RIKSDAGENS PROTOKOLL
1900. Andra Kammaren. N:c 15.
Onsdagen den 28 februari
kl. 11 f. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 21 innevarande februari.
§ 2.
Herr statsrådet m. m. grefve H. Wachtmeister aflemnade
Kongl. Maj:ts propositioner till Riksdagen:
angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare
vid flottans läkarestat;
angående inqvarteringsbidrag åt flottans läkare, och
angående pension å allmänna indragningsstaten åt underlöjt¬
nanten i flottans reserv J. A. S. Lagerström.
De kongl. propositionerna blefvo på begäran bordlagda.
§ 3.
Föredrogs och hänvisades till kammarens tillfälliga utskott
n:o 2 herr Hj. Sjövalls å kammarens bord hvilande motion n:o 157.
§ 4.
Föredrogs, men blefvo åter bordlagda bankoutskottets memorial
n:is 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 samt lagutskottets utlåtanden n:is
14, 15 och 16.
§ 5.
Härefter företogs till afgörande statsutskottets utlåtande n:o Ang.försälj-
21, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning nin9 af v^sa
af vissa delar af förra hospitalshemmanet Va mantal Dufvedal n:o 1 <*e~T J-C/ t
i Östergötlands In».
Andra Kammarens Prat. 1900. N:o 15.
1
N:o 15.
2
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- I berörda proposition både Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
ning af vissa att medgifva,
mantal Duf- dek att ett å en af t. f. förste landtmätaren Y. Ostwald
vedal N:o 1. upprättad karta af linien a-b-c i norr begränsade område af Dufve-
(Forts.) dals hufvudgärd, livilket område med framräknande af den areal
om 60,40 ar, som tagits i anspråk till vägar, innehölle en ytvidd
af 7 har 52,40 ar, finge frän egendomen afsöndras och, med till-
trädesrätt den 14 mars 1901, till Motala stad försäljas mot köpe¬
skilling, som skulle på stadens bekostnad bestämmas i den ord¬
ning, som i kongl. förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven
i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock
att köpeskillingen icke finge understiga 45,000 kronor, samt under
vilkor i öfrigt att köpeskillingen senast den 14 mars 1901 till
Östergötlands läns ränteri inlevererades, att staden ensam vid¬
kändes kostnaden för lagfart å området, samt att staden upp¬
rättade och för framtiden underhölle laggilt stängsel i det inköpta
områdets gräns mot den i kronans ego fortfarande befintliga del
af egendomen,
dels att tjugutvå med enskilde tillhöriga bostadshus försedda
lägenheter med de för lägenheterna i uppskattningsinstrumentet
föreslagna områden finge hvar för sig från egendomen afsöndras
och försäljas, en hvar till sin innehafvare, med tillträdesrätt den
14 mars 1901 och för de vid uppskattningsförrättningen bestämda
köpeskillingar, att i länets landtränteri inbetalas, köpeskillingen
för Börje Jonssons sterbhusdelegares lägenhet vid tillträdet och
köpeskillingarne för de öfriga lägenheterna under loppet af tio år
med en tiondedel årligen,
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar
komme att inflyta, finge, på samma sätt som köpeskillingarne för
försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Utskottet hemstälde, att Kongl. Maj:ts ifrågavarande fram¬
ställning må vinna Riksdagens bifall.
I afgifven reservation hade herrar •/. A. Sjö, 2). Persson
i Tällberg, O. A. Ericsson i Ofvanmyra och A. P. Gustafsson
hemstält, att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning för när¬
varande icke må vinna Riksdagens bifall.
I fråga härom anförde:
Hr Sjö: Såsom kammaren behagade finna, har jag tillika
med några andra kamrater i statsutskottet reserverat mig mot
det slut, hvartill utskottet i denna fråga kommit. Jag skall der¬
för be att få angifva de skäl, som föranledt denna reservation.
Men innan jag detta gör, vill jag först erinra kammaren om ett i
nära sammanhang med denna fråga stående ärende, som af förli-
det års Riksdag behandlades. Kongl. Maj:t aflat då en proposition
£
Ousdagen den 28 Februari.
om beviljandet af medel till byggande af eu verkstad för repara¬
tion af lokomotiv och jernvägsvagnar. Till plats bärför föreslogs
Motala eller Örebro. Båda ställena voro lämpliga, men Motala
bäst, enär staten der var egare till särskild vattenkraft.
Statsutskottets riksgäldsafdelning, som Sek frågan till förbe¬
redande behandling, ansåg sig emellertid skyldig att, i och för
bedömandet af hvilken åt de båda platserna som för ändamålet
vore den lämpligaste, på ort och ställe taga dem i skärskådande.
Dervid kom åtminstone jag till den öfvertygelsen, att Motala vore
fördelaktigast. Men majoriteten inom utskottet var af motsatt
mening, enär, såsom den uttryckte sig i sitt afgifna betänkande,
det i Motala icke fans tillräckligt med kronojord för uppförande
af erforderliga byggnader vare sig för verkstad eller för bostäder.
Nu åter Snner kammaren, att der är så godt om sådan jord, att
man kan afyttra af den till Motala stad. Det synes mig, som om
man icke tänkte ifrågasätta att tillgodogöra sig denna jord för
den befintliga vattenkraften eller för utvidgning af den bredvid
liggande jernvägsstationen. Af denna anledning har jag icke
kunnat vara med om att tillstyrka den föreliggande propositionen,
förr än den af Kongl. Maj:t tillsatta komité för utredning beträf¬
fande statens mera betydande vattenfall i ärendet blifvit hörd.
Skulle till exempel denna komité anse, att det ifrågavarande jord¬
området vore behöfligt för igångsättande af något nytt verk, eller
att den ofantligt stora vattenkraften kunde vara erforderlig för
statens jernvägars drift, då tror jag, att det blefve till förfång
för det allmänna att nu afyttra denna jord.
Man har äfven sagt mig, att det ifrågasatts att, i närheten
af det till försäljning afsedda området, bygga en jernväg, som
skulle dragas fram till Motala stads jernvägsstation. I så fall
synes det mig, som om jordområdet i fråga vore behöfligt för sta¬
tionens utvidgning.
