Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
1
N:o 53.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till
Alf vesta; gifven Stockholms slott den 2 mars 1900.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp åt
4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—Alfvesta jernvägs-
aktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och Alf¬
vesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under
år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda jern vägs anläggningar blifvit uti Riksdagens
skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
Bih. till Rikad. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 33 Haft. (No 53.)
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Utdrag af 'protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen och
Crusebjörn.
Departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna anförde här¬
efter:
Genom nådig resolution den 31 december 1897 beviljade Eders
Kongl. Maj:t landshöfdingen friherre Hj. Palmstierna med flere rättig¬
het att i enlighet med då jemväl till hufvudsakliga delar faststäld plan
anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af 1,435
meters spårvidd från Borås station å Göteborg—Borås jernväg öfver
Vernamo och Gölsjö till Alfvesta.
Denna bana skulle, enligt den Eders Kongl. Maj:ts pröfning under-
stälda planen, erhålla en längd af 149,46 kilometer samt beräknades
med rullande materiel kosta 7,571,600 kronor.
Såsom vilkor för den beviljade koncessionen stadgades, bland annat,
att arbetet å jernvägsanläggningen skulle börja senast den 31 december
1898 samt derefter så bedrifvas, att jernvägen i sin helhet kunde vara
färdig att för trafik upplåtas senast den 1 oktober 1901.
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Enligt till Eders Kongl. Maj:t ingifvet behörigt bevis har arbetet
å anläggningen jemväl blifvit inom sålunda föreskrifven tid påbörjadt;
och har Eders Kongl. Maj.t. sedermera dels den 17 mars 1899 god¬
känt å Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolag gjord öfverlåtelse af berörda
koncession, dels ock den 14 juli samma år medgifvit, att tiden, inom
hvilken jernvägen skulle vara färdig att för trafik upplåtas, finge ut¬
sträckas till den 1 oktober 1902.
Styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag bär nu hos Eders
Kongl. Maj:t gjort framställning om erhållande af statslån för utförande
af jernvägsanläggningen i fråga.
Innan jag emellertid öfvergår till att redogöra för innehållet uti
denna framställning med deröfver afgifna utlåtanden, torde det tillåtas
mig att rörande den med förevarande ärende nära sammanhängande
frågan om Borås—Alfvesta jernvägs förhållande till Kinds härads jern¬
väg, hvilken fråga genom Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag vid
nästföregående punkt i detta protokoll fattade beslut torde få anses
definitivt afgjord, erinra följande:
Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kongl. Maj:t. dels den
11 augusti 1882 beviljat Kinds härads jernvägsaktiebolag rättighet att
i enlighet med då jemväl faststäld plan anlägga och till allmänt be¬
gagnande mot afgift upplåta jernväg af 1,435 meters spårvidd från
Borås öfver Svenljunga till Mölnebyn, dels, med anledning af gjord
ansökning om låneunderstöd för anläggning af denna jernväg, den 11
maj 1883, under förklarande att Eders Kongl. Maj:t funne låneunder¬
stödet endast böra gälla sträckan Borås—Svenljunga, helst sistnämnda
plats syntes tillsvidare vara en lämplig afslutningspunkt för banan, be¬
viljat Kinds härads jernvägsaktiebolag för bolagets ifrågavarande jern-
vägsanläggning från Borås till Svenljunga ett lån af 500,000 kronor
att utgå från de medel, 1881 års Riksdag stält till Eders Kongl Maj:ts
förfogande för att till låneunderstöd för enskilda jernvägar anvisas, och
dels den 30 november 1883, på ansökning af bolaget, faststält ny plan att
i stället för den under den 11 augusti 1882 gillade lända till efterrättelse
vid utförandet af jernvägsanläggningen mellan Borås och Svenljunga.
Denna jern vägsanläggning blef sedermera utförd af Kinds liarads
jernvägsaktiebolag, som under åren 1884 och 1887 från riksgälds-
kontoret utbekommit det beviljade statslånet; och har banan sedan år
1885 varit för allmän trafik upplåten.
Sedan, med anledning af den utaf landshöfdingen friherre Palm-
stierna med flere gjorda ansökning om koncession å jernvägsanlägg¬
ningen Borås—Alfvesta, styrelsen lör Kinds härads jernvägsaktiebolag
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
till Eders Kongl. Maj:t inkommit med en skrift, deruti bolagsstyrelsen,
då den sålunda ifrågasatta nya jernvägen komme att genomgå en stor
del af Kinds härads jernvägs trafikområde, i det den på en sträcka af om¬
kring 22 kilometer skulle löpa parallelt med bolagets 39 kilometer långa
jernväg, samt upptaga snart sagdt all den trafik, som förut ombesörjdes
af bolagets jernväg, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vägra bifall
till ansökningen om koncession å linien Borås—Alfvesta, i hvad den¬
samma afsåge sträckan Borås—Hillared, intill dess sökandena visat, att
de med bolaget träffat öfverenskommelse om ersättning för den genom
den nya banans anläggning bolaget tillskyndade förlust, behagade
Eders Kongl. Maj:t vid beviljande genom ofvanberörda nådiga reso¬
lution den 31 december 1897 af koncession å jernvägsanläggningen
Borås—Alfvesta från fastställelse af plan undantaga sträckan mellan
Borås och Länghem 29 kilometer, till dess frågan angående banans
förhållande till Kinds härads jernväg blifvit afgjord, under förklarande
att, derest öfverenskommelse ej kunde träffas mellan koncessionshaf-
varne och Kinds härads jernvägs egare i fråga om lämpliga anord¬
ningar i syfte att skäligen minska det intrång, som berörda jernväg
kunde komma att lida genom den koncessionerade jernvägens mellan
Borås och Alfvesta anläggande, koncessionshafvarne vore underkastade
de bestämmelser i ämnet, som Eders Kongl. Maj:t förbehöll sig att
för sådant fall efter anmälan meddela, samt att, sedan frågan derom
blifvit afgjord, det ålåge koncessionshafvarne att underställa Eders
Kongl; Maj:ts pröfning' planen för den från koncession undantagna
sträckningen 29 kilometer närmast Borås.
Mellan Kinds härads jernvägsaktiebolag och Borås—Alfvesta jern-
vägsaktiebolag träffades derefter öfverenskommelse angående försäljning
till sistnämnda bolag af Kinds härads jernväg mot en köpeskilling af
en million kronor och på vilkor i öfrig!, bland andra, att den nye
egaren, med Kinds härads jernvägsaktiebolags befriande, öfvertoge be¬
talningsansvaret för återstoden af det bolaget beviljade statslånet; och
medgaf Eders Kongl. Maj:t, på ansökning af styrelsen för Borås—Alf¬
vesta jernvägsaktiebolag, den 18 augusti 1899, att den Kinds härads
jernvägsaktiebolag enligt nådiga resolutioner den 11 augusti 1882 och
den 30 november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning
från Borås till Svenljunga finge öfverlåtas å Borås—Alfvesta jernvägs¬
aktiebolag, under förbehåll, bland andra, att sistnämnda bolag öfvertoge
betalningsansvaret för det i Kinds härads jernväg intecknade statslån;
och har sedermera till civildepartementet ingifvits bestyrkt afskrift af
ett den 13 april 1899 utfärdadt köpebref, hvarigenom styrelsen för
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Kinds härads jernvägsaktiebolag till Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag
försålt jernvägen mellan Borås och Svenljunga.
Styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag har vidare uti
den till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrift, hvilken blifvit af mig under
nästföregående punkt i detta protokoll inför Eders Kongl. Maj:t anmäld,
under framhållande att styrelsen ansett, att de olägenheter, som med
hänsyn till den i ansökningen om koncession å jernvägsanläggningen
Borås—Alfvesta föreslagna sträckning af banan mellan Borås och fiil-
lared befarats komma att uppstå för Kinds härads jernväg, genom
köpet af denna jernväg skulle blifva undanröjda, i det att, sedan båda
jernvägarne kommit under en egare, bandelen Borås—Hillared kunde
blifva för dem gemensam, och att styrelsen utgående härifrån låtit
uppgöra förslag till plan för den vid koncessionens å Borås—Alfvesta
jernväg beviljande från fastställelse undantagna sträckan från Borås
till Länghem samt, med bifogande af härför af löjtnanten vid väg-
och vattenbyggnadskåren C. Sprinchorn upprättade plan- och profil¬
ritningar med tillhörande kostnadsförslag, i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att af Kinds härads jernväg
sträckningen Borås—Hillared finge omläggas i enlighet med de in¬
gifna plan- och profilritningarne, dels fastställa ifrågavarande plan för
hela sträckningen Borås—Länghem, å hvilken tillika upptagits anlägg¬
ning af ett förbindelsespår från Kinds härads jernväg i närheten af
nuvarande Hillareds station till eu föreslagen ny station vid Hillared å
banan mellan Borås och Alfvesta, äfvensom ändring af den förut fast-
stälda planen för Borås—Alfvesta jernväg å sträckan mellan sektions-
numren 29 och 31,070 kilometer, dels ock förklara, att Kinds härads
jernväg skulle uppgå i Borås—Alfvesta jernväg, samt att alltså dessa
båda jernvägar skulle utgöra en jernvägsenhet.
