Motioner i Andra Kammaren, N:o 113.
3
syfte att tilläggsbevillning, då sådan varit i fråga, skolat utgå progressivt,
tillåter jag mig emellertid att i detta afseende särskildt hänvisa till den re¬
servation af herr J. H. G. Fredholm, som linnes vidfogad 1893 års bevill¬
ningsutskotts betänkande n:o 18, och i hvilken innehållas värdefulla uppslag
med afseende å en begynnande tillämpning af den progressiva beskattnings-
metoden i vårt land.
Med anslutning i hufvudsak till sistnämnda framställning tillåter jag
mig härmed föreslå,
att den tilläggsbevillning, som af innevarande års Riks¬
dag kan varda beslutad, må uttagas efter en progressiv
skala.
Stockholm den 27 januari 1901.
David Bergström.
*\:o 114.
Af herr David Bergström, med förslag till ändrad lydelse af
vissa §§ i bevillningsförordningen.
Då Kongl. Maj:t för fyra år sedan gick att framlägga förslag till ny
bevillningsförordning, framhöll dåvarande chefen för finansdepartementet i sitt
anförande till statsrådsprotokollet den 26 februari 1897 att, äfven utan den
mera genomgripande omgestaltning af våra beskattningsförhållanden, som
framdeles kunde komma att ega rum, ett reformsteg af icke ringa vigt och
betydelse kunde och borde tagas för ernåendet af ökad effektivitet och större
likformighet i tillämpningen af bevillningsförordningens bestämmelser, nemli¬
gen införandet af s. k. obligatorisk sjelfdeklaration. i enlighet härmed och
i anslutning till bevillningskomitéernas af 1894 och 1895 betänkanden samt
kammarrättens den 25 april 1895 afgifna utlåtande, upptog Kongl. Maj:ts
förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af in-
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
korast under rubriken »Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning
vid taxering» en serie bestämmelser om skyldighet att utan särskild anmaning
på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxering, äfvensom
en dermed sammanhängande särskild afdelning »Om eftertaxering».
I den utförliga motiveringen för Kongl. Maj:ts förslag i dessa delar
erinrade chefen för finansdepartementet om den verkan den obligatoriska sjelf-
deklarationens införande haft exempelvis i Preussen, der en dylik lagstiftning
antagits 1891 och under påföljande beskattningsår de taxerade inkomsterna
för enskilde skattskyldige stigit från omkring 4,274,000,000 mark till om¬
kring 5,724,000,000 mark eller med omkring 1,450,000,000 mark. Betydel¬
sen för vårt land af eu reform i samma rigtning angafs härefter i det an¬
förda statsrådsprotokollet uti allmänna ordalag sålunda:
»Hufvudsyftet med deklarationsförfarandets införande är emellertid icke
endast att tillföra statsverket ökade inkomster, utan såsom redan tillförene
blifvit framhållet, att i görligaste mån öka möjligheterna för en rättvis och
jemlik taxering. I detta afseende kan sjelfdeklarationens genomförande anses
utgöra grundvilkoret för sådana reformer inom inkomstbeskattningens område,
som åsyfta att i ökad grad lämpa beskattningen efter den enskildes skatte-
förmåga. Saknas det underlag för dessa reformer, som ligger uti en noggrann
taxering, komma reformerna icke allenast icke att leda till det med dem åsyf¬
tade målet, utan fastmera på grund af den betydelse för skattefotens bestäm¬
mande, som inkomstens art och storlek skulle erhålla, att medföra tillkomsten
af ett nytt slag af orättvisor. Icke mindre för tillämpningen af den nuvarande
bevillningsförordningen än äfven såsom grundval för en vidare utveckling af
bevillningslagstiftningen måste derför sjelfdeklarationens införande anses ega
stor betydelse».
»Vill man bereda den direkta beskattningen större utrymme i statens
skattesystem än hittills, måste det allmänna föreställningssättet ledas till in¬
sigt om nödvändigheten deraf, att, lika litet som tvifvel råder derom, att
andra skatter, såsom tull, acciser m. fl., skola utgöras efter fulla värdet eller
qvantiteten af skatteföremålet, äfven bevillningen kommer att utgå i förhåll-
lande till den exakt uträknade inkomsten. Öfvergången till ett sålunda mera
skärpt skatteförfarande kan måhända för en och annan kännas något besvä¬
rande, men jag betviflar icke, att den allmänna meningen inom kort skall
komma till erkännande deraf, att den ökade effektiviteten i tillämpningen af
skattebestämmelserna, som afses med deklarationsförfarandet, äfven kommer
att leda till ökad rättvisa och jemlikhet i taxeringen.»
Till sist yttrade chefen för finansdepartementet på tal om eftertaxe-
ringen bland annat följande: »Erfarenheten utvisar, att det egentligen är vid
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
5
dödsfall, som kapitalinkomst,, hvilken undandraga taxering, träder i dagen,
och jag kan för min del icke finna med billighet oförenligt, att af den skatt¬
skyldiges efterlemnade förmögenhet godtgöres någon del af den skuld till
staten, som den aflidne tilläfventyrs under en lång följd af år undandragit
sig att gälda. 1 medvetande om påföljden af en dylik eftertaxering komme
säkerligen att ligga en kraftig uppfordran till behörigt fullgörande af dekla¬
rationsskyldigheten» .
Den behandling, som vid 1897 års riksdag kom frågan om införande
af obligatorisk sjelfdeklaration till del, gaf till resultat, att bevillningsutskottet
tillstyrkte, Andra Kammaren med 120 röster mot 87 antog och Första Kam¬
maren med 102 röster mot 26 afslog den obligatoriska deklarationsprincipen,
och att sedermera frågan, efter åtskillig strid om formen för dess fortsatta
handläggning, förklarades hafva förfallit.
Bevillningsutskottet ansåg sig, ehuru principen om obligatorisk sjelfde¬
klaration torde hafva sin egentliga och rätta plats uti ep lagstiftning, till-
lämpande äfven andra nyare grundsatser i fråga om beskattningen och mera
än vår nu gällande skattelagstiftning egnad att träffa de större förmögenhe¬
terna, dock böra förorda införande i bevillningsförordningen af bestämmelser
om obligatorisk sjelfdeklaration. Det syntes utskottet nemligen önskligt och
nyttigt, att början göres med att vänja vårt folk vid denna nya beskatt-
ningsgrundsats, hvilken vid en framtida fullständigare revision af skattelag¬
stiftningen lärer komma att vinna vidsträckt tillämpning. Utskottet ansåg
detta så mycket mera tillrådligt, som numera väg banats för en dylik revi¬
sion genom det af 1897 års Riksdag fattade beslut om aflåtande af skrifvelse
till Kong!. Maj:t i ändamål att åstadkomma ett särskiljande af den kommu¬
nala beskattningen från skatten till staten.
Liksom chefen för finansdepartementet tillrådt Kongl. Maj:t att vidtaga
vissa mildringar af de i de ursprungliga komitébetänkandena föreslagna dekla-
rationsbestämmelserna, tillstyrkte emellertid bevillningsutskottet i sin ordning
Riksdagen att gå varsamt till väga och i mild form tillämpa den ifrågava¬
rande grundsatsen. Enahanda uppfattning gjordes med synnerlig klarhet och
styrka gällande i den vid utskottets betänkande fogade, af herr J. H. G.
