Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
1
N:o 30.
Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1900 kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa
delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Lagutskottet har till förberedande behandling fått från Andra Kam¬
maren mottaga tre särskilda motioner, hufvudsakligen åsyftande ändring i
gällande bestämmelser om den kommunala rösträtten å landet.
I den ena af dessa motioner, n:o 41, hvilken afgifvits af herrar
Ollas A. Ericsson, Carl Bandqvist, Nils Hansson, Nils Andersson och
J. A. Lundström anföres:
»Krafvet på en begränsning af den kommunala rösträtten på landet
vinner i styrka år från år. Den blomstrande industrien på alla områden
skapar det ena företaget efter det andra, som vanligtvis, för att drifvas i
större skala, omhändertages af bolag. Deraf följer, att antalet af de sam¬
hällen, der ett eller flera bolag med sina höga fyrktal beherska det kom¬
munala inflytandet, ökas i oroväckande grad. Den kommunala sjelfstyrel-
sen råkar härigenom i största fara.
Det skäl, som lagutskottet vid sistförflutne riksdag använde för sitt
afslag å framställningar härutinnan, nemligen att frågan om ändrade grun¬
der för den kommunala beskattningen först bör framläggas och afgöras,
eger föga om ens någon giltighet, enär härvidlag föreligger ett verkligt
trängande behof, som kräfver frågans snara lösning, utan åratals afvaktan
på en eventuel reform af det kommunala skatteväsendet.
Bih. till Riksd. Prot. 1000. 7 Sami. 22 Höft. (A:o 30).
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
För (ifrigt åberopa och hänvisa vi till de skäl, hvarpå Andra Kam¬
maren grundade sitt beslut den 26 mars 1898 angående kommunala
rösträttsfrågan, och hemställa vördsamt, att Riksdagen för sin del må be¬
sluta, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862, § 11, sådan den lyder enligt förordningen den
26 oktober 1888, och § 59, sådan samma paragraf lyder enligt nyss¬
nämnda förordning och förordningen den 8 mars 1889, skola erhålla föl¬
jande ändrade lydelse:
§ 11.
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och
af annan röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal,
eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgöi’ande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas
efter den särskildt bestämda grunden.
§ 21.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden
proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, der omröstning ej begäi’es, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.
Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73, punkt
b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den
vid omröstningen följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken
de fleste röstande efter hufvudtalet bifallit. Äro äfven efter sådan beräk¬
ning rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden
biträder.
§ 59.
Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver
upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
3
särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan
mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förord¬
ning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller, der be¬
villning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot
sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad enahanda
bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för jord¬
bruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla
öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges fyrktal, hvar¬
jemte i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt på sätt det
under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.
Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debi¬
tering, utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8, 9
och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden juste¬
rades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder sådant
inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller brukaren i
längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om stämma,
der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen uppläsas minst en
vecka förut. I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas, dels om
af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till annan
person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels ock om
och på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9 någon i
längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas
i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det andra hos
kommunalnämnden förvaras.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut under¬
ställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kom¬
munen tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål, genom gåfva- eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till
sådan fastighet eger; och
b) upptagande af lan, stäldt på längre återbetalningstid än tva år.
Kongl. Maj:ts nadiga pröfning skola ock underställas de åt kom¬
munalstämman antagna- förslag till nya eller förhöjda avgifter å den all¬
männa rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, in. m.
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
Till beslut i fråga angående upptagande af lan, hvarom här ofvan
sägs, erfordras tvä tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster
efter röstvärdet.
Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning under¬
ställas, skall insändas till Kongl. Majits befallningshafvande, hvilken det
åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfver¬
lemna.
Den andra af ifrågavarande motioner, n:o 89, har afgifvits af herrar
Gullbrand Elowson, Johan Ny däld, David Holmgren, D. Persson i Tall¬
berg, Lars Eriksson, G. Jansson, Joh. Er. Nordin, E. G. Åkerlind, Olof
Galdbr andsson, Joh. Nordin, A. T hy länder, Johan Olofsson, S. J. Kardell,
P. Olsson, J. Bromée, Oswald Emthén, A. F. Broström, J. E. Ericsson,
Carl Jansson, C. J. Hammarström, Gustaf Olofsson, S. H. Kvarnzelius,
Hj. Sjövall, G. Lindgren, Arvid Kempe, A. Hansson i Solberga, Johan
Ericsson, E. Norman, K. G. Karlsson, Halvar Eriksson, J. Persson, J. G.
Spangenberg, S. M. Olsson, Curt Wallis, Magnus Höjer, And. Olsson i
Mårdäng, JK. Johansson i öija, JK. Styrlander, L. Gast. Broomé, Chr.
Olsson, Oskar Berg, August Cervin, Elof Biesért, Emil Hammarlund,
Jakob Pettersson, Berndt Hedgren, J. P. Jansson samt Henrik Hedlund
och är af följande lydelse:
»Otvifvelaktigt beteckna kommunallagarne af år 1862 ett betydande
framsteg i afseende på den kommunala sjelf styrelsen. Vid deras första
framträdande blefvo de för den skull ock med tillfredsställelse af allmän¬
heten mottagna.
Emellertid visade det sig ganska snart, att bestämmelserna rörande
en hufvudpunkt i dessa lagar icke voro väl afpassade. Den ifrån år 1817
härflytande urkund, som reglerade förhandlingarna vid sockenstämma och
kyrkoråd, var med hänsyn till rösträtten bygd på den grundsatsen, att
röstvärdet skulle utan någon begränsning uppåt beräknas i direkt propor¬
tion af skattebidraget till kommunens kassa.
Beträffande landsbygden är samma grundsats ännu bibehållen. Lik¬
visst tedde sig förmögenhetens fördelning bland medlemmarne inom eu
och samma kommun under de första decennierna af 1800-talet helt annor¬
lunda än nu. Det kommunala lifvets intressen intaga ock i våra dagar
en väsentligen annan betydelse, än de gjorde för ungefär hundra år
sedan.
