Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.
1
N:o 74.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Faeröarne och Island; gifven
Stockholms slott den 30 mars 1900.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen att för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram under 20 års tid från Faeröarne och Island
bevilja ett anslag af 144,000 kronor och deraf på extra stat för år
1901 anvisa ett belopp af 7,200 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils Claeson.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afcl. 48 Höft. (N:o 74.)
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
mars 1900.
När v ar a n d e:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Departementschefen, statsrådet Claöson yttrade vidare:
»I skrifvelse den 8 februari 1900 har hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena begärt att genom min åtgärd blifva satt i tillfälle
att för Sveriges del aflåta svar å en af härvarande Kongl. danske minister
å hans regerings vägnar gjord framställning om Sveriges och Norges
deltagande i en tilltänkt anordning för telegrafisk förbindelse mellan
Shetlandsöarna, Faeröarna och Island; öfver hvilken framställning in-
fordradt utlåtande den 14 innevarande mars afgifvits af Vetenskaps¬
akademien.
Af handlingarna i ärendet inhemtas, att frågan om åvägabringande
af en sådan telegrafförbindelse, hvarmed åsyftas att fullständiga den i
såväl vetenskapligt som praktiskt hänseende vigtiga kedjan af meteoro¬
logiska stationer omkring norra delen af Atlantiska hafvet, blifvit väckt
redan år 1880 af dåvarande direktören för meteorologiska institutet i
Köpenhamn Hoffmeyer i ett arbete öfver Nordatlantens stormar och
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.
sedan utgjort föremål för öfverläggningar i den internationella meteoro¬
logiska komitén vid dess sammanträden i Bern 1880, i Köpenhamn 1882,
i Manchett 1891 och i S:t. Petersburg 1899 samt vid alla dessa tillfällen
vunnit komiténs varma förord. Slutligen har äfven den hydrografiska
konferensen i Stockholm 1899 uttalat sin enhälliga åsigt om den före¬
slagna förbindelsens nytta såväl för oceanfisket som för väderleks-
prognosen.
Enligt ett vid danske ministerns framställning fogadt, af danska
meteorologiska institutet till motsvarande institutioner i Ryssland,
Preussen, Frankrike, England, Österrike, Italien och Amerikas Förenta
stater utfärdadt cirkulär, hvari närmare redogöres för planen till ifråga¬
varande företag, har Det Store Nordiske Telegraf-Selskab under vissa
vilkor åtagit sig att anlägga och underhålla omförmälta telegraflinie.
Danska regeringen skulle upprätta och underhålla de för ändamålet
nödiga meteorologiska observatorierna å Fmröarna och Island samt
öfvervaka och, om så behöfdes, öfvertaga telegraftjensten och linieförvalt-
ningen. Såsom ersättning för telegrafliniens anläggning, förvaltning
och underhåll har nämnda bolag betingat sig under 20 års tid en årlig
summa af 340,000 francs. Denna summa hade danska regeringen tänkt
sig skola sammanskjutas af de länder, som önskade deltaga i företaget.
Af berörda summa hade Danmarks regering ansett sig kunna lemna
125,000 francs årligen. Återstoden 215,000 francs årligen beräknades
komma att sammanskjutas af öfriga i frågan intresserade stater på det
sätt, att dessa åtoge sig att för 20 år abonnera på dagliga meteorologiska
telegram från ifrågavarande öar samt att derför erlägga viss afgift. Om
dessa stater exempelvis delades i två kategorier, omfattande, den
första England, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Österrike-Ungern, Italien
och Amerikas Förenta stater, och den andra Sverige, Norge, Holland,
Belgien, Spanien, Portugal och Canada, samt årsbidragen bestämdes för
hvar och en af de större staterna till 20,000 francs och för hvar och
en af de mindre staterna till 10,000 francs, borde från dessa stater
årligen inflyta sammanlagdt 210,000 francs. I fall någon af dessa stater
vägrade att lemna det från densamma påräknade bidraget, kunde bristen
täckas genom något högre tillskott från vissa stater, såsom England,
Frankrike, Tyskland och Norge, hvilka vore mest intresserade i fiskena
och handeln på Island och Faeröarne.