Fredholm afgifna reservation, i enlighet hvarmed Andra Kammaren fattade
sitt beslut i deklarationsfrågan.
Herr Fredholm framhöll, att man icke borde ålägga den nya skyldig¬
heten annat än ett mindretal af skattskyldige och hufvudsakligen de mera
bemedlade, om hvilka man på grund af deras välstånd bör kunna antaga, att
de bättre än andra skola vara i stånd att göra sig förtrogna med den nya
skyldighetens innebörd och rätta sättet för densammas fullgörande.
»Vill man» — yttrade reservanten — »införa den obligatoriska sjelf-
6
Motioner i Andra Kammaren. N:o 114.
deklarationen i afsigt att vänja vårt folk vid denna nya beskattningsgrund-
sats, så torde den rigtiga gången för vinnandet af detta mål vara att först
ålägga ett inindretal skattskyldige sjelfdeklaration och, först sedan detta mindre-
tal förvärfvat erfarenhet om huru deklarationen rätteligen skall fullgöras, ut¬
sträcka deklarationspligten i allt vidare kretsar. Man bereder derigenom de
för hvarje gång nytillkomne fördelen af att hos dem, som redan förvärfvat
erfarenhet, göra sig underrättade om huru skyldigheten skall fullgöras. Man
undviker derigenom att på en gång uppväcka ovilja hos alla dem, som af
bristande insigt göra sig skyldige till förseelser mot förordningens föreskrifter.
Man vinner erfarenhet om huru dessa föreskrifter skola vara affattade för
att bäst motsvara sitt ändamål, och man riskerar då icke heller, att en ogyn-
sam opinion mot den nya beskattningsgrundsatsen skall uppstå och vinna så
stor utbredning, att den i framtiden kan lägga betydande hinder i vägen för
att i nödig utsträckning genomföra deklarationspligten såsom grundvilkor för
mera genomgripande beskattningsreformer.»
Af dessa skäl hemstälde herr Fredholm i sin reservation, att den
obligatoriska sjelfdeklarationen icke skulle utsträckas längre än att deraf
endast träffades fastigheter med ett taxeringsvärde af 50,000 kronor och
derutöfver, samt inkomst af 4,000 kronor och derutöfver. Detta vardt också
Andra Kammarens beslut.
Efter år 1897 har ytterligare en komité, den samma år tillsatta
kommunalskattekomitén, uti sitt betänkande af den 18 maj 1900 föreslagit
införande af obligatorisk sjelfdeklaration i samband med den allmänna bevill-
ningens förvandling till en allmän och ren inkomstskatt. Med tillgodogörande
af det lagstiftningsmaterial, som förelegat i 1894 och 1895 års bevillnings-
komitéers betänkanden och Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda proposition till
1897 års Riksdag, har kommunalskattekomitén utarbetat en serie bestämmelse]'
om uppgifter till ledning vid taxering, hvilka bestämmelser återfinnas i
komiténs förslag till »Förordning angående taxeringsmyndigheter och för¬
farandet vid taxering».
Spörsmålet är nu: skall man dröja med införandet af obligatorisk
sjelfdeklaration, eller rättare med utsträckningen af denna skyldighet, till den
ovissa framtid då kommunalskattekomiténs omfattande reformförslag i afse¬
ende å den direkta beskattningen till stat och kommun kunna varda antagna,
eller bör man, på sätt Kongl. Maj:t år 1897 föreslog och samma års bevill¬
ningsutskott tillstyrkte, på detta område taga ett första reformsteg under
afvaktan på de ännu större skattereformer, som möjligen kunna inträffa
längre fram? Kär den tiden kommer, lär nog sjelfdeklarationsgrundsatsen
med nödvändighet vinna en ganska vidsträckt tillämpning, men just derför
vore det kanske, såsom 1897 års bevillningsutskott framhöll, ej alldeles ur
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114. 1
vägen, att en början göres med att vänja vårt folk vid denna nya beskatt-
ningsgrundsats.
Vår växande utgiftsstat, i förslaget till riksstat för år 1902 slutande
på inemot 160 millioner, hvartill kommer något öfver 13 millioner utom
riksstaten, innebär en mycket kraftig uppfordran till statsmagterna att se
till, att skattetungan drabbar samhällsmedlemmarne i mån af deras förmåga
att bära den och att åtminstone icke tillfälle beredes de förmögnare i sam¬
hället att för en del af sin egendom eller inkomst undandraga sig eller
undslippa den beskattning, som enligt gällande lag och författning borde på¬
läggas dem. När man läser chefens för finansdepartementet s. k. militära
finansplan i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 21 december 1900,
kan man icke annat än förvånas öfver att ledaren af våra statsfinanser
inskränkt sig till en del platoniska uttalanden om vårt folks ekonomiska
offervillighet, om de ekonomiska förpligtelse!’, som med hänsyn till bekostandet
af ett starkare försvar särskilt borde hvila på de förmögnare klasserna,
om ett möjligt framtida införande af progressiv beskattning, om starkare
skattläggning' af den fonderade inkomsten o. s. v. På ingen enda punkt
bjudes något annat än utsigter till en blifvande rättvis fördelning af bör¬
dorna. Och går man så till beräkningen af statsverkets tillgångar i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden den 11 januari 1901, får man der endast
veta, att chefen för finansdepartementet anser omöjligt att uttaga den för år
1901 begärda tilläggsbevillningen af 6,300,000 kronor progressivt eller att
dervid medgifva ens några mera omfattande skattelättnader.
Med den principiella uppfattning chefen för finansdepartementet uttalat
beträffande de förmögnare klassernas förpligtelse!’ att i afsevärdare mån
bidraga till bestridandet af de väsentligt ökade statsutgifter, som nu föreslås
och för framtiden ställas i utsigt, borde man kunnat förvänta, att han funnit
angeläget att se till, huruvida icke någon åtgärd kunde vidtagas eller något
beslut fattas, som visade, att det verkligen finnes allvar och mening bakom
de vackra principuttalandena. Ett steg i den rätta rigtningen hade det
obestridligen varit, om chefen för finansdepartementet, som i sitt anförande
till statsrådsprotokollet den 21 december 1900 förklarat sig icke våga angifva
någon tidpunkt, då de stora skattereformförslagen kunna framläggas för
Riksdagen, hade 'upptagit sin företrädares förslag af år 1897 om införande
redan nu i bevillningsförordningen af bestämmelser rörande obligatorisk sjelf-
deklaration och eftertaxering. Till framläggande af ett dylikt förslag har
regeringen i dessa dagar ingalunda saknat anledningar, och dess framkomst
just nu skulle säkerligen helsas med stor tillfredsställelse såväl inom Riks¬
dagen som ute i landet. Den ökning i allmänna bevillningens slutsumma,
hvilken enligt allas mening skulle blifva en följd af ett beslut om obligatorisk
Motioner i Andra Kammaren, Ko 114.
8
själfdeklaration, borde i dessa tider kunna göra äfven forna motståndare
benägna för ett införande af denna princip i vår bevillningsförordning.