Då grunden för beräkningen af röstvärdet vid kommunalstämmas
förhandlingar skall fastställas, är det uppenbart, att val mellan flera möj¬
ligheter kan företagas. Tvenne ytterlighetsgränser träda så godt som
5
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
\ O
omedelbart fram i dagen för lagstiftaren. A ena sidan finner han sig
hänvisad till egendomen och å andra sidan till personen såsom grund för
rösträtten. Emellan båda dessa kunna mångfaldiga kombinationer tänkas
åvägabragta.
Gifvetvis må ändamålsenligheten hafva ett afgörande inflytande på
valet af rösträttsgrund. Nu är det så, att kommunen är ett organiseradt
samhälle, bland hvars uppgifter det ingår att tillgodose ej allenast ma¬
teriella, utan äfven kulturella intressen. Det kommunala samhället står
högre än sådana sammanslutningar, som fatt namn af bolag. Detta, visar
sig bland annat derutinnan, att hvarje medborgare har förpligtelse att
tillhöra en viss kommun, medan det står i hans eget skön, om han vill
ingå såsom delegare i ett bolag eller icke. En ändamålsenlig grund för
beräkningen af röstvärdet vid behandlingen af kommunala angelägenheter
lär alltså icke kunna ernås med mindre, än att hänsyn tages såväl till
skattebidragen som till personlighetsprincipen.
Angående behofvet och önskvärdheten af en begränsning i den kom¬
munala rösträtten på landet finnes, kan man väl saga, numera blott en
mening så inom som utom Riksdagen. Andra Kammaren bär vid de flesta
riksdagar, som hållits under det nya riksdagskicket, fattat mer eller mindre
långt gående beslut i detta syfte, och Första Kammaren har genom att
1894 biträda aflåtande! af en riksdagsskrivelse i ämnet gifvit sitt princi¬
piella erkännande åt reformens behöflighet. Onekligt är också, att detta
reformkraf uppbäres af en synnerligen stark folkmening.
Skiljaktiga åsigter hafva dock gjort sig gällande såväl beträffande den
frågan, huruvida den nuvarande tidpunkten kan anses lämplig för genom¬
förande af en sådan reform, som ock rörande den omfattning, reformen bör
erhålla.
Sa har från en sida framhållits, att det med reformen i fråga bör
anstå i afvaktan på utgången af den pågående utredningen af den kommu¬
nala- beskattningsfrågan. Det torde emellertid kunna anses såsom visst,
att, hvilket resultatet än må blifva af denna utredning och hvilka för¬
ändrade bestämmelser till äfventyrs än må komma att införas i den kommu¬
nala skattelagstiftningen, behofvet af en inskränkning i den större förmö¬
genhetens herravälde inom landskommunerna skall qvarstå of örminska,dt,
och den olägenhet, som kunde uppstå deraf, att det ifrågavarande lagstift¬
ningsarbetet i sinom tid möjligen kan komma att påkalla någon ändring i
grunderna för den kommunala rösträttens utöfning, kan ej tänkas blifva
synnerligen afsevärd, i allt fall icke så stor, att den bör under åratal få
förhindra eu så nödig och sa länge efterlängtad reform. Kongl. Maj:t har
ock i proposition till 1898 års Riksdag ansett, att åtminstone eu partiel
6
Lagutskottets: Utlåtande N:o 30.
lösning af rösträttsfrågan kan ske oberoende af den väckta frågan om en
förändrad kommunal skattelagstiftning, och det synes svårt att första,
hvarför sistnämnda fråga skulle lägga väsentligen större hinder i vägen för
en fullständigare reform än för en blott partiel sådan.
Vidkommande åter den omfattning, som hör gifvas åt en begränsning
af den kommunala rösträtten på landet, så hafva under de två senaste
riksdagarne tvenne till sin räckvidd ganska olika förslag hvar sin gång
vunnit majoritet inom Andra Kammaren. Vid 1898 års riksdag godkände
Andra Kammaren med 141 af 208 afgifna röster ett förslag, enligt ln-i 1 ket
af aktiebolag rösträtt ej finge utöfva,s för mer än V20 och af annan röst¬
berättigad för mer än 1 10 af kommunens hela fyrktal, eller i något fall
för högre röstetal än det, som motsvarar 1,000 fyrkar. Vid sistlidne riks¬
dag åter voterade samma kammare med 91 röster af 178 afgifna ett för¬
slag, hvari samma relativa röstmaxima voro upptagna, men det absoluta
maximum deremot blifvit uteslutet. Att Andra Kammaren vid det senare
tillfället kunde åtnöja sig med eu begränsning af så väsentligt mindre
effektivitet än det beslut, som den vid nästföregående riksdag hade biträdt,
torde ha sin tillfyllestgörande förklaring i den stora skilnaden i antalet af
de vid de båda tillfällena närvarande ledamöterna.
För att åstadkomma en äfven inom de större kommunerna effektiv
begränsning måste vid sidan af ett relativt maximum ställas ett absolut.
Tv då verkan af det förra står i omvändt förhållande till kommunernas
storlek, så verkar det senare på ett alldeles motsatt sätt. De båda be-
gränsningstyperna komplettera således hvarandra. Och att man icke bör
reformera på ett sådant sätt, att de jemförelsevis låga, röstetalen inom de
små kommunerna underkastas en starkare reduktion än de höga röstetalen
inom de stora kommunerna, torde bäst framgå deraf, att det hufvudsakli¬
gen är inom de senare, som behofvet af en dylik reduktion gjort sig för¬
nummet och som de stora aktiebolagen, hvilkas kommunala röstöfvervigt
i synnerhet förorsakat missnöje, företrädesvis äro till finnandes. — Så ut¬
gjorde det procenttal, som uttrycker aktiebolagens andel i kommunens hela
fyrktal, enligt den kommunala rösträttsstatistiken för år 1892, 7,6 procent
i de kommuner, hvilka kunna rubriceras som små, men 26,7 procent inom
de störa kommunerna. — Det är således tydligt, att om man med begräns¬
ningen vill träffa aktiebolagen lika väl som andra röstägande, så måste
man jemte det relativa maximum använda en begränsningstyp, hvars effek¬
tivitet i synnerhet gör sig gällande inom kommuner med högt fyrktal;
och detta är just förhållandet med det absoluta röstmaximum.
