4
Biktdagens Skrifvelse N:o 3.
N:o 3.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 februari 1900.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)
Till Konungen.
Vid numera företagen pröfning af här nedan omförmälda, till slut¬
ligt afgörande vid innevarande riksdag lagligen beredda förslag till änd¬
ringar i rikets grundlagar har Riksdagen för sin del godkänt och antagit
följande förslag, nemligen:
l:o) om ändrad lydelse af §§ 5, 6 och 42 regeringsformen;
2:o) om ändrad lydelse af §§ 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45
riksdagsordningen;
3:o) om ändrad lydelse af § 15 riksdagsordningen;
4:o) om ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen;
5:o) om ändrad lydelse af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen;
6:o) om ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen;
7:o) om ändrad lydelse af 3 § 13:o tryckfrihetsförordningen.
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
5
Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer i nedanskrifna delar erhålla följande lydelse:
l:o) §§ 5, 6 och 42 regeringsformen:
Regeringsformen.
§ 5.
Statsrådet skall bestå af elfva ledamöter, bland hvilka Konungen
utnämne en att vara statsminister och statsrådets främste ledamot. Dessa
ega att alla i statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader
och son eller bröder på en gång vara ledamöter af statsrådet.
§ 6-
Af statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,
hvar för sitt departement, nemligen:
ministern för utrikes ärendena för utrikes departementet;
en chef för justitiedepartementet;
en för landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för armén;
en för sjöförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för flotttan;
en för civildepartementet;
en för jordbruks departementet;
en för finans departementet; samt
en för ecklesiastikdepartementet.
Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kun¬
gjord stadga.
Bland de tre statsråden utan departement böra minst två hafva
förvaltat civil beställning.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela Konungahuset, inom hvilket arfs-
rätten till riket räknas, på manliga sidan utginge, då förvalte äfven stats¬
G
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
rådet regeringen med den magt, 39 § stadgar, intill dess Riksdagen
hinner sammankomma och ett nytt Konungahus utkora, samt den valde
Konungen regeringen tillträdt.
2:oj §§ 10, 20, 32, 33, 34, 37 och 45 riksdagsordningen:
I.
Riksdagsordningen.
§ io.
För den, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, ut¬
färdas vid valförrättningens slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det
ena öfverlemnas åt den valde och det andra insändes till Justitie-departe-
mentet. Fullmagterne, som, när valet verkstälts af landsting, under-
skrifvas af dess ordförande, med kontrasignation af landstingets sekreterare,
och, då valet skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande
jemte två af desse fullmägtige, böra hafva följande lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval, som af K. N. landsting (stads-
fullmägtige i K. K. stad) blifvit den — — förrättadt, varder K. K.
härigenom befullmägtigad att för en tid af nio år från nämnde dag vara
ledamot af Riksdagens Första Kammare.» Ort och tid.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren,
utfärdas ofördröjligen fullmagt i två exemplar, underskrifna för valkrets
å landet af domhafvanden, för stad, som ensam sänder riksdagsman, af
stadens magistrat, och för valkrets, som består af flera städer, af den
magistrat, som valet slutligen handlagt; och skall det ena exemplaret
öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till Justitie-departe-
mentet. Fullmagterne böra hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den — — hållits i N. N. domsaga»
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
(»X. X. valdistrikt af X. K", domsaga») eller »i X. X. stad» (»städer»),
»har X. X. blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare
för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari nästkommande
år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden till
den 1 januari år — —»), hvarom detta länder till bevis och fullmagt.»
Ort och tid.
§ 32.
1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för
Justitie-departementet, eller den Konungen i hans ställe förordnar, i
närvaro af tre bland de af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken
och tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret granskning af de till
Justitie-departementet inkomna, för Riksdagens ledamöter utfärdade full-
magter. Denna granskning, som har till föremål att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, skall vara fulländad
sist å dagen före riksdagens början. Inkommer fullmagt efter riksdagens
början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast verkställas.
2. Hvardera Kammaren tillkommer dock sedan att pröfva be¬
hörigheten till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana
dess medlemmar, hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för
dem, emot Indika eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning före¬
kommer. Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos Kammare väckt,
bibehåller emellertid sin befattning såsom ledamot i Kammaren, intill
dess han blifvit dertill obehörig förklarad.
II.
Riksdagsordningen.
