Första Kammarens Tillf ätliga Utskotts (N:o 1) Utåt ande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 6 april 1900, kl. 1 e. m.
Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3,
i anledning af väckta motioner om nedsättning af
jernvägsfrakten för bränntorf m. m., dels ock i fråga
om beredande af bränsle ur torfmossar.
Första Kammarens första tillfälliga utskott har till förberedande
behandling fått mottaga:
A. ) en inom Första Kammaren af herr N. Persson .vackt motion,
n:o 13, deri föreslås, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
hemställa:
l:o) att frakten för bränntorf och torfbriketter å statens jern-
vägar sänkes till en tredjedel af den nuvarande;
2:o) att torfkol och torfkolsbriketter må å statens jernvägar få
fraktas för hälften mot stenkol; och
3:o) att frakten för torfströ och torfmull sänkes till hälften af
den nuvarande;
B. ) utdrag af Andra Kammarens protokoll, utvisande, att kam¬
maren i anledning af en inom kammaren af herr C. J. Jakobson
väckt motion, n:o 102, och med bifall till kammarens andra tillfälliga
utskotts utlåtande n:o 3 (i samlingen n:o 11) för dess del beslutit,
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t taga i öfvervägande, huruvida icke nu gällande frakter såväl för
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. (N:o 6). 1
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
bränntorf, torfbriketter, torfkol och torfkolBbriketter som ock för torf-
strö och torfmull kunde i betydligare mån nedsättas; och
. ^-) en Första Kammaren af herr P. Em. Lithander väckt
motion, n:o 36, med förslag,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla
att Kongl. Maj:t täcktes förordna om vidtagande af sådana åtgärder’
som äro nödvändiga för att landets rika tillgång på bränslematerial i
dess torfmossar skall kunna komma till allmän användning och göra
landet mera än nu oberoende af stenkolsimport.
I sin motion yttrar herr Persson:
x>I Sverige förekomma icke stenkol, så vidt kändt är, i afsevärd
mängd. Brytningen af svenska stenkol, hvilka i brännvärde äro under-
ägsna de engelska, var år 1897 224,343 ton, en qvantitet, som är
ungefär konstant år efter år. Denna brytning kan icke afsevärd t
höjas. Vår industri, våra kommunikationer, vår ångbåtssjöfart och
vårt, flytande försvar äro således, så länge vi icke hafva lämpligt in-
hemskt bränsle i tillräcklig mängd, beroende af importerade stenkol.
1 händelse af krig med blockad af våra hamnar, skulle, då kol dertill
gäller som krigskontraband, vårt försvar och våra näringar råka i ett
ytterst svårt trångmål till följd af brist på bränsle.
Oansedt ar landets utgift för bränsle kolossal; och stenkol
är för närvande vår största importartikel. Sålunda infördes under det
nu gångna decenniet
|
|
af stenkol
|
af koks
|
summa
|
|
år
|
1890..........
|
......... 1,482,946
|
47,491
|
1,530,437
|
ton
|
|
1891...........
|
.......... 1,560,930
|
56,360
|
1,616,290
|
x>
|
|
1892...........
|
.......... 1,573,224
|
44,872
|
1,618,096
|
»
|
»
|
1893...........
|
......... 1,575,745
|
55,954
|
1,631,704
|
|
»
|
1894............
|
.......... 1,931,903
|
52,107
|
1,984,010
|
|
»
|
1895............
|
..........1,911,629
|
55,915
|
1,967,544
|
|
|
1896 ...........
|
......... 1,991,759
|
58,392
|
2,050,151
|
|
|
1897............
|
........ 2,240,247
|
59,681
|
2,299,928
|
»
|
»
|
1898............
|
......... 2,392,451
|
65,356
|
2,457,807
|
»
|
Importen af stenkol och koks för år 1899 var tillsammans 40,300,400
hektoliter, d. v. s. cirka 3,200,000 ton. Efter nu gängse stenkolspris,
som är inemot dubbelt så högt som för några år sedan, motsvarar
denna mängd efter 18 kronor pr ton stenkol och 30 kronor pr ton
koks, med samma proportion som förut mellan mängden stenkol och
koks, den ofantliga summan af cirka 60,000,000 kronor per år, ett
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. 3
belopp, som enligt all sannolikhet kommer att ökas under innevarande
år, både tillföljd af stegrad import och högre pris, till säkert 70,000,000
kronor.