För en enskild motionär måste det alltid bli en vansklig sak att på
ett dylikt område, med iakttagande af alla de ändringar i bevillningsförord-
ningens olika delar, som i samband med införandet af en ny beskattnings-
grundsats kunna vara påkallade, åstadkomma ett fullständigt och antagligt
förslag. Då jag emellertid — i saknad af ett regeringsförslag i ämnet —
vågat mig på försöket, har detta endast kunnat ske på grundvalen af det
fullständiga förarbete från 1897 (i Kongl. Maj:ts proposition n:o 29, i
bevillningsutskottets betänkande n:o 19 jemte herr Fredholms reservation
vid detsamma samt i samma utskotts betänkande n:o 29), för hvilket
jag här ofvan redogjort. Med anslutning i sak till den mening, som
i 1897 års bevillningsutskott företräddes af herr Fredholm och hvilken
Andra Kammaren då gjorde till sin, har jag sökt att, utan någon större
rubbning i nu gällande bevillningsförordnings uppställning och dess para¬
grafers nummerföljd, bereda plats för de bestämmelser om obligatorisk
sjelfdeklaration och eftertaxering, som då voro allvarligt å bane. Kommunal-
skattekomiténs förslag i hithörande delar, hvilket i vissa afseenden går
längre än det af 1897 års Andra Kammare gillade förslaget, har jag der¬
emot hvarken materielt eller formelt ansett mig böra begagna mig af, enär
detta ju kunnat betraktas såsom ett olämpligt föregripande ur ett komité-
förslag, som för närvarande är föremål för myndigheters yttranden och först
framdeles kommer att läggas under Riksdagens pröfning.
På grund af hvad jag nu anfört tillåter jag mig hemställa:
att Riksdagen måtte besluta att §§ 14, 15, 16, 18—21,
23 — 27, 30, 32, 51, 56, 69—71 i bevillningsförordningen
skola erhålla följande ändrade lydelse:
14 §.
Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan
särskild anmaning på heder och samvete afgifva upp¬
gifter till ledning vid taxeringen äro: '
a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf som
i 2 § omförmäles, så vida för nästföregående år taxerings¬
värde af minst 50,000 kronor varit fastigheten åsatt;
b) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:t9 oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står
under offentlig kotroll;
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114■ 9
c) annan skattskyldig, som under nästföregående år
uppskattats för eller åtnjutit inkomst åt kapital eller åt
arbete, eller af begge gemensamt, uppgående till minst
4,000 kronor.
15 §.
1 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af jord¬
bruksfastighet skall, första gången år 1903 och derefter
hvart femte år, aflemna skriftlig uppgift, enligt faststäldt
formulär, om egendomens enligt 'tillgängliga handlingar eller
annorledes kända areal i åker, äng samt skogs- och betes¬
mark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kan uppgifvas,
egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i
fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet
för utarrenderad egendom.
2 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af
annan fastighet skall, första gängen år 1903 och derefter
hvart femte år, aflemna skriftlig uppgift, enligt faststäldt
formulär, om markens eller tomtens areal, derå uppförda
byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt om årliga
hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för
hyresfritt upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för
andra ej uthyrda lägenheter inom sådan egendom.
Utgöres fastigheten af frälseränta, flske eller vattenfall,
eger uppgiftsskyldighet enligt denna § icke rum.
3 mom. Verk eller bolag, som i 14 § b) omförmäles,
skall till fullgörande af den enligt samma § verket eller
bolaget åliggande skyldighet att afgifva uppgift till ledning-
vid taxeringen af sin inkomst hvarje år aflemna bestyrkt
utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räken¬
skaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskaps¬
året uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad; sko¬
lande vid detta utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tryckt
exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för
senaste räkenskapsår.
4 mom. Skattskyldig, hvarom i 14 § c) förmäles, skall
likaledes hvarje år enligt faststäldt formulär aflemna
skriftlig uppgift öfver den inkomst han åtnjutit af kapital
eller arbete.
Bill. till Jliksd. Vrot. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. .% Höft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o ilé.
1 mom. Skattskyldig-, söm enligt de i denna förord¬
ning meddelade bestämmelser icke är pligtig att afgifva
uppgift till taxeringen, vare dock skyldig att efter an¬
maning, som i 22 § 2 mom. sägs lemna uppgift:
a) å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller
arbete det nästföregående året uppgått; och
b) öfver fastighet, hvarför bevillning af honom erlägges,
i den mån infordrade upplysningar kunna lemnas.
2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt, obetaget
att meddela upplysningar, som kunna tjena till ledning
vid hans taxering.
■ , <-■; j j + , .
1 mom. Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna
förordning sägs, åligge för omyndig eller sådan frånva¬
rande, för hvilken god man af domstol förordnats, för¬
myndaren eller gode mannen för hvad han har under sin
förvaltning.
2 mom. För annan än enskild person åligge uppgifts-
skyldigheten vederbörande styrelse, förvaltning eller ombud.
19 §.
1 mom. Skattskyldig, som önskar upplysning rörande
beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och
sättet för dess fullgörande, ege att för sådant ändamål
hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings ord¬
förande.
2 mom. Blanketter till de uppgifter som i 15 och 17
§§ omförmälas skola kostnadsfritt tillhandahållas de skatt¬
skyldige hos ordförande i bevillningsberedning samt der¬
jemte i Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114
11
städer hos magistraten och å landet hos ordförande i
kommunalnämnd. .!i r\ ■
I enahanda ordning tillhandahållas blanketter enligt
särskilt faststäldt formulär åt skattskyldige, som, ehvad
de enligt bestämmelserna i denna förordning äro pligtige
afgifva uppgift till taxeringen eller icke, önska om sin
beskattningsbara inkomst lemna fullständigare uppgift än
sådan, hvarom i 15 § 4 mom. förmäles.
20 §.
Till ytterligare ledning vid taxeringen skola derjemte
följande uppgifter meddelas:
l:o de år,. då allmän fastighetstaxering skall verk¬
ställas:
a) af stadsdomstol samt domare på landet:
uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning be¬
tingade köpeskilling för hvarje fast egendom, hvarå, efter det
enahanda uppgift sist meddelades, lagfart på grund af köp
beviljats; börande i denna uppgift, hvilken skall angifva
köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens datum,
anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn,
om och i så fäll till hvilket belopp i köpeskillingen in¬
begripits godtgöreJse för inventarier eller inbergad gröda,
om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner samt om
köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;
b) af direktion för hypoteksinrättning:
uppgift å det värde, hvartill hvar och eu i samma
hypoteksinrättning till belåning anmäld fast egendom blifvit
uppskattad vid derå, efter det enahanda uppgift senast med¬
delades, för dylikt låns erhållande anstäld och godkänd
värdering;
2:o hvarje år:
a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess
agenter eller vederbörande brandstodskomité:
uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) om-
förmälda hus och byggnader; börande denna uppgift, hvilken
skall meddelas särskild för hvarje fastighet, afse samtliga
hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot brandskada för-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
säkrade under den tid af samma år och det näst före¬
gående, för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;
b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet
eller embetsverk, vare sig statens, stads eller menighets,
äfvensom af styrelse för allmän inrättning eller stiftelse,
der embets- eller tjensteman, vaktbetjent eller annan eger
utbekomma aflöning eller pension:
uppgift angående hvar och en person för det löpande
året tillkommande fast lön eller pension, äfvensom under
nästföregående år uppburna särskilda belopp af tjenst-
göringspenningar, dagaflöning, traktamente, arfvode, upp-
muntrings-, mil- ‘eller felräkningspenningar, portions-, in-
qvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller grati¬
fikation och andra löneförmåner, hvarjemte, då med tjenste¬
befattning följer fri kost, boställe, bostad eller löningsjord
eller inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller be-
slagsandelar eller andra obestämda eller extra inkomster,
sådant bör i uppgiften särskilt antecknas;
c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å
förmynderskap:
uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyn¬
digs inkomst af kapital för nästföregående år, för så vidt
den uppgått till minst 500 kronor;
d) af agent för utländskt försäkringsbolag:
uppgift angående, antalet försäkringar och premiebelop¬
pet för nästföregående år inom agenturens område, äfven¬
som beloppet af utbetalda återförsäkringspremier;
e) af styrelse för verk eller bolag, som i 14 § b) sägs;
så ock af i 14 § c) omförmäld skattskyldig:
enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön-
och arfvodestagares samt öfriga arbetares löneförmåner.