Uti det i anledning af denna ansökning fattade beslut har Eders
Kongl. Maj:t i enlighet med min tillstyrkan behagat dels, med stöd af
1 § i förordningen, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart,
inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af
jernväg under konkurs den iö oktober 1880, förklara, att Borås—Alf¬
vesta jernvägsaktiebolags båda jernvägar mellan Borås och Svenljunga
samt mellan Borås och Alfvesta skulle vara att såsom en särskild jern¬
väg anse, dels fastställa don ingifna planen med tillhörande profilritning
för Borås—Alfvesta jernvägs framdragande å sträckan 31 kilometer när¬
mast Borås, dels fastställa sådant tillägg till planen för samma jernväg,
att densamma finge utvidgas medelst anläggning, i enlighet med den
ingifna plan- och profilritningen, af ett förbindelsespår från den tilläm-
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
nade stationen vid Hillared till den nuvarande Hillareds station å ban¬
sträckan mellan Borås och Svenljunga, dels ock medgifva att, sedan
den under anläggning varande jernvägen mellan Borås och Alfvesta
blifvit med vederbörligt tillstånd i sin helhet för trafik upplåten, tra¬
fiken å den del af Kinds härads nuvarande jernväg, som sträckte sig
från Borås till den punkt, der omförmälda förbindelsespår anslöte sig
till banan, finge nedläggas, under iakttagande dock att bolaget skulle
vara skyldigt underkasta sig de vilkor och förbehåll för de båda jern-
vägarnes sammanslutning till en jernvägsenhet äfvensom för nedläg¬
gande af trafiken å förenämnda del af nuvarande jernvägen mellan
Borås och Svenljunga, som Eders Kongl. Makt ville framdeles i sam¬
manhang med afgörande af frågan om beviljande af statslån för jern-
vägens mellan Borås och Alfvesta anläggning meddela, samt att för¬
denskull det af Eders Kongl. Maj:t nu fattade beslut i frågan om
sammanslutningen samt trafikens nedläggning ej finge bringas till verk¬
ställighet förr än Eders Kongl. Maj:t dertill meddelat särskildt tillstånd.
I detta sammanhang anser jag mig emellertid böra framhålla att
nämnda vilkor och förbehåll gifvetvis, vare sig statslån för jernvägs¬
anläggningen Borås—Alfvesta beviljas eller ej, böra innehålla förpligtelse
för jernvägsaktiebolaget att till säkerhet för det i jernvägen Borås—
Svenljunga nu intecknade statslån medgifva inteckning i hela jernvägs-
enheten.
Till stöd för den gjorda framställningen om beviljande af statslån
för utförandet af jernvägsanläggningen mellan Borås och Alfvesta har
styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag anfört, att bolaget,
för hvilket ordning den 18 mars 1898 af Eders Kongl. Maj:t fast-
stälts, blifvit den 20 februari 1899 behörigen registreradt med ett aktie¬
kapital af 4,691,200 kronor; att arbetet å jernvägsanläggningen, för
hvars utförande styrelsen låtit upprätta vid ansökningen fogade plan-
och profilritningar, blifvit inom behörig tid påbörjadt och bedrefves
med stor arbetsstyrka å linien Hillared—Alfvesta, för hvilken den upp¬
gjorda planen blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkänd; att enligt det för
anläggningens utförande enligt planen af löjtnanten Sprinchorn upprät¬
tade, ansökningen jemväl bifogade kostnadsförslaget kostnaden för jern-
vägens fullbordande med rullande materiel skulle uppgå till 9,790,000
kronor; att då, såsom nämnts, bolagets aktiekapital uppginge till
4,691,200 kronor, för jernvägens fullbordande alltså skulle erfordras
ytterligare ett belopp af 5,098,800 kronor; att, ehuruväl det vore sty¬
relsens afsigt att, så snart det nuvarande aktiekapitalet blifvit till fullo
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
7
inbetaldt, söka erhålla ytterligare aktieteckning, styrelsen dock icke,
med hänsyn till de stora uppoffringar, som såväl kommuner som en¬
skilde redan underkastat sig för att åstadkomma en aktieteckning till
nämnda afsevärda belopp, kunde vänta sig att dymedelst ernå någon
väsentlig höjning af bolagets aktiekapital; att styrelsen derföre måste
vara beredd att medelst lån anskaffa ett belopp af fem millioner kronor;
att under nu rådande förhållanden å penningemarknaden här i landet
upptagandet af ett lån till ett så afsevärdt belopp emellertid, enligt sty¬
relsens åsigt, dels icke kunde ske annat än på vilkor, som skulle blifva
för bolaget mycket betungande, och dels kornrne att verka synnerligen
störande på den inländska penningemarknaden; att någon utsigt för ett
bolag med en under byggnad varande jernväg att på antagliga vilkor
kunna å den utländska marknaden negotiera ett lån med säkerhet kunde
anses icke förefinnas; samt att styrelsen under sådana förhållanden an¬
sett sig böra vända sig till Eders Kongl. Maj:t med en underdånig
framställning, att bolaget genom Eders Kongl. Majrts bemedling måtte
mot säkerhet af inteckning med bästa förmånsrätt i bolagets jernväg
komma i åtnjutande af ett statslån till nämnda belopp eller fem mil¬
lioner kronor.
Till bedömande af den säkerhet bolaget kunde erbjuda för ett
dylikt lån har styrelsen vidare dels upplyst, att af bolagets aktiekapital
4,691,200 kronor redan vid ansökningens afgifvande i oktober månad
1899 vore inbetalda 3,576,800 kronor, och att sista återstoden af teck¬
nade belopp vore infordrad till den 15 nästpåföljde november, dels ock
åberopat följande ansökningen bifogade handlingar, nemligen ett af no¬
tarie publicus i Göteborg afgifvet intyg att, enligt honom förevisade
originallistor för teckning af aktier i bolaget, aktier blifvit tecknade för
det af bolaget uppgifna aktiekapital, 4,691,200 kronor, att af veder¬
börande tecknare kontant betalas utan andra vilkor eller förbehåll än
sådana, som visats vara behörigen fullgjorda, äfvensom ett af trafik¬
direktören vid bergslagernas jernväg J. D. Simonsson, på anmodan
af styrelsen, afgifvet utlåtande rörande sannolika trafikresultatet för
bolagets jernväg, uti hvilket utlåtande — hvaraf ett aftryck torde få
såsom bilaga Lätt. A. fogas vid detta protokoll — Simonsson beräknat, att
bolaget, sedan dess jernväg kommit i gång, skulle kunna förvänta en årlig
nettoinkomst, motsvarande redan under de första fem åren af banans
trafikerande ungefär 5 procent å den beräknade anläggningskostnaden.
Med afseende å den tid,, då bolaget kunde komma i behof af medel
utöfver aktiekapitalet, har styrelsen beräknat, att desamma erfordrades
med hälften i början af år 1901 och med hälften i början af år 1902.
8
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.
Under förutsättning att bolaget komme i åtnjutande af statslån har
styrelsen slutligen anhållit, att detsamma måtte varda beviljadt med den
räntefot och de vilkor, som för till enskilda jern vägar under de senaste
åren lemnade lånemedel varit faststälda, och särskildt att bolaget måtte
beredas den förmån, att bolaget erhölle anstånd med erläggande af
den ränta å lånet, som belöpte å tiden intill ett år efter jern vägens
öppnande för trafik, så att detta räntebelopp inbetalades till staten först
sedan all annan ränta blifvit betald och jemväl lånets kapitalbelopp
återguldet.
På grund af hvad styrelsen sålunda anfört har styrelsen i under¬
dånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen väcka
nådig proposition derom, att Borås—Aifvesta jernvägsaktiebolag måtte,
mot säkerhet af inteckning med bästa förmånsrätt uti bolagets jernväg
samt mot de vanliga för lånemedel till understöd åt nya icke färdig-
bygda jernvägar gällande vilkor och räntefot, erhålla ett statslån å fem
millioner kronor.
Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 10 november 1899 öfver denna ansökning afgifvit underdånigt ut¬
låtande. Styrelsen meddelar dervid till en början följande inom sty¬
relsen upprättade jemförelsetabell öfver det kostnadsförslag för Borås
—Aifvesta jernväg, som åtföljt den underdåniga koncessionsansökningen,
samt det kostnadsförslag, som bolaget nu till Eders Kongl. Maj:t in-
gifvit, och hvilket. omfattade icke blott den renstakade 148,54 kilo¬
meter långa linien för Borås—Aifvesta jernväg, utan äfven det, enligt
uppgift, 2,31 kilometer långa förbindelsespår mellan denna jernväg och
jernvägen Borås—Svenljunga, till hvars anläggning Eders Kongl. Maj:t
denna dag lemna!, nådigt tillstånd:
|
Det vid koncessions-
an8Ökningen fogade
|
Det vid låneansök-
ningen fogade
|
|
kostnadeförslaget
|
kostnadsförslaget
|
|
för 149,46 km.
jernväg.
|
för 150,85
jernväg.
|
km.
|
jordlösen och skadeersättningar.............
|
.... 294,228: 50
|
508,500
|
—
|
terrasseringsarbeten ..................................
|
..... 1,945,739: —
|
2,733,585
|
—
|
vattenbyggnader........................................
|
..... 551,358: 24
|
468,070
|
40
|
öfverbyggnad ............................................
|
..... 2,022,386: 40
|
2,678,935
|
—
|
husbyggnader ...........................................
|
..... 575,000: —
|
616,445
|
—
|
vägbyggnader .............................................
|
..... 152,245: —
|
146,350
|
—
|
stängsel ...........................................
|
..... 135,370: 30
|
169,135
|
—
|
telegraf och signaler.................................
|
37,479: —
|
67,500
|
—
|
Transport 5,713,806: 44 7,388,520: 40
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
9
Det vid koncessions-
ansökningen fogade
kostnadsförslaget
för 149,46 km.
jernväg.
Transport 5,713,806: 44
rullande materiel bestående af:
8 lokomotiv........................... 336,000: —
24 person- och postvagnar... 180,000: —
6 konduktörsfinkor............... 27,000: —
25 täckta godsvagnar ......... 87,500: —
120 öppna » ......... 240,000: —
reserv .......................................... 40,000: —
rullande materiel bestående af:
8 lokomotiv........................... 353,750: —
16 person-(bogie)vagnar...... 319,000: —
6 konduktörsfinkor............... 27,000: —
36 täckta godsvagnar ........ 96,300: —
200 öppna » ........ 368,960: —
reserv ....................................... 188,070: —
diverse omkostnader .......................................
