Statsutskottets Memorial N:o 87.
1
ST:© 87.
Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1901, kl. 11 f. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som iöra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(E. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets
skulder; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar;
med statsregleringen gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret an¬
visade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskost-
nader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; styrelsen för riksgäldskontoret;
fullmäktiges sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag; betjeningen vid riksgäldskontoret; samt behandlingen af frågor
rörande tjensteförsummelser m. m.; äfvensom pensionsstat vid riksgälds¬
kontoret.
Den föreslagna § 5 är affattad i enlighet med utskottets af Riksdagen
bifallna hemställan i memorialet n:o 80, och §§ 21, 22 och 28 grunda
sig på Riksdagens bifall till utskottets förslag i memorialet n:o 56.
I §§ 26, 28 och 58 hafva införts ändringar eller tillägg i öfverens¬
stämmelse med utskottets af Riksdagen bifallna förslag i memorialet n:o 81,
punkterna I, III och IV.
Den föreslagna § 27 innehåller de i fråga om befattningen med
tryckta riksdagshandlingars mottagning, vård och utdelning af 1868 års
Riksdag meddelade bestämmelser med de ändringar, som Riksdagen deruti
vidtagit dels år 1892, dels ock innevarande år genom bifall till utskottets
hemställan i punkten V af memorialet n:o 81.
Bill. till Riksd. Prof. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 52 Häft. (N:o 87.)
1
2
Statsutskottets Memorial N;o 87.
Bestämmelserna i § 14 af det vid nästlidna års riksdag utfärdade
reglementet hafva i förslaget, under § 12, upptagits endast för så vidt de
afse uppdrag, som ännu ej blifvit till fullo verkstälda.
Med ofvan angifna undantag äro de föreslagna stadgandena af lika
innehåll med motsvarande stadganden i nu gällande reglemente, hvarur
uteslutits §§ 12, 18, 15 och 18, som innehålla föreskrifter, hvilka numera
blifvit fullgjorda.
Från pensionsstaten har uteslutits numera aflidne förre ombudsmannen
L. Hallman, hvaremot till samma stat öfverflyttats den siste å riksgälds-
kontorets indragningsstat qvarstående tjenstemannen, kontofsskrifvaren A. A.
Stridsberg, hvilken vid fylda sjuttio år erhållit afsked med pension.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden
samt pensionsstat vid riksgäldskontoret må af Riksdagen
godkännas.
Stockholm den 13 maj 1901.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
S
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 5.
Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års sven¬
ska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Riksgälds¬
kontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årli¬
gen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å stats¬
skulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 6.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahåila och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.
* 4 Statsutskottets Memorial N:o 87
§ 7-
Riksdagen har år 1890
dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot
Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestri¬
dande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,
dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
§ 8.
Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver*
lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ 9.
Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver¬
lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
5
§ 10.
Riksdagen liar år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.
§ Il-
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro¬
nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möj¬
ligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens använ¬
dande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapi¬
tal, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens ut¬
förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalnings-
skyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskost¬
naden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakt¬
tagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
6
Statsutskottets Memorial N:o 87.
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af låuesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägs-
anläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kun¬
görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och be¬
sigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, för¬
rättad, och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck-
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetal¬
ning derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts be¬
stämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, en¬
ligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin for¬
drans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje an¬
nan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande för¬
sträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets er¬
hållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
Statsutskottets Memorial N:o 87.
7
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion för¬
sedd ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets för¬
valtning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kro¬
nans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 12-
1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af ban-
delen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, bemyndigat Riks¬
gäldskontor att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.
§ 13.
Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1900 års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgälds¬
kontor anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.
8
Statsutskottets Memorial A': o 87.
§ 14.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1900
års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 20.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets in¬
komster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riks¬
gäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 21.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen an¬
slagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam¬
mankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags¬
kallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 22.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ända¬
mål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
9
§ 28.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kon¬
torets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter de¬
ras utgifningsdag.