Hela vårt lands sjelfständighet och ekonomi har således i och
med detta faktum ett damoklessvärd ständigt hängande öfver sig.
Men ej nog härmed. Våra skogar, vår hittillsvarande förnämsta
rikedomskälla, anlitas årligen till betydande belopp för husbehofs-
bränsle i form af ved, som, trots den ofantliga stenkolsimporten, dock
fortfarande är landets förnämsta bränsle för husbehof.
Att exakt uppgifva beloppet härför, är svårt. Sålunda anger
torfkolskomitén af 1894, att vedförbrukningen i landet är 4 kubik¬
meter per person och år, motsvarande 20,000,000 kubikmeter pr år,
och att till kolning för metallurgiska ändamål derjemte förbrukas
4.900.000 kubikmeter ved årligen.
Enligt Almanack för alla, som i viss mån kan anses vara en
officiel publikation, kolas årligen i vårt land 4,5 millioner kub.-meter
ved, och säges, att af ved »ensamt förbrukningen till bränsle är större
än hela vår utförsel af virke». Denna senare utgjorde år 1898 6,688,371
kub.-meter. Förbrukningen af vedbränsle skulle således, enligt nämnda
källa, vara minst cirka 7,000,000 kub.-meter pr år. Om man håller
sig till dessa lägre siffror, så är dock bränsleförbrukningen i form af
ved årligen cirka 12,000,000 kub.-meter, som med nuvarande vedpris
representerar tiotals millioner kronor årligen.
Dessa siffror tala för sig sjelfva.
Vigten af att i görligaste mån komma i oberoende af importeradt
bränsle och att nyttigare än till uppvärmning använda våra skogar
framgår äfven häraf.
Utan att inlåta sig på utopier kan man numera säga, att vi skulle
spara en stor del af nämnda utgifter och beroende, om vi toge bättre
vara på våra bränntorfsmossar, än hvad nu är fallet. Arealen af de
för bränslebehof brytvärda torfmossarne har af framlidne E. Erdman
uppskattats till 10 procent af landets areal, sålunda 4,000,000 hektar
af i medeltal 2 meters djup. Hvarje hektar ger med detta djup minst
2.000 ton lufttorr torf pr har, och hela landet har sålunda i bränntorfs-
mossarne en skatt af 8 milliarder ton bränsle, som, om dess bränn¬
värde uppskattas så lågt som till hälften af stenkolets (i verkligheten
0,6—0,7 med vanliga eldningsanordningar), motsvarar 4 milliarder ton
stenkol, således ett, praktiskt sedt, outtömligt förråd.
Att torf med fördel kan användas som bränsle, bevisas af att i
vårt land för närvarande tiotusentals ton årligen för eget behof till¬
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
verkas och förbrukas vid metallurgiska verk, glasbruk, pappersmasse-
fabriker, tegelbruk för eldning af ugnar och för beredning af s. k.
Siemensgas samt äfven för eldning af ångpannor.
När nu torf redan användes i sådan utsträckning som bränsle i
vårt land för industriella ändamål, måste det af en eller annan anled¬
ning vara förmånligare i ekonomiskt hänseende för förbrukarne än
annat bränsle.
Att i Holland torf är det vanliga busbehofsbränslet, är kändt,
likasom att Europas största torffabrikant, firman H. van Bremen i Haar-
lem,. årligen producerar 50,000 ton bränntorf. I Danmark användes
också torf i stor utsträckning som busbehofsbränsle, och ensamt vid
Sparkjaer på Jylland fabriceras årligen 15 å 18,000 ton till detta ända¬
mål. Vid Sronowka utanför S:t Petersburg tillverkas årligen 15 å
20,000 ten torfbriketter jemte flera tusen ton vanlig maskintorf.
Likaså finnes en större torfbrikettfabrik vid Langenberg utanför
Stettin. I vårt. land brännes också torf i tusental ton i bostäder sedan
århundiaden tillbaka. För afsalu till både busbehofs- och industrielt
bränsle, tillhandahålles numera också torf af några svenska aktiebolag.
I Blekinge tillverka och försälja jordbrukare torf till industriella verk
och till pris, som i förhållande till bränsleeffekten understiger stenkols.
Dessa allmänt kända fakta bevisa att torf kan tillverkas och för¬
säljas till sådant pris, att den å vissa platser konkurrerar med stenkol
och ved, och i allmänhet för fasta eldstäder kan torf ekonomiskt täfla
med stenkol, när fraktkostnaderna för torfven hålla sig inom vissa
gränser.
