4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
N:o 167.
Af herr P. 0. Lundell, i anledning af Kongl. Maj:ts pro¬
position angående en särskild tilläggsbevillninq för är
1901.
I detta års statsverksproposition har Kongl. Maj:t vid inkomst¬
beräkningen gjort framställning om att genom ökade direkta och in¬
direkta skatter anskaffa medel till genomförande af Kongl. Maj:ts för¬
slag till ny härordning. Bland dessa föreslagna skatter är en tilläggs-
bevilluing, hvilken med vissa lättnader för de lägst beskattade skulle
utgå efter samma grunder som den nuvarande bevillningen såväl af
fast egendom som af inkomst. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 21 december 1900 framhåller herr statsrådet, och chefen för finans¬
departementet de stora bristfälligheter, som vidlåda både grunderna och
sättet för den nuvarande bevillningen, men han uttalar tillika den åsig-
ten, att det, innan nu gällande bevillningsförordning undergått en om¬
fattande förändring, är nästan omöjligt att tillämpa mera rättvisa och
lämpliga grunder för uttagande af de till den nya härordningen erfor¬
derliga skattemedel. Jag vågar emellertid tro, att äfven med bibehål¬
lande af den nuvarande bevillningsförordningen och endast med tillägg
om obligatorisk sjelfdeklaration möjlighet kan vinnas att tillämpa sådana
grunder för den nya beskattningen, hvilken jag vill kalla försvarsskatt,
att denna kan i långt högre grad än den ifrågasatta tilläggsbevillningen
både rättvist fördelas och afpassas efter de skattdragandes bärkraft.
För detta ändamål är endast nödigt att enas om rättvisa grunder för
beräknande af dels den inkomst, mot hvilken ett visst fastighetsvärde
skall anses svara, dels den behållna inkomst, som efter skäligt afdrag
för räntor å skulder bör skattläggas. I senare afseendet är obliga¬
torisk sjelfdeklaration behöflig; men ännu mera nödvändig är denna för
tillämpande af en progressiv beskattning, enär man då måste ega en
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
5
uppgift om hvarje skattskyldigs samtliga skatteobjekt, livilka ofta kunna
vara fördelade på vidt skilda kommuner.
Den mest öfverklagade orättvisan vid den nuvarande bevillningen
är, att denna icke är tillräckligt afpassad efter de skattdragandes bär¬
kraft. Två egare af lika högt taxerade fastigheter skulle vid tilläggs-
bevillning enligt Kongl. Maj:ts förslag få betala lika skatt, men den
ene kan såsom skuldsatt ha blott 2,000 kronors verklig inkomst, under
det den andre, icke skuldsatte kan ha 6,000 kronors inkomst. Likaså
skulle två tjenstemän med lika hög lön få betala lika stor skatt derför;
men den ene kan genom sina föräldrars hjelp eller genom arf ha er¬
hållit medel att utan skulder afsluta sina studier, medan deremot den
andre kan ha nödgats göra så stora skulder, att hälften af hans in¬
komster gå åt till räntor och amorteringar. — Vidare är det en ofta
påpekad oegentlighet, att inkomst af arbete eller tjenst beskattas lika
högt som inkomst af fastighet eller kapital, oaktadt ifrån den förra
inkomsten (af arbete eller tjenst) rätteligen borde undantagas någon
del för ersättande af den kapitalförbrukning (arbetsförmågan), som in¬
går i inkomsten.
Dessa och andra missförhållanden skulle naturligtvis bäst kunna
undanrödjas genom eu fullständig omarbetning af vår bevillnings¬
förordning i t. ex. den rigtning, kommunalskattekoinitén föreslagit.
Men när kan väl en sådan omarbetning väntas bli genomförd? Många
af kommunalskattekomiténs synpunkter ha varit framhållna redan af
1859 års komité för uppgörande af förslag till ny bevillningsförord¬
ning och ha sedan upprepats i många olika komitébetänkanden och
reservationer, utan att vi derför kommit målet mycket närmare. Det
torde dessutom vara högst önskligt, ja nödigt, att i fråga om medel till
den nya härordningen redan från början slå in på en rigtig väg och
tillämpa såväl en progressiv beskattning som en i öfrigt rättvisare
skattefördelning än den nuvarande. Allmänhetens berättigade motvilja
mot eu ökad direkt beskattning på nu gällande grunder bör ej heller
lemnas ur räkningen.