Hvad priset angår, så har Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Östergötlands län derom uttalat sig på följande sätt: »att den
del af egendomen Dufvedal, som nu vore ifrågasatt att till Motala
stad upplåtas, otvifvelaktigt på grund af sitt läge omedelbart in¬
vid dels nämnda stad och dels Motala mekaniska verkstad, samt
egornas sträckning mellan Motala och Motala verkstads jern vägs¬
stationer egde ett högt värde, som bäst tillgodogjordes genom för¬
säljning af byggnadsplatser. Det af uppskattingsmännen för ifråga¬
varande område föreslagna pris 45,000 kronor, beräknadt för qva-
dratmeter, förefölle måhända icke högt i jemförelse med priset å
de enskilda lägenheterna, men i betraktande deraf, att en areal af
7,B24o har kunde på eu gång försäljas samt att Motala stad genom
gatuanläggningar och andra omkostnader samt ränteförlust måste
vidkännas ganska afsevärda uppoffringar, innan jorden kunde upp¬
låtas till tomter för bebyggande, ansåge Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande priset, 60 öre för qvadratmeter, vara tillräckligt, helst
det ej finge förbises, att genom omförmälda områdes iordningstäl¬
lande med gator och belysning med mera såväl återstoden af Duf-
Jf:o lo.
Ang. försälj¬
ning af vissa
delar af '/s
mantal Duf¬
vedal N:o 1.
(Forts.)
N:o 15.
4
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- vedals hufvudgärd som ock den angränsande kronodoinänen Bonde-
backa komme att stiga i värde. Att i fråga om betalningstiden
mantal Duf-bevilja Motala stad någon särskild förmån syntes deremot icke
vedal N:o 1. vara behöfligt, utan borde köpeskillingen erläggas vid tillträdet.
(Forts.) Hvad anginge de till afsöndring föreslagna tjugutvå lägenheterna,
å hvilka funnes enskilda personer tillhöriga bostadshus, tillstyrkte
Kongl. Mai:ts befallningshafvande deras försäljning med de områ¬
den och till de pris, uppskattningsmännen föreslagit.» Kammaren
torde häraf finna, att köpeskillingen föreslås att utgå med ett be¬
lopp af endast 60 öre pr qvadratmeter. Visserligen föreslår Kongl.
Maj:t, att den skall bestämmas i den ordning, som i kongl. för¬
ordningen den 14 april 1866 är föreskrifvet i fråga om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof. Men det är lätt att för¬
stå, att något annat pris än det af uppskattningsmännen redan
åsätta ej kommer att bestämmas, derest det blifver samma upp-
skattningsmän vid den blifvande värderingen som vid den redan
gjorda, ehuru jag önskar att ej så måtte ske. Dermed må nu
blifva huru som helst. Det skall jag icke fästa mig vid. Men
hvad jag fäster mig vid är en annan sak, nemligen att Motala
stad icke uppgifvit någon giltig anledning för köpet. Den har
endast uppgifvit, att den behöfver jordområdet för att kunna ut¬
vidga sig. Jag tror mig emellertid veta, att Motala stad redan
har tillfälle att tillräckligt utvidga sig åt andra håll än det nu
föreslagna, och derför har det uppgifna skälet icke varit tillräck¬
lig för mig att kunna tillstyrka försäljningen. Då den icke kun¬
nat angifva några andra skäl, anser jag det icke vara så bråd¬
skande med, att vi besluta om denna försäljning af 15 å 16 tunn¬
land kronojord.
Jag ber att i detta sammanhang få erinra om, att endast för
fyra dagar sedan fingo vi en kongl. proposition, deri föreslås, att
Riksdagen skall besluta upplåtelse till Örebro stad af fem tunn¬
land jord i och för en tomtplats för epidemisjukhus. Stadsfull-
mägtige i Örebro hade redan år 1895 gjort ansökan om att för
nämnda ändamål åt staden måtte upplåtas tio tunnland jord, men
Kongl. Maj:t, som ansåg denna areal vara för stor, afslog då fram¬
ställningen. Nu deremot, när staden gjorde ansökan om att få
endast fem tunnland, har Kongl. Maj:t framlagt förslag härom.
I det nu omnämnda fallet finnes det åtminstone verkliga skäl,
som tala för att man skall afsöndra jord, men i det förevarande
finnas icke några sådana.
Då statsutskottets riksgäldsafdelning vid sitt af mig omta¬
lade besök på platsen ansåg, att, för frågans bedömande, utredning
vore erforderlig rörande kraften i de vattenfall, som äro belägna
mellan Motala stad och Motala verkstad, gjordes derom anhållan
hos jernvägsstyrelsen, som förordnade ingeniör Rickert att verk¬
ställa en dylik utredning.
Ingeniör Rickert redogör först för huru mycket vattnet för
närvarande lemnar vid normalt vattenstånd, och derefter säger han
angående vattenkraften följande: »Emellertid bör man kuna hysa
Onsdagen den 28 Februari.
o
N:o 15.
den förhoppningen, att denna qvantitet framdeles kan betydligt Ang.försälj-
ökas genom reglering af sjön Vetterns vattentillstånd. Intet svenskt H^a^a?*??*
vattensystem förfogar öfver en så vidsträckt naturlig hålldam, mantal Dv,}-
och ingenstädes kan en fullständig reglering af afloppsmängden vedal N:o 1
erhållas genom enklare och billigare medel. Motala ström är (Forts.)
redan nu en kraftig pulsåder i Östergötlands industriella lif, och
storartade anläggningar äro utförda och projekterade för vatten¬
kraftens tillgodogörande. Det kommer sannolikt ej att dröja
länge, innan den vattenkraft, som erhålles vid mimmivattentin¬
gång, befinnes otillräcklig, och industriens kraf fordra en sådan
hushållning med Vetterns reservförråd, att man i stället kan för¬
foga öfver medelvattentillgången. Äfven under mycket ogynsamma
antaganden kan man då beräkna vattenmängdens fördubbling och
vattenkraftens ökande med tiotusentals hästkrafter, hvarigenom
den ekonomiska vinsten mångdubbelt öfverstiger kostnaden för
Vetterns reglering.» Herrarne se af detta ingeniör Rickerts utta¬
lande, att staten uti Motala ström verkligen har en stor egendom,
om staten nemligen kan på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra
sig den. Jag hoppas, att så skall kunna ske, och jag tror för¬
denskull icke, att det vore ur vägen om denna fråga finge hvila
ett eller annat år, till dess att vattenfallskomiténs förslag kunde
hinna att inkomma, så att man af det finge utrönt, huru värdefull
egendom staten har i dessa vattenfall. Dessförinnan borde man
icke afhända sig den jord, som helt säkert kan komma att behöf-
vas i och för tillgodogörandet af denna vattenkraft.
Hvad angår jordafsöndring till lägenhetsinnehafvarne, är jag
förvissad derom, att herrarne i likhet med mig vilja, att dessa
skola sitta qvar på sina lägenheter och det på samma vilkor, som
de hittills under en mängd år ha haft, så att deras besittningsrätt
icke på något sätt skadas. Jag är öfvertygad derom, att ifall
Kongl. Maj:t kommer in med förslag till Riksdagen angående
denna fråga, Riksdagen skall fatta ett beslut, som innebär bifall
till detta.