§ 33.
1. Så snart Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet
af den i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrifna granskning blifvit
af chefen för Justitie-departementet, eller den i lians ställe förordnad är,
meddelad Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter angår, läte Konungen
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
för hvardera Kammaren tillkännagifva, hvilken bland dess ledamöter
förordnats till talman och hvilken till vice talman.
2. Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regerings¬
formen omförmälas, Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde
vederbörandes kallelse sammanträder, eger hvardera Kammaren att, inom
sig, välja talman och vice talman.
3. Innan sådant tillkännagifvande, hvarom i mom. 1 förmäles,
eller val enligt mom. 2 egt rum, föres i hvardera Kammaren ordet af
den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och,
der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af
dem, som är till lefnadsåren äldst.
4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen
i någon af Riksdagens Kamrar utses under enahanda ordförandeskap,
som nyss är nämndt, en af Kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra
såsom talman, till dess förfallet upphört.
III.
Riksdagsordningen.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra den af Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må utsättas senare än å andra söcken-
dagen efter riksdags början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan
gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på rikssalen, der Konungen
eller, då Han så för godt finner, statsministern eller annan statsråds-
ledamot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima
Riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima
riksdags sammanträde sig tilldragit, äfvensom till Riksdagen i två exemplar,
deraf ett tillställes hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof, innefattande äfven förslag rörande sättet
att genom bevillningar fylla hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna
erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres för densamma anled¬
ningen till dess sammankallande och aflemnas de förslag och framställ¬
ningar, hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar;
Konungen dock obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa.
Riksdagens Skrifvelse N:o 3. y
Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid
samma tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen, i Kamrarnas namn,
deras undersåtliga vördnad.
IY.
Riksdagsordningen.
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öpp¬
nande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillnings¬
utskott, ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, statsutskottet af tjugo¬
fyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet af sexton och lagutskottet
af sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till halfva antalet inom
sig väljer antingen omedelbart eller, om Kammaren så beslutar, genom
elektorer; ankommande på Kamrarnas sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott föi upptagande af
fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
2. Hvardera Kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att,
vid inträffa dt förfall för utskottsleda möter, i deras ställe inträda.
3. Derest i någondera Kammaren fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt
utskott, bestående af så många ledamöter, som Kammaren nödigt aktar,
inom Kammaren tillsättas.
4. Ä urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som er¬
fordras för beredning af de dervid, 'enligt 2 g, förekommande ärenden.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit ut¬
sedde, sammanträda. De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttran¬
den, som på dem ankomma.
Bill. till Rik sd Prat. 1900. W Sami. 1 Afd. 1 Häft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N-.o 3.
2. Hav ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall,
från utskottets sammanträden sig afhållit, bör ordföranden hos veder-
böiande Kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet må i
föreskrifven ordning inväljas.
* *
*
3: o) § 15 riksdagsordningen:
Riksdagsordningen.
§. 15.
1. Val af riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under sep¬
tember månad året näst före början af de tre år, för Indika valen gälla.
2. Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman
för Andra Kammaren innan den tid, för hvilken han blifvit vald, till-
ändalupit, verkställes ofördröjligen inom den valkrets, som utsett den af¬
gänga, nytt val för den återstående tiden.
*
4;0) §§ 15, 18 och 25 riksdagsordningen:
I.
Riksdagsordningen.
§ 16.
1. A landet väljes — — — — — — — — _ _ ____
— _____ — ___ —. — största folkmängden eger.
2. I de valkretsar — — — — — — — _ ______
— — — — — — — största folkmängden eger.
3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet, derest af de röstberättigade så
beslutas. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat,
varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från
öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
11
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta
afgifna rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan
frågan icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upp¬
tagas. Beslutas åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som
näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller
för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på
lika sätt som om dess införande fattas.
Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.
4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad
särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdags¬
män skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
II.
Riksdagsordningen.
§ 16-
1. Å landet väljes — -— — — — — — — — — —--—
— — — — — — — — — — — — — största folkmängden eger.
2. I de valkretsar — — — — — — — — — —---
— — — — — —- — — — — — — — största folkmängden eger.
3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i eu kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför kommanalstämmas ordförande eller magistrat,
varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster och
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
Utfärdar kungörelse om utgången, efter tliy som de flesta afgifna rösterna
varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än
en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter för¬
ändringen, träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad från
kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid af minst fem år,
hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess in¬
förande fattas.
Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger. Vid dessa protokolls affattande böra till led¬
ning tjena formulär, som af Konungen fastställas.
4 I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad
särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdags¬
män skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
§ 18.
Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdags¬
man i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande val¬
förrättare, som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med
särskild föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannaAralet. Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt
kringsända.
För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektors-
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
befattning sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigbeten bestyrkt
utdrag af valprotokollet. Vid detta protokolls affattande bör till ledning
tjena formulär, som af Konungen fastställes.
in.
Riksdagsordningen.
§ 18-
Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdags¬
man i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande val¬
förrättare, som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta dagar
före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kringsända.
I kungörelse om omedelbart val i valkrets, som utgöres af två eller flera
kommuner, erinras om valprotokollens ofördröjliga insändande till val-
förrättaren och om dagen för rösternas sammanräknande.
För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektors-
befattning sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet.
IV.
Riksdagsordningen.
§ 25.
Befinnes vid riksdagmannaval, hvilka böra med slutna sedlar för-
rättas, valsedel lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre,
än som vid valtillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon tve-
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
lydighet i anseende till den eller de valdes namn, skall samma sedel
anses ogild.
Äro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det in¬
verka på valets utgång, varde nytt val anstäldt,
Valsedlar, som vid elektors- eller riksdagsmannaval afgifvits, skola
af valets förrättare inläggas under försegling och förvaras, till dess riks-
dagsmannavalets giltighet vederbörligen afgjorts.
# sf:
❖
, ^ händelse Eders Kongl. Maj:t täckes godkänna ofvanstående
särskilda förslag till ändrad lydelse af §§ 16 och 18 riksdagsordningen,
böra dessa paragrafer erhålla följande affattning:
Riksdagsordningen.
§ 16.
1. Å ländes väljes — — — — _ _ _ _ _____
~~ — — — — — största folkmängden eger.
2. I de valkretsar — — — — — _ _ _ _ __ ___
— — — — största folkmängden eger.
3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet, derest af de röstberättigade så
beslutas. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes
medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat,
varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande, som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta afgifna
rösterna vant för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke
öir, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som näst efter en
månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för eu tid af
minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas.
Vid de omedelbara valen afgifva^ rösterna, särskilt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och fullmagts utfärdande åt den, som de
Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 15
flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet
till domkafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som största
folkmängden eger. Vid dessa protokolls affattande böra till ledning tjena
formulär, som af Konungen fastställas.
4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad sär¬
skilt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.
5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdags¬
män skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
§ 18.
Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdags¬
man i Andra Kammaren erfordras, derom underrätta vederbörande val¬
förrättare, som låter tid och ort för valet i kyrkorna kungöra, med sär¬
skild föreskrift att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta
dagar före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling offentlig guds¬
tjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på prester-
skapets anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kring¬
sända. I kungörelse om omedelbart val i valkrets, som utgöres af två
eller flera kommuner, erinras om valprotokollens ofördröjliga insändande
till valförrättaren och om dagen för rösternas sammanräknande.
För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga stadgadt är.
Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektors-
befattning sig uppdragen, såsom fullmagt meddela till rigtigheten bestyrkt
utdrag af valprotokollet. Vid detta protokolls affattande bör till ledning
tjena formulär, som af Konungen fastställes.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
5:o) §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan binder af någon särskild författning, äldre privile¬
gier eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, uti stad eller inom ett afstånd derifrån af
högst eu half mil eller uti köping.
Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola
i alla mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet
samt der tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under rådstufvu-
rätten i den stad, der länets styrelse bär sitt säte.
Den nytt boktryckeri inrättar, åligger att sist fjorton dagar, innan
någon skrift derifrån utgifves, så väl hos magistraten i den stad, hvaruti
boktryckeriet anlägges, eller under hvars domsrätt han såsom boktryckare
skall lyda, som ock hos Konungens Befallningshafvande i länet skriftligen
tillkännagifva, att och hvarest han boktryckeri anlagt. Der boktryckeri
ombyter egare, åligge den nye egaren att, innan någon skrift utgifves,
göra så beskaffad anmälan, som nu sagd är. I båda fallen åligger det
Konungens Befallningshafvande, sedan behörig anmälan hos honom blifvit
gjord, att genast eller med först omgående post derom underrätta chefen
för Justitiedepartementet. Anlägges eller öfvertages boktryckeri utan
föreskrifven anmälan, plikte boktryckaren etthundra riksdaler. Utgifves
från ett icke behörigen anmäldt tryckeri någon brottslig skrift, vare bok¬
tryckaren, jemte författaren, underkastad lika straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.