§ 24.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till be¬
lopp af högst ett hundra femtio tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.
§ 25.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakt¬
tagande af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efter¬
rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till ve¬
derbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret an¬
visade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför
aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret
godtgöras.
§ 26.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbör¬
ligt underhåll och tillsyn såväl af den för Riksgäldskontoret anvisade som
Bill. till Riksd. Prof. 1001. 4 Sami. 1 Afd. 52 Häft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 87.
af de för Biksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplette¬
ring, skola utaf Biksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
För vaktmästaren vid Biksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid Biksgäldskontoret finnas upptagna i Biksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Biksdagens hus i den tjenstgö-
ringstid, som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning
vid Biksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vakt¬
mästare skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Biksdagens hus.
§ 27.
Biksdagen har till Fullmäktiges i Biksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter veder¬
börligen fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året till¬
delas den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befatt¬
ningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till Biksgäldskontoret aflemnade och finnas i kon¬
torets förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och ut¬
delas ; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana hand¬
lingar, som kunna anses tillhöra Biksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till Biksgäldskontoret vederbörligen af-
lemnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befatt¬
ning hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda
förenade.
§ 28.
För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt der¬
med förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Biksdag fast-
Statsutskottets Memorial N:o 87.
11
stälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riks¬
dagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:
a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:
lön........................................................................... kronor 3,000: —
och tjenstgöringspenningar................................. » 1,500: —
kronor 4,500: —;
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskonto-
rets reglemente finnas för detta verks tjensteman angifna;
att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behö¬
riga gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige be¬
stämma ;
att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön.............................................................................. kronor 600: —
tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —
kronor 800: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
uenna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenst-
görirgspenningarne med 100 kronor;
i att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
■Bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmä¬
stare; som i Riksgåldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;
c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bi¬
bliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdags-
kostnader; och
12
Statsutskottets Memorial N:o 87.
d) att Fullmäktige i Eiksgäldskontoret ega att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor, 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ 29.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riks¬
dagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revi¬
sorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verk-
stälda resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 30.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflö¬
ning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på' rikets stat, är skyldig att den der¬
med förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieomhuds;
manslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som*'
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen
fem hundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nemligen:
Statsutskottets Memorial N:o 87.
18
för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;
)> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromå-
len, med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitie¬
ombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till be¬
fordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å
hans sida att för medlens användning redovisa; samt
D en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens
hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmel¬
ser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskild! är stad¬
gadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild er¬
sättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitie-
ombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 31.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-
kontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång af¬
gifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
Rör upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-
kontorets medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa hand¬
lingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
14
Statsutskottets Memorial N:o 87.
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige sär-
skildt redovisas.
§ 32.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersätt¬
ning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af rese-
kostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.
Fullmägtiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
58 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.
§ 34.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordi-
narier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att an¬
vända åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas,
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betj eningen vid Riksgälds-
kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
§ 35.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obe¬
medlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-
assistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.
§ 36.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och ve¬
derbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
Statsutskottets Memorial N:o 87.
15
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bri¬
sten, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,
af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag un¬
der tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för en kor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
höjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbe-
tjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sist¬
nämnda kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 52.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riks¬
dagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 53.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 54.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforder¬
ligt antal suppleanter.
§ 55.
Fullmäktige äro förbundne ätt vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
16
Statsutskottets Memorial N:o 87.
samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Full¬
mäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 56.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,
att ban, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsord¬
ningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 57.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgälds¬
kontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försälj¬
ning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpe¬
skillingen varder betäckt.
§ 58.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verk¬
ställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sam¬
mankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Full-
mägtiges näst föregående sammankomst förflutna tid.
En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Full-
Statsutskottets Memorial N:o 87.
17
mäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägen¬
heters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppe¬
hållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgörings-
ordningen i sådant afseende innehåller.
Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åt¬
njuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, ut¬
går af de till Riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under¬
handlingar.