Om endast ett dylikt fastställes, finnes intet skäl att för aktiebolagen
tillämpa ett skarpare relativt maximum än för andra röstegande. Ty hvarje
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
7
relativt begränsningstal bör, såsom redan påpekats, för att begränsningen
må verka jernnt och likformigt inom både små och stora kommuner, full¬
ständigas med ett absolut röstmaximum. Om, såsom Andra Kammaren vid
de båda senaste riksdagarne beslutit, två relativa röstmaxima bestämmas
nemligen för aktiebolagen till 1 20 och för andra röstberättigade till V10 af
kommunens hela fyrktal, blir följden den, att den minskning i röstvärde,
aktiebolagsfyrkarne erhålla i förhållande till andra fyrkar, visserligen gör sig
gällande inom kommuner, som hafva mindre antal fyrkar än 20 gånger det
högsta medgifna röstetalet, men upphör, så snart kommunens sammanlagda
fyrktal uppgår till minst denna summa. Så skulle, för att taga ett exempel,
vid tillämpning af ett absolut begränsningstal af 1,000 röster verkan af ett
till V20 satt relativt maximum alldeles upphöra inom kommuner, som hafva
20,000 fyrkar och deröfver. Tydligt är, att om man för aktiebolagen vill
fastställa ett särskildt relativt begränsningstal, så bör detta kompletteras
med ett motsvarande absolut sådant.
Det torde dock icke vara ändamålsenligt att på nu antydda sätt
stadga några undantagsbestämmelser i fråga om aktiebolagens kommunala
rösträtt, utan torde frågan, huruvida någon särskild begränsning i den
aktiebolag tillkommande rösträtt må vidtagas, lämpligen böra uppskjutas,
till dess någon erfarenhet vunnits om verkningarna af den allmänna be¬
gränsning, som vi i denna motion gå att föreslå.
Vi anse således, att frågan om en begränsning af den kommunala
rösträtten på landet för närvarande bäst löses genom antagandet af ett
gent emot alla kategorier röstegande likformigt gällande relativt och
absolut röstmaximum. Beträffande åter de båda begränsningstalens storlek,
synes oss det relativa böra sättas till 1 10 af kommunens hela fyrktal och
det absoluta till 1,000 röster.
Af dessa siffror motsvarar den sistnämnda fullständigt det för stads-
kominuner redan år 1869 faststälda absoluta maximum och den senare,
såsom öfverdirektör Sidenbladh påvisat i sin till den kommunala rösträtts-
komiténs betänkande (sid. 90) afgifna reservation, i anseende till sina
verkningar ganska nära det för stadskommunerna faststälda relativa maxi¬
mum. Nämnda begränsningstal hafva jemväl af Andra Kammaren god¬
känts åren 1875 och 1898, det senare året, såsom redan förut framhållits,
med tillägg af en starkare begänsning för aktiebolagens rösträtt
Samma mått för den kommunala rösträttens begränsning har ock
chefen för kongl. statistiska centralbyrån såsom komitéledamot angifvit uti
nyssnämnda reservation, hvilken nio af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
uti deras öfver komiténs betänkande infordrade utlåtanden förordat såsom
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
en tillfredsställande lösning af den på dagordningen stående frågan om
begränsning af den kommunala rösträtten på landet.
På grund af hvad vi sålunda anfört, få vi härmed vördsamt
hemställa:
dels att § 11 i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunal-
styrelse på landet måtte erhålla följande förändrade lydelse:
§ 11.
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktai;
dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar
emot en tiondedel af Kommunens hela fyrktai, eller i något fall för högre
röstetal än det, som motsvarar ettusen fyrkar.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas
efter den särskildt bestämda grunden;
dels att lagutskottet må afgifva förslag ej mindre till ändring af
formuläret för fyrktalslängden i öfverensstämmelse med förestående hem¬
ställan än ock till nödiga ändringar af de i kommunalstämmoförordningen
intagna paragrafer, som innehålla föreskrifter om fyrktalssättningen och
deraf beroende uppbördslängd.» I
I den tredje motionen slutligen, n:o 113, hvilken afgifvits af Herrar
Friherre I. von Knorring, Oxkar Erickson, Ivar Månsson, Adolf Ericson, A. P.
Johansson, Johan Hjelmérus, A. J. Högstedt, W. Bengtsson, Hans Holmlin,
Pär Larsson, C. A. Carlsson, Rob. Petersson, Nils Olsson, B. Dahlgren,
E. L. M. Hedin i Torp, Oscar Larsson, J. P. Zakrisson, C. E. Johansson
i Berga, J. Bengtsson, Alfred Petersson, Anders Olsson i Tyllered, C. f.
Carlsson i Smedstorp, Nils Åkesson, Per Jönsson i Färeköp, P. O. Lundell,
Fr. Pettersson, Elof Nilsson, J. Johanson, Gustaf Anderson, O- H. Svensson,
Adolf Johansson, J. Eriksson, S. M. Petersson, C. TF. Hultstein, Ernst
Lindblad, Knut Almqvist, Gustaf Oodqvist, i. Dahlstedt, A. Sundblad, Ad.