På senare åren har tekniken för tillverkningen af bränntorf ge¬
nom tillgodogörandet af holländsk, dansk, rysk och tysk erfarenhet
gått framåt, så att nu vid välskötta torfverk ovedersägligen 1 ton
lufttorr torf, i bränslevärde minst lika med V2 ton stenkol, på tillverk-
ningsplatsen kostar i tillverkning 3 å 5 kronor, beroende på mossans
beskaffenhet och arbetsmetoden.
Vidare är tekniken för beredning af maskinpressade torfbriketter,
såsom förut antydts, i Tyskland och Ryssland fullständigt utarbetad i
dervarande betydande fabriker, så att efter våra förhållanden 1 ton
maskinpressade torfbriketter med en egentlig vigt af 1,2, således
högre än stenkol i löst matt, kan tillverkas för 6 å 8 kronor. Fack¬
män påstå, att sådana briketter skulle kunna användas å derför kon¬
struerade lokomotiv, hvarom för närvarande utredning pågår vid statens
jernvägar, der man har öppet öga för vigten af inhemskt bränsle.
Denna fabrikation borde derför, enligt min mening, skänkas
Första Kammarens Tillfälliga Utsleotts (A7:o T) Utlåtande N:o 6. 5
större tillmötesgående och uppmärksamhet, än hittills varit förhållandet,
enär bränslefrågan inom de närmaste decennierna blir ett af vårt lands
vigtigaste ekonomiska spörsmål och enär torfven i vårt land borde
och kunde spela samma rol för vår industri som brunkolen för Tysk¬
land. Dessa senare brytas i Tyskland i 10-tal millioner ton årligen
och äro i vissa distrikt det förnämsta medlet för industriens blomstring.
Mossarne i vårt land äro i olikhet med brunkolen i Tyskland
icke samlade på några få platser, utan förekomma öfver hela landet,
och knappast något större industricentrum finnes, som ej har en större
bränntorfsmosse inom rimligt afstånd, hvaraf följer, att, om torf till¬
verkades i stor skala och som sin egen industri, den, med de lämpliga
eldstadsanordningar, som numera finnas af flera slag, skulle få en
betydande användning inom både industri och hushåll, blott »isen blefve
bruten» för dess användande.
Härför erfordras i första rummet, att den kan säljas billigt, och
härför är, utom billig tillverkningskostnad, som nu kan åstadkommas,
billig jernvägsfrakt för torf ett lifsvilkor. Nu kostar torf i frakt det¬
samma som stenkol på statens jernvägar, hvithet, om torfvens bränn¬
värde antages till hälften af dettas, per bränsleeffekt gör dubbla frakten
mot för stenkol.
Bästa eller kanske enda sättet för staten att hjelpa denna
vigtiga industri att skyndsamt taga sig fram torde vara att bevilja
fraktnedsättning för transport pr jernväg till, efter effekt räknadt, högst
detsamma som för stenkol, d. v. s. till högst hälften eller hellre till
tredjedelen af nu gällande tariff.
Efter hvad jag har mig bekant, är det under innevarande sommar
bevisadt, att utmärkta torfkol kunna framställas af torf genom kolning
i mila, om kolningen rätt skötes, så att 40 procent och deröfver kol er-
hålles af lufttorr torf med 25 procent vattenhalt, hvarigenom tillverk-
verkningspriset för torfkol å goda mossar ställer sig billigare än nu¬
varande stenkolspris. Genom kolning i retort kan ett utbyte af 50
procent torfkol erhållas af lufttorr torf. Detta torfkol kan, såsom af
intyg från flere af våra förnämsta verkstäder styrkes, för suddning och
åtskilliga metallurgiska ändamål ersätta träkol och koks, och försök,
som gjorts i Westphalen med tyskt torfkol, visa, att det kan användas
för tackjernsblåsning, då det ej är fråga om att framställa qvalitetsjern.