I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke
något slag af de vederbörande tillkommande aflönings-
förmåner uteslutas, äfven om enligt denna förordning af¬
drag för någon del deraf må vara vid taxeringen medgifvet,
dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande
200 kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den,
som åtnjutit dylik pension eller gratifikation, annan in¬
komst ej uppgifVes.
Motioner i Andra Kammaren, iV.o 114.
13
21 §.
i De i 15, 16, 17 och 20 §§ omförmälda uppgifter skola
upprättas särskild! för hvarje kommun på landet och hvarje
territoriel församling i stad samt före den 1 april aflem-
nas, antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevill-
ningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållare-
embetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i det län, magistraten i den stad eller krono¬
fogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum
eller den skattskyldige är bosatt. Sådana uppgifter må
kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.
Med aflemnande af uppgift från verk eller bolag till
ledning för dess egen taxering må dock njutas anstånd
till utgången af april månad; och derest hinder möter att,
innan bevillningsberedningens sammanträde afslutats, aflemna
sådan uppgift, må densamma, efter (terom hos beredningens
ordförande gjord skriftlig anmälan, i stället till kronans
ombud hos taxeringsnämnden aflemnas så fort ske kan
och i hvarje händelse före den 1 juni.
23 §.
' • '* i ' iv' . ■-> ■ : f . . ■
1 mom. Varder uppgift, som i 20 § omförmäles, icke
inom föreskrifven tid aflemnad, ege bevillningsberedningens
ordförande eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller
hos pröfningsnämnd att densamma infordra.
2 mom. År den uppgiftspligtige icke offentlig myn¬
dighet eller tjensteman, må infordrandet jemväl kunna
ega rum genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken
eger dervid förelägga lämpligt vite.
3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiel upp¬
gift skall, då begäran derom framställes, af vederbörande
embetsverk lemnas; hvarförutom bevillningsberedningens
ordförande äfvensom kronans ombud hos taxeringsnämnd
eller pröfningsnämnd må ega att taga del af sådana hos
domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskatt-
ningsafseende kunna tjena till ledning.
4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs,
vare ock andra verk eller bolag samt enskilda arbets-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
gifvare än de i 20 § 2:o) e) nämnda pligtige att aflemna
sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt öfriga
arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum
omförmäles.
24 §.
.-■IV'-'- . 1 ' !.* i.' i - . )Jf ;*•
1 mom. Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva
enligt 15 § eller 17 § föreskrifven uppgift att inkomma
med sådan särskild! infordrad uppgift eller upplysning,
som i 22 § omförmäles, kåfve förlorat rätten att fullfölja
talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet eller
beloppet af den inkomst, som uppgiften eller upplysningen
skolat afse.
Hörsammas icke sådan anmaning, som i 22 § 1 mom.
sägs, och afser densamma uppgift, hvarom i 15 § 3 och
4 mom. samt i 17 § stadgas, skall den försumlige höta
ett belopp, svarande mot tio procent af den bevillning,
som inom beredningsdistriktet varder den skattskyldige
påförd för den inkomst, som uppgiften skolat afse.
Gitter den uppgiftspligtige visa giltig ursäkt för under¬
låtenheten, ege de i denna § stadgade påföljder icke rum.
2 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad
i 20 § och 23 § 4 mom. stadgas vare den försumlige,
derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar
såsom för annat tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.
25 §.
; )
Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att
pröfva, i hvad mån afgifven uppgift är af beskaffenhet
att böra läggas till grund för taxeringen, eger bevillnings-
beredningen att föreslå samt taxerings- och pröfningsnäm-
derna att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.
Granskningen af de skattskyldiges till ledning för egen
taxering lemnade uppgifter skall härvid verkställas endast
af berednings eller nämnds ordförande med biträde i hvarje
särskildt fall af den ledamot, som ordföranden anser böra
tillkallas; och må vid granskningen i taxerings- eller pröf-
ningsnämnd jemväl vederbörande kronoombud vara tillstädes.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
15
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke
inom beredningen eller nämnden vidare redogörelse lemnas,
än som för taxeringen oundgängligen erfordras.
Derest af skattskyldig lemnad uppgift icke följes vid
hans taxering, skola skälen derför i taxeringslängden eller
beskattningsnämndens protokoll angifvas; och skall tillika,
då sådant frångående af lemnad uppgift egt rum hos
taxerings- eller pröfningsnämnd, så fort ske kan under¬
rättelse derom genom utdrag af nämndens protokoll med
allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt tillsändas.
< ■ -U ... r ,■ ,.... ■ , *,;< *
26 §.
Uppgift af skattskyldig till ledning för hans egen
taxering må ej, utan att den skattskyldige medgifvit upp¬
giftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de
personer, hvilka jemlikt 25 § och 32 § b) skola granska
uppgiftens innehåll, kronans ombud hos taxerings- och
pröfningsnämnderna samt de embets- och tjensteman, hvilka
i och för sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller
utan den skattskyldiges samtycke i taxerings- eller pröf-
ningsnämnds protokoll intagas; skolande efter taxeringsårets
utgång såväl nu oraförmälda som alla öfriga uppgifter,
hvilka enligt denna förordning aflemnats, med det undan¬
tag, hvartill stadgandet i 66 § föranleder, öfverlemnas till
bevillningsberedningens ordförande, hos hvilken de skola
behörigen förvaras intill dess fem år förflutit, hvarefter de
af honom förstöras.
Om eftertaxering.
27 §.
1 mom. Derest i afgifven uppgift eller upplysning en¬
ligt 15 § 3 och 4 mom., 16 §, 18 § 1 mom. eller 22 § skatt¬
skyldig eller förmyndare eller god man för sådan mot
bättre vetande lemnat origtigt meddelande och derigenom
från taxering undandragit inkomst, skall vid den taxerings-
förrättning, då kännedom erhålles om sådant svikligt för¬
farande, den skattskyldige särskild! taxeras för den inkomst,
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
hvarför bevillning till följd af berörda förfarande icke
blifvit påförd; och böte den skattskyldige eller, der den
origtiga uppgiften lemnats af förmyndare eller god man,
denne ett belopp, motsvarande fem gånger den bevillning
som genom det svikliga förfarandet undandragits kronan.