Wiklund, Jöns Andersson och E. Åkerlund anföres:
»De från i öfrigt mycket olika tänkande medlemmar af Andra Kam¬
maren allt oftare framkommande motionerna om ändring i bestämmelserna
för den kommunala rösträtten på landet ådagalägga en fast opinion, att
9
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
den nuvarande lagstiftningen härom ej är tillfredsställande. Samma enig¬
het råder naturligtvis icke angående förändringens beskaffenhet, i det flere
önska göra densamma mera genomgripande, men andra anse lämpligare att
åtnöja sig med en moderat. Genom sitt beslut i frågan vid förra riks¬
dagen visade sig Andra Kammaren gilla den senare riktningen, enär kam¬
maren då antog en på friherre I. von Ivnorrings m. fl. motion grundad,
af herrar Husberg, F. Andersson, Redelius och N. Jönsson afgifven reser¬
vation mot lagutskottets alla motioner i ämnet afstyrkande utlåtande.
Undertecknade våga derför föreslå i öfverensstämmelse med denna
reservation, att Riksdagen för sin del behagade besluta nedanstående än¬
dring af § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862:
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsätta fyrktal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och
af andra röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter
den särskildt bestämda grunden.
Härmed sammanhängande nödiga ändringar af andra paragrafer i
samma kongl. förordning torde lagutskottet föreslå och redigera.»
Hufvudsyftet med nu föreliggande motioner är, såsom redan nämnts,
förändring af de i § 11 af gällande förordning om kommunalstyrelse på
landet stadgade bestämmelser angående den kommunala rösträtten. Herr
Elowsons m. fl. samt friherre von Knorrings m. fl. motioner inskränka sig
till framställningar i nu nämnd riktning samt till förslag om de ändringar i
sagda förordning, som af 11 §:s omformulering direkt föranledes. Uti den
af herr Ollas A. Ericsson in. fl. afgifna motionen har emellertid derutöfver
upptagits Kongl. Maj:ts för 1898 års riksdag framlagda förslag om ändring
af 21 och 73 §§ i förordningen om kommun alstyrelse på landet i ändamål
att erhålla föreskrift om två tredjedelars majoritet såsom förutsättning för
beslut om upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år.
Hvad sistberörda förslag vidkommer, har utskottet intet att mot det¬
samma erinra. Den sålunda ifrågasatta förändringen synes utskottet väl
egnad att förebygga förhastade beslut i riktning af ökad skuldsättning för
Bill. till Likså. Prot. 1900. 1 Sami. 22 Håft. (N:o 30.) 2
10
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
landskommunerna och inskränker, såsom sig bör, möjligheterna för dessa
kommuner att upptaga lån på längre tid till de fall, då en dylik åtgärd
påkallas af ett mera allmänt intresse bland kommunens medlemmar. För¬
ändringen i fråga kan hafva sin särskilda betydelse för den händelse be¬
gränsning af den kommunala rösträtten på landet kommer till stånd. I
sådant fall rubbas nemligen den nu bestående regeln, att inflytandet på
de kommunala angelägenheternas afgörande växer i samma proportion som
skattskyldigheten inom kommunen, och det kan då lätt inträffa, att kom¬
munens beslut i en utgiftsfråga går i en annan riktning än den, som anses
önskvärd af dem, hvilka skola bära den öfvervägande delen af utgiften i
fråga. Genom den föreslagna majoriteten af två tredjedelar minskas väsent¬
ligt risken för de högst beskattade inom en kommun att mot sin vilja få
sig påtvingadt ett beslut om upptagande af lån på längre tid.
Beträffande sedermera de i motionerna innefattade förslag om be¬
gränsning af den kommunala rösträtten anser sig utskottet böra till behand¬
ling först upptaga yrkandet om fastställande af ett absolut röstmaximum
af 1,000 röster. Fn sådan lagändring kan utskottet ej tillstyrka. Genom
stadgande om ett dylikt maximum skulle personer i samma ekonomiska
förhållanden och hvilkas skattskyldighet är af alldeles samma omfattning,
komma att erhålla en högst väsentligt olika ställning i fråga om inflytan¬
det inom kommunerna. Medan i en mindre kommun ett sådant röstetal
som för 1,000 fyrkar städse kommer att innebära en ganska vidsträckt
magt vid afgörandet af kommunens angelägenheter, skulle i de större kom¬
munerna ett fastställande af nämnda gräns för rösträtten beteckna en full¬
ständig omkastning af de bestående förhållandena. Personer, som under
nuvarande förhållanden ega afgörande inflytande på ledningen af en större
kommuns angelägenheter, skulle i många fall just på grund af kommunens
storlek förlora möjligheten att ens i nämnvärd mån göra sin vilja gällande
inom kommunen. I den ojemna verkan, som det absoluta röstmaximum
sålunda skulle medföra, ligger efter utskottets förmenande ett bestämdt
hinder mot dess antagande. Lagstiftningen måste, efter utskottets tanke,
med sorgfällighet undvika bestämmelser, som bära godtyckets prägel och
hvilkas verkan blifver beroende på omständigheter, som äro tillfälliga eller
i allt fall af beskaffenhet att ej böra utöfva någon inverkan.
Från nu angifna synpunkt möter ej någon betänklighet emot ett re¬
lativt röstmaximum såsom form för begränsning af den kommunala röst¬
rätten. Detta har åtminstone det företrädet framför det absoluta röst¬
maximum att dess verkan är likformig. Utskottet vill ej heller förneka
att ett fastställande af ett dylikt maximum skulle i många fall kunna vara
till verklig fördel för det kommunala lifvet och undanrödja en hel del
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
11
olägenheter, som följa af den för närvarande obegränsade magtökningen
jemsides med skattskyldighetens höjande. Utskottet anser emellertid, att
man med mycken varsamhet bör inslå på begränsningens väg och endast
steg för steg gå framåt på densamma. Derigenom undvikas våldsamma
omkastningar i bestående förhållanden och förebygges att man tilläfventyrs
genomför en begränsning, som i sina verkningar visar sig gå långt utöfver
hvad man dermed afsett. Utskottet har af denna anledning funnit sig
böra stanna vid att föreslå införande af den begränsning af den kommunala
rösträtten, som ifrågasattes i Kongl. Maj:ts till 1898 års riksdag aflåtna
proposition. Deri föreslogs, såsom man torde erinra sig, begränsning af
aktiebolagens rösträtt för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet
till 1/20 af kommunens hela fyratal, och derjemte innehöll förslaget en
allmän begränsning af rösträtten så till vida, att ej någon må rösta för
högre röstetal än som sammanlagdt tillkommer öfriga röstegande inom
kommunen.