Torfkolet är emellertid blott hälften så tungt som stenkol och
kan sålunda ej ersätta detta vid rörliga eldstäder till följd af dess
skrymmande beskaffenhet. Men det är bevisadt, att torfkolet kan
briketteras på samma sätt som stenkol, fastän med något större kost-
6 Fänta Kammarens Tillfälliga UtsJcolts (Ko 1) Utlåtande Ko 6.
r.ad. Då stenkol kostar i brikettering 3,50 kronor pr ton med nu-
tidens^ synnerligen fulländade teknik på detta område, kostar brikettering
af torfkol i stor skala cirka 5 kronor pr ton. Torfkolsbriketter kunna
derför tillverkas för stenkolets nuvarande pris och ini landet, dit sten¬
kol fordrar hög frakt, till och med billigare. I alla händelser skulle
staten härigenom kunna, om än ej till billigare pris, för vissa even¬
tualiteter göra sig oberoende af utlandet för stenkol. Dessa torfkols-
briketter ega samma brännvärde som stenkol. Torfkolsberedningen
borde derför också uppmuntras genom sänkning af iernvägsfrakten för
torfkol till hälften mot för stenkol.
Många af våra bränntorfsmossar äro täckta af ett lager af hvit¬
mossa, som, innan bränntorfven kan tillgodogöras, måste aflägsnas och
helst användas till torfströfabrikation. Derför vore det också af stor
vigt för en inhemsk bränsleindustri med torf som råvara, att frakten
för torfströ och torfmull sänktes till samma belopp, som nu föreslagits
för torfkol.
Den härigenom ökade trafiken å statsbanorna skulle enligt all
sannolikhet betäcka den lägre inkomsten pr ton torfbränsle eller torfströ.
Innan en mosse kan börja att användas för bränntorfsberedning,
måste han torrläggas, och detta bidrager också till minskande af kring¬
liggande, odlad jords frostländighet.
Jemte det utskottet tillåter att hänvisa till Andra Kammarens
utskotts utlåtande och dervid fogade bilagor, får utskottet anföra föl¬
jande yttrande deri:
»Utskottet, som sökt att sorgfälligt afväga de fördelar och olägen¬
heter, som kunna vara förknippade med motionärens förslag, har dervid
på intet sätt förbisett de svårigheter, som måste anses blifva en följd
af partiella nedsättningar i en af sakkunniga personer på tillfyllest¬
görande grunder uppgjord jernvägstariff. Ej heller har utskottet kunnat
undgå att finna, att frågan, huru ur våra torfmossar skall kunna fram¬
ställas ett brännmaterial, som eger stenkolens företräden, men ej står
i samma höga pris som detta, ännu icke blifvit slutgiltigt löst.
Utskottet finner dock på de i motionen angifna grunder den nu
väckta frågan både ur nationalekonomisk och ej minst ur det foster¬
ländska försvarets synpunkt vara af genomgående vigt. Vidare har
utskottet funnit, att den ofvan återgifna skrifvelsen från fullt sakkunnigt
håll ådagalägger, att en lättnad i fraktsatserna skulle kunna medföra en
betydlig utveckling af tor findu strien och för Sverige göra torfven samt
deraf framställa kol och briketter till detsamma, som stenkolet är för
England, Belgien m. fl. land och brunkolet för Tyskland. Då slutligen
Förslå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. 7
den omständigheten att, såsom bilagorna utvisa, transporten å jernväg
af torf, torfkol m. m. ännu ej antagit större dimensioner, ej kan i fråga
om en industri, som hos oss är i sin början och väl behöfver alla de
lättnader den kan erhålla, utgöra ett hinder för nedsättning, har ut¬
skottet trott sig böra tillstyrka åtgärder i motionens syftning.
Dervid har dock utskottet ej kunnat finna lämpligt att föreslå
nedsättning i fraktsatserna med viss bestämd qvot af nu gällande tariff
utan ansett att detta bör lemnas åt en blifvande fullständig utredning.»
Till stöd för sin motion anför herr Lithander följande:
»Vid 1891 års riksdag väckte jag en motion, n:o 33, i Första
kammaren, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för möjliggörande af, att ur
inom riket befintliga mossar må kunna i stor skala beredas godt och
billigt bränsle, lämpligt så väl för drift af jernvägar och ångbåtar som
för industriella verk och annan enskild förbrukning; samt att Riksdagen
för sådant ändamål måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande
ställa ett förslagsanslag af ,50,000 kronor.