Summa kronor
eller för kilometer med rullande materiel
» » » utan » »
910,500: —
947,293: 56
7,571,600: —
50,660: —
43,568: —
Det vid låneansök-
ningen fogade
kostnadsförslaget
för 150,85 km.
jernväg.
7,388,520: 40
1,353,080: —
1,048,399: 60
9,790,000: —
64,899: —
55,929: —
Vidare och under erinran, att å det sist ingifna förslaget chefen
i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren in. in. Eric Wester¬
berg antecknat, att han efter granskning funnit dess priser i hufvud¬
sak rigtiga, men att förslagets slutsumma i följd af möjliga prissteg¬
ringar samt ökad kostnad för anslutning vid Alfvesta skäligen borde
höjas till 10 millioner kronor, anför styrelsen:
»Vid närmare granskning af förestående båda kostnadsförslag har
styrelsen funnit, att det belopp 2,218,400 kronor, hvarmed det senare
öfverskjuter det förra, hufvudsakligen beror af ökade kostnader för ter-
rassering, öfverbyggnad och rullande materiel.
Hvad först beträffar terrasseringskostnaderna hafva dessa stigit,
icke i följd af massornas ökning, hvilken är af föga betydenhet, utan
genom höjande af medelpriset för jordflyttning från 66 öre till 96 öre
Bih. till Rikad. Prut. 1300. 1 Ram/. 1 Afcl. 33 U&ft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
per kubikmeter; en ökning, hvilken styrelsen under närvarande förhål¬
landen anser vara fullt befogad.
Å posten 'öfverbyggnad’ härleda sig prisstegringarne uteslutande
från höjda priser för stålskenor och syllar, af hvilka de förra beräknats
efter 130 kronor för ton i stället för 110 och de senare till 1,60 för
styck i stället för 1,25. Priset för stålskenor är för närvarande 130—
135 kronor för ton, och priset för syllar af 2,67 meters längd öfver-
stiger i allmänhet 1,60 för styck, hvadan emot nu anförda priserna
för dessa båda artiklar intet synes vara att erinra.
I fråga slutligen om rullande materielen beror den gjorda prishöj¬
ningen uteslutande derpå att, i stället för en del enkla personvagnar,
föreslagits anskaffande af bogievagnar, att i stället för 145 godsvagnar
i nuvarande förslag uppförts 236 sådana samt att kostnaderna för re¬
servdelar mångdubblats. Hvad beträffar särskildt antalet godsvagnar,
blifver detta, äfven om 236 sådana anskaffas, icke öfverdrifvet högt, i
förhållande till hvad fallet för närvarande är vid andra banor af större
utsträckning, som längre eller kortare tid varit under trafik, hvilket
framgår af nedanstående från styrelsens berättelse för år 1898 härledda
uppgifter:
Bergslagernas jernvägar, öppnade 1879 ..................
Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg med
grenbanor, öppnad 1875—83 ................................
Upsala—Gefle jernväg med grenbanor, öppnad
1874 .............................................................................
Mora—Venerns jernväg, öppnad 1875—89...........
Göteborg—Borås jernväg, öppnad 1894 .................
Borås—Alfvesta jernväg................................................
och har styrelsen hvarken i denna del eller elj
fråga om det till rullande materiel anslagna beloppet.
Styrelsen, som likväl finner hvad af majoren Westerberg anförts
beträffande höjning af det af sökandebolaget företedda kostnadsförslaget
icke vara stödt på nu inträdda förhållanden, enär, åtminstone hvad be¬
träffar arbetspriserna, tecken icke saknas, som tyda på, att dessa, i
stället för att ytterligare stegras, möjligen komma att hädanefter något
falla, får sålunda såsom sin mening uttala, att kostnaden för Borås—
Alfvesta jernväg tillika med det spår, som afses skola förbinda den¬
Längd
km.
|
Antal
gods¬
vagnar.
|
Antal
gods¬
vagnar
för km.
|
486,4
|
1,442
|
3,o
|
246,9
|
626
|
2,6
|
175,6
|
585
|
3,3
|
258,1
|
568
|
2,2
|
67,3
|
189
|
2,8
|
150,85
|
236
|
1,6
|
ät något att <
|
erinra i
|
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
11
samma med Borås—Svenljunga jernväg, sannolikt icke kommer att öf¬
verstiga det nu beräknade beloppet, 9,790,000 kronor.»
Beträffande den utaf trafikdirektören Simonsson uppgjorda kalkylen
öfver sannolika blifvande nettobehållningen af Borås—Alfvesta jernväg
vitsordar styrelsen, att de deri anförda siffrorna äro öfverensstämmande
med uppgifna statistiska källor.
Till ytterligare belysning af frågan från denna synpunkt meddelar
styrelsen tillika nedanstående ur tabeller i allmän svensk jern vägs¬
statistik härledda uppgifter rörande jernvägar af större betydelse i den
del af riket, som skulle beröras af Borås—Alfvesta jernväg:
»Nettoinkomsten för bankilometer utgjorde i medeltal för:
Karlskrona—Vexiö jernväg......................... åren 1878—82 kr. 1,960:
Halmstad—Nässjö jernväg...
Nässjö —Oskarshamns jernväg
» » »
»
»
»
»
1893—97
1880—84
1893—97
L,960
1,300
2,070
920
1,200
1880—84 »
1893—97 »
För Göteborg—Borås jernväg, som öppnades för allmän trafik i
december 1894, hafva nettoinkomsterna för bankilometer varit:
år 1895............................................................................................ kr. 1,400: —
» 1896............................................................................................. » 2,900: —
» 1897................................................................................. » 3,500: —
och hafva tills dato ytterligare stegrats.»
Skulle Borås—Alfvesta jernväg — anför styrelsen härefter — icke
hafva att påräkna större rörelse än de tre här ofvan först nämnda ba¬
norna, vore det utan tvifvel förhastadt att grunda beräkningen af dess
blifvande afkastning på en jemförelse med Bergslagernas jernvägar.
Men då Borås—Alfvesta jernväg icke blott skulle genomlöpa en ort,
som i fråga om industri och hemslöjd redan stode ganska högt, och
som genom sina naturliga tillgångar på vattenkraft, skog med mera i
sig innebure möjligheten till en betydande ytterligare utveckling, utan
äfven derjemte komme att bilda en ny transitoled mellan rikets ost-
och vestkust, med anslutning till en mängd banor med redan upp¬
arbetad trafik, samt i följd häraf dess blifvande utveckling sannolikt
komme att ske i samma förhållande som vid Göteborg—Borås jernväg,
så ansåge sig styrelsen med visshet kunna antaga, att banan redan
under sina första år skulle lemna tillräcklig afkastning för att dermed
betäcka annuiteten å ett statslån af den storlek, som af styrelsen före¬
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
sloges, samt att den efter hand jemväl skulle för sina intressenter blifva
en god och lönande affär.
Styrelsen har på grund häraf tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes, med bifall till ansökningen, hos Riksdagen hemställa om med¬
delande på sedvanliga vilkor åt Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolag af
ett statslån, hvars belopp styrelsen, under förutsättning att Eders
Kongl. Maj:t funne skäl medgifva anläggning af det ofvan omförmälda
förbindelsespåret mellan Borås—Alfvesta och Borås—Svenljunga jern-
vägar, ansett böra bestämmas till hälften af det föreliggande kostnads-
förslagets slutsumma, eller 4,895,000 kronor.
Fullmäktige i riksgäldskontor, hvilka härefter beredts tillfälle att
i ärendet afgifva yttrande, hafva den 14 december 1899 sig utlåtit och
dervid anfört hufvudsakligen följande:
Enligt hvad bolagsstyrelsen upplyst, utgjorde det i Borås—Alfvesta
jernvägsaktiebolag tecknade aktiekapitalet 4,691,200 kronor. Denna
summa torde dock icke i sin helhet vara att tillgå för nu ifrågavarande
jernvägsanläggning, enär en ej oväsentlig del af densamma syntes hafva
tagits i anspråk för annat ändamål. Såsom fullmäktige i annat ärende
inhemtat, hade nemligen Kinds härads jernväg från Borås till Sven¬
ljunga blifvit under år 1898 försåld till Borås—Alfvesta jernvägsaktie¬
bolag mot en köpeskilling af en million kronor, som visserligen till en
del skulle liqvideras derigenom, att köparen öfvertoge betalningsansvaret
för det i jernvägen intecknade statslånet, hvars oguldna återstod då
utgjort omkring 520,000 kronor förutom förfallna belopp, som köparen
under nästlidna år inbetalt till riksgäldskontoret. Häraf syntes det
fullmäktige framgå att, äfven om bolaget skulle komma i åtnjutande af
statslån till det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna belop¬
pet af halfva den beräknade anläggningskostnaden, de tillgångar, hvar¬
öfver bolaget för närvarande förfogade, vore långt ifrån tillräckliga att
bestrida öfriga kostnader för detta företags utförande. Å detta för¬
hållande hade fullmäktige så mycket mera haft anledning att fästa upp¬
märksamhet, som bolagsstyrelsen i sin ansökning anfört, att med hänsyn
till de stora uppoffringar, som såväl kommuner som enskilda redan
underkastat sig för att åstadkomma den hittills gjorda aktieteckningen
i bolaget, styrelsen icke kunde vänta sig att genom inbjudning till
ytterligare teckning ernå någon väsentlig höjning af bolagets aktie¬
kapital.
Då det anslag, som Riksdagen för åren 1897—1901 beviljat och
stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda
13
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
jeruvägar, icke leinnade tillgång för anvisande af ett ens tillnärmelsevis
så stort belopp, som nu blifvit ifrågasatt såsom statslån till Borås—
Alfvesta jern vägsaktiebolag, måste, derest bolagets ansökning skulle
anses förtjena afseende, framställning i ämnet hos Riksdagen göras.