§ 59.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revi¬
sorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 60.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne
begära råd och yttranden.
Bill. till Biksd. Brok 1901. 4 Sami. 1 Afd. 52 Käft.
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 87
i,.. . : . .. t * i* i. i-1 .a - - ‘ r .. i . -
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 61.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden be¬
stämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 62.
^ i.l . 1 . ii' • »• • . j . '. , .
Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 63.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid. sammankomst eller hos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 64.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf före-
skrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 65.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regerings¬
formen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
19
§ 66.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmo-
dadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 67.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, samman-
jemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ord¬
förandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträda
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 68.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenste-
män eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det med¬
delade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäk¬
tige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revi¬
sorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.
20
Statsutskottets Memorial N:o 87.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 69.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ 70.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontor anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jemväl står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköps¬
pris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarie¬
förteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 71.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för till¬
fälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erfor¬
derliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anled¬
ning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
Statsutskottets Memorial N:o 87.
21
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 72.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riks¬
gäldskontor att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya bygg¬
nader för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
§ 78.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 74.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första samman¬
träde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kun¬
görelse i tidningar.
Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revi-
soreme sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande supp¬
leanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 75.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
22
Statsutskottets Memorial N:o 87-
statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäkti
ges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.
§ 76.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl proto¬
kollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksda¬
gens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhanda¬
hålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings¬
med flere arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets
tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 77.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal ver¬
kets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 sep¬
tember 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att
granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
23
§ 78.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgälds-
kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil¬
departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berät¬
telser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Kiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.
§ 79.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså
utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksban-
kens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbänkens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 80.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 81.
Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriks-
dagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige
faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäk¬
tige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af
ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang
för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under
hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäk¬
tige att af- förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet
använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat
Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af
24
Statsutskottets Memorial N:o 87.
nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyss-
berörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.
Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riks-
gäldskontoret att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register
till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för register¬
verkets bindning m. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren
1898—1900 i mån af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock
föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas
de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnads¬
fritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande per¬
soner, som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljnings¬
priset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af
Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.
1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks-
dagarne 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af
det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bind¬
ning m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag
för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa
af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå
af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898
meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till
efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.
§ 82.
Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad
ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister för¬
sedd samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill
hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma för¬
säljningspris för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och
låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige målfinna
böra ske.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
25
§ 83.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Riksgäldskontor; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 84.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets
Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvud-
staden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Re¬
geringsformen) ;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riks-
dagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfven¬
som utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 §
Regerin gsf ormen)
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagt-
hållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Ban¬
kens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kana¬
lens räkenskaper ; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sam¬
manträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.
Bill. till Riksd. Prat. 1901. -1 Sami. 1 Afd. 52 Haft.
4
26
Statsulslcottets Memorial N:o 87.
§ 85.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående foetj eningen vid Riksgäldskontoret^
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
'I . 1 ' ■ ' .
§ 90.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken'
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen¬
inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 91.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-
sysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på;
dem, som i domarevärf må begagnas.
Statsutslcottets Memorial N:o 87.
27
§ 92.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansva¬
righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga fenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försuinmelser m. in.
§ 93.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrät¬
tande användas.
§ 94.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytter¬
ligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borge¬
närer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
28
Statsutskottets Memorial N:o 87.
§ 95.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjenst.
§ 96.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 97.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
Statsutskottet eller Eevisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvä¬
rens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 98.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
rätt att i Eiksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjenste¬
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 98 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Eiksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Statsutskottets Memorial N:o 87.
29
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........
|
4,400
|
|
Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................
|
4,000
|
-
|
Förre Notarien August Neijber..........................
Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand
|
3,000
|
—
|
Montell ...............................
|
2.500
1.500
|
|
Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ..................
|
|
Summa kronor
|
15,400
|
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stad¬
gade vilkor upphöra.
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 52 Häjt.