Aktiebolagens stora inflytande på den kommunala förvaltningen blifver
derigenom väsentligen reduceradt; och man förebygger äfvenledes för en¬
skilde röstegande möjligheten att utöfva kommunalt envälde. Dermed
har man efter utskottets uppfattning rådt bot för de mest framträdande
missförhållanden, som visat sig förenade med nu gällande bestämmelser
om den kommunala rösträtten på landet. Man bör dermed kunna vara
tillfreds åtminstone till dess den s. k. kominunalskattekomitén framlagt sitt
förslag om ändrade grunder för den kommunala beskattningen, då anled¬
ning möjligen föreligger att upptaga frågan om genomgripande omarbet¬
ning af de nuvarande rösträttsbestämmelserna.
Under åberopande af det ofvan anförda får utskottet alltså hemställa,
att Riksdagen, med afslag å herr Elowsons m. fl.
förevarande motion, ville, i anledning af de utaf herrar
Ollas A. Ericsson m. fl. samt friherre von Knorring
in. fl. afgifna motionerna N:ris 41 och 113, för sin del
antaga följande
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
12
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
1862, § 11, sådan densamma lyder enligt förordningen
den 26 oktober 1888, och § 59, sådan samma paragraf
lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen
den 8 mars 1889, skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 11.
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röst-
egande åsätta fyrktal; dock må ej af aktiebolag rösträtt
för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet ut-
öfvas för mera ån en tjugondedel af kommunens hela
fyrktal. Ej heller må någon rösta för högre röstetal,
än som sammanlagdt tillkommer öfrige röstegande inom
kommunen.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga
alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder,
annan grund, än den för utgörande af kommunalutskyl¬
der i allmänhet gällande, tinnes särskild! stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana
besvär, beräknas efter den särskild! bestämda grunden.
§ 21.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, fram¬
ställer ordföranden proposition, så affattad, att den må
kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt
hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster detsamma,
der omröstning ej begäres, med klubbslag. Askas om¬
röstning, verkställes den öppet och efter upprop.
Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§
27, 36 och 73, punkt b), sägs, erfordras blott enkel
pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den vid omröst¬
ningen följda röstgrund.
Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den
mening, hvilken de fleste röstande efter hufvudtalet bi¬
fallit. Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika
13
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
delade, varder den mening .beslut, som ordföranden bi¬
träder.
§ 59.
Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssätt-
ningen och deröfver upprätta en längd, upptagande,
särskildt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolum¬
ner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan
mantal och för annan fastighet debiterad bevillning en¬
ligt gällande förordning angående bevillning af fast egen¬
dom samt af inkomst (eller, • der bevillning ej utgår, det
belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot sådan
bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debi¬
terad enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för i man¬
tal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet utan man¬
tal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla öfriga
beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges
fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas kommunens
hela fyrktal; allt på sätt det under litt. A bifogade for¬
mulär till fyrktalslängd närmare utvisar.
Denna längd, som ligger till grund för kommu-
nalutskyldernas debitering, utgör, med iakttagande af de
bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,
tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden juste¬
rades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och
varder sådant inför kommunalstämman styrkt, uppföres
den nye egaren eller brukaren i längden såsom röstbe¬
rättigad för fastigheten; börande kungörelse om stämma,
der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen
uppläsas minst en vecka förut. I den för anmärkningar
afsedda kolumn antecknas, dels om af ofvan angifven or¬
sak rösträtt för fast egendom öfvergått till annan person,
dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet,
dels ock om och på hvilken grund i följd af bestäm¬
melserna i §§ 8 och 9 någon i längden uppförd skatt¬
skyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas i
två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås
och det andra hos kommunalnämnden förvaras.
14
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstäm¬
mans beslut underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
och fastställelse, då besluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af
någon sådan kommunen tillhörig fastighet, som, för
något dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom
gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättig¬
heter, kommunen till sådan fastighet eger; och
b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetal-
ningstid än två år.
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock under¬
ställas de af kommunalstämman antagna förslag till
nya eller förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, så¬
som väg-, bro- och färjpenningar, m. m.
Till beslut i fråga angående upptagande af lån,
hvarom här ofvan sägs, erfordras två tredjedelar af de
i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.
Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning underställas, skall insändas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, hvilken det åligger att handlingarne,
jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.
Stockholm den 27 mars 1900.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
> in
ar
AV;', i)v/ r*\u«A \\'.S t\:Miyh.Shx:i>.\
*t or b§n i a i r f>1 -j v"<
k AVuX ASjilSjWvf'
■I M ) •> K v l r
.1 m U n 'i T « • M
' ’4 ff . L IT /; A 1 * <»->" o;V tfioUin:'',
. . ! f ' . ihii' - .i .»•/ fj,.!
•' • •‘•t' f '?r:in:» i
. ........!i»t• -'ÄiA; i fvu*i£
. . . . vi',Ky;>& a ,j < / ■/. r»
......... i HfifJi: 1* 1 1 .i' ■>%.. :'r!:: *f.::
. . . - Y. / : >ir.yn
* • J.