Fullmäktige ansåge sig böra erinra, att Riksdagen, då den år 1896
faststälde ofvan nämnda anslag att under fem år utgå med 1,500,000
kronor årligen, ansett ett föreslaget högre belopp icke böra beviljas
hufvudsakligen af det skäl, att en sådan ökning al anslaget befarades
skola framkalla en alltför hastig utveckling af jern vägsbyggandet. Den
växande omfattning, i hvilken efter denna tid verksamheten för anlägg¬
ning af jeruvägar i skilda delar af landet fortgått, och som föranledt,
jemte andra ekonomiska olägenheter, en kännbar brist på arbetskrafter
för jordbrukets och näringarnas behof, syntes vara egnad att öka be¬
tänkligheterna mot ett kraftigare understödjande från statens sida af
den enskilda företagsamheten på detta område. Huruvida emellertid
fullbordandet af nu ifrågavarande jern vägsanläggning vore af den be¬
tydelse för landet, att trots dessa betänkligheter särskildt låneanslag
till densamma borde af statsmedel utgå, vore en fråga, på hvars be¬
dömande det icke syntes tillkomma fullmäktige att ingå.
Fullmäktige ansåge sig dock, för den händelse Eders Kongl. Maj:t
skulle finna skäl att till Riksdagen aflåta proposition om anslag till
låneunderstöd åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, böra påpeka vissa
omständigheter, som dervid torde förtjena beaktande.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 18 sistlidne augusti medgifvit, att
den Kinds härads jernvägsaktiebolag den 11 augusti 1882 och den 30
november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning från Borås
till Svenljunga finge under vissa förbehåll öfverlåtas å Borås—Alfvesta
jernvägsaktiebolag, hade fullmäktige, efter det särskilda härför uppstäda
vilkor blifvit fullgjorda, medgifvit, att sistnämnda bolag finge öfvertaga
betalningsansvaret för det i jernvägen intecknade statslånet. A detta
lån, som af de medel, 1881 års Riksdag anvisat till låneunderstöd för
enskilda jernvägar, under åren 1884 och 1887 utbetalts till Kinds
härads jernvägsaktiebolag med sammanlagdt 500,000 kronor, återstode
vid tiden för afgifvandet af fullmäktiges utlåtande:
icke förfallet kapital ............................................ kr. 469,279: 46
anståndsränta........................................................... » 47,352: 50
summa kr. 516,631: 96,
hvartill komme från den 1 juli 1899 upplupen ränta efter 4 72 % å
nämnda kapitalbelopp.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Då enligt den vid förevarande ansökning fogade plankarta öfver
Borås—Alfvesta jernväg en del deraf, nemligen linien Borås—Hillared,
skulle framdragas helt nära utmed Borås—Svenljunga jernväg till
ungefär hälften af dennas sträckning, syntes det vara stor anledning
befara, att sistnämnda jern vägs trafikinkomster komme att i väsentlig
mån minskas. Enligt uppgift skulle till och med afsigten vara att, om
tillstånd dertill erhölles, alldeles nedlägga trafiken å omförmälda sträcka
af Borås—Svenljungabanan. Då i allt fall sistnämnda jernvägs värde
och sålunda säkerheten för det deruti intecknade statslånet syntes
komma att i afsevärd grad minskas genom anläggning af Borås—Alf¬
vesta jernväg, ansåge fullmäktige att, för så vidt staten genom särskildt
lån understödde detta företags utförande, detta borde ega rum under
sådana vilkor, att äfven för det äldre statslån, som Borås—Alfvesta
jernvägsaktiebolag fått öfvertaga, en fullt betryggande intecknings-
säkerhet bereddes. Lämpligast syntes vara om förhållandena kunde så
ordnas att, efter det Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolags båda jernvägar,
nemligen Borås—Alfvesta jernväg och Kinds härads jernväg, förklarats
utgöra en jernväg, staten till säkerhet för en af bolaget utfärdad skuld¬
förbindelse å sammanräknade beloppet af det eventuella nya låneunder¬
stödet och återstoden af det äldre, till Kinds härads jernvägsaktiebolag
utlemnade statslånet erliölle inteckning med första förmånsrätt i denna
jernvägsenhet. Beträffande det ifrågasatta nya låneunderstödets belopp
syntes detsamma under inga förhållanden böra sättas högre, än att det¬
samma med tillägg af det äldre statslånets återstod läge inom halfva
värdet af bolagets jernvägar, i bvilket afseende för linien Borås—Alf¬
vesta med sidospår torde upptagas anläggningskostnaden enligt fast-
stäldt kostnadsförslag och för Kinds härads jernväg det värde, som
densamma kunde anses ega efter det förstnämnda jern vägsanläggning
kommit till stånd.
Med anledning af hvad fullmäktige i riksgäldskontoret. sålunda
anfört har bolagsstyrelsen slutligen inkommit med en skrift, deruti
styrelsen, under förklarande att, derest sådant skulle för beviljande af
det sökta statslånet fordras, styrelsen vore beredd att till säkerhet för
båda statslånen medgifva inteckning uti såväl Kinds härads jernväg som
den blifvande jernvägen Borås—Alfvesta, anfört att, hvad beträffade
beloppet af det ifrågasatta nya statslånet, sammanlagda summorna af
de båda statslånen väl, om styrelsens ansökning om erhållande af ett
lån å 5 millioner kronor bifölles, skulle komma att något öfverstiga det
värde, fullmäktige ansett vara det högsta, inom hvilket, lånen borde
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
komma att ligga; att styrelsen likväl ansett, att den säkerhet, som staten
sålunda kunde erhålla för båda statslånen, måste befinnas vara fullt
betryggande, till bestyrkande hvaraf styrelsen ansåge sig böra meddela
att bolagets registrerade aktiekapital, 4,691,200 kronor, numera blifvit
till fullo inbetaldt och att styrelsen, som af bolagsstämma bemyndigats
att utsläppa ytterligare aktier intill dess kapitalet nått högst 5 millioner
kronor, på grund af redan gjorda utfästelser vore i tillfälle att, så snart
anmälan om nämnda beslut om aktiekapitalets ökning blifvit behörigen
registrerad, anskaffa ett ytterligare aktiebelopp, så att bolagets inbetalda
aktiekapital inom den närmaste tiden komme att uppgå till 4,835,000
kronor; att styrelsen icke heller misströstade att, om behof deraf skulle
yppa sig, möjligen kunna få aktiekapitalet ökadt till och med till något
öfver 5 millioner kronor; att styrelsen vidare låtit verkställa en värdering
af linien Hillared—Svenljunga, eller den del af Kinds härads jernväg,
som komme att återstå, i händelse styrelsens hos Eders Kongl. Maj:t
gjorda underdåniga ansökning om sträckans Borås—Hillared uppgående
i Borås—Alfvesta jernväg vunne nådigt bifall; att, då enligt denna
värdering värdet å berörda del af Kinds härads jernväg uppginge till
740,000 kronor, samt kostnaden för anläggningen af linien Borås—Alf¬
vesta beräknats till 9,790,000 kronor, sammanlagda värdet af linierna
Borås—Alfvesta och Hillared—Svenljunga uppginge till 10,530,000 kro¬
nor; att enligt den af fullmäktige uttalade åsigt det nya statslånet
alltså icke borde sättas högre än till halfva detta värde efter afdrag
af det nuvarande statslånets belopp, 469,279 kronor 46 öre, eller i
rundt tal 4,795,720 kronor; att, ehuru styrelsen hyste den åsigt, att den
inteckningssäkerhet, bolaget vore i tillfälle att lemna, vore fullt betryg¬
gande, äfven om det nya statslånets belopp sattes till 5 millioner kronor,
styrelsen dock hemstälde att, i händelse Eders Kongl. Maj:t icke skulle
finna skäl att aflåta proposition om beviljande åt bolaget af ett lån till
nämnda belopp, Eders Kongl. Maj:t i allt fall täcktes hos Riksdagen
föreslå beviljandet af ett statslån å åtminstone 4,795,720 kronor; samt
att med anledning af fullmäktiges omförmälda utlåtande i öfrigt sty¬
relsen ansåge sig böra upplysa, att kontrakt afslutats med entreprenör
om utförande af det redan påbörjade arbetet å bolagets jernväg å
sträckan Hillared—Alfvesta, att arbetet bedrifvits i den omfattning, att
upphörande dermed icke numera kunde ifrågakomma, att det belopp,
som, derest statslån beviljades bolaget, kunde varda behöfligt utöfver
aktiekapital och statslån, ej kunde blifva afsevärdt högt, och att styrelsen
förpligtade sig att anskaffa hvad som sålunda kunde erfordras; varande
vid skriften fogad den deri åberopade värdering af bandelen Hillared
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
—Svenljunga, utgörande ett af löjtnanten Sprinchorn för bandelen
med rullande materiel, inventarier och förråd upprättadt kostnadsför¬
slag, slutande å 740,000 kronor, å hvilket kostnadsförslag distrikts-
chefen Westerberg tecknat godkännande af deri ingående arbets- och
materialpris.
Då jag den 31 december 1897 inför Eders Kongl. Maj:t föredrog
ansökningen om koncession å ifrågavarande jernvägsanläggning, anmälde
jag samtidigt två andra ansökningar om koncession å dylika anlägg¬
ningar inom samma ort, afseende den ena jernvägsanläggning från Ref-
teled station å Halmstad—Nässjö jernväg öfver Gisslaved och Rinna
till Räflanda station å Göteborg—Borås jernväg och den andra jern¬
vägsanläggning från Räflanda öfver Rinna och Vernamo till Alfvesta.