§ 5-
2:o. Derefter ega parterna välja hvar sina fyra och domstolen
fem, tillsammans tretton, i staden eller inom länet boende, för medborgen
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 3.
lig dygd väl kända personer, af kvilka, sedan de efter lag blifvit af
domstolen ojäfviga förklarade, en ibland de af vederparten och en ibland
de af domstolen nämnda personer, bör af hvardera parten utan anförda
skäl uteslutas.
6:o. Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvurätten i
den stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstufvurätten i deu stad,
der länets styrelse har sitt säte. Stämningstid vare åtta dagar. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller
hörande, böra han eller de vid rätten personligen till svar stånda, men
åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda
författningar, uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.
8:o. Finner chefen för Justitie departementet eller hans ombud
sig befogad att, på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska, det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla medelst
skyndsam handräckning, som ej får vägras af Konungens Befallnings¬
hafvande, magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet af qvar-
stadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på den åklagade
skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning tiofaldt författas, hvaraf den ena tillställes chefen för
Justitiedepartementet eller hans ombud, den andra magistraten i den stad,
under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och den
tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig att, vid ansvar såsom för
embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift af denna anteck¬
ning till Justitiekansleren insända. T Stockholm varde samma anteckning,
genast eller sist inom nästföljande dags utgång, till Justitiekansleren af-
lemnad. Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar,
och i landsorterna, allra sist inom trenne veckor, efter det qvarstaden
lagd blifvit, hafva hän vist målet till vederbörlig domstol och aktor för¬
ordnat, då domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden
skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom eu månad
häfven, ege boktryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till
qvarstadens beläggande meddelad blifvit, att fordra dess brytande, livilket
icke vägras må, vid ansvar af embetets förlust.
Bill. till Riksd. Prut. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
3
18 Riksdagens Skrifvelse N:o 3
Chefen för Justitie-departementet — — — -------erhållas.
12:o. I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, Konungens Be¬
fallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid ansvar
biträda; dock må — — —- — —- inlemnad.
£ *
*
6:o) 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund af — — — — — — som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen
iakttagas:
Att protokoll — — — — icke uppenbara.
Att ej några — — — ■— böte femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — — skriften konfiskeras.
Att, i hvad rättegångsmål — — —- -— böte femtio riksdaler.
Det skall ock — — — — — sexton skillingar.
Att protokoll — — — — — sexton skillingar.
Att ingen må — — — — — sexton skillingar.
Att ansökning om patent äfvensom öfriga handlingar i ärende an¬
gående sådan ansökning samt patentmyndighetens protokoll och beslut
deri icke må, i hvad de angå uppfinning, derå ej patent beviljats, utan
sökandens medgifvande utlemnas i vidsträcktare mån än som föranledes
af gällande förordning angående patent och de ytterligare föreskrifter,
som kunna, i den ordning 87 § regeringsformen stadgar, varda med¬
delade. Den häremot bryter, böte femtio riksdaler.
Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 19
7:o) 3 § 13:o tryckfrihetsförordningen:
Tryckfrihetsförordningen.
§ 3.
Under de förutsatta vilkor, att, vid pröfningen af en skrift eller
ansvaret för densamma, de, på hvilka en sådan pröfning ankomma kan,
i fall, som tvetydiga synas, hellre fria än fälla, alltid mera må fästa sin
uppmärksamhet på ämnets och tankens, än på uttryckets lagstridighet,
på skriftens åsyftning, än på framställningssättet, och alltid utan rättig¬
het att, i hvilket fall som helst, draga obestämda slutföljder af uttrycken,
skola såsom missbruk af tryckfriheten anses:
13:o. Framställning, som sårar tukt och sedlighet; brottet skall
straffas enligt allmän lag, och skriften konfiskeras.
Såsom allmän regel —-----— — — — icke för brottsligt
ansett.
Stockholm den 14 februari 1900.
Med undersåtlig vördnad.