Det är dessa skäl, som jag anser tala för afslag å hvad Kongl.
Maj:t här har föreslagit och utskottet tillstyrkt, och jag har icke kun¬
nat annat än i statens och det allmännas intresse uttala mina
stora betänkligheter gent emot detta förslag. Det är ju gifvet,
att herrarne handla efter eget godtfinnande, men jag liar likväl
velat försvara mina åsigter i den föreliggande frågan, och när
dessa äro de nu nämnda, ber jag att få yrka afslag å utskottets
hemställan och Kongl. Maj:ts proposition och bifall till reserva¬
tionen.
Chefen för finansdepartementet herr statsrådet grefve Wacht-
meister: Herr talman, mina herrar! Det nu ifrågavarande hem¬
manet är visserligen, såsom reservanterna säga, delvis beläget
intill Motala ström, men den delen, bestående af Dufvedals qvarn
och såg, ligger såsom en lägenhet för sig, afskild från det öfriga
hemmanet. Hufvuddelen af hemmanet, hvarom nu är fråga, är
Nio 15.
6
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- afstängd från strömmen af egorna till ett annat, enskildt hem-
2)ffivTman’ Härstorp. Söder om Dufvedal går jern vägen fram, sedan
mantal Duf-komma egorna till hemmanet Härstorp, och genom dem går Göta
vedal N:o 1. kanal, på andra sidan kanalen kommer strömmen.
(Forts.) Den del af hemmanet, hvars afyttring nu är i fråga, gränsar
således icke till strömmen och har derför icke der någon vatten¬
rätt. Skulle man alltså vid tillgodogörandet af kronans rätt till
vattnet i strömmen vilja använda detta jordområde, kunde det
endast ske på det sättet, att kraften leddes öfver dit. Jag vill
här påpeka, att den till försäljning föreslagna delen är en min¬
dre del af hemmanet, det är nemligen fråga om, att till Motala
stad och vissa lägenhetsinnehafvare upplåta sammanlagdt endast
10,3 9 hektar, medan hela den nu ifrågavarande delen af hem¬
manet har ett ytinnehåll af 55,2 7 hektar; efter försäljningen skulle
alltså återstå 44,8 8 hektar. Dessa 44,8 8 hektar, som visserligen
utgöra den bredare delen af hemmanet, ligga lika nära strömmen
som den del, som skall afyttras, och intill dem gränsar i norr
kronodomänen Bondebacka, som har ganska stor areal.
Vid sådant förhållande och då icke nu något förslag före¬
ligger om användande af detta område, synes det mig vittna om
väl mycket förutseende, om man för den skull icke vule tillgodo¬
se det för Motala stad trängande behof vet att utvidga sig. Herr
Sjö har visserligen ifrågasatt, att möjlighet skulle törefinnas, att
staden skulle kunna utvidga sig åt andra håll, men den ligger
vid Vettern och måste ju utvidga sig inåt land, så mycket finnes
väl derför ej att välja på.
Hvad det ifrågasatta priset beträffar, så har — såsom herr
Sjö mycket rigtigt anmärkte — Kongl. Maj:t icke föreslagit, att
det af uppskattningsmännen föreslagna värdet skulle accepteras,
utan detta skall bestämmas i expropriationsväg. Det blir således
icke de tre uppskattningsmännen, som komma att sätta värdet,
utan en i vederbörlig ordning tillsatt expropriationsnämnd.
Vore det så, att eu utredning verkligen syntes mig vara be¬
höflig, skulle jag visserligen icke af något rätthafveri motsätta
mig en sådan, men då jag icke kan finna, att några skäl derför
föreligga och då derigenom staden och lägenhetsinnehafvarne skulle
nödgas vidkännas ett uppskof med ordnandet af sina förhållanden,
så anser jag skäl förefinnas för kammaren att bifalla förslaget.
Herr Nyländer: Herr talman! Då jag är lifligt intresserad
för, att de stora rikedomar, som vårt land egen i sina vattenfall,
skola tillvaratagas, så är det gifvet, att jag ej skulle vilja vara
med om någon åtgärd, som tilläfventyrs skulle kunna omöjliggöra
eller ens försvåra tillgodogörandet af dessa vårt lands naturtill¬
gångar.
Vid den förberedande behandlingen inom statsutskottet af
denna jordafsöndringsfråga rådde också någon tvekan, huruvida
man borde till- eller afstyrka denna Kongl. Maj:ts framställning;
och detta desto mer, som man af de då tillgängliga kartorna och
Onsdagen den 28 Februari.
N:o 15.
handlingarna ej kunde få någon visshet om, hvar ifrågavarande Ang. försälj-
jordområden verkligen vore belägna i förhållande till hufvudgår-
den Dufvedal eller till Motala ström och. der befintliga vatten - mantal Lhif-
fall. Genom sedermera anskaffade fullständigare kartor, äfvensom redal N:o l.
Så grund af intyg, afgifvet af fackmän, samt med ledning af en (Forts.)
el öfriga meddelanden, som kommit oss tillhanda, har det emel¬
lertid blifvit utrönt, att en afyttring af detta område till Motala
stad och desse byggnadstomter icke skulle i ringaste mån kunna
menligt inverka vare sig på värdet af ifrågavarande vattenfall
eller på möjligheten att göra sig den der befintliga vattenkraften
till godo.
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet har nyss
redogjort för, huru ifrågavarande områden äro belägna i förhål¬
lande till Motala ström. Deraf framgick, att emellan området
i fråga och strömmen ligga så väl statens jernvägsspår som också
en del enskild mark äfvensom Motala kanals ganska breda jord-
remsa. De qvarn- och såglägenheter, hvarom här talats, ligga
på omkring 2 kilometers afstånd från det jordområde, som nu är
ifrågasatt att försäljas till Motala stad, och äro icke sammanhän¬
gande med hufvudgården Dufvedal.
Då herr Sjö ville hänskjuta frågan till vattenfallskomiténs
yttrande, så vill jag meddela, att en af dess ledamöter var när¬
varande i afdelningen vid ärendets behandling och förklarade med
bestämdhet, att området i fråga ej vore behöflig!. om staten skulle
vilja på ett eller annat sätt tillgodogöra sig vattenkraften i ström¬
men. Denna komitéledamot är för öfrigt väl bekant med förhål¬
landena der på platsen, enär han på ort och ställe tagit närmare
kännedom om och uppmätt vattenkraften i Motala ström, äfven¬
som verkstält beräkningar för industriella anläggningar der¬
städes.
Då herr Sjö vidare citerade en del af hans uttalanden förra
året, så må jag tillägga, att han i samma utlåtande såsom total¬
omdöme förklarade, att, beträffande det s. k. öfre kraftsystemet,
frågan om dess reglering ej ens under för öfrigt förändrade för¬
hållanden borde upptagas till pröfning, enär vattenkraften der
vore så ringa. Beträffande åter det s. k. nedre kraftsystemet och
dess tillgodogörande, så framhöll han, att staten lämpligast skulle
kunna tillgodogöra sig detsamma genom uthyrning till enskilda
Sersoner eller till bolag. Denne fackman synes sålunda anse, att
et åtminstone ej under den närmaste framtiden skulle för staten
vara fördelaktigt att vid sina vattenfall i Motala ström anlägga
några verk eller industriella inrättningar. De officiella myndig¬
heter, som hörts i saken, hafva äfven enstämmigt förklarat, att
de till afyttring nu föreslagna lägenheterna och tomtområdena ej
vore för något statens ändamål erforderliga, utan att desamma
bäst tillgodogjordes genom deras försäljning till byggnadsplatser.
Då sålunda, från statens sida sedt, ej någon fara torde före¬
ligga att nu tillmötesgå så väl Motala stads som de enskilde
personernas önskningar rörande förvärf af nu ifrågavarande jord-
N:o 15.
8
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- områden, så har jag trott mig böra biträda utskottets hemställan,
Tiro/™hvilken jag derför, herr talman, nu anhåller att få yrka bifall.
mantal Duf- .
vedal N:o 1. Häruti instämde herrar Erickson i Bjersbv och Boström.
(Forts.)
Herr Olofsson i Avik: Jag skulle kunna inskränka mig till
att i hufvudsak instämma med herr Sjö’s uttalande i denna fråga,
men jag skall dessutom be att få lemna några upplysningar. Jag
är nemligen ej alldeles främmande i fråga om det område, hvarom
nu här är tal.
Det hufvudsakligaste skälet, som anförts för att Motala stad
skulle få tillegna sig ifrågavarande jordområde, tyckes vara, att
staden deraf skulle ha ett oafvisligt behof. Detta tror jag för
min del ej vara händelsen. Motala stad är nemligen efter mitt
förmenande så ovanligt glest bebyggd, att den samma har möjlig¬
het att inom de nuvarande gränserna utvidga sig i högst väsent¬
lig mån.
Man har äfven anfört stadens kommersiella och industriella
tillväxt och dess deraf ökade folkmängd såsom ett skäl för denna
utvidgning. Hvad den kommersiella tillväxten inom Motala sam¬
hälle under den senare tiden beträffar, har jag från fullt trovär¬
diga personer inom. samhället i fråga hört, att densamma ej under
den sista tiden visat bättre resultat än förut, utan att det der-
vidlag förhölle sig tvärtom. Detta förhållande heror också åt
fullt naturliga skäl, ty, sedan mellersta Östergötlands jernväg
mellan Fågelsta och Linköping blifvit färdig, har den del af den
bördiga östgötaslätten, som förut haft sin afsättningsort på Mo¬
tala,. numera öfverflyttat sina affärer på Linköping, hvilket gjort,
att i kommersiell afseende Motala på sista tiden snarare gått till¬
haka än framåt.
Beträffande deremot de industriella förhållandena, har jag svårt
att derom yttra mig, då, så vidt jag vet, i Motala stad ej finnes
någon industri. Den saken känner jag föga till, men det vore i
alla fall angenämt att få höra, hvari den »industrien» består.
Den sig årligen ökande folkmängden skulle också utgöra ett
kraftigt skäl för att staden skulle få tillegna sig området i fråga.
Dervidlag kan jag kanske komma med faktiska uppgifter från år
1899; .dessa visa nemligen, att folkmängden i Motala under nämnda
år minskats med 2 personer. Detta gifver ju ett visst stöd åt
hvad jag förut yttrat i berörda hänseende.
Man bör äfven fästa sig, synes det mig, ej så litet vid den
grund, som förelagts uppskattningsmännen af detta område. Det
heter nemligen: »Dock med vilkor att försäljningsvärdet blefve fast-
stäldt efter behörig uppskattning i förhållande till det för inköpet
afsedda ändamålet.»
För min del förstår jag ej, huruvida uppskattningsmännen
skulle kunna bedöma den saken, då de skulle utgå från den grun¬
den. Mig förefaller det, som om det varit rigtigare, att man
skulle bestämma priset å detta jordområde med hänsyn till läget.
Onsdagen den 28 Februari. ^
Hvad som derefter mest frapperat mig i hela denna utredning
är dock den jemförelse, som förefinnes i utskottets betänkande,
mellan prisen å de lägenheter, som äro bebyggda af personer, till
största delen utgörande arbetare vid Motala mekaniska verkstad,
och mellan prisen på den del af tomtarealen, som är afsedd att
försäljas till Motala stad. Det kan ej bestridas, att den del, som
skall försäljas till Motala stad, bar betydligt högre värde än de
lägenheter, som äro ifrågasatta att försäljas till en del arbetare
vid Motala mekaniska verkstad. Det område, som nu är ifråga¬
satt att försäljas till staden, ligger intill samma stad och dess
jernvägsstation, och det kan man på förband inse, att detta om¬
råde bar ett betydligt värde, men att de lägenheter deremot, som
äro bebyggda af arbetarn e vid Motala verkstad, ligga, såsom det i
utlåtandet beter, på mark, som är betydligt mindre fördelaktig i
alla afseenden än det bär ifrågavarande området. När man då
ser, bvilka pris, som äro satta på dessa lägenheter och tomter, så
kan man ej annat än förvånas. Man bar dervidlag funnit ett
par lämpliga siffror, som i detta fall skulle vara gällande. Det
står nemligen på sidan 3 i utlåtandet, att prisen på dessa tomter
vexla mellan 30 och 90 öre per qvadratmeter. Lägger man till¬
sammans talen 30 och 90, och delar summan med 2, så får man
den eftersökta siffran 60, d. v. s. de 60 öre per qvadratmeter, som
Motala stad skulle betala.
Men ser man på tabellen, finner man i denna sak något mot¬
satta uppgifter. Af denna tabell ser man, att en af de lägenhe¬
ter, som hembjudits innehafvaren till inköp, uppskattats till 30
öre per qvadratmeter, att en annan uppskattats till 70 öre för
samma ytinnehåll, att 10 lägenheter upptaxerats till 75 öre, 8 till
80 öre samt att slutligen 2 värderats till 90 öre. Dessa lägenhe¬
ter, som ha ett betydligt sämre läge, skulle således betalas med
ett högre pris än den areal, som Motala stad nu vill inköpa och
som har ett synnerligt fördelaktigt läge.
Herr Sjö vidrörde frågan om vattenkraften i Motala ström
och ansåg, att man i framtiden, för kraftens tillgodogörande,
skulle behöfva detta område. Ja, derom är jag ej kompetent att
yttra mig, men skulle man genom en elektrisk ledning, söka till¬
godogöra sig vattenkraften från Motala ström, hvilken icke torde
kunna för industriella ändamål användas vid fallen, då dertill for¬
dras ett större utrymme samt ett lämpligare läge, så finnes enligt
mitt förmenande hvarken på Bondebacka eller Dufvedal någon
så bra plats för industriella anläggningar som den nu ifrågasatta.
Tomter, mer aflägsna från jernvägen, äro olämpliga för indu¬
striella ändamål, hvilket är förhållandet med Bondebacka. Der
höjer sig marken betydligt samt drager sig ifrån jernvägen, hvar¬
igenom det blir ofördelaktigt att använda densamma för något
dylikt ändamål.
En annan sak, som ej i utredningen finnes omtalad, är den, att
Motala jernvägsstation ligger alldeles invid detta område; och det
låter tänka sig, att man kanske under den närmaste framtiden
N:o 15.
Ang. försälj¬
ning af vissa
delar af V»
mantal Dnf-
vedal N:o 1.
(Forte.)
N:o 15.
10
Onsdagen den 28 Februari.
Ang.försälj- skulle behöfva i någon män utvidga denna station, och då funnes
"Äs/Tutr/mme, om man nu skulle sälja bort området i fråga.
mantal Duf- Han har vidare stor anledning att förmoda, att trafiken på
vedal N:o 1. Hallsberg—Motalabanan skall komma att ökas, då Örebro—Krylbo-
(Forte.) banan blir färdig. Då kommer öfverfartstrafiken ifrån Norrland
att ledas just förbi Motala.
Hvad dessutom beträffar frågan i dess allmänhet, så anser jag
för min del, att det ej finnes något, som tyder på någon synnerlig
brådska, utan jag anser, att denna kammare skulle handla klokt,
om den bifölle reservanternas förslag. Tv Motala samhälle hal¬
får närvarande ej något väsentligt behof af nu ifrågavarande
jordförvärf.
Jag ber, herr talman, att, med anledning af hvad jag nu sagt,
få yrka afslag på utskottets hemställan och bifall till reservan¬
ternas förslag.
Herr Vahlquist: Herr grefve och talman, mine herrar!
Under diskussionen i denna fråga hafva skäl anförts både för och
mot det nu föreliggande förslaget om försäljning af en del af
kronohemman et Dufvedal till Motala stad. Hvad först beträffar
de skal emot förslaget, som anfördes af den förste ärade talaren,
herr Sjö, så kunde dessa väl synas värda uppmärksamhet, men
följande talare hafva sedermera till fullo visat, att de icke äro
hållbara.
I sista stund uppträder nu ytterligare en talare,som säger, att
han mycket väl. känner till förhållandena inom Motala." Detta
betvifla^ jag nu ingalunda, ty denne talare tillhör, om också icke
personligen, så åtminstone med sina intressen den församling, som
ligger rundt omkring Motala, nemligen Motala landsförsamling,
i hvilken han har ganska stora intressen att bevaka, intressen,
som kunna befaras gå emot Motala stads intressen. Jag vill nu
hoppas, att anledningen till de grava anmärkningar, han framstälde
mot köpet, icke hafva sin grund i dessa intressen, men jag vill
nu emellertid bemöta ett och annat i hans yttrande. Han sade,
och detta fullt bestämdt, att för Motala stad skulle icke föreligga
något behof af utvidgning. Jag hemställer dock, om icke staden
sjelf får anses hafva bättre reda på sina behof än den ärade ta¬
laren på örebrobänken. Sedan talade han om prisförhållandena
och att dessa skulle ställa sig oproportionerliga, om man jemför
det pris, som skulle betalas af Motala stad med det, som skulle
erläggas af. de i kongl. propositionen omnämnda lägenhetsinne-
hafvarne. Äfven härvid tror jag dock, att den ärade talaren gått
något för fort till väga. Hade han visat litet mera lugn och
räknat litet mera noga med alla förhållanden, skulle han nog
hafva insett, att priset icke ställer sig så illa i verkligheten som
man kan tycka, om man blott studerar de siffror, som här stå på
papperet. Det är nemligen icke sagdt, att man endast får döma
efter dessa siffror på papperet, utan man måste också tänka på
åtskilliga förhållanden, som ligga bakom. Motala stad har för
Onsdagen den 28 Februari.
11
N:o 15.
området erbjudit eu summa af 45,000 kr., hvilket pris erliålles, Ang.försälj-
då för hvarje qvadratmeter beräknas ett värde af 60 öre. Men.
mine herrar, dessa 45,000 kronor skola af staden betalas kontant, mantai Duf-
medan lägenhetsinnehafvarne skola erlägga sina köpeskillingar vedal N:o 1
räntefritt med V10 årligen under 10 år. Staden får således i mot- (Forts.)
sats mot lägenhetsinnehafvarne jemväl ligga ute med, låtom oss
säga, fem procents ränta under 10 år på köpeskilligen. Om man
nu räknar ut värdet af denna ränta, som staden faktiskt får ligga
ute med, så vill jag påstå, att resultatet blir ett pris af 70 eller
75 öre per qvadratmeter, och skilnaden blir således i verkligheten
ingalunda så stor som den kan taga sig ut på papperet. Det ta¬
lades också om att denna jordupplåtelse skulle komma att lägga
hinder i vägen för en blifvande utvidgning af jernvägsstationens
område. Härom behöfver jag säkerligen icke yttra mig, då helt
visst herr generaldirektören Nordström skall kunna intyga, att
detta område icke behofves för jernvägsstationens utvidgning.
Hvad vidare beträffar den kraftöfverföring, för hvilken, enligt den
ärade talarens påstående, denna plats skulle vara så absolut nöd¬
vändig, så torde väl ingen, som sett på kartan, kunna på allvar
påstå detta, då man vet, att vattenkraften skulle hemtas från en
plats, som är belägen på den motsatta sidan af egendomen. Ehuru
jag icke är fackman, synes det mig dock alldeles gifvet, att,
om en sådan anläggning för öfverföring af vattenkraft kommer
till stånd, den samma kommer att ligga icke vid Motala stads,
utan vid Motala verkstads jernvägsstation, som ligger närmare
vattenfallen och der platsen jemväl i öfrigt är lämpligare och
hvarest äfven finnes godt om utrymme. Vidare har man också
egendomen Bondebacka att tillgå, och äfven der finnes plats med
jemn yta för anläggning af såväl kraftöfverföringsstation som
andra verk, hvarom tal varit.
Med hvad jag anfört anser jag mig till fullo hafva bemött
den af mig åsyftade talaren. Jag skall emellertid be att få till-
lägga ännu ett par ord.
Beträffande Motala stads folkmängd, har jag af den officiella folk-
mängdsstatistiken icke haft tillgång till senare siffror än för år 1897
och för detta år uppgifves stadens invånareantal till 3,014. Jag
har emellertid skaffat mig en annan uppgift från pastorsembetet
i staden, som upptager folkmängden dels den 31 december 1899,
då den utgjorde 3,053 personer, och dels tio år förut, den 31 de¬
cember 1889, då densamma uppgick till 2,414 personer. På dessa
tio år har således stadens invånareantal ökats med 639 personer
eller i medeltal 64 om året. För min del anser jag detta vara
en ganska betydlig tillökning.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra skall jag be att
få yrka bifall till utskottets förslag i denna fråga.
Herr Nordström i Stockholm: Herr talman, mine herrar!
Då den siste ärade talaren nämnde mitt namn och gaf mig en
N:o 15.
12
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- direkt uppmaning att yttra mig i denna fråga, så skall jag ock-
”ddar^af^lt ^ Söra uet.
mantal Duf- Frågan om afstående af denna jordbit om Tf a hektar har
vedal N:o 1. icke varit hänskjuten till yttrande af jernvägsstyrelsen. Jag
(Forts.) har emellertid haft anledning att på kartan se efter, huru den
ifrågasatta jordupplåtelsen förhåller sig till Motala stations ut¬
rymme. Jernvägen har vid Motala station ett område, som är
fullt tillräckligt, äfven om det nuvarande spårutrymmet skulle
två- eller tredubblas, och dessutom finnes der godt utrymme för
jernvägens trafikbehof i andra afseenden. Det finnes heller ingen
särskild anledning att antaga, att just denna station skulle be¬
höfva utvidgas i någon särskildt hög grad, hvilket deremot må¬
hända kan blifva fallet med Motala verkstads station, som ligger
ett stycke derifrån invid den återstående delen af Dufvedal.
Som emellertid denna återstod uppgår till något öfver 40 har
och man dessutom har att tillgå egendomen Bonaebacka, så finnes
alltså der tillräcklig plats för byggnader för jernvägens behof,
äfven om platsen icke kunde anses vara tillräcklig för de stora
verkstäder, hvarom i fjol var fråga.
Jag får vidare framhålla, att jag, såsom det måhända torde
vara bekant, är synnerligen intresserad för att statens vattenfall
skola genom kraftöfverföring tillgodogöras för jernvägarnes be¬
hof och att undersökningar skola ske, om och i hvad mån detta
kan ske i fråga om de olika vattenfallen. Nu är visserligen fråga
om ett statens vattenfall, men det är att märka, att ingen sanno¬
likhet finnes för att den elektriska station, som möjligen skulle
komma att förmedla kraftöfverföringen, skulle komma att ligga i
närheten af Motala stads station och så långt bort ifrån ström¬
men som på den jordbit, hvilken man nu vill afstå åt Motala
stad, utan kraftstationen skulle naturligtvis komma att ligga på
den återstående närmare vattenfallet och Motala verkstads sta¬
tion belägna delen af egendomen. Då således jernvägen vid Mo¬
tala station har utrymme för en stor utvidgning, och en möjligen
blifvande kraftöfverföringsstation med säkerhet icke skulle komma
att ligga på det nu ifrågavarande området, kan jag icke finna,
att från jernvägens sida något hinder kan möta för områdets
upplåtande. Jag anser mig således ega anledning tillstyrka bifall
till utskottets förslag.
Hr Olofsson i Åvik: Herr talman! Jag skall icke tillåta
mig att betala den ärade representanten för Motala stad med
samma mynt som han använde, då han påstod, att egna intressen
skulle vara för mig bestämmande. Jag medgifver, och jag har
aldrig tänkt göra någon hemlighet deraf, att jag är egare af V®
utaf aktiebolaget Lemunda sandstensbrott i Motala landsförsam¬
ling. Men jag hemställer till herrarne, om detta kan ega någon
den ringaste betydelse för frågan om upplåtelse åt Motala stad
af nu ifrågavarande område, som är beläget på ett afssånd af l1 /a
mil ifrån sandstensbrottet. Det skulle väl i så fäll vara med af-
Onsdagen den 28 Februari.
13
Jf:o 15.
seende på de kommunala utgifterna, som jag skulle kunna tän- Ang. för talj -
kas handla med någon slags beräkning för egen del, men jag får“j^arVV?
saga, att jag alls icke ens kan förstå, huru detta skulle kunna mantai Duf-
vara fallet. Det är endast detta jag velat tillbakavisa. vedal N:o l.
Hvad vidare beträffar den beräkning af 10 års räntor, som (Forts.)
borde fråndragas från de belopp, som arbetarne skola betala för
sina lägenheter, så ber jag att få nämna, att för Börje_ Jonsons
lägenhet skall hela köpeskillingen betalas kontant efter 75 öre pr
qvadratmeter.
Herr A. Hedin i Stockholm: Det skulle förundra mig i hög grad,
om icke ett temligen betydligt antal ledamöter af kammaren, som
kommit hit med mycken tvekan beträffande den kongl. propositionen
och måhända med någon benägenhet att rösta emot densamma —
jag säger, att det skulle förundra mig, om icke dessa af den nu
förda diskussionen hade blifvit styrkta i denna tvekan, så mycket
hellre som det icke skulle ske någon skada på något håll genom
ett måhända blott kortare uppskof, såsom den ärade reservanten
yttrade, på ett eller annat år. Jag anser, att det i frågans när¬
varande läge skulle vara rigtigast, att man, såsom reservanten
uttryckte sig, toge någon betänketid, och denna betänketid erhåller
man genom att Andra Kammaren nu afslår det föreliggande för¬
slaget. Jag får derför förena mig med dem, som gjort yrkanden
i denna rigtning.
Herr Persson i Tallberg: Det förefaller mig, som om denna
fråga icke blifvit tillräckligt förberedd. Det synes, som om en
god del af de skäl, som här tala för bifall, tillkommit särskild!:
under frågans behandling inom utskottet, och jag kan icke undgå
att fästa uppmärksamhet vid att herr finansministern i sitt nyss
häfda yttrande betonade, att det för Motala stad är ett trängande
behof att få detta område.
I detta sammanhang ber jag att få erinra om en framställ¬
ning, som utaf samma statsråd refererats, och hvilken återfinnes
i den kongl. propositionen, der det heter: »att staden vore i sak¬
nad af till försäljning afsedda tomter, hvarå efterfrågan esom¬
oftast gjorde sig gällande». Detta är enligt min uppfattning
något helt annat, än att det skulle vara ett synnerligen trän¬
gande behof.
Herr Nyländer upplyste oss vidare om, att en af den s. k.
vattenrättskomiténs ledamöter varit närvarande på afdelningen
vid frågans behandling och der lemnat sådana upplysningar, att
herr Nyländers tvekan i detta afseende upphört. Äfven denna
uppfattning måtte vara temligen ny, ty afdelningen hade likvisst
kommit med ett afstyrkande förslag förut. Huru jag således än
ser denna fråga, så förefaller det mig, som om den icke skulle
vara tillräckligt utredd.
Jag skall också be att få nämna en annan sak. Som herrarne
väl känna till, är nu ett ganska stort kanalprojekt å bane, och
N:o 15.
14
Onsdagen den 28 Februari.
Ang. försälj- Riksdagen får nog inom kort tid företaga den frågan till behand-
mnq af vissa ]fng
mantal^Du}- Som det torde vara bekant för dem, som känna förhållandena
vedal N:o 1. i Motala, går kanalen fram mellan ifrågavarande område och Mo-
(Forts.) tala ström, så att, när man endast talar om afståndet mellan Mo¬
tala ström och nyssnämnda område, så får man icke någon rigtig
uppfattning af förhållandet; man måste nemligen då också taga
hänsyn till en annan omständighet och det är befintligheten och
läget af kanalen.
Jag tror derför icke, att vare sig staden Motala eller i all
synnerhet staten skulle lida på ett uppskof med frågans afgö¬
rande; snarare synes mig klokheten bjuda, att vi äro försigtiga i
detta afseende, så att vi tilläfventyrs icke begå ett misstag, som
vi få ångra och med penningar dyrt betala. Jag tror, som sagdt,
att klokheten bjuder oss att för närvarande afstå frågan, hvarför
jag, herr talman, ber att få yrka afslag å utskottets hemställan
och bifall till reservationen.
Herr Ivar Månsson i Trää: Herr grefve och talman, mine
herrar!
Ja, den här afsöndringsfrågan, den har blifvit en ganska stor,
och, som det vill synas, en mycket svårlöst fråga.
Inom statsutskottet rådde också till en början ganska stor
tveksamhet beträffande denna fråga, när ärendet första gången
förelåg der med tillstyrkan från afdelningens sida om bifall till
den kongl. propositionen.
Då man nemligen fått klart för sig, att det kunde ifråga¬
sättas, huruvida icke medgifvandet af afsöndring utaf ifråga¬
varande område möjligen kunde komma att inverka på statens rätt
till vattenfallen i Motala ström, ansåg man icke frågan rigtigt
utredd och dess innebörd fullt klart och tydligt ådagalagdt genom
de företedda handlingarna, hvarför man beslöt återremittera frå¬
gan till afdelningen.
Nu efteråt har det medelst kartorjoch andra handlingar blifvit
utredt, att ifrågavarande område ligger på ett betydligt afstånd
från Motala ström, i det man nemligen först har en större sträcka
mellan området och kanalen och sedan ett ganska stort område
mellan kanalen och strömmen; man kan derför svårligen tänka sig,
att denna jordafsöndringsfråga skall kunna få något inflytande
på statens rätt till vattenfallen.
Nu har det också tvistats om, huruvida, i händelse man afsön-
drade detta jordområde, det kunde befaras, att Motala stad, eller
de enskilda personer, som komme i besittning af dessa afsöndringar,
skulle kunna få någon rätt till statens vattenfall. Men man har
kommit på det klara med, att något sådant numera icke kan
komma ifråga, då vi fått den nya lagen om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring.
Då det är fråga om hemmansklyfning, följer rätten till vatten¬
fall och dylikt med det område, som genom en sådan förrättning
Onsdagen den 28 Februari.
15
N:o 15.
utskiftas, men då fråga är om jordafsöndring och egostyckning. Ang,försälj-
då är det endast den jordbit, som utskiftas och ingenting annat.,
SOm afstås. mantal Duf-
Således i detta fall, då det endast kan bli fråga om jord- reda! N:o 1.
afsöndring och icke om hemmansklyfning, komme kronan blott att (Forts.)
afstå det område, som nu är i fråga.
Man kan sålunda, synes det mig, tryggt lemna å sido detta
tal om att staten skulle förlora rätten till vattenfallen, tv det
tror jag man är alldeles- på det klara med, att något sådant al¬
drig kan komma i fråga.
Hvad angår frågan om anledningen, hvarför staden Motala
skulle vara angelägen att förvärfva denna mark, har en talare
framhållit, att staden icke skulle hafva något behof af en sådan
utvidgning.
I likhet med talaren från Motala får jag säga, att staden väl
bäst måtte veta detta. Och då den gjort framställning om att få
köpa området, är det väl tydligt och klart, att den ansett sig be¬
höfva detsamma. Från samma håll betonades äfven, att staten
icke skulle behöfva ifrågavarande jordområde för sin fabriksindu¬
stri. Men på samma gång framkastades den förmodan, att sta¬
tens jernvägar möjligen skulle önska förvärfva området, emedan
en utvidgning af jern vägsstationen i Motala skulle på grund af
ökad trafik blifva nödvändig. Jag för min del kan icke finna
annat, än att det ligger en fullständig motsägelse i dessa båda
yttranden. Ä ena sidan säger talaren, att marken icke behöfves,
å den andra, att den behöfves. Det måtte vara några andra om¬
ständigheter än de rent faktiska, som göra, att han för ett sådant
språk.
Vidare var det tal om priset, och detta var kärnpunkten, hvar¬
för man skulle neka Motala stad att förvärfva detta område. Men
här är icke fråga om att betala 60 eller 75 öre pr qvadratmeter,
utan det föreligger ett förslag att hänskjuta denna fråga till eu
expropriationsnömnds afgörande. Den får bestämma priset. Och
med full tillit till att expropriationsnämnden skall vara rättrådig
och tillgodose såväl statens som de enskildes intressen, tror jag
icke, att man i detta fall har något att befara.
Under sådana förhållanden, och då vi hört chefen för statens
jernvägar förklara, att stationsområdet i Motala icke har behof af
ifrågakomna område, kan jag för min del icke inse, hvarför vi
skola neka Motala stad att komma i besittning af jordområdet.
Då således, den utredning, som föreligger, enligt min uppfattning,
är fullt tillräcklig, synes det mig, som om Riksdagen nu mycket
väl skulle kunna bifalla förevarande förslag.
Hr talman! Jag anhåller om bifall till statsutskottets hem¬
ställan.
Hr Vahlquist: Jag skall blott be att få lemna en liten
upplysning, nemligen att egendomen är utarrenderad till den
N:o 15.
16 Onsdagen den 28 Februari.
14 mars 1901. Det vore derför för staden godt att redan nu få
frågan afgjord.
Öfverläggningen var härmed afslutad. Herr talmannen gaf
proposition på de derunder gjorda yrkandena, dels bifall till ut¬
skottets hemställan och dels afslag derå och bifall i stället till
den af herr Sjö m. fl. afgifna reservationen; och fann herr tal¬
mannen förstnämnda proposition vara med öfvervägande ja be¬
svarad. Votering begärdes likväl och företogs jemväl efter föl¬
jande nu anslagna, af kammaren godkända voteringsproposition.
Den, som bifaller hvad statsutskottet hemstält i förevarande
utlåtande n:o 21, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner nej, har kammaren med afslag å utskottets hemställan
Difallit den af herr Sjö m. fl. afgifna, utskottets betänkande vid-
fogade reservation.
Omröstningen utvisade 109 ja och 92 nej; och hade alltså ut¬
skottets hemställan af kammaren bifallits.
§ 6.
Vidare föredrogos hvart för sig och blefvo af kammaren
godkända:
statsutskottets utlåtanden:
n:o 22, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning af tre till förra hospitalslägenheten Sättran i Östergöt¬
lands län hörande lägenheter; och
n:o 23, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
jordafsöndring från förra sergeantbostället 9/i6 mantal Bjuf n:o 8
i Bjufs socken af Malmöhus län; samt
sammansatta stats- och bankoutskottets memorial:
n:o 1, angående understöd till aflidne arbetsförmannen C. F.
Björklunds minderåriga barn; och
n:o 2, i anledning af verkstäld granskning af fullmägtiges i
riksbanken och fullmägtiges i riksgäldskontoret åtgärder för ut¬
förande af det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om upp¬
förande å Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus.
Onsdagen den 28 Februari.
17
N:o 15.
§ 7.
Härefter föredrogos hvart för sig och blefvo lagda till hand¬
lingarna:
bevillningsutskottets memorial:
n:o 6, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
bevillningsutskottets betänkande n:o 3 i anledning af väckt motion
om ändring af portosatsen för visst slag af inrikes bref; och
n:o 7, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
bevillningsutskottets betänkande n:o 4 i anledning af väckt motion
om ändring af § 47 bränvinsförsäljningsförordningen.
Samma utskotts betänkande n:o 8, i anledning af väckt mo¬
tion om restitution af erlagd tull vid export af sammanmalet
rågmjöl, som härefter föredrogs, blef af kammaren bifallet.
§ 8.
Slutligen föredrogs lagutskottets utlåtande n:o 13, i anled¬
ning af dels justitieombudsmannens framställning om åtgärder för
större skyndsamhet beträffande för brott häktade personers in¬
ställande för domstol samt en i liknande syfte afgifven motion,
dels och väckt motion om sådan ändring i gällande strafflagstift¬
ning, att den tid, hvarunder tilltalad person suttit häktad, må
kunna tillgodoräknas honom vid utmätande af straff.
Punhten 1. *
Bifölls.
Vid föredragning derefter af punhten 2 anförde:
Herr Staaff: På samma gång, herr talman, som jag anhåller
att få betyga lagutskottet min vördsamma erkänsla för den upp¬
märksamhet och omsorgsfulla behandling, som det har egnat denna
min motion, en behandling så olika den, som densamma rönte för
3 år sedan, har jag ansett mig böra i egenskap af motionär be¬
tona, att jag för mm del är alldeles ense med de båda reservan¬
terna i den af dem tillkännagifna uppfattning af utskottets hem¬
ställan. Jag tror mig dock icke böra eller behöfva besvära kam¬
maren med någon lång utredning i detta afseende, då jag är fullt
öfvertygad om, att, derest en utredning af frågan genom kamrar¬
nes samstämmande beslut kommer till stånd, deraf skall visa sig,
att den af reservanterna såsom den enda rigtiga betonade meto¬
den också är den enda möjliga för reformens genomförande.
Jag har icke något yrkande att göra.
Vidare yttrades ej. Punkten bifölls.
Andra Kammarens Prof. 1900. N:o 15.
2
N:o 15.
18
Onsdagen den 28 Februari.
§ 9.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse, n:o 10, till fullmägtige i riksgäldskontor an¬
gående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit
sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige i nämnda
kontor.
§ 10.
Efter hemställan af herr talmannen, som förmälte sig hafva
om tiden för valen samrådt med Första Kammarens talman, be¬
slöt kammaren att onsdagen den 7 instundande mars företaga val af
dels 24 valmän för utseende af fullmägtige i riksbanken och riks¬
gäldskontoret efter dem, som nu äro i tur att afgå, jemte sup¬
pleanter för Riksdagens fullmägtige i nämnda bank och kontor,
dels ock af sex suppleanter för samme valmän.
§ 11.
Herr TF. Styrlander aflemnade en af honom med flere under¬
tecknad motion, n:o 158, om skrifvelse till Kongl. Makt angående
rättighet till utskänkning af vin och maltdrycker å lägerplatser.
Denna motion blef på begäran bordlagd.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag.
§ 13-
Till bordläggning anmäldes följande inkomna ärenden:
bevillningsutskottets betänkande n:o 9, i anledning af väckt
motion om revision af förordningen angående stämpelafgiften;
samt
lagutskottets utlåtanden:
n:o 17, i anledning af väckta motioner om ändring i 117 §
skiftesstadgan;
n:o 18, i anledning af väckt motion angående tillägg till § 17
i förordningen om kommunalstyrelse på landet; och
n:o 19, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse
af § 36 i förordningen om landsting.
Onsdagen den 28 Februari.
19
N:o 15.
den
§ 14.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr C. A. Trolle under 14 dagar fr. o. m. den 1 mars;
herr It. W. A. M. Eklundh i Lund under 8 dagar fr. o. m.
3 mars; och
herr S. O. Nyländer under 6 dagar fr. o. m. den 4 mars.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 12,36 e. m.
In fidem
* E. Nålborst Böös.