Under den förberedande behandling, som föregick dessa ansökningars
slutliga afgörande, blef såväl inom orten som af vederbörande myndig¬
heter enhälligt vitsordadt, att en jern vägsförbindelse uti någon af dessa
rigtningar vore af behofvet påkallad. Hufvudsakliga anledningarna dertill
att jag fann mig böra tillstyrka Eders Kong]. Maj:t att, med afslag för
det dåvarande å öfriga två ansökningar, bevilja koncession å linien
Borås—Alfvesta voro, att genom denna bana icke allenast ett af hufvud-
ändamålen med jernvägsförbindelse uti ifrågavarande trakter eller åväga¬
bringandet af direkt samfärdsel tvärs öfver riket mellan vestra och
östra kusterna och mellan jernvägssystemen vid dessa kuster skulle
vinnas, utan äfven en jemförelsevis kort, billig och i tekniskt hänseende
fördelaktig trafikförbindelse med stort trafikområde och berörande ortens
vigtigaste industri- och handelscentrum, Borås, skulle åvägabringas. Att
det såväl för den allmänna samfärdseln som för den vidsträckta ort, som
af denna jernväg beröres, är af betydande vigt, att denna förbindelseled
jemväl bringas till utförande, synes mig icke kunna bestridas. Med
hänsyn vidare dels till innehållet af det utaf trafikdirektören Simonsson
afgifna yttrande och dels till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
sådant hänseende anfört, finner jag afl anledning antaga, det Borås—
Alfvesta jernvägsaktiebolag, derest låneunderstöd blifver bolaget för
jernvägens anläggning beviljadt, skall vara i stånd att fullgöra sina
skyldigheter gent emot staten såsom långifvare; och då slutligen den
enda förut i orten befintliga jernväg, som genom den nya anlägg¬
ningen skulle kunna tillskyndas förlust af trafikinkomster, blifvit af
bolaget inköpt och är afsedd att med den nya banan sammanslutas till
en jernvägsenhet, finner jag att ur de allmänna synpunkter, hvilka i
främsta rummet lära vara att taga i betraktande vid pröfning af frågan,
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
huruvida ett jernvägsföretag är förtjent af att komma i åtnjutande af
understöd i form af lån, de bästa skäl tala för sådant understöds bevil¬
jande för utförande af nu ifrågavarande anläggning.
Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret redan framhållit, lemnar emel¬
lertid den odisponerade återstoden af det anslag af 7,500,000 kronor —
som af 1896 års Riksdag stälts till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för
understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar, och hvilket
anslag för öfrigt, då arbetet å jern vägsanläggningen i fråga redan på¬
börjats, icke lärer kunnat i detta fall utan Riksdagens särskilda med¬
gifvande anlitas — icke på långt när tillgång till så stort understöd,
hvarom här är fråga.
Af nämnda anslag hafva nemligen redan till sju särskilda anlägg¬
ningar anvisats lån till sammanlagdt belopp af 5,030,000 kronor, och
på Eders Kongl. Maj:ts pröfning äro beroende ansökningar om dylika
understöd till vida högre belopp än för ändamålet återstår disponibelt.
Bland de anläggningar, som uti dessa ansökningar afses, anser jag mig
särskildt böra omnämna den af Eders Kongl. Maj:t koncessionerade
jernvägen mellan Orsa och Sveg. Anläggningskostnaden för denna
jernväg har beräknats till inemot 4 millioner kronor, och lärer denna
i flere hänseenden vigtiga jernvägsförbindelse icke kunna bringas till
utförande, derest ej statslån beviljas till belopp, motsvarande halfva
beräknade kostnaden.
Derest låneunderstöd för jern vägsanläggningen Borås—Alfvesta
skall kunna beredas, erfordras följaktligen framställning till Riksdagen
om beviljande af för ändamålet nödiga medel. Jag tvekar emellertid
icke att förorda dylik framställning.
Väl har Riksdagen, på sätt fullmäktige i riksgäldskontoret jemväl
erinrat, vid beviljande af ofvannämnda anslag å 7,500,000 kronor så¬
som ett af skälen, hvarför Riksdagen stannat vid nämnda belopp, angifvit,
att en ökning af anslaget till 10 millioner kronor, på sätt inom Riksdagen
föreslagits, antoges framkalla en alltför hastig utveckling af jern vägs¬
byggandet. Den omständigheten att Riksdagen, som för nästföregående
femårsperiod eller åren 1892—1896 för ifrågavarande ändamål anvisat
5 millioner kronor, icke ansett sig böra, genom anslagets höjande på
en gång till dribbla beloppet, uppmuntra till ett lifligare jernvägsbyg-
gande i allmänhet inom landet, än som af förhållandena i öfrigt kunde
betingas, synes mig emellertid icke gifva anledning till antagande, att
Riksdagen ej skulle kunna vara villig att i särskildt fall träda emellan
för underlättande af fullbordandet af en för det allmänna otvifvelaktigt
vigtig jernvägslinie. Riksdagens beslut om anslagets bestämmande till
llih. till Itiksd. 15'ot. 1300. / Sami. 1 Afd. 33 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
7,500,000 kronor grundades icke heller enbart på nyss angifna skäl.
Bland andra sådana anfördes äfven, att Riksdagen ansåg att, med den
rikliga penningetillgång, som för det dåvarande rådde, det vore icke
oväsentligt lättare att på enskild väg anskaffa anläggningskapital än
under den förut gångna tiden. I betraktande häraf synas mig de betyd¬
ligt förändrade penningeförhållanden, som sedan år 1896 inom landet
uppstått, icke kunna annat än gifva stöd åt en framställning till Riks¬
dagen i nu förevarande fall.
Med hänsyn till de betydande tillskott från kommuner och enskilde,
som redan för åstadkommande af ifrågavarande jernvägsauläggning
lemnats, äfvensom dertill att, såsom jag från bolaget inhemtat,
kontrakt med byggnadsentreprenör samt in- och utländska leverantörer
finnas afslutade om arbeten och leveranser till sammanlagdt belopp af
5,988,900 kronor, och att redan under år 1899 för banbyggnaden, hvarå
arbetet den 1 december nämnda år bedrefs med en arbetsstyrka af 950
man och hvaraf samma dag en sträcka af 13 kilometer funnits färdig-
terrasserad, utgifvits nära 1,400,000 kronor, synes mig nemligen tvifvel
icke kunna råda derom, att anläggningen, vare sig statslån blifver bolaget
beviljadt eller ej, kommer att bringas till fullbordande. På sätt bolags¬
styrelsen framhållit, lärer likväl anskaffandet på enskild väg af de här¬
för erforderliga lånemedel icke under nu rådande penuingeförhållanden
vara tänkbart annorledes än på vilkor, som måste blifva för bolaget
synnerligen betungande; och då dertill kommer, att anlitandet af den
inhemska penningemarknaden för upptagande af ett lån till så afsevärdt
belopp, som här är i fråga, icke skulle kunna annat än ytterligare för¬
svåra penningeställningen inom landet, finner jag kraftiga skäl jemväl
ur nu angifna synpunkt tala för statens mellankomst för beredande åt
bolaget af nödigt anläggningskapital.
I fråga om storleken af det statslån, jag sålunda anser böra bolaget
beviljas, synes mig rigtigt att, såsom fullmäktige i Riksgäldskontor t
för sådant fall föreslagit, detsamma bestämmes så, att det tillsammans
med oguldna återstoden af det för jern vägsanläggningen mellan Borås
och Svenljunga beviljade statslån kommer att motsvara hälften af sam¬
manlagda beloppen utaf den för jern vägsanläggningen mellan Borås och
Alfvesta beräknade anläggningskostnad och det värde, banan Borås—
Svenljunga kan anses ega efter tillkomsten af den förra banan, eller —
med hänsyn till det af Eders Kongl. Maj:t förut denna dag fattade
beslut i fråga om nedläggning af trafiken å bandelen mellan Borås och
Hillared — värdet af bansträckan Hillared—Svenljunga.
Emot det för jernvägsanläggningeu Borås—Alfvesta uppgjorda kost-
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
nadsförslag, slutande å 9,790,000 kronor, har jag icke funnit skäl till
anmärkning. Äfven det af bolagsstyrelsen angifna värde å bandelen
Hillared—Svenljunga, 740,000 kronor, finner jag kunna godkännas, och
tillåter jag mig såsom stöd för denna min uppfattning åberopa följande
uttalande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti dess i anledning af
frågan om sammanslutning af Borås—Alfvesta och Borås — Svenljunga-
banorna den 30 december 1899 afgifna utlåtande:
»Till utredning af frågan om sammanslagning af Kinds härads och
Borås—Alfvesta jernvägar får styrelsen meddela nedan stående tabell,
utvisande under angifna år Kinds härads jernvägs brutto- och netto¬
inkomster, med mera, hvarvid siffrorna härledts dels utur de af styrel¬
sen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag jemte dess skrift den 1
sistlidne november lemnade uppgifter, dels utur allmän svensk jern¬
vägs statisti k för 1897.
,
Kinds härads jernväg, j
1
|
Uppgifven bruttoinkomst,
deraf för åren 1893—95
enligt allmän svensk
jernvägsstatistik.
|
Nettoinkomst, beräknad
utaf bruttoinkomsten för¬
medelst den i allmän
svensk jernvägsstatistik
uppgifna utgiftsprocenten.
|
Samtliga trafikinkomster !
vid Norliden och Kråkered
i procenttal af banans
bruttoinkomst.
|
1893
|
78,000: -
|
i
cö
ce
■*—(
T-l
(M
|
_ ;
|
1894
|
81,900: -
|
23,010: —
|
—
|
1895
|
93,600: —
|
28,275: —
|
-
|
1896
|
97,090: 57
|
35,340: 97
|
2,9
|
1897
|
116,616: 05
|
56,675: 40
|
2,8
|
1898
|
132,746: 22
|
64,500: —'*
|
2,7
|
* Uträknad under det i detta fall fullt berättigade antagandet, att utgiftsprocenten varit densamma
1898 som 1897.