För att nu kunna lägga befintliga bevillningstaxeringslängder till
grund för upprättande af eu skattelängd enligt ofvan antydda grunder,
som längre ned skola närmare utvecklas, behöfves först att reducera
de olika skatteföremålen till likformiga värden, som kunna samman¬
läggas till eu enda summa för hvarje skattskyldig.
Fn sådan reduktion skedde vid fyrk talssättningen i den äldre kom¬
munalbeskattningen (före 1893), då fyrken var skatteenhet: ett olika
antal fyrkar åsattes för hvarje bevillningskrona, allt eftersom denna här¬
6
Motioner i Andra Kammaren. N:o 167.
rörde ur taxering för jordbruksfastighet, för annan fastighet eller för
inkomst. Enahanda tillvägagående tillämpas nu vid uttaxering af väg-
medel å olika beskattningsföremål.
Den här ifrågasatta skattelängden torde lämpligen kunna upptaga
följande kolumner (se Bil. A.):
1) Skattskyldigs hemvist. 2) Namn och titel (yrke). 3) Inkomst af
fastighet. 4) Inkomst af kapital eller aktier. 5) Inkomst af handel
eller industri. 6) Inkomst af arbete eller tjenst. 7) Summa inkomst.
8) Afdrag för ränta å skulder. 9) Skattepligtig inkomst. 10) (tretal för
skatt å 100 kronor (enligt en för progressiv beskattning faststäld
tabell). 11) Skattebelopp.
Inkomsten af all fastighet torde böra räknas till 5 % af taxerings¬
värdet, och deri bör anses ingå inkomsten af det arbete, som fastig¬
hetens egare nedlägger på dess skötande. Hvad särskildt jordbruks¬
fastighet angår, anser jag, i öfverensstämmelse med hvad herrar Ivar
Månsson och Oskar Erikson i kommunalskattekomiténs betänkande an¬
fört, det vara alltför högt att beräkna inkomsten ej blott till 5 % af
fastighetens taxeringsvärde, utan ock till 1 % derutöfver såsom inkomst
af jordegarens arbete. Enär jordegaren vanligen har ganska liten er¬
sättning för sitt eget arbete, om han nemligen skall beräkna skälig
ränta å det kapital han nedlagt i egendomen, lärer väl sammanlagda
inkomsten ej kunna beräknas till mera än 5 %, förutsatt nemligen, att
egendomen enligt författningens föreskrift taxeras till ortens för dylika
fastigheter vanliga inköpspris. Genom att all fastighet beskattas lika
blir äfven skattelängden enklare.
Inkomst af kapital eller aktier bör, med undantag för aktiebolag, in¬
föras med hela det i taxeringslängden upptagna beloppet, I likhet med
kommunalskattekomitén anser jag beskattningen af aktiebolags, liksom
andra ekonomiska föreningars, inkomst böra ordnas så, att bolagets
aktiekapital räknas som ett lån eller en skuld och att ett mot 4 %
ränta å den kontant inbetalda delen deraf svarande afdrag från inkom¬
sten medgifves bolaget å dess beskattningsort, samt att aktieegaren
bör å sin beskattningsort erlägga inkomstskatt för den uppburna ut¬
delningen. Härigenom blir visserligen hvad ett bolag afkastar utöfver
4 % en på två håll skattepligtig inkomst, men detta kan endast anses
som ett skäligt vederlag för den tryggare kapitalplacering ett bolag i
regeln erbjuder i jemförelse med en af enskild man på egen risk börjad
rörelse. Dessutom är den enskilde betungad af personliga tjenster för
det allmänna.
Inkomst af handel och industri uppföres till hela taxeringsbeloppet.
7
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
Inkomst af arbete eller tjenst torde böra uppföras med endast 90 %
af taxeringens belopp. Grunden härför är den ofvan antydda, att ett
amorteringsafdrag bör göras för det kapital af krafter, som i tjensten
förbrukas. Om storleken af detta afdrag kunna naturligtvis meningarna
vara delade, och mången torde finna 10 % alltför lågt. Härvid bör
dock tagas i betraktande, att för inkomsten af handel och industri äf¬
vensom af fastighet icke ifrågasatts något motsvarande afdrag, oaktadt
äfven sådan inkomst till någon del är grundad på den skattskyldiges
personliga arbete.
