Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.
1
N:0 122.
Af herr K. G. Karlsson i Göteborg, om viss ändring i för¬
ordningen om beskattning af hvitbetssockertillverknin-
gen i riket.
I det »utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms slott den
21 december 1900», som utdelats till Riksdagens ledamöter, återfinnes på
sidan 37 följande yttrande af herr statsrådet och chefen för finansdeparte¬
mentet:
»Äfven om man gent emot den på senare tider framträdda ström¬
ning, som velat från beskattning alldeles fritaga socker, icke skulle vilja
ifrågasätta någon förhöjning i sockerbeskattningen, i den mån denna verkar
som konsumtionsskatt.....lärer, dock, om ökade statsinkomster behöf-
vas, en sådan kunna beredas genom höjning af det beräknade sockerutbytet
från betorna. Detta är i lag bestämdt till tio och en half procent af
betornas vigt. Under tillverkningsåret 1899—1900 var emellertid medel¬
utbytet för hela riket tolf och åtta tiondedels procent. En höjning af det
beräknade utbytet till elfva och en half procent skulle medföra en ökning
i hvitbetssockertillverkningsskatten till belopp af omkring 1,000,000 kronor.»
Då man läser denna framställning, kommer man osökt att reflektera
öfver huruvida det ej skulle vara lämpligt att åt statsverket bevara denna
betydande inkomst redan under nuvarande förhållanden och oafsedt den
föreslagna förändringen i landets härordning.
Tecken saknas ej, som antyda, att de sedan några år rikligt flödande
tullmedlen kunna komma att minskas, och det kan då vara godt att i tid
hafva bidragit till ersättande af den uppkommande bristen genom begag-
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 38 Höft. (N:is 122—128) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.
nandet af den utväg, som herr statsrådet och chefen för finansdepartemen¬
tet anvisat. Och, för öfrigt, äfven om tullintägterna mot förmodan fort¬
farande skulle inflyta med samma eller liknande belopp som under de när¬
mast föregående åren, så uppstå ständigt ifya behof, för hvilkas tillgodo¬
seende nya skattekällor måste uppletas. Om t. ex. det bebådade lagför¬
slaget rörande olycksfallsförsäkring nu ändtligen skulle blifva antaget, så
kräfvas stora belopp för denna vigtiga saks genomförande. Visserligen är
det icke obetydliga medel, som afsatts för detta ändamål, men ju större
den summa är, med hvilken man kan möta de kraf, som en effektiv olycks¬
fallsförsäkring kommer att ställa på statskassan, dess bättre.
Att märka är, att den härmed föreslagna åtgärden icke utgör en ny
pålaga på allmänheten, utan endast afser en öfverflyttning från sockerbruks-
egarne till statskassan af en del af den extra tribut, som allmänheten nu
erlägger till sockerindustrien. Som bekant, skall enligt gällande förordning
tillverkningsafgiften utgå med tullens halfva belopp. Denna bestämmelse
har emellertid omintetgjorts derigenom, att betornas afkastningsprocent satts
för låg. Sedan den 1 september 1896 har utbytet vid sockerfabrikatio¬
nen beräknats till 10,5 procent af betornas vigt. Af ofvan åberopade ut¬
talande af herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framgår emel¬
lertid, att medelutbytet under tillverkningsåret 1899—1900 varit 12,8 pro¬
cent, sålunda 2,3 procent högre än det beräknade. Härigenom erhålla soc¬
kerfabrikanterna — utöfver hvad med tullskyddet åsyftats -—- en så be¬
tydande extra present, att från detta håll intet berättigadt motstånd bör
kunna yppas mot att Riksdagen i någon mån minskar denna presents stor¬
lek och i stället ökar statskassans intägter.
Visserligen skulle jag varit mest böjd att föreslå en nedsättning i
sockertullen, på det att de medel, som min motion afser att undandraga
sockerfabrikanterna, skulle komma allmänheten direkt till godo. Men då
ofta upprepade försök i denna rigtning städse af Riksdagen afslagits, och
utsigten att nu få en sådan reform genomförd ingalunda är större än till¬
förene, får jag härmed, för att sagda medel dock i någon form skola
komma det allmänna till nytta, vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i för¬
ordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket, att det beskattningspligtiga råsockret från och
med ingången af nästkommande tillverkningsår beräk¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.
3
nas efter de för tillverkningen använda betornas vigt
sålunda, att ett hundra kilogram råa (ej torkade) hvit-
betor antagas lemna ett utbyte af elfva och ett hälft
kilogram socker.
Stockholm den 27 januari 1901.
K. G. Karlsson.
N:o 123.
Af herr A. Sundblad m. fl., om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om anordnandet af telefonförbindelse mellan
Gotland och fastlandet.
Vid sistlidne riksdag väcktes inom Första Kammaren af herr G. Björ-
lin en motion (n:o 10), i hvilken han på deri närmare angifna skäl hem-
stälde, att Riksdagen måtte på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp af
218,750 kronor att ställas till kongl. telegrafstyrelsens förfogande för an¬
ordnande af telefonförbindelse med en dubbelledning mellan Gotland och
fasta landet öfver Öland och Oskarshamn. Statsutskottet, till hvars behand¬
ling denna motion blef hänvisad, yttrar i sitt deröfver afgifna utlåtande bland
annat följande: »I betraktande af Gotlands isolerade läge och med hänsyn
till de svårigheter, som, i synnerhet vintertiden, ofta uppstå för upprätthål¬
landet af en regelbunden förbindelse mellan ön och fastlandet, har utskottet
ansett det ur såväl strategiska som öfriga synpunkter vara af stor vigt, att,
såvidt möjligt är, åtgärder vidtagas till denna förbindelses underlättande;
och otvifvelaktigt är, att för sådant ändamål anläggandet af en telefonled-