Jernvägens nettoinkomst har sålunda under de angifna åren tre¬
dubblats och är fortfarande i stigande, efter hvad framgår utaf offent¬
liggjorda uppgifter öfver jernvägens inkomst per dag och bankilometer,
hvilken under 1898 utgjorde kronor 9:33 men under 1899 års nio
första månader kronor 9: 66.
Af samma tabell visas, att den enda trafikintägt, som går för jern-
vägnn förlorad, derest den omlägges uti nu föreslagna linie, och hvilken
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
uteslutande representeras af hvad som influtit vid Norliden och Kråkered,
endast motsvarar omkring 3 % af jernvägens bruttoinkomst.
Enligt en af sökandebolagets styrelse föranstaltad och till Eders
Kongl. Maj:t med underdånig skrifvelse den 29 december 1899 öfver-
lemnad värdering af den del af Kinds härads jernväg, som efter banor¬
nas sammanslagning skulle återstå, nemligen bandelen Hillared—Sven-
ljunga jemte rullande materiel och förrådsbehållning, uppgår ifråga¬
varande handels värde till ett belopp af 740,000 kronor, hvilken beräk¬
ning synes styrelsen vara tillförlitlig.
Utaf hvad som här anförts torde man vara berättigad draga den
slutsats, att Kinds härads jernväg, hvars anläggningskapital numera
utgöres af det belopp, eu million kronor, för hvilket den blifvit af
Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag inköpt, äfven om den inskränkes till
delen emellan Hillared och Svenljunga, skall lemna skälig afkastning
på nämnda kapital, vare sig den förblifver en särskild jernväg Hillared—
Svenljunga eller förenas med Borås—Alfvesta jernväg till en jernvägs-
enhet, samt att den redan upparbetade trafik, som Borås—Alfvesta jern¬
väg får emottaga från Kindsbanan, sålunda skall lemna full garanti för
betäckande af annuiteterna å det samma bana beviljade statslån, hvars
oguldna återstod numera lärer uppgå till omkring 520,000 kronor.»
Då vid frånräknande af obetalda återstoden utaf det för jernvägs-
anläggningen Borås—Svenljunga beviljade statslånet, såsom bolagssty¬
relsen äfven synes hafva tagit för gifvet, endast oguldna kapitalåterstoden
torde böra tagas i beräkning, utfår jag beloppet af det nya statslån,
jag ansett mig böra förorda, enligt följande uppställning:
beräknad anläggningskostnad för banan mellan Borås
och Alfvesta ............................................................... kr. 9,790,000: —
värdet af bansträckan Hillared—Svenljunga .............. » 740,000: —
summa kr. 10,530,000: —,
hvaraf hälften utgör .......................................................... » 5,265,000: —
Afgår oguldet kapitalbelopp af statslånet till Borås—
Svenljunga jernväg............................... » 469,279:46
återstår kr. 4,795,720: 54,
till hvilket sistnämnda belopp, lämpligen afrundadt till 4,795,000 kronor,
alltså det nya statslånet synes böra bestämmas.
Emot bolagets förslag rörande tiderna för låneunderstödets ut¬
betalande, eller att detsamma skulle utgå med hälften under hvartdera
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
af åren 1901 och 1902, har jag intet att erinra. I fråga om vilkoren
i öfrigt torde böra lända till efterrättelse de bestämmelser, som blifvit
uti Riksdagens skrifvelser den 15 maj 1896 (n:r 109) och den 30 april
1897 (n:r 56) faststälda för understödjande medelst lån af enskilda
jern vägsanläggningar.
Under förutsättning att hvad jag sålunda går att föreslå vinner
bifall, torde Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolags förhållande till staten
såsom långifvare lämpligen böra ordnas sålunda att, på sätt fullmäktige
i riksgäldskontoret föreslagit, ny skuldsedel å sammanlagda beloppen
af de båda statslånen jemte inteckning med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran i hela den jern vägsenhet, som, enligt det af Eders Kongl.
Maj:t denna dag fattade beslut, kommer att bildas af jernvägssträckorna
Borås—Alfvesta och Hillared—Svenljunga, af bolaget till riksgälds¬
kontoret aflemnas.
Någon förändring i afseende å sättet och vilkoren för återbetal¬
ningen af det utaf bolaget från Kinds härads jern vägsaktiebolag öfver-
tagna statslånet skulle härvid naturligen icke ifrågakomma.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—Alfvesta jernvägs-
aktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och Alf¬
vesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under
år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens
skrifvelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Pehr Thyselius.
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Bil. A.
Anmodad uppställa en kalkyl öfver det sannolika trafikresultatet
för under anläggning varande Borås—Alfvesta jernväg, får jag härmed,
så godt sig gorå låter, söka fullgöra detta uppdrag, dervid förutskic¬
kande, att dylika beräkningar, hvilka till stor del måste baseras på mer
eller mindre godtyckliga grunder, i allmänhet icke kunna tillmätas
någon högre grad af tillförlitlighet. Då emellertid uppdraget här väl
närmast afser att få utrönt, huruvida trafiken å banan kan antagas med
säkerhet komma att. lemna tillräcklig nettobehållning för förräntning af
anläggningskostnaden, och man sålunda får inskränka sig till utredning
öfver den minimibehållning, som banans frankering under alla för¬
hållanden kan påräknas lemna, blifva vanskligheterna gifvetvis betydligt
reducerade, förutsatt att man vid kalkylens uppställande utgår från an¬
taganden, som i intet afseende kunna anses vara för sangviniska.
Att, såsom vanligen sker, söka åstadkomma en detaljerad upp¬
skattning af de antagliga trafikmängderna af olika slag mellan jern-
vägens olika stationer samt öfver banan i hela dess utsträckning och
derpå bygga' en beräkning af inkomster och utgifter, synes vara skä¬
ligen vanskligt. Vida mindre osäkert torde då vara att af känd! trafik¬
resultat vid annan jemförbar jernväg söka sluta sig till resultatet för
den ifrågavarande banan. Väljer man så för jemförelsen en sådan
jernväg, som påtagligen haft vida sämre utsigter för ett godt trafik-
resultat än den, för hvilken kalkylen uppställes, bör man med fullt fog
kunna antaga, att kalkylen åtminstone icke utvisar en fördelaktigare
ställning än den, man på goda skäl bär att förvänta.
En jernväg, som i detta afseende liksom ock i fråga om banans
byggnadssätt och utrustning kan anses fullt lämplig för jemförelsen,
är otvifvelaktigt Bergslagsbanan. Under det att Borås—Alfvesta jernväg
kommer att sammanbinda två så betydliga jernvägsknutar som Alfvesta
och Borås samt på samma gång betydligt förkorta trafikvägen mellan
östra och vestra Sverige, hvarigenom banan redan från första stund
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
har att påräkna en helt visst ganska afsevärd transitotrafik, var Berg¬
slagsbanan från början så godt som uteslutande hänvisad till den lokala
trafiken mellan sina egna stationer. Denna trafik bestämdes till sin
mäktighet hufvudsakligast af afståndet till eller från den förnämsta
export- och importplatsen, Göteborg, så att den blef störst å sträck¬
ningen närmast denna plats och aftog i den mån afståndet derifrån
ökades. Det är derför påtagligt, att Bergslagsbanan inom ett afstånd
från Göteborg, motsvarande det för Borås—Alfvesta jernväg, skulle
uppvisat ett vida fördelaktigare trafikresultat, än det i statistiken an-
gifna för banan i dess helhet. Lägger man derför till grund för trafik¬
kalk ylen för Borås—Alfvesta jernväg nettobehållningen per bankilo-
meter å Bergslagsbanan enligt statistiken för de 5 första åren af banans
trafikerande i hela dess utsträckning, bör beräkningen, enligt mitt för¬
menande, kunna anses fullt betryggande.
Enligt den officiella statistiken utgjorde ifrågavarande nettobehåll¬
ning per bankilometer:
år
|
1880 ......
|
............................... kr.
|
2,745
|
—
|
|
1881......
|
............................... »
|
3,086
|
—
|
»
|
1882 .....
|
............................... »
|
3,534
|
—
|
|
1883 ......
|
.......................... »
|
3,609
|
—
|
»
|
1884 .......
|
.......................... . »
|
3,385
|
—
|
|
|
Tillsammans kr.
|
16,359
|
—
|
eller i medeltal per år under hela 5-årsperioden kronor 3,272 per ban¬
kilometer.
Tillämpas nu denna nettobehållning på Borås—Alfvestabanan med
dess väglängd af 149 kilometer, skulle nettobehållningen i dess helhet
under ofvanstående tidsperiod komma att utgöra kr. 487,528 per år,
motsvarande 5 procent ränta å ett kapital om 9,750,000 kronor.
Att nettobehållningen emellertid kommer att undan för undan
stegras, torde man kunna taga för afgjordt. På landets banor i all¬
mänhet har, som kändt, trafiken och behållningen deraf öfver hufvud
taget varit i stigande. Så utgjorde exempelvis för den här förut an¬
förda Bergslagsbanan nettobehållningen per bankilometer för år 1889,
d. v. s. efter 10 års trafikering, kr. 4,373,61, och för sistförflutna året
ei mindre än kr. 5,103, eller i det närmaste dubbelt så mycket som för
år 1880.
Der ett motsatt förhållande egt rum, har detta i regeln fram¬
kallats af nytillkomna kommunikationslinier, som genom förkortning
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
af trafikvägarne verkat afledande för någon afsevärd del af den äldre
liniens trafik.
För Borås—Alfvesta jernvägs vidkommande torde emellertid fara
för en sådan konkurrens få anses fullständigt utesluten.