. : mhuA
’.! r» ii ii ii V i ;< . it -/.v- Ti>j r« O/iH
.>■ UV.-V ri l* ; M-U/ .1
. . . . . £ ./
...../ .*/ ; -i*
.V H .0
• t! ;
r. c-
MfM;!*; ,l ii; i <• .»i. U i
16
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
Formulär Litt. A. Fyrktalslängd för
|
|
Personer.
|
Fastigheter.
|
Prosten N. N............
|
Skrintorp N:o 2, stom V* mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal
|
Landbonden Sven Persson.....
|
Lugnås Nio 1, pastorsboställe, 1 mantal..............
|
Anders Svensson.........
Skomakaren N. N. å Vantinge . . .
|
Berga, 1 mantal, Brnnby utjord.................
|
Landtbrnkaren N. N........
|
Mora kungsladugård, 1 mantal..................
|
N. N. aktiebolag..........
|
Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg................
|
Majoren N. N............
0. 8. V.
|
Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn ,.............••
|
|
Summa
|
Nordbo den 2 december 1900.
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
17
Nordbo socken år 1900.
Bevillning enligt förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af
inkomst.
|
.--J!
Påfördt fyrktal.
|
Anmärkningar.
|
för i mantal satt
jord.
|
för jordbruksfastighet
utan mantal.
|
för annan fastighet.
|
för alla öfriga be-
skattningsföremål.
|
för i mantal satt
jord.
|
för jordbruksfastighet
utan mantal.
|
för annan fastighet.
|
för alla öfriga be-
skattningsföremål.
|
Summa.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr,
|
öre.
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre.
|
|
|
|
|
|
|
12
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
16
|
—
|
120
|
—
|
—
|
160
|
280
|
‘ i Mi i 1 i 'i H i » ? »' j' i l ;, i C'i f
|
9
|
60
|
—
|
—
|
— i
|
—•
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
96
|
i konkurstillstånd.
|
12
|
—
|
i
|
80
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
18
|
—
|
—
|
138
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
50
|
1
|
—
|
—
|
—
|
5
|
10
|
15
|
oguldna kommunalutskylder.
|
18
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
: -t
|
—
|
180
|
—
|
—
|
—
|
180
|
taxeringsvärde 30,000 kr.
|
54
|
—
|
—
|
—
|
100
|
—
|
300
|
—
|
540
|
—
|
1,000
|
3,000
|
4,540
|
röstar för 1,340 fyrkar.
|
480
|
|
|
|
22
|
|
80
|
|
4.800
|
_
|
220
|
800
|
5,820
|
rösträtten öfvergått till nuv.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
egaren N. N., mantalsskrif-
|
|
|
|
_
|
|
|
_
|
_
|
_
|
|
—
|
—
|
. -
|
ven i N. N. socken (kom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
munalstämmeprotokoll den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15/4 1901).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16,000
|
»/so ^ 800.
|
Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1900.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N. N. N.
Bill. till Riksd. Prof. 1800. 7 Sand. 22 Häft.
3
18
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
Reservationer:
af herr Zetterstrand, som anfört:
I skrifvelse n:o 91 af den 9 maj 1894 anförde Riksdagen följande:
»Enligt hvad inhemtas af en inom Riksdagen utarbetad redogörelse
för de förslag om begränsning af den kommunala rösträtten, som allt sedan
år 1859 varit framstälda, har en mångfald af dylika förslag varit föremål
för de särskilda riksdagarnes pröfning. Det enda af dessa, som ledt, till
åsyftadt resultat, är det af 1869 års riksdag antagna förslaget om den
kommunala rösträttens begränsning i stad till ett relativt maximum af en
femtiondedel af kommunens hela röstetal och ett absolut maximum af ett
hundra röster. Den kommunala rösträtten å landsbygden är deremot full¬
ständigt oberänsad. Samtidigt med att de äldre krafven å reform i sist¬
nämnda förhållande qvarstå ouppfylda, hafva äfven uppstått nya fordringar
å mera djupgående förändringar i afseende å den kommunala rösträtten
både i stad och å landet, hvaribland särskilt må nämnas den allt mer
uppmärksammade frågan om bolags rätt att rösta i kommunens ange¬
lägenheter.»
På grund häraf anhöll Riksdagen, att den då pågående statistiska
utredningen i ämnet om möjligt måtte så bedrifvas, att dess resultat kunde
framläggas för näst derpå följande års lagtima riksdag.
I och med denna skrifvelses aflåtande hade Riksdagen ändtligen enats
derom, att en begränsning af den kommunala rösträtten å landsbygden
borde vidtagas och detta så snart som möjligt.
Nödvändigheten deraf ådagalades också tillfullo af den påkallade
utredningen, hvilken, fotad på 1892 års valstatistik, bland annat utvisade,
att inom 44 landskommuner en röstegande innehade mera än hälften af
kommunens hela röstetal och sålunda enväldigt kunde besluta i kommunens
angelägenheter, medan i vida flera fall den kommunala beslutanderätten
var lagd i ett ringa fåtals händer.
Ifrågavarande utredning hade emellertid en vida större betydelse
derutinnan, att den lemnade en välbehöflig vägledning för bedömande af
de ytterst vigtiga spörsmålen rörande lämpligaste grunderna för en röst-
rättsreform.
Med afseende härå hade in eni ngsskilj aktigheter na inom Riksdagen
ditintills hufvudsakligen afsett reformens större eller mindre omfattning, i
hvilket hänseende de olika kamrarnes skaplynne föranledt, dem till mer
eller mindre skiljaktiga beslut.
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
19
Nu visade emellertid statistiken, att behörig hänsyn jemväl måste
tagas till en annan dessförinnan alltför litet beaktad faktor, nemligen de
väsentliga skiljaktigheterna mellan de kommuner, hvilkas rösträttsför¬
hållanden man afsåg att reglera.
Det kunde sålunda näppeligen ifrågasättas, att enahanda bestämmelser
kunde finnas lämpliga för alla kommuner, då inom dem fyrktalet vexlade
mellan 195,530 och 403, då innevånareantalet utgjorde högst 17,583 och
lägst 120, och då summan af de röstberättigade i en kommun belöpte sig
till 2,925 och i en annan till allenast 6 personer.