Lag samma vare, der någon mot bättre vetande i upp¬
gift enligt 15 § 1 och 2 mom. eller 16 § angående fast
egendom lemnat origtigt meddelande.
2 mom. Har inkomst, som af skattskyldig åtnjutits,
undgått bevillning af annan orsak än att afgifven upp¬
gift varit veterligen origtig, skall vid taxeringsförrättning,
då utredning härom vinnes, den skattskyldige särskild!
taxeras för den sålunda obeskattade inkomsten.
3 mom. Taxering på grund af denna § skall ske
senast inom tre år efter det år, då inkomsten rätteligen
bort taxeras, och påföres bevillningen, derest den skatt-
skyldige aflidit, hans dödsbo. År boet skiftadt, påföres bo-
delegare icke mera än hvad af bevillningen å hans lott
belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.
BO §.
1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i början af hvart och
ett år de skattskyldige om de personer, hvilka komma att
inom hvarje ort såsom ordförande leda bevillningsbered-
ningens arbeten för samma år, samt om de särskilda be-
redningsdistrikt, deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte
Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelar föreskrift om
det antal beredningsledamöter, som inom hvarje berednings-
distrikt skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid dessa val
bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande
om skjddigheten att aflemna de uppgifter, som i afseende
på den förestående bevillningstaxeringen skola meddelas,
samt om påföljden för uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte
underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas
aflemnande äfvensom hvarest blanketter till de i 15, 16
och 17 §§ omförmälda uppgifter tillhandahållas, likasom
derom att' skattskyldig, som önskar upplysning rörande
beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
17
sättet för dess fullgörande, egen att för sådant ändamål
hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings ord¬
förande.
2 inom. Val af ledamöter och suppleanter i bevillnings-
beredningen skola förrättas före den 15 februari; börande
genast efter valförrättningens slut den, som dervid fört
ordet, om valet underrätta ej mindre de valde än ord¬
föranden i beredningen.
32 §.
Bevillningsberednings ordförande åligger särskilt:
a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i
19 § omförmälas, samt på begäran meddela skattskyldig
erforderliga upplysningar om beskaffenheten af den honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande;
b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxe¬
ringen aflemnade uppgifter och anmälningar, vidtaga före-
skrifna åtgärder för uteblifna eller eljest erforderliga upp¬
gifters införskaffande, dervid bör tillses, att genom in¬
fordrande af sådana upplysningar, som i 16 § omförmälas,
ledning vinnes för taxering af jemväl sådana skattskyldige,
hvilka icke enligt 14 § äro pliktige att utan särskild an¬
maning aflemna uppgifter, samt i öfrigt söka att inhemta
upplysningar till ledning för en noggrann och tillförlitlig-
taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af
24 § 2 mom. förekommer, derom göra anmälan hos Kong!
Maj:ts befallningshafvande för den åtgärd, som för sådant
ändamål må på sagda myndighet ankomma;
c) att bestämma tid och ställe för beredningens sam¬
manträde samt derom ofördröjligen ej allenast underrätta
ledamöterna i beredningen, utan äfven på lämpligt sätt
och i god tid meddela de skattskyldige inom berednings-
distriktet underrättelse; börande beredningssammanträdena,
hvilka på landet alltid skola hållas inom distriktet, utsättas
så tidigt, att samtliga beredningarna senast den 31 maj
må hafva afslutat sina arbeten;
d) att vid beredningens sammanträden föra ordet,
tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxe¬
ringen erhållna uppgifter och upplysningar, med den in¬
skränkning, hvartill stadgandet i 25 § föranleder, i tnxerings-
h. till lUJcsd. Vrot. 1001. 1 Sami. 2 Afä. 2 Hand. 06 Väft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
längden på behöriga ställen anteckna uppgifternas num¬
mer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden
å fastigheter äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyl¬
dig till försumlighet, hvarom i 24 § 1 mom. förmäles,
derom göra anteckning i längden; skolande derjemte sär¬
skild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden med¬
delas ;
e) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller
annan dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet
mantalsskrifven, till vederbörande afsända uppgiften eller
transsumt af densamma och i senare fallet derom verkställa
anteckning å uppgiften;
f) att, då kommun eller annan menighet, samfund, verk
eller inrättning, stiftelse, oskiftad! dödsbo, förening eller
bolag af beredningen föreslagits till utgörande af bevill¬
ning för inkomst och styrelsen eller förvaltningen icke har
sitt säte inom distriktet, om sådant förslag underrätta ord¬
föranden i bevillningsberedningen å den ort, der styrelsen
eller förvaltningen har sitt säte, med uppgift tillika å det
föreslagna taxeringsbeloppet; skolande jemväl rörande annan
skattskyldig, hvilken, utan att vara inom berednings-
distriktet mantalsskrifven, derstädes upptagits till bevillning
för inkomst af nyssnämnda slag, enahanda underrättelse
meddelas beredningens i mantalsskrifningsorten ordförande;
g) att, då sådan underrättelse, som under f) sägs, kom¬
mit honom tillhanda, anteckna innehållet i taxeringsläng-
dens anmärkningskolumn, så vida underrättelsen afser någon
som är till bevillning i längden uppförd, samt i annat fall
äfvensom då beredningen afslutat sina sammanträden del-
gifva kronans ombud hos taxeringsnämnden underrättelsens
innehåll för anteckning i nämndens protokoll och den vi¬
dare åtgärd, som på nämnden må ankomma;
h) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för
egen taxering aflenmade uppgifter, ehvad de afse pågående
eller redan verkstäld taxering, icke varda för obehöriga
tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter böra,
då de icke för taxeringen erfordras, under säkert lås för¬
varas, äfvensom att, då han från sin befattning afgått,
till sin efterträdare aflemna samtliga i enlighet med stad¬
gandet i 26 § hos honom förvarade handlingar, som icke
Motioner i Andra Kammaren, N:o Alå.
19
enligt bestämmelserna i samma § blifvit af honom för¬
störda; samt
i) att utan lösen tillhandahålla skattskyldig, som sådant
påfordrar, mottagningsbevis öfver af honom lemnade upp¬
gifter.
51 §.
Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång
sig göra låter, bör begärd upplysning om den af taxerings¬
nämnden skattskyldig påförda taxering honom på stället
meddelas.
Dessutom och på det hvar och en skattskyldig' må komma
i tillfälle att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden
skedda ändringar i bevillningsberedningens förslag, åligger
det den, som fört nämndens protokoll, att, senast fjorton
dagar efter det taxeringsförrättningarna inom fögderi eller
stad blifvit afslutade, aflemna, i Stockholm till öfverståt-
hållareembetet, i öfriga städer till magistraten och på landet
till kommunalstämmans ordförande, för hvarje kommun på
landet och hvarje beredningsdistrikt i stad utskrida ut¬
drag af sagda protokoll, utvisande alla af nämnden be¬
slutade förändringar uti och tillägg till beredningens för¬
slag. Dessa protokollsutdrag, hvilka äfven böra upptaga
de anteckningar, som enligt 32 § gj blifvit i protokollet
gjorda, skola under viss bestämd och vederbörligen kun¬
gjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämp¬
ligt och dervid äfven tillkännagifvet ställe hållas de skatt¬
skyldige tillhanda.