Göteborg den 9 oktober 1899.
J. D. Simonsson,
Traf! k direktör vid Bergslagernas jern vägar.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1900,
Bilaga till Kong!. Maj Ls .Varf.Preposition X"ö.'i
Klä t lss ho bunt <
O
\AN
Bast,
Tjy © "
■/Oj / / y / <nx>-i
tf >7*v*. * .:/-'*3?J0RDFALLET /'t-,JfNORSESUND BORGSTENACO
Heu^tad &£*£$,?,- SB^URTE^^f /M&torp Wmf* ]"".(t,1","° f Pennled,InVin;/ j/**"
Tv. å^äitvrO i JéOOenus FRISTAD fc /jÄftW. v «p f ^G,SEB0
^ X' C Ä-V* jjRuiO* STATION Myrek,, Ua O „„ , "----■' •..... -. f
^ • y ' O.....v fy Ifttm/X
urliaUa £ Kärrrfkra K* I
Tända
#...
BORGSTENA
Kafrdkra JK»'U \ \ä,*/. .Ul.lui/irS ( /
MOLLARYD BLI DS BERG I \ ' NABO ...' / tf
Ötnuwtoqn « ,.
... .. ■. MULLSJO i,
, ' ,*norsesund BORGSTENAcn 7>o/feW\ (f' Ni " Kyhngarrd IX--y /
x^d1±A?*^L>* ^Äs-°
/"GRENNA ^-ijT \ Lj\ ^*'u'm‘‘ 'vV'
Undrräs o Jgripenbe^ “\'\, ,
iagshoirn m Bnsarpi, I \
, _ , 'uzthi ib \Baintaa.\L
i Lt/X ^>Qr ' y\ /frinnaryd, XMvAyw
•> jHilhrm
fn munn ry,
<%
AGNESBERGII
Lerum ToUesjöj
“^gTitrg^JONSERED
PARTILLECT -.HINDÄS
W ^ ^V^ÖGOTÉBOR&
Läjlfjff/j 'flfl fly rQALMEDAL
tOX RASSBER^öSöj---- V R^AFLAMDA1
K^«f/A %A ^ V y
kLINDOME \
Släp
fANNEBERG /
/Sä filt*
ftcflingflö
Seglare/
ZfyssMi.
/ SandbadG
SAN D ÅR ^dBOHAS
tofs fors
RYDBOHOLMJ
BOLLEBYGD
VISKAFORS^
tu/rid
YRäntjeStUa
dG lilles torp . ’ 'r
Iy°
it ." i (v, . "yv
7r,mrp Tvrrrrd ö f rf)KnnylesläU /
tyCaUrrrd / JSskiktodp •■ X
MÄN ' D /Hot)HandXHin/te/iallat (
StrrnpsymT \\
1ROSENOAUA
Hit larvd.
Leken rl
r' \ !\ « I T
4 k.
idesrum 1|
^ 4C/r li.
ö- *17. r_ iWvMwr
Ydrr Norra VI v\_.
V—^7^\ HaUmgeberg
O
1ÖFVERUM
My-
k tint/1 odfiisyiJm/frX (dofta
t o V
Vardstunrfq tialulobv|
r?
ammar
) \ ^ 'SV"'X / . 0 aliwvikt;
JONJ56PING
. ,,/ HOFSLATT^j
/»///Av^rvY^vkvr/ia ^ X n.hammar/^ narnarp
SMALARD8
HUSQVARNA OX(i/t t ro
Bar/ervtL
Jflisby
i Dl-A-ntrierdsA*Ste,TAsERG
- T" TENN
JannikeO f<f/Å \cäUstad
Roppqftco /X»vill..--o Q,. . , X/
,/y JfJ/Z/t/Ä <■ rotta/lag /.
<nartJ0i: J//minorit. j JyMiilxerifd
Cy^ ^b - Mohärtfd/f N\ p
SEXDREGAcji) kö7tyjn’j/i ('■töns/ad i; , flr
Norl/yvtä/da 6-
• <
rFRITSLÄ......llloas/ö j
Hedslared
Itiintim tet
'ringestena
iw ft j jy -»-i--» » ji ij
%:j Mohärjd// "\ )| VÄeryd rRCORiRSDA^*" .
!'fältstat) jj ( jtjVmnnrd '''pBondktmpVnl °Ödr,dU(/u / //oreda ^
' Staka;;! 9-1 , W ; BRÄTTE BO RtjlP V MALMBÄCIW, ,
stat,a, O f,oh//t/.stl>n/{ 'Qi-^ o XX ........Igrimstorp
/III Stent/tiriis/m/l ^ / Ahnesäkrn cli MrUi/byt
ANEBY \ \ V\
■■••'•..........^F"\ \ yX / % ( XT V,„ r/ n fllarkxlad \ \V
stothop^ Q , .. V X\ r \\_ iJ,n'itJ,ev/ , . . ' ^ éiKårhv
{\iJtvdsnax Skänt,Olt p.t ' nU"jtaamnme/stad JE„NYOV
\j) rita,tutt V •. Jnat/s/oro // . jennyP>A'VJBSTEKVIK
/Xs i S TT-Wi X7 FAR HULT.
. ^ \ ) Södra Vti7/1 ... // /u. ”VP-öErkeb
// x- { r/ V,\ rrod"l9e - ' ankarsrum/R 5 "
f( - -----T\. p t // v\i ^ idtu/ha......... ....___. .
ormaryo _EKSJO / V f c/tn/n-da/b, \ hjorted/ XTTf Ä
VIMMERHY STy5
^SOLBERGA
pd/nras btytpfa
°tos ta red.
Korum (bi J.
Svenljunsa < Öre/ydM •
F/Mi- Jp\ / ‘ flto/tMmU); VAGGERYD
BJÖRKETORP UoUsljutttttk dr.ttr.rU/ / \/fL ,. ij SKILLIN
\ •• , . P K. y. Mossteélk ......QMissafors ,
oOjcaoävk f/F' A O/ics/jm. //Ltr\ ■•-. Jj / ••
/ tv Tor,■stor?! y Högd,,å t fe Amltjonutrp f äT\Jk^~.S ■ **
.redJT ^v,W, SjöfoT/ttJ BämrftU J* '
frillesäs JF» ;l oOanaars/d //"r//f /" (f G/eflyöjjr*£rijim~ kLefshultI
VKnnqsäler » y 9 / Väthuit * u i
■ M/öbiitt! tf Hahsyik j ö O {sJÖy*aveH
BRl>ZAHOLM ?NGATOR^ A
-r-^ ^^.g^VALLNASv *
O ^"CJ ■■ VjtV o
M A RIA N N E L U N I^C&E M A R P
fjäs hit It QgeUo /
^ LÖ^NEBERGA^
iJt f
Kräkshuit
J
Fatstrrbo i(n/k ^
blagda^T' ^otebo
Blafikahob
>TUNA
STOREBRO / <=/\v^yv)nö
Mört fors
\
%
HYENA VADERUM ,
7.1 P SUNDH0LMEH
" /Såsa/, 7
\tloscho
L iniUJJlorp
J o' O Karl Glitter/' i ,a<.r /
Deröwe tUi/n/poreä EkTSERtD/ jJ-g.J ..-x/
ÅSKLOsTE^ar jr 0 X-x°™k^gJ„rr,u.jfc. "}Burs,ryd&W,r7&
Y-iArTkh/attmartd • «^IA\ / Q ‘ \VstadjF,1/akJp
^Art^/taJ^"^ '--1
1/ ''0 uaanarr)£> ? / /
tC?jy Bo!fa lar/1 ^ullared IdatrAR^ =.""»L.sTt«A^ REFTeleo
/i>/A
y/^//y 0
yi u It torp
san dsjö K„r/x/orp
, . _ ! Vt^P/Zr v HULTSFRED
lirtiujatona I ]Q /
fyärkatytl q • I / Östrröjmn mMala . I haselsrum
/ ‘Ya,X! Xy*XiULTAGAliD Yj?.
tuansta/tJfr:xV (ABlJtkeiiu .. ------------- ♦ X .. ■ . y
U , ,/ Vriqstad / ^^Acp^myresjö y KePP^ X ~ ! dåre,/,, ^><.00 malilla sr» utdata h/cksiötor^jNtrny
IlagshtM •> ••t^tANHAsKB«^BRuSP^;M|>SB1JESJ0 ( ^^PMXpROSENTORS ^Ufthalm.
Ny,la/a £ A ffl Skep,,crst,,a jj ij -V>'F G'..^tniier,/,, ) AirFAXT MÖRLUNDA
'(A s/oCILA:f!YD| J1 • L............ A A i A? " a'^C K
horleTT' . JPrye/ed )_ v As I /,w Ös/erkarsheraA v
O P v 1 ‘
INGARYD
poker
. M/steril,i/t/b
\ Ishalt ^
J) Nygård *
j^JejriscruA
/
a
/
( y tf jet mser vd
u Lmumi/lt xJSnshiilf
BackabvT,,.. .. •... , . y \
• •■ l.Aoloflri/a \ö lärka torp \ )
■ri k
\\ \
i
ILILLSJODAL
BREDARYD KARDA g^Vn.^.O ^ ,........................ Xvfyvt/hf^ \V
.¥^^7/7/• LAM mjLT^jT... o V >> /•
............Jäv» ' /V?