Sedan sålunda den skattskyldiges olika inkomster och summan af
dem införts i skattelängden, bör från inkomstsumman afdrag få göras
för ränta ä skulder, hvilka under faststäldt ansvar uppgifvits genom
sjelfdeklaration, vare sig dessa skulder hvila å fastighet eller äro på
annat sätt placerade. Dock torde detta afdrag böra begränsas till 50 %
af den sammanlagda inkomsten. Äldre skattekomitéer ha stannat vid
betydligt lägre belopp, såsom 20 eller 40 %. Att nu gå längre än till
50 % kan i betraktande af vår taxeringsinstitutions nogsamt kända
bristfälligheter icke vara tillrådligt. Dessutom bör ej siffran sättas så
hög, att vare sig den enes rädsla för att blotta sin affärsställning eller
den andres önskan att slippa all skatt fresta till oärlighet i uppgifterna
och dermed undergräfva sjelfdeklarationens värde. Ej heller är det
öfverensstämmande med eu sund politisk ekonomi, att en för långt
gående skuldsättning i viss mån uppmuntras med förmåner. Af alla
dessa skäl anser jag rätten till afdrag för räntor å skulder böra stanna
vid 50 % af inkomstsumman, helst denna rätt ju ändock i jemförelse
med nu rådande förhållande innebär eu högst betydlig lättnad.
Sedan nämnda afdrag gjorts, införes i derför afsedd kolumn det åter¬
stående belopp, som utgör den skattepligtiga inkomsten. Uppgår ej denna
till 1,000 kronor, bör ingen försvarsskatt utgå för densamma. För in¬
komst från och med 1,000 intill 2,000 kronor torde försvarsskatten ej
böra sättas högre än till 1 l- % af inkomsten eller 50 öre per 100 kronor.
En inkomst af 2,000 kronor kan anses utgöra lägsta gränsen för de
efter våra förhållanden välbergade samhällsklasserna, men då till dessa
måste hänföras personer af mycket olika samhällsställning och i följd
deraf mycket olika lefnadsbehof, torde man kunna antaga, att en in¬
komst öfver 2,000 och upp till 6,000 kronor i regel ej frestar till öf-
verflödiga utgifter, och att alltså den försvarsskatt af 1 %, som jag
vill föreslå såsom den normala, bör gälla för hela denna inkomstgrupp.
För inkomst öfver 6,000 kronor skulle sedan en sakta stigande skala
tillämpas. Ett förslag till eu sådan innebär följande tabell:
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
För en inkomst af
|
betalas
pr 100 kronor
följande
öretal:
|
|
För en inkomst af
|
betalas
pr 100 kronor
följande
öretal:
|
från och med
kronor
|
intill
kronor
|
från och med
kronor
|
intill
kronor
|
2,000
|
6,000
|
100
|
|
36,000
|
39,000
|
210
|
6,000
|
9,000
|
no
|
|
39,000
|
42,000
|
220
|
9,000
|
12,000
|
120
|
|
42,000
|
45,000
|
230
|
12,000
|
15,000
|
130
|
|
45,000
|
48,000
|
240
|
15,000
|
18,000
|
140
|
|
48,000
|
51,000
|
250
|
18,000
|
21,000
|
150
|
|
51,000
|
54,000
|
260
|
21,000
|
24,000
|
160
|
|
54,000
|
57,000
|
270
|
24,000
|
27,000
|
170
|
|
57,000
|
60,000
|
280
|
27,000
|
30,000
|
180
|
|
60,000
|
63,000
|
290
|
30,000
|
33,000
|
190
|
|
Högre än 63,000
|
300
|
33,000
|
36,000
|
200
|
|
|
|
|
Af denna tabell framgår, att högsta ifrågasatta försvarsskattepro-
centen är beräknad till 3 % af inkomsten, och att denna skatteprocent
inträder först vid 63,000 kronors inkomst.