56 ij.
För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra
anförda besvär eller annars framstälda anmärkningar i
anledning af taxeringsnämndernas vidtagna åtgärder och
beslut skall en pröfningsnämnd ärligen under senare hälf¬
ten af september månad sammanträda för hvart och ett
län i länets residensstad och för Stockholms stad i Stock¬
holm; egandc denna nämnd att, efter tagen erforderlig
kännedom om hvad taxeringslängder samt protokoll äfven¬
som, med den inskränkning, hvartill stadgandet i 25 §
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
föranleder, aflemnade uppgifter innehålla och noggrann
pröfning åt alla nämnden understälda frågor och förhål¬
landen, meddela sådana rättelser och ändringar i eller
göra sådana tillägg till den verkstälda taxeringen, lxvilka
finnas af rättvisa och billighet samt eu författningsenlig
och jemlik beskattning påkallade.
69 §.
1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsbered-
ning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd skall vid full¬
görandet af sitt uppdrag ställa sig till ovilkorlig efter¬
rättelse de föreskrifter, denna förordning och den till led¬
ning för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion
innehålla, samt, efter sorgfällig granskning och samvets¬
grann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrig! upp¬
lysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt
på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa
taxeringen, så att densamma varder i möjligaste måtto
jemlik och rättvis.
2 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsbered-
ning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt kronans
ombud hos djdik nämnd och biträdande tjensteman får icke
utom vid beredningens och vederbörande nämnds samman¬
träde och jemväl då endast med iakttagande af hvad i
25 och 26 §§ stadgas, yppa innehållet af skattskyldigs
meddelade uppgift eller upplysning; och må de under
öfverläggningarna inom sagda beredning eller nämnder
lemnade upplysningar och yttrade åsigter rörande enskildes
ekonomiska ställning icke på något sätt utspridas. Den
häremot bryter vare, derest han på grund af tjenstebe¬
fattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet,
underkastad ansvar såsom för tjenstefel och straffes eljest
med böter från och med 25 till och med 500 kronor.
Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort
skada uppkommit, vare den felande derjemte skyldig skadan
till fullo godtgöra.
3 mom. Ordförande i ocli ledamot af bevillningsbered-
ning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd skall aftrilla
så väl då fråga förekommer om hans egen, hans föräldrars,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
21
barns eller syskons taxering som ock då fråga är om
taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skatt¬
skyldig, af hvilken han uppbär aflöning.
4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 inom. skola vid
hvarje bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröl-
ningsnämnds första sammanträden uppläsas.
70 §.
1 inom. Till ersättning åt ordförandena i bevillnings-
beredningarna, till arfvoden åt kronans ombud vid taxe¬
ringsnämnd i stad och för protokollsföringen hos sådan
nämnd samt för protokollsföringen och andra anteckningar
under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad för
tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de till
pröfningsnämnden inkomna besvärsskrifter äfvensom till
vedergällning för det i samband med taxeringsförrätt-
ningarna för öfrigt lemnade biträde af städernas tjenste¬
man eller andra personer, som icke ega att vid samma
förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må
hvarje pröfningsnämnd, med undantag af Stockholms stads,
för hvilken nedanstående särskilda'stadgande gäller, använda
och fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af
de första 100,000 kronor, hvartill distriktets hela bevill-
ningssumma efter denna förordning för året uppgår, tvä
procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent
af allt hvad bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor;
dock får, om än denna bevillningssumma sedermera skulle
visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade
belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller
vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas,
eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestäm¬
mande af enhanda ersättning och vedergällning under ett
följande år; börande vid de särskilda ersättningarnes
bestämmande afseende fästas på för uppdragets utförande
erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjenste-
man, som i och för tjensten är skyldig att närvara vid
taxéringsförrättning, eger icke att derför åtnjuta arfvode
af bevillningen.
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af
pröfningsnämnden anvisade belopp och dess fördelning bör
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag
af nämndens protokoll, hvarefter det beviljade beloppet i
vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och med
bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna
redovisas.
3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter
till taxeringslängd^-, till ersättning åt ordförandena i be-
villningsberedningarna, till arfvode åt kronans ombud och
för protokollsföringen samt andra anteckningar under taxe¬
ringsnämndernas och pröfningsnämndernas sammankomster
äfvensom till vedergällning för det i samband med taxe-
ringsförrättningarna för öfrig! lemnade biträde af personer,
som icke ega att vid samma förrättningar beräkna trakta-
mentsersättning, må af Stockholms stads pröfningsnämnd
användas och disponeras ett belopp, som svarar emot högst
eu och en half procent af samma stads efter denna för¬
ordning utgående hela bevillningssumma för året; gällande
jemväl för bemälda pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna
§ gjorda förbehåll för det fall, att bevillningssumman skulle
komma att öfverstiga pröfningsnämdens beräkning. Om
det af pröfningsnämnden sålunda beviljade belopp och det-
sammas fördelning skall underrättelse genom utdrag af
nämndens protokoll meddelas statskontoret, hvarifrån be¬
loppet utbetalas.
4 mom. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift
af taxeringslängderna, hvilken det enligt 53 § 3 mom.
åligger häradsskrifvaren att till kommunalstämmas ord¬
förande aflemna, samt den i 39 och 64 §§ bestämda rese-
och traktamentskostnadsersättning bör, efter granskning
af derå ingifva räkningar, utan sammanblandning med de
i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader
och arfvoden med flere utgifter, utbetalas för länen af
vederbörande landtränteri och för hufvudstaden af stats¬
kontoret.
5 mom. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länen efter reqvisition utlemna er¬
forderligt antal exemplar af denna förordning äfvensom
blanketter till taxeringslängder, jemte sammandrag, samt
Motioner i Andra Kammaren, Ko 114.
28
till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För
Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareembetet tryck-
ning och tillhandahållande af blanketter till taxerings-
längder.
Blanketter till uppgifter, som i 15. 16 och 17 §§ om-
förmälas, så ock till protokollsutdrag, som i 25 § sägs,
skola genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg
tryckas och vederbörande tillsändas; börande kostnaden
derför gäldas, på sätt i 4 mom. stadgas.
71 §.
1 mom. Åtal för förseelse, som i 27 § 1 mom. eller
69 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres vid allmän dom¬
stol.
Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna för¬
fattning meddelade föreskrifter eller af annan orsak eljest
fråga uppstår om tillämpning af deruti stadgadt bötes-
ansvar, skall af vederbörande kronoombud, ordförande eller
ledamot i bevillningsberedning, taxeringsnämnd eller pröf-
ningsnämnd eller annan behörig person anmälan derom göras
hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning
af härvid förekommande förhållanden, förordnar om ut¬
tagandet af de böter, hvartill en eller annan finnes hafva
gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som anmäld
försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad i denna
förordning stadgas för öfrig! kan påkalla.
Förseelse, hvarom i 27 § 1 mom. förmäles, är föremål
för allmänt åtal; förseelse, som i 69 § 2 mom. omförmäles,
må ej af allmän åklagare åtalas, der ej målsegaiule den¬
samma till åtal angifvit.
