Kongl. Majrts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
1
KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 15 januari 1900.
Jemlik^ grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerings-
period af statsverkets inkomster.
Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för den 13 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning,
och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Maj:t’
att statsverkets inkomster för år 1901 upptagas sålunda:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
Bih. till Rikad. Prof. 1900. l-.a Sami. l:a Afd.
1
2
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Ordinarie inkomster:
Grundskatt..........................................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet
Trosspassevolansafgift.........................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter..............................................
Soldatvakansafgift...............................................................
Båtsmansvakansafgift.................................-............
Arrendemedel.......................-..............................................
Mantalspenningar................................................................
Bötesmedel.........................................................................
Kontrollstämpelmedel.................................................-........
Fyr- och båkmedel...............................-.....,.....................
Telegrafmedel...................-................................................-
Jernvägstratikmedel............................................................
Skogsmedel..........................................................................
Extra uppbörd.......................................-............................
säger 23,901,000: —
kronor
»
»
»
»
»
»
»
960.000
270.000
49.000
19.000
175.000
38.000
150.000
2,200,000
700.000
290.000
40.000
1.500.000
1.610.000
10,000,000
5,800,000
100.000
Bevillningar:
|
kronor
|
49,000,000
|
|
»
|
11,590,000
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmana och rättigheter
|
»
|
850,000
5,000,000
|
|
»
|
18,000,000
|
TTxTT+Ko+aannVpvt.illvprknin.crsafoiTt .............................-.......
|
»
|
9,000,000
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................
|
»
|
3,000,000
|
säger 96,440,000:
summa kronor 120,341,000:
Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda
protokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande
månad: ___
Transport kronor 120,341,000:
3
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 120,341,000: —
att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas:
öfverskott å statsregleringarna för år 1898 och före¬
gående år..................................................................... » 24,340,000: —
och af öfverskottet å 1899 års statsreglering............ » 3,000,000: —
samt att för statsverkets behof må till utbetalning
vid den tid under år 1901, som af Riksdagen bestäm¬
mes, af riksbankens vinst för år 1899 anvisas ............. »_2,000,000: —
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................kronor 149,681,000: —
Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:
för kongl. hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —
» » slottsstaten.......................-................................ » 123,100: —
tillsammans kronor 1,320,000: —
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Extra anslag.
Med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver tinansärenden för den
13 innevarande januari*) vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att å extra stat
under denna hufvudtitel bevilja
[1.] för yttre restaurering af Stockholms slott en femtedel af det bevil¬
jade anslaget 500,000 kronor eller........................................ kronor 100,000: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hufvudtiteln”.
4
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Vid jemförelse med 1900 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen
under denna hufvudtitel vara oförändrade.
Andra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,842,450
kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda
statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 13 innevarande må¬
nad,*) föreslå Riksdagen beträffande
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:
[1.] att, under förutsättning att särskildt afbiten
proposition med förslag till lag om straffregister varder
af Riksdagen bifallen, öka anslaget till departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli dels, enligt det i
statsrådsprotokollet intagna förslag till tilläggsstat, med
aflöning till en kanslist 2,700 kronor och dels med
förhöjning af 2,000 kronor i anslaget till amanuenser,
vikariatsersättningar, renskrifning med mera, eller såle¬
des med tillhopa................................................................ kronor 4,700: —
och alltså i 1901 års riksstat uppföra ifrågavarande
anslag, nu upptaget till 35,800 kronor, med 40,500
kronor;
samt att för åtnjutande af de i tilläggsstaten upp¬
tagna löneförmåner stadga enahanda vilkor, som äro
föreskrifna för innehafvare af löner å 1878 års af-
löningsstat;
Transport kronor 4,700: —
') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
4,700:
5
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:
„ [2.] att, för genomförande af delning af Norra
Ångermanlands domsaga i två nya domsagor, anslaget
till häradshöfdingarne under Svea hofrätt måtte ökas
med..................................................
■"o" ----------------
samt de till häradshöfdingen i Norra Ångermanlands
domsaga anslagna tjenstgöringspenningar fördelas på
sätt, åberopade statsrådsprotokoll upptager;
kommande, i händelse af bifall härtill, det i 1900
års riksstat under rubrik »Svea hofrätt med derunder
lydande justitiestat» uppförda anslag, 666,287 kronor,
att förhöjas till 670,787 kronor;
Fångvården:
[3.] att lönen höjes med 700 kronor för kamre¬
raren vid centralfängelset å Långholmen och med 500
kronor för en hvar af kamrerarne vid centralfängel¬
serna å Nya Varfvet samt i Karlskrona och Landskrona
äfvensom vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i
Norrköping eller med tillhopa 3,200 kronor, att utgå
af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll
under enahanda vilkor, som föreskrifvits för innehaf¬
vare af lön å nu gällande af Riksdagen antagna löne-
stat för tjensteman vid fångvårdsanstalterna;
[4.] att lönen för direktören vid centralfängelset
å Nya Varfvet höjes med 500 kronor och skrifvare-
arfvodet till direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norr¬
köping med 200 kronor för år, eller tillhopa 700 kro¬
nor, att af bestämda anslaget till fångars vård och
underhåll utgå under enahanda vilkor, som i punkt 3
här ofvan är sagdt;
[5.] att, i händelse under nionde hufvudtiteln gjord
framställning om direktören vid indragna centralfän¬
gelset å Norrmalm Carl Robert Wibergs öfverflyttning
på allmänna indragningsstaten bifalles, minska bestämda
Transport kronor
4,500: —
9,200: —
6
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 9,200: —
anslaget till fångars vård och underhåll med belopp,
motsvarande å nämnda anslag för denna befattning
anvisade löneförmåner, eller 3,700 kronor;
[6.] att ytterligare minska samma anslag med
den del af arfvodet till presterligt biträde vid fängel¬
serna å Långholmen, som denne varit pligtig frånträda,
derest tjenstebostad, såsom nu skett, kunnat åt honom
anvisas, eller 300 kronor;
kommande, i händelse af bifall till omförmälda
framställningar beträffande fångvården, bestämda an¬
slaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör
499,100 kronor, att uppgå till 499,000 kronor och så¬
lunda minskas med 100 kronor, samt följaktligen och
då andra förändringar i fångvårdsanslaget ej föreslås,
detta anslag i sin helhet, som nu utgör 1,695,975
kronor, att upptagas till 1,695,875 kronor och således
minskas med 100 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
I dessa har Ivongl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring. ______
Summa ökning kronor 9,200: —
Om från den sålunda föreslagna ökningen dragés
den likaledes föreslagna minskningen i anslaget till
fångvården.......................................................................... »_100: —
återstår såsom i de ordinarie anslagen föreslagen ökning kronor 9,100: —
Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt
nu gällande riksstat........................................................... kronor 3,842,450: —
Om härtill lägges ofvan angifna ökning i samma
anslag..................................................................................... »_9,100: —
så komma de ordinarie anslagen under denna hufvud-
titel att uppgå till............................................................ kronor 3,851,550: —
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
7
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartements-
ärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1901
bevilja:
[7.] för fortsatt uppehållande af lagbyråns verk¬
samhet............................................................................... kronor 25,000: —
[8.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande
och militäre ledamöter......................... » 3,250: —
[9.] för uppförande af nya hägnader vid vissa
fängelser................................................................. » 34,600: —
[10.] för uppförande af ett bostadshus åt vaktbe-
tjente vid länsfängelset i Stockholm................................ » 21,500: —
[11.] för förändrad inredning af en flygel vid
centralfängelset å Långholmen 60,000 kronor, deraf för
år 1901............................................................................... » 15,000: —
[12.] för beredande af dyrtidstillägg för år 1900
åt en del tjensteman och betjente i justitiedepartemen¬
tets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till justitie¬
departementet hörande embetsverk och kårer, förslagsvis » 108,000: —
Summa kronor 207,350: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1900 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, ut¬
faller sålunda:
1900. 1901.
ordinarie anslag 3,842,450:— 3,851,550:—således ökning kronor 9,100: —
extra » 94,700:— 207,350:— » » » 112,650: —
summa kronor 3,937,150: — 4,058,900: — således ökning kronor 121,750: —
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 629,250 kronor, vill
Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti biiagda statsråds¬
protokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 13 innevarande månad,*) föreslå,
att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå emot
nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras använ¬
dande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:
Kabinettskassans utgifter:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena................................................ kronor 24,000: —
[2.] utrikesdepartementet.......................... » 32,365: —
[3.] ministerstaten.................................... » 350,647: —
[4.] militärattachéer................................... » 8,471: —
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter.................................................. » 63,517: — 479,000: —
Konsulskassans utgifter:
[6.] utrikesdepartementet...... kronor 8,857: —
[7.J konsulsstaten .................. » 241,510: —
[8.] skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter......................... »_17,433: — 267,800: —
eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna
bestridas af inflytande konsulat- och expeditions-
afgifter...................................................................... 107,800: — 160,000: —
summa kronor 639,000: —
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... » 2,950: —
tillsammans kronor 641,950: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
9
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikes-
departementsärenden för den 13 innevarande månad finnes antecknadt, vill
Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat bevilja:
[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»...... kronor 4,500: —
[11.] till ersättning för de af statskontoret förskottsvis
bestridda kostnaderna för Sveriges deltagande i den inter-
nationela fred skonferensen i Haag.........................................T. » 15,500: —
[12.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år
åt en del tjensteman och betjente i utrikesdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag..... » 3,850: —
tillsammans kronor 23,850: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för
år 1900 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t, nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
|
1900.
|
1901.
|
|
|
ordinarie anslag..
|
.. 629,250: —
|
641,950: —
|
således ökning kronor
|
12,700: —
|
extra »
|
.. 4,500: —
|
23,850: —
|
» » »
|
19,350: —
|
summa kronor
|
633,750: —
|
665,800: -
|
således ökning kronor
|
32,050: —
|
Bill. till Riksd. Prof. 1900. Ua Sami. l:a A/d.
2
10
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1900.
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1900 års riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................. kronor 26,767,678: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar......................................... »_698,400: —
tillsammans kronor 27,461,078: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 13 innevarande januari,*) föreslå
Riksdagen beträffande
Aflöning och rekrytering m. m.:
[1.] a) att, med godkännande af det vid statsråds¬
protokollet fogade förslag till stat för Karlsborgs
artillericorps, medgifva, att denna corps må omorgani¬
seras på sätt nämnda stat utvisar, äfvensom att under
öfvergångstiden uppkommande besparingar å de till
corpsen anvisade anslagsmedel må användas till be¬
kostande af de två nya kompaniernas första uppsätt¬
ning och utrustning;
b) att staten för Vermlands fältjägarecorps måtte
på det sätt ändras, att de till korpraler, vice korp¬
raler, jägare och spel anvisade 400 nummerlöner höjas
från 65 kronor till 150 kronor, men att de nu å sta¬
ten uppförda inqvarteringspenningar måtte derur ute¬
slutas ;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
c) att medgifva, att sqvadronstrumpetarne vid Kron¬
prinsens husarregemente må i fråga om månadslön
och lega likställas med det öfriga manskapet vid rege¬
mentet, samt att aflöningsstaten för nämnda regemente
måtte i öfverensstämmelse härmed ändras;
d) att vid bifall till hvad under a), b) och c)
föreslagits, öka anslaget till aflöning och rekrytering
m. m., nu kronor 8,608,524, med................................... kronor
till kronor 8,740,181;
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons-
läkarne:
[2.] att, vid bifall till hvad under [1.] a) föreslagits,
öka förevarande anslag, nu kronor 41,911, med............ »
till kronor 43,176;
Inqvarteringskostnader:
[3.] att, vid bifall till hvad under [1.] a) föreslagits,
öka anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor
172,470, med...................................................................... »
till kronor 173,220;
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorga¬
nisation:
[4.] att ej mindre den till marinregementets qvar-
stående personal utgående aflöning samt det afskedad
personal från samma regemente enligt 1888 års Riks¬
dags beslut och nådiga brefvet den 31 maj samma år
tillkommande pensionstillägg, än äfven den auditörerne
J. M. A. Grenander och C. F. A. von Post tillkom¬
mande aflöningsfyllnad må från och med innevarande
år få utgå från anslaget till »ersättning åt vissa lön¬
tagare i följd af arméns omorganisation», i den mån
detta kan ske utan öfverskridande af anslagets i riks-
staten anvisade slutsumma, hvilken derför torde för år
1901 uppföras med oförändradt belopp;
131,657
1,265
750
Transport kronor 133,672
12 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Remontering och skoning m. m. för garnisonerade ar¬
méns hästar:
[5:] att öka anslaget till remontering och skoning
m. in. för garnisonerade arméns hästar, nu kronor
172,270, med...................................................................... »
till kronor 190,770;
Ridskolan:
[6.] att öka anslaget till ridskolan, nu kronor
30,000, med.......................................................................
till kronor 40,000;
Artillerist utskolor:
[7.] att, vid bifall till hvad under [1.] a) före¬
slagits, öka anslaget till artillerist utskolor, nu kronor
26,175, med........................................................................
till kronor 27,625;
Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta
kavalleriets vapenöfningar:
[8.] att, vid bifall till hvad under [24.] föreslås,
höja anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
och det indelta kavalleriets vapenöfningar, nu kronor
1,134,110, med...................................................................
till kronor 1,160,640;
De värnpligtiges vapenöfningar:
[9.] att, vid bifall till hvad under [24.] föreslås,
öka anslaget till de värnpligtiges vapenöfningar, nu
kronor 3,148,020, med......................................................
till kronor 3,201,080;
133,672: —
18,500: —
10,000: —
1,450: —
26,530: —
53,060: —
Transport kronor 243,212: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt ar¬
tilleriets öfningar och materiel:
[10.] att, vid bifall till hvad under [1.] a) föresla¬
gits, öka anslaget till arméns vapen, ammunition och
skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel,
nu kronor 1,430,155, med................................................. »
till kronor 1,448,475;
Mathållning vid garnisonerade armén:
[11.] att, vid bifall till hvad under [1-] a) före¬
slagits, öka anslaget till mathållning vid garnisonerade
armén, nu kronor 1,421,830, med i jemnadt tal........... »
till kronor 1,456,430;
Arméns munderingsutrustning:
[12.] att öka anslaget till arméns munderingsutrust¬
ning, nu kronor 1,946,440,
dels med...................................................................... »
dels ock, vid bifall till hvad under [1.] a) före¬
slagits, med......................................................................... »
till kronor 2,063,451;
Arméns intendentur- och sjuk vård sträng
samt
diverse intendenturbehof:
[13.] att anslagen till »arméns intendentur- och
sjukvårdsträng», nu 83,855 kronor, samt till »diverse
intendenturbehof», nu 33,323 kronor, måtte få med
hvaramkra sammanslås till ett reservationsanslag be-
nämndt »arméns diverse intendentur- och sjukvårds-
behof», samt att detta anslag måtte få med 117,178
kronor i riksstaten uppföras näst efter anslaget till
»arméns riiunderingsutrustning».
13
243,212: —
18,320: —
34,600: —
101,000: —
16,011: —
Transport kronor 413,143: —
14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1000.
Transport kronor
Armén» kasernutredning samt ved, ljus och vatten för
den garnisonerade armén:
[14.] att, vid bifall till hvad under [1.] a) före¬
slagits, höja anslaget till arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten för den garnisonerade armén, nu
kronor 213,378, med-......................................................... »
till kronor 217,446;
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:
[15.] att förevarande anslag, nu kronor 3,000,000,
måtte ökas med i rundt tal.............................................. »
till kronor 3,330,000;
Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland:
[16.] att öka anslaget till omorganisation af in¬
delta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu kronor
1,786,083,
dels med...................................................................
dels ock, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits,
med.......................................................................................
till kronor 1,819,483;
Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne
och Norrland:
[17.] att öka anslaget till fortgående vakanssätt¬
ning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu
kronor 249,000, med........................................................ »
till kronor 291,600; _
413,143: —
4,068: —
330,000: —
11,400: —
22,000: —
42,600: —
Summa kronor 823,211: —
15
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln upp¬
förda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon
förändring.
Lägges till ofvannämnda förhöjning........................ kronor 823,211: —
summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu
gällande riksstat................................................................ » 27,461,078: —
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 28,284,289: —
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 13 innevarande
januari tinnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
[18.] att ej mindre för tillfällig löneförbättring åt
underbefäl med flera å extra stat för år
1901 bevilja ett anslag af....................... kronor 301,000: —
än äfven medgifva, att från nämnda
anslag må under år 1901 till nedan
omförmälde befattningsinnehafvare utbe¬
talas tillfälliga löneförbättringar med
följande belopp och under samma vilkor
som aflöningen under de aflöningstitlar,
hvartill de, enligt hvad nedan säges,
skola utgöra tillägg, nemligen:
dels till dagaflöningen under tjenst¬
göring:
för fanjunkare, styckjunkare, rege¬
mentstrumslagare och regementstrumpe-
tare samt intendenturcorpsens förvaltare
50 öre;
för sergeanter, hautboister, stabs-, sqva-
drons- och batteritrumpetare äfvensom
Transport kronor 301,000: —
16
Kongl. Maj\ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
fältmusikanter vid Vermlands fältjägare-
corps, Gotlands infanteriregemente, Hal¬
lands bataljon, Vesternorrlands rege¬
mente och Blekinge bataljon, trumslagare
och hornblåsai’e vid Gotlands infanteri¬
regemente samt Hallands och Blekinge
bataljoner äfvensom trumpetare vid Got¬
lands artillericorps 40 öre;
för gevärshandtverkare och pistol¬
smeder vid den icke garnisonerade armén
20 öre
för korpraler vid den icke garnisone¬
rade armén 25 öre;
för vicekorpraler vid den icke garniso¬
nerade armén 40 öre;
dels till lönen för vaktmästarne vid
intendenturcorpsen 180 kronor;
dels till månadsarfvodena:
för distinktionskorpraler och l:e kon¬
staplar vid garnisonerade armén, skånska
husar- och dragonregementena samt Norr¬
lands dragonregemente 3 kronor;
för korpraler och 2:e konstaplar vid
garnisonerade armén, skånska husar- och
dragonregementena samt Norrlands dra¬
gonregemente 3 kronor; och
för vicekorpraler vid garnisonerade ar¬
mén, skånska husar- och dragonregemen¬
tena samt Norrlands dragonregemente 3
kronor;
[19.] att för tillämpning af värnpligtslagens före¬
skrifter i fråga om de värnpligtiges in¬
skrifning och redovisning in. m. på extra
stat för år 1901 bevilja ett belopp af... »
[20.j att bevilja 3,390,470 kronor till fortsatt till¬
verkning vid statens gevärsfaktori af
55,000 gevär och 5,000 karbiner samt
Transport kronor
301,000:
53,000
354,000
17
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
att af detta belopp för 1901 å extra stat
anvisa.......................................................... »
till anskaffande af 15,000 gevär och
5,000 karbiner;
[21.] att för anskaffning af ammunition för eld¬
handvapen bevilja en summa af 3,390,000
kronor samt deraf på extra stat för år
1901 anvisa ett belopp af........................ »
hvaraf 300,000 kronor afsedda för ut¬
vidgning af aminunitionsfabrikens afdel¬
ning å Karlsborg.
[22.] att för anskaffning af ny fältartillerimateriel
och ammunition bevilja 12,000,000 kro¬
nor och deraf på extra stat för år 1901
anvisa en sjettedel eller............................ »
[23i] att dels medgifva, att den till minflankerings-
batteri vid inloppet till Göteborg för år
1900 anslagna återstoden af en-per-mille-
fonden må, i den mån sådant utan hin¬
der för nämnda batteris fullbordande kan
ske, användas äfven till försänkningarne
derstädes, dels och för fortsatt stärkande
af landets fasta försvar bevilja 4,853,100
kronor samt till utgående under år 1901
deraf anvisa............................................... »
[24.] att af det utaf 1899 års Riksdag till anskaff¬
ning af lakan och handdukar åt den icke
garnisonerade armén och de värnpligtige
beviljade belopp anvisa till utgående på
extra stat under år 1901 återstående.... »
[25.] att till betäckande af kostnader för anskaf¬
fande af inventarier till kasernetablisse-
mentena för Andra Svea artillerirege¬
mente och Norrlands dragonregemente
på extra stat för år 1901 anvisa............ »
[26.] att till anskaffning af 95,000 ammunitions-
gördlar med hylsor för bajonettbalja på
Transport krono]1
354,000: —
1,116,000: —
954,000: —
2,000,000: —
2,147,500: —
209,072: —
17,550: —
6,798,122: —
Bill. (ill Rilcad. Prof. U)00. l:a Samt. hd Afd.
3
18
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
extra stat bevilja 855,000 kronor samt
för år 1901 deraf anvisa.......................... »
[27.] att för anskaffning af 65,135 meter kläde
och 8,390 meter yllefoder, att användas
såsom för truppförbanden vid mobilise¬
ring erforderligt förlag, å extra stat be¬
vilja 572,000 kronor samt till utgående
under år 1901 deraf anvisa..................... »
[28.] att till anskaffning af erforderliga, till den
personliga fältrustningen hörande be¬
klädnads-, utrednings- och remtygs- m. fl.
persedlar för såväl sjette arméfördelnin¬
gens fyra från bataljoner till regementen
genom 1892 års härordning omorgani¬
serade infanteri truppförband, som för de
genom samma härordning nyuppsatta
artilleriregementena, Karlsborgs artilleri-
corps och trängbataljonerna, på extra
stat bevilja i jemnadt tal 1,000,000 kro¬
nor samt till utgående under år 1901
deraf anvisa................................................ »
[29.] att för täckande af uppkommen brist i an¬
slaget till arméns munderingsutrustning
på extra stat bevilja 404,000 kronor
samt deraf för år 1901 anvisa................ »
[30.] att för år 1901 till reseunderstöd åt office¬
rare och intendenturtjenstemän anvisa... »
med rättighet för Kongl. Maj:t att få
under följande år använda hvad af an¬
slaget kan under året besparas;
[31.] att till skarpskytteväsendets och skjutskick¬
lighetens befrämjande på extra stat för
år 1901 bevilja......................................... »
med rättighet för Kongl. Maj:t att få
under följande år använda hvad af an¬
slaget kan under året besparas;
6,798,122: —
427,500: —
190,670: —
500,000: —
202,000: —
9,000: —
160,000: —
Transport kronor 8,287,292:
19
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
[32.] att till ökade utgifter för krigshögskolan an¬
visa ett belopp af 28,000 kronor samt
deraf på extra stat för år 1901 bevilja. »
[33.] att till uppförande af exercishus å Vester-
bottens regementes mötesplats bevilja å
extra stat för år 1901 ett belopp af------ »
[34.] att för verkställande af reparationer och än¬
dringar af tvättinrättningen vid Karlberg
anvisa å extra stat för år 1901.............. »
[35.] att, med antagande af de af Yesterås stad
gjorda erbjudanden om upplåtelse af mark
till ny mötesplats för Vestmanlands re¬
gemente m. in.,
dels medgifva,
att östra delen af den kronan till¬
höriga lägenheten Kungsängen, till
eu areal af 29.207 hektar, å en år
1897 upprättad karta utmärkt med
n:ris 1—32, måtte få till mötesplats
för nämnda regemente användas;
att den kronan tillhöriga lägenheten
K lockartorpet n:r 1 måtte, på sätt
och under vilkor kammarkollegium
föreslagit, få utbytas mot annan af
staden Vesterås lemnad mark af mot¬
svarande godhet och värde;
att mötesplatserna Salbohed och
Utnäslöt med derå befintliga, kro¬
nan tillhöriga byggnader, i den mån
dessa ej kunna till regementets nya
mötesplats förflyttas, måtte få för¬
säljas och derför inflytande belopp
användas till uppförande af de för
regementet erforderliga byggnader å
sistnämnda plats, samt
att ett belopp af 128,000 kro¬
nor måtte få för regementets för¬
flyttning till Vesterås användas af
Transport kronor
8,287,292: —
14,000: —
38,000: —
14,000: —
8,353,292: —
20
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 8,353,292: —
Vestmanlands regementes knekte-
legornedelskassa;
dels ock för bestridande af öfriga för
regementets förflyttning erforderliga kost¬
nader bevilja ett belopp af 201,000 kro¬
nor samt på extra stat för år 1901
deraf anvisa hälften eller......................... » 100,500: —
[36.] att för utförande under innevarande år af
försöksmobilisering och dermed samman¬
hängande fälttjenstöfningar vid den eller
de delar af hären, Kongl. Maj:t bestäm¬
mer, äfvensom för anställande af mön¬
string med hästar och fordon, som er¬
fordras för krigsmaktens ställande på
krigsfot, å extra stat för år 1901 bevilja » 480,000: —
[37.] att till gäldande af ett utaf statskontoret ut-
gifvet förskott på extra stat för år 1901
bevilja......................................................... » 4,719: —
[38.] att till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet den 8 i denna månad
angifna grunder, af dyrtidstillägg för
innevarande år åt en del af den personal,
som åtnjuter aflöning från fjerde hufvud-
titelns medel, å extra stat för år 1901
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af » 985,000: —
_Summa kronor 9,923,511: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1900 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Makt nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1900. 1901.
ordinarie anslag 27,461,078
extra » 6,390,372
|
— 28,284,289
— 9,923,511
|
— således ökning kronor 823,211: —
— » » » 3,533,139: —
|
summa kronor 33,851,450
|
— 38,207,800
|
— således ökning kronor 4,356,350: —
|
Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1900.
21
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant.......................................................................... ..... kronor 7,458,031: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter................... » 4Q5; _
ersättningar.................................. » 26,404: _
tillsammans kronor 7,484,840: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 13 i denna månad,*) föreslå
Riksdagen beträffande
Aflöning för flottans kårer och stater:
[1.] att godkänna stater för flottans officerskår,
för reservofficersaspiranter vid flottan, för flottans under¬
officerskår, för flottans sjömanskår, för flottans skepps¬
gossekår, för flottans mariningeniörstat, för flottans
läkarestat, för de militära befattningar vid flottan, hvil-
kas innehafvare, derest de icke åtnjuta boställe i kro¬
nans hus, erhålla inqvarteringsbidrag i penningar, samt
å dagaflöning till officerare, underofficerare och läkare
vid flottan från anslaget till aflöning för flottans kårer
och stater, af den lydelse bilagorna n:r 7—15 vid
ofvannämnda protokoll utvisa, att tillämpas i den mån
Riksdagen dertill beviljar anslag;
’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
22
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
[2.] att — med uteslutande ur riksstaten af an¬
slaget å 114,000 kronor till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län — för genomförande under år 1901 af
nyssnämnda stater för personal vid flottan, med undan¬
tag af staten för skeppsgossekåren, i den omfattning
bilagorna n:r 16—23 vid samma protokoll utvisa, i
riksstaten för år 1901 höja anslaget till aflöning för
flottans kårer och stater från 1,773,452 kronor till
2,544,482 kronor, eller med............................................. kronor
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:
[3.] att i riksstaten för år 1901 höja reservations¬
anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse¬
kårerna från 286,550 kronor till 323,060 kronor, eller
med...................................................................................... »
Naturaunderhåll:
[4.] att i riksstaten för år 1901 höja förslags¬
anslaget till naturaunderhåll från 419,870 kronor till
492,470 kronor, eller med................................................
Flottans nybyggnad och underhåll:
[5.] att i riksstaten för år 1901 höja anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll från 1,300,000 kro¬
nor till 1,725,000 kronor, eller med...............................
Skeppsgosseskolan:
[6.] att dels, med godkännande af ny stat för
skeppsgosseskolan af den lydelse bilagan n:r 26 vid
förutnämnda protokoll utvisar, i riksstaten för år 1901
höja anslaget till skeppsgosseskolan från 8,780 kronor
till 9,980 kronor, eller med.....................................-.......
771,030: —
36,510: —
72,600: —
425,000: —
1,200: —
Transport kronor 1,306,340: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
dels ock medgifva, att den nya staten må tillämpas
jemväl på de nuvarande skollärarne;
kommande vid bifall härtill anslaget till under¬
visningsverken att i sin helhet höjas från 50,920 kro¬
nor till 52,120 kronor;
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lif¬
räddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af
titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,500,000
kronor, och följaktligen, med inberäkning af deri in¬
gående friheter och ersättningar 409 kronor, utföras
med 1,500,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika
förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel
uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills
få användas för de med anslaget afsedda ändamål;
Undervisningsanstalter för sjöfart:
[8.] att dels, med godkännande af förändrad stat
för navigationsskolorna i riket af den lydelse bilagan n:r
27 vid ofvanberörda protokoll utvisar, i riksstaten för år
1901 höja anslaget till undervisningsanstalter för sjö¬
fart från 86,150 kronor till 101,300 kronor, eller med »
dock under vilkor, att den föreslagna höjningen i an¬
slaget, i hvad den föranledes af inrättande af maskinist-
afdelning vid navigationsskolan i Hernösand, må utgå
endast om nämnda stad förbinder sig att upplåta och
för framtiden underhålla tjenlig lokal äfven för maski-
nistafdelning vid sagda skola, dels ock medgifva, att
den nya staten må tillämpas jemväl å nuvarande
tjensteinnehafvare vid navigationsskolorna;
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:
[9.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
1,306,340
15,150
Transport kronor 1,321,490
24
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 1,321,490: —
m. in., nu utgörande 47,019 kronor, må höjas till
47,084 kronor, eller med.............. » 65: —
Summa kronor 1,321,555: —
Om härifrån afdrages det till uteslutning ur riks-
staten föreslagna anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län............ » 114,000: —
blifver den föreslagna höjningen på det hela å de ordi¬
narie anslagen................. kronor 1,207,555: —
Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtitelns
ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ............ » 7,484,840: —
skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till......................................... kronor 8,692,395: —
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 13 innevarande
januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
[10.] att af det anslag å 13,200,000 kronor, som
af 1899 års Riksdag beviljades till anskaffning af ny
krigsfartygsmateriel, anvisa på extra stat för år 1901
återstående........................................................................ kronor 7,823,500: —
[11.] att af det till försättande i fullt tidsenligt
skick af l:a kl. pansarbåtarna Svea, Göta och Thule
beviljade anslag å 5,920,000 kronor anvisa på extra
stat för år 1901 återstående............................................. » 2,420,000: —
[12.] att till ändring af 2:a kl. pansarbåtarna
Thordön och Tirfing bevilja ett anslag af 660,000 kro¬
nor och deraf på extra stat för år 1901 anvisa........... » 100,000: —
[13.] att till ammunition för stridsfartyg^! anvisa
på extra stat för år 1901 återstoden af det utaf 1899
års Riksdag derför beviljade anslag med...................... » 315,000: —
Transport kronor 10,658,500: —
25
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket IDOG.
Transport kronor 10,658,500: —
[14.] att till anskaffning af torpeder anvisa på
extra stat för år 1901 återstoden af det utaf 1899 års
Riksdag derför beviljade anslag med 91,900 kronor,
äfvensom till försöksskjutning med torpeder bevilja
5,000 kronor, och således för anskaffning af torpeder
m. m. å extra stat för år 1901 uppföra sammanlagdt » 96,900: —
[15.] att på extra stat för år 1901 bevilja till
skjutförsök........................................................................... » 15,000: —
[16.] att till bestyckning af befästningarna vid
Carlskrona och batterierna vid Fårösund bevilja ett an¬
slag af 1,146,900 kronor och deraf på extra stat för
år 1901 anvisa................. » 852,500: —
Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på extra
stat för år 1901 bevilja till
[17.] minväsendet..................................................— » 200,000: —
[18.] anläggning af ett pumpverk för den nya
dockan i Carlskrona............. » 85,000: —
[19.] anläggning af en koldepot, beredande af
ökadt utrymme för kol å flottans varf i Carlskrona
samt uppköp af Waleska kol............................................ » 628,145: —
[20.] anordnande af minförsvar vid inloppet till
Göteborg ....................................................................... » 730,000: —
[21.] tillfällig löneförbättring åt underbefäl vid
Carlskrona artillerikår............. » 6,200: —
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riks¬
dagen att medgifva, att från sistnämnda anslag må
under år 1901 till nedannämnda befattningshafvare vid
sagda artillerikår utbetalas tillfälliga löneförbättringar
med följande belopp och under samma vilkor som af-
löningen under de aflöningstitlar, hvartill de, enligt
hvad nedan sägs, skola utgöra tillägg, nemligen:
till dagaflöningen under tjenstgöring för styck¬
junkare 50 öre och för sergeanter 20 öre samt
till månadsarfvodena för l:e konstaplar, 2:e kon¬
staplar och l:a kl. artillerister 3 kronor;
[22.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan » 1,860: —
Transport kronor 13,274,105: —
Bill. till Riksd. Prot. 1900. l:a Sand. 1:a Afd.
26
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1900.
Transport kronor 13,274,105: —
[23.] beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden den 8 i denna månad
angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år
åt en del tjensteman och betjente i sjöförsvarsdeparte¬
mentets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till
sjöförsvarsdepartementet hörande embetsverk, kårer och
stater, såsom förslagsanslag............................................... » 198,000: —
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen
[24.] att medgifva, att dyrtidstillägg, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 8 i
denna månad beträffande dyrtidstillägg för vissa statens
tjensteman och betjente angifna grunder, må för år
1900 utgå till tjensteman och vaktmästare vid flottans
pensionskassa.
tillsammans kronor 13,472,105: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1900 års riks¬
stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1900. 1901.
ordinarie anslag 7,484,840: — 8,692,395: — således ökning kronor 1,207,555: —
extra » 13,134,760:— 13,472,105:— » » » 337,345: —
summa kronor 20,619,600: — 22,164,500: — således ökning kronor 1,544,900: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
27
Sjette hufvud titeln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 5,817,939: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter........................................................................ » 7,730: —
ersättningar................................................................ » 6,231: —
tillsammans kronor 5,831,900: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver civilärenden den 13 innevarande månad, *) föreslå be¬
träffande
Kommerskollegium:
[1.] att Riksdagen må medgifva,
dels att i den för kommerskollegium faststälda
stat uppföres aflöning för ytterligare en aktuarie å den
statistiska afdelningen med lön af 1,800 kronor, som
efter 5 år kan höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspennin-
gar 1,200 kronor;
dels ock att det i staten för kommerskollegium
upptagna anslag å 17,500 kronor till »juridiskt biträde,
amanuenser och andra extra biträden, graf kar tekonto¬
ret, vikariatsersättningar, renskrifning in. m.» förhöjes
med 4,400 kronor eller till 21,900 kronor;
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette llllfvildtitclll”.
28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln
»kommerskollegium» att höjas med................................. kronor
eller från 64,600 kronor till 72,000 kronor;
Öfverståthållareembetet:
[2.] att Riksdagen må medgifva, att det under
denna anslagstitel uppförda ordinarie anslag å 12,200
kronor till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stock¬
holm må höjas med.............................-...............-...........
eller till 16,000 kronor;
kommande, i händelse af bifall härtill, hela anslags¬
titeln att höjas från 87,422 kronor till 91,222 kronor;
Landsstaterna i länen:
[3.] att Riksdagen må medgifva, att länsnotarierne
och länsbokhållarne i Jemtlands och Norrbottens län
må hvar för sig uppbära i lön 1,500 kronor och i
tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, tillsammans 2,500
kronor, samt efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
ett ålderstillägg till lönen å 500 kronor, äfvensom att
landträntmästaren i Norrbottens län må erhålla lön
2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300. kronor,
tillsammans 3,800 kronor, jemte ålderstillägg till lönen
till belopp af 500 kronor efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring;
[4.] att anslaget till landsstaterna i länen må, med
anledning af ett boställes indragning, höjas med 800
kronor;
kommande, i händelse af bifall till hvad i dessa
båda punkter föreslagits, anslaget till »landsstaterna i
länen (deraf 120,000 kronor reservationsanslag)» att höjas
från 2,702,441 kronor till 2,705,541 kronor eller med »
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
[5.] att reservationsanslaget till expenser för all¬
männa arbeten må höjas från 30,000 kronor till 35,000
kronor eller med................................................................ *
7,400:
3,800:
3,100:
5,000:
Transport kronor
19,300:
29
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport, kronor
kommande, i händelse af bifall härtill, anslags-
titeln väg- och vattenbyggnadsstaten med följande än¬
drade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf
två särskilda reservationsanslag, till expenser för all¬
männa arbeten och till vägundersökningar, hvartdera
å 35,000 kronor)» att höjas från 150,000 kronor till
155,000 kronor eller med 5,000 kronor;
Skiften och afvittringar:
[6.] att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp,
hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1901 för
afvittringslandtinätarne i Vesterbottens och Norrbottens
län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,
som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för
dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodes-
förhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år
1901 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norr¬
bottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en
tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna be¬
lopp;
Statens jernvägstrafik:
[7.] att Riksdagen må medgifva, att i staten öfver
fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar må
uppföras arfvoden till följande nya tjensteman, nemligen
inom styrelsen: två byrådirektörer och en byråinge-
niör, samt vid distrikten: två baningeniörer;
Patent- och Registreringsverket:
[8.] att Riksdagen, med godkännande för år 1901
af samma utgiftsstat för patent- och registreringsverket,
som faststälts för år 1900, må medgifva,
att afgifterna för patent samt för registrering af
varumärken äfvensom af mönster och modeller må an¬
vändas till bestridande af de utgifter, hvilka- i enlighet,
Transport kronor
19,300: —
19,300: —
30
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 19,300: —
med den godkända utgiftsstaten för patent- och regi¬
streringsverket betingas af tillämpning ej mindre under
år 1901 af förordningen angående patent och lagen
om skydd för varumärken, än äfven under åren 1900
och 1901 af lagen om skydd för vissa mönster och
modeller; samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag och
föreningar för ekonomisk verksamhet och för andi’a
uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren äfven¬
som för anmälanden till handelsregistren må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlig¬
het med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning
under år 1901 af lagen om aktiebolag, lagen om
aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om
registrering af bankaktiebolag, eller ock af Kongl.
Maj:t finnas betingade af tillämpning under år 1901
af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, lagen om handelsregister, firma och pro-
kura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sist¬
nämnda lag samt lagen om handelsbolag och enkla
bolag;
Arbetareförsäkringen:
[9.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t
må ega för år 1901 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjuk¬
kassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels
till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda
vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1899
(n:r 65) äro angifna, dels ock till utarbetande och
offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg
af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.__
Summa ökning kronor 19,300: —
Om till förestående ökning lägges de ordinarie an¬
slagens nuvarande slutsumma............................................ »_5,831,900: —
komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 5,851,200: —
Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1900.
31
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver civilärenden för den 13 innevarande januari,
[10.] att under denna hufvudtitel må å extra stat
beviljas till handhafvande af kontroll å
försäkringsanstalterna................................. kronor ■ 4,500:
[11.] att för arbetsstatistiska undersökningar må
beviljas ett anslag af 20,000 kronor och
deraf på extra stat för år 1901 anvisas
ett belopp af............................................... » 10,000:
att under ifrågavarande hufvudtitel må
vidare å extra stat beviljas till:
[12.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 15,000: —
[13.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på
landet............................. » 95,000:
[14.] ersättning för juridiskt biträde åt de sven¬
ska lapparne i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän äfvensom ordningsmän
inom lappbyarne............................—......... » 17,500:
[15.] undersökningar af mindre hamnar och far¬
leder in. m.................................................- » 10,000:
[16.] att för undersökning m. m. af åtskilliga
uppgifna kanal- och segelleder i mel¬
lersta Sverige må beviljas ett anslag af
173,000 kronor och deraf på extra stat
för år 1901 anvisas ett belopp af............ » 44,000:
att under ifrågavarande hufvudtitel må
vidare å extra stat beviljas till:
[17.] bestridande af statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar, såsom förslagsanslag.... » 50,000: —
[18.] aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna
landtbruksinstitut........................................ » 31,000:
[19.] uppehållande af undervisningen vid mejeri-
institutet vid Alnarp..........—................... »_8,000: —
Transport kronor 285,000:
32
Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1000.
Transport kronor
[20.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten........................ »
[21.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner in. m_____ »
[22.] bidrag till underhåll af åtta kemiska statio¬
ner för jordbrukets och näringarnas be¬
hof........................................ »
[23.] bidrag till underhåll af en för öfre Norrland
afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom
Norrbottens län.................. »
[24.] understöd åt frökontrollanstalter................ »
[25.] utbildande af eu elev i boskapsskötsel och
mejerihushållning................... »
[26.] understöd åt svenska mosskulturföreningen »
[27.] att Riksdagen må
dels medgifva att för tjensteman vid
Sveriges geologiska undersökning, som
hädanefter antages eller redan är anstäld
vid undersökningen med aflöning i lägsta
lönegraden, aflöningen bestämmes till
3,000 kronor, och att denna aflöning
må efter innehafvares af sådan beställ¬
ning väl vitsordade tjenstgöring under
en tid af fem år, räknade från och med
året näst efter det, då han antagits, ökas
med 500 kronor och således årligen utgå
med 3,500 kronor, vidare efter fem års
enahanda tjenstgöring höjas till 4,000
kronor och slutligen efter fem års sådan
tjenstgöring ökas med 500 kronor samt
således från och med sextonde tjensteåret
utgå med 4,500 kronor årligen,
dels ock för de geologiska undersök¬
ningarna bevilja ett extra anslag för år
1901 till belopp af..................................... »
att under ifrågavarande hufvudtitel må
vidare å extra stat beviljas till:
Transport kronor
285,000: —
7,500: —
12,500: —
31,000: —
6,250: —
10,000: —
1,000: —
15,000: —
96,000: —
464,250: —
Kong1. Maj:ts nåd. ■grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
[28.] anställande af en andre instruktör i husslöjd
och personligt ålderstillägg till andre in¬
struktören Jonas Wallander...................... »
[29.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås och till aflönande af en andre lä¬
rare vid samma skola................................ »
[30.] understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
Frans Schartaus praktiska handelsinstitut
i Stockholm................................................. »
[31.] befrämjande af afsättning i främmande länder
af alster af svensk industri och svenska
näringar....................................................... »
[32.] handelsstipendier............................................. »
[33.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............. »
[34.] stationerande af ett armeradt ångfartyg vid
rikets kuster för åstadkommande af ord¬
ning och skydd vid fiskets bedrifvande »
[35.] anordnande af fabriksinspektion.................... »
[36.] ersättning till sjömanshusen.......................... »
[37.] förekommande och hämmande af tuberkel-
sjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för
Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp
under innevarande år af tillgängliga me¬
del förskjuta 25,000 kronor...................... »
[38.] ersättning för åtskilliga af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter..................... »
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
[39.] att, i afbidan på omreglering af konsulat-
afgifterna, för att till svenska fartygs-
rederier må kunna, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt
meddela, återbetalas fyra femtedelar af
hvad under samma år kan komma att
utgifvas såsom konsulatafgifter för rede¬
rierna tillhöriga fartyg, på extra stat för
år 1901 anvisa ett förslagsanslag å........ »
[40.] att för år 1901 anvisa å riksstatens sjette
hufvudtitel, till utförande af nya bygg-
Transport kronor
33
464,250: —
3,000: —
4,800: —
20,000: —
15,000: —
20,000: —
14,000: —
25,000: —
33,000: —
30,000: —
100,000: —
124,850: —
175,000: -
1,028,900: —
Bill. till Riked. Prof. 1900. l:n Sami. l:a Afd.
34
Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 7, om statsverket 1900.
Transport kronor
nader och anläggningar vid statens järn¬
vägstrafik, med rätt för Kongl. Maj:t att
låta utaf detta belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel ut¬
anordna 1,254,400 kronor,........................ »
[41.] att för år 1901 anvisa å riksstatens sjette
hufvudtitel, för utläggning af ytterligare
ett jernvägsspår mellan Huddinge och
Tumba jern vägsstationer, med rätt för
Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp
förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 300,000
kronor,......................................................... »
[42.] att för år 1901, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jern-
vägar, anvisa å riksstaten utom hufvud-
titlarne 5,000,000 kronor; *)
[43.] att till fullbordande af statsbanan från
Boden till Ytter-Morjärv för år 1901
bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarne
ett anslag af 771,000 kronor; *)
[44.] att till fortsättning af statsbanan mellan
Gellivare och riksgränsen för år 1901
anvisa 10,100,000 kronor, med rätt för
Kongl. Maj:t att låta utaf detta be¬
lopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 3,600,000
kronor; **)
[45.] att, till fortsättning af statsbanan från Göte¬
borg till Skee, för år 1901 anvisa 2,000,000
kronor; **)
[46.] att till statsbanan mellan Krylbo och Örebro
för år 1901 anvisa:
för kompletteringsarbeten å bandelen
Krylbo—Frövi........... kronor 1,670,000: —__
Transport kronor 1,670,000: — kronor
1,028,900: —
3,225,000: —
900,000: —
5,153,900: —
*) Se vidare här nedan pag. 73.
**) Se vidare här nedan pag. 78.
35
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 1,670,000: — kronor
för vexel- och säker¬
hetsanordningar vid sta¬
tioner och mötesplatser » 117,000: —
eller tillsammans kronor 1,787,000: —
med rätt för Kongl. Maj:t att låta för¬
skottsvis under innevarande år af till¬
gängliga, medel utanordna detta belopp;*)
[47.] att af det till bestridande af kostnaderna
för upprensning å uppgifna platser af
inomskärsfarled mellan Marstrand och
Lysekil samt mellan Hunnebostrand och
Fjellbacka beviljade anslag å 404,440
kronor på extra stat för år 1901 anvisa
återstående erforderliga beloppet.............. »
[48.] att, under förbehåll att det i statsrådsproto¬
kollet angifna, af stadsfullmäktige i Kal¬
mar gjorda åtagande behörigen fullgöres,
till bestridande af kostnaderna för ut¬
vidgning af segelrännan genom Kalmar
sund från 60 till 80 meters bottenbredd
på extra stat för år 1901 anvisa ett be¬
lopp af......................................................... »
Vidare föreslår Kongl. Magt, att under ifråga¬
varande hufvudtitel må ytterligare å extra stat för år
1901 beviljas till:
[49.] bidrag för anläggning af nya samt förbätt¬
ring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar .......................... »
[50.] understödjande af brobyggnader och, före¬
trädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder............ »
[51.] understödjande, medelst anslag utan åter-
betalningsskyldighet, af sådana myrutdik-
ningar och vattenaftappningar, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd,.......................... »
Transport kronor
5,153,900: —
31,000: —
80,000: —
1,000,000: —
300,000: —
400,000: —
6,964,900: —
') Se vidare här nedan pag. 78.
36
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverlcet 1900.
Transport kronor 6,964,900: —
hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i
afseende å de tre sistnämnda anslagen må
gälla de vilkor och bestämmelser, som i
statsrådsprotokollet omförmälas.
Vidare anmärkes här:
[52.] att, enligt 1898 års Riksdags beslut, skola
till odlingslånefonden under år 1901 af
riksgäldskontor, i mån af behof, öfver-
lemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter
å odlingslån kan erfordras till fyllande
af högst 1,000,000 kronor; samt
[53.] att, enligt 1896 års Riksdags beslut, blifvit
för år 1901 beviljade till understödjande
medelst lån af enskilda jernvägsanlägg-
ningar 1,500,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen
[54.] att till beredande, i enlighet med de 4 stats¬
rådsprotokollet den 8 i denna månad an-
gifna grunder, af dyrtidstillägg för inne¬
varande år åt en del tjensteman och be¬
tjente i civildepartementets afdelning af
Kongl. Maj:ts kansli samt till civildeparte¬
mentet hörande embetsverk och kårer å
extra stat för år 1901 anvisa såsom för¬
slagsanslag ett belopp af.......................... » 1,654,000: —
tillsammans kronor 8,618,900: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1900 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1900. 1901.
ordinarie anslag 5,831,900
extra anslag 6,131,900
|
— 5,851,200
— 8,618,900
|
— således ökning kronor 19,300
— » »i » 2,487,000
|
—
|
summa kronor 11,963,800
|
— 14,470,100
|
— således ökning kronor 2,506,300
|
—
|
Kongl. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
37
Sjunde hufvudtiteln.
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 20,747,860: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter................................................. »_30: —
tillsammans kronor 20,747,890: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande månad,*) föreslå
beträffande
Postverket:
[1.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
statsrådsprotokollet för den 13 innevarande januari till¬
styrkta ändringar i postverkets stater, må för år 1901
bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till
10,755,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvar¬
igenom anslaget till postverket skulle ökas med........... kronor 450,000: —
Och föreslår derjemte Kongl. Maj:t Riksdagen att
medgifva, att, i enlighet med de grunder, som på
generalpoststyrelsens förslag varda af Kongl. Maj:t
fastställa, må från och med innevarande år tills vidare
af anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision utgå
full godtgörelse till de postförvaltare, kontrollörer och
postexpeditörer, hvilkas inkomst af uppbörds- och fri-
märkesprovisionen minskas, i följd deraf att från inne¬
varande års ingång nya postexpeditörsbefattningar till¬
kommit;
Transport kronor 450,000: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.
38 Kongl. May.ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Telegrafverket:
[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
ofvannämnda protokoll öfver finansärenden tillstyrkta
ändringar i telegrafverkets stater, må, under Kongl.
Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra
de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,
såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegraf¬
medlen, till telegrafverket för år 1901 anvisa enahanda
belopp, 1,610,000 kronor, hvartill inkomsterna af tele¬
grafmedlen beräknats, samt tillika medgifva, att det
öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå, må af
Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets och telefon-
väsendets tidsenliga utveckling och förbättring; blif¬
vande härigenom anslagets slutsumma i riksstaten ökad
med....................................................................................... »
Tullverket:
[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
förut omförmälda protokoll öfver finansärenden till¬
styrkta ändringar i tullverkets stater, må för år 1901
bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,982,200 kronor, att
såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen, hvarvid
uppstår en ökning i anslagets nuvarande belopp af...... »
Och föreslår derjemte Kongl. Maj:t Riksdagen att
medgifva, att ej mindre det belopp af 129,489 kronor
11 öre, som jemlikt nådigt bref den 10 november 1899
blifvit af generaltullstyrelsen under samma år för¬
skottsvis utbetaldt till aflöning åt extra biträden vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevak¬
ningen samt till 1900 års räkenskaper balanseradt, än
äfven det belopp, som, i den mån aflöning till erforder¬
liga extra biträden vid lokaltul Iförvaltningen samt kust-
och gränsbevakningen skulle visa sig icke kunna utgå
af det å lokalförvaltningens stat för innevarande år
Transport kronor
450,000: —
100,000: —
178,000: —
728,000: —
39
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
uppförda anslag till vikariatsersättning, extra biträden
m. m. samt under året uppkommande besparingar å
den ordinarie aflöningsstaten, kan komma att högst
med 200,000 kronor, efter Kongl. Maj:ts bemyndigande,
af generaltullstyrelsen under samma år för nyssberörda
ändamål förskjutas, må af tullmedlen för år 1900
godtgöras;
Skogsväsendet:
[4.] att Riksdagen må
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra
ytterligare 1 öfverjägmästare och 15 jägmästare med
de för dem i statsrådsprotokollet angifna aflöningsför-
måner samt 97 kronojägare äfvensom höja jägmästarens
i Arjepluog tjenstgöringspenningar med 200 kronor;
dels medgifva, att kronojägares tjenstgöringspen¬
ningar må utgå för kronojägare i de sex norra länen
äfvensom i Vermland med 600 kronor samt för krono¬
jägare i öfriga delar af riket med 500 kronor;
dels för nu nämnda ändamål höja det bestämda
anslaget för skogsstaten från dess nuvarande belopp,
451,408 kronor, med 287,100 kronor till 738,508
kronor;
dels, med godkännande af den ändring i skogs¬
institutets stat, att anslaget till expenser ökas till 5,000
kronor och anslaget till de praktiska öfningarna till
8,000 kronor, höja anslaget för statens skogslärovei'k,
nu 50,500 kronor, med 4,500 kronor till 55,000 kronor;
dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i all¬
mänhet från nuvarande beloppet, 1,010,892 kronor,
med 489,100 kronor till 1,499,992 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet erhåller följande
uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten.... kronor 738,508: —
» statens skogs-
läroverk...... » 55,000: — kronor 793,508: —_
Transport kronor 793,508:— kronor
728,000: —
728,000: -
40
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 793,508: — kronor
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt skogsstaten och
skogsinstitutets lärarepersonal » 84,400: —
reservationsanslag:
» enskilda skogs-
undervisnin-
gen...............kronor 4,800: —
* kronoskogarnes
förvaltning och
befrämjande af
skogsväsendet i
allmänhet........ » 1,499,992:— » 1,504,792: —
Summa kronor 2,382,700: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet
i dess helhet skulle ökas med....................................... »
dels ock medgifva, att till bestridande af de kost¬
nader för kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, till hvilka det för år 1900
för berörda ändamål anvisade reservationsanslag icke
lemnar tillgång, må, efter Kongl. Maj:ts bemyndigande,
af domänstyrelsen under år 1900 förskjutas ett belopp
af högst 135,000 kronor, att af samma års skogsinedel
ersättas;
Till belöningar för rofdjurs (lödande:
[5.] att af det under sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till belöningar för rofdjurs dödande må,
enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna
godt meddela, användas ett årligt belopp af högst 5,000
kronor såsom bidrag till belöningar för dödande af
sjelar, under vilkor att statsbidraget icke må utgå med
högre belopp, än som motsvarar hvad vederbörande
hushållningssällskap eller landsting, hvart för sig eller
i förening, utbetalat såsom belöningar för inom området
dödade sjelar, och ej i någon händelse med mer än 3
kronor för hvarje dödad sjel.
728,000: —
780,700: —
Transport kronor 1,508,700: —
41
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 1,508.700: —
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln upp- ,
förda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon
förändring. ____
Summa kronor 1,508,700: —
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat................................... » 20,747,890: —
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 22,256,590: —
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver finansärenden för den 13 innevarande januari, att under denna hufvud-
titel må å extra stat beviljas till
[6.] arfvode för en assistent å finansdepartementets
bankbyrå............................................................................. kronor 5,000: —
[7.] ordnande och registrerande af vissa hand¬
lingar i kammararkivet af förut beviljadt anslag å
15,000 kronor återstående beloppet................................. » 5,000: —
[8.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 211,911: —
[9.] dels arfvoden åt adjungerade
kammarrättsråd...................................... kronor 12,800: —
dels ock arfvoden åt amanuenser
samt extra biträden, flitpenningar och
renskrifningskostnad............................. » 8,300: — » 21,100: —
[10.] dels utförande af de redan
beslutade telefonledningarna Stock¬
holm—Malmö, Svinesund—Malmö och
Haparanda—Pajala, utöfver förut der¬
till anslagna belopp, ytterligare.......kronor 267,500: —
Transport kronor 267,500:— kronor 243,011: —
Bih. till Riksd. Prof. 1900. l:a Sami. l:a Afd. G
42
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 267,500:— kronor
dels ock anordnande af två nya
telefonledningar mellan Malmö och
Hildesborg............................................. » ' 70,000: — »
[11.] anläggning af vissa telefonledningar af förut
dertill beviljadt anslag å 2,994,000 kronor................... »
[12.] Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att medgifva,
att det öfverskott af 5,357 kronor 64 öre, som upp¬
stått å det af Riksdagen på extra stat för år 1898 för
anordnande af en telegrafförbindelse mellan Gotland
och Dalarö öfver Gotska Sandön och Hufvudskål- be¬
viljade anslag å 176,000 kronor, må användas till be¬
stridande af kostnaden för berörda telegrafförbindelses
utsträckande från Dalarö till Stockholm.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra
stat bevilja till
[13.] förstärkning af arbetskrafterna vid tull¬
verket................................................................................... x
[14.] underhåll och reparationer af publika bygg¬
nader ..................................................................................
[15.] yttre restaurering af Örebro slott en tionde¬
del af det beviljade anslaget, 44,000 kronor, att utgå
under i statsrådsprotokollet angifvet vilkor med........... »
[16.] uppförande af ny flygelbyggnad vid läns¬
residenset i Kalmar............................................................ »
[17.] arfvoden åt amanuenser och extra biträden
å domänstyrelsens skogsafdelning..................................... »
[18.] aflöning åt domänintendenter och uppe¬
hållande af domängöromålen hos länsstyrelserna........... »
[19.] resekostnader vid domänförvaltningen, för¬
slagsvis................................................................................ »
[20.] afdikningar å kronans skogar i de norr¬
ländska länen samt i Kopparbergs län............................ »
[21.] reglering af flottleder i Norrbottens och
Kopparbergs län.............................................................»
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår
Riksdagen att medgifva, att de afgifter, som läg¬
gas å flottningen, må för enahanda ändamål dispo¬
neras; _
243,011: —
337,500: —
1,000,000: —
228,400: —
50,000: —
4,400: —
89,000: —
10,100: —
43,200: —
40,585: —
150,000: —
100,000: —
Transport kronor 2,296,196: —
43
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 2,296,196: —
[22.] skogsodlingens befrämjande ............................ » 50,000: —
[23.] inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark................................. » 1,500,000: —
[24.] gäldande af årspremie för brandförsäkring
af operabyggnaden i Stockholm..................................... » 18,314: —
[25.] beredande, i enlighet med de i statsrådspro¬
tokollet den 8 i denna månad angifna grunder, af dyr-
tidstillägg för innevarande år åt en de! tjensteman och
betjente i finansdepartementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande
embetsverk och kårer, förslagsvis.................................... » 1,172,000: —
tillsammans kronor 5,036,510: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1900 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1900. 1901.
ordinarie anslag 20,747,890
extra » 2,110,610
|
— 22,256,590
— 5,036,510
|
— således ökningkronor 1,508,700
— » » » 2,925,900
|
—
|
summa kronor 22,858,500
|
— 27,293,100
|
— således ökning kronor 4,434,600
|
—
|
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 13,679,084: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter........................................................................ » 2,500: —
ersättningar........................................... » 513,088: —
tillsammans kronor 14,194,672: —
44
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1900.
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 13 i denna månad,*) föreslå
Riksdagen beträffande
Nationalmuseum:
[1.] att för tillämpning af staten för National¬
museum, sålunda ändrad som i nämnda statsrådsproto¬
koll angifvits, höja anslaget till Nationalmuseum, nu
58,850 kronor, med............................................................ kronor
eller till 60,000 kronor;
Universiteten:
[2.] att till ett för läroämnet kyrkohistoria afsedt
fast docentstipendium inom den teologiska fakulteten
vid universitetet i Upsala på ordinarie stat bevilja ett
anslag af...........................................................................- »
[3.] att på ordinarie stat för universitetet i Upsala
bevilja ett anslag af.........................................................- »
för att, tillika med nu befintligt anslag af 500 kronor
till en amanuens, användas till aflöning åt en assistent
vid den patologiska institutionen derstädes;
[4.] att till aflöning åt en amanuens vid den zoo-
tomiska institutionen vid universitetet i Upsala på
ordinarie stat uppföra ett anslag af............................. »
[5.] att för ökande af lönerna åt vissa vaktbetjente
vid universitetet i Upsala, i enlighet med det i före-
nämnda statsrådsprotokoll omförmälda förslag, bevilja
ett ordinarie anslag af...........................................-......—
[6.] att för höjande af den till laboratorn i experi-
mentel fysiologi vid universitetet i Lund nu utgående
aflöningen från 3,000 kronor till 4,500 kronor, af
hvilket belopp 1,500 kronor skola utgöra tjenstgörings-
penningar, på nämnda universitets stat bevilja ett ordi¬
narie anslag af................................................................... »
under vilkor att den tjenstgöringsskyldighet, som hit¬
tills ålegat befattningens innehafvare, må kunna ökas
på sätt Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;_
. Transport kronor
1,150: —
1,500: —
1,000: —
500: —
2,200: —
1,500: —
7,850: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
45
7,850:
[7.] att till materiel in. m. för den rättsmedicinska
institutionen vid universitetet i Lund på ordinarie stat
bevilja ett anslag af.....................................................
[8.] att för underhåll och förkofran af ett kliniskt
laboratorium vid sjukvårdsinrättningarna i Lund på
ordinarie stat för universitetet i Lund bevilja ett an¬
slag af..........................................................................
[9.] att till ökning af de nu till materiel för de
anatomiska och histologiska institutionerna vid uni¬
versitetet i Lund utgående anslag af 2,800 kronor för
den förra och 750 kronor för den senare på ordinarie
stat bevilja ett belopp af.................................................. »
[10.] att dels såsom aflöning till en ny vaktmästare
vid universitetetsbiblioteket i Lund bevilja ett ordinarie
anslag af.............................................................................. »
dels medgifva, att såväl denne vaktmästare som
innehafvare af de nu vid universitetet i Lund befint¬
liga vaktmästare^ensterna vid de anatomiska, astrono¬
miska, fysiologiska, fysiska, kemiska, inedicinskt-kemiska
och patologiska institutionerna samt biblioteket må ega
att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvartdera
å 100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjenst¬
göring, med rätt för en hvar af nämnde vaktmästare
att räkna sig till godo den tid han derförut varit utan
afbrott såsom vaktmästare med full tjenstgöring i uni¬
versitetets tjenst anstäld,
dels ock förklara, att ifrågavarande ålderstillägg
skola utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag »ålderstillägg»;
[11.] att, för höjande af det till aflönande af träd¬
gårdsdrängar vid universitetets i Lund botaniska in¬
stitution nu bestämda belopp, 800 kronor, till 2,000
kronor, bevilja ett ordinarie anslag af............................ »
kommande, under förutsättning af bifall till hvad
under punkterna 2—11 föreslagits, ordinarie anslaget
till universiteten, nu 812,224 kronor, att ökas med
tillhopa 12,500 kronor eller till 824,724 kronor;
500: —
1,000: —
2
500: —
600: —
1,200: —
Transport kronor
13,650: —
46
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[12.] att till arfvode åt en amanuens vid institu¬
tets kemiska laboratorium på ordinarie stat bevilja ett
belopp af............................................................................. »
[13.] att medgifva förhöjning i det till institutets
fysiologiska anstalts underhåll och drift utgående årliga
anslag från 2,000 kronor till 3,000 kronor, eller med »
[14.] att till höjande af aflöningen för laboratorn
i bakteriologi vid institutets patologisk-anatomiska in¬
stitution till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skola
utgöra tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie stat
ett anslag af........................................................................ »
med förklarande att förordnande för laboratorn må från
och med början af år 1901 utfärdas utan inskränkning
till viss tid;
kommande, i händelse af bifall till hvad under
punkterna 12—14 föreslagits, ordinarie anslaget till
Karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu uppgående
till 197,950 kronor, att ökas med tillhopa 4,400 kronor,
eller till 202,350 kronor;
Allmänna läroverken:
[15.] att öka anslaget till praktisk utbildning af
blifvande lärare vid de allmänna läroverken med........
eller från 20,500 kronor till 31,500 kronor;
vid bifall hvartill reservationsanslaget till allmänna
läroverken, nu 3,049,361 kronor, kommer att ökas till
3,060,361 kronor;
Folkundervisningen:
[16.] att för beredande af medel för tillgodo¬
seende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålders-
tillägg öka anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande med..................................................................... »
13,650: —
900: —
1,000: —
2,500: —
11,000: —
700: —
Transport kronor 29,750:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1900.
47
Transport kronor
[17.] att dels höja förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor från nuvarande belopp af 55,000 kronor
med...................................................................................... »
eller till 120,000 kronor;
dels medgifva, att af anslaget må såsom understöd
åt sådana i verksamhet varande folkhögskolor i riket,
som visat sig gagneliga och af Kongl. Maj:t pröfvas
vara i behof af dylikt understöd, utgå
a) till folkhögskola, som pågår minst 20 veckor,
högst 3,000 kronor,
b) till qvinlig folkhögskola, som pågår omkring 12
veckor, högst 1,800 kronor,
c) till qvinlig kurs, som samtidigt med manlig
folkhögskola pågår med väsentligen skild undervisning,
högst 1,000 kronor,
d) till en andra årskurs vid af staten understödd
folkhögskola högst 2,000 kronor, dock endast för såvidt
i samma kurs ett antal elever, motsvarande minst fjerde-
delen af dem, som under närmast föregående läsår ge¬
nomgått den första årskursen, fortfarande begagna
undervisningen; samt derjemte
e) till anordnande af parallelafdelningar vid folk¬
högskola, då sådant pröfvas vid undervisningen i öf-
ningsärnnena vara oundgängligen erforderligt, extra
anslag af högst 1,000 kronor för hvarje dylik skola;
allt under vilkor att landsting, kommuner eller
enskilde, hvar för sig eller gemensamt, till vederbörande
skola eller kurs lemna bidrag, hvilka, inberäknadt skol-
afgifter, sammanlagdt uppgå till minst enahanda belopp
som statsbidraget, samt att berättelse öfver skolans
eller kursens verksamhet årligen af skolstyrelsen ingif-
ves såväl till Kongl. Maj:t som till vederbörande lands-
ting,
dels ock tillåta, att af ifrågavarande förslagsanslag
ett belopp af högst 3,000 kronor må enligt de närmare
bestämmelser, som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela, användas till understöd för utbildning af lärare
och lärarinnor vid folkhögskolor;
29,750: —
65,000: —
Transport kronor 94,750: —
48
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
[18.] att dels, för sin del, godkänna de i ofvan-
nämnda statsrådsprotokoll angifna grunder för utdelande
af statsbidrag till främjande af undervisningen i slöjd,
med rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda fall om¬
ständigheterna dertill föranleda, meddela understöd af
statsmedel för ifrågavarande ändamål utan länder deraf
att någon afvikelse från nämnda grunder egt rum,
dels ock höja det under riksstatens åttonde huf-
vudtitel uppförda förslagsanslag med titel »bidrag till
aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna», nu upp¬
gående till 110,000 kronor, med .................................... »
eller till 240,000 kronor;
[19.] att dels i fråga om aflönande i vissa fall af
vikarie för extra ordinarie eller biträdande lärare eller
lärarinna vid folkskola samt för lärare eller lärarinna
vid mindre folkskola eller småskola godkänna följande
grunder, nämligen:
1) att, derest vid folkskola anstäld extra ordinarie
lärare eller lärarinna, till hvilkens aflöning bidrag af
allmänna medel utgår, på grund af sjukdom åtnjuter
tjenstledighet och vid folkskolelärareseminarium exami¬
nerad vikarie för honom eller henne är förordnad under
oafbrutet minst en månad af den faststälda undervis¬
ningstiden af åtta månader om året, vikarien för den
tid, hvarunder hans förordnande varar, skall åtnjuta
arfvode efter antingen minst 600 kronor eller minst
500 kronor för nyssnämnda undervisningstid, allt efter¬
som tjenstinnehafvarens minimilön uppgår till eller
understiger 600 kronor, eller i förra fallet 75 kronor
och i senare fallet 62 kronor 50 öre för läsmånad,
hvarje månad beräknad till 30 dagar, hvarjemte vika¬
rien skall förses med tjenlig, skolan närbelägen bostad,
bestående af ett rum, med vedbrand, eller ock erhålla
ersättning derför, beräknad efter minst 50 kronor för
åtta månaders undervisningstid, äfvensom med belopp,
som af skoldistriktet bestämmes, undfå godtgörelse för
resekostnad, der sådan ifrågakotnmer;
94,750
130,000
Transport kronor 224,750
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
2) att, då biträdande lärare eller lärarinna vid
folkskola eller lärare eller lärarinna vid mindre folk¬
skola eller småskola, till hvilkens aflöning bidrag af
allmänna medel utgår, på grund af sjukdom åtnjuter
tjenstledighet, arfvode till vikarie skall beräknas sålunda,
att, derest vid småskoleseminarium examinerad eller af
folkskoleinspektör enligt § 6 i kongl. kungörelsen den
5 juni 1885 angående lönetillskott af allmänna medel
för lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor
pröfvad vikarie är förordnad under oafbrutet minst en
månad af den faststälda årliga undervisningstiden, vi¬
karien för den tid, hvarunder hans förordnande varar,
åtnjuter arfvode efter minst 300 kronor för åtta måna¬
ders undervisningstid eller 37 kronor 50 öre för läs-
månad, hvarje månad beräknad till 30 dagar, och i
öfrigt samma förmåner som vikarie för extra ordinarie
lärare vid folkskola samt, om oexaminerad vikarie för¬
ordnas, till denne utgår arfvode efter 250 kronor för
åtta månaders undervisningstid eller 31 kronor 25 öre
för läsmånad och i öfrigt samma förmåner, som till¬
komma examinerad vikarie;
3) att, om enligt läkarebetyg sjukdom, på grund
hvaraf extra ordinarie eller biträdande lärare eller
lärarinna vid folkskola eller lärare eller lärarinna vid
mindre folkskola eller småskola erhåller ledighet och
vikarie för honom eller henne förordnas på sätt ofvan
sägs, är sådan, att densamma gör läraren eller lärarin¬
nan oförmögen att vederbörligen uppehålla sin tjenst,
men ej af sådan beskaffenhet, att vid betygets utfär¬
dande läkaren kan med visshet intyga, att sjukdomen
för all framtid hindrar den sjukes återinträde i tjenst¬
göring, samt läraren eller lärarinnan icke uppnått sextio
års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berätti¬
gad till helt ålderdomsunderstöd, vikariens aflöning
skall utgöras sålunda, att tjenstinnehafvaren af sin lön
afstår ett belopp, motsvarande en fjerdedel af vika¬
riens kontanta minimiaflöning, samt två tredjedelar af
Transport kronor
Bih. till Riksd. Prof. 1900. 1:a Sami. l:a Afd.
224,750
224,750
50
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
samma minimiaflöning utgå af statsmedel och återsto¬
den erlägges af skoldistriktet, hvilket det jemväl skall
åligga att förse vikarien med bostad jemte vedbrand
eller ock lemna honom ersättning derför äfvensom att,
der så ifrågakommer, godtgöra honom resekostnad;
4) att, då oexaminerad vikarie förordnas, stats¬
bidrag till dennes aflöning må på nämnda sätt utgå,
derest folkskoleinspektör vitsordar, att vikarien befun¬
nits duglig;
5) att, der läkarebetyg ej kan utan synnerlig kost¬
nad eller svårighet anskaffas, nyssnämnda bestämmelser
i fråga om vikariens aflöning skola, derest genom in¬
tyg af vederbörande skolråds ordförande vitsordas, att
läraren eller lärarinnan under ledighet varit af sjukdom
urståndsatt att vederbörligen uppehålla sin tjenst, gälla,
ändock att sjukdomens beskaffenhet icke blifvit genom
läkarebetyg ådagalagd, likväl ej för längre tid än högst
tre månader;
6) att, då enligt läkarebetyg sjukdom, på grund
hvaraf icke ordinarie lärare eller lärarinna erhållit
tjenstledighet, är af sådan beskaffenhet, att läraren eller
lärarinnan till följd deraf är urståndsatt att vidare
återinträda i tjenstgöring, vikariens aflöning skall ut¬
göras af läraren eller lärarinnan utan tillskott af all¬
männa medel eller bidrag af skoldistriktet;
7) att icke ordinarie lärare eller lärarinna, som
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning för¬
klarats berättigad till helt ålderdomsunderstöd, skall,
då på grund af sjukdomsfall behof af vikarie för honom
eller henne intrader, ensam utgöra vikariens aflönings-
förmåner; samt
8) att hvad här är föreslaget icke gäller i fråga
om tjenstledighet, som åtnjutes af vikarierande lärare
eller lärarinna, utom i det fall att nämnda lärare eller
lärarinna uppehåller tillfälligtvis ledig befattning;
dels beträffande grunderna för nu gällande stad-
ganden om aflöning af vikarie för sjuk ordinarie lärare
eller lärarinna vid folkskola medgifva den jemkning,
224,750
Transport kronor 224,750
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket li)00.
51
Transport kronor
att deri omförmälda läkarebetyg må vara af enahanda
innehåll med hvad här ofvan under mom. 3) före¬
slagits ;
dels ock, i stället för det nu befintliga förslagsanslag
å 40,000 kronor, med titel »bidrag till aflönande i vissa
fall af vikarie för ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola», uppföra, under benämning »bidrag till aflö¬
nande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna
vid folkskola eller småskola», ett förslagsanslag å 75,000
kronor för att i enlighet med såväl redan bestämda
som här ofvan föreslagna grunder användas såsom bi¬
drag till aflönande i vissa fall af vikarie för sådan
ordinarie, extra ordinarie och biträdande lärare eller
lärarinna vid folkskola samt lärare eller lärarinna vid
mindre folkskola och småskola, som af sjukdom urstånd-
sättes att fullgöra sin tjenst, med rätt för Kongl. Maj:t
att, när i särskilda fall omständigheterna dertill föranleda,
meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ända¬
mål utan hinder deraf att någon afvikelse från nämnda
grunder egt ruin; utgörande förhöjningen alltså............ »
och kommer, i händelse Riksdagen beviljar de i
denna punkt samt punkterna 16—18 äskade medel,
ordinarie anslaget till folkundervisningen, nu 5,528,025
kronor, att ökas med tillhopa 230,700 kronor eller till
5,758,725 kronor;
De tekniska läroverken:
[20.] att, för att möjliggöra ombildning af den nu
i staten för tekniska högskolan upptagna professuren i
allmän och tillämpad fysik till en professur i elektro¬
teknik, på ordinarie stat för högskolan bevilja till
aflöning åt en extra lärare i tillämpad värmelära ett
anslag af..........................................................................
[21.] att för höjande af den till professorn i gruf-
vetenskap vid tekniska högskolan från staten utgående
aflöning från dess nuvarande belopp, 4,700 kronor, till
6,000 kronor, deraf 4,000 kronor skola utgöra lön och
224,750: —
35,000: —
2,000: —
Transport kronor 261,750: —
52
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket WOO.
Transport kronor
2,000 kronor tjenstgöringspenningar, bevilja ett ordi¬
narie anslag af.—.............................................................. »
kommande, under förutsättning af bifall till hvad
under punkterna 20 och 21 föreslagits, ordinarie an¬
slaget till de tekniska läroverken, nu 450,075 kronor,
att ökas med tillhopa 3,300 kronor, eller till 453,375
kronor;
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[22.] att öka ordinarie anslaget till medicinal¬
styrelsen från dess nuvarande belopp, 78,650 kronor,
till 85,550 kronor, eller med............................................ »
deraf till aflöning åt ett medicinalråd 6,400 kronor,
att utgå med 4,400 kronor såsom lön och 2,000 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, samt beträffande åter¬
stående beloppet, 500 kronor, till förhöjning af det i
styrelsens stat upptagna anslag till medikamentsräknin-
gars granskning, vikariatsersättning, renskrifning, flit¬
penningar och tillfälliga biträden, hvilket sistnämnda
anslag i sådant fall skulle komma att uppgå till 16,500
kronor,
äfvensom medgifva, att lönen för innehafvaren af
ifrågavarande medicinalrådsembete må, i likhet med
hvad som gäller för de nuvarande ledamöterna i medi¬
cinalstyrelsen, kunna efter fem år ökas med 600 kronor;
[23.] att för inrättande af ytterligare en provin-
sialläkaretjenst i Norrbottens län ordinarie anslaget till
medicinalstyrelsen med dithörande stater må höjas med »
äfvensom att af den nu odisponerade delen af an¬
slaget till fixa tjenstgöringspenningar må användas
1,000 kronor för denna nya provinsialläkaretjenst;
kommande, vid bifall till hvad som föreslagits i
punkterna 22 och 23, ordinarie anslaget till medicinal¬
styrelsen med dithörande stater, nu 502,250 kronor,
att ökas med tillhopa 9,400 kronor eller till 511,650
kronor; _
261,750:
1,300:
6,900:
2,500
Transport kronor 272,450
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n.-o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Hyresersättning åt provinsialläkare:
[24.] att för beredande af hyresersättning åt inne-
hafvaren af den under punkten 23 nämnda läkaretjenst
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda för¬
slagsanslag med titel »hyresersättning åt provinsial¬
läkare», nu högst 103,500 kronor, må ökas med..........
eller till högst 104,250 kronor;
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:
[25.] att, på det barnmorskelärarne vid barn-
morskeundervisningsanstalterna i Stockholm och Göte¬
borg må kunna årligen komma i åtnjutande af en och
en half månads semester, derest medicinalstyrelsen
finner sådan ledighet kunna utan hinder för göro-
målens behöriga gång medgifvas, dessa anstalters ordi¬
narie statsanslag må höjas med 125 kronor till vika-
riatsersättning vid hvardera anstalten eller samman¬
lagd t med............................................................................
[26.] att för anskaffande och vidmakthållande af
erforderlig undervisningsmateriel vid barnmorskeunder-
visningsanstalten i Stockholm det till anstalten utgå¬
ende årliga anslag må höjas med..........................-.........
kommande vid bifall härtill och till hvad under
nästföregående punkt föreslagits, anslaget till barn¬
morskeundervisningen och barnbördshusen, nu 42,108
kronor, att ökas med sammanlagdt 750 kronor eller
till 42,858 kronor;
Naturhistoriska riksmuseum:
[27.] att till höjande af museets årliga expens-
medelsanslag bevilja.....................................................
hvarigenom museets ordinarie anslag, nu uppgående
till 76,450 kronor, skulle komina att ökas till 77,450
kronor; __
53
272,450: —
750: —
250: —
500: —
1,000: —
Transport kronor 274,950: —
54
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor 274,950: —
Lasaretts underhåll:
[28.] att anslaget till serafimerlasarettet må höjas
från sitt nuvarande belopp, 82,100 kronor, med.......... » 37,900: —
eller till 120,000 kronor;
kommande, vid bifall härtill, ordinarie anslaget
till lasaretts underhåll, nu 97,874 kronor, att ökas till
135,774 kronor;
Hospitals underhåll:
[29.] att medgifva, att vid hospital eller asyl för
sinnessjuke anstäld tjensteman, i hvilkens aflöningsför-
måner ej redan ingår lyse, må, om han är å anstalten
boende och elektrisk belysning der anordnats, kunna
efter medicinalstyrelsens pröfning få på statens be¬
kostnad elektrisk belysning i sin bostad;
[30.] att den med sysslomansbefattningeu vid Ny¬
köpings hospital förenade aflöning må bestämmas att
efter den nuvarande innehafvarens afgång skola utgå
med kontant 2,800 kronor, deraf två tredjedelar lön
och en tredjedel tjenstgöringspenningar, jemte boställs-
våning, ved och lyse;
kommande bifall härtill och till hvad som före¬
slagits under punkten 29 icke att föranleda någon
ändring i det till 900,000 kronor uppgående förslags¬
anslaget till hospitals underhåll;
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
[31.] att detta förslagsanslag, nu upptaget till
23,066 kronor, må höjas med........................................... » 2: —
eller till 23,068 kronor;
Summa ökning kronor 312,852: —
Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma....................................... » 14,194,672: —
komma åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag att upp¬
gå till................................................................................... kronor 14,507,524: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
55
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt omför mäkla protokoll öfver ecklesiastikärenden vi¬
dare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å
Riks- och landsarkiven:
[32.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i
riksarkivet........................................................................... kronor 1,700: —
[33.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riks¬
arkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af
vigt för fäderneslandets historia,................................... » 3,000: —
[34.] till fortsatt utgifvande genom riksarkivet af
»Svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, som
höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet
1521—1718»,...................................................................... » 1,500: —
Nationalmuseum:
[35.] till vård, underhåll och tillökning af statens
konstindustriela samlingar................... » 5,100: —
[36.] för anordnande af nattlig bevakning vid na-
tionalmuseibyggnaden......................................................... » 2,000: —
[37.] för restaurering af taflor, tillhörande statens
i nationalmusei förråd, i landsortsmuseer och å de
kongl. slotten, företrädesvis Gripsholm, befintliga konst¬
samlingar, af förut baviljadt anslag................................ » 5,000: —
[38.] för biträde vid vård och tillhandahållande af
handtecknings- och gravyrsamlingen äfvensom för veten¬
skaplig bearbetning af samlingarna................................. » 2,500: —
Lifrustkammaren:
[39.] för tillsyn, underhåll och vård af samlin¬
garna.................................................................................. » 5,800: —
Transport kronor 26,600: —
56
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
Domkapitlens expeditioner:
[40.] för beredande af löneförbättring åt tjenste-
männen vid dessa expeditioner........................................ »
[41.j för betäckande af brister i domkapitlens ex-
peditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga be¬
hof vid deras expeditioner................................................ »
Universiteten:
[42.] till arfvode åt en lärare vid universitetet
i Upsala i finsk-ugriska språk..................—........-.........- »
[43.] för anställande under ytterligare sex år vid
universitetet i Upsala af lektorer i tyska, franska och
engelska språken 36,000 kronor, deraf för år 1901 — »
[44.] för uppehållande af undervisningen och exa¬
minationen i geografi vid universitetet i Upsala............ »
[45.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser
vid universitetsbiblioteket i Upsala.................................. »
[46.] till inköp åt' konsthistorisk undervisnings¬
materiel, att införlifvas med Upsala universitets mu¬
seum för bildande konst................................................— »
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att
[47.] medgifva, att det utaf 1899 års riksdag för
till- och ombyggnader samt dermed förbundna förbätt¬
ringar vid akademiska sjukhuset i Upsala vilkorligt
beviljade anslag, 201,188 kronor, må utgå utan hinder
deraf att de utaf Riksdagen vid anslagets beviljande
fästade vilkor icke blifvit i allo uppfylla, samt att af
nämnda anslag, hvaraf redan anvisats 150,000 kronor
till utgående år 1900, på extra stat för år 1901 an¬
visa återstående beloppet ................................................- »
Ytterligare vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att
på extra stat bevilja i afseende på universiteten:
[48.] till uppförande och utrustning, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och_
Transport kronor
26,600: —
3,716: —
5,000: —
2,500: —
6,000: —
1,000: —
3,500: —
5,000: —
51,188: —
104,504: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Up-
sala ett anslag af 294,408 kronor och deraf för år 1901 »
[49.] för utgifvande i tryck af vederbörligen gran¬
skade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom
juridiska fakulteterna vid rikets universitet, ett anslag af »
att användas eldigt de närmare föreskrifter Kongl.
Maj:t kan finna godt bestämma;
[50.] till lektorer i tyska, franska och engelska
språken vid universitetet i Lund af förut beviljadt anslag »
[51.] såsom personligt lönetillägg för år 1901 åt
kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard
Regnell................................................................................ »
deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
[52.] såsom särskild! arfvode för år 1901 åt docen¬
ten vid universitetet i Lund Sven Otto Magnus Söder¬
berg........................................ »
att utgå med vilkor att Söderberg under nämnda år
egnar sin tjenst åt universitetets i Lund historiska
museum samt mynt- och medalj kabinett;
[53.] för uppehållande af undervisning i entomo¬
logi och vård af de entomologiska samlingarne vid
universitetet i Lund.......................................................... »
[54.] till aflöning åt en assistent i matematik vid
universitetet i Lund.................................. »
[55.] till aflöning åt en assistent vid växtfysiolo-
giska laboratoriet vid botaniska institutionen i Lund.... »
[56.] till arfvode åt en instrumentmakare vid fysio¬
logiska institutionen i Lund................................... »
[57.] till arfvoden åt extra biträden vid universi¬
tetsbiblioteket i Lund........................................................ »
[58.] till inköp af möbler, instrument m. m- för
den rättsmedicinska institutionen vid universitetet i
Lund................................................................................... »
[59.] till inredning och utrustning af ett kliniskt
laboratorium vid sjukvårdsinrättningarne i Lund......... »
Transport kronor
13ih. till Rikad. Prot. 1900. l:a Sami. 1:a Afd.
57
104,504: —
150,000: —
4,000: —
6,000: —
750: —
3,000: —
3,000: —
1,500: —
1,500: -
500: —
2,500: —
2,400: —
10,000: —
289,654: —
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket IB00.
58
Transport kronor 289,654:
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att
[60.] dels medgifva, att det af Riksdagen år 1897
beviljade extra anslag af 168,000 kronor till ny- och
tillbyggnad för biblioteket vid universitetet i Lund må
i stället användas för uppförande, i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med derför nu uppgjorda ritningar och
förslag, af eu till Helgonabacken förlagd nybyggnad
för nämnda bibliotek,
dels ock för samma nybyggnad bevilja ett ytter¬
ligare extra anslag af 195,000 kronor samt häraf på
extra stat för år 1901 anvisa.................................. » 100,000:
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat bevilja i afseende å
Karolinska inediko-kirurgiska institutet:
[61-] till arfvode åt en amanuens vid institutets
medicinska poliklinik å serafimerlasarettet............ » 900:
[62.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet................. » 900:
[63.] till arfvode åt eu amanuens vid institutets
gynekologiska klinik............................... » 900:
[64.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ...................... » 1,800:
och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm... » 2,800:
under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att
Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma be¬
lopp för år 1901;
[65.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga
ändamål vid institutet........................ » 1,500:
[66.] till anskaffande och underhåll af materiel för
oftalmiatriska kliniken vid institutet................................ » 500:
[67.] till aflönande af ett vaktmästarebiträde vid
institutets bakteriologiska laboratorium.......................... » 500:
[68.] till täckande af den del af bristen i institu¬
tets allmänna materielanslag för år 1897, hvilken afser
poster, ingående i 1898 års räkenskaper........................ » 1,691:
Transport kronor 401,145:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
59
Transport kronor
Allmänna läroverken och pedagogierna:
[69.] till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid
de allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter
samma grunder som för innevarande år......................... »
[70.] till arfvoden åt extra och vikarierande ämnes-
lärare vid de allmänna läroverken................................... »
[71.] för beredande af tillfälle till utsträckning af
undervisningen å reala linien vid allmänna läroverket
i Hernösand till och med sjunde klassen....................... »
till aflönande af en extra ordinarie lektor;
kommande, under förutsättning af bifall härtill
samt till hvad under punkten 70 föreslagits, det extra
anslaget för år 1901 till arfvoden åt extra och vikarie¬
rande ämneslärare vid de allmänna läroverken att ut¬
göra sammanlagdt 150,000 kronor;
Högre skolor för qvinlig ungdom:,
[72.] till resestipendier åt föreståndarinnor och
lärarinnor vid högre skolor för qvinlig ungdom och
samskolor, under de vilkor och bestämmelser Kongl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva...................................... »
Högre lärarinneseminariet:
[73.] för beredande åt lärare och lärarinnor vid
seminariet af tillfällig löneförbättring, att utgå efter
samma grunder som för innevarande år........................ »
[74.] för uppehållande af den valfria fjerde års¬
kursen vid seminariet ........................................................ »
och för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet
och dermed förenade normalskolan för flickor..........— »
[75.] för uppförande af en för statens normal¬
skola för flickor afsedd byggnad, i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med uppgjorda ritningar, samt för verk¬
ställande af vissa ändrings- och reparationsarbeten i
Transport kronor
401,145: —
429,725: —
148,000: —
2,000: —
6,000: —
3,250: —
3,000: —
5,000: —
998,120: —
60
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket It)00.
Transport kronor
seminariets och normalskolans nuvarande lärohus, ett
anslag af 315,187 kronor och deraf för år 1901........... »
Folkundervisningen:
[76.] för uppehållande under år 1901 af under¬
visningen uti de vid folkskolelärareseminariet i Göte¬
borg och folkskolelärarinneseminariet i Kalmar anord¬
nade parallelklasser äfvensom för stipendier åt elever
i dessa klasser....................................................................
[77.] till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med uppgjorda ritningar, af erforderliga bygg¬
nader för ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona
ett anslag af 224,000 kronor och deraf för år 1901...
äfvensom för begynnande af verksamheten vid nämnda
seminarium vid början af höstterminen 1900 samt
uppehållande af undervisningen vid seminariet under
samma termin äfvensom vår- och höstterminerna 1901 »
[78.] för anordnande af en parallelklass vid folkskole¬
lärareseminariet i Vexiö................................................... »
[79.] till beredande af löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid folkskolelärareseminariema samt arf-
voden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och
extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier
enligt samma grunder, som för år 1900 blifvit be¬
stämda................................................................................ »
[80.] till understöd, enligt de närmare bestämmel¬
ser Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, åt mindre
bemedlade manliga och qvinliga lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel__________ »
[81.] till resestipendier åt folkskolelärare och folk-
skolelärarinnor, enligt de vilkor och bestämmelser, som
Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva..................... »
[82.] till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med derför uppgjorda ritningar och förslag, af
en gymnastikbyggnad vid folkskolelärarinneseminariet
i Kalmar 50,000 kronor och deraf för år 1901............ »
Transport kronor
998,120: —
115,187: —
14,300: —
124,000: —
17,800: —
11,200: —
36,300: —
25,000: —
4,000: —
30,000: —
1,375,907: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
[83.] ett anslag af.................................................... »
att, sedan från Jockmocks sockens skogsmedelsfond ett
belopp af 10,000 kronor tillskjutits, användas till be¬
täckande af i öfrigt nödiga kostnader för uppförande
vid Murjeks stationssamhälle, å staten tillhörig mark,
af de för seminariet för bildande af lappska småskole-
lärare och småskolelärarinnor jemte bostäder för semi-
narieelever erforderliga byggnader, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med derför uppgjorda ritningar och
förslag;
De tekniska läroverken:
[84.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tek¬
niska högskolan................................................................. »
[85.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tek¬
niska skolan i Stockholm.................................................. »
samt till inköp och underhåll af inventarier och under¬
visningsmateriel vid samma skola.................................... »
eller tillhopa 2,750 kronor;
[86.] till uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Norrköping:
till betjeningens aflöning kr. 250: —
» lyshållning, uppvärm¬
ning m. m................. » 1,300: — kr. 1,550: —
tekniska elementarskolan i Malmö:
dels under läsåret 1900—1901:
till betjeningens aflöning kr. 850: —
» lyshållning, uppvärm¬
ning in. in................. » 1,550: —
» en parallelafdelning i
första årskursen........ » 3,000: —
dels ock under höst¬
terminen 1901:
4/o af nyssnämnda tre be¬
lopp, tillhopa utgörande
5,400 kronor............... » 2,400:
Transport kr. 7,800:— kr. 1,550:— kronor
61
1,375,907: —
44,450: —
14,300: —
2,000: —
750: —
1,437,407: —
62 Kongl. Alaj:ts nåd. prop. n:o t, om statsverket 1900.
Transport kr. 7,800:— kr. 1,550:
till en parallelafdelning i
andra årskursen........... » 1,550:— » 9,850:
samt tekniska elementar¬
skolan i Borås: till be-
tjeningens aflöning__________ » 850: —
» lyshållning, uppvärm¬
ning m. m............... » 1,600: — » 2,450:
eller sainmanlagdt.........................................................
Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen
[87.] dels att medgifva, att en teknisk elementar¬
skola må upprättas i Hernösands stad, under vilkor
att staden såväl, i enlighet med af dess stadsfullmäg-
tige gjordt erbjudande, för skolan bekostar nödiga och
efter nutidens kraf fullt lämpliga lokaler uti särskild
för ändamålet uppförd byggnad å välbelägen tomt och
medgifver rätt till fri vattenförbrukning, som ock för
framtiden underhåller byggnaden samt anskaffar och
kostnadsfritt tillhandahåller tillräcklig lokal för skolan,
intill dess berörda särskilda läro verk shus hunnit blifva
färdigt och åt skolan upplåtet,
dels ock att för inrättande af en första årsklass
af nämnda skola från början af höstterminen 1901 på
extra stat för samma år bevilja ett anslag af.............. »
[88.] att till understöd för tre år åt lägre tek¬
niska yrkesskolor under det i statsrådsprotokollet om-
förmälda vilkor samt till bestridande af kostnader för
inspektion af dessa skolor bevilja ett extra anslag af
180,000 kronor och deraf för år 1901............................ »
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat bevilja i afseende å
— kronor
»
Gymnastiska centralinstitutet:
[89.] till aflönande af en extra lärare i sjuk¬
gymnastik vid institutet..................................................... »
1,487,407: —
13,350: —
10,000: —
60,000: —
2,500: —
Transport kronor 1,523,257:
Kongl. Majds nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1900.
63
Transport kronor
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[90.] dels till arfvode för granskning af hospita¬
lens räkenskaper................................................................. »
dels ock till ökadt biträde hos medicinalstyrelsen
vid hospitalsärendenas behandling..................................... »
dock under förbehåll att deraf innehålles ett belopp,
motsvarande hvad seraf!merordensgiHets förre sekrete¬
rare T. A. Billbergh kan komma att af de till honom
för år 1901 i ersättning för sekreterareaflöning frän
allmänna indragningsstaten utgående medel afstå till
bekostande af biträde åt medicinalstyrelsen vid hand¬
läggning af sekreteraregöromål å hospitalsafdelningen;
Sanatorier:
[91.] för åstadkommande af ett sanatorium för
lungsotspatienter i södra Sverige återstoden af förut
beviljadt anslag................................................................. »
Barnmorskeundervisningen och harnhördshusen:
[92.] till anordnande af repetitionskurser för äldre
barnmorskor och till beredande, så vidt ske kan, af fri
bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna deri under
den tid, de genomgå dessa kurser,................................. »
Vetenskapsakademien:
[93.] till anskaffande för Stockholms observatorium
af eu ny meridiancirkel jemte ett nytt astronomiskt
pendelur ............................................................................ »
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
[94.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträ¬
den vid ordnandet och vården af de under akademiens
1,523,257: —
1,200: —
7,500: —
250,000: —
2,000: —
33,000: —
Transport kronor 1,816,957: —
64
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n.-o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-
betjening 4,000 kronor,
till undersökning och beskrifning af fäderneslan-
dets fornlemningar m. m. 3,200 kronor
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum 2,000 kronor,
eller tillhopa....................................................................... »
Naturhistoriska riksmuseum:
[95.] till inköp och insamling af naturalier vid
museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,
till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af
andra med arbetena vid afdelnirigen förenade utgifter »
[96.] till vård, underhåll och förkofran af museets
etnografiska samling ....................................................... »
Meteorologiska centralanstalten:
[97.] dels till upprätthållande af fullständigt ord¬
nad väderlekstjenst vid anstalten..................................... »
deraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet
åt nuvarande amanuensen vid anstalten Hugo Emanuel
Hamberg och 3,000 kronor såsom anslag till veten¬
skapligt biträde vid väderlekstjensten,
dels ock till upprätthållande af eu meteorologisk
station i Gellivare............................................................- »
Undervisningsanstalter för döfstumma och hlinda:
[98.] för uppehållande af undervisningen vid läro¬
anstalterna i Vadstena och Bollnäs för öfveråriga döf¬
stumma................. »
[99.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »
[100.] för uppehållande af förskolans för blinda å
Tomteboda verksamhet...................................................... »
1,816,957: —
9,200: —
2,000: —
7,300: —
9,050: —
300: —
30,800: —
10,000: —
8,600: —
Transport kronor 1,894,207: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
65
Transport kronor
[101.] till tryckning af blindskrifter....................... »
samt till understöd åt blindlärareelever och reseunder-
stöd åt blindlärare........ ................................................... »
[102.] till förhyrande af lokal för förskolan för
blinda i Vexiö ..............................................................
under medgifvande tillika, att den besparing af hyres-
medlen, som kan uppstå derigenom att skolan under
år 1901 kommer att inflytta i egen lokal, må använ¬
das dels för bestridande af kostnaderna för den hyrda
lokalens återställande i dess förutvarande skick och dels
till bekostande af skolans flyttning till den egna lokalen;
Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:
[103.] till understöd, i öfverensstämmelse med de
i omförmälda statsrådsprotokoll angifna grunder, åt de
i Göteborg, Karlskrona, Helsingborg och Stockholm af
föreningarne för bistånd åt vanföra inrättade under¬
visningsanstalter för vanföra och lyfta samt för be¬
kostande af dessa anstalters inspektion............................ »
Hospitalsvården:
[104.] till underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelske »
[105.] till inköp för Nyköpings hospitals räkning
af det invid hospitalet belägna, Nyköpings stad till¬
höriga, fattighus med tillhörande tomt samt till ut¬
förande af de för fattighusets omändring till anstalt
för sinnessjukas vård erforderliga byggnadsarbeten...... »
Vidare anmärkes här, att Kongl. Maj:t i särskild
proposition den 22 december 1899 föreslagit Riksdagen,
bland annat, att
[106.] dels till uppförande af de för en å utarren¬
derade förra landshöfdingebostället Restad i Naglums
socken af Elfsborgs län förlagd asyl för sinnessjuke
erforderliga byggnader samt anläggning af spårväg och
Transport kronor
Bill. till liiksd. Prof,. 1900. 1:a Sami. 1:a Afd.
1,894,207: —
2,500: —
1,200: —
4,000: —
t.!;l . ,!!
10,000: —
18,000: —
41,750: —
1,971,657: —
9
66
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Transport kronor
vattenledning till asylen m. in., dels ock till ersättning
åt egendomens nuvarande arrendator för det han före
arrendetidens utgång frånträder arrendet bevilja ett
anslag af 2,613,700 kronor och deraf på extra stat för
år 1901 anvisa ett belopp af............................................ »
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t, Riksdagen, i en¬
lighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden, att på extra
stat bevilja i afseende å
Diverse anslag:
[107.] till svenska fornskriffcsällskapet..................... »
[108.] för beredande af religionsvård åt svenske
sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig
uppehållande landsmän................................................... »
[109.] till anställande af tre kontraktsadjunkter
inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af
Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra
lappmarken, återstoden af förut beviljadt anslag......... »
samt till resekostnadsersättning åt, dessa kontrakts-
adjunkter likaledes återstoden af förut beviljadt anslag »
[110.] till anställande af två kontraktsadj unkter
inom Vesterbottens fjerde kontrakt af förut beviljadt
anslag........................................... »
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadj unk¬
ter af förut beviljadt anslag.............................................. »
samt till två stipendier för utbildande vid uni¬
versitet af prester, förtrogna med finska språket, lika¬
ledes af förut beviljadt anslag ........................................ »
[111.] till resestipendier åt prestman under de
vilkor och bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva........................ »
[112.] till Nordiska museet....................................... »
[113.] till understöd, på de vilkor Kongl. Maj:t kan
finna lämpligt bestämma, för utgifvande äfven under år
Transport kronor
1,971,657: —
378,700: —
2,000: —
15,000: —
6,000: —
750: —
4,000: —
500: —
1,500: —
5,000: —
25,000: —
2,410,107: —
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
67
Transport kronor
1901 af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om
de svenska landsmålen och svenskt folklif»...............»
[114.] för åstadkommande af en utförlig ordbok
öfver Gotlands folkmål af förut beviljadt anslag.......... »
[115.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften »Nordiskt medicinskt arkiv»................................ »
[116.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften »Acta mathematica» ...........................,......... »
[117.] till understöd, under de vilkor Kongl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma, åt sådana anstalter eller
föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbets¬
klassen,............................................................................... »
[118.] till understöd, under de vilkor Kongl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma, åt de vid Upsala enskilda
läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm samt af
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade under¬
visningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi.............. »
[119.] för underhåll och tillsyn af de i riket in¬
rättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.................. »
[120.] för utgifning och spridning af nykterhets¬
skrifter................................................................................ »
att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nyk-
terhetssällskapets förfogande för ändamålet;
[121.] till understöd åt kuranstalten Sans Souci
invid Upsala på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas
lämpliga,....................... »
[122.] till understöd åt Stockholms alkoholisthem
på vilkor, som af Kongl. Maj:t, pröfvas lämpliga,......... »
[123.] för uppförande af en kapellbyggnad i södra
Bergnäs by i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af
öfverintendentsembetet uppgjord ritning, under förut¬
sättning att till kapellbyggnaden efter af vederbörande
jägmästare, der så erfordras på bekostnad af de bya¬
män, hvilka vid sammanträde den 6 mars 1898 åtagit
sig ansvara för byggnadens underhåll, verkstäld ut-
stämpling från kronoskog kostnadsfritt utfås det för
byggnaden erforderliga virke............................................... »
Transport kronor
2,410,107: —
3,650: —
1,100: —
3,000: —
3,000: —
K) j G 1 j.i _ t"-
65,000: —
6,300: —
2,800: —
4,000: —
3,000: —
7,500: —
_ 6,000: —
2,515,457: —
68
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1000.
Transport kronor 2,515,457: —
[124.] för bestridande af kostnaderna för vissa ut¬
redningar rörande presterskapets löneförhållanden m. in.
såsom förslagsanslag.......................................................... » 10,000: —
[125.] till det af Stockholms läraresällskap grun¬
dade pedagogiska biblioteket i Stockholm...................... » 2,500: -—
[126.] till beredande, i enlighet med de i stads-
rådsprotokollet öfver finansärenden den 8 i denna må¬
nad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande
år åt en del tjensteman och betjente i ecklesiastik¬
departementets afdelning af Kongl. Majrts kansli samt
till ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk och
kårer, såsom förslagsanslag............................................... » 522,000: —
[127.] till ersättning för belopp, som af statskon¬
toret förskottsvis utbetalts,................................................ »___19,719: —
Summa kronor 3,069,676: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1900 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1901 före¬
slagen, utfaller sålunda:
1900. 1901.
ordinarie anslag 14,194,672
extra » 2,202,328
|
— 14,507,524
— 3,069,676
|
— således ökning kronor 312,852
— » » » 867,348
|
_
|
summa kronor 16,397,000
|
— 17,577,200
|
—' således ökning kronor 1,180,200
|
—
|
Nionde hufvudtiteln,
omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant
1,628,798 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*)
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.
69
Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
[1.] att Riksdagen må för manskap af indelta armén, som efter ingången
af år 1901 afskedas, höja de från Vadstena krigsmanshuskassa utgående gratial
till 36 kronor i tredje klassen och 24 kronor i fjerde klassen och för sådant
ändamål uppföra å riksstatens nionde hufvudtitel under pension sstaten, näst
efter nuvarande anslaget till sagda kassa, ett nytt ordinarie anslag, stort
83.000 kronor med benämning »förhöjning i gratial.en åt afskedadt iridelt
manskap», att ifrågavarande kassa för bestridande af kostnaderna för ofvan-
nämnda gratialförhöj ning oafkortadt tillgodokomma;
[2.] att Riksdagen må medgifva,
dels att de pensioneringsgrunder, som, i öfverensstämmelse med Riksdagens
beslut, blifvit i nåder faststälda att gälla enligt nådiga kungörelsen den 24
november 1876 för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
med den deruti genom nådiga brefvet den 6 juni 1879 gjorda ändring samt
enligt nådiga skrifvelsen den 22 juni 1877 för pensionering af personalen och
vaktbetjeningen vid marinförvaltningen, mariningeniörstaten och kongl. flottans
civilstat, må jemväl tillämpas vid pensionering af personalens vid flottans polis¬
kår, med undantag af poliskommissarien vid flottans station i Stockholm, dock
att, hvad angår poliskommissarien vid flottans station i Karlskrona samt öfver-
konstapel, det aflöningsbelopp, hvarå pensionsbeloppet skall beräknas, må utgöra
för den förre 1,400 kronor och för öfverkonstapel 1,000 kronor; äfvensom att
för den af nämnda personal, med nyssnämnda undantag, hvilken efter upp¬
nådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår erhåller afsked, fyllnadspensionen
skall utgå med skilnaden mellan det för pensionens beräknande faststälda be¬
lopp, med inberäkning af ålderstillägg och pensionen;
dels ock att för innehafvaren af de förenade väbels- och poliskommis-
sariebefati ningarna vid flottans station i Stockholm fyllnadspension må utgå
med det belopp, som erfordras för att hans pensionsförmåner skola utgöra
1.000 kronor eller, om han vid afsked efter uppnådda 65 lefnads- och minst
35 tjenstår innehaft nämnda förenade befattningar i 5 år, 1,100 kronor och
i 10 år, 1,200 kronor;
[3.] att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskolelärares in. ji.
ålderdornsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1901, må
medgifva,
att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för be¬
stridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt
under nämnda år erforderliga medel må åt Kongl. Maj:t, i den mån influtna
afgifter icke ftro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott,
att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under aret ingå, eller,
derest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen.
70
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1000.
Om till det till uppförande under denna stat före¬
slagna anslaget för förhöjning i gratialen åt afskedadt
indelt manskap.................................................................. kronor 83,000: —
lägges summan af ordinarie anslaget till pensionsstaten
enligt nu gällande riksstat................................ ............ » 1,628,798: —
skulle anslaget till pensionsstaten enligt Kongl. Maj:ts
förslag sluta å ett belopp af............................................ kronor 1,711,798: —
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt kontant
1,800,652 kronor.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t:
[4.] att direktören vid indragna centralfängelset å Norrmalm Carl Robert
Wiberg, predikanten vid samma fängelse August Löfgren samt kamreraren vid
indragna kronoarbetsstationen å Tjurkö Theodor Oralil må få å allmänna in¬
dragningsstaten öfverflyttas, med rätt för dem att å sagda stat från och med
år 1901 under sin återstående lifstid uppbära årlig lön till belopp, Wiberg
af 5,175 kronor, Löfgren af 1,300 kronor och Grahl af 2,300 kronor, dock
med vilkor, beträffande Wiberg, att, i händelse han efter förflyttning till in¬
dragningsstaten befordras i statens eller kommunens tjenst, han skall vara
pligtig att i allo frånträda lönen å indragningsstaten, derest denna understiger
eller är lika med den nya lönen, samt att å lönen å indragningsstaten, derest
den öfverstiger berörda nya lön, vidkännas mot denna senare svarande afdrag,
och angående Löfgren, att, derest han, efter förflyttning till indragnings¬
staten, på statens, kyrkans eller kommunens stat erhåller högre aflöning än
den, hvartill hans inkomster såsom predikant vid Danviks hospital nu upp¬
skattats, eller 1,600 kronor, lönen å indragningsstaten skall minskas med skil-
naden mellan besagda högre aflöning, å ena, och nyssnämnda belopp, 1,600
kronor, å andra sidan, eller upphöra, der denna skilnad uppgår till 1,300
kronor;
[5.] att för fodermarsken vid ridskolan å Strömsholm Fredrik Leonard
Widlund må å allmänna indragningsstaten uppföras en, hälften af hans årslön
vid ridskolan motsvarande pension af 350 kronor, att af honom under hans
återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med månaden
näst efter den, då han blifvit eller varder från foderinarsktjensten entledigad;
[6.] att murmästaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad Nils Johan Nilsson
må från och med månaden näst efter den, då han varder från sin befattning
entledigad, under sin återstående lifstid åtnjuta pension från allmänna indrag¬
ningsstaten till belopp af 800 kronor årligen;
71
Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1900.
[7.] att för lektorn vid sjökrigsskolan Johan Erik Lindgrens enka Anna
Constantia Lindgren, född Kjerrström, må å allmänna indragningsstaten upp¬
föras en pension af 400 kronor, att af henne från 1900 års början årligen
åtnjutas, så länge hon förblifver enka;
[8.] att underofficerskorpralen vid andra eldarekompaniet N:o 54 H. N.
Ståhls enka Selma Lovisa Ståhl, född Svensson, må å allmänna indragnings¬
staten åtnjuta en årlig pension af 237 kronor 50 öre, att utgå från och med
den 1 oktober 1899 under hennes återstående lifstid, så länge hon lefver ogift;
[9.] att föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, f. d. kommendör¬
kaptenen Fredrik Salomon Malmberg må vid afgång från tjensten få å all¬
männa indragningsstaten uppbära pension till belopp af 5,000 kronor för år
räknadt, att utgå från och med månaden näst efter den, hvari han erhållit
nådigt afsked;
[10.] att vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Lund Carl Fredrik
Lundberg och kursorn vid samma universitet Nils Peter Johnsson må från
och med månaden näst efter den, hvarunder en hvar af dem erhåller afsked
från sin ifrågavarande befattning, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension, Lundberg till belopp af 600 kronor
och Johnsson till belopp af 750 kronor;
[11.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Luleå Erik Olof
Nordlinder må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder
honom beviljadt från hans berörda befattning, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 625 kronor;
[12.] att musikläraren vid högre allmänna läroverket i Malmö Johan
August Rose'n må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked
varder honom beviljadt från hans berörda befattning, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af
1,250 kronor;
[13.] att läraren i musik och sång vid allmänna läroverket i Helsingborg
Nikolaus Hagström må från och med månaden näst efter den, i hvilken af¬
sked varder honom beviljadt från hans berörda befattning, under sin åter¬
stående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp
af 1,250 kronor;
[14.] att musikläraren vid Eksjö lägre allmänna läroverk Frans Jolian
Håkanson må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder
honom beviljadt från hans berörda befattning, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 450 kronor;
[15.] att läraren i musik och sång vid allmänna läroverket i Visby
Wilhelm Söhrling må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked
varder honom beviljadt från hans berörda befattning, under sin återstående
72 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 1,100
kronor;
[16.] att å allmänna indragningsstaten må uppföras dels för f. d. öfver-
läkaren vid Vexiö hospital Johan Fredrik Liedholms enka Elise Sofie Christiana
Liedholm, född Rosenbrock, en årlig pension af 800 kronor, att utgå från
början af år 1900 och så länge hon förblifver enka, dels ock för hvartdera
af Liedholms barn Gottfrid Jakob Fredrik Christopher och Clara Vilhelmina
ett årligt understöd af 200 kronor, att utgå från början af samma år och till
dess understödstagaren uppnått aderton år eller, hvad dottern beträffar, om
hon dessförinnan träder i gifte, till dess sådant skett;
[17.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1901 anvisas ett anslag
å 10,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna
godt meddela, användas till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre
behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt skött sin tjenst, men derifrån
erhållit afsked före år 1867; samt
[18.] att anslaget till allmänna indragningsstaten
må höjas med 7,150 kronor eller från 1,800,652 kronor
till......................................................................................... kronor 1,807,802: —
Lägges härtill anslaget till pensionsstaten....................... » 1,711,798: —
blifver slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie
anslag för år 1901............................................................- kronor 3,519,600: —
Extra anslag.
Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:
[19.] att å extra stat för år 1901 må anvisas ett förslagsanslag af 1,540,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensions¬
kassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de
till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners ut¬
gående.
73
Kongl. Maj;ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 190Ö.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1900 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1900. 1901.
ordinarie anslag 3,429,450: — 3,519,600:— således ökning kronor 90,150: —
extra » 1,540,000: — 1,540,000: —
summa kronor 4,969,450:— 5,059,600:— således ökning kronor 90,150: —
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1901 utgöra
sålunda:
Ordinarie: Extra: Summa:
I
|
hufvudtiteln:
|
1,320,000
|
— 100,000
|
— 1,420,000
|
—
|
II
|
»
|
3,851,550
|
— 207,350
|
— 4,058,900
|
—
|
III
|
»
|
641,950
|
23,850
|
665,800
|
—
|
IV
|
»
|
28,284,289
|
— 9,923,511
|
— 38,207,800
|
—
|
V
|
»
|
8,692,395
|
— 13,472,105
|
— 22,164,500
|
—
|
VI
|
»
|
5,851,200
|
— 8,618,900
|
— 14,470,100
|
—
|
VII
|
»
|
22,256,590
|
— 5,036,510
|
— 27,293,100
|
—
|
VIII
|
»
|
14,507,524
|
— 3,069,676
|
17,577,200
|
—
|
IX
|
»
|
3,519,600
|
— 1,540,000
|
— 5,059,600
|
—
|
|
summa kronor
|
88,925,098
|
— 41,991,902
|
— 130,917,000
|
—
|
Härtill komma de belopp, hvilka Kongl. Maj:t i
sammanhang med reglering af utgifterna under sjette
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under
år 1901 utom hufvudtitlarne å riksstaten anvisa, nem¬
ligen :
till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafi¬
kerade jernvägar.............................kronor 5,000,000: —
till fullbordande af statsbanan
mellan Boden och Ytter-Morjärv » 771,000: — kronor 5,771,000: —
De riksgäldskontorets utgifter för riksdags- och
revisionskostnader samt räntor och af betalningar å
statsskulden in. m., hvilka Kongl. Maj:t, med åbero-
Transport kronor 136,688,000: —
10
Bih. till Riksd. Prot. 1900. l:a Sami. l:a Afd.
74
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 7, om statsverket 1900.
Transport kronor 136,688,000: —
pande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den
13 innevarande januari, *) anser böra i riksstaten upp¬
föras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,
förslagsvis....................................kronor 792,000: —
räntor och afbetalningar å stats¬
skulden............... kronor 14,802,300: —
efter afdrag af de ti 11
riksgäldskontoret
ingående rånte- och
kapitalbetalningar » 4,251,300: —
förslagsvis...................................... kronor 10,551,000:— » 11,343,000: —
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under
åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta
till arbetareförsäkringsfonden..................................... » 1,400,000: —
samt till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande................ » 250,000: —
Summan af dessa belopp...,.......................................kronor 149,681,000: —
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka sålunda
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1901 här
ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Riksstat för år 1901.
76
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1900.
Riksstat
Kronor.
Tillgångar och inkomster:
öfverskott å statsregleringarna för år 1898 och föregående år .....
Af öfver skottet å 1899 års statsreglering...........................................
Statsverkets inkomster :
ordinarie inkomster....................................................... 23,901,000
bevillningar.................................................................. 96,440,000
Af Riksbankens vinst för är 1899
24,340,000
3,000,000
120,341,000
2,000,000
Summa kronor
149,681,000
Kongl. Maj:rs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
77
för år 1901.
|
Ordinarie anslag.
|
Extra anslag.
|
Summa.
|
Utgifter:
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
att utgå från statskontoret:
|
|
|
|
I hufvudtiteln ....................................
|
1,320,000
|
100,000
|
1,420,000
|
II » ....................................
|
3,851,550
|
207,350
|
4,058,900
|
III »
|
641,950
|
23,850
|
665,800
|
IV » ...................................
|
28,284,289
|
9,923,511
|
38,207,800
|
V » ....................................
|
8,692,395
|
13,472,105
|
22,164,500
|
VI » ....................................
|
5,851,200
|
8,618,900
|
14,470,100
|
VII » ....................................
|
22,256,590
|
5,036,510
|
27,293,100
|
VIII » ...................................
|
14,507,524
|
3,069,676
|
17,577,200
|
IX » ....................................
|
3,519,600
|
1,540,000
|
5,059,600
|
Utom hufvudtitlarne ........................
|
|
5,771,000
|
5,771,000
|
Säger
|
88,925,098
|
47,762,902
|
136,688,000
|
att utgå från riksgäldskontor et:
|
|
|
|
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in
|
m.,
|
|
förslagsvis.....................................
|
|
792,000: -
|
|
räntor och afbetalningar å statsskulden 14,802,300: -
|
|
|
efter afdrag af de till riksgälds-
|
|
|
kontoret ingående ränte- och ka-
|
|
|
pitalbetalningar...........................
|
.... 4,251,300:-
|
|
|
förslagsvis.....................................
|
|
. 10,551,000:-
|
11,343,000
|
Afsättning till arbetareförsäkringsfonden.......................
|
|
1,400,000
|
Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls-
|
|
försäkring och sjukkassors bildande.......................
|
|
250,000
|
|
|
Summa kronor
|
149,681,000
|
78
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1900.
Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas
i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande
januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1901
de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende
å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln omförmälda anslag:
till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare
och riksgränsen.................................................................. kronor 10,100,000: —
till fortsättning af statsbanan från Göteborg till
Skee ................................................................................ » 2,000,000: —
samt till statsbanan mellan Krylbo och Örebro.... » 1,787,000: —
eller tillsammans kronor 13,887,000: —
föreslår, jemlik! nyssnämnda statsrådsprotokoll,*) Kongl. Maj:t, som anser det
omförmälda sammanlagda beloppet böra bestridas af upplånta medel, att
samma belopp, 13,887,000 kronor, må anvisas till utgående af riksgälds-
kontoret.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrig! med stats¬
regleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott till¬
handahållas; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Stockholm 1900. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Kongl. Majrts
nådiga proposition
om statsverket år 1900.
Inkomstberäkningen.
Utgifterna å I-—IX hufvudtitlarne.
Finansplanen.
Propositionens justering.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
3
Inkomstberäkningen.
Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af stats-
regleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af stats¬
verkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering
borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält stats¬
kontorets den 9 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd
under litt. A, vidare anförde:
Beträffande först resultatet af 1898 års statsreglering har stats¬
kontoret i underdånig skrifvelse den 25 juli sistlidet år anmält, att å
1898 änt
tlaltreglerinij.
4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått
ett nettoöfverskott af........................................................ kronor 22,666,515:6 4
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1898 enligt
nådiga brefvet den 5 maj år 1882 ........................ „ 1,608,553: —
besparing å nionde hufvudtitelns anslag »bi¬
drag till folkskolelärares pensionering)) ................ „ 500: —
odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag ........................................................................ „____ 64,427: 6 4
så att öfverskottet på det hela uppginge till .... kronor 24,339,996: 28.
I samma skrifvelse redogjorde statskontoret jemväl för den i riks-
hufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel» upp¬
lagda särskilda räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna,
hvaraf inhemtas, att behållningen å denna fond vid 1898 års början
utgjorde ................................................................................ kronor 48,160,220: 3 9
hvartill komme ofvannämnda öfverskott ................ „ 24,339,996^2 8
tillsammans kronor 72,500,216: 6 7
att, om derifrån afräknades hvad i 1898 års riks¬
stat blifvit anvisadt att från fonden utgå .... „ 14,229,000: —
uppkomme det belopp af ............................................ kronor 58,271,216: 6 7,
hvartill enligt 1898 års rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda sär¬
skilda räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behåll¬
ning vore disponerade enligt 1899 års riksstat 12,615,000 kronor och
enligt 1900 års riksstat 21,316,000 kronor, i följd hvaraf återstode att
disponera en summa af 24,340,216 kronor 67 öre; och hemställer jag,
att detta belopp måtte få under benämning öfverskott å statsregleringarna
för dr 18.98 och föregående år tagas i beräkning för 1901 års stats¬
reglering, dervid summan torde få jemnas till 24,340,000 kronor.
is99 års Såvidt hittills kan vara kändt och beräkneligt, hafva följande öfver-
,lateregien-ng. nppgtått å 1899 års statsreglering:
|
Kronor.
|
Jernväqstrajikmedef hvilka för år 1899 beräknats till
|
|
10,000,000 kronor, hafva influtit med 10,500,000 kronor
|
|
och således lemnat ett öfverskott af ....................................
|
500,000
|
Skoqsmedel. Enligt meddelande från domänstyrelsen hafva
|
|
skogsmedlen för år 1899 belöpt sig till 7,133,290 kronor
|
|
51 öre. Af detta belopp hafva dock särskildt disponerats:
|
|
Transport
|
500,000
|
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
5
1
|
Kronor.
|
Transport
|
500,000
|
till åtgärder mot insekten nunnan 175,000 kronor, till
kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogs¬
väsendet i allmänhet 106,000 kronor samt för inköp af
vissa Klotens aktiebolag tillhöriga hemman 1,500,000
kronor, eller tillsammans 1,781,000 kronor, hvadan af
skogsmedlen återstå 5,352,290 kronor 51 öre, hvilken
summa öfverskrider den beräknade, 4,000,000 kronor,
med i jemnadt tusental ................................................................
|
1.352,000
|
Tullmedel, för år 1899 beräknade till 41,000,000 kronor,
hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, be¬
löpt sig till 60,400,413 kronor 44 öre och således öfver-
skridit beräkningen med i jemnadt tusental........................
|
'
19,400,000
|
Stämpelmedel, för år 1899 beräknade till 4,400,000 kronor,
hafva influtit med 7,987,000 kronor och lemna alltså
ett öfverskott af ............................................................................
|
3,587,000
|
BränvinstilIverkninc/sskatten, för år 1899 beräknad till
15,500,000 kronor, har, enligt uppgift från finans¬
departementets kontroll- och justeringsbyrå, influtit med
20,870,374 kronor 60 öre. För denatureradt bränvin
restituerades samma år, likaledes enligt uppgift från
nämnda byrå, 1,093,737 kronor 88 öre, hvadan behållna
inkomsten af bränvintillverkningsskatten under år 1899
komme att utgöra 19,776,636 kronor 72 öre, hvilken
summa öfverstiger beräkningen med i jemna tusental
|
4,276,000
|
] Bevillning af fast egendom samt af inkomst, för år 1899
beräknad till 5,600,000 kronor, kan, med ledning af för¬
hållandena under föregående år, antagas lemna ett
öfverskott af omkring....................................................................
|
800,000
|
Summa
|
29,915,000
|
Deremot har hvitbetssockertillverkningsafgiften, i riksstaten
för år 1899 beräknad till 9,000,000 kronor, under
samma år debiterats med allenast 7,483,947 kronor 60
öre, hvadan en brist af 1,516,052 kronor 40 öre uppstår,
som från nämnda öfverskott afräknas med i jemnadt
tusental ................................................................................................
|
1,516,000
|
då återstoden utgör ........................................................................
|
28,399,000
|
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna
antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar
uppstått.
Enligt rikshufvudboken för år 1898 hade å samma års förslags¬
anslag uppstått:
brister ............................................................................ kronor 4,591,684:9 1
besparingar ................................................................ „ 2,550,074: 9 9
eller en nettobrist af............................................... kronor 2,041,609:92.
I nämnda besparingar ingick äfven besparing å det från riks-
gäldskontoret utgående anslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar m. m., räntor och afbetalningar å statsskulden med
1,544,406 kronor 91 öre. Af 1899 års enahanda anslag innestodo hos
statskontoret vid årets slut 400,507 kronor 27 öre, och, enligt medde¬
lande från riksgäld skontoret, lärer en återbäring till statskontoret af
derifrån lyftade medel vara att förvänta till belopp af 1,283,768 kronor
72 öre. Besparingen å detta förslagsanslag skulle sålunda för år 1899
belöpa sig till omkring 1,684,000 kronor. Emellertid torde med säker¬
het kunna antagas, att utgifterna å en del andra förslagsanslag, exem¬
pelvis lindring i rustnings-och roteringsbesvären, ersättning till städerna
för mistad tolag, lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med
flera, uppstått brister till afsevärda belopp, och torde med afseende å
anförda förhållanden nettobristen å 1899 års förslagsanslag kunna be¬
räknas uppgå till omkring 2,000,000 kronor.
Om från beräknade öfverskottet å inkom¬
sterna för år 1899 ............................................................ kronor 28,399,000: —
dragés denna nettobrist ............................................. „ 2,000,000: —
skulle öfverskottet å 1899 års statsreglering blifva
omkring ............................................................................ kronor 26,399,000: —.
I fråga om dispositionen af detta öfverskott finner jag väl icke
anledning att ifrågasätta annat, än att den nu under en längre tid
iakttagna praxis, att öfverskottet för det år, som närmast föregått det,
under hvilket statsregleringen för ett visst gifvet år uppgjorts, icke
tagits i beräkning för denna statsreglering, utan reserverats för den
närmast följande, äfven denna gång må i hufvudsak tillämpas.
Jag anser mig likväl böra förorda, att en jemförelsevis mindre
del af det ifrågavarande betydande öfverskottet nu tages i anspråk
för genomförande af en åtgärd, som redan vid de två senaste stats-
regleringarna bragts å bane och afser att för framtiden bereda ökad
stadga åt statsregleringen.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7
Då jag den 14 januari 1898 understälde Eders Kongl. Maj:ts
pröfning frågan om beräkningen af statsverkets inkomster för då
närmast förestående statsregleringsperiod, ifrågasatte jag, huruvida icke
skäl kunde förefinnas att åt en del af det, enligt hvad redan då kunde
förutses, betydliga öfverskottet å 1897 års statsreglering söka bereda
en sådan användning, att derigenom på ett verksamt och varaktigt sätt
bereddes styrka åt kommande statsregleringar. Det hade nemligen
sedan längre tid tillbaka anmärkts såsom en oegentlighet, att flera in¬
komsttitlar och främst bland dem bevillningen af fast egendom samt
af inkomst inflöte till statsverket först under året näst efter det, till
bestridande af hvars utgifter de påräknats. Tydligt vore, att, om an¬
ordningar kunde vidtagas, genom hvilka sagda inkomster kunde beräknas
såsom tillgång för det år, under hvilket de verkligen inflöte, härigenom
skulle för all framtid beredas en mot ifrågavarande inkomsters belopp
svarande tillökning i statsverkets rörelsekapital eller kassaförlag. Det
vore endast en tidsfråga, när den direkta beskattningen komme att in¬
taga ett mera betydande rum i statens skattesystem än dittills, och det
vore icke länge sedan en tilläggsbevillning till lika belopp med bevill¬
ningen utgick. Det vore derföre önskvärdt, att en förändrad ordning
för särskild!, bevillningens upptagande i riksstaten läte sig genomföras.
Eders Kongl. Maj:t fann godt förordna om närmare utredning af
den sålunda väckta frågan.
Sedan den sålunda föreskrifna utredningen blifvit af vederbörande
myndigheter verkstäld, föreslogos i den till 1899 års Riksdag aflåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof åtgärder
för reformens genomförande, men frågan vann då ej sin lösning.
Det lärer ej kunna förnekas, att det ligger en oegentlighet deruti,
att, då riksstaten för ett visst år uppgöres, bland de tillgångar, som
påräknas för att möta detta års utgifter, upptagas inkomster, hvilka
inflyta först, året derefter. I en enskild hushållning skulle ett sådant
tillvägagående anses afgjordt olämpligt; i statens kunna olägenheterna
i viss mån motvägas derigenom, att statsverket besitter ett kassaförlag,
som vid behof träder emellan med förskott. Men i ögonen fällande är,
på sätt jag tillförene till statsrådsprotokollet anfört, att statsregleringen
skulle beredas en väsentligt ökad styrka, derest anledningarna till detta
årligen återkommande, så att säga normala behof af förskott undan¬
röjdes, likasom det väl äfven måste anses naturligast, att de under ett
år beräknade utgifter täckas af under samma år inflytande inkomster.
De inkomster, som inflyta först året efter statsregleringsåret, äro
grundskatt, kavalleriregementenas hästvakansspanmål, afgifter för per¬
8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
sedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet, den af rusthåll utgående tross-
passevolansafgiften, tillfälliga rotevakansafgifter, soldatvakansafgift, båts-
mansvakansafgift, arrendemedel, mantalspenningar och bevillning af fast
egendom samt af inkomst. Af dessa inkomsttitlar äro samtliga, med
undantag af arrendemedlen, mantalspenningarne och bevillningen, af
sådan natur, att de jemlikt föreskrifterna i lagarne af den 2 december
1892 komma att inom kort upphöra att utgå eller ock ersättas de skatt¬
skyldige till hela sitt belopp, och torde derföre, på sätt till statsråds¬
protokollet den 13 januari 1899 anfördes, skäl saknas att vidtaga någon
förändring i fråga om tiden för deras upptagande i riksstaten, likasom,
af skäl som till nämnda statsrådsprotokoll anfördes, med åtgärden i
fråga om arrendemedlen och mantalspenningarne torde kunna anstå.
Deremot anser jag, med fästadt afseende på statsverkets nuvarande
gynsamma läge, tidpunkten synnerligen lämplig för ett förnyadt upp¬
tagande af frågan om bevillningens uppförande i riksstaten ett år senare
än för närvarande eger rum.
Det mål, som nu närmast bör eftersträfvas, är, att den bevillning,
som inbetalas vid uppbördsstämman i början af ett visst gifvet år —
1900, 1901 eller 1902 — äfven upptages i riksstaten för samma år.
Har man vunnit detta, är reformen genomförd, ty sedan har man en¬
dast att fortgå på samma väg. Svårigheten ligger i öfvergången till
den nya ordningen. 1000 års Riksdag åtager sig, enligt nu gällande
ordning, en bevillning att upptagas i lOOl års riksstat, men att inflyta
först år 1.902. Nu vill man exempelvis, att den bevillning, som infly¬
ter år 1902, äfven skall upptagas i riksstaten för år 1902. Men den
bevillning, som enligt 1900 års Riksdags beslut inflyter år 1902, kan
icke upptagas i 1902 års riksstat, emedan den redan förut är upptagen
i 1901 års riksstat och icke kan tjena två gånger. Då man öfvergår
till en sådan ordning, att bevillningen användes till bestridande af stats¬
utgifterna det år, under livilket den inflyter, är det klart, att, om allt
i öfrigt går som dittills och inga särskilda åtgärder vidtagas, två sär¬
skilda bevillningar komma att sammanträffa under ett år. Lika klart är,
att de särskilda åtgärder, som måste vidtagas för att undvika detta
sammanträffande under ett år af två bevillningar, måste bestå deri, att
en årsbevillningsumma elimineras bort. Det är detta, som fordras för
den nya ordningens genomförande.
Genast bör erinras, att detta borteliminerande af en årsbevillnings-
summa icke kan ske derigenom, att de skattskyldige befrias från ut¬
görande af ett års bevillning. Detta vore visserligen den enklaste ut¬
vägen, men, så länge bevillningen utgör grunden för politisk och kom¬
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9
munal rösträtt äfvensom för flerahanda utskylder och afgifter, kan den
icke för ett år undvaras. Be vill ningen måste således som förut årligen
påföras och utgöras. Häri inträder ingen ändring. Åtgärderna för
bortelimineringen af en årsbevillningssumma måste inskränkas till riks-
staterna, så att, medan bevillningens utgörande ostördt fortgår, riksstaten
så uppgöres, att en sådan bevillningssumma kan undvaras, vare sig nu
utelemnandet i sin helhet förlägges till en riksstat eller fördelas på två.
På detta sätt invinnes, kan man säga, ett år och sammanträffandet af
två bevillningar under ett år förebygges.
För uteslutandet i sagda syftemål af en årsbevillningssumma ur
riksstaten hafva hufvudsakligen tre särskilda utvägar varit ifrågasatta.
Två af dem hafva afsett att låta uteslutningen i sin helhet drabba ett
års riksstat. Enligt den utväg, som ifrågasattes i den till 1898 års
Riksdag aflåtna statsverksproposition, skulle 1900 års Riksdag icke åtaga
sig någon bevillning för år 1901, men 190! års Riksdag åtaga sig be¬
villning för samma år, 1901, att inbetalas år 1902. Här vore det såle¬
des året 1901, som skulle, i den bemärkelse jag nyss tagit ordet, in-
vinnas, i det att 1900 års bevillning, betalbar år 1901, upptoges i riks¬
staten för år 1900 och 1901 års bevillning, betalbar år 1902, upptoges
i 1902 års riksstat, medan 1901 års riksstat uppgjordes utan beräknande
af någon bevillning.
Enligt en annan utväg, föreslagen af statskontoret och kammar¬
rätten i underdånigt utlåtande af den 19 november 1898, skulle i stället
staten för året 1900, så att säga retroaktivt, uppgöras utan bevillning.
1900 års Riksdag skulle nemligen besluta, att den i riksstaten för
samma år, 1900, redan uppförda bevillningen skulle ur densamma ute¬
slutas och ersättas med andra tillgångar samt i stället öfverflyttas till
riksstaten för år 1901. Då den sålunda till öfverflyttning föreslagna 1900
års bevillning inflyter år '1901 och enligt förslaget skulle uppföras i
1901 års riksstat, vore förändringen redan sistnämnda år genomförd.
Den bevillning, som 1901 års Riksdag för samma år, 1901, skulle åtaga
sig, skulle naturligen upptagas i riksstaten för år 1902, hvilket år den
inflyter.
Jag behöfver icke nu mot hvarandra väga dessa båda förslag.
Mot båda har erinrats, att, ehuru enligt såväl det ena som det andra
förslaget bevillning hvarje år skulle af de skattskyldige erläggas, likväl
enligt båda förslagen riksstaten för ett år — enligt det förstnämnda
förslaget 1901 och enligt det senare 1900 — skulle uppgöras utan
anlitande af bevillning, och att, då i § 9 riksdagsordningen stadgas, att
till ledamöter i Första Kammaren äro, bland andra, valbara män, som
Bill. till liihäd. Prof. 1900. 1 Sami. l Aid. 2
10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
minst tre år näst före valet skattat för viss inkomst af kapital eller
arbete, tvekan skulle kunna uppstå, huruvida en person kan anses
hafva »skattat» ett år, i hvars riksstat ingen bevillning finnes upptagen.
Frågan härom beror på tolkning af sagda grundlagsparagraf, och, äfven
om man skulle anse den såsom möjlig anmärkta tolkningen mindre
sannolik, kan ej förnekas, att försigtigheten bjuder att icke utsätta sig
för den eventualiteten, att, efter skedd framflyttning af bevillningen,
åt paragrafen komme att i domstolsväg gifvas en sådan tolkning, att
grundlagsbestämmelserna om valbarhet till Första Kammaren skulle i
väsentliga delar för en tid mista sin tillämplighet.
Den tredje utvägen för åvägabringande af bevillningens fram¬
flyttning är den, som föreslogs i den till 1899 ars Riksdag aflåtna
statsverksproposition. Enligt denna skulle bevillningen icke i sin
helhet uteslutas ur något års riksstat, men en årsbevillningssumma
ändock uteslutas derigenom att, i två riksstater bevillning toges i beräk¬
ning endast till halfva beloppet mot det vanliga. ibOO års Riksdag
skulle för år 1.901 åtaga sig en bevillning att upptagas i 1.90/ års riks¬
stat och inbetalas år 1.902, allt således i vanlig ordning, men med
den skilnad, att bevillningen endast skulle utgå med halfva beioppet
af den nuvarande bevillningen eller med 3 öre för hvarje fulla 100
kronor af det uppskattade värdet af jordbruksfastighet, med 2£ öre för
samma belopp af det uppskattade värdet af annan fastighet och frälse¬
ränta samt i procent af uppskattad beskattningsbar inkomst. Vidare
skulle /.90l års Riksdag för år 1.902 åtaga sig likaledes half bevillning
att upptagas i 1.902 års riksstat och inbetalas samma år 1.902. För¬
ändringen vore härmed genomförd, då den bevillning, 1902 års Riksdag
åtoge sig för år 1903, komme att sistnämda ar inflyta o. s. v.
Mot detta förslag kan icke riktas samma anmärkning som mot
de båda förut omförmälda, i det att bevillning icke allenast erlagts
hvarje år, utan äfven upptagits i riksstaten för hvarje år. I två års
riksstater upptages bevillning endast till hälft belopp, men hvarje år
erlägges bevillning till fullt belopp, i det att den halfva bevillning,
som 1900 års Riksdag för år 1901 skulle åtaga sig, skulle inbetalas
år 1902 vid samma uppbördsstämmor, då den bevillningshälft, som
1901 års Riksdag skulle åtaga sig för år 1902, vore afsedd att in¬
betalas.
I fråga om berörda förslag anfördes vidare till statsrådsprotokollet
den 13 januari 1899, att några ändringar i hittills gällande bestäm¬
melser emellertid erfordrades. Om än, såsom statskontoret och kammar¬
rätten i deras ofvan omförmälda utlåtande af den 17 november 1898
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11
anfört, åtgärderna för bevillningens påförande måste vidtagas under
året näst före det, då bevillningen erlades, och dessa åtgärder måste
förberedas och delvis verkställas redan innan Riksdagen kunde komma
i tillfälle att besluta om den bevillning, som skulle i nästföljande års
riksstat uppföras och samma år erläggas, syntes det dock icke vara
nödvändigt att, såsom af embetsverken ifrågasattes, från sjelfva bevill-
ningsförordningen utbryta och i en särskild tills vidare och intill dess
annorlunda förordnades gällande författning upptaga alla de i bevill-
ningsförordningen nu befintliga föreskrifter om uppskattning af fast
egendom samt af inkomst genom dertill särskildt, utsedda taxerings¬
myndigheter, om verkställighet af och besvärs anförande öfver dessa
myndigheters beslut, om debitering, uppbörd och redovisning äfvensom
instruktionen för taxeringsmyndigheterna. Då nemligen taxeringsnämn¬
derna sammanträdde först efter den 20 juni samt den af Riksdagen efter
den nya ordningens införande antagna bevillningsförordning kunde
utfärdas och vara tillgänglig före denna tid, vore dessa nämnder i tillfälle
att tillämpa de af Riksdagen sist antagna bevillningsstadgar. De före¬
gående taxeringsåtgärderna afsåge hufvudsakligen insamlande af erfor¬
derliga uppgifter, och bevillningsberedningarne uppgjorde endast förslag
till uppskattningar, hvilket arbete alltid komme de blifvande taxeringarne
till godo, äfven om de blifvit verkstälda efter den förut gällande bevill-
ningsförordningen. Då det för öfrigt vore antagligt, att med bevillnings-
förordningen måste företagas en väsentlig omarbetning med anledning
af det förslag, som från den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komité för
utredning angående sättet för kommunalbeskattningens skiljande från
bevillningen vore att förvänta, borde för det dåvarande ändringar i
bevillningsförordningen begränsas så långt möjligt vore. Af 1898 års
Riksdag hade såsom vanligt föreskrifvits, att då gällande bevillnings¬
förordning skulle lända till efterrättelse för år 1899 och intill slutet
af det år, under hvars lopp ny förordning angående denna bevillning
blefve af Riksdagen faststäld. Då det beslut om bevillningen för 1901,
hvilket 1900 års Riksdag komme att fatta, måste kunna omedelbart
tillämpas, på det att samma bevillning måtte kunna under år 1901
inflyta, hade det antagits, att 1899 års Riksdag skidle besluta om då
gällande bevillningsförordnings tillämpning, icke till slutet af år 1900,
utantill dess annorlunda af Riksdagen förordnades; hvarjemte det an¬
setts klart, att de i sjelfva bevillningsförordningen intagna skattesatserna
»sex öre», »fem öre» och »en för hundra» skulle af 1899 års Riksdag
ändras till respektive »tre öre», »två och ett hälft öre» samt »en half pro¬
cent». Om till äfventyrs erforderlig höjning af det i § 70 af då gällande
12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
bevillningsförordning till viss procent af bevillningssumman bestämda
belopp, som skulle användas till arfvoden och bestridande af andra
kostnader för taxeringen, komme 1900 års Riksdag att besluta.
Sagda förslag ledde dock, såsom ofvan blifvit antydt, icke till åt¬
gärd, då hel bevillning af nästlidet års Riksdag togs i anspråk för upp¬
görande af staten för år 1900. I utlåtande n:o 33 med förslag till den
af Riksdagen faststälda bevillningssummans utgörande anförde emellertid
samma Riksdags bevillningsutskott, bland annat, att enligt utskottets
åsigt en bevillning, som Riksdagen åtoge sig för ett visst år, alltid
måste vara den bevillning, som efter verkstäld taxering påfördes den
för samma år mantalsskrifna befolkningen; och det syntes derför kunna
ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligare att bestämma, att, sedan
J.Ö00 års Riksdag — jag inskjuter bär i stället för de af utskottet an¬
förda årtal, dem, om hvilka nu är fråga — åtagit sig half bevillning
för år 1901 att upptagas i 1901 års riksstat och inbetalas år 1902,
1Ö01 års Riksdag skulle åtaga sig ytterligare half bevillning för samma
år (men ej för 1902), likaledes att inbetalas år 1902, men att upptagas
i sistnämnda års riksstat.
Nekas kan ej, att öfvergången till den nya ordningen i vissa af-
seenden varder underlättad, derest hädanefter såsom hittills den bevill¬
ning, som t. ex. år 1901 påföres de skattskyldige, äfven anses vara
1901 års bevillning, ehuru den uppföres i 1902 års riksstat, hvilket
då bör ske med angifvande att den utgör 1901 års bevillning. Om
den bevillning, som påföres år 1901, i olikhet med hittills anses utgöra
bevillning, icke för år 1901, utan för år 1902, i hvars riksstat den
uppföres, kan i fråga om kommunalutskylder, landstingsskatt, bidrag till
skjutsentreprenader m. fl. afgifter, som utgå i visst förhållande till be-
villningen, ovisshet stundom tänkas uppstå, till hvilket års bevillning
de vore hänförliga, och vissa rubbningar härigenom kunna uppkomma.
Och vidare vinnes den fördelen, att de båda halfva bevillningar, som
enligt 1900 och 1901 årens Riksdagars beslut skulle åtagas att utgå
år 1902, så väl den ena som den andra vore bevillningar för år 1901
— då 1901 års Riksdag åtager sig half bevillning för år 1901, torde
denna lämpligen förklaras jemte den af 1900 års Riksdag förut åtagna
bevillningen för 1901 utgöra samma års bevillning — och derföre kunna
i de debetsedlar, som skola liqvideras vid 1902 års uppbörsdsstämmor,
sammanföras till en summa. Detta har den fördelen, att ingen som
helst rubbning behöfver ske i beräkningen af de kommunalutskylder,
som skola påföras i förhållande till 1901 års bevillning. Om deremot
1901 och 1902 årens bevillningar endast skulle utgå med halfva det nor¬
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13
mala beloppet, måste antingen i kommunernas debiterings- och fyrk-
talslängder för dessa år skatten per fyrk — under i öfrigt lika skatte-
bebof — fördubblas eller ock en öfvergångslag utfärdas, enligt hvilken
för de ifrågavarande åren en fyrk påfördes för hvart femte i stället för
hvart, tionde öre o. s. v. Detta undvikes naturligtvis om båda bevill-
ningshälfterna, i stället för till olika, hänföra sig till samma år. I sådant
fall erfordras ej heller förändrade bestämmelser i fråga om beloppet af
den så kallade bevillningsprocenten eller provisionen för uppbörden af
bevillningen.
Någon tvekan om grundlagsenligheten deraf, att 1901 års Riksdag
i riksstaten för år 1902 uppför en för år 1901 åtagen bevillning lärer
ej kunna uppstå. 1901 års Riksdag har att reglera staten för år 1902,
att — för att använda ordalagen i § 62 regeringsformen — pröfva stats¬
verkets behof och en deremot svarande bevillning sig åtaga. Bevill¬
ningen skall användas för 1902 års behof, men grundlagen lägger intet
hinder i vägen för dess påförande redan år 1901 till inbetalning år
1902. Erinras må, att 1867 års Riksdag, som anvisat en summa af
1 \ million riksdaler, att för anskaffande af tidsenliga vapen till stär¬
kande af rikets försvarskraft utgå med \ million under år 1867 och
1 million under år 1868, såsom bidrag till täckande af denna anslags¬
summa beviljade en särskild tillägsbevillning att under namn af vapen¬
skatt utgå på grund af 1867 års bevillningstaxering och inbetalas vid
de under år 1868 infallande uppbördsstämmor, äfvensom att 1879 års
Riksdag, som åtog sig en tilläggsbevillning för år 1880, att utgå på grund af
sistnämnda års bevillningstaxering och inbetalas vid 1881 års uppbörds¬
stämmor, tillika, såsom bidrag till betäckande af en å statsregleringen
för år 1878 uppkommen brist åtog sig en särskild tilläggsbevillning
att utgå på grund af bevillningstaxeringen för det löpande året —
1879—och inbetalas vid 1880 års uppbördsstämmor.
Genomförandet af den nu ifrågavarande åtgärden rörande bevill¬
ningen kräfver, såsom redan blifvit erinradt, samverkan af 1900 och
1901 årens Riksdagar. Hela åtgärden gestaltar sig synnerligen enkel.
För målets vinnande kräfves af 1900 års Riksdag allenast, att densamma
i vanlig ordning åtager sig bevillning för år 1901, dock endast till
halfva beloppet af det normala, samt besluter om bevillningsförord-
ningens tillämpning, icke till slutet af det år — 1901 — under hvars
lopp, ny förordning angående bevillningen varder af Riksdagen fast-
stäld, utan till dess annorlunda af Riksdagen förordnas. 1901 års Riks¬
dag har derefter att åtaga sig bevillning till enahanda belopp, med
14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
den afvikelse likväl från den vanliga ordningen, att bevillningen åtages
för samma år, 1901.
Om man skulle antaga, att, efter det 1900 års Riksdag vidtagit
de åtgärder, som på den ankomma för reformens genomförande, 1901
års Riksdag mot förmodan skulle undandraga sig att lemna sin med¬
verkan till dess fullföljande, i det att sistnämnda Riksdag icke, såsom
enligt planen för reformen vore afsedt, endast åtoge sig half bevillning
för år 1901, utan i stället i hittills vanlig ordning åtoge sig hel bevill¬
ning för år 1902, erfordras en förändring i beloppet af den s. k.
bevillningsprocent, som enligt § 70 i bevillningsförordningen af den
3 december 1897 skall af 1901 års bevillning användas till arfvoden
och bestridande af andra kostnader för taxeringen. Enligt mom. 1 i
berörda § eger i hvarje län pröfningsnämnden för ändamålet använda
och fördela högst ett belopp, motsvarande 3 procent af de första 100,000
kronor, hvartill länets hela bevillningssumma uppgår, 2 procent af derpå
följande 50,000 kronor och 1 procent af allt hvad bevillningssumman
öfverstiger 150,000 kronor. I Stockholms stad eger pröfningsnämnden
enligt mom. 3 i samma § för enahanda ändamål disponera ett belopp,
som svarar mot högst 1 £ procent af samma stads hela bevillnings¬
summa för året. Om 1901 års Riksdag icke, utöfver den af 1900 års
Riksdag beslutade halfva bevillningen för 1901, åtager sig ytterligare
en half bevillning för samma år, kommer årets bevillningssumma endast
att uppgå till hälften af hvad den under normala förhållanden skulle
utgjort och bevillningsprocenten följaktligen äfven att bestiga sig till
allenast hälften af det normala beloppet. Det besvär och de kostnader
i och för bevillningstaxeringen, till hvilkas bestridande bevillningspro¬
centen anvisats, äro emellertid oförändrade, och synes derföre, under den
nu antagna förutsättningen, lämpligt, att 1901 års Riksdag, utan än¬
dring af ordalydelsen i § 70, särskilt beslutar, att vid beräkning af de
belopp, som jemlikt sagda § mom. 1 och 3 må för år 1901 af veder¬
börande pröfningsnämnder högst användas till bestridande af arfvoden
och andra kostnader för taxeringen, till grund för beräkningen för
hvarje län och för Stockholms stad må läggas en bevillningssumma,
uppgående till dubbla beloppet af det, hvartill bevillningssumman enligt
taxeringslängderna för året uppgår.
I fråga slutligen om den anordning, som, under förutsättning att
den nu ifrågasatta förändringen beträffande sättet för bevillningens upp¬
tagande i riksstaten kommer till stånd, erfordras för att revision af
räkenskaperna rörande de statsinkomster, som komme att i riksstaten
upptagas ett år senare än för närvarande och sålunda anses tillhöra
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15
detta senare år, ändock komme att ega rum på samma tid och i samma
ordning som nu, torde, på sätt statskontoret och kammarrätten i ofvan
omförmälda underdåniga utlåtande af den 19 november 1898 föreslagit,
böra dermed så förfaras, att bevillningen fortfarande upptages i upp-
bördsräkenskaperna (fögderiernas och städernas specialräkningar) för det
år, hvarunder debitering af bevillningen eger rum, dock endast inom
linien för att i räkenskaperna för det följande året, då bevillningen in¬
flyter, utföras i kolumn, samt med iattagande att alla handlingar rörande
debitering och uppbörd af bevillningen bifogas uppbördsräkenskaperna
för förstnämnda år. Jemlikt nådiga brefvet den 5 juli 1884 lärer på
statskontoret ankomma att vidtaga de jemkningar i räkenskapsformu-
lären, som af förändringen påkallas.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånig¬
het, att Eders Kongl. Maj:t — under förklarande att, då Eders Kongl.
Maj:t anser bevillningen af fast egendom samt af inkomst böra upp¬
tagas i riksstaten för det år under bvilket den inflyter, samt denna
åtgärd böra på sådant sätt genomföras, att 1900 års Riksdag för år
1901 åtager sig bevillning till hälften af det nu utgående beloppet att
uppföras i sistnämnda års riksstat samt att 1901 års Riksdag likaledes
för samma år åtager sig bevillning till hälften af det nu utgående be¬
loppet att uppföras i riksstaten för år 1902, Eders Kongl. Maj:t förty
icke ifrågasätter, att instundande Riksdag skulle åtaga sig större bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst än till belopp af 3,000,000 kronor —
ville i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att 1
och 7 §§ af nådiga förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst den 3 december 1897 skola erhålla följande för¬
ändrade lydelse, nemligen:
i §■
För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas
frälseränta, skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning
utgöras efter fastighetens uppskattade värde.
Denna bevillning utgår:
a) för jordbruksfastighet med tre öre för hvarje fulla ett hundra
kronor samt
b) för all annan fastighet och frälseränta med två och ett hälft
öre för hvarje fulla ett flundra kronor af uppskattningsvärdet.
Uppgår den sålunda uträknade bevillningen icke till jemnt öretal,
nedsättes bevillningen6 belopp till närmast lägre jemna öretal.
16
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Ordinarie in¬
komster.
Grundskatt.
Skogsmedel.
7 §•
För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall,
med de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med en
half för hundra af inkomstbeloppet.
Under förutsättning af bifall härtill skulle i riksstaten för år 1901
inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst allenast upp¬
tagas med 3,000,000 kronor, eller med hälften af det belopp, hvartill
inkomsttiteln enligt statskontorets beräkning skulle uppgå. I ersättning
härför borde af 1899 års, enligt hvad jag redan haft tillfälle nämna
till 26,399,000 kronor beräknade öfverskott böra för den nu förestående
statsregleringen tagas i anspråk ett belopp af 3,000,000 kronor; och
hemställer jag förty, att i förslaget till riksstat för år 1901 måtte såsom
tillgång få af öfverskottet å 1899 års statsreglering upptagas berörda
belopp, 3,000,000 kronor.
I fråga om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1901
och dervid först de ordinarie inkomsterna, anhåller jag att rörande
en ifrågasatt omflyttning af en mindre inkomstpost mellan två ordinarie
inkomsttitlar få anföra följande.
Statskontoret, som den 1 mars 1898 afgaf infordradt underdånigt
utlåtande angående förändring i gällande föreskrifter om åsättande af
grundskatt m. in., fäste i detta sammanhang uppmärksamheten, bland
annat, å den rekognitionsafgift, som jemlikt nådiga brefvet den 29
januari 1824 åsätta kronoskogar, hvilka till vissa jerngrufvor upplåtits
att för grufvornas behof och nytta begagnas. I fråga om denna rekog¬
nitionsafgift erinrade statskontoret, att densamma, som enligt lemnad
utredning uppginge till sammanlagdt 222 kronor 10 öre, icke vore i
kronans jordeböcker upptagen, utan redovisades i räkenskaperna såsom
grundskatt. Då till följd af föreskriften i lagen den 2 december 1892
angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter inkomst¬
titeln grundskatt med år 1904 torde komma att ur riksstaten utgå,
skulle, enligt hvad statskontoret vidare anförde, rekognitionsafgiften
framdeles komma att under annan inkomsttitel redovisas, hvadan och
då denna afgift vore att anse såsom afgäld för rätt till begagnande af
vissa kronans skogar, statskontoret hölle före, att rekognitionsafgiften
borde upptagas bland skogsmedlen och såsom sådana redovisas.
I infordradt underdånigt utlåtande af den 30 september nästlidet
år hafva kammar- och kommerskollegierna anfört, att, om ock inkomst¬
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17
titeln grundskatt ej, på sätt statskontoret antagit, skulle komma att
utan vidare försvinna med år 1904, det likväl syntes föreligga giltig
anledning att redan nu till annan inkomsttitel omföra ifrågavarande
rekognitionsafgift, hvilken i afseende å redovisningen syntes kunna
jemnställas med de skogsräntor, som funnes omnämnda i nådiga kun¬
görelsen den 26 maj 1899 angående förändring i gällande föreskrifter
om åsättande af grundskatt m. m.; och hemstälde alltså embetsverken,
i anslutning till hvad statskontoret härutinnan föreslagit, att rekognitions-
afgiften måtte afföras från titeln grundskatt och redovisas såsom skogs-
medel.
Då för den föreslagna öfverflyttningen af rekognitionsafgiften till
skogsmedlen tala väsentligen enahanda skäl, som föranledt de nyss¬
nämnda skogsräntornas omföring från titeln grundskatt till skogsmedlen,
är jag sinnad att vid blifvande underdånig anmälan af det ärende, för
hvilket jag nu delvis redogjort, föreslå, att rekognitionsafgiften från
och med år 1901 öfverföres till skogsmedlen. Ehuru en dylik åtgärd,
med afseende å berörda afgifts jemförelsevis obetydliga belopp, icke
inverkar på beräkningen af någondera af de båda inkomsttitlarna, har
jag likväl i detta sammanhang ansett mig böra omnämna förhållandet.
Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1900 äro upptagna med
4.600.000 kronor, äro af statskontoret för år 1901 beräknade till
5.500.000 kronor. Sagda medel hafva år 1898 belöpt sig till 7,554,845
kronor och år 1899 till 7,133,290 kronor. I skrifvelse af den 29 sist-
lidne december har domänstyrelsen meddelat mig, att, på grund af nu
kända eller beräkneliga förhållanden, skogsmedlen för år 1900 kunna
antagas komma att uppgå till 7,740,553 kronor.
Med stöd af dessa uppgifter och då jag är sinnad föreslå Eders
Kongl. Maj:t att af nästkommande Riksdag äska en icke obetydlig höjning
i anslaget till skogsväsendet för åvägabringande i sin mån af en mera
intensiv hushållning å statens skogar, anser jag skogsmedlen för år
1901 böra beräknas till 5,800,000 kronor, med hvilket belopp jag alltså
hemställer, att skogsmedlen må i riksstaten för sagda år upptagas.
Beträffande öfriga ordinarie inkomster hemställer jag, att desamma
må upptagas i riksstaten med de af statskontoret beräknade belopp.
Tullmedlen, i riksstaten för år 1900 upptagna med 45,200,000
kronor, äro af statskontoret för år 1901 beräknade till 46,000,000 kronor.
Denna summa motsvarar den afjemnade medelinkomsten, 45,917,337
kronor, under treårsperioden 1896—1898. Tullmedlen hafva influtit
Bih. till Biksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 3
Bevillning ar.
Tullmedel.
Bevillning af
fast egendom
samt af in¬
komst.
Inkomsternas
uppställning.
IB Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
år 1897 med ............................................ kronor 43,537,911: —
„ 1898 „ „ 52,012,881: —
„ 1899 „ „ 60,400,413: —
eller i medeltal för dessa tre år med „ 51,983,735: —
Den starka stegringen i tullmedelsuppbörden under de två senast
tilländagångna åren har icke berott på några under dessa år vidtagna
tullförhöjningar, utan är i hufvudsaklig mån att tillskrifva landets ökade
konsumtionsförmåga, om ock derjemte en eller annan mera tillfällig
orsak bidragit, såsom då den på grund af det ogynsamma utfallet af
1898 års sockerbetskörd framkallade sockerimporten under år 1899 med¬
fört en ökning af sockertullen i jemförelse med föregående år af nära
3,000,000 kronor. Nedsättning i tullsatser, som faststälts till sina
nuvarande belopp, ej i främsta rummet för att tillföra statsverket in¬
komster, utan för att bereda skydd åt landets näringar, lärer ej böra
ifrågasättas; och om äfven helt naturligt ganska starka vexlingar i
tullinkomsterna kunna från det ena året till det andra inträffa, synes
mig likväl en beräkning, enligt hvilken tullinkomsterna under år 1901
skulle komma att understiga 1899 års enahanda inkomster med närmare
14 | millioner kronor, vara försigtigare än nödvändigheten bjuder. Då
det i öfrigt icke kan vara önskvärdt, att en alltför stor åtskilnad upp¬
kommer mellan det belopp, hvartill en inkomsttitel beräknats, och det,
hvartill den i verkligheten uppgår, anser jag en höjning i den af stats¬
kontoret föreslagna beräkning böra ega rum; och hemställer jag, att
tullmedlen må för år 1901 beräknas till ett belopp, som med 3,000,000
kronor öfverstiger den af statskontoret beräknade afkastningen, 46,000,000
kronor, eller således till 49,000,000 kronor, hvilken summa i allt fall
med omkring 3,000,000 kronor understiger den ofvan angifna medel¬
inkomsten för treårsperioden 1897—1899.
Hvad derefter angår öfriga bevillningar, får jag, hvad bevillningen
af fast egendom samt af inkomst beträffar, med åberopande af hvad
jag förut anfört rörande denna bevillning, hemställa, att densamma må
i riksstaten upptagas till hälften af det af statskontoret beräknade belopp
eller 3,000,000 kronor, samt att öfriga hit hänförliga inkomsttitlar må
beräknas till de belopp, statskontoret föreslagit.
Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1901 må
med de belopp jag föreslagit få i statsverkspropositionen upptagas i
den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den
vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 19
tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta in¬
föra en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga
uppställningen lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur
finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.
Denna öfversigt angifver såsom
Statsverkets inkomster:
A. Inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendemedel ..........
skogsmedel ..........
jernvägstrafikmedel
postmedel ............
telegrafmedel .......
bötesmedel ..........
extra uppbörd
kronor 2,200,000: —
„ 5,800,000: —
„ 10,000,000: —
„ 11,590,000: —
„ 1,610,000: —
„ 290,000: —
„ 100,000: — 31,590,000: —
B. Skatter:
a) allmänna:
tullmedel ......... kronor 49,000,000:
bränvinstillverk-
ningsskatt ...... „
hvitbetssockertill-
verkningsafgift „
stämpelmedel ..... „
mantalspenningar „
bevillning af fast
egendom samt
af inkomst......... „
b) af viss fastighet:
grundskatt ......... kronor 960,000: —
kavallerirege¬
mentenas häst-
vakansspanmål „ 270,000:—_______ ___________
Transport kronor 1,230,000: — 84,700,000: — 31,590,000:
18,000,000:
9.000. 000
5.000. 000
700,000
3,000,000: — 84,700,000: —
Riksbankens
vinstmedel.
20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Transport kronor 1,230,000: — 84,700,000: — 31,590,000: —
afgifter för per¬
sedelunderhål¬
let vid rusthålls-
infanteriet ...... „
trosspassevolans-
.............. „
tillfälliga rote-
vakansafgifter „
soldatvakansafgift „
båtsmansvakans-
afgift ............... „
c) särskilda afgifter:
fyr- och båkmedel kronor 1,500,000: — >
kontrollstämpel-
niedel ............... „ 40,000: —
bevillningsafgif-
ter för särskilda
förmåner och
rättigheter.........._„________850,000: - 2,390,000: — 88,751,000: —
Summa kronor 120,341,000: —
49,000: —
19,000: —
175,000: —
38,000: —
150,000: — 1,661,000: —
Enligt mig från fullmäktige i riksbanken tillhandakommen upp¬
gift är riksbankens behållna vinst för år 1899 approximativt beräknad
till 4,355,000 kronor.
Af riksbankens behållna årliga vinst skola, jemlikt 26 § i lagen
om Sveriges riksbank den 12 maj 1897, minst 10 procent afsättas till
bankens reservfond, intill dess denna uppgått till minst 25 procent af
bankens grundfond, hvilket ännu icke skett.
Under de senaste tjugufem åren har, med undantag för åren 1885,
1887 och 1898, för hvilka hela bankovinsten bibehållits åt banken, minst
hälften af sagda vinst öfverlemnats åt statsverket. Jag hemställer, att
Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning, att af riks¬
bankens vinst för år 1899 måtte för statsverkets behof anvisas ett belopp
af 2,000,000 kronor, att från riksbanken utbetalas de tider under år
1901, Riksdagen bestämmer.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 21
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till
slutsumman af statsverkets ofvan beräknade in¬
komster ....................................................................... kronor 120,341,000: —
läggas:
det af mig såsom öfverskott å statsregle-
ringarna för år 1898 och föregående år beräk¬
nade belopp ................................................................. „ 24,340,000: —
af öfverskottet å 1899 års statsreglering „ 3,000,000: —
och af riksbankens vinstmedel för år 1899 „ 2,000,000: —
så erhålles för statsregleringen för år 1901 en
tillgång af ....................................................... kronor 149,681,000: —
De af föredragande departementschefen sålunda
i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan om-
förmälda tillgångar och dermed sammanhängande äm¬
nen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka stats¬
rådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen gilla och bifalla.
Ex. protooollo:
Waldemar Roos.
Bih. till liiksd. Prot. J900. 1 Sami. 1 Afd.
4
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
1
Bil. Litt. A.
' tfii-ab
Till Konungen.
!1i:
Till åtlydnad af föreskriften i § 2 af den för statskontoret gällande
instruktion får embetsverket härmed underdånigst afgifva berättelse om
statsverkets inkomster för sistförflutna år jemte förslag till deras be¬
räknande för år 1901.
I detta hänseende får statskontoret till en början dels åberopa
sin under den 29 sistlidne augusti afgifna underdåniga berättelse om
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
statsverkets tillstånd och förvaltning år 1898, hvarmed öfverlemnats
ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken för samma
år med dertill hörande tablåer och bilagor, som blifvit härstädes upp-
rättadt, dels ock i underdånighet hänvisa till statskontorets underdåniga
skrifvelse den 25 derförutgångne juli, angående riksbokslutet för år 1898,
deri statskontoret beträffande resultatet af nämnda års statsreglering
anmält, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra ordinarie
förslagsanslag uppstått ett nettoöfverskott af..... kronor 22,666,515:6 4
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1898, enligt
nådiga brefvet den 5 maj 1882, .................... » 1,608,553: —
besparing å nionde hufvudtitelns anslag »bi¬
drag till folkskolelärares pensionering» ..... » 500: —
odisponerade behållningar å en del extra stats¬
anslag .................................................................... » 64,427: 6 4
så att öfverskottet på det hela uppginge till..... kronor 24,339,996: 28.
Vidare anfördes i samma skrifvelse, beträffande förhållandet med
den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade
medel» upplagda särskilda räkning öfver öfverskott och brister i stats-
regleringarne, att behållningen å denna fond vid 1898 års början ut¬
gjorde ............................................................................. kronor 48,160,220: 3 9
hvartill komme ofvannämnda öfverskott.............. » 24,339,996: 2 8
summa kronor 72,500,216: 6 7
att om derifrån afräknades hvad i 1898 års riks¬
stat blifvit anvisadt att från fonden utgå ...... » 14,229,000: —
uppkomme det belopp af ......................................... kronor 58,271,216:67,
hvartill, enligt 1898 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda
särskilda räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna
behållning vore disponerade enligt 1899 års riksstat 12,615,000 kronor
och enligt 1900 års riksstat 21,316,000 kronor, i följd hvaraf återstode
att disponera en summa af 24,340,216 kronor 67 öre.
Vid upprättande af sitt förslag till inkomstberäkning för år 1901,
hvilket innefattas uti här bifogade tabell litt. a), har statskontoret fäst
afseende dels å medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, an-
gifna å tabellen litt. b), dels derpå huruvida inkomsterna varit i jemnt
stigande eller fallande, dels ock på de vid vissa titlar förekommande
särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan närmare
redogöra.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
3
Ordinarie inkomster.
Grundskatt. Genom nådiga förordningen den 11 september 1885
föreskrefs, bland annat, att skattefrälseräntor och kronotionde, som
innehades under enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet
till skattesåld kronoegendom skulle, derest anbud derom af vederbörande
egare framstäldes inom ett år från kungörelsens utfärdande, för stats¬
verkets räkning på vissa vilkor inlösas, samt att inlösta räntor och
kronotionde skulle med iakttagande af de beräkningsgrunder, som
gälde för utgörande af kronans räntor och tionde näst före utfärdandet
af kongl. kungörelsen den 11 maj 1855 angående de i ordinarie räntan
ingående persedlars omsättning och förenkling, omsättas enligt före¬
skrifterna i nämnda kungörelse och kongl. förordningen den 23 juli
1869 samt till statsverket utgöras för tiden från räntornas och krono-
tiondens indragning, hvarvid för desamma skulle gälla enahanda be¬
stämmelser som för annan till staten utgående grundskatt. Genom
nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 förordnades, att sådan inlösen
skulle fortfarande ega rum, derest vederbörande egare derom gjorde
anmälan inom utgången af år 1888. Tiden för anmälan om inlösen
af skattefrälseräntor m. m. blef vidare utsträckt genom nådiga kungö¬
relsen den 29 maj 1891 till utgången af år 1892 och senast genom
nådiga kungörelsen den 8 mars 1895 till utgången af år 1896.
Löseskillingarne för skattefrälseräntor och kronotionde, om hvilkas
inlösen anbud inkommit till kammarkollegium och derstädes intill den
1 innevarande månad handlagts, hafva, enligt uppgift från kammar¬
arkivet, beräknats utgöra:
för skattefrälseräntor.......................................... kronor 3,113,728: 7 o
» kronotionde ................................................... » 122,271: 5o
tillsammans kronor 3,236,000: 2o.
Någon inlösen af hofveriskyldighet har, enligt hvad samma upp¬
gifter gifva vid handen, icke blifvit af kammarkollegium beviljad.
För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde voro i riks-
staterna för åren 1887—1891 anvisade tillhopa 3,070,000 kronor, hvilka
till fullo utgifvits; hvarförutom, jemlikt nådiga brefvet den 3 december
1897, för samma ändamål under förskottstitel af statskontoret anordnats
dels år 1898 kronor 9,858: 8 5, hvilka af innevarande års Riksdag
ersatts, dels ock under år 1899 kronor 2,090: 7 5. Sammanlagda
4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
beloppet af hvad för ifrågavarande ändamål utgifvits utgör alltså
3,081,949 kronor 60 öre.
Enligt lagen den 2 december 1892, angående afskrifning af de
å viss jord hvilande grundskatter, skola de skatter och utlagor, som
med tillämpning af bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 5 juni
1885, angående nedsättning i samma grundskatter, samt § 4 i ofvan
berörda nådiga förordning den 11 september sistnämnda år, angående
inlösen af skattefrälseräntor m. m., blifvit nedsatta med trettio procent,
afskrifvas under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, i
sådan ordning, att, under iakttagande i tillämpliga delar af före¬
skrifterna i berörda nådiga kungörelse, skatterna och utlagorna ned¬
sättas från och med hvart och ett af åren 1893, 1894, 1896, 1898,
1900 och 1902 med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen
enligt nämnda kungörelse beräknats, hvarefter återstoden af skatterna
och utlagorna från och med år 1904 skall eftergifvas.
Enligt den utredning, som meddelats i de vid Eders Kongl. Maj:ts
till 1892 års urtima Riksdag aflåtna nådiga propositioner angående af¬
skrifning af de å viss jord hvilande grundskatter med flere dermed
sammanhang egande ämnen bifogade utdrag af protokollet öfver finans¬
ärenden den 14 oktober samma år, beräknades den grundskatt, hvarå
afskrifning kunde ega rum, utgöra 4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent
derå motsvara 460,481 kronor 92 öre, eller i rundt tal 461,000 kronor.
I riksstaten för år 1900 är grundskatten upptagen med 983,000 kronor,
deri till följd af ytterligare afskrifning icke bör ifrågasättas någon
nedsättning för år 1901. Men då å inkomsttiteln under en följd afår
uppstått brister till stigande belopp:
kronor 19,583: 3 0
„ 18,043: 34
„ 22,943: 9 2
„ 22,885: 30
„ 27,656: 48
vill det synas statskontoret som om grundskatten borde af detta
skäl i riksstaten för år 1901 upptagas med ett till 960,000 kronor
nedsatt belopp.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges, årligen och in¬
tilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna
kavalleriet och blef i riksstaten för år 1900 beräknad till 270,000
kronor. Beroende på vexlande markegångspris, har denna afgäld, som
år 1894
„ 1895
„ 1896
„ 1897
„ 1898
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5
för år 1898 influtit med 284,441 kronor 68 öre och i medeltal för åren
1896—1898 belöpt sig till 276,065 kronor, i tabellen upptagits med
oförändradt belopp, 270,000 kronor.
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885
års Riksdags beslut, och nådiga kungörelsen den 23 december 1885
öfvertog statsverket från och med år 1886 den rusthållarne vid rusthålls¬
infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-,
bevärings- och remtygspersedlar, under vilkor att till staten med egande-
rätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid general¬
mönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets upphörande
erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje rusthållsnummer att
af Eders Kongl. Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhåll an¬
vändas. Ifrågavarande afgifter redovisades till en början hos armé-
förvaltningen under det å riksstatens fjerde hufvudtitel då uppförda
reservationsanslag »till anskaffande och underhåll af beklädnads-, be¬
värings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det
berustade kavalleriet och det berustade infanteriet.» Till följd af viss
vid 1888 års riksdag gjord förändring med berörda reservationsanslag
samt för åstadkommande af förenkling i redovisningen upptogos från
och med år 1890 dessa »afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls¬
infanteriet» bland statsverkets inkomster, hvilken inkomsttitel uppfördes
med ett efter rusthållens dåvarande antal, 2,545, beräknadt belopp af
51,000 kronor. Inkomsttiteln har emellertid varit i ständigt sjunkande
och har under senaste treårsperiod i medeltal uppgått till endast
49,840 kronor. Med anledning häraf och då vid det afsutna kavalleriet
de effektiva rusthållens antal, som år 1898 utgjorde 2,477, innevarande
år, enligt här förvarade handlingar, uppgår till 2,455, hemställer stats¬
kontoret i underdånighet, att inkomsttiteln må beräknas till 49,000
kronor.
Trosspassevolansafgiften. På grund af med vederbörande rust¬
hållare träffade och genom särskilda resolutioner faststälda aftal, enligt
Indika Kongl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i freds-och krigstid
ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen af rusthålls-
regementenas och kårernas tross, äfvensom tillhandahållandet af tross¬
kuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från hvarje helt
rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållarne vid nedan-
nämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nemligen:
3 kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de
skånska indelta kavalleriregementena enligt kongl. resolutionen den
6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
18 december 1775; vid Vestgöta regemente enligt kongl. resolutionen
den 18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands
grenadierkår enligt kongl. resolutionen den 2 maj 1776;
4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleri¬
regemente (andra lifgrenadierregementet) enligt kongl. resolutionen
den 21 maj 1776; och
4 kronor 75 öre för alla tider vid lifregementet till häst (lif-
regementets dragon-, husar- och grenadierkår er) enligt kontrakt den 15
januari 1778.
Denna statsinkomst var i riksstaterna för åren 1878—1894 be¬
räknad till 26,000 kronor och belöpte sig för treårsperioden 1890—1892
till 26,515 kronor, deraf
för 1,000 rusthåll vid skånska husarregementet kronor 3,750: ......
för 1,000 rusthåll vid skånska dragonregementet „ 3,750: —
summa kronor 7,500: —
Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut och nådiga brefvet den
30 maj 1893 skola emellertid rusthållen vid sistnämnda båda regementen,
de tillfälligt karlvakanta genast och de öfriga i mån af dåvarande
ryttares afgång, för regementenas ombildning till värfvade sättas på
vakans mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande
de i lagen af den 5 juni 1885, med deri i vederbörlig ordning be¬
slutade förändringar, rustningstungan vid dessa regementen åsätta
värden, med rätt för rusthållarne att tillgodonjuta den lindring, som i
lagen bestämdes, men mot viss stadgad skyldighet beträffande aflem¬
nande eller underhåll af nummerhäst. Uti den sålunda faststälda
väkansafgiften ingår jemväl trosspassevolansafgiften, hvilken alltså,
i den mån vakanssättningen fortgår, kommer att upphöra. Enligt
ett vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen den 14
oktober 1892, angående förbättrad härordning, fogadt förslag till öfver¬
gång från nuvarande till föreslagna organisationen för dessa båda
regementen skulle regementenas ombildning från indelta till värf¬
vade kräfva en tid af 25 år. Uti sin underdåniga skrifvelse den
6 december 1893, med förslag till beräknande af statsverkets in¬
komster vid nästföljande statsreglering, yttrade statskontoret, att med
afseende å den ringa betydenhet denna statsinkomst och särskildt
den del deraf, som motsvarade afgifterna från nyssnämnda båda rege¬
menten, egde, syntes det statskontoret som en årligen, under hela
den tid vakanssättningen komme att försiggå, skeende, efter vakanssätt¬
ningen rättad minskning af inkomsttiteln ej vore behöflig, utan borde
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7
redan då från inkomstberäkningen kunna uteslutas hela beloppet af
den trosspassevolansafgift, som erlades för rusthållen vid dessa rege¬
menten. Denna statskontorets uppfattning blef af Eders Kongl. Maj:t
gillad och af Riksdagen biträdd; och är i anledning häraf denna inkomst¬
titel, .för år 1894 beräknad till 26,000 kronor, i riksstaterna från och
med år 1895 upptagen med ett med summan af afgifterna för de båda
nämnda regementena, 7,500 kronor, minskadt belopp, eller i jemnadt
tusental 19,000 kronor, hvilken summa af berörda skäl uppförts i bi¬
fogade tabell, ehuru trosspassevolansafgift i medeltal för åren 1896_
1898 influtit med 23,696 kronor.
Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt § 1 i lagen den 2 december
1892, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären, skall i dessa
besvär på sätt och under iakttagande af de särskilda bestämmelser och
undantag, som i lagen omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå
från och med år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med
femtio procent, från och med år 1896 med sextio procent, från och
med år 1898 med sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio
procent och från och med år 1902 med nittio procent, allt af dessa be¬
svärs uppskattade värde, samt från och med år 1904 med hela beloppet
af samma värde; varande dels i lagens § 2 stadgadt, att vid uppskatt¬
ning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1 angifna ända¬
mål prestationerna för hvarje rusthåll och rote skola, vid båtsmans-
hållet kompanivis samt för tiden intill år 1900 vid rust- och rotehållet
i öfrigt regements- och kårvis, bestämmas till de i §§:na nämnda värden,
samt dels i § 3 föreskrifvet, att år 1899 och derefter hvart tionde år,
hvarje gång för de närmast följande åren, rustnings- och roteringsbe-
svärens värde skall för det i § 1 angifna ändamål af Eders Kongl.
Maj:t bestämmas efter viss föregående utredning.
Då kännedom om de värden, som kunde varda bestämda att gälla
från och med år 1900, saknades vid tiden för afgifvande af statskon¬
torets förslag till inkomstberäkning för samma år, lades till grund för
beräkningen af nu ifrågavarande inkomsttitel de i ofvannämnda lag be¬
stämda värden å rustnings- och roteringsbesvären.
Enligt nådiga kungörelsen den 27 sistlidne oktober, angående
ny uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären vid indelta armén,
bär emellertid Eders Kongl. Maj:t förorduat, att vid uppskattning af
rustnings- och roteringsbesvären vid indelta armén för det i § 1 af
nämnda lag angifna ändamål skola under tio år, räknadt från 'början
af år 1900, prestationerna för hvarje rusthåll eller rote bestämmas till
8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
de i kungörelsen angifna förändrade värden, hviska statskontoret nu
lagt till grund för beräkningen af denna inkomsttitel.
Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta:
af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering;
af de vid 1878 års början till statsverket tillsvidare indragna af-
gifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta
rusthåll och rotar;
af rusthåll och rotar vid infanteriet, som jemlikt 1892 års urtima
Riksdags beslut samt nådiga brefven den 2 december 1892, den 28
september 1893, den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den
15 april 1898 blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation;
af rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena, hvilka i
mån af ryttarnes afgång, jemlikt samma Riksdags beslut och nådiga
brefvet den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans för regementenas om¬
bildning till värfvade;
af dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarekår, hvilka jemlikt nämnda
Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till värfvadt
regemente.
Belöpande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmans¬
håll, som jemlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 angående båts-
manshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel
»båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt statskontoret i föregående
berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för de
år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits
under förevarande inkomsttitel.
Afgifterna för uraktlåten rekrytering, som år 1898 uppgingo till
7,544 kronor 49 öre, hafva i medeltal för åren 1889—1898 utgjort 8,718
kronor 46 öre och i medeltal för åren 1894—1898 6,539 kronor 57
öre. Då inkomsten emellertid är af vexlande natur och åren 1896 och
1897 endast uppgick till respektive 4,741 kronor 55 öre och 4,656
kronor 95 öre, torde den icke böra beräknas till högre belopp än 5,000
kronor.
För de vid 1878 års lönereglering till statsverket indragna rust¬
håll och rotar kunna, enligt härstädes på grund af de uti nådiga kun¬
görelsen den 27 sistlidne oktober faststälda värden verkstäld beräkning,
vakansafgifterna för år 1901 antagas komma att, efter afdrag af 80
procent lindring, erläggas med omkring 19,000 kronor.
Vakansafgifterna af de för indelta infanteriets omorganisation va¬
kanssatta rusthåll och rotar, hvilkas antal, enligt här förvarade hand¬
lingar för innevarande år, utgör 126 af de förra och 1,152 af de senare,
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9
kunna, med beräkning efter förenämnda värden och sedan medgifven
lindring blifvit afdragen, antagas år 1901 inflyta med omkring 52,710
kronor.
Enligt till statskontoret från länsstyrelserna i Kristianstads och
Malmöhus län inkomna handlingar i fråga om den rusthållen vid skånska
husar- och dragonregementena för innevarande år tillkommande lindring
i rustningsbesväret har vakanssättning för regementenas ombildning till
värfvade egt rum för 475 rusthåll vid det förra och 490 rusthåll vid
det senare regementet. Vakanssättningen har beräknats år 1900 komma
att fortgå sålunda, att med visshet kunde antagas, att under nämnda
år rustningen komme att effektivt fullgöras af högst 410 rusthåll vid
hvardera regementet eller vid båda regementena 820 rusthåll. Enligt
meddelande från landtförsvarsdepartementet har effektiva rusthållens
antal vid dessa båda regementen beräknats vid 1901 års slut utgöra
högst 360 vid hvardera eller vid båda regementena tillsammans 720.
Vakansernas antal skulle alltså komma att år 1901 uppgå till omkring
640 vid hvartdera regementet, eller tillsammans 1,280. Vakansafgif-
terna, beräknade efter de i nådiga kungörelsen den 27 sistlidne oktober
bestämda värden, skulle oafkortade uppgå till:
vid skånska husarregementet ............................ kronor 224,000: —
» » dragonregementet .......................... » 217,600: —
tillsammans kronor 441,600: —
Om härifrån dragés å rusthållen belöpande
rustningsunderstöd, beräknade till ............. » 2,000: —
återstå kronor 439,600: —
derå lindring skall tillgodonjutas med 80 % eller 351,680 kronor.
Ifrågavarande vakansafgifter kunna alltså beräknas år 1901 inflyta med
omkring 89,920 kronor.
Af handlingarne angående den rotehållen vid Norrlands dragon¬
regemente för innevarande år tillkommande lindring inhemtas, att vakans¬
sättningen för detta regementes ombildning till värfvadt fortgått så, att
intill innevarande år 120 nummer äro satta på vakans. Vakanssätt¬
ningen har beräknats år 1900 fortgå sålunda, att 68 dubbelrotar komme
att under år 1900 utgöra roteringen effektivt, i följd hvaraf vakan¬
sernas antal, då regementet består af 200 dubbelrotar, alltså skulle
komma att uppgå till 132. Enligt en från vederbörande fördelnings-
chef till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet inkommen
uppgift, af hvilken statskontoret undfått del, kommer antalet rotar, som
Bih. till Biksd. Prof. 1900. 1 Sand. 1 Afä. 2
10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
under år 1901 fullgöra roteringen effektivt, att uppgå till omkring 70.
Vakansernas antal skulle alltså blifva omkring 130, och vakansafgif-
terna, beräknade efter det i nådiga kungörelsen den 27 sistlidne oktober
bestämda värde, skulle oafkortade uppgå till ......... kronor 42,900: —
Om härifrån dragas de å rotarne belöpande roterings-
understöd, approximativt beräknade till ............... » 5,000: —
återstå kronor 37,900: —
hvarå lindring bör tillgodokomma rotarne med 80 % eller 30,320 kronor.
Dessa vakansafgifter kunna alltså beräknas år 1901 inflyta med om¬
kring 12,580 kronor.
Inkomsttiteln kan alltså för år 1901 approximativt beräknas sålunda:
Afgifter för uraktlåten rekrytering .......................... kronor 5,000: —
Vakansafgifter för rusthåll och rotar, indragna till
statsverket i följd af ny lönereglering för ar¬
méns befäl, ................................................................ » 19,000: —
Dito för dito dito, indragna till statsverket för in¬
delta infanteriets omorganisation, ........................ » 52,710: —
Dito för rusthåll, indragna för skånska husar- och
dragonregementenas ombildning till värfvade
regementen,................................... ............................ » 89,920: —
Dito för dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarekår,
indragna för kårens ombildning till värfvadt
regemente,........................................................ » 12,580: —
summa kronor 179,210: —
hvartill komma afgifter för under år 1901 eventuelt vakanssatta rotar
och rusthåll vid båtsmanshållet samt rotefrihetsmedel; hemställande stats¬
kontoret, att inkomsttiteln må beräknas till 175,000 kronor.
Soldatvakansafgiften kan, enligt härstädes, på grund af förenämnda
genom nådiga kungörelsen den 27 nästlidne oktober faststälda värden
samt med iakttagande af 80 %> lindring, verkstäld approximativ beräk¬
ning, antagas för år 1901 inflyta med följande belopp, nemligen:
Afgifter af ny ordinarie rotering för 810,041 rotar kronor 29,979: 04
Dito för 3 rotar i Sårna, Idre och Hede byar i Kop¬
parbergs län ............................................................. » 12: —
Dito af bergslagsrotar:
hel afgift för 5,7 3 3 rotar ................... 229: 2 8
half dito för 362,5 9 5 » .................... 7,139: 86 » 7,369: 14
eller tillsammans kronor 37,360: 18
Transport kronor 37,360: 18
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11
Transport kronor 37,360: 18
hvartill komma knekterotefrihetsmedel, beräknade till )> 40: —
och retroaktiva afgifter m. m., som torde inflyta med
omkring ........................................................ »__500: —
summa kronor 37,900: 18,
hvilket belopp, afjemnadt till 38,000 kronor, torde få upptagas i riks-
staten för år 190i.
Båtsmansvakansafgiften. Vid 1887 års riksdag beslöts, att båts-
manshållet skulle sättas på vakans samt derigenom inflytande vakans-
afgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och rote-
ringsbesvären den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets
inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den
i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanskår icke
ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar år¬
ligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore
att påräkna, antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och
ett af de följande åren. I sjelfva verket har tillökningen för hvart och
ett af åren 1888—1892, under hvilka år afkortning å afgifterna egde
rum med trettio procent, belöpt sig endast till:
år 1888 (inkomst af vakanssättningen kronor 37,033: 81) kronor 37,033: 81
» 1889 ( » » » » 73,328:4 9) » 36,294:6 8
» 1890( » » » » 108,197: 91) » 34,869:42
» 1891 ( » » » » 137,199:52) » 29,001:61
» 1892 ( » » » » 163,657: ol) » 26,457:49.
Under år 1893, då lindring egde rum med fyrtio procent, belöpte
sig inkomsten af vakanssättningen till 160,074: 19.
För åren 1894 och 1895, då lindring var medgifven med femtio
procent, och för åren 1896 och 1897, då lindringen utgjorde sextio
procent, belöpte sig inkomsten:
år 1894 till................................................................. kronor 148,990:4 6
» 1895 » ............................................................... » 166,707:12
» 1896 » .............................................................. » 148,701: 83
» 1897 » ............ » 169,974: 93.
För år 1898, då lindring utgick med sjuttio procent, belöpte sig
inkomsten till 166,746 kronor 93 öre.
Med afseende å den fortgående vakanssättningen och deraf mot¬
sedda ökning i inkomst vidtogs vid beräkningen för år 1900 icke någon
12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
förändring i den för år 1899 antagna beräkningen 150,000 kronor,
ehuru lindring för år 1900 skall utgå med åttio procent. Då i sist¬
nämnda förhållande ingen förändring inträder år 1901, hemställer stats¬
kontoret, att båtsmansvakansafgiften, under hvilken inkomsttitel jem¬
väl ingå afgifter af ny båtsmansrotering, af utsockne frälsehemman i
Halland och af städernas båtsmanshåll m. in., må i riksstaten för år
1901 upptagas med enahanda belopp, hvartill denna afgift är i 1900
års riksstat uppförd, eller 150,000 kronor.
Arrendemedlen blefvo, med fäst afseende å den enligt Riksdagens
beslut fortgående försäljningen af mindre kronoegendomar och då in¬
komsten alltsedan år 1893 varit i fallande, i riksstaten för år 1897 upp¬
tagna med ett från 2,400,000 kronor till 2,300,000 kronor nedsatt belopp,
hvilken beräkning bibehölls äfven i riksstaten för år 1898. I riksstaten
för år 1899 upptogs denna statsinkomst med ett till 2,200,000 kronor
ytterligare nedsatt belopp, hvilket, oaktadt inkomsten fortfarande var i
fallande, men likväl intet år understigit 2,300,000 kronor, bibehölls
jemväl vid beräkningen lör år 1900. Under sistförflutna år har den
influtna inkomsten ytterligare sjunkit till 2,261,366 kronor, hvilket
emellertid icke torde böra föranleda någon ytterligare nedsättning,
hvadan inkomsttiteln i bifogade tabell fortfarande upptagits med 2,200,000
kronor.
Mantalspenningarne, som med hänsyn till inkomstens stigande
tendens i riksstaten för år 1900 upptogos med ett till 700,000 kronor
förhöjdt belopp och i medeltal under åren 1896—1898 influtit med
717,906 kronor, hafva i bilagda tabell upptagits med enahanda belopp
som för år 1900.
Bötesmedel. Denna inkomsttitel, i 1900 års riksstat beräknad till
250.000 kronor, är visserligen af tillfällig beskaffenhet, men då inkom¬
sten under en följd af år varit i stark stegring och årligen från och
med 1896 öfverskridit 290,000 kronor samt för år 1898 influtit med
352,757 kronor, torde densamma kunna uppföras i riksstaten för år
1901 med ett till 290,000 kronor förhöjdt belopp.
Kontrollstämpelmedlen uppgingo i medeltal för åren 1893—1895
till 33,228 kronor, för åren 1894—1896 till 36,904 kronor, för åren
1895—1897 till 41,888 kronor samt för senaste treårsperioden till
48,131 kronor. Med hänsyn till den fortgående stegringen i denna
inkomst torde kontrollstämpelmedlen, som i 1900 års riksstat upptagits
till 30,000 kronor och för år 1898 influtit med icke mindre än 55,791
kronor 99 öre, kunna för år 1901 i riksstaten uppföras med ett till
40.000 kronor förhöjdt belopp.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13
Fyr- och båkmsdel, hvilka från och med år 1894 varit i riksstaten
upptagna till 1,400,000 kronor, uppfördes, med hänsyn till inkomst¬
titelns stigande tendens, i riksstaten för år 1900 med ett till 1,500,000
kronor förhöjdt belopp, hvilket upptagits i bifogade tabell.
Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1900 upptagna med 1,510,000
kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen
beräknats för år 1901 till 1,610,000 kronor, hvilken summa i bilagda
tabell upptagits.
Jernvägstrafikmedel. Efter hvad statskontoret inhemtat, har jern-
vägsstyrelsen, hvilken det jemlikt § 3 i nådiga instruktionen för styrelsen
med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897 åligger
att före utgången af november månad hvarje år till Eders Kongl. Maj:t
afgifva förslag till beräkning af den behållna inkomst af statens jern-
vägar, som må upptagas i riksstaten för året näst efter det påföljande,
beräknat denna inkomsttitel för år 1901 till 10,000,000 kronor; varande
detta belopp upptaget i omförmälda tabell.
Skogsmedlen, hvilka upptagas uti 1900 års riksstat med 4,600,000
kronor, hafva utgjort:
år 1896 ........................................................ kronor 4,242,128: —
» 1897 ........................................................... d 5,426,312: —
» 1898 .......................................................... » 7,554,845: —
eller i medeltal för dessa tre år ............ » 5,741,095: —
Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets
skngsmedelsinkomster under innevarande års tre första qvartal belöpt
sig till 6,213,281 kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under
fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under samma qvartal
af sistlidet år, 439,422 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år
1899 alltså komma att uppgå till 6,652,703 kronor och öfverstiga den
senast antagna beräkningen med något öfver 2,000,000 kronor. I detta
sammanhang anser sig statskontoret böra erinra derom, att Eders Kongl.
Maj:t genom särskilda nådiga bref den 26 sistlidne maj dels bemyn¬
digat domänstyrelsen att till bestridande af de kostnader för krono-
skogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
till hvilka det för innevarande år för berörda ändamål anvisade reserva¬
tionsanslag icke lemnade tillgång, under innevarande år förskjuta ett
belopp af högst 106,000 kronor att af samma års skogsmedel ersättas,
dels ock bemyndigat Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Koppar¬
bergs län att mot en köpeskilling af 1,500,000 kronor för kronans
räkning inköpa åtskilliga Klotens aktiebolag tillhöriga egendomar i
14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Örebro och Kopparbergs län, hvilken köpeskilling, enligt nådig före¬
skrift, förskottsvis utbetalats af statskontoret mot ersättning af inne¬
varande års skogsmedel, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t genom nådigt
bref den 29 mars innevarande år bemyndigat domänstyrelsen att, för
vidtagande af vissa åtgärder till bekämpande af insekten nunnans härj¬
ningar, af innevarande års skogsmedel använda ett belopp af 175,000
kronor.
Ehuru denna statsinkomst är beroende af förhållanden, som ej på
förhand kunna med någon säkerhet beräknas, torde dock, med hänsyn
till de senare årens starka stegring, skogsmedlen kunna i riksstaten
för år 1901 upptagas med ett till 5,500,000 kronor förhöjdt belopp.
Extra uppbörd. Denna inkomsttitel har visserligen under de senare
åren afsevärdt öfverskridit det beräknade beloppet, men då titeln är
af fullkomligt tillfällig och vexlande natur, torde densamma böra i riks¬
staten för år 1901 upptagas med oförändradt belopp af 100,000 kronor.
Bevillningar.
Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna inbragt:
år 1896 ....................................................... kronor 42,201,218: —
» 1897 ..................................................... » 43,537.911: —
» 1898 ........................................................ » 52,012^881: —
eller i medeltal för dessa tre år............ » 45,917,337:-—
För januari—november månader innevarande år hafva, enligt med¬
delande från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort 55,769,375
kronor och skulle, i händelse uppbörden för innevarande månad blefve
lika med den för december månad sistlidet år, eller 4,698,000 kronor,
för innevarande år uppgå till 60,467,375 kronor.
Denna statsinkomst befinner sig alltså under de två sista åren i
en stark stegring, med anledning hvaraf en väsentlig förhöjning i be¬
räkningen från det i 1900 års riksstat upptagna belopp af 45,200,000
kronor kunde anses påkallad, men med afseende derpå att statens in¬
komst särskildt af tullmedel beror på konjunkturförhållanden, hvilka
icke låta sig med någon tillförlitlig grad beräknas för den tid 1901
års statsreglering afser, finner sig statskontoret böra hemställa, att tull¬
medlen för nyssnämnda år beräknas till ett mot medelinkomsten under
åren 1896—1898 svarande afjemnadt belopp af 46,000,000 kronor.
Postmedlen. Statskontoret har inhemtat, att generalpoststyrelsen
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15
vid afgifvande af förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater, som
böra till nästkommande års Riksdags pröfning öfverlemnas, beräknat
inkomsten af postmedlen till 11,590,000 kronor, hvadan denna summa
blifvit å bilagda tabell uppförd.
Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. De sär¬
skilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räken¬
skaperna debiterats med:
|
år 1896.
|
år 1897.
|
år 1898.
|
för rättighet till skogsfång och kol-
|
|
|
|
|
|
|
ningsfrihet på allmänningar .....
af bankbolag med sedelutgifnings-
|
1,739
|
63
|
1,739
|
63
|
1,404
|
91
|
rätt .......................
|
631,765
|
34
|
712,459
|
93
|
779,530
|
93
|
,, vissa handlande och handels-
|
|
|
|
|
|
|
expediter..........................................
,, utländingar för konserter och
|
248,100
|
—
|
266,100
|
—
|
275,600
|
|
dramatiska eller andra föreställ¬
ningar ............................................
|
13,486
|
50
|
8,425
|
50
|
8,628
|
|
summa
|
895,091)47
|
988,725
|
06
|
1,065,163
|
84
|
Denna inkomsttitel var för år 1898 beräknad till 850,000 kronor,
men med fäst afseende å den minskning i bankbolags sedelutgifning, som
under innevarande år tilläfventyrs kunde ega rum i följd af stadgandet
i § 41 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1898, beräknade sist¬
nämnda års Riksdag bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter för år 1899 till ett nedsatt belopp af 750,000 kronor. Om-
förmälda lagrum innehåller, bland annat, att enskilda banker eg a att
intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar, samt att från början af
år 1899 till utgången af år 1903 enskild bank, som, efter minst tre
månader förut hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan,
afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit något
af sina den 1 januari 1896 befintliga afdeluingskontor, eger åtnjuta hos
riksbanken vissa förmåner.
Med sistlidne års utgång upphörde eu enskild sedelutgifvande
bank, Vesterbottens enskilda bank, med sin rörelse, som då öfvertogs
af ett nybildad t bankaktiebolag. De bevillningsafgifter denna bank erlagt
hafva under sistförflutna femårsperiod i medeltal utgjort 29,937 kronor.
16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Enligt hvad statskontoret inkemtat har styrelsen för Mälarepro-
vinsernas enskilda bank hos chefen för finansdepartementet anmält, att
bankens delegare å ordinarie bolagsstämma den 8 sistlidne mars besluta,
att banken vid 1902 års utgång skall upplösas för att ombildas till
bankaktiebolag. I öfrig! har ingen anmälan, som haft afseende å upp¬
hörande af enskilda bankers sedelutgifning, till finansdepartementet in¬
kommit.
Då denna inkomst under senaste åren befunnit sig i stegring och
i medeltal för åren 1896—1898 uppgått till 981,306 kronor samt för
år 1898 influtit med icke mindre än 1,065,422 kronor, anser sig stats¬
kontoret höra, oafsedt möjligheten deraf att en eller annan bank kommer
att redan under de begge närmaste åren upphöra med sin sedelutgif¬
ning, hemställa, att ifrågavarande statsinkomst måtte i riksstaten för år
1901 upptagas med det belopp, 850,000 kronor, hvarmed inkomsttiteln
var uppförd i riksstaten för år 1898.
Stämpelmedlen, som för år 1900 beräknats till 4,700,000 kronor,
hafva utgjort:
år 1896 ....................................................... kronor 5,240,923: —
» 1897 ........................................................... » 5,957,170: —
j) 1898 .......................................................... » 6,845,553: —
eller i medeltal för dessa tre år ............ 3> 6,014,549: —
Stämpelafgiften för spelkort, som före den 1 juli 1896 utgått med
1 krona 50 öre och derefter med 50 öre för hvarje kortlek, ingick i
nämnda belopp med:
år 1896 ............................................................. kronor 83,661: —
3> 1897 ............................................................. )3 111,832: —
3) 1898 ............................................................. 33 128,422: —
Under januari—november månader innevarande år hafva i länens
ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 7,466,000
kronor, deraf 100,578 kronor kortstämplingsafgift, och skulle, i hän¬
delse uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för decem¬
ber månad sistlidet år, stämpelmedlen för innevarande år uppgå till
8,036,018 kronor, deraf 112,646 kronor kortstämplingsafgift. Härvid
bör erinras, att häri ingår stämpelafgift för en bouppteckning med om¬
kring 1,800,000 kronor.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1896,
1897 och 1898 å beloppet af de stämplar, som användts till nedan-
nämnda handlingar, har detta belopp utgjort:
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17
|
år 1896
|
år 1897.
|
år 1898.
|
handlingar till lagfartsprotokoll ...
|
1,616,653
|
30
|
1,787,031
|
95
|
2,446,043
|
10
|
dito till inteckningsprotokoll .........
|
269,287
|
27
|
329,896
|
78
|
435,752
|
36
|
dito till äktenskapsförordsprotokoll
|
4,645
|
—
|
4,411
|
—
|
3,981
|
20
|
dito till bouppteckningsprotokoll.
|
1,107,903
|
90
|
1,400,414
|
65
|
1,524,124
|
65
|
summa kronor 2,998,489
|
47
|
3,521,754
|
38
|
4,409,901 31
|
Ny förordning angående stämpelafgiften är af Eders Kongl. Maj:t
utfärdad under den 2 sistlidne juni, men denna innefattar icke någon för¬
ändring, som torde för beräkningen af denna inkomsttitel vara af be¬
tydelse.
Den stegring, denna inkomst under senare år utvisar, synes
statskontoret påkalla en höjning i inkomsttitelns beräkning, men då
den väsentligaste delen af skattetiteln är af vexlande natur, torde
större förhöjning icke böra vidtagas, än att stämpelmedlen i riksstaten
för år 1901 upptagas med ett belopp af 5,000,000 kronor.
Bränvinstillverhiingsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstill-
verkningen i riket utgjort:
år 1894
„ 1895
„ 1896
„ 1897
„ 1898
utgörande medeltalet för femårsperioden
liter 33,068,884
„ 34,886,895
32,804,168
36,295,172
38,654,829
35,141,990.
ii
liter.
Medeltalet för femårsperioden 1893—1897 uppgick till 33,755,239
Tillverkningen under* innevarande år intill den 1 i denna månad
liar, enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings-
byrå, uppgått till.................................................................. liter 39,630,679,3
och om härtill lägges tillverkningen under december
månad sistlidet år ........................................................ „ 6,984,391, i
skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal
komme att motsvara tillverkningen för samma
månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 46,615,070,4.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas följande öfversigt för
femårsperioden 1894—1898.
Bill. Ull Riksd. Prof- 1900. 1 Sand. 1 Afd.
3
18 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
|
|
Restitution för
|
|
|
Influten skatt.
|
denatu-
|
för högt
|
Statsverket
|
|
|
reradt
|
erlagd
|
behållet.
|
|
|
bränvin.
|
skatt.
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
år 1894 ........................................
|
16,277,549
|
606,960
|
4,712
|
15,665,877
|
„ 1895 .............................................
|
16,558,451
|
710,025
|
1,709
|
15,846,717
|
„ 1896 .............................................
|
17,545,976
|
744,617
|
5,279
|
16,796,080
|
„ 1897 ............................................
|
18,438,057
|
919,989
|
5,643
|
17,512,425
|
„ 1898 ..........................................
|
20,004,608
|
992,768
|
6,481
|
19,005,359
|
Bränvinstillverkningsskatten är för år 1900 af Riksdagen beräknad
til] 17,000,000 kronor.
Enligt hvad förestående öfversigt utvisar belöpte sig statsverkets
behållna inkomst af bränvinstillverkningsskatten år 1898 till 19,005,359
kronor. Under innevarande år intill den 1 dennes är dylik skatt in¬
betald med 18,336,632 kronor 85 öre, och under förutsättning att in¬
komsten för denna månad kommer att inflyta med lika stort belopp
som under december månad sistlidet år, eller 2,322,916 kronor 60 öre,
skulle årets inkomst uppgå till 20,659,549 kronor 45 öre. Om derifrån
afräknas hvad för denatureradt bränvin under innevarande år blifvit
eller än vidare kan varda restitueradt, här förslagsvis beräknadt till
1,100,000 kronor, skulle återstå 19,559,549 kronor 45 öre. Den starka
stegringen i denna statsinkomst torde böra föranleda en höjning i be¬
räkningen till 18,000,000 kronor.
Hvitbetsnockertillverkningsafgift. Under nedannämnda tillverknings¬
år, hvilka jemlikt nådiga förordningen den 19 maj 1893 räknas från
och med den 1 september till och med den 31 augusti nästföljande
år, har, enligt erhållna uppgifter från finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå, vid samtliga fabriker inom landet afverkats följande
myckenhet betor:
|
September
—december,
ton.
|
Januari
—augusti,
ton.
|
Summa
ton.
|
Högsta antalet
under tillverk¬
ningsåret i
gång varande
fabriker.
|
1894—1895 ...........................................
|
400,191
|
228,283
|
628,474
|
17
|
1895—1896 .............................................
|
493,125
|
45,584
|
538,709
|
18
|
1896—1897 ............................................
|
624,897
|
265,343
|
890,240
|
19
|
1897—1898 ............................................
|
660,349
|
55,792
|
716,141
|
19
|
1898—1899 ............................................
|
478,625
|
2,307
|
480,932
|
19
|
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 19
Enligt meddelande från ofvannämnda byrå har afverkningen un¬
der nu löpande tillverkningsår utgjort:
oktober ....................................................................... ton 186,741,8
november..................................................................... » 282,125,9
tillhopa ton 468,867,7.
Under motsvarande tid sistlidet år utgjorde betafverkningen
377,347,3 ton.
Inkomsten af denna skattetitel har utgjort för kalenderår:
år 1894
» 1895
» 1896
» 1897
)) 1898
kronor 4,723,275: —
» 7,139,148: —
» 7,726,387: —
» 11,008,906: —
» 6,317,671: —
I medeltal för de tre åren 1896—1898 har inkomsten belöpt sig
till 8,350,988 kronor.
Enligt meddelande af ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå
har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande
år debiterats med 5,792,454 kronor 7 öre. Under december månad
1898 afverkades 101,277,2 ton betor, och om myckenheten af under
innevarande månad afverkade betor blefve lika med afverkningen
under december månad 1898, skulle den debiterade afgiften för inne¬
varande månad komma att, efter 12 kronor 33 öre per ton, belöpa
sig till 1,248,747 kronor 88 öre och 1899 års inkomst till 7,041,201
kronor 95 öre.
Denna statsinkomst är i 1899 års riksstat uppförd med 9,000,000
kronor. Innevarande års Riksdag ansåg, att minskningen i inkomsten
af ifrågavarande skattetitel under år 1898 icke borde föranleda ned¬
sättning i beräkningen för år 1900. Orsaken till nyssberörda minsk¬
ning läge i den svaga skörden af hvitbetor nästlidet år och vore så¬
lunda af tillfällig natur. Härtill komme, att från och med nu pågående
tillverkningsårs början, den 1 september innevarande år, endast en
fabrik egde åtnjuta nedsättning i utbytesberäkningen. Då betafverk¬
ningen hvarje år till största delen afslutades före december månads
utgång samt utbytet från och med den 1 september 1900 skidlc jem¬
väl vid denna fabrik beräknas enligt den i allmänhet gällande grund,
eller 10,5 procent, kunde nämnda förmån icke synnerligen inverka på
den under år 1900 från ifrågavarande fabrik inbytande skatten, på
20
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
grund hvaraf hvitbetssockertillverkningsafgiften upptogs i riksstaten
för år 1900 med 9,000,000 kronor, hvilket belopp jemväl blifvit upp-
fördt i vidfogade tabell.
Bevillning af fast egendom samt af inkomst, i nästkommande års
riksstat uppförd med 6,000,000 kronor, har belöpt sig år 1896 till
5,730,320 kronor, år 1897 till 6,108,078 kronor och år 1898 till 6,746,055
kronor, eller i medeltal för dessa tre år till 6,194,818 kronor; hem¬
ställande statskontoret, att denna statsinkomst måtte i riksstaten för
år 1901 upptagas med oförändradt, belopp 6,000,000 kronor.
Stockholm den 9 december 1899.
Underdånigst:
ALB. ANDERSON.
C. G. SYLVAN. F. W. HOFFSTEDT. CHR. L. TENOW.
Föredragande.
C. Kinberg.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
21
Tab. Litt. a.
Statsverkets inkomster.
|
Kronor.
|
Ordinarie inkomster.
|
|
Grundskatt ...............................................................................
|
960,000
|
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål........................
|
270,000
|
|
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet
|
49,000
|
|
Trosspassevolansafgift ..........................................................
|
19,000
|
|
Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................
|
175,000
|
|
Soldatvakansafgift .....................................................................
|
38,000
|
|
Båtsmansvakansafgift .............................................................
|
150,000
|
|
Arrendemedel .......................................................................
|
2,200,000
|
|
Mantalspenningar .....................................................................
|
'700'000
|
|
Bötesmedel ................................................................................
|
290,000
|
|
Kontrollstämpelmedel ..............................................................
|
40,000
|
—
|
Fyr- och båkmedel ................................................................
|
1,500,000
|
|
Telegrafmedel.............................................................................
|
1,610,000
|
|
J ernvägstrafikmedel .................................................................
|
10,000,000
|
—
|
Skogsmedel .................................................................................
|
5,500,000
|
|
Extra uppbörd .........................................................................
|
100,000
|
—
|
Säger
|
23,601,000
|
|
Bevillningar.
|
|
|
Tullmedel ....................................................................................
|
46,000,000
|
1
|
Postmedel ...................................................................................
|
11,590,000
|
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
|
850,000
|
|
Stämpelmedel ..........................................................................
|
5,000,000
|
|
Bränvinstillverkningsskatt ...................................................
|
18,000,000
|
—
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift ..........................................
|
9,000,000
|
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst ..................
|
6,000,000
|
—
|
Säger
|
96,440,000
|
|
Summa
|
120,041,000
|
|
22
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Statsverkets
Ordinarie inkomster.
|
Beräknade
i riksstaten
för år 1900.
|
|
: Grundskatt .................................................................................................
|
983,000
|
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................................
|
270,000
|
—
|
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ...............
|
51,000
|
_
|
Trosspassevolansafgift ............................................................................
|
19,000
|
|
Tillfälliga rotevakansafgifter ..................................................................
|
150,000
|
|
Soldatvakansafgift ...................................................................................
|
28,000
|
—
|
Båtsm ansvakansafgift.............................................................................
|
150,000
|
_
|
Arrendemedel ...............................................................
|
2,200,000
|
|
Mantalspenningar .....................................................................................
|
700,000
|
|
Bötesmedel ............................................................
|
250,000
|
_
|
Kontrollstämpelmedel............................................................................
|
30,000
|
—
|
Fyr- och båkmedel ........................... ......................................................
|
1,500,000
|
_
|
Telegrafmedel ............................................................................................
|
1,510,000
|
_
|
Jernvägstrafikmedel...................................................................................
|
10,000,000
|
_
|
1 Skogsmedel.................................................................................................
|
4,600,000
|
—
|
Extra uppbörd..........................................................................................
|
100,000
|
—
|
Säger
|
22,541,000
|
|
Bevillningar.
|
|
Tullmedel ....................................................
|
45,200,000
|
—
|
Postmedel ..........................................................
|
10,800,000
|
—
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter............
|
750,000
|
—
|
Stämpelmedel...............................................................................................
|
4,700,000
|
—
|
Bränvinstillverkningsskatt......................................................................
|
17,000,000
|
—
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift .........................................................
|
9,000,000
|
—
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst....................................
|
6,000,000
|
—
|
Säger
|
93,450,000
|
—
|
Summa
|
115,991,000
|
—
|
Tillkomma:
|
|
|
Kyrkotionde ................................................................
|
_ _
|
_
|
Tilläggsbevillning ............................................................................
|
|
|
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
23
inkomster.
Tab. Litt. b.
'
|
Enligt räkenskaperna
|
|
Statskontorets
beräkning
för år 1901.
|
För år 1896.
|
För år 1897.
|
För år 1898.
|
Medium.
|
1,882,056
264,476
50,220
24,272
202,762
61,371
230,279
2,348,955
705,871
291,467
40,388
1,581,458
1,520,224
9,800,000
4,242,128
110,680
|
1,882,115
279,276
49,840
23,675
268,744
62,451
243,443
2,309,988
716,974
319,671
48,213
1,664,659
1,624,208
13,800,000
5,426,312
120,483
|
1,416,344
284,442
49,460
23,141
221,263
47,746
207,454
2,261,366
730,872
352,757
55,792
1,659,377
1,702,314
11,000,000
7,554,845
249,846
|
1,726,838
276,065
49,840
23,696
230,923
57,189
227,059
2,306,770
717,906
321,298
48,131
1,635,165
1,615,582
11,533,333
5,741,095
160,336
|
960.000
270.000
49.000
19.000
175.000
38.000
150.000
2,200,000
700.000
290.000
40.000
1.500.000
1.610.000
10,000,000
5,500,000
100.000
|
23,356,607
|
28,840,052
|
27,817,019
|
26,671,226
|
23,601,000
|
42,201,218
9,035,371
886,668
5,240,923
16,796,080
7,726,387
5,730,320
|
43,537,911
9,704,637
991,828
5,957,170
17,512,425
11,008,906
6,108,078
|
52,012,881
10,310,473
1,065,422
6,845,553
19,005,359
6,317,671
6,746,055
|
45,917,337
9,683,494
981,306
6,014,549
17,771,288
8,350,988
6,194,818
|
46.000. 000
11,590,000
850,000
5.000. 000
18.000. 000
9.000. 000
6.000. 000
|
87,616,967
|
94,820,955
|
102,303,414
|
94,913,780
|
96,440,000
|
110,973,574
|
123,661,007
|
130,120,433
|
121,585,006
|
120,041,000
|
207,786
1,473,064
|
211,891
|
218,114
1,118
|
|
|
112,654,424
|
123,872,898 j
|
130,339,665 i
|
|
|
1
Utgifterna.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari
1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde i underdånighet:
I en till Eders Kongl. Maj:t iugifven skrift hafva embete- och
tjensteman inom statsdepartement! och andra derunder lydande, till
Stockholm förlagda embetsverk, under åberopande af den betydande
Bih. till Rilcsd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
prisstegring, som i hufvudstaden inträdt å nästan alla slag af lefnads-
förnödenheter, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes
vidtaga åtgärder för afhjelpande af de svårigheter, hvaruti nämnda
samhällsklass i allmänhet blifvit genom prisstegringen försatt, dervid
hufvudsakligen anförts, att denna prisstegring, hvars tryckande verk¬
ningar högst få af hufvudstadens invånare torde undgå att erfara,
gifvetvis måste drabba dem tyngst, hvilka, såsom förhållandet vore
med statens embets- och tjensteman, för fyllandet af sina lefnadsbehof
vore hänvisade till en bestämd inkomst; att den aflöning, statens
embets- och tjensteman för närvarande åtnjöte, derjemte dels för fler¬
talet vore faststäld redan för omkring 20 år sedan, efter hvilken tid
en betydande nedgång i permingevärdet egt rum, och dels ej heller
kunnat från början så tillmätas, att den medgåfve en ökning af ut¬
gifterna i den grad, nu rådande priser med nödvändighet påkallade;
att följden af eu otillräcklig aflöning för statens tjenare i regel måste
blifva, att de, hvilka ej hade ett kapital att tillita, drefves att antingen
helt och hållet öfvergifva statens tjenst för att söka sin utkomst på
områden, der ett dugande arbete bättre ersattes, eller ock beträda
skuldsättningens farliga väg, i båda fallen säkerligen till skada för
staten; att en af sakkunnig person verkstäld, den underdåniga skriften
bilagd statistisk utredning rörande den inträffade prisstegringens om¬
fattning och höjd utvisade, att genom prisstegringen värdet af sökandenas
aflöning numera minskats med 25 å 30 procent i förhållande till värdet
af samma aflöning vid tiden för dess fastställande; att, om således till¬
varon af ett betänkligt missförhållande emellan de nuvarande lefnads-
kostnaderna och den till sökandena utgående aflöningen finge anses
ådagalagd, det å andra sidan vore alldeles ovisst, huru länge detta
missförhållande på grund af de höga prisernas fortvaro skulle komma
att räcka, samt att sökandena till följd häraf anhölle om eu tillfällig
löneförbättring, sådan den under liknande förhållanden förut af Eders
Kongl. Maj:t beredts embets- och tjenstemännen i form af så kalladt
dyrtidstillägg.
Innan jag går att redogöra för hvad statskontoret, som i ärendet
hörts, i sitt underdåniga utlåtande af den 30 sistlidne november anfört,
tillåter jag mig till en början återkalla i minnet hvad som förekom
åren 1873 och 1874, då frågan om dyrtidstillägg åt statens embets-
och tjensteman varit föremål för behandling hos Eders Kong]. Maj:t
och Riksdagen. Af det vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till 1874 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof fogade
statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 19 december 1873 inhemtas,
3
hurusom med afseende på den betydliga stegring i priset på bostäder,
bränsle, arbetsbiträden, åtskilliga delar af beklädnad samt de ound¬
gängligaste födoämnen, som efter 1856—1858 årens lönereglering egt
rum, statsdepartementens chefer på nådig befallning i början af sep¬
tember månad 1873 anmodat embetsverk och myndigheter att en hvar
för sina embete- och tjensteman inkomma med underdånigt förslag, i
den mån de kunde anses af omständigheterna påkallade, i syftning af
löuevilkorens förbättring vare sig genom eu fast löneförhöjning på
ordinarie stat eller genom ett tillfälligt efter prisförhållandena lämpadt
lönetillägg. De utlåtanden och förslag, som i följd deraf inkommit
från förvaltningens särskilda grenar, hade vid jemförelse inom stats-
departementen befunnits icke blott i föreslagna anordningars särskilda
delar, utan äfven i de allmänna grundsatser, som vid deras uppgörande
tagits till ledning, innefatta en mångfald så stor och vexlande mellan
så olika åsigter i fråga om arbetsfördelning, lönegrader, aflöningens
fördelande i lön och tjenstgöringspenningar m. m., att dessa ämnens
sammanföring till ett öfverskådligt helt och deras bearbetande till ett
förslag, som kunde göras till föremål för Eders Kongl. Maj:ts och der¬
efter för Riksdagens pröfning, befunnits omöjligt att verkställa under
den korta tid, som till riksmötets början återstode. För frågans
bringande till eu lycklig lösning fann Eders Kongl. Maj:t derföre
nödigt att åt en komité uppdraga att, efter tagen kännedom af de in¬
komna yttrandena, afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande
reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löne¬
förhållanden, med rätt att dervid jemväl, i den mån komiterade kunde
finna det af omständigheterna påkalladt, göra framställning om för¬
ändringar i dåvarande organisation af förvaltningspersonalen och an¬
ordning af dess arbete.
I afbidan på en dylik omfattande regleringsplan och då det syntes
ovedersägligt, att de dåvarande aflöningsbeloppen, jemförda med stegrade
pris och deraf beroende lefnadsbehof, påkallade förhöjning, men en
sådan på sakens dåvarande ståndpunkt ej kunde, med undantag för
vissa stater, der slutlig reglering på grund af redan vunnen erfarenhet
ansågs kunna ega rum, såsom för häradshöfdingeembetena samt Eders
Kongl. Maj:ts kansli, ske under annan form än genom ett tillfälligt
och i sjelfva sin benämning motiveradt dyrtidstillägg, vid hvars be¬
stämmande hänsyn måste företrädesvis tagas till den allmänna pris¬
stegringens inverkan på lefnadsbehofven, sävidt denna kunde oberoende
af rent individuel förhållanden uppfattas i sammanhang med allmän¬
giltiga förutsättningar, beslöt Eders Kongl. Maj:t på grund deraf och
4
enär efter föregående regleringen priset å de allmännaste lefnads-
behofven såsom ett helt betraktade ökats, såvidt erfaras kunde, med
minst 30 procent, aflåtande till Riksdagen af den nådiga framställning,
att för hvarje å rikets stat uppförd penningelön eller arfvode, der icke
af särskild anledning blefve annorlunda bestämdt, måtte anvisas för
åren 1874 och 1875 ett dyrtidstillägg, hvartdera året af 30 procent;
dock icke högre än 1,500 kronor för något aflöningsbelopp, dervid
rörande dyrtidstilläggets utbetalning borde till vederbörande verks och
myndigheters efterrättelse stadgas de inskränkningar, att dylikt tillägg
till den, som af statens medel åtnjöte lön eller arfvode för två eller
flera befattningar, finge utbetalas endast för en af dessa, nemligen för
den, som medförde högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än
ett ställe vore lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit be¬
fordrad, samt att å dyrtidstillägget skulle afdragas hvad tjenstens inne¬
hafvare på grund af särskildt medgifvande egde uppbära såsom personel
godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten.
I underdånig skrifvelse den 17 maj 1874 anförde Riksdagen, att
det med afseende å de stegrade pris på de flesta förnödenheter, som efter
förenämnda allmänna lönereglering för de civila tjenstemännen egt rum,
vore uppenbart, att statens embete- och tjensteman, hvilka för sin ut¬
komst vore hänvisade till en viss betämd inkomst, befunne sig i afseende
å aflöningsförhållanden i vida sämre ställning än den, som genom samma
reglering dem bereddes. Då emellertid under den korta tid, som för¬
flutit, sedan statsregleringen för år 1874 af Riksdagen faststäldes, någon
så betydlig förändring i prisförhållandena icke egt rum, att den skulle
kunna anses nödvändiggöra rubbning af samma statsreglering och på¬
kalla förhöjningar i aflöningar, som till en del för eu redan förfluten tid
belöpte, ansåg Riksdagen någon förbättring för samma år i redan fast-
stäld aflöning icke böra medgifvas annorlunda än i särskilda undantags¬
fall, der omständigheterna dertill föranledde. Beträffande åter de för
år 1875 ifrågasatta dyrtidstillägg för sådana embetsverk och stater,
för hvilka reglering icke blifvit föreslagen, hade Riksdagen funnit så¬
dana tillägg i allmänhet icke lämpligen böra annorlunda än på det af
Eders Kongl. Maj:t angifna sätt eller efter en för alla lika procent¬
beräkning bestämmas; men denna procentberäkning hade ej endast
grundats på förhållandet af den alllmänna prisstegringen, utan hade
dervid jemväl tagits hänsyn dertill, att icke den utgående aflöningen
med dyrtidstillägget komme att uppgå till sådant belopp, att deraf
kunde uppstå svårighet vid en blifvande definitiv lönereglering. Vidare
hade dervid iakttagits, att, då fråga vore endast om en tillfällig, af
5
den stegrade lefnadskostnaden föranledd löneförbättring, sådan för¬
bättring icke kunde anses för de embetsman, som vore med högre
löner försedda, vara af nöden eller åtminstone icke erfordrades i lika
grad som för dem, hvilkas aflöning vid tiden för dess reglerande
endast varit afsedd för uppehållandet af en tarfligare lefnadsställning.
Efter att hafva från dessa olika synpunkter skärskådat frågan
hade Riksdagen såsom allmän grund för pröfningen af framställningarne
om dyrtidstillägg för år 1875 antagit den mening, att sådant tillägg
borde utgå med 20 procent å alla löner och arfvoden, som ej öfver-
stege 5,000 kronor, att å löner och arfvoden från 5,000 kronor till
och med 9,000 kronor, tillägget, der sådant beviljades, borde utgöra
1,000 kronor, samt att å löner eller arfvoden, som öfverstege 9,000
kronor, något dyrtidstillägg icke borde medgifvas; och hvad anginge
vilkoren för utbetalning af dyrtidstilläg hade Riksdagen godkänt de
af Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna inskränkningar.
I sitt förenämnda underdåniga utlåtande har statskontoret anfört,
hurusom af den vid den nu föreliggande framställningen fogade stati¬
stiska utredningen inhemtades, att efter den lönereglering för rikets
civila embete- och tjenstemän, som egde rum i slutet af 1870-talet och
början af 1880-talet och som sedermera utgjort den väsentliga grunden
för de civila aflöuingsförkållandena, priset i hufvudstaden å bostäder
och lifsförnödenheter såsom ett helt betraktade stigit med minst 25
procent. Det ville ock med afseende å den alltjemt fortgående steg¬
ringen synas, som skulle någon nedgång i lefnadskostnaderna ej vara
att emotse under innevarande år och sannolikt ej heller under år 1901.
Med anledning häraf och på grund af hvad i den underdåniga fram¬
ställningen i öfrigt anförts, ansåge statskontoret åtgärd böra vidtagas
för att åt embets- och tjenstemännen i de till Stockholm förlagda
embetsverken för de berörda två åren bereda eu löneförbättring, hvilken
syntes böra beräknas å den för hvarje embete eller tjenst af Eders
Kong!. Maj:t och Riksdagen bestämda aflöning, ålderstillägg och person¬
liga lönetillägg deri dock ej inräknade, samt utgå för de med lägre
lön försedda tjenstemännen med belopp, som någorlunda motsvarade
skilnaden mellan värdet af aflöningen för det närvarande och värdet
deraf vid tiden för dess fastställande, och för embets- och tjenstemän,
som åtnjöte högre aflöning, efter någon lägre beräkning, med iakt¬
tagande i bådadera fallen att, der med embete eller tjenst följde rätt
till fri bostad, löneförbättringen borde i någon mån minskas, enär
embets- eller tjensteman, som åtnjöte dylik förmån ej i samma grad
6
som de, hvilka ej deraf vore i åtnjutande, berördes af de stegrade
lefnadskostnaderna. Statskontoret tilläte sig i sådant hänseende föreslå,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de grunder, som af 1874 års Riksdag följdes vid pröfning af då före¬
liggande framställningar om dyrtidstillägg, hos Riksdagen göra fram¬
ställning om beviljande för hvartdera af åren 1900 och 1901 af dyr¬
tidstillägg åt embets- och tjensteman, hvarom nu vore fråga, i syfte
att sådant tillägg måtte, der ej för särskilda fall någon afvikelse kunde
anses böra ega rum, utgå med 20 procent å aflöning, som ej öfver-
stege 5,000 kronor, samt å aflöning utöfver 5,000 kronor med 1,000
kronor, under iakttagande att, för den händelse embets- eller tjenste¬
man åtnjöte fri bostad, det honom eljest tillkommande dyrtidstillägg
borde minskas med en fjerdedel; och syntes det statskontoret jemväl
böra föreslås, ej mindre att i de fall, der aflöningen utgjordes af arfvode,
dyrtidstillägget måtte erhålla enahanda natur, men att eljest två tredje¬
delar af dyrtidstillägget skulle betraktas såsom lön och en tredjedel
såsom tjenstgöringspenningar, än äfven att i fråga om dyrtidstilläggens
utbetalning till den, som af statens medel åtnjöte lön eller arfvode för
två eller flera befattningar, stadgades enahanda inskränkningar, som
bestämdes rörande de af 1874 års Riksdag beviljade dyrtidstilläggen;
varande af statskontoret tillika uppgjord eu beräkning öfver de belopp,
som med tillämpning af nu föreslagna grunder skulle i dyrtidstillägg
tillkomma ifrågavarande embets- och tjenstemän, med undantag af
Sveriges geologiska undersökning, jernvägsstyrelsen, rikets allmänna
kartverk och den till tulistaten i Stockholm hörande personalen, be¬
träffande hvilka statskontoret af angifna skäl icke kunnat uppgifva de
för dessa verk belöpande dyrtidstillägg. Tillika hemstälde statskontoret,
att anslagen för år 1900 måtte, i likhet med hvad som under enahanda
förhållanden egde rum år 1874, upptagas såsom tillägg till 1900 års
riksstat samt anvisas att utgå från den vid 1898 års slut till 24,340,216
kronor 67 öre uppgående odisponerade behållning å fonden för reser¬
verade medel.
I en till Eders Kongl. Maj:t. ingifven petition hafva vidare 265
postmästare, postkontrollörer och postexpeditörer i underdånighet an¬
hållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag äska ett till¬
fälligt anslag att utgå redan under loppet af år 1900 och ända tills
postverket erhölle ny normalstat, på det att utom annat vederbörande
posttjenstemän måtte komma i åtnjutande af dyrtidstillägg antingen
såsom tillfällig löneförbättring eller såsom tillfällig hyresersättning, till
belopp och på vilkor, som Eders Kongl. Maj:t med hänsyn till lefnads-
7
omkostnaderna å respektive orter ansåge sig böra bestämma för veder¬
börande tjen stegrader.
öfver såväl berörda petition som ock först omförmälda framställ¬
ning, i hvilken jemväl tjenstemän hos generalpoststyrelsen förenat sig
med tjenstemän från andra centrala embetsverk i hufvudstaden, har
bemälda styrelse på grund af särskilda nådiga remisser afgifvit under¬
dånigt utlåtande, deri styrelsen, med förmälan tillika att hos styrelsen
gjorts framställningar i enahanda syfte dels af åtskilliga grupper af
posttjenstemän, dels ock af vaktmästarne hos generalpoststyrelsen och
af postvaktbetjente å vissa orter, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t be¬
hagade till Riksdagen göra framställning, att dyrtidstillägg för år 1900
måtte i enlighet med de grunder, som blefve för statens verk i all¬
mänhet faststälda, och de särskilda regler, som derutöfver, på general¬
poststyrelsens underdåniga förslag, kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t
i nåder bestämda, utgå till de lägre aflönade bland postpersonalen,
samt att, om för statens verk i allmänhet medgåfves dyrtidstillägg
äfven åt personal med högre aflöningsförmåner, än som tillkomme den
del af postpersonalen, styrelsen nu närmast afsett, jemväl andra post¬
verkets embets- och tjenstemän måtte i lika mån med motsvarande
personal inom andra verk få komma i åtnjutande af dyrtidstillägg.
Med anledning deraf att i först omförmälda framställning förenat
sig med öfrige embets- och tjenstemän i till Stockholm förlagda em¬
betsverk jemväl embets- och tjenstemän i telegrafstyrelsen, tjenstemän
och ritbiträden vid rikets allmänna kartverk samt Sveriges geologiska
undersöknings tjenstemän, hafva infordrade underdåniga utlåtanden
afgifvits af telegrafstyrelsen, för såvidt framställningen anginge sty¬
relsens embets- och tjenstemän, rikets allmänna kartverk, för såvidt
framställningen afsåge personalen vid berörda kartverk, samt Sveriges
geologiska undersökning, i hvad framställningen beträffade tjenste-
männen hos sistnämnda embetsverk; och hafva samtliga dessa embets¬
verk i underdånighet tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställning.
I särskilda underdåniga skrivelser hafva ledamöterna, tjenstemän
och betjente dels i Göta hofrätt dels ock i hofrätten öfver Skåne och
Blekinge anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för
afhjelpande af de svårigheter, som föranledts af den betydande prissteg¬
ring, hvilken i hela riket inträdt å nästan alla slag af lifsförnödenheter.
Vidare hafva sekreteraren och de i Stockholm bosatta kassörerna
vid fortifikationen hos Eders Kongl. Maj:t gjort, af chefen för fortifika¬
tionen tillstyrkt underdånig ansökning om tillfällig förbättring i deras
aflöningsförmåner; och har statskontoret, som erhållit nådig befallning
8
att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, dervid hemstält, att, enär
de af statskontoret i dess förstnämnda underdåniga utlåtande om bere¬
dande af tillfällig löneförbättring åt embets- och tjenstemän vid statens
till Stockholm förlagda embetsverk för en dylik löneförbättring anförda
skäl egde tillämplighet jemväl å sistbemälde sökande, Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om beviljande af dyr-
tidstillägg jemväl åt dessa.
Sedan underdåniga framställningar i enahanda syfte gjorts dels
af telegrafdirektören N. R. Curman med flera för de ordinarie tjenste-
männen vid Stockholms centraltelegrafstation med underlydande filial¬
stationer, dels af Sofie Bildt med flera telegrafister vid telegrafverket
för landsortens qvinliga telegrafkår, dels ock af de manliga ordinarie
tjenstemännen vid Göteborgs, Malmö och Sundsvalls telegrafstationer,
så har telegrafstyrelsen på grund af särskilda nådiga remisser häröfver
afgifvit underdåniga utlåtanden, deri styrelsen tillstyrkt aflåtande af
proposition till Riksdagen om anslag af uppgifvet belopp såsom dyr-
tidstillägg till vissa tjenstemän af kommissarie-, assistent- och tele-
grafistgraderna.
Hos Eders Kongl. Maj:t hafva vidare direktören och lektorerna
vid skogsinstitutet samt den derstädes anstälda planteringsvaktaren af
anförda orsaker i underdånighet anhållit om en tillfällig förbättring i
nu utgående aflöningar; och hafva såväl domänstyrelsen som stats¬
kontoret, hvilka i ärendet hörts, tillstyrkt bifall till berörda ansökning.
Efter det embets- och tjenstemän hos generaltullstyrelsen samt
vid tullverkets i Stockholm lokalförvaltning förenat sig i förstomför-
mälda, af öfriga embets- och tjenstemän vid statens till Stockholm
förlagda embetsverk gjorda framställning, har generaltullstyrelsen, som
anbefalts att öfver framställningen i berörda afseende afgifva underdånigt
utlåtande, dervid meddelat, att från lokaltullförvaltningen samt kust-
och gränsbevakningen i olika delar af riket till styrelsen inkommit
framställningar i enahanda syfte, äfvensom, efter det styrelsen verk¬
stält utredning rörande förevarande fråga omfattande samtliga i tull¬
verkets tjenst anstälda embets- och tjenstemän samt betjente, hem¬
stält, att Eders Kongl. Maj:t behagade aflåta nådig proposition till
Riksdagen om beviljande för hvardera af åren 1900 och 1901 af dyr-
tidstillägg åt tjenstemän samt betjente vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning.
Slutligen hafva i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig
ansökning vaktmästarne i högsta domstolen, statsdepartementen och
andra derunder lydande till Stockholm förlagda embetsverk anhållit,
9
att Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om
beviljande af en tillfällig förbättring i sökandenas nuvarande aflöning
med 30 procent, till stöd hvarför sökandena särskildt framhållit, huru¬
som ej mindre hyreskostnaderna dels på grund af stegringen i materiel
och arbetskostnader, dels i följd af för Stockholm säregna förhållanden
ökats med ett belopp, som för de smärre lägenheter, som för sökandena
ifrågakomma, utgjorde fulla 50 procent och derutöfver af hvad förut
varit vanligt, än äfven prisen å lifsförnödenheter ökats med ett belopp,
som i medeltal motsvarade 40 procent af äldre priser, hvilken stegring
uppenbarligen vore mest kännbar för den del af statens tjenare, hvilkas
afiöningar helt naturligt beräknats, mera än de högre stäldes, med
enbart afseende på fyllande af de oumbärliga behofven; och då den
ifrågasatta löneförbättringen, för att fylla sitt ändamål, borde snarast
möjligt medgifvas, hafva sökandena anhållit, att densamma måtte få
räknas från ingången af innevarande år samt bestämmas nu eller seder¬
mera för så lång tid framåt, som de nu rådande undantagsförhållandena
med afseende på lifsförnödenheternas pris föranledde.
Statskontoret, som jemväl anbefalts att häröfver afgifva under¬
dånigt utlåtande, har dervid, under åberopande af hvad statskontoret
anfört i här ofvan omförmälda utlåtande angående beredande af dyr-
tidstillägg åt embete- och tjenstemän inom statsdepartement^ och
andra embetsverk i Stockholm, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen göra framställning om beviljande för hvartdera af åren
1900 och 1901 af dyrtidstillägg åt ifrågavarande vaktmästare.
De många till Eders Kongl. Maj:t inkomna framställningarna om
dyrtidstillägg föranleda mig till en början till den erinran, att, då
lönerna för en tjenstemannaklass reglerats genom fastställandet af
aflöningsstat för vederbörande embetsverk eller kår, detta naturligen
skett med full vetskap derom, att prisen på förnödenheter af olika slag
vexla från år till annat och att sålunda den lön, staten består, icke
har samma köpkraft det ena året som det andra. Den höjning af den
allmänna prisnivån, som under många svängningar fram och tillbaka
under tidernas lopp gör sig gällande på grund af den ekonomiska lagen
om penningens sjunkande värde, framkallar emellertid tid efter annan
behofvet af löneregleringar, hvilka då helt naturligt resultera uti nya
lönestater med förhöjda aflöningsbelopp. En sådan lönereglering har
gemenligen föregåtts af en öfvergångstid, under hvilken dyrtidstillägg
medgifvits. Sakens natur medför, att en återgång från den högre
aflöning, som ett dylikt dyrtidstillägg innebär, måste, helst om dyrtids-
Bih. till lii/csd. Prot. 11)00. 1 Sam. 1 Afä. 2
10
tillägget åtnjutits under något längre tid än allenast ett år, vara före¬
nad med mycken svårighet. Försigtigheten bjuder derföre, att, innan
dyrtidstillägg medgifves, noga pröfva, huruvida den prisstegring, som
skall motivera lönetillägget, är af den art och den stabilitet, att den
häntyder på en definitiv höjning af den allmänna prisnivån, eller om
den tilläfventyrs är att hänföra till de nyss omtalade svängningar i
prisen, på hvilka en löntagare måste vara beredd.
Resultatet af den statistiska utredning rörande prisförhållandena i
Stockholm, som finnes bifogad den af tjenstemän vid statsdepartemen-
ten och de centrala embetsverken m. 0. gjorda framställning om dyr¬
tidstillägg, sammanfattas sålunda, att, om det ena väges mot det andra,
lefnadskostnadernas stegring i Stockholm från 1879 till 1899 upp¬
gått till 25 procent. Hvad lifsmedlen angår, motväges visserligen den in¬
trädda stegringen i priset på ett antal dylika till en viss grad af
den betydliga nedgången i priset på så vigtiga artiklar som socker,
kaffe, hvetemjöl och mjölk, men stegringen under rubrikerna hyra,
bränsle och tjenstefolkslöner är, så väl hvad hufvudstaden som det
öfriga landet angår, otvifvelaktigt mycket betydande och kändt är,
att en ytterligare höjning af hyresbeloppen allmänneligen inträdt sist-
lidne höst.
En granskning af den tabell, i hvilken nyssnämnda utredning
innefattas och som upptager prisuppgifter för åren 1879, 1880, 1884,
1886, 1895, 1897 och januari—augusti 1899, utvisar emellertid, att, med
undantag hufvudsakligen för rubriken tjenstefolkslöner, prisstegringarna
i mera afsevärd utsträckning och mera allmänt inträda först i kolumnen för
år 1899. Äfven om på grund af kända förhållanden prisstegringen i
väsentlig mån kan anses hafva inträdt redan år 1898, har man, synes
det mig, ännu icke rätt att i de antydda stegringarne se mer än en
tillfällig prishöjning — om ock medgifvas måste, att inga tecken för
närvarande tyda på en snar nedgång i prisen.
Jag finner sålunda ställningen icke ännu vara sådan, att jag för
närvarande skulle eg a skäl tillstyrka medgifvandet af ett allmänt dyr¬
tidstillägg till statstjenstemännens löner. Skulle ett sådant anses böra
ifrågakomma, är det för öfrigt klart, att det borde medgifvas samtliga
klasser af tjenstemän, icke allenast dem, som nu petitionerat. Men,
ehuru tiden, såsom sagdt, icke ännu synes mig vara inne att på grund
af rådande prisförhållanden vidtaga eu vare sig provisorisk eller definitiv
löneförhöjning, kan staten, som ju i stor skala är arbetsgifvare, lika
litet som en enskild sådan undandraga sig pligten att tillse, att dess
arbetstagare icke må lida verklig nöd. Detta bör icke förutsättas kunna
11
inträffa i fråga om dem bland statens tjensteman, som äro i åtnjutande
af en något högre aflöning. Det åt dera tillmätta lönebeloppet
erbjuder en marginal, inom hvilken under ett år af dyr tid lefnads-
behofven böra kunna begränsas, ehuru naturligen en, om ock tillfällig,
nedsättning i en under billigare tider intagen lefnadsställning icke utan
svårighet kan ega rum. På annat sätt gestaltar sig deremot förhållan¬
det, då det blir tal om de lägst aflönade statstjenarne, om betjentklassen
i dess helhet och de lägsta aflöningskategorierna bland tjenstemännen.
Hvad dessa statens tjenare beträffar, äro de naturligen i hög grad
beroende af vexlingarna i prisen och om dem torde kunna sägas,
att de i regeln icke kunna, utan att verkligt betryck uppstår, vid¬
kännas eu mera afsevärd inskränkning i de tillgångar, hvilka de för
sitt lifsuppehälle påräknat.
Omständigheterna synas mig derföre vara sådana, att staten bör
gent emot de lägst aflönade bland sina tjenare träda hjelpande emellan
med ett tillfälligt tillskott till deras löner. Detta lönetillskott torde lämp¬
ligen böra bestämmas till 20 procent af aflöningen, dock att, der bostads-
elier boställsförmån in natura åtnjutes, tillskottet, med afseende på
den högst betydande andel, de stegrade hyrorna intaga bland de ökade
lefnadskostnaderna, bör utgå med allenast 10 procent af aflöningen.
Att lönetillskottet, hvilken lämpligen kan benämnas ndyrtid stillägg)),
ehuru det skulle bestås i mindre omfattning, än den i hvilken dylika
vid föregående tillfällen utgått, i första rummet bör tillkomma samtliga
statens betjente, framgår af det förut anförda. Hvar gränsen i fråga
om tjenstemännen bör dragas, kan vara föremål för någon tvekan. Då
man utgår från den förutsättningen, att dyrtidstiilägget endast bör till¬
komma de lägst aflönade tjenstemännen, erbjuder likväl den för fler¬
talet civila tjenstemannakårer faststälda fördelningen i lönegrader en
lämplig anknytningspunkt. Dyrtidstillägg torde i enlighet härmed
endast böra medgitvas de tjensteman, hvilkas aflöning icke öfverstiger
den, som bestås civila tjensteman i första lönegraden, med iakttagande
dervid att till utgångspunkt för beräkningen tages den normala aflönin¬
gen, det vill säga aflöningen utan ålderstillägg i denna lönegrad eller
3,000 kronor. Dyrtidstillägg skulle således icke tillkomma tjenste-
innehafvare till högre belopp, än att hans aflöningsförmåner jemte dyr-
tidstillägget uppgå till 3,600 kronor.
Oundvikligt är, att vissa ojemnheter uppkomma, då gränsen för
rätten till dyrtidstillägg skall sättas vid en bestämd punkt på aflönings-
skalan. Anmärkningar, hvilkas befogenhet icke kan jäfvas, låta nog
12
rikta sig mot förhållanden, som varda en följd af en sålunda bestämd
gräns. Det bör sålunda icke möta svårighet att uppvisa fall, då en
yngre, ogift tjensteman erhåller, men en äldre tjensteman, som är
familjefader och endast åtnjuter obetydligt högre lön än den förre, icke
erhåller. dyrtidstillägg. Då nu emellertid icke är fråga om beredande
af dyrtidstillägg till statens tjenstemän i allmänhet, utan man endast
afser att bereda de lägst aflönade bland statstjenarne ett tillfälligt under¬
stöd, synes skäl icke vara för handen att meddela dess mera detal¬
jerade bestämmelser, utan fastmera att låta alla tjenstemän och betjente
inom eu faststäld lönegräns vederfaras lika förmåner.
Följande grunder torde böra uppställas för medgifvandet af dyr¬
tidstillägg, nemligen:
att, der aflöningen utgöres endast af penningar, dyrtidstillägget
utgår med 20 procent af densamma;
att, der åter aflöningen består dels af penningar och dels af
bostads- eller boställsförmån in natura, vare sig denna är i stat be¬
räknad till visst belopp eller icke, dyrtidstillägget utgår med 10 procent
af det kontanta aflöningsbeloppet;
att dyrtidstillägg beräknas å lön, tjenstgöringspenningar, ålders-
tillägg, kontant bostads- eller inqvarteringsersättning och arfvode
samt tillfällig löneförbättring, men icke å missräkningspenningar samt
skrifvarearfvode;
att, om tjensteinnehafvare har mera än en tjenst, summan af
hans aflöningsförmåner vid de särskilda tjensterna lägges till grund
för beräkningen, huruvida och till hvilket belopp dyrtidstillägg bör
tillkomma honom;
att dyrtidstillägg icke tillkommer tjensteinnehafvare till högre
belopp, än att hans till grund för beräkningen liggande aflöningsför¬
måner, inberäknadt värdet af bostad eller boställe, der sådant är i stat
angifvet, jemte dyrtidstillägget uppgå till 3,600 kronor;
att dyrtidstillägget anses tillhöra lönen; samt
att äfven amanuenser med fast arfvode erhålla dyrtidstillägg.
För utrönande af det belopp, hvartill ett enligt förestående grun¬
der utgående dyrtidstillägg för år 1900 skulle uppgå, hafva uträkningar
verkstälts, enligt hvilka beloppet skulle utgöra:
för tjenstemän och betjente under justitiedeparte¬
mentet....................‘....................'............................ kronor 107,787: —
för tjenstemän och betjente under utrikesdeparte¬
mentet (å Sveriges andel i aflöningen) ......... » 3,829:4 1
Transport kronor 111,616:41.
13
985,000: —
197,680: 36
1,653,040: 2 6
1,171,687: 16
Transport kronor 111,616:41.
för tjensteman och betjente under landtförsvars¬
departementet .................................................... »
tör tjensteman och betjente under sjöförsvarsde¬
partementet (utom lotsverket) .......................... »
för tjensteman och betjente under civildeparte¬
mentet ....................................................................... »
(deraf å statsjernvägarnes personal belöpa
1,313,000 kronor och å patent- och
registreringsverket 11,345 kronor.)
för tjensteman och betjente under finansdeparte¬
mentet ........................................................................ »
(deraf belöpa å tullverket kronor 286,242: 5 o,
å postverket kronor 684,613 och å tele¬
grafverket — telefonväsendet oberäknadt
— kronor 130,144.)
för tjensteman och betjente under ecklesiastik¬
departementet ............................ » 521,930: 9 5
Summa kronor 4,640,955: 14
Härtill komma: för lotsverket 37,750 kronor, för statens telefon¬
väsende 150,000 kronor och för postsparbanksbyrån 14,176 kronor.
Beträffande dessa verk utgå aflöningsbeloppen från respektive fyr-
och båkmedlen, telefonmedlen samt postsparbankens inkomster, hvilka
medel Eders Kongl. Maj:t eger disponera till bestridande af aflöningarna
inom de respektive verken.
Då med afseende på den karakter af ett tillfälligt understöd åt
de lägst aflönade statstjenarne, det föreslagna dyrtidstillägget skulle
erhålla, bäst öfverensstämmer, att detsamma icke nu beviljas för en
period, som ligger något längre fram i tiden, utan hänför sig till nu
bestående förhållanden, anser jag mig böra förorda, att Eders Kongl.
Maj:t nu endast begär anvisande af dyrtidstillägg för år 1900, lemnande
till framtida pröfning, huruvida sådant äfven för år 1901 må varda
erforderligt. Strängt taget borde måhända rätteligen de för år 1900
ifrågasatta dyrtidstilläggen upptagas i en särskild tilläggsstat till 1900
års riksstat, men, då dylika rubbningar i en redan faststäld riksstat i
möjligaste mån böra undvikas, synes en sådan anordning vara att före¬
draga, att dyrtidstilläggen upptagas i 1901 års riksstat; lärande Eders
Kongl. Maj:t, om dessa dyrtidstillägg af Riksdagen beviljas, vilja an¬
befalla statskontoret att under år 1900 förskjuta beloppen.
I fråga om dyrtidstilläggen till jernvägs-, post-, telegraf- och tull-
Bih. till Biksd. lJrot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 3
14
staterna samt patent- och registreringsverket, skulle visserligen, då den
normala aflöningen till personalen vid dessa verk utgår af verkens
egna medel, kunna ifrågasättas, att äfven dyrtidstilläggen borde af
samma medel utgå. Detta skulle, hvad jernvägsstaten samt patent-
och registreringsverket angår, hafva den betydelse, att, då af jern-
vägstrafikmedlen endast det beräknade nettoöfverskottet upptages i riks-
staten och de till patent- och registreringsverket inflytande afgifter, af
hvilka kostnaderna för detta verk bestridas, alls icke uppföras i riks¬
staten, ej heller dyrtidstilläggen till personalen skulle komma till synes
i riksstaten. Reservationsanslaget till telegrafverket upptages, oberoende
af den summa, hvarå telegrafverkets stater sluta, i riksstaten till samma
belopp, hvartill telegrafmedlen beräknats, hvadan, om dyrtidstillägget
till telegrafpersonalen skulle utgå direkt af nämnda medel, dyrtids-
tiilägget ej skulle föranleda någon, ökning i riksstaten. Då nu emeller¬
tid endast är fråga om beredande af ett tillfälligt understöd åt de lägst
aflönade bland statens tjenare, synes lämpligast, att hela dyrtidstilläggs-
summan, utgörande, enligt hvad jag redan meddelat, 4,640,955 kronor
14 öre, fördelad på de särskilda hufvudtitlarne som extra anslag å
1901 års riksstat uppföres. Omfattande uträkningar, hvilka i regeln
hänfört sig till hvarje person särskildt, hafva verkstälts för utrönande
af det belopp, till hvilket ett dyrtidstillägg enligt ofvan angifna grun¬
der skulle uppgå. Full noggrannhet har naturligen icke kunnat upp¬
nås, då i flera fall tillämpningen af grunderna är beroende på lön¬
tagarens individuel förhållanden — således ej enbart på de i veder¬
börande stater upptagna siffror — och sagda förhållanden kunna under
året vexla. Åt de extra anslagen till dyrtidstillägg torde derföre böra
gifvas egenskapen af förslagsanslag.
I det förestående har jag icke vidrört gjorda framställningar om
beredande af dyrtidstillägg äfven åt extraordinarie telegrafister och
telefonister; kommande denna fråga att i annan ordning behandlas.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
anfört, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag af detta protokoll tillställas de öfriga departe¬
menten för behörigt iakttagande vid uppgörande af
förslag till reglering af utgifterna under vederbörande
hufvudtitlar i riksstaten.
Ex protocollo:
Sven Köhler.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.
Första hufvudtiteln
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
RESTADroS.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde vidare:
Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för
Ordinarie anslag
under denna hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes för
sagda ändamål anvisadt, eller 1,320,000 kronor.
Bih. till Riksd. Prat. 1900. 1 Samt. 1 Afd.
2
I fråga om
Första hufvudtiteln.
Extra anslag
under denna hufvudtitel anförde departementschefen:
Yttre restaurering af Stockholms slott.
M
Yttre restau
rering af
Stockholms
slott.
Hvad statsrådet sålunda hemstält och föreslagit
beträffande anslagen under första hufvudtiteln be¬
hagade Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ex protocollo:
Waldemar Boos.
Sedan med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t gjord fram¬
ställning 1897 års Riksdag för yttre restaurering af Stockholms slott
beviljat 500,000 kronor och deraf på extra stat för hvartdera af åren
1898, 1899 och 1900 anvisat en femtedel eller 100,000 kronor, hem¬
ställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att å
extra stat för år 1901 af nämnda anslag bevilja ytterligare en femtedel
eller 100,000 kronor.
Häruti instämde statsrådets öfrige ledamöter.
t
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1900.
Andra hufvudtiteln,
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 13 januari 1900
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Departementschefen statsrådet Annerstedt föredrog de frågor,
som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid
beträffande
Ordinarie anslag.
Justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
[L]
Under förutsättning, att den af Eders Kongl. Maj:t beslutade Hsjfjngt af
proposition med förslag till lag om straffregister varder af Riksdagen dlplnementL
BIL till Riksd. Vrot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 1 afdelning af
Kongl. Maj:ti
kansli.
2
Andra hufvudtiteln.
bifallen, lära erforderliga medel för straffregistrets handhafvande böra
anvisas. Enligt nyssnämnda lagförslag skall straffregistret finnas i
justitiedepartementet; det skall innehålla uppgifter angående dem, som
genom utslag af rikets domstolar blifvit dömda till dödsstraff, straff¬
arbete eller fängelse eller för snatteri till böter eller förklarats ovärdiga
att i rikets tjenst nyttjas eller att föra andras talan inför rätta eller
blifvit för brott stälda under framtiden, och skall för en hvar, om
hvilken blifvit så dömdt, från domstolen lemnas särskild uppgift till
registret; uppgifterna skola i justitiedepartementet hållas ordnade efter
de dömdes namn; dragés målet under högre rätts pröfning, skall om
dess utgång derstädes uppgift lemnas till registret, likasom i fall, der
Konungen af nåd efterskänker eller mildrar straff eller annan påföljd,
hvarom straffregistret skall innehålla upplysning, anteckning derom bör
göras. Fångvårdsstyrelsen skall till registret lemna uppgift dels å dem,
som från straffanstalterna frigifvits efter undergående af bestraffning för
vissa brott, dels ock å aflidna fångar; uppbördsman, som indrifvit för
snatteri ådörnda böter, skall anmäla sådant till registret; straffuppgift skall
ur registret afskiljas, då högre rätts beslut dertill gifver anledning, då
den dömde aflidit, eller då nittio år förflutit från hans födelseår; och slut¬
ligen skall utdrag af registret meddelas i de i förslaget angifna fall.
På sätt särskilde komiterade, hvilka den 30 september 1892 af-
lemnat underdånigt förslag till förordning angående straffregister, beräk¬
nat, skulle hela antalet straffuppgifter, som årligen komme att till straff-
registret insändas, uppgå till omkring 3,500 eller i medeltal ungefär 12
för hvarje söckendag, hvartill komme ingående meddelanden om utståndet
straff, högst 8 i medeltal för hvarje dag, samt ett mindre antal under¬
rättelser om bland fångar inträffade dödsfall; hvarje uppgift skulle komma
att vid anstalten förvaras under en tid af 65 år i medeltal, och anstalten
skulle, sedan den nått sin fulla utveckling, komma att innehålla omkring
227,500 uppgifter; om upplysning komme att begäras rörande alla för
gröfre och ringare brott tilltalade och rörande dem, som häktats för lös¬
drifveri, skulle enligt komiténs beräkning dagligen komma att expedieras
omkring 50 meddelanden; men då en mycket stor del af de tilltalade
lagförts endast för ringa förbrytelser, ansåg komitén, att siffran i verk¬
ligheten blefve lägre.
Såsom af mig den 14 januari 1897, då enahanda fråga var föremål
för behandling inför Eders Kongl. Maj:t, redan framhållits, synes, med
afseende å sammanhanget mellan de nya straffuppgifterna och de upp¬
gifter, som enligt gällande bestämmelser skola för rättsstatistiken in¬
sändas till justitiedepartementet, straffregistret lämpligast kunna föras
Andra hufvudtiteln.
3
i detta departements statistiska byrå. Ett särskildt diarium bör der¬
städes inrättas, upptagande, förutom statistiska ärenden, alla till straff-
registret inkommande uppgifter och förfrågningar med anteckning om
vidtagna åtgärder. Alla uppgifter måste, innan de inläggas i sina fack,
underkastas en omsorgsfull granskning, hvarvid bör tillses, att de äro
affattade i föreskrifven form, att de innehålla allt hvad de skola inne¬
hålla, att inga otydligheter förekomma med mera. I händelse något
är att anmärka mot en straffuppgift, bör skrifvelse med begäran om
nödiga rättelser eller kompletteringar genast aflåtas till vederbörande.
När straffuppgift är i det skick, att den kan inläggas i sitt fack, bör
af densamma tagas en afskrift för att användas för rättsstatistiken.
Straffuppgifterna skola sedermera ordnas och inläggas i sina fack.
När begäran om registerutdrag inkommer, skall vederbörligt fack genom¬
gås och svar expedieras. Om ingen straffuppgift rörande den ifråga¬
varande personen finnes och svaret således blifver helt enkelt nekande,
torde en anteckning i diariet vara tillfyllest för kontroll derå, att svar
blifvit behörigen expedieradt, men i annat fall bör ett koncept uppsättas
och justeras samt en utgående expedition i öfverensstämmelse dermed
utfärdas. Å straffuppgifterna skola, när anledning dertill förekommer,
verkställas anteckningar om högre domstols beslut, om verkstälda
straff med mera.
Det arbete, som förandet af straffregistret och meddelandet af
begärda upplysningar derur kräfver, synes, på sätt komitén ock antagit,
kunna verkställas af byråchefen för statistiska ärenden i justitiedeparte¬
mentet med tillhjelp af en kanslisekreterare, hvilken jemväl bör föra
diariet, samt nödigt skrifbiträde. Den närmare fördelningen af göro-
målen mellan byråchefen och kanslisekreteraren torde icke, innan nödig
erfarenhet under arbetets utförande vunnits, böra definitivt fastslås,
utan göromålens behöriga gång till en början bäst befordras, om de
båda samfäldt deltaga i arbetet och således utan bestämd fördelning
af göromålen lemna hvarandra det biträde, som af behofvet påkallas.
Byråchefen bör följaktligen, utöfver ledningen och kontrollen af arbetet
i dess helhet, jemväl personligen deltaga i göromålen i alla deras
detaljer. Ansvaret för straflfregistrets behöriga handhafvande måste
emellertid hvila å byråchefen, som derför sjelf bör granska hvarje in¬
kommen straffuppgift samt, i händelse af behof, genom skriftvexling
med vederbörande inhemta de för rättelsers vinnande eller straffupp¬
gifters kompletterande erforderliga upplysningar och sålunda bringa
straffuppgifterna i det skick, att de kunna i registerskåpen inläggas,
likasom det torde böra tillkomma byråchefen att å straffuppgifterna
4
Andra hufvudtiteln.
gorå anteckningar om högre domstols beslut och om verkstälda straff
äfvensom att afskilja uppgifter ur registret i de fall, då sådan åtgärd
skall vidtagas, samt tillse, att diariet föres med ordning och fullständig¬
het, att svar å inkomna förfrågningar blifva noggrant och skyndsamt
expedierade, samt i allmänhet att allt arbete med straffregistret blifver
behörigen fullgjordt. Då byråchefens tid synes blifva fullt upptagen
med det arbete, som för straffregistrets handhafvande tillika med rätts¬
statistikens bearbetning kräfves, torde det icke kunna ifrågasättas, att
han skall fortfarande vara underkastad den förpligtelse, som vid 1878
års lönereglering blef med afseende å beskaffenheten af byråchefens
dåvarande göromål honom ålagd, nemligen att antingen sjelf verkställa
eu del af de beräkningar, som kunde af biträden utföras, eller ock
med någon del af sin egen aflöning bekosta hvad till räknebiträden
åtginge utöfver det af anslaget till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrifning med mera för närvarande till biträde åt byråchefen anvisade
belopp 2,000 kronor. Det arbete, som byråchefen på grund af omför-
mälda särskilda förpligtelse haft att bekosta, torde, "derest han icke
sjelf medhinner detsamma, för framtiden böra bestridas af nyssnämnda
anslag, hvaraf jemväl bör utgå kostnaden för skrifbiträde, som i och
för straffregistrets förande och deraf föranledd expedition blifver af
nöden. I nämnda anslag, hvars nuvarande belopp icke medgifver
bestridande af dessa kostnader, erfordras följaktligen en tillökning med
2,000 kronor, hvilken förhöjning synes vara tillräcklig för fyllande af
det ökade behofvet.
Det sätt, på hvilket sålunda den för straffregistrets förande er¬
forderliga personalen skulle åvägabringas, synes mig fortfarande vara
det lämpligaste. Dock torde under den tid, som måste förflyta, till
dess straffregistret nått sin fullständiga utveckling, den årliga kostnaden
för registrets förande kunna i någon mån nedbringas derigenom, att
under sagda tid, då göromålen ännu icke uppnått sin fulla omfattning,
byråchefen tills vidare handhafver desamma, biträdd af, i stället för
en kanslisekreterare, en vid den statistiska byrån, i likhet med hvad
som eger rum å registratorskontoret i nedre justitierevisionen, anstäld
kanslist med aflöning enligt följande tilläggsstat:
1 kanslist:
lön
1,500
tjenstgörings-
penuingar
1,200
summa jefter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor
2,700 ioch efter 10 ar med ytterligare 500 kronor.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, behagade föreslå Riksdagen:
Andra hufvudtiteln.
5
att, under förutsättning att propositionen med
förslag till lag om straffregister varder af Riksdagen
bifallen, öka anslaget till justitiedepartementets af¬
delning af Kongl. Maj:ts kansli dels, enligt förestående
förslag till tilläggsstat, med aflöning till en kanslist
2,700 kronor och dels med förhöjning i anslaget till
amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning med
mera 2,000 kronor, hvadan hela anslaget till justitie¬
departementets afdelning af kansliet, nu upptaget till
35,800 kronor, skulle i 1901 års riksstat uppföras
med 40,500 kronor;
samt att för åtnjutande af de i tilläggsstaten
upptagna löneförmåner stadga enahanda vilkor, som
äro föreskrifna för innehafvare af löner å 1878 års
aflöningsstat.
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.
L2/J
Under år 1878 ingåfvo Norra Ångermanlands domsagas represen- xorr^Tnger-
tanter i Riksdagens andra kammare en underdånig ansökning, att maniands
Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning, att nämnda dom,a9a-
domsaga, som utgöres af Nätra, Nordingrå, Själevads och Arnäs tings¬
lag, måtte vid dåvarande iunehafvaren häradshöfdingen Johan Åkerbloms
afgång delas i två domsagor sålunda, att Nätra och Nordingrå tingslag
komme att utgöra den ena domsagan samt Själevads och Arnäs tings¬
lag den andra.
Såsom skäl för ifrågavarande anhållan hafva sökandena hufvud¬
sakligen anfört, att sedan antalet invånare i Norra Ångermanlands
domsaga, med en areal af icke mindre än 62,81 qvadratmil, ökats till
mera än 43,000, det måste förutsättas, att rättsskipningen icke kunde
af en häradshöfding handhafvas på ett tillfredsställande sätt; att i
anledning af domsagans vidsträckta omfång och den årligen växande
mängden af domarens göromål domareembetet ock under senare tiden
utöfvats af två personer, som troligen dermed haft full sysselsättning;
samt att den tillökning i folkmängden och antalet af industriela anlägg¬
ningar, som kunde antagas blifva en följd af norra stambanans fram¬
dragande genom en del af domsagan, torde komma att än ytterligare
öka domarens göromål och försena rättsskipningen.
De särskilda tingslagens invånare hafva öfver ansökningen blifvit
6
Andra hufvudtiteln.
hörda inför domhafvanden genom socknevis valda ombud, hvilka enhäl¬
ligt biträdt sökandenas framställning.
Dessutom äro yttranden i ärendet afgifna af två domhafvande,
som förordnats att samtidigt förvalta hvar sin del af domsagan, af Eders
Kong). Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län och af Svea
hofrätt. De båda domhafvandena hafva vitsordat behofvet af domsagans
delning och funnit detsamma bekräftadt genom sin erfarenhet, i det att
de för närvarande hade full sysselsättning med domsagans skötande.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har, under erinran, huru¬
som samma myndighet redan vid fråga om delning af dåvarande Södra
Ångermanlands domsaga framhållit behofvet af jemväl Norra Ånger¬
manlands domsagas delning, yttrat, att de skäl, som då anfördes
för sistnämnda domsagas delning, sedan dess icke förringats utan fast
hellre så stadgats, att de numera innebure en oafvislig nödvändighet,
hvadan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkte delning, på
sätt sökandena hemstält.
Svea hofrätt har med hänsyn till mängden af de vid domstolarna
inom domsagan förekommande mål och ärenden, domsagans vidsträckta
område och autalet af dess invånare, hvilka förhållanden föranledt, att
domsagans förvaltning alltsedan den 1 februari 1882, med undantag
allenast af fjorton dagar under 1885 års sommar, varit delad mellan
två domhafvande, ansett domsagans delning vara af behofvet synner¬
ligen påkallad, i följd hvaraf och då det i ansökningen föreslagna sättet
för domsagans delning, hvilket blifvit förordadt ej mindre af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande och den ene tillförordnade domhaf¬
vanden än äfven af samtliga menigheter inom domsagan, hvilka i ärendet
yttrat sig, beredde domsagans befolkning fördelen af den snabbare lag¬
skipning, kongl. förordningen den 17 maj 1872 afsåge att åvägabringa,
och såväl derigenom som i öfrigt syntes vara egnadt att tillgodose
ortens intressen, hofrätten bemstälde, att Norra Ångermanlands dom¬
saga måtte vid nuvarande innehafvarens afgång från embetet delas i
två domsagor, bestående den ena af Själevads och Arnäs tingslag och
den andra af Nätra och Nordingrå tingslag.
Enligt statistiska centralbyråns ofliciela uppgift funnos den 31
december 1898 i Nätra och Nordingrå tingslag tillsammans 24,318 in¬
vånare och i Själevads och Arnäs tingslag tillhopa 25,871 invånare.
På de skäl, som för domsagans delning blifvit anförda, synes den¬
samma vara af behofvet påkallad; och torde delningen böra ske sålunda,
att Nätra och Nordingrå två tingslag komma att utgöra en domsaga,
hvilken lämpligen kan benämnas Nätra och Nordingrå domsaga, och
Andra hnfvudtiteln.
7
att Själevads och Arnäs båda tingslag bilda en domsaga under benäm¬
ning Själevads och Arnäs domsaga. Som häradshöfdingeembetet för
närvarande är obesatt, torde intet hinder möta för delningens omedel¬
bara verkställande.
Beträffande det anslag, som för delningens genomförande erfordras,
äro åt domhafvanden i den odelade domsagan af statsmedel anvisade
4,500 kronor i lön och 2,400 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
Då invånarnes och de afgjorda målens antal är något högre i Själevads
och Arnäs än i Nätra och Nordingrå tingslag, torde tjenstgorings-
penningarna böra, i öfverensstämmelse med de vid reglering af härads-
höfdingarnes löneförmåner följda grunder, på de båda nya domsagorna
sålunda fördelas, att på Själevads och Arnäs domsaga komma 1,300
kronor och på Nätra och Nordingrå domsaga 1,100 kronor. Då anled¬
ning att föreslå beredande af förvaltningskostnadsbidrag ej förefinnes,
skulle domsagans delning således för statsverket medföra en ökad
utgift af allenast beloppet af en häradshöfdingelön eller 4,500 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för delning af Norra Ångermanlands domsaga, på sätt
af mig nu blifvit ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda
domsaga å ordinarie stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 6,900
kronor, å ordinarie stat bevilja:
för häradshöfdingen i Nätra och Nordingrå domsaga:
lön ...... kronor 4,500: —
tjenstgöringspenningar..................................... „ 1,100: — 5;600: —
för häradshöfdingen i Själevads och Arnäs domsaga:
lön ..................................................... kronor 4,500: —
tjenstgöringspenningar...................................... ,, 1,300:— 5,800: —
Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik
»Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag,
666,287 kronor, förhöjas till 670,787 kronor.
Fångvården.
I underdånig skrifvelse har fångvårdsstyrelsen anmält, att samtliga
kamrerare vid de centrala fångvårdsanstalterna, med undantag af kam¬
reraren vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona, anhållit om vidtagande
[3J
Höjning af
lönen för
kamrer artre
vid vissa
fångvårds
anstalter.
8
Andra hufvudtiteln.
af åtgärd till beredande åt dem af förbättrad aflöning, motsvarande
deras uppbördsansvar och den förlust, de lidit i inkomster. Dessa,
hvilka till väsentlig del berodde på afskrifningsprocent å de under kam-
rerarnes vård befintliga proviantvaror samt på kamrerarne tillkommande
så kallad utminuteringsprocent å artiklar, som fångarne egt af sin
arbetsförtjenst under namn af premievaror tillhandla sig ur förråd
vid centralanstalterna, hade nemligen under årens lopp betydligt sjunkit
i följd af minskning i fångantalet och ändrade föreskrifter rörande
fångarnes arbetsförtjenst.
Fångvårdsstyrelsen har med afseende å denna framställning anfört,
att den kamrerarne tillkommande afskrifningsprocent utginge af stats¬
medel på grund af nådiga afskrifningsreglementet den 11 augusti 1812,
Den härpå beroende inkomsten, till hvilken uttryckligen togs hänsyn,
då kamrerarnes aflöningar af 1874 års Riksdag reglerades till sina
nuvarande belopp, hade sedan denna tid nedgått synnerligast vid de
centrala fångvårdsanstalterna å Långholmen och i Karlskrona. På
grund hufvudsakligen af det dåvarande höga fångantalet vid dessa
anstalter utgjorde nämnda inkomst i medeltal för de fem åren 1870—
1874 vid den förra anstalten 1,430 och vid den senare 1,150 kronor,
under det att densamma för år 1898 uppgick till endast 715 och 560
kronor vid samma anstalter. Under de senaste femton åren hade be¬
rörda inkomst vid de särskilda anstalterna visserligen i mån af fång¬
antalet och prisen å förnödenheterna vexlat men dock i det hela taget
stält sig någorlunda konstant. Utminuteringsprocenten, som likaledes
af ålder utgått till kamrerarne, utgjorde ersättning till dem för besvär
och tidspillan genom bestyret med premievarorna och för förlust genom
deras utminutering. Den hade utgjort tolf procent å varornas inköps¬
pris och godtgjordes kamrerarne genom höjning af detta samt betalades
sålunda af fångarnes arbetsförtjenst. Beträffande den betydelse, de så
kallade premievarorna egt med hänsyn till kamrerarnes sportelinkomster,
erinrade fångvårdsstyrelsen, att vid de centrala fångvårdsanstalterna
medgifvande förr lemnats fångarne att af sin rätt stora arbetsförtjenst
använda hufvudsakligare delen till inköp af premievaror men att nu¬
mera inskränkning häri skett i fångvårdens intresse, så att blott en
mindre myckenhet af ett fåtal födoämnen hädanefter få såsom premie¬
varor tillhandahållas fångarne. Men denna inskränkning hade för kam¬
rerarne medfört, att deras på utminuteringsprocenten grundade inkomst
sjunkit till eu sådan obetydlighet, att den kunde anses hafva i det
närmaste upphört.
Andra hufvudtiteln.
9
Om den obetydliga ännu återstående ovissa inkomsten i utminu-
teringsprocent ej medräknades, utgjorde kamrerarnes förmåner enligt
gällande stat med tillägg af i medeltal för de sista femton åren beräknad
afskrifningsprocent. följande belopp:
lön .................................
skrifvarearfvode............
afskrifningsprocent......
arfvode vid kronohäktet
å Långholmen ........
d:o vid tvångsarbets-
anstalten å Ny a V arf-
vet.............................
|
å Lång¬
holmen
Kronor
1,500
450
685
150
|
i Malmö
|
å Nya
Varfvet
|
ä Svart- | i Karls¬
sjö krona
|
i Lands¬
krona
|
i Norr¬
köping
|
Kronor
1,500
450
780
|
Kronor
1,500
300
540
300
|
Kronor
1,500
300
360
|
Kronor
1,500
300
550
|
Kronor
1,500
300
500
|
Kronor
1,500
300
200
|
Summa
|
2,785
|
2,730
|
2,640
|
2,160
|
2,350
|
2,300
|
2,000
|
hvartill komme åt en hvar af kamrerarne ålderstillägg med 300 kronor
efter fem och ytterligare 200 kronor efter tio år samt tjenstebostad
och löneved eller ersättning derför. För direktören och redogöraren
vid centralfängelset i Göteborg, hvilken åtnjöte, förutom bostad och
vedbrand, i lön som direktör 1,500 kronor och i arfvode som redogörare
500 kronor samt dessutom två ålderstillägg om tillsammans 500 kronor,
uppginge afskrifningsprocenten i medeltal till 90 kronor, så att hans
sammanlagda inkomst med frånräkning af ålderstilläggen utgjorde om¬
kring 2,090 kronor.
Med särskild hänsyn till den betydliga uppbörd, som anför¬
troddes åt fångvårdens kamrerare, måste det ligga i statens intresse,
att de icke aflönades så knappt, att de, såsom för närvarande vore
förhållandet, nedtvingades i ekonomiska bekymmer. Till afhjelpande
af nu inträdda missförhållanden ansåge styrelsen såväl billighet som
klokhet fordra, att kamrerarnes inkomster höjdes till belopp, ej under¬
stigande hvad vid afvägandet af deras nu å bestämda anslaget till
fångars vård och underhåll uppförda aflöningar torde beräknats; och
ansåge styrelsen detta böra ske dels genom höjning af sjelfva lönen
dels genom beredande af arfvoden, motsvarande den inkomst, som
under de senare tiderna genom mistad utminuteringsprocent gått för dem
Bih. till Riksd. Vrot. IDOG. 1 Sand. 1 Afd. 2
10
Andra hufvudtiteln.
förlorad. Då emellertid fråga af styrelsen väckts om indragning af
centralfäugelset i Malmö, borde beträffande kamreraren derstädes i
nämnda afseenden för närvarande icke sättas i fråga annan åtgärd, än
att åt honom för den tid, fängelset kunde komma att bibehållas,
bereddes ersättning för den förlorade utminuteringsprocenten.
Kamreraren vid centralfängelset å Långholmen, hvilket vore det
största i riket, borde enligt styrelsens åsigt aflönas något högre än
öfrige kamrerare. Styrelsen ansåge derför skäligt, att lönen höjdes
med 700 kronor för kamreraren vid centralfängelset å Långholmen
och med 500 kronor för eu hvar af de öfrige kamrerarne, med undan¬
tag af kamreraren i Malmö, samt att ersättningsarfvoden för förlorad
utminuteringsprocent medgåfves kamrerarne med uppgifha belopp.
Hvad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört anser jag mig böra
biträda, såvidt angår förslaget till löneförhöjning såsom ersättning för
minskad afekrifningsprocent, till hvilken inkomst uttryckligen togs
hänsyn, då kamrerarnes aflöningar af 1874 års Riksdag reglerades och
deri minskning i följd af förändrade förhållanden vid fångvården
följaktligen torde böra af staten ersättas. Då utminuteringsprocenten
deremot icke synes vid löneregleringen hafva tagits i betraktande, och
densamma för öfrigt, enligt hvad fångvårdsstyrelsen anfört, utgör
ersättning för besvär och tidspillan genom bestyret med premievarornas
anskaffande och utminutering samt för den dervid uppkomna förlust, men
dessa bestyr och sagda förlust minskas i samma mån som utminute¬
ringsprocenten upphör, torde fångvårdsstyrelsens hemställan beträffande
ersättning för utminuteringsprocent icke böra föranleda någon fram¬
ställning till Riksdagen.
Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Majrt
täcktes föreslå Riksdagen:
dels att lönen höjes med 700 kronor för kam¬
reraren vid centralfängelset å Långholmen och med
500 kronor för en hvar af kamrerarne å Nya Varfvet
och Svartsjö samt i Karlskrona, Landskrona och Norr¬
köping, att utgå af bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, dels ock att föreskrift meddelas,
att fö* åtnjutande af de sålunda tillökade löneför¬
måner, tillsammans 3,200 kronor, skola gälla enahanda
vilkor, som föreskrifvits för innehafvare af lön å nu
gällande af Riksdagen antagna lönestat för tjensteman
vid fångvårdsanstalterna.
Andra hufvudtiteln.
11
Fångvårdsstyrelsen har vidare, med erinran att de centrala fång-
vårdsanstalterna å Nya Varfvet och i Norrköping numera biifvit ordnade
och utvidgade för ändrad eller ny användning, framhållit, dels att
härigenom det förra fängelset iuträdt i likställighet med centralfängel¬
serna å Långholmen och i Malmö, samt att å Nya Varfvet de vanliga
fängelsedirektörsgöromålen ökats genom den större omtanke, som der
måste egnas åt fängelsearbetena, hvilka derstädes drifvas, icke såsom
i allmänhet annorstädes genom entreprenörer utan af fångvården sjelf
och för dess räkning, samt genom underhållsbestyren för den mängd
kronan tillhörande byggnader, som läge spridda på det synnerligen
vidsträckta fängelseområdet, dels ock, rörande anstalten i Norrköping,
att efter dennas nu skedda förändring till tvångsarbetsanstalt för qvinuor
direktörens göromål derstädes biifvit betydligt mer betungande än förr,
bland annat genom den ökning i skrifgöromåien, som biifvit en följd
af anstaltens större och i medeltal till mera än 150 qvinuor uppgående
fångpersonal samt den stora omsättning, som deri på grund af de
korta tvångsarbetstiderna egde rum. Styrelsen ansåge derför rättvist,
såväl att lönen till direktören vid centralfängelset å Nya Varfvet höjdes
från sitt nuvarande belopp, 3,000 kronor, till enahanda belopp, hvar¬
med den utginge för direktörerna ä Långholmen och i Malmö, eller
till 3,500 kronor, som ock att skrifvarearfvodet till direktören vid
tvångsarbetsanstalten i Norrköping, hvilket nu vore bestämdt till 300
kronor, för framtiden utginge med samma belopp som motsvarande
arfvode vid samtliga de centrala fångvårdsanstalterna för män, eller
med 500 kronor för år.
[4-]
Höjning af lö¬
nen för direk¬
tören vid cen¬
tralfängelset å
Nya Varfvet
samt af skrif¬
varearfvodet
till direktören
vid tvångs¬
arbetsanstalten
i Norrköping.
Med hänsyn till storleken af fångvårdsanstalterna å Nya Varfvet
och i Norrköping synes billigheten fordra, att direktörslönen vid
det förstnämnda fängelset och direktörens skrifvarearfvode vid det
senare höjas till de af fångvårdsstyrelsen föreslagna belopp.
Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
att lönen för direktören vid centralfängelset å
Nya Varfvet höjes med 500 kronor och skrifvare¬
arfvodet till direktören vid tvångsarbetsanstalten i
Norrköping med 200 kronor eller tillsammans 700
kronor för år, att af bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll utgå under enahanda vilkor, som
12
Andra hufvudtiteln.
föreskrifvits för innehafvarne af lön å nu gällande
af Riksdagen antagna lönestat för tjensteman vid
fångvårdsanstalterna.
[5.] Kamreraren vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, Theodor Grahl,
^ZaZTcen- hvilken På grund af konstitutorial å denna befattning åtnjutit 1,200
traifängeiset å Kronor lön och 300 kronor arfvode jemte bostad och vedbrand, blef,
NRrmwX »' e^ter ^et kronoarbetsstationen med utgången af juli månad 1894 indragits,
■predikanten af Eders Kongl. Maj:t iörklarad berättigad att i afbidan på utredning af
fän eamVa huruvida skäl kunde föreligga att till Riksdagen göra framställning
Löfgren» »amt om pension åt honom å allmänna indragningsstaten, åtnjuta ett hans
kamreraren samtliga löneförmåner motsvarande belopp af 2,300 kronor efter år
VlkronodarbeZ räknadt. Enligt nådig proposition till 1895 års Riksdag uppfördes
stationen å Grahl å allmänna indragningsstaten med en hans lön motsvarande
framöfver- pension af 1,200 kronor. Men Grahl instämde derefter till Stockholms
flyttning daii- rådstufvurätt Kongl. Maj:t och kronan med yrkande, att Grahl, som
Zingsstaten9 fran 1896 års början icke kommit i åtnjutande af förenänmda med
kamreraretjensten förenade löneförmåner, måtte utbekomma så stor
del af dessa löneförmåner, uppskattade till 2,300 kronor om året, som
vid blifvande dom i saken kunde vara till betalning förfallen. I dom
den 28 maj 1896 förpligtade rådstufvurätten Kongl. Maj:t och kronan
att till Grahl utgifva den för de fem första månaderna af 1896 för¬
fallna andel af samtliga Grahl tillkommande löneförmåner. Hofrätten
ogillade visserligen, med ändring af rådstufvurättens dom, Grahls i
saken förda talan, men Kongl. Maj:t har, på Grahls ändringssökande,
i dom den 17 maj 1899, enär Grahl icke blifvit från sin befattning
entledigad samt af i öfrigt anförda skäl, pröfvat lagligt att, med ändring
af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens beslut. På underdånig
ansökning af Grahl om aflönings åtnjutande för tid efter ingången af
juni månad 1896 rnedgaf Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den
21 juli 1899, att till Grahl finge af förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll från och med den 1 juni 1899, till dess annorlunda
kunde varda förordnadt, utbetalas aflöning efter 2,300 kronor för år.
Innan rättegången med Grahl blifvit afgjord, hemstälde i under¬
dånighet fångvårdsstyrelsen — som utgick från den förutsättning, att
samtliga sådana befattningshafvande vid centralfängelset å Norrmalm
och det dermed förenade kronohäktet, hvilka icke kunde vid detta
fängelses förestående indragning förflyttas till tjenstgöring vid andra
fångvårdsanstalter men hade berättigade anspråk att det oaktadt få
för sina innehafvande tjenster fortfarande åtnjuta aflöning eller ersätt-
Andra hnfvndtiteln.
13
ning derför, skulle för pensions erhållande öfverflyttas å allmänna in¬
drag ningsstaten — att Eders Kongl. Maj:t täcktes dels medgifva, att efter
centralfängelsets indragning följande aflöningsförmåner finge tills vidare
intill år 1898 af fångvårdsanslägen utbetalas till nedannämnda befatt¬
ning skafvande vid fängelset, nemligen till direktören C. R. Wiberg:
lönen vid centralfängelset..................................................... kronor 3,000 —
arfvodet vid kronohäktet ........................... „ 300 —
två ålderstillägg, tillsammans.......................................... „ 700 —
vederlag för mistad bostad ................................................... „ 1,000 —
ii ii ii ve(^....................................... >i___175
Summa kronor 5,175 —
hvaremot ett till Wiberg utgående skrifvarearfvode å 400 kronor efter
upphörandet af Wibergs tjenstgöring icke vidare syntes böra till ho¬
nom utgå,
och till predikanten August Löfgren:
arfvodet vid centralfängelset............................................... kronor 1,400 —
„ „ kronohäktet .................................................... „ 300 —
ett ålderstillägg........................................................................ „ 500 —
hyresersättning ............................................................ „ 600 —
vederlag för mistad ved........................................................ ,, 100 —
Summa kronor 2,900 —
dels och föreslå Riksdagen att öfverflytta Wiberg och Löfgren till all¬
männa indragningsstaten med rätt för dem att derå från början af år
1898 uppbära pension, Wiberg med 5,175 kronor och Löfgren med
2,900 kronor.
I häröfver infordradt underdånigt utlåtande tillstyrkte statskon¬
toret bifall till fångvårdsstyrelsens hemställan, i hvad den afsåg Wiberg.
Beträffande Löfgren, för hvilkens befattningar såväl vid centralfängelset
som vid kronohäktet icke å stat uppförts lön utan endast arfvode af
respektive 1,400 och 300 kronor, förklarade sig statskontoret väl anse,
att Löfgren borde tills vidare och intill dess han kunde användas vid
annan straffanstalt eller vinna annan befordran i statens eller kyrkans
Tjenst, få af fångvårdsmedel tillgodonjuta berörda arfvoden med ålders¬
tillägg jemte hyresersättning och vederlag för mistad vedbrand, hvar¬
emot statskontoret, med afseende derå att någon lön ej vore förenad
med Löfgrens befattningar vid fångvården och hans anställning såsom
predikant alltså icke kunde anses vara så fast, att han vid indragnin¬
gen af predikantsbefattningen skulle ega rätt att för all framtid bibe-
14
Andra hufvudtiteln.
hållas vid dermed förenade aflöningsförmåner, fann sig icke kunna
tillstyrka Löfgrens öfverflyttande på allmänna indragningsstaten.
Genom nådigt bref den 29 januari 1897 förklarade Eders Kongl.
Maj:t, att Löfgren finge bibehållas vid sina aflöningsförmåner till den 30
april 1897, men att Eders Kongl. Maj:t ej funnit skäl att hos Riksdagen
göra framställning om Löfgrens öfverflyttande på allmänna indragnings¬
staten. I fråga om Wiberg deremot föreslog Eders Kongl. Maj:t 1897 års
Riksdag att medgifva uppförande åt honom å allmänna indragningsstaten
af ett mot hans förenämnda aflöningsförmåner svarande belopp af 5,175
kronor. Vid behandling af denna fråga anförde Riksdagen, under
åberopande af rådstufvurätteris dom i rättegången mot Grahl och enär
denna rättegång då vore på hofrättens pröfning beroende, att vid detta
förhållande Riksdagen ansåge, att, innan slutligen blifvit afgjordt,
huruvida Kongi. Maj:t och kronan skulle anses skyldig att vid en
tjensts indragning godtgöra tjensteinnehafvaren till större belopp, än
som motsvarade sjelfva den med tjensten förenade lönen, det icke vore
lämpligt bestämma, hvilket belopp borde för Wiberg å allmänna in¬
dragningsstaten uppföras, samt att frågan om Wibergs öfverflyttande
å nämnda stat derför borde tills vidare anstå.
På särskilda framställningar från fångvårdsstyrelsen har derefter
Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att Wibergs löneförmåner må till och
med år 1900 till honom utbetalas af fångvårdsmedel.
Efter det rättegången mot Grahl blifvit afgjord, har olvanbemälde
Löfgren i underdånig ansökning anhållit, att då genom Kong!. Maj:ts
dom i sagda rättegång syntes hafva uppkommit ett prejudikat, som
styrkte Löfgrens rätt att utan afseende å de förfogandeu, som vidtagits
med den tjenstebefattning, hvartill han konstituerats, fortfarande åtnjuta
de med tjensten förenade förmåner, Eders Kongl. Maj:t ville vidtaga
åtgärder i syfte, att Löfgren för tiden efter den 1 maj 1897 måtte
komma i åtnjutande af de honom såsom predikant vid centralfängelset
och kronohäktet å Norrmalm tillkommande löneförmåner till belopp
af 2,900 kronor för år räknadt.
Fångvårdsstyrelsen har i anledning af domen angående Grahl
samt Löfgrens nyssnämnda ansökning i underdånighet anfört, att, för-
såvidt genom sagda dom finge anses vara slutligen afgjordt, att kronan
skall vara skyldig vid eu tjensts indragning godtgöra konstituerad
innehafvare deraf med hela den aflöning, som honom i tjensten tillför¬
säkrats, torde Wiberg, hvilkens tjeusteställning i förevarande afseende
syntes vara fullkomligt likartad med den, som Grahl intagit, böra anses
fortfarande berättigad att uppbära aflöning, motsvarande honom till-
Andra hufvndtiteln.
15
försäkrade förmåner, tillsammans 5,175 kronor. Och då de Wiberg
och Grahl tillkommande aflöningar syntes lämpligast böra för framtiden
utgå från allmänna indragningsstaten, hemstälde styrelsen, att Eders
Kongl. Maj:t måtte dels förnya sin till 1897 års Riksdag aflåtna proposition
om Wibergs öfverflyttande å allmänna indragningsstaten, med rätt för
honom att under vissa vilkor å sagda stat från och med år 1901 upp¬
bära årlig lön till belopp af 5,175 kronor, dels ock föreslå Riksdagen
att å allmänna indragningsstaten, uppföra den Grahl nu tillerkända af¬
löning att från och med 1901 af honom uppbäras med 2,300 kronor
för år; hvarjemte styrelsen hemstält, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t,
för den händelse Eders KoDgl. Maj:t skulle pröfva skäligt bifalla Löf-
grens ansökning, täcktes finna lämpligt föreslå Riksdagen att, jemväl
åt Löfgren uppföra hans aflöning å allmänna indragningsstaten under
enahanda vilkor som för Wiberg.
Statskontoret har, med afseende å hvad i ärendet nu förekommit,
i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t, täcktes hos Riks¬
dagen göra framställning om Wibergs, Grahls och Löfgrens öfverflyttande
å allmänna indragningsstaten med rätt för dem att derå från och med
år 1901 uppbära eu hvar de af fångvårdsstyrelsen för honom tillstyrkta
belopp under de vilkor och inskränkningar beträffande Wiberg och
Löfgren, som af nämnda styrelse föreslagits.
Beträffande Löfgren har jag inhemtat, att han den 8 februari
1899 förordnats att vara predikant vid Danviks hospital med en
aflöning af 1,000 kronor jemte fri bostad. Då sålunda Löfgren numera
kommit i åtnjutande af eu med sagda förmåner förenad presterlig
tjenst, synes den för honom å indragningsstat föreslagna ersättning
höra minskas med, förutom nyssnämnda kontanta belopp 1,000 kronor,
jemväl hyresersättningen 600 kronor, och Löfgren å indragningsstat
böra beredas en ersättning af 1,300 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen:
att direktören vid indragna centralfängelset å
Norrmalm Carl Robert Wiberg, predikanten vid samma
fängelse August Löfgren samt kamreraren vid in¬
dragna kronoarbetsstationen å Tjurkö Theodor Grahl
måtte få å allmänna indragningsstaten öfverflyttas
med rätt för dem att å sagda stat från och med
år 1901 under sin återstående lifstid uppbära årlig
lön till belopp, Wiberg af 5,175 kronor,' Löfgren af
16
Andra hufvudtiteln.
1,300 kronor och Grahl af 2,300 kronor; dock med
vilkor, beträffande Wiberg, att, i händelse han efter
förflyttning till indragningsstaten befordras i statens
eller kommunens tjenst, han skall vara pligtig att i
allo frånträda lönen å indragningsstaten, derest denna
understiger eller är lika med den nya lönen, samt
att å lönen å indragningsstaten, derest den öfver-
stiger berörda nya lön, vidkännas mot denna senare
svarande afdrag, och angående Löfgren, att, derest
han efter förflyttning till indragningsstaten på statens,
kyrkans eller kommunens stat, erhåller högre aflöning
än den, hvartill hans inkomster såsom predikant vid
Danviks hospital nu uppskattats, eller 1,600 kronor,
lönen å indragningsstaten skall minskas med skilna-
den mellan besagda högre aflöning, å ena, och nyss¬
nämnda belopp, 1,600 kronor, å andra sidan, eller
upphöra, der denna skilnad uppgår till 1,300 kronor.
I händelse af bifall till denna framställning skulle från bestämda
anslaget till fångars vård och underhåll kunna afföras hvad derifrån hittills
utgått till aflönande af direktören vid centralfängelset och kronohäktet
å Norrmalm, nemligen lön 3,000, arfvode 300 och skrifvarearfvode 400
kronor eller tillsammans 3,700 kronor.
Det i Wibergs aflöning ingående ålderstillägg, 700 kronor, ut¬
betalas från förslagsanslaget till dylika tillägg, och bostads- samt ved-
brandsersättningarna, 1,175 kronor, utgå från förslagsanslaget till fån¬
gars vård och underhåll. Emellertid hafva de efter gällande grunder
upprättade och af Eders Kongl. Maj:t godkända stater till ålderstillägg
under en lång följd af år visat sig öfverskrida den i anslaget derför
beräknade summan, och då jemväl förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll, hvilket för år 1898 varit faststäldt till något högre be¬
lopp än för år 1900, under förstnämnda år, enligt hvad fångvårds¬
styrelsen anmält, i någon mån öfverskridits, samt utgifterna å anslaget
i anledning af nu rådande höga pris å proviant- och andra förnöden¬
heter icke kunna förväntas under den närmare framtiden komma att
nedgå, torde någon nedsättning af dessa anslag såsom en följd af
öfverflyttning till allmänna indragningsstaten af aflöningen till Wiberg
icke böra ifrågasättas. Nedsättning i fångvårdsanslagen med deraf till
Grahl och Löfgren anvisade aflöningsbelopp har redan förut skett en-
Andra Imfvudtiteln.
17
ligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 31 maj 1895 och den 20
maj 1898. Annan anledning till förändring af nyssnämnda två för¬
slagsanslag torde ej heller förefinnas.
För presterligt biträde vid fängelserna å Långholmen finnes å
bestämda anslaget till fångars vård och underhåll uppfördt arfvode af
2,400 kronor med vilkor att, derest tjenstebostad kunde åt samma
biträde beredas, afdrag å arfvodet, skulle göras med 300 kronor. Sedan
numera dylik bostad anvisats, får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att från bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll afföra sistnämnda belopp 300 kronor.
Hvad fångvårdsstyrelsen i anledning af underdåniga framställnin¬
gar från bevakningspersonalen vid rikets fängelser angående förbättrade
lönevilkor hemstält, torde ej böra föranleda annan åtgärd än den, som
kan varda till beredande af dyrtidstillägg åt vissa statens tjensteman
vidtagen. Beträffande ordinarie anslagen till fångvårdsstyrelsen samt
till värd och underhåll af läns- och kronohäkten finnes icke anledning
att ifrågasätta förändring.
Bifalles hvad ofvan hemstälts, kommer bestämda anslaget till
fångars vård och underhåll, som nu utgör 499,100 kronor, att upp¬
tagas till .................................................................... kronor 499,000: —
samt fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu
utgör 1,695,975 kronor, att upptagas till ............ „ 1,695,875: —
(Kriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon
förändring.
Extra anslag.
För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet torde Eders
Kong], Maj:t föreslå Riksdagen:
Bih. till Riksd. Prat. 1900. 1 Samt. 1 Afd.
[6].
Minskning af
bestämda an¬
slaget till fån¬
gars vård och
underhåll.
Öfriga ordi¬
narie anslag.
[7]-
Lagbyrån.
3
18
Andra hufvudtiteln.
[8].
Krigshof¬
rätt en.
[9.]
Nya hägnader
och fånggår¬
dar vid läns-
fängelserna i
Malmö och
Örebro samt
vid krono-
häktet i
Uddevalla.
att på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp
af 25,000 kronor.
I sammanhang härmed torde angående lagbyråns verksamhet
under år 1899 böra meddelas, att lagbyrån under nämnda år utarbetat,
förutom åtskilliga författningsförslag af mindre omfattning, förslag till
lag om inteckning i fartyg äfvensom förslag till ändrad lydelse af 17
och 31 kap. rättegångsbalken jemte dermed sammanhängande författ¬
ningar. Härförutom hafva ledamöter i lagbyrån inför högsta dom¬
stolen föredragit vissa lagförslag.
Då, efter det högsta domstolen i anledning af utarbetadt förslag
till lag om krigsdomstolar och rättegången derstädes, enligt hvilket
krigshofrätten skulle i väsentlig mån omorganiseras, afgifvit yttrande
af beskaffenhet att föranleda en genomgripande omarbetning af för¬
slaget, frågan om krigshofrättens organisation ännu icke kommit i det
skick, att densamma kan för Riksdagen framläggas, hemställer jag
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
»
att för år 1901 till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och militäre ledamöter på extra stat anvisa
enahanda belopp, som för närmast föregående år der¬
till anslagits, eller 3,250 kronor.
På sätt af protokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13
juni 1899 angående regleringen af andra hufvudtitelns stat framgår,
hade fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 30 sept. 1898 an¬
fört, att reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och krono-
cellfängelserna, hvilket vid 1882 års riksdag bestämdes till 30,000
kronor, alltsedan bibehållits oförändradt vid sagda belopp, som jemte
vissa kommuners bidrag af tillsammans omkring 2,400 kronor om året
utgjorde den tillgång, som för nyssnämnda ändamål stode till fång¬
vårdsstyrelsens förfogande. Efter 1882 hade emellertid dels uppförts
nya kronohäkten och dels anordnats nya bostäder åt vaktbetjente,
hvilket i förening med den omständighet, att behofvet, af underhåll af
tängelserna i män af deras ålder ökats, under det att priset å bygg¬
nadsmaterialier och dagsverken betydligt stigit, föranledr, att allt större
svårighet mött att få reservationsanslaget att räcka till för de arbeten,
som för fängelsebyggnadernas vidmakthållande varit mest nödvändiga.
Hvad särskilt, anginge de vid fängelserna befintliga plank, som i all-
Andra hufvudtiteln.
19
mänhet vore uppförda för omkring fyrtio till femtio år sedan, hade
dessa, så länge de ännu kunnat repareras, erhållit det nödtorftiga un¬
derhåll, reservationsanslaget kunnat medgifva utan äfventyr för bestån¬
det af andra vigtigare byggnadsdelar; men planken vid vissa fängelser
hade nu börjat visa sig till stomme och beklädnad så uppruttna, att
de icke vidare kunde tjena sitt ändamål eller repareras utan måste
ersättas med nya hägnader. Detta behof hade under de senaste åren
visat sig så trängande, att fångvårdsstyrelsen nödgats att i sina under¬
dåniga förslag till stater å reservationsanslaget upptaga nybyggnad af
fånggårdarne vid en del af fängelserna. Men följden deraf, att sålunda
betydliga summor undandragits det egentliga byggnadsunderhållet,
hade blifvit, att i och för sig synnerligen behöfliga reparationsarbeten
måst år efter år uppskjutas, till dess det nu blifvit nödvändigt att
bereda utväg för deras verkställande. I följd häraf och då reservations¬
anslaget hade till uppgift att lemna nödiga medel till vidmakthållande
af befintliga fängelsebyggnader och sålunda icke torde böra till sitt
belopp bestämmas efter ett tillfälligt och mera sällan återkommande
behof såsom det ifrågavarande, hvilket borde betraktas såsom ny¬
byggnad och tillgodoses genom anvisande af extra anslag, hemstälde
fångvårdsstyrelsen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
framställning om anvisande af ett extra anslag å 73,500 kr. för upp¬
förande af nya hägnader och fånggårdar vid ett antal af rikets läns-
och kronocellfängelser. Med anledning af denna hemställan fann sig
Eders Kongl. Maj:t böra till 1899 års Riksdag göra framställning om
ett anslag ä 31,305 kronor till nya hägnader och fånggårdar vid fyra
länsfängelser, hvilket anslag ock af Riksdagen beviljades.
Under hänvisning till sin ofvanberörda skrifvelse har fångvårds¬
styrelsen den 19 sistlidne oktober inkommit med instrument öfver
besigtningar, som under år 1899 verkstälts vid vissa länsfängelser
samt kronohäktet i Uddevalla, äfvensom beräkningar af kostnaden för
ombyggnad af fånggårdar och hägnader vid sagda fängelser; och har
fångvårdsstyrelsen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för uppförande af nya hägnader och fånggårdar vid
samma fängelser anvisa ett extra anslag af 46,500 kronor. Sagda
handlingar utvisa, att vid besigtningar, som efter förordnande af veder¬
börande magistrater företagits vid kronohäktet i Uddevalla samt läns-
fängelserna i Malmö och Örebro, fånggårdarne vid kronohäktet och
såväl fånggårdar som omfattningshägnader vid länsfängelserna vore i
så dåligt skick, att deras ombyggande ansetts nödvändigt. Enligt
beräkning, som af fångvårdsstyrelsens arkitekt uppgjorts med ledning
20
Andra hnfvndtiteln.
af de värderingar af dessa ombyggnadsarbeten, som verkstälts vid
sjelfva besigtningarna eller efter besigtningarna af sakkunnige män,
som i dem deltagit, skulle kostnaden för nämnda ombyggnadsarbeten
uppgå till 34,600 kronor, om samtliga ombyggnaderna utfördes af tegel,
och till 31,200 kronor, om fånggårdarne byggdes af sten och omfatt-
ningshägnaderna af trä.
Då emellertid trakten närmast fängelset i Örebro vore till stor
del bebyggd med trähus, från hvilka, derest träplank uppfördes, eldfara
kunde hota fängelset, och den beräknade skilnaden i kostnad för
hägnader af tegel och af trä vid länsfängelset i Malmö vore obetydlig,
eller endast 400 kronor, har fångvårdsstyrelsen ansett tegel böra an¬
vändas till alla de nu ifrågavarande ombyggnaderna.
Beträffande fånggårdarne vid länsfängelset i Malmö har fång¬
vårdsstyrelsen meddelat, att ombyggandet af dessa visserligen varit
upptaget till belopp af 4,500 kronor i den af Eders Kongl. Maj:t fast-
stälda stat å reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och
kronohäkten för år 1898, men att ombyggnaden det oaktadt i anseende
till den högre kostnad, arbetet visat sig betinga, samt nödvändigheten
af anslagets anlitande för andra oförutsedda arbeten, i särskild prome¬
moria upptagna till belopp af 6,460 kronor 17 öre, icke kunnat komma
till verkställighet.
Då af hvad sålunda förekommit framgår, att ett oafvisligt behof
förefinnes, att medel anvisas till ombyggnad af hägnader och fång¬
gårdar vid ofvannämnda tre fängelser, samt hvad fångvårdsstyrelsen
anfört synes utgöra giltigt skäl för jemväl hägnadernas uppförande af
sten, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:
att för uppförande af nya hägnader och fång¬
gårdar vid länsfängelserna i Malmö och Örebro samt
vid ki-onohäktet i Uddevalla för år 1901 anvisa ett
extra anslag af 34,600 kronor.
[10.1 I underdånig skrifvelse den 24 januari 1899 har fångvårdsstyrelsen
Bostadshus åt anfört, att 1890 års Riksdag på framställning af Eders Kongl. Maj:t
vidiänsfängei- dels bifallit, att, till de å ordinarie stat uppförde vaktbetjente vid fång¬
st tStoeMoJm. vården, som vore gifta eller euklingar med famil j och icke på kronans
bekostnad åtnjöte förmånen af fri bostad, finge utgå hyresersättning
till belopp af högst 150 kronor för år, och dels medgifvit Eders Kongl.
Maj :t att, om och i den mån besparing uppstode å förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll, å samma anslag utanordna medel till an-
Andra hufvudtiteln.
21
skaffning af de ytterligare bostadslägenheter, som för den vid fångvårds-
inrättningarna anstälda bevakningspersonal pröfvades nödiga, försåvidt
sådana bostadslägenheter kunde i kronans redan befintliga hus utan
nybyggnad beredas. Genom de bostäder, som i följd häraf blifvit
anordnade, jemte förut befintliga vaktbetjentsbostäder hade numera
något mera än halfva antalet af fångvårdens gifta vaktbetjente blifvit
beredda fria bostäder i kronans hus. Hvad de öfriga anginge, hade
de genom erhållande af hyresersättning i allmänhet kunnat anskaffa
bostäder utan afsevärda tillskott frän dem sjelfva till hyrans betalande.
Men i de större städerna, der under senare åren bostadshyrorna i syn¬
nerlig grad uppdrifvits, hade för de vaktbetjente, som uppbure hyres¬
ersättning, uppstått ett förhållande, hvarigenom de blifvit satta i sär¬
deles ofördelaktig ställning i jemförelse med sina kamrater å andra
platser, så mycket mera som i de större städerna de numera i allmän¬
het höjda lefnadskostnaderna icke obetydligt öfverstege samma kost¬
nader å andra orter, och derigenom svårigheten ytterligare ökats att
af den i allt fall rätt begränsade vaktbetjentslönen jemväl betala det
nödiga tillskottet till bostadshyran. Hvad särskilt anginge hufvud-
staden, der nu påpekade missförhållande för de vaktbetjente, som upp¬
bure hyresersättning, måste i jemförelsevis hög grad göra sig känn¬
bart, blefve detsamma för fängelserna å Långholmen inom den närmaste
tiden afhjelpt genom utförandet af den af Eders Kongl. Maj:t med-
gifna inredningen af 16 vaktbetjentsbostäder i gamla straffängelsets
södra länga. I fråga om det nya länsfängelset i Stockholm, hvilket i
slutet af år 1898 tagits i bruk, hade styrelsen hoppats, att af de enligt
nådiga brefvet den 31 maj 1895 för detta och andra fängelsebyggnads¬
arbeten till styrelsens disposition stälda medel så stora besparingar
skulle vinnas, att erforderligt belopp skulle deraf kunna anvisas till
uppförande i sammanhang med. den öfriga fängelsebyggnaden af ett
mindre bostadshus åt vaktbetjente vid fängelset. Men då i följd af
den under senare åren inträdda betydliga stegringen af arbetslöner och
pris å byggnadsmaterialier samt andra under byggnadstiden tillstötande
omständigheter numera visat sig, att dessa medel till fullo ätginge för
de arbeten, som blifvit genom nyssnämnda nådiga bref föreskrifna,
kunde behofvet af ett bostadshus för vaktbetjente vid ifrågavarande
länsfängelse icke afhjelpas på annat sätt än genom anvisande för ända¬
målet af särskilt, anslag. Enligt gällande stat vore vid detta fängelse
anstälde, förutom tre vaktqvinnor, en vaktmästare och sex vaktkon-
staplar. Af dessa hade vaktmästaren familjebostad åt sig anordnad i
fängelsets ekonomiflygel, och åt eu vaktkonstapel, hvilkens hustru
22
Andra hufvndtiteln.
tjenstgjorde som portvakt, kade upplåtits fängelsets af ett rum och kök
bestående portvaktslägenhet. Vaktqvinnorna och en vaktkonstapel, som
vore ogift, bebodde för ogifta afsedda rum inom fängelset. De öfriga
fyra vaktkonstaplarne uppbure hyresersättning till belopp af 150 kronor
för år. I afgifvet tjenstememorial hade fängelsets direktör meddelat,
att smärre lägenheter på ett rum och kök i den del af staden, der
fängelset vore beläget, betingade eu årlig hyra af 300 å 325 kronor,
men att derstädes rådde sådan brist å dylika lägenheter, att det under
hösten 1898 varit omöjligt att der få hyra en sådan. Deremot hade
det lyckats en af konstaplarne att hyra en från en handelslägenhet
afskild och derför jemförelsevis billig bostad om två rum och kök i
fängelsets närhet för ett årligt pris af 406 kronor. Eljest kostade
tvårumslägenheterna i denna del af staden 450 å 500 kronor eller till
och med mera. De återstående tre konstaplarne hade nödgats hyra
så långt bort från fängelset som i Vasastaden och Karlbergsallén, der
de för sina lägenheter, hvilka bestode af ett rum och kök, betalade
250 å 275 kronor för år. De konstaplar, som erlade i hyra 275 och
406 kronor, hade för att skaffa sig något bidrag till denna utgift mot¬
tagit främmande personer i sina hem som »inneboende». Det vore
tydligt, att de förhållanden, hvarom direktören sålunda upplyst, måste
vara till skada både för fängelset och konstaplarne. Genom hyres-
ersättningens otillräcklighet frestades de senare att hyra sig bostäder,
hvarhelst sådana kunde billigast erhållas. Härigenom och genom bristen
på lämpliga lägenheter i fängelsets närhet förlorade fängelset den med
hyresersättningarnas införande för fångvårdsbetjente jemväl för fång¬
vården afsedda fördelen, att dess betjente skulle kunna skaffa sig bo¬
städer inom sådana afstånd från fångvårdsanstalterna, att deras tjenst¬
göring icke blefve deraf lidande. Och konstaplarne sjelfve ginge genom
de länga afstånden till sina hem till stor del förlustige den välbehöfliga
hvila från tjensten, som fristundernas tillbringande i hemmen borde
bereda. För öfrigt torde den vederqvickelse, som ett väl ordnadt hem-
lif vore egnadt att skänka, i väsentlig mån gå förlorad för konstap¬
larne, om de icke ens kunde behålla sina anspråkslösa hem för sig
sjelfva utan nödgades att, såsom med några af dem nu vore fallet, för
hyresutgiftens nedbringande dela bostäderna med »inneboende». Slut¬
ligen torde med hänsyn till den afgörande betydelse, som prisfrågan
måste ega vid valet af bostad, den fara finnas för handen, att en lägen¬
het komme att hyras, som vore för trång för familjen, osund och kanske
dertill belägen bland en af ekonomiskt betryck eller annat förfall sjunken
omgifning, från hvars inflytande det måste vara af vigt för fängelset
Andra hufvudtiteln.
23
att draga konstaplarne. Då det sålunda af mångahanda skäl vore syn¬
nerligen angeläget att bereda ifrågavarande konstaplar bostäder vid
sjelfva fängelset, hade styrelsen låtit uppgöra ritningar till en byggnad
å fängelsetömten i två våningar med två bostadslägenheter i hvarje
våning och till en enligt bilagdt kostnadsförslag beräknad kostnad af
21,000 kronor.
På grund al hvad sålunda anförts har styrelsen hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till uppförande af ett
bostadshus åt vaktbetjente vid länsfängeiset i Stockholm bevilja ett
extra anslag af 21,000 kronor.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som blifvit
i ärendet hörd, har, med vitsordande af fångvårdsstyrelsens uppgifter
angående svårigheten för vaktbetjeningen att mot något så när skälig
ersättning skaffa sig lämpliga bostäder i hufvudstaden och med till¬
kännagifvande, att intet vore att erinra mot det uppgjorda byggnads-
förslaget, förordat bifall till fångvårdsstyrelsens framställning.
I infordradt underdånigt utlåtande har öfverintendentsembetet
anfört, att em betet icke funnit anledning till erinran mot de ifråga¬
varande ritningarna men beträffande det dertill hörande kostnadsförslag
ansett sig böra anmärka, att då en deri upptagen post å 359 kronor
för oförutsedda utgifter torde få anses otillräcklig, samma förslags slut¬
summa, 21,000 kronor, borde höjas till 21,500 kronor.
Härefter har direktören vid länsfängeiset på anmodan inkommit
med uppgift å vaktkonstaplarnes bostäder och hyresbelopp från den 1
oktober 1899, utvisande, att två af dem, efter att förgäfves hafva i fängel¬
sets närhet sökt bostäder på ett rum och kök, ej långt från fängelset
förhyrt lägenheter om två rum och kök för 400 och 406 kronor men
sett sig nödsakade att inhysa så kallade inneboende, samt att de två
andra konstaplarne i Vasastaden hyrt lägenheter om ett rum och kök
för 280 kronor.
Då af hvad sålunda förekommit synes framgå, att det vore syn¬
nerligen önskligt, att åt ifrågavarande fyra vaktkonstaplar bereddes
fri bostad i fängelsets närhet, får jag, med afseende tillika å den
af öfverintendentsembetet framstälda anmärkning mot det uppgjorda
kostnadsförslaget, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
att för uppförande af ett bostadshus åt vakt¬
betjente vid länsfängeiset i Stockholm för år 1901
anvisa ett extra anslag af 21,500 kronor.
24
Andra hufvud titeln.
.HM
Ostra natt-
eeUflygelns vid
centralfängel¬
set å Lång¬
holmen in¬
redande med
celler för en-
rumsfängar.
Fångvårdsstyrelsen bär vidare i underdånig skrifvelse den 17 mars
1899 erinrar, att styrelsen vid afgifvande af underdånigt yttrande rörande
vissa ändringar i 1885 års lösdrifvarelag anmält, hurusom centralfängelset
: Malmö icke längre torde behöfva för sitt nuvarande ändamål tagas
i anspråk utan i händelse af behof skulle kunna upplåtas till tvångs-
irbetsanstalt, dertill det väl lämpade sig icke blott på grund af sina
-stora arbetssalar utan ock genom sin tillhörande cellbyggnad, hvilken
senare genom sina 137 dagceller erbjöde önsklig möjlighet att afskilja
företrädesvis unge lösdrifvare sins emellan och från de äldre. Sä länge
lösdrifvarelagens nuvarande bestämmelser fortfore att gälla, förelåge
visserligen icke behofvet att inrätta en ytterligare anstalt för tvångs¬
arbetare och i sådant syfte indraga centralfängelset i Malmö såsom
straffanstalt. Men å ena sidan torde omtänksamheten fordra, att på
förhand sådana anordningar planlades, hvilka från fångvårdens sida
möjliggjorde tillämpningen af de förändrade lagbestämmelser beträffande
lösdrilvares behandling, styrelsen föreslagit såsom enligt dess åsigt
nyttiga och nödiga; och ä andra sidan kunde styrelsen icke förbise,
att, oafsedt detta, sådana förhållanden numera inträdt, att centralfängelsets
i Malmö indragning såsom straffanstalt måste anses från ekonomisk
synpunkt med nödvändighet päfordrad. Styrelsen hade derför ansett
sig utan afvaktan å den möjliga framgången af sitt förslag till för¬
ändringar i lösdrifvarelagen redan nu böra till Eders Kong!. Maj:t ingå
med framställning i afseende ä nämnda fängelses utrymmande och de
åtgärder, hvilka såsom förutsättning härför erfordrades. Af tabell,
upptagande för åren 1892—1898 medeltalet af de vid de manliga
centralfängelserna, nemligen de å Långholmen, i Malmö och å Nya
Varfvet intagna fångar, alla dömde till straffarbete på längre tid än
två år, framginge, att såsom en naturlig följd dels af de genom lagen
den 20 juni 1890 för vissa fall inträdda lindrigare straffbestämmelser
och dels af den utsträckning af enrumsstraffets användning, som genom
lagen den 29 juli 1892 inträdde, gemensamhetsfångarnes antal nedgått
till mindre än tredjedelen, under det att enrumsfångarnas antal sam¬
tidigt stigit till betydligt mera än det tredubbla. Då gemensamhets¬
fångarnes antal så starkt sjunkit, hade deraf måst blifva en följd, att
utrymmet inom centralfängelserna, som varit inredda hufvudsakligen
för mottagande af detta slag af fångar, till betydlig del stode utan
användning. De tre manliga centralfängelserna innehölle sålunda samman-
lagdt 700 för gemensamhetsfångar afsedda nattceller, under det att
antalet sådana fångar under år 1898 i medeltal utgjorde allenast 247.
Det framginge häraf, att antalet centralfängelser för män under nuvarande
Andra hufvndtiteln.
25
förhållanden kunde och borde nedbringas. Vid samma fängelser funnes
nu celler för enrumsfångar till ett antal af 508, medan enrumsfångarnes
medelantal under år 1898 uppgick till 404. Vid centralfängelset i Malmö
funnes 284 nattceller och, såsom förut erinrats, 137 celler, afsedda för
enrumsfångar. Om nu detta fängelse ej vidare toges i anspråk för
straffångar, skulle för dessa återstå 416 nattceller för gemensamhets-
fångar, nemligen 300 vid centralfängelset å Långholmen och 116 å
Nya Varfvet, samt 371 celler för enrumsfångar, nemligen 200 å Lång¬
holmen och 171 å Nya Varfvet. Dessa siffror visade, att, i händelse
Malmöfängelset utrymdes, ett öfverskott af 169 nattceller för gemen-
samhetsfångarne dock fortfarande skulle förefinnas, men att en brist
af 33 celler för enrumsfångar skulle uppkomma, allt under beräkning
efter medelantalet fångar under år 1898. Då nyssnämnda stora antal
nattceller, 169, skulle stå utan användning, och anledning vore att an¬
taga, att gemensamhetsfångarnes antal komme att ännu mera nedgå,
erbjöde sig såsom den enligt styrelsens åsigt mest lämpliga åtgärden
till fyllande af bristen på celler för enrumsfångarne och vinnande af
nödig reserv deraf att omändra och med dylika celler inreda en af