Jag tillåter mig i korthet hänvisa till den motivering, som jag
dervid framstälde, nemligen att Sveriges förbrukning af importerade
stenkol och kokes var stadd i ett oafbrutet stigande och 1889 upp¬
gick till ett värde af mer än 20 millioner kronor, för att med säkerhet
inom kort uppnå en siffra af 30 millioner eller mer, att denna årliga
tribut till utlandet är mycket tärande på våra ekonomiska tillgångar,
äfvensom att den innebär ett betänkligt beroende af utlandet för be¬
kommande af bränsle till våra jernvägar, vår ångbåtsflotta och våra
industriella verk och vid krigsfara eller omöjliggjord import — i be¬
traktande af att tillgången på inhemska stenkol är försvinnande liten
i förhållande till behofvet — kan blifva ödesdiger för landets trafik,
dess näringar och ej minst för vår försvarskraft till sjös; att försynen
deremot skänkt Sverige en stor rikedom på bränsle i dess öfver hela
landet förekommande torfmossar af betydlig utsträckning, ansenligt
djup och godt material, hvarigenom våra rika malmtillgångar, exempel¬
vis i Norrbotten, möjligen skulle kunna förädlas på platsen, våra skogar
besparäs vid förminskning af vedkonsumtionen och sålunda stort gagn
för hela landet beredas genom ett rätt tillgodogörande af desamma, i
hvilket afseende jag tillät mig åberopa Svenska mosskulturföreningens
tidskrift; att det dock var ringa utsigt till att enskilda personer skulle
underkasta sig de dryga omkostnader och det mödosamma arbete, som
utrönandet af rätta och bästa metoder och konstruerande af nödiga
maskiner för torfmossarnes exportering säkerligen kom me att medföra;
8 Första Kammar ms Tillfälliga Utskotts (l\:o 1) Utlåtande N:o 6.
samt att det under sådana förhållanden vore ej blott ändamålsenligt
utan rent af nödvändigt, att staten toge utredningen om hand i syfte
att vidtaga de åtgärder, som kräfvas för att landet skall kunna till¬
godogöra sig denna omätligt värdefulla naturtillgång.
Statsutskottet erkände motionens goda syfte och sakens ekonomiska
och patriotiska vigt, men afstyrkte den för tillfället bland annat på den
grund, att Kongl. Maj:t redan föranstaltat om undersökning af ett så
kalladt stenkolsfabrikat^och|anseende att staten i detta fall ej annor¬
lunda borde^ingripa, hvarvid Riksdagen alltså då lät bero.
Under de nio år, som sedan dess förflutit, har emellertid denna
stora fråga icke tagit något steg framåt. Men väl har behofvet af
dess jäsning blifvit än mera oafvisligt, liksom de skäl, som då anfördes,
vunnit i kraft och betydelse. Om den utgift, som stenkolsimporten
förorsakade landet vid nyssnämnda tidpunkt, redan var stor och vårt
beroende af tillgång på engelska stenkol innebar en fara för vår sjelf¬
ständighet, har missförhållandet sedermera på det mest betänkliga sätt
ökats. Tillväxten af stenkolsimporten och stegringen af stenkolspriset
har nu uppnått en oroväckande höjd. Redan 1894 hade värdet af
stenkols- och koksimporten, enligt då rådande pris, hunnit den i ofvan-
nämnda motion förutsagda nivån af 30 millioner kronor (för’5cirka''25 V*
millioner hektoliter).
Glädjen öfver det stora uppsving, som vår industri på senare tid
tagit, förminskas i väsentlig mån deraf, att våra utgifter för utländskt
bränsle och vårt beroende deraf samtidigt så betydligt tillvuxit. År
1898 importerades till Sverige 31,554,000 hektoliter stenkol och koks.
Året derpå eller 1899 hade samma import stigit till 40,300,000 hekto¬
liter. I närvarande stund kosta stenkol per hektoliter minst 1 krona
75 öre. Alltså har landets utgift för stenkol, beräknad efter detta pris,
stigit till 70 millioner kronor per år. Lägger man härtill värdet af
den skog, som årligen åtgår till vedbrand, så torde summan blifva till¬
räckligt stor för att erinra oss om, att detta, lindrigast sagdt, är en
dålig' hushållning, då vi samtidigt på nästan hvarje qvadratmil af
Sveriges land ega mossar, som innehålla en outtömlig tillgång på godt
bränslematerial. Det gäller blott att utfinna en enkel och relativt till
stenkolspriset billig metod för mossarnes exploiterande, så att deras
innehåll, utan fördyrande genom någons patenträtt, kan förvandlas till
bränntorf eller stenkolsfabrikat. Omtanken om det allmänna bästa
synes mig bjuda, att staten med allvar tager denna enormt stora ange¬
lägenhet om hand. Många och höga pris samt bidrag för experimenter
borde stå att vinna för den eller dem, som kan uppfinna råtta- sättet
Första Kammarens Tillfälliga Utslwtts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. 9
att tillgodogöra landet torfmossarnes bränslematerial, ty dess värde kan
i längden uppskattas till milliarder kronor.»