! i 'S._
'VARBER&I
HkMtE
)A /■ 'U ii
«*«— , X- .«¥»s>sLr3«f*-' >^f,w A”!"" W“M-JnÄ TV/ \ .........A(&p»h* s'“bF
.....taa.A.\mJl 1“?“»*-* »A—*A-*“ A r , ....
tVAakerTJ' _. f 0Ö<X/" V 7 Jättar,latta XX J 'fti\ TM \ Qf P Toft/ o\'v / Natletaiek A •'«*«*<'*-T~
n.....' "X : / jr | Bränskärapy
Slätthög
^skm,J)rä"^ered°.
bläs Ljung by
4NGÅslv,NBEf
LISA
FALKENBERC
ESSIGEBRO
, .....»Abild
« Tdgtirp
^o^KR EA rstii/t
1> _
Lkinnareo j^t-n-d w
I . er härt/aryd B A-
•
OSGARSHAM^/
MÖCKHULT
ORSHV
BOHULT
Foq et fors /berga fjöftshutkJ^k ^0
ryningsnasK
____fe tgl fint
rA'Ao:-
, i 'l^juredfK
LANGEMALA
t u * i*imtjuaj 1 y Vi O BRAAS
' Ö JivioH^bA Vj \t>ädesiö Säfsjöströin
‘ NA
rmtarydP: J 1 ^»V.ÄV \ ^Jotyorp ... J X A,. ^horrgÅrda le,Vadda
C. 7 I / / »V \
\ NY . .
v. ■ ..Krdksauita
\ ^ HORNSO
'Kh/hatt \ V\
A
Fliseryd ■A
Mönsterås-
A
A/
v>o\
miJnh
\ 0 Frrnsjä ^
N- ,\ /
Odens/o Wy,
‘ .VA. n
c—Xil
aAsigc FROSLIDA
H*BfRf-~^£*''StÖlN6E JOHANSFORS/F 1 ,y. -N ,^--
Itättnkra Jj? Skalhake i,/ bokö
GETINGE^ /Af ,° ------A
"1'^N«ARpL ^ ‘V OSCARSSTRÖY>d\ L|DHULfr ^YI -V
Slbiitd/e § Qvittffle CPSE*NAN ^skalvinge Böjlign
\ltottn LED Of- *4'*« BVHOLMA /,
“ ao xbrearep * ra Ajtjtnrtebut
* Hållning r
klagan
l_GAFVETORP j
Fröseke j
. "........o A,
BLOMSTERMALAC
ÅLEMV
LiuiigliYj
v____X Alfvesfc
RYSSBY •/>.„y,v„V
rerntthbea
^ S .i//.»,
t
BORGHI
iMLA"
TE&NABY*
yFuruly
_ iTv ilstorn
arydI \ •
,,, (Uönf^
Kt/h v • 1
[ harpljnge
SPfeRtXNGSHOLW
BACK
\
a. niet • f>f'Sl i
! 1 .
Prest/läs
O O
Borup
INGELSTA
>r«7ÄFÄ. \ URÅS A
1IAT0RP
isi-Ä.srr-A-
UTVISANDE
OULLBRANDSTORPOS.^.^yg-^j-oALA; 6ÅRd"7" | IUiltt,J\ Jy"tit"/S MhltWUxIa fr.
.. •SKEDAUAlMED *TTlfvereli fe\ /Jk ByvaryOU (J*
9 Jöltttery Abbefkultsiy [j llornJriy jgP Pjetteryd .i-p tjjg
tronniNgeX’ , \ Hinnrryd' Tf / XX/ _ Lönashult
teldsbersä ...oMestodrd J .... „ / '-'-.P) ^/JOdiÖ nrestad
•Tv. ' _j7 (ad,Tyd
gen^vad 'Va VE inge X Tratt regi! ffg oX
.. . V. SKO GA H Y V iX / fS Kllllllllll
#>.«&*/■/< VqT” StROMSNASBRUKyiP // Y px,..
Ssi&l _ -|7 _ I | I ....... ijn (P s-\l J/J O . alshul'
aOIMTWrv/n- 7y®I^Xsb^£ii!ULi=^ thdlaevdJJJ
B0RÅS-ALFVE8TA
OCH
KINDS HÄRADS JERNVÄGAR
TonjJU"H7
A l- p.
vy n rall
VALI^
■ Båslail '
ERGA»?, V *•* - "/ 'I
pfwriqes/öT \
_ SKOTTORP 'it=öi5Ji»Wf \
*\ ■■ ,.Ö • lins.:./Vt' °
DTIMS FORS
5MARKARYD
IttiradsbärJt
Q Hil/arp
J
\XöM>eled
SNAPPAHCM „ Y—t
a-Oroutvil
.. & | Ldiaefv/t ^ s
\ IP. I
ULFOV . fl?VÄRNAMALA
''VN
TINGSR-
frihult
. _ w / \Alstefbro
»Henvik/rt X mai fräs ^ 'tv__
^ MALERAS j HAR ALDSMALA
/ Sanrthäckei
Gulf/iskruf ' v> . ^
VILKÖI^^^ / KÅREIVIOO^ / / /A\
orrefor^V 0 Kristvalla UXickebd. | ? o
,, /\ Flrrotiopp ° IrocKneby Begått,tyr y
HOFMANTORPV y / V ,'•- " öro,orna /? J AykäaoiU, It
EKESE RCA / V. " ^
/ JiBRANAHULT V. LACKEBV, , n- « ;/, N
Igiäsboda / 1 J*ffWTS,'Ror * ' •
-^o''5,"''y/,'^"N*'NpTREKANTEj:^l^,ÄCKEBERfrA/,,,,/,,,,,//
/ yORSBÖ
EMNlAÖODiyP O TIoss,im/fj/v lfa,. . , ,,u,(
Atsjöhotm Ijjtuujbyhola, P;-%y uP'ar/estddtj y.Möj
[JjBaehoda AX;7Yr51-IND*s Mor tog,^ j djtnolösa / /skogsby
Baqi/ag&X \ t w / PViektebyIt
Wj]JMörbytänÅi jtf/v/nn
vissefjerda/A^ £/Jj 7°ky/ fåStjeruisa
kaka
OLÄND
/
r KILLEBERG
RY°r
FÖRåLÖFÖo Jfjernarp-----"v /
S I O •' • \ y ILorshuUyi
a 1 Ttxtxiö .-•
Borås-Alfvesta jernväg
Kinds Härads jernväg
/P«Y-
ALINGSLÖFX »,v
qMALA^
%
£>LT-'
__ ........ J. ✓ \___XVisselUiTta f j /
JfajjiX tj/ \0.Bn,■äft Vö-rtorp yxtHhul•'"V^enimaljunJa':n,; ^s=©r========^V-'/ !
l"E 'E—x Vmbo fageAiult L 2%llsbv ÖrkenrP
FORSLOrOO ------------------ / / V ,9
✓ ..V, veruni
5vÄRSJ0ViTTSJ°
^ASLJUNGA \ IX GLIMÄKRA
’ V H AST VEDAjGLHVlfM INGE GLIMAKRA
30RKELLJUNGA BJERNUMTO 0
f Fars/orp j broby __
~Pf I SIBfMiJlT/' YfV VJEMSHÖG (J^SVÄNGSTA H0BY<
. ... . n yn. fnutslär IT5 ...N' Py.|N.^ ÄgRÄNUM
//«/yp/ eZJ' itandhy In ^/CF-w^ö&ivimeln s. ASARjuM>i
VAmnja^T/ $raZjsgäeXM K„FATJ|« _
.l/hya,,, O -8-• r%"N&E q^kyfr^';k^ANDrC^ cvuaW^,
HELSDré-^ORéj^^^iviä^ÅRiy^vfötLESHOLMS GRU^^C^fIyI
HELSINGÖR» ^
X.J
y -'liriat/sboda
^OtJjrojJudt
^Jfötte i \ o Tossjö
F ' [vild BARKA^-RAfpKiirra/jardft.. +
ÖVnGELHOLIWS ham--* *
B raman/ o yyoOntij-n
/. nll,;,l„;;/.Uf„ ,, E NGE L HOLI^
..... OtUhatfajP nedåt,s by P
llo.aii.i.vvöi—yvEGEHOLMd^ VpaLarp 1? iidcrliim,,,,
lN&tLSTF^n7VvA»j»Huv7rX V,. iX »‘Icrlpaig,,
inom/', ■ S/uUnntTs^. l5°rtE \ Jr0 LJUNGBY
■vn.kSéP' \r'drölX’tst,irJ
Viken^jurebolm JjfiJ (ja^s^arp
“y-"'*'(»_
r'sFo^/l'eE«GJ\«Y'LSTOFTA
Djliram åta ö
/ P"'W
vjV) GäddcviUsåsi QÖlffhiiU
... ,°, ITfridafors 0 /
i Korall otta- w-------. /
/ H0FM*1,6^YGP
'JmJtiL 4 *J1inf>am,iln i \ M^V(L tAlMAATDl S. %cudywto<£
0 koljé hemsjS^ utökad,it k fttebroV, \? Vt»,,. A spjuÅsbygd»-^---AK-- *
'§ vita Infinit 'y \ o \ \ c...
HÄRSJÖNVBjörke-Xx^wk Skriifle Vfog^lmara
v r^nge
HALLA Bylo
BACKABYD
NAFRAG0L1
Sortera kjffig
Cpiiltabo k
'äX TOR SÅS
HOLMS4Ö-Y. ^ oJ{„v,/mr„
\ . COoynEkärr
SlätdQxF cqnor)ra tång SJVföcktehy /
) fri berg a'!
rstad
/(dan
ledbv
/BROMSEBRO
Veu tf in
\>Kullinqc 5^ryd ^<<Ödeb)y' • ...
^upadal Xjohan^ishgsL^öps* . ~firls,,a„,iprt
ill
0 ulan ds Segerstad
spård
LBERNA
JTÖRNÅHRA
Ottenhy \
•i I (imf,
Kuygä
LESHOLMS GRuTvÄ^^/aWwv/7/ Blötttt/Sl/tl/ b I TRIDHEIVI^2 ^'N^f/ARLÖF
iitfr ^
pr»i
,tt>"
-Z2-
liQH. Stab. Lit. Aiist.Sloi.-Kli.