Derest man alltså, såsom helt naturligt vore, åsyftade genomförande
af en rösträttsreform, hvilken i möjligaste måtto likformigt berörde de
större och de mindre kommunerna, vore man hänvisad att, i likhet med
hvad redan 1875 års lagutskott föreslagit, fastställa dubbla rösträttsrnaxima,
ett absolut, afsedt företrädesvis för de större, samt ett relativt, hufvud¬
sakligen afseende de mindre kommunerna.
På synnerligen goda grunder förorordade också två af ledamöterna i
1897 års kommunala rösträttskornité, herrar Elis Sidenblad och Joh. Nydahl,
i sina komitébetänkandet vidfogade reservationer, till hvilka jag tillåter mig
att hänvisa, samma rösträttsrnaxima, som nu i herr Elowsons m. flis motion
påyrkas, nämligen Vio af kommunens hela fyrktal samt 1,000 fyrkar.
Då nu härtill kommer, dels att lagutskottet under de senaste årtion¬
dena med högst få undantag förordat ett relativt maximum, motsvarande
Vio af de respektive kommunernas fyrktal, samt dels att något annat abso¬
lut rösträttsmaximum än 1,000 fyrkar aldrig blifvit ifrågasatt, hafva
vi deri funnit fullgiltiga anledningar att påyrka dessa båda rösträttsrnaxima,
hvilka, enligt hvad ofvan intagna riksdagsskrivelse utvisar, söka sina före¬
bilder uti de för städerna gällande rösträttsbestämmelser.
Som emellertid en eller annan tilläfventyrs bildat sig en något skef
föreställning om, huru dessa båda rösträttsrnaxima skulle komma att verka,
torde det ej vara, ur vägen att till belysning derutinnan meddela några på
1892 års statistik grundade uppgifter.
En begränsning allenast till Vio af kommunens hela röstetal skulle
komma att drabba:
1,549 af de till 506,124 uppgående enskilda röstberättigade på
landsbygden
och 329 af de till 2,613 uppgående aktiebolagen derstädes samt
skulle vinna sin tillämpning i
1,359, d. v. s. i 57 procent, af samtliga landskommunerna.
En begränsning åter till enbart 1,000 fyrkar skulle medföra en ned¬
sättning i rösträtten för
20
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
1,058 af ofvanberörde 506,124 enskilde röstberättigade och för 567
af de 2,613 aktiebolagen samt skulle vinna sin tillämpning i
894, d. v. s. 37 procent af landskommunerna.
Den omständighet, att den relativa begränsningen företrädesvis skulle
beröra de enskilde och den absoluta företrädesvis aktiebolagen, härledde
sig deraf att aktiebolagen talrikast förekomma inom de större kommunerna, i
det att aktiebolagens fyrktal i förhållande till kommunernas fyrktal i dess
helhet utgjorde:
I kommuner med intill 3,000 invånare 7,6 procent
» ■» »3- till 4,000 » 13,4 »
» » » 4- » 5,000 » 21,3 »
» » » öfver 5,000 » 26,7 »
Den absoluta begränsningens förhållandevis stora inflytande på aktie¬
bolagen fraraginge jemväl deraf, att
aktiebolagens medelfyrktal utgjorde 1,211, medan
de enskildes » » 40
samt att röstägande med mera än 1,000 fyrkar utgjorde bland aktiebolagen
21,7 procent eller proportionsvis 109 gånger så många som de enskilde
röstegande inom samma kategori, Indika belöpte sig allenast till 0,2 procent
af den enskilda valmanskåren.
Efter de rösträttsbegränsningar jag här ofvan föreslagit, skulle medel-
röstetalet för dem, som kom me att drabbas af den relativa begränsningen,
komma att utgöra 960 fyrkar, samt den absoluta begränsningen stanna vid
1,000 fyrkar; och då en röstegande med sistnämnda fyrktal inom sin
kommun skulle komma att ega samma inflytande som exempelvis 10 landt¬
man, hvilkas hemman vore taxerade till 16,6662/s kronor hvardera, eller
som 25 personer med det nuvarande medelfyrktalet af 40 röster, lärer man
icke med skäl kunna påstå, att ifrågavarande rösträttsreform skulle komma
att på otillbörligt sätt rubba de förmögnes magtställning.
Att åter på sätt uti tvenne af de föreliggande motionerna föreslagits
genom särskilda bestämmelser ytterligare begränsa aktiebolagens rösträtt
synes mig icke med skäl böra för närvarande ifrågasättas, enär härvid är
att märka, dels att ett betydande antal af dessa bolag äro jemförelsevis
små, i det ej mindre än 940 stycken hafva ett fyrktal icke öfverstigande
siffran 100, dels att det relativa rösträttsmaximum torde komma att till¬
fredsställande begränsa aktiebolagen inom de mindre kommunerna, medan
det absoluta rösträttsmaximum, enligt hvad statistiken utvisar, kommer att
21
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
på ett mera effektivt sätt än den af motionärerna förordade större relativa
begränsningen reducera bolagens inflytande inom rikets större lands¬
kommuner, och dels slutligen att särskilda undantagsbestämmelser, hvilka
icke betingas af praktiska skäl, ingalunda äro att förorda, allrahelst då,
såsom här är fallet, en anslutning till desamma skulle komma att med¬
föra en splittring bland dem, hvilka på grundvalen af den i ärendet före-
bragta utredning ifrigt åstunda en snar, lycklig och varaktig lösning af
ifrågavarande för landet i dess helhet så synnerligen vigtiga fråga.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med föranledande af
de i ämnet väckta motionerna får jag härmed hemställa,
att Riksdagen ville för sin del antaga följande
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862, § 11, sådan densamma lyder enligt för¬
ordningen den 26 oktober 1888, och § 59, sådan samma
paragraf lyder enligt nyssnämnda förordning och för¬
ordningen den 8 mars 1889, skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 11.