För bedömande af motionerna bar Första Kammarens tillfälliga
utskott genom jernkontorets torfingeniör inhemtat åtskilliga upplysningar
angående Sveriges mossar och torfindustri. Landets torfmossar antagas
omfatta 5,000,000 hektar, af hvilka 2,000,000 hektar äro hvitmossar och
3,000,000 hektar bränntorfsmossar. De senare antagas kunna lemna
5,400 millioner ton bränntorf, som i bränslevärde anses motsvara 3,000
millioner ton stenkol. I vissa skogfattiga provinser användes torf under
form af stick- eller skärtorf. I större skala tillverkas så kallad maskin-
beredd bränntorf. Omkring en million ton sådan lärer tillverkas årligen.
Sjelfva tillverkningskostnaden lärer uppgå till sex kronor för ton. Ett
mer fulländadt sätt är att genom torkning och pressning åstadkomma
torfbriketter. För närvarande tillverkas dock ej sådana i Sverige. Den
nämnde ingeniören betvifla!’, att torfkol skola kunna med fördel tillverkas.
Hvitmossarne antagas kunna lemna 2,400 millioner ton torfströ.
Den årliga tillverkningen säges uppgå till 2 å 300,000 ton med en till¬
verkningskostnad af omkring tio kronor för ton.
Beträffande jernvägsfrakten för torf inom Sverige, Norge, Dan¬
mark, Finland och Preussen får utskottet åberopa bilagda, inom kongl.
jernvägsstyrelsen uppgjorda tabell, som utvisar, att skiljaktigheterna
mellan de uppgifna länderna äro mindre betydande. I ett den 20 mars
1899 i annat ärende afgifvet utlåtande har kongl. jernvägsstyrelsen
yttrat, att den del af driftkostnaderna, som vore att anse såsom.verk¬
lig utgift för godsets framförande och hvartill vore att hänföra slitning
af banans öfverbyggnad, kostnaderna för tåg- och lokomotivtjenst samt
transportmedlens underhåll och förnyelse, i det af komitén för revision
af statens jernvägars taxa den 1 oktober 1888 afgitna betänkande be¬
räknats för år 1885 uppgå till 1,3 öre pr nettotonkilometer, men
under de år, som sedan dess förflutit, enär trafiken ökats i större pro¬
portion, än driftkostnaderna stigit, nedgått sa, att densamma för ai
1897 kunde uppskattas till 1,1 öre pr nettotonkilometer. Den mycken¬
het bränntorf, torfkol, torfmull och torfströ, som under år 1899 fram¬
fördes å statens jernvägar, uppgick icke till 18,500 tom
Motionerna öfverenstämma deri, att de vilja främja ett vidsträck¬
tare användande af landets torfmossor. Utskottet finner ock ett sadant
syfte beaktansvärdt. Hvad särskildt angår torfs användande till bränsle,
så talar ju särskildt derför, att dels en minskad införsel af stenkol
skulle årligen bespara landet millioner kronor och dels att tillgången
Bih. till lliksd. Prot. 1900. 8 Samt. 2 Afd 1 Band. 6 Häft. 2
10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
på och användandet af inhemskt bränslematerial skulle göra landet mer
oberoende af tillgången på stenkol och derigenom bereda densamma
en sjelfetändigare ställning.