2 mom. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvandes beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan
åberopade stadganden, blifvit fäld till böter, eger att, med
iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt angående
böters nedsättning och dylika utslags öfverklagande, öfver
det meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten,
hvilka besvär böra vara dit inkomna innan klockan tolf ä
trettionde dagen efter erhållen del af samma beslut.
24
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas,
tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas gäldande,
skola de förvandlas efter allmän strafflag.
I bilaga till motionen framlägger jag fyra förslag till formulär för af¬
gifvande af de skattskyldiges uppgifter till bevillningsberedningen, Indika för¬
slag äro lika lydande med de af 1897 års bevillningsutskott i dess betän¬
kande n:o 19 framlagda formulärförslagen n:is 9—12. För uppgörande af
formulär beträffande jordbruksfastighet, hänvisar jag till Kongl. Maj.ts pro¬
position n:o 29 vid 1897 års riksdag.
För den händelse min motion skulle lyckas vinna något afseende, vågar
jag anhålla, att bevillningsutskottet ville föreslå de ytterligare ändringar i be-
villningsförordningen äfvensom i andra författningar, som i detta sammanhang-
kunna finnas påkallade.
Stockholm den 27 januari 1901.
David Berg ström.
>r
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114. 25
Bilaga.
't. ... .,VK i_. >'f iic-.Äv . in ,? » r .-ii. *».. JrJii
Uppgift
bevillningsberedningen år ............ i .................. stad socken af .....................
........................härad och .................. län angående nedannämnda fastigheter af
annat slag än jordbruksfastighet.
Hvarje fastighets
|
|
|
|
Hyresvärde
för hyresfritt
|
.
■ . . • •
|
i , • iff ■
1
namn
(qvarter).
|
nummer
och
annan
beteck¬
ning.
|
Marks eller
tomts areal.
|
Byggnaders
brand¬
försäkrings¬
värde.
|
Ärlig hyres¬
summa för
uthyrd
egendom.
|
upplåtna, för
af under¬
tecknad sjelf
begagnade
samt för
andra ej ut¬
hyrda lägen¬
heter.
|
, .blOWi
Anmärkningar.
|
., - ‘: n ' -ti
|
|
Qvadrat-
meter.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
|
|
|
|
|
. "fl
|
A ; -
.■
|
i
J
|
Att denna uppgift, såvidt undertecknad känner, är med sanna för¬
hållandet öfverensstämmande, betygas på heder och samvete.
...................................... i mars ...............
Namn
Adress
Bill. till Iiiksd. Prof. 1901. 1 Samt. 2 Afd. 2 Iland. 36 Käft.
4
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
l:o) Enligt 15 § 1 och 2 mom. i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst skall egare af annan fastighet än jordbruks¬
fastighet eller sådan innehafvare af annan fastighet än jordbruksfastighet,
som enligt nämnda förordnings 2 § är pligtig att derför erlägga bevillning,
första gången år 1903 och derefter hvart femte år aflemna skriftlig uppgift
till ledning för fastighetens taxering; dock att denna uppgiftsskyldighet eger
rum endast så vida för nästföregående år taxeringsvärdet å den eller de
fastigheter, som af samma person egas eller med skattskyldighet innehafvas,
sammanlagdt uppgått till minst 50,000 kronor.
Denna uppgift skall innehålla upplysning om markens eller tomtens
areal, derå uppförda byggnaders brandförsäkringsvärde samt om årliga hyres-
summan för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt upplåtna, för
af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda lägenheter inom
egendomen.
Utgöres fastighet af frälseränta, fiske eller vattenfall, eger uppgifts¬
skyldighet enligt ofvan åberopade § icke rum.
2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas an¬
tingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i
Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det
fögderi, der fastigheten är belägen eller den skattskyldige är bosatt; och må
uppgiften i betaldt bref med allmänna posten insändas.
3:o) Derest flera än en fastighetsegare afgifva uppgift å samma blan¬
kett, skall en hvar underteckna densamma med angifvande af sin bostad;
skolande i sådant fall uppgiften bekräftas på följande sätt:
»Att denna uppgift, såvidt undertecknade känna, är, i hvad densamma
angår den af oss, hvar för sig, uppgifna fastighet, med sanna förhållandet
öfverensstämmande, betygas på heder och samvete.»
4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift enligt detta formulär medför för¬
lust af rätten att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet,
uppgiften skolat afse.
Mot bättre vetande lemnad origtig uppgift medför bötesansvar.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
27
Uppgift
till bevillningsberedningen år ............ i .................. stad socken af ..................
.............................................härad och .................. län.
Undertecknads behållna inkomst af nedannämnda slag har sistlidna år
utgjort:
Kronor.
l:o) af kapital..............................................................................
2:o) af arbete ..............................................................................
Summa
3:o) af aktier och banklotter......................................................
4:o) i arrende för fastighet..........:...........................................
Att undertecknads inkomst af kapital, af arbete, af aktier och bank¬
lotter och i arrende för fastighet icke öfverstigit ofvan angifna belopp, varder
härmed på heder och samvete betygadt.
....................................... i mars ...............
Namn ...........................................................................
Titel eller yrke .........................................................
Adress ........................................................................
l:o) Enligt 15 § 4 mom. i förordningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst åligger det skattskyldig, hvilken under nästföregående
år uppskattats för eller åtnjutit minst 4,000 kronors inkomst antingen af
kapital eller af arbete eller af kapital och arbete gemensamt, att till ledning
vid taxeringen hvarje år aflemna skriftlig uppgift ä den inkomst, han åtnjutit.
Beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på två eller flere orter,
skall derjemte, enligt 17 §, särskildt angifvas, huru, enligt den skattskyldiges
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de
orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas. Jemlikt 10 § i förordningen
skall inkomst af kapital och arbete upptagas på följande sätt:
28
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pen¬
sion upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året
uppgått.
b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pen¬
sion upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit
i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning för¬
enade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller
extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.
c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke,
och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke kunnat af
det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras till bevillning det
näst derpå följande året.
d) Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upp¬
tages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångs-
pris utgör.
2:o) Vid taxering eger afdrag icke rum för den skattskyldiges och
hans familjs utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter;
för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan farled samt
flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är fri från bevillning;
för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda ka¬
pital; för hvad som användes till fäst egendoms förbättring, tillökning af in¬
ventarier eller kapitalafbetalning å skuld.
3:o) Uppgift skall upprättas särskilt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april afleranas an¬
tingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i
Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det
fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige är bo¬
satt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna posten insändas.
4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att
fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.
Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering undan¬
drages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar är derför
stadgadt.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
29
U ppgift
till bevillningsberedningen år .................. i .....................................................f stad,
socken af...................................................... härad och .................................... län.
Undertecknads behållna, härstädes beskattningsbara inkomst af rörelse
eller yrke har sistlidna år utgjort
Kronor
l:o) ................................................................................................
2:o) .................................................................................................
3:o) ................................................................................................
4: o) ................................................................................................
5:o) ................................................................................................
6:o) ...........................................;...................................................
Summa
Den här ofvan upptagna affär har äfven bedrifvits på nedannämnda
orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten deraf bör upptagas sålunda:
Kronor
i ......................................................................................................
i ......................................................................................................
i ......................................................................................................