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röst-
egande åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel
af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre
röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga
alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder,
annan grund, än den för utgörande af kommunal¬
utskylder i allmänhet gällande, linnes särskildt stadgad,
skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra
sådana besvär, beräknas efter den särskildt bestämda
grunden.
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
§ 21.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, fram¬
ställer ordföranden proposition, så affattad, att den må
kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt
hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster det¬
samma, der omröstning ej begäres, med klubbslag.
Askas omröstning, verkställes den öppet och efter
upprop.
Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§
27, 36 och 73, punkt b), sägs, erfordras blott enkel
pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den vid omröst¬
ningen följda röstgrund.
falla rösterna lika för olika meningar, gäller den
mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet
bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika
delade, varder den mening beslut, som ordföranden bi¬
träder.
§ 59.
Kommunalnämnden skall verkställa fyrkta-lssätt-
ningen och deröfver upprätta en längd, upptagande,
särskildt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolum¬
ner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan
mantal och för annan fastighet debiterad bevillning en¬
ligt gällande förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst (eller, der bevillning ej utgår,
det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot
sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål
debiterad enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för
i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet utan
mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla
öfriga beskattningsföremål och summan af den skatt¬
skyldiges fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas
kommunens hela fyrktal; allt på sätt det under litt. A
bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
23
Denna längd, som ligger till grund för kommunal-
utskyldernas debitering, utgör, med iakttagande af de
bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,
tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden ju¬
sterades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom,
och varder sådant inför kommunalstämman styrkt, upp¬
föres den nye egaren eller brukaren i längden såsom
röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om
stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predik¬
stolen uppläsas minst en vecka förut. I den för an¬
märkningar afsedda kolumn antecknas, dels om af ofvan
angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till
annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger
rum, röstetalet, dels ock om och på hvilken grund i
följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9 någon i längden
uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i socken¬
stugan anslås och det andra hos kommunalnämnden
förvaras.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunal¬
stämmans beslut underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröf¬
ning och fastställelse, då besluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af nå¬
gon sådan kommunen tillhörig fastighet, som, för något
dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom gåfva
eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom öfverens¬
kommelse, som medför förändring i de rättigheter, kom¬
munen till sådan fastighet eger; och
b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetal-
ningstid än två år.
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock under¬
ställas de af kommunalstämman antagna förslag till nya
eller förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom
väg-, bro- och färjpenningar, m. m.
Till beslut i fråga angående upptagande af lån,
hvarom här ofvan sägs, erfordras två tredjedelar af de
i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.
Beslut eller förslag, som bör Kong]. Maj:ts nådiga
pröfning underställas, skall insändas till Kongl. Maj:ts
24
Lagutskottets Utlåtande N:o 30
befallningshafvande, hvilken det åligger att handlingarna,
jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.
af herrar Husberg, Jansson, F. Andersson, Sjöberg och Lindhagen,
hvilka biträdt herr Zetterstrands förslag;
af herr Nilsson, som ansett, att utskottet bort hemställa, att Riks¬
dagen måtte besluta, att § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skulle erhålla följande förändrade lydelse:
»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrk-
tal; dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel
och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela
fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett
tusen fyrkar.
Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, tinnes särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter
den särskildt bestämda grunden;
af herr Jönsson, hvilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till friherre von Knorrings m. flis motion.
Herr Leman har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ären¬
dets behandling inom utskottet.
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 7 Sami. 22 Höft.
4
26
Lagutskottets Utlåtande N:o 30.
Fyrktalslängd för
Personer.
|
Fastigheter.
|
Prosten N. N............
|
Skrintorp N:o 2, stom Vs mantal, Kvrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal j
|
I Landbonden Sven Persson.....
|
Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............j
|
Anders Svensson..........
|
Berga, 1 mantal, Brnnby utjord...............
|
Skomakaren N. N. i Yantinge . . .
|
|
Landtbrukaren N. N.........
|
Mora kungsladugård, 1 mantal..................
|
N. N. aktiebolag.........
|
Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg................
|
Majoren N. N..........
|
Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn...............
|
| 0. S. V.
1
'
|
Summa
|
Nordbo den 2 december 1900.
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Lagutskottets Utlåtande N:o 30. 27
Nordbo socken år 1900.
Bevillning enligt förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af
inkomst.
|
Påfördt fyrktal
|
Anmärkningar.
|
för i mantal satt
jord.
|
för jordbruksfastighet
utan mantal.
|
för annan fastighet.
|
för alla öfriga be-
skattningsföremål.
|
för i mantal satt
i ord.
|
för jordbruksfastighet
utan mantal.
|
för annan fastighet.
|
för alla öfriga be-
skattuingsföremål.
|
Summa.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öre.
|
|
|
|
|
|
|
12
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
16
|
—
|
120
|
—
|
—
|
160
|
280
|
|
9
|
60
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
96
|
i konkurstillstånd.
|
12
|
|
1
|
80
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
18
|
—
|
—
|
188
|
|
! _
|
|
—
|
|
—
|
50
|
1
|
—
|
—
|
—
|
5
|
10
|
15
|
oguldna kommunalutskylder.
|
18
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
180
|
—
|
—
|
—
|
180
|
taxeringsvärde 30,000 kr.
|
54
|
—
|
—
|
_
|
100
|
—
|
696
|
—
|
540
|
—
|
1,000
|
6,960
|
8,500
|
röstar för 1,000 fyrkar.
|
84
|
|
|
|
22
|
|
80
|
|
840
|
_
|
220
|
800
|
1,860
|
röstar för 1,000 fyrkar; röst-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rätten öfvergått till nuv.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
egaren N. N., mantalsskrif-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ven i N N. socken (kom-
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
munalstämmeprotokoll den
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1901).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fVio = 1,600;
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16,000
|
(röstmaximum = 1,000.
|
Att förestående fyrktal slängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1900.
N. N.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.