Herrar Persson och Jakobson vilja främja detta mål genom ned¬
sättning af jernvägsfrakten för torf. lltskottet är dock tveksamt, huru¬
vida de för torf gällande fraktsatserna, som föga skilja sig från de i
angränsande länder gällande, äro anledning dertill, att jernvägen i så
ringa grad, som nu eger rum, användes för transport af torf. Då torf-
mossar finnas spridda öfver hela landet, lärer man tvärtom kunna an-
taga, att längre transporter af torf icke i allmänhet skola vara erforder-
liga; och med de höga kolpris, som nu äro gällande, borde frakten å
torf icke utgöra hinder för användande af bränntorf, derest dess bruk
eljest vore lämpligt. Utskottet tillåter sig emellertid erinra derom, att
jernvägarne, som äro byggda med lånta medel, böra skötas icke utan
lämplig hänsyn till affärssynpunkten. Taxorna böra såväl ur denna
som trafikanternas intresse ej mindre fastställas än äfven tid efter annan
revideras; men enstaka rubbningar af taxor, hvarigenom ojemnheter upp¬
komma, böra undvikas. Framför allt synes det olämpligt, att Riksdagen
skulle företaga sig att på enskilda motionärers förslag uttala sig för
ändring af enstaka fraktsatser. Alla industrier äro "i allmänhet in¬
tresserade af, att frakterna för deras råämnen och fabrikat blifva så
låga som möjligt. Beträdandet af den berörda vägen skulle således
från fyrfaldiga håll vid olika riksdagar framkalla yrkandet om ändring
af jernvägsfrakterna, yrkanden, dem Riksdagen svårligen skulle kunna
med erforderlig sakkunskap och konseqvens bedöma, Utskottet anser
sig således ej kunna förorda en underdånig framställning om nedsätt¬
ning af jernvägsfrakten för torf.
Herr Lithander har föreslagit många och höga pris samt bidrag
till experiment för den eller dem, som kunde uppfinna rätta sättet
att tillgodogöra landet torfmossarnes bränslematerial. I likhet med
statsutskottet vid 1891 års riksdag anser dock utskottet, att det stora
intresse, som här föreligger, är en så tillräcklig sporre för uppfinnare
å detta område, att statens uppträdande genom utfästande af pris icke
kan anses erforderligt. Verksamhet för torfmossarnes användande ut-
ofvas för öfrigt af jernkontoret, som antagit en torfingeuiör, och möss-
kulturföreningen genom rön, föredrag och en tidskrift, som innehåller
lärorika och upplysande uppsatser. Derest någon uppfinnare skulle
kunna angifva vissa försök, såsom nödiga och egnade att lösa frågor
om torf vens användande såsom bränsle, lärer Kongl. Maj:t ej sakna
tillfälle att dertill anvisa nödiga medel. Utskottet kan i öfrigt ej ut¬
11
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
finna någon väg för sakens främjande, och motionären har ej heller
om sättet derför lemnat annan antydan än här ofvan blifvit sagdt.
Utskottet får alltså hemställa,
l:o) att Första Kammaren måtte, med afslag å
herr Perssons motion, förklara sig icke biträda Andra
Kammarens i ämnet fattade beslut; och
2:o) att herr Lithanders motion icke måtte för¬
anleda till någon Första Kammarens åtgärd.
Stockholm den 2 april 1900.
På utskottets vägnar:
ROBERT DICKSON.
Reservation
af herr N~. Persson.
Herr C. A. Tamm har begärt få antecknadt, att han icke del¬
tagit i ärendets slutliga pröfning inom utskottet.
Bil.
Uppgift å frakt för torf etc.
(pr 100 kg.)
enligt preussiska statsbanornas taxa (Torf und Torfstreu, auch gepresst, undantagstariff,
minst 10,000 kg. pr vagn. Samma tariff gäller
äfven för »Braunkohlen» i statsbanornas lokala trafik),
danska „ „ (Torv, Torvemel, Torvemuld, Mosströelse, Klasse 6,
minst 8,000 kg. pr stor vagn (10,500 kg. bärig¬
het), 5,000 kg. pr liten vagn (6,300 kg. bärighet),
Torvekul, Klasse 5.)
norska „ „ (Torv kl. 9, Torvströ und. klass C, minst 5,000 kg.)
„ finska „ „ (Torfströ, klass 6, minst 6,000 kg.)
„ svenska „ „ (Torf, torfströ och torfmull, minst 5,000 kg. tar. 11,
minst 5,000 kg. pr vagn tar. 12, torfkol = stenkol.)
12
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
|
Preussiska
statsbanorna.
|
Danska
statsbanorna.
|
Norska
statsbanorna.
|
Finska
statsbanorna
|
Svenska
statsbanorna.
|
Presenningsafgift
pr vagn.
|
Km.
|
Undantags-
tariff.
|
Kl. 5
|
' Kl. 6
|
Kl. 9
|
Und
Kl. C
|
Kl
|
6.
|
Kl. 11
|
Kl. 12
|
Preussen.
|
Dan¬
mark
|
! Sve-
i rige.
|
|
pf.
|
öre.
|
öre.
|
öre.
|
öre.
|
penni.
|
| öre.
|
öre.
|
! ••
ore.
|
Rmk.