Att undertecknads inkomst af rörelse eller yrke sistlidna är icke
öfverstigit ofvan angifna belopp, varder härmed påheder och samvete betygadt.
....................................... i mars ...............
Namn.................
Titel eller yrke
Adress ..............
30
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
l:o) Enligt 15 § 4 mom. i förordningen angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst åligger det skattskyldig, hvilken under näst¬
föregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 4,000 kronors inkomst
antingen af kapital eller af arbete eller af kapital och arbete gemensamt,
att till ledning vid taxeringen hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den
inkomst, han åtnjutit. Beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves
på två eller flere orter, skall der jemte, enligt 17 §, särskilt angifvas,
huru, enligt den skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet
bör fördelas på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas.
Jemlikt 10 § i förordningen skall inkomst af rörelse upptagas med det belopp,
hvartill den under nästföregående år uppgått.
2:o) Vid taxering eger afdrag icke rum: för den skattskyldiges och
hans familjs utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter;
för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan farled samt
flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är fri från bevillning;
för ränta å den skattskyldiges v eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda
kapital; för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning af
inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.
3:o) Uppgift skall upprättas särskilt för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriet församling i stad samt före den 1 april aflemnas an¬
tingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i
Stockholm till öfverstäthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, magistraten i den stad, eller kronofogden i det
fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige är bo¬
satt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna posten insändas.
4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att
fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.
Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering undan¬
drages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar är derför
stadgadt.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
31
Uppgift
till bevillningsberedningen år ............ i .................. stad socken af ..................
.................................härad och .................. län angående undertecknads härstädes
beskattningsbara inkomster.
l:o)
Inkomst af kapital:
Ränta af utlånade och deponerade medel
samt räntebärande obligationer..............
hvarifrån afdrages:
ränta å upplånadt kapital.......................
då till beskattning återstå ..........................
2:o) Inkomst af allmän tjenst eller pension:
Årlig lön pension..................;.........................
bostadsförmån hyresersättning ....................
beklädnadsersättning......................................
tjenstgöringspenningar dagaflöning arfvode...
vikariatsarfvode...............................................
extra inkomster:
hvarifrån afdragas:
afgift till pensions-, enke- och pupill-,
understödskassa.......................................
aflöning af tjenstebiträde vikarie............
kostnader för särskilt anbefalda tjenste-
resor, för bvilka ersättning icke är sär¬
skilt anvisad,..........................................
då till beskattning återstå
Transport
Kr. öre
Kr.
:|
Kr.
32
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
Transport
3: o) Inkomst af enskild tjenst eller pension:
Årlig aflöning pension såsom..........................
d:o d:o d:o såsom.,
bostadsförmån hyresersättning
beklädnadsersättning.................
naturaförmåner, bestående af..
Kr. ; öre
i värde uppgående till
lifränta gratifikation.........
extra inkomster:
hvarifrån afdragas:
afgift till pensions-, enke- och pupill-,
understödskassa ......................................
aflöning till tjenstebiträde vikarie .........
då till beskattning återstå
j 4:o) Inkomst af rörelse eller yrke eller eljest:
Sistlidna års bruttoinkomst har utgjort:
............................................
|
Kr.
|
öre
|
|
|
bl » ......................................
|
UJ ...................................
|
w ................................................
<1 » ......................................................
|
Transport
|
|
|
Kr. öre
Kr. i öre
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
33
Transport
hvarifrån afdragas:
5 procent af taxeringsvärdet å de
njig tillhöriga fastigheter, som för
min ofvannämnda rörelse användts,
utgörande tillhopa...........................
ränta å lånt rörelsekapital...............
omkostnader för rörelsens bedrifvande:
hyresafgift för fastighet ..................
underhåll af d:o ..................
d:o af inventarier.....................
aflöning föda och öfriga kostnader
för de i och för rörelsen använda
biträden och arbetai’e.....................
öfriga afgående poster, nemligen:
Kr. i öre
Kr.
o re
Kr. i öre
Kr. öre
I
då till beskattning återstå ...............I.
öfriga inkomster under denna rubrik:]
hvarifrån afdragas följande utgifter:
då till beskattning återstå ..............................i.........j.......
Summa inkomst af rörelse, yrke eller
eljest ..............................................................................'.....................
Summa beskattningsbar inkomst .......................I...............|......
Transport ;
Bill. till Jliksd. Prof. 1901. 1 Sami. 2 Afd. 2 Hand. 36 Höft. 5
34
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
1
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre j
|
Kr.
|
II
öre j Kr.
Ii
|
öre ]
|
|
|
|
|
|
|
Transport ji
Härtill kommer min hustrus inkomst: :
af ...........................................................‘H
» ..........................................................i
såsom ..................................................■■■:| ■ 1- i ■ |■ : j ■ i ■1 M|^[
Summa summarum |
Min här ofvan under mom. 4:o) a) omförmälda affär har äfven bedrif-
vits på nedannämnda orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten deraf
bör upptagas sålunda:
Kr. : öre j
i ............................................................................................................
i ............................................................................................................
i ............................................................................................................
Undertecknad nEehalver följande fastigheter, nemligen:
i .................................... taxerad till................................................
» .................................... » » ................................................
idkar särskild .................. rörelse i ........................stad socken
med der beskattningsbar inkomst af.......................................
har sistlidna år åtnjutit utdelning ä aktier och banklotter
till belopp af .................................................................................
För innevarande år är undertecknad mantalsskrifven i............
stad socken af ............ härad och ............ län. ; . j j
Rigtigheten af denna uppgift, så vidt hithörande förhållanden äro mig
kända, bestyrkes på heder och samvete.
....................................... i mars ...............
Namn..................................................................
Titel eller yrke................................................
Adress ...............................................................
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
35
l:o) Enligt 16 § 2 mom. och 19 § 2 mom. i förordningen angående
bevillning åt' fast egendom samt af inkomst egen skattskyldig, som, ehvad
han enligt gällande bestämmelser är pligtig afgifva uppgift till taxeringen
eller icke, önskar om sin beskattningsbara inkomst lemna fullständigare uppgift
an sådan, hvarom i 15 § 4 mom. förmäles, härför begagna blankett enligt detta
formulär; börande uppgiften upprättas särskild! för hvarje kommun på landet
och hvarje territoriet församling i stad samt före den 1 april aflemnas an¬
tingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i
Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det
fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt;
och må uppgiften i betaldt bref med allmänna posten insändas.
2:o) Jemlik! 10 § 2 mom. i förordningen skola inkomst af kapital och
all annan inkomst af arbete än lön eller pension upptagas med det belopp,
hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, hvaremot med allmän
eller enskild tjenstebefattning förenad lön, deri icke inberäknade tjenstgörings-
penningar och dagaflöning, så ock pension upptages med det belopp, hvartill
densamma för det löpande året blifvit i stat eller annorledes bestämd.
3:o) Enligt samma § 3 mom. må vid beräkning af inkomst utaf
kapital och arbete afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs
utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; för ränta å
den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda kapital; för hvad
som användes till fast egendoms förbättring, tillökning af inventarier eller
kapitalafbetalning å skuld.
4:o) Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från
taxering undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötes-
ansvar är för sådant förfarande stadgadt.