingslag tiar enligt 1 kap. 1 § rättegångsbalken häradshöfding
att döma med 12 män, som dertill valde äro. Varda nu två eller flera
tingslag af Konungen förenade till ett, blifver nämndemännens antal, der två
sammanslås, 24 och, der tre sammanslås, 36 nämndemän o. s. v.
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.
Vid den fördelning af tjenstgöring, som af häradshöfding, i samråd med
nämnden,o mellan den senare uppgöres, har i tingslag, som blifvit samman¬
slagna, så tillgått, att minst 8 nämndemän skolat tjenstgöra hvarje rättegångs¬
dag. ^Yid en sådan fördelning af tjenstgöring händer, ja är vanligt, att då
ett mal företa gången handlägges, det bestämda antalet nämndemän tjenstgör
den dagen. Målet kanhända uppskjutes till annan rättegångsdag, då andra
8 nämndemän tjenstgöra o. s. v. Slutligen öfverlemnas målet och dom skall
falla, dä åter andra 8 nämndemän, som icke hört ett ord om målet, skola
deltaga i, ja kanske afgöra domen, ett förfaringssätt, som såväl bland de
tvistande parterna som ock hos den uppmärksamma allmänheten inger ganska
stor ringaktning för häradsrätten och de domslut, som der fattas.
Nämndemansinstitutionen i vårt land har under sekler ansetts utgöra
en af de säkraste grundvalarne för den sunda rättsskipningen vid våra dom¬
stolar på landet, och den unge juristen har ofta hos nämnden haft säkert
stöd för de domslut han haft att afgifva, men vid den anordning, som vid
sammanslagning af tingslag hittills följts i afseende på nämndens antal och
tjenstgöring vid tingssammanträdena, synes nämndens ställning mera utgöra
hedersvakt kring domaren än medansvariga dömande element af rätten.
För afhjelpande af anmärkta förhållanden våga undertecknade vörd¬
samt föreslå,
att Eiksdagen behagade besluta till Kongl. Maj:t ingå
med underdånig skrifvelse, det täcktes Kongl. Maj.t vid¬
taga sådan ändring i nådiga förordningen den 17 maj
1872, att, der flera tingslag till ett blifvit eller varda
sammanslagna, tingslaget skall indelas i nämndemans-
distrikt på sätt kongl. brefvet den 12 februari 1824
föreskrifver, samt nämndemännens antal vid hvarje härads¬
rätt bestämmas till tolf.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 22 januari 1901.
A. Johanson. A. Magnusson.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1901.