|
Kr.
|
Kr.
|
1 Kr.
|
i
10
|
9
|
8
|
8
|
7
|
8
|
7
|
6
|
4
|
8
|
8
|
2.00
|
1.78
|
0.40
|
0.10
|
20
|
il
|
10
|
11
|
9
|
10
|
8
|
13
|
9
|
11
|
10
|
2.00
|
1.78
|
0.50
|
0.20
|
30
|
14
|
12
|
14
|
11
|
13
|
10
|
18
|
13
|
14
|
13
|
2.00
|
1.78
|
0.60
|
0.30
|
40
|
16
|
14
|
17
|
13
|
15
|
12
|
22
|
16
|
17
|
15
|
2.00
|
1.78
|
0.70
|
0.40
|
50
|
18
|
16
|
20
|
15
|
18
|
14
|
26
|
19
|
20
|
18
|
2.00
|
1.78
|
0.80
|
0.50
|
60
|
20
|
18
|
23
|
17
|
20
|
16
|
29
|
21
|
23
|
20
|
2.00
|
1.78
|
0.90
|
0.60
|
70
|
22
|
20
|
25
|
19
|
22
|
17
|
32
|
23
|
25
|
22
|
2.00
|
1.78
|
1.00
|
0.70
|
80
|
25
|
22
|
27
|
20
|
25
|
19
|
34
|
24
|
28
|
24
|
2.00
|
1.78
|
1.10
|
0.80
|
90
|
27
|
24
|
29
|
22
|
27
|
20
|
36
|
26
|
30
|
26
|
2.00
|
1.78
|
1.20
|
0.90
|
100
|
29
|
26
|
31
|
23
|
29
|
22
|
38
|
27
|
33
|
28
|
2.00
|
1.78
|
1.30
|
1.00
|
125
|
35
|
31
|
36
|
27
|
34
|
26
|
43
|
31
|
38
|
33
|
3.00
|
2.67
|
1.60
|
1.30
|
150
|
40
|
36
|
40
|
30
|
39
|
30
|
47
|
34
|
43
|
37
|
3.00
|
2.67
|
1.80
|
1.50
|
175
|
45
|
40
|
44
|
33
|
44
|
34
|
52
|
37
|
48
|
41
|
3.00
|
2.67
|
2.10
|
1.80
|
200
|
51
|
45
|
47
|
36
|
48
|
38
|
57
|
41
|
52
|
44
|
3.00
|
2.67,
|
2.30
|
2.00
|
250
|
62
|
55
|
53
|
41
|
57
|
45
|
66
|
48
|
60
|
51
|
4.50
|
4.00
|
2.80
|
2.50
|
300
|
73
|
65
|
59
|
46
|
66
|
52
|
76
|
55
|
67
|
57
|
4.50
|
4.00
|
3.30
|
3.00
|
350
|
84
|
75
|
66
|
51
|
75)
|
59
|
85
|
61
|
74
|
64
|
6.00
|
5.33!
|
3.80
|
3.50
|
400
|
91
|
81
|
72:
|
56
|
84
|
66
|
95
|
68
|
80
|
70
|
6.00
|
5.33
|
4.30
|
4.00
|
450
|
98
|
87
|
78
|
61
|
92
|
73
|
104
|
75
|
87
|
77
|
7.50
|
6.67
|
4.80
|
4.50
|
500|
|
105
|
93
|
84
|
66
|
100
|
80
|
113 1
|
81
|
93
|
83
|
7.50
|
6.67
|
5.30
|
5.00
|
600
|
119
|
106
|
97 i
|
76
|
116
|
87
|
132
|
95
|
106
|
96
|
9.00
|
8.00
|
6.30
|
6.00
|
700;
|
133
|
118
|
109
|
86
|
132
|
94
|
151
|
109
|
119
|
109
|
L0.50
|
9.33
|
7.30
|
7 00
|
800j
|
147
|
131
|
122 |
|
96
|
148!
|
101
|
170
|
122
|
132
|
122
|
L2.00
|
10.67
|
8.30
|
8.00
|
900|
|
161
|
143
|
—
|
—
|
164
|
108
|
189
|
136
|
145 1
|
135
|
13.50
|
12.00
|
9.30
|
9 00
|
i,ooo|
|
175
|
156
|
—
|
—
|
180 1
|
115
|
208 |
|
150
|
1581
|
148
|
15.00
|
13.33
|
10.30
|
10.00
|
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.