Slutligen må anmärkas, att hvarje försök att genom detaljerade ut¬
redningar beräkna, hvad en försvarsskatt enligt dessa grunder kan in¬
bringa, torde vara ytterst vanskligt. För sakens skull är sådan detalj¬
beräkning ej heller nödig. Det enda praktiska är att på försök tillämpa
grunderna ett år. I intet afseende kan detta inverka störande på sta¬
tens finanser. Sannolikt är väl, att en sålunda tillämpad försvarsskatt
skulle inbringa mera än den föreslagna tilläggsbevillningen; men otvif¬
velaktigt är, att den blefve vida rättvisare och mera lämpad efter skatte-
förmågan.
En så extraordinär åtgärd som att nu, enligt Kongl. Maj:ts pro¬
position n:o 34, uttaga en tilläggsbevillning äfven för innevarande år
tror jag ej vara af statsverkets ställning påkallad. Deremot skulle en
försvarsskatt med tillhörande förberedelser väl hinna att genomföras
till 1902 och då kunna träda i stället för den af Kongl. Maj:t före¬
slagna tilläggsbevillningen nämnda år.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167. 9
På grund af det ofvan anförda vågar jag derför föreslå,
att Riksdagen måtte, med afslag å Kong!. Maj:ts
framställning angående tilläggsbevillning för 1901,
besluta om uttagande af en särskild försvarsskatt,
att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan an-
gifna grunder utgå för 1902, i den händelse att
ny härordning varder af innevarande års Riksdag-
antagen.
Om remiss till särskilda utskottet n:o 1 anhålles.
Stockholm den 23 februari 1901.
P. O. Lundell.
Bih. till Rikxd. Prot. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 54 Käft.
O
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
Bil A.
Försvarsskattelängd för
1.
|
2-
|
8.
|
|
|
|
5.
|
6.
|
1
|
|
I
•
|
Inkomst af
|
Inkomst
|
af
|
Inkomst af
|
90 o/o
|
af
|
Hemvist.
|
Namn.
,
|
fastighet (5 %
af uppskattade
värdet).
|
kapital och
aktier.
|
handel och
industri.
|
inkomst af
tjenst och
arbete.
|
|
|
Kronor.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
S Bångbro.
|
Bruksegare Erik Lind...........................
|
6,000
|
—
|
950
|
—
|
2,890
|
—
|
—
|
—
|
i
|
Hemmansegare J. Svensson .... .............
|
1,050
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i Säfhult.
|
Säfhults sågverksbolag ........................
|
25,000
|
—
|
—
|
—
|
79,000
|
—
|
—
|
—
|
Åryd.
|
Skräddare P. Linlund ............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,080
|
—
|
Broryd.
|
Godsegare A. Bossman .......................
|
8,500
|
—
|
5,600
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
S
|
Lägenhetsegare J. Bråkberg.................
|
100
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
j Lökhus.
|
Kronofogde A. Rudvall ........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,050
|
—
|
| Ernå.
|
Hemmansegare O. Lindqvist .................
|
2,000
|
—
|
500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
- .
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
11
Nordbo Socken år 1902.
7.
|
|
8.
|
|
9.
|
|
10.
|
11.
|
|
12.
|
Summa
inkomst.
|
Afdrag för
ränta å
skuld.
|
Skattepligtig
inkomst.
|
å Öre
per
100 kr.
|
Skattebelopp.
|
Anmärkningar, anteckningar och uppgifter.
|
Kronor.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
Öre.
|
Kronor.
|
Öre.
|
. - / |
|
9,840
|
-i •
|
1,040
|
—
|
8,800
|
|
no
|
96
|
80
|
|
1,050
|
—
|
500
|
—
|
550
|
—
|
100
|
5
|
50
|
|
104,000
|
—
|
32,000
|
—
|
72,000
|
—
|
300
|
2,160
|
—
|
|
1,080
|
—
|
80
|
—
|
1,000
|
—
|
50
|
5
|
—
|
|
14,100
|
—
|
2,300
|
—
|
11,800
|
—
|
140
|
232
|
40
|
jEger Lidö egendom i Ruda socken, beräknad
|till 5,800 kronors inkomst.
|
100
|
—
|
50
|
—
|
50
|
—
|
100
|
—
|
50
|
4,050
|
—
|
500
|
—
|
3,550
|
—
|
100
|
35
|
50
|
|
2,500
|
—
|
—
|
—
|
2,500
|
—
|
100
|
25
|
—
|
1
|