Danske ministern har tillika meddelat, ej mindre att den tyske
delegeraden i den internationella meteorologiska komitén uttalat, att
han trodde sig kunna med afseende å detta företag lofva tillmötes¬
gående från tysk sida, än äfven att ryska regeringen stält sin anslut¬
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.
ning till företaget i utsigt, på vilkor att öfriga makter jemväl deri
deltoge.
Vetenskapsakademien har för sin del gillat och såsom uttryck för
sina egna åsigter i ämnet antagit ett af akademiens sakkunnige leda¬
möter, professorerna R. Rubenson, H. H. Hildebrandsson och B. Iiassel-
berg, till akademien afgifvet utlåtande, hvari hufvudsakligen anförts
följande:
Hvad först beträffade nyttan af den föreslagna kabelns nedläggning,
kunde de sakkunnige ej annat än anse den såsom obestridlig. Om man
betraktade någon af de vid meteorologiska centralanstalten dagligen
upprättade synoptiska kartor, skulle man finna, att det till dess kon¬
struktion använda stationsnätet visade en ansenlig lucka åt det håll,
der Island vore beläget, och detta oaktadt man med säkerhet visste,
att en ganska betydlig del af de barometerminima, som passerade Skan¬
dinavien, ankomme från detta håll. Det syntes derför otvifvelaktigt,
att genomförandet af projektet att förbinda Island med det öfriga Europa
skulle i förening med upprättandet af ett passande antal meteorologiska
stationer på denna ö liksom på Faeröarne ganska väsentligt förhöja vär¬
det af de synoptiska kartor, som dagligen konstruerades vid meteoro¬
logiska centralanstalten och läge till grund för de utsigter, som från
denna anstalt utsändes.
De sakkunnige påpekade äfven, att det svårligen kunde anses lämp¬
ligt, att Sverige undandroge sig att deltaga i ett internationelt företag
af den vigt och betydelse som det ifrågavarande och af hvilket knap¬
past några länder kunde komma att skörda större direkta fördelar än
just de skandinaviska. Komme företaget utan Sveriges medverkan till
stånd, så vore sannolikt, att de kostnader Sverige sedan finge vidkännas
genom att direkt betala telegrammen från dessa trakter, och hvilka vi
då säkerligen såge oss nödsakade att förskaffa oss, blefve i längden
större, än om Sverige nu inginge på danska regeringens förslag.
På grund af hvad sålunda blifvit nämndt såväl i afseende på den
nytta den föreslagna kabelutläggningen från Shetlandsöarna öfver Fmr-
öarna till Island skulle medföra för den dagliga väderlekstjensten vid
statens meteorologiska centralanstalt, som ock med afseende derpå att
den för vårt land föreslagna utgiftssumman icke kunde anses för stor
i förhållande till den dermed afsedda nyttan och företagets svårighet,
förordade de sakkunnige på det varmaste, att vetenskapsakademien, med
framhållande af dessa momenter och med påpekande af de olägenheter,
som skulle drabba vårt land, i händelse Sverige ensamt nekade att del¬
taga i detta för alla Europas norra länder gemensamma företag, måtte,
5
Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.
under förutsättning af öfriga staters anslutning och att Sverige, såvidt
någon stat ej skulle deltaga, icke drabbades af större utgift än den nu
föreslagna, gifva sitt förord åt Sveriges deltagande i de kostnader, som
erfordrades för företagets realiserande, på de vilkor, som i danska
meteorologiska institutets cirkulär närmare angåfves.
Då det med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt synes mig
önskligt, att Sverige på sätt, som nu ifrågasatts, deltager i omförmälda
företag, men härför nödiga penningmedel endast lära kunna beredas ge¬
nom anslag af Riksdagen, får jag, efter samråd med chefen för civil¬
departementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för meteorologiska centralanstaltens förseende med
dagliga meteorologiska telegram under 20 års tid från Faeröarna och
Island bevilja ett anslag af 144,000 kronor och deraf på extra stat för
år 1901 anvisa ett belopp af 7,200 kronor.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyr¬
kan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla och
bifalla; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
C. E. Blom.
Bill. till Riksd. Prot. 1.900.
1 Sami.
1 Afd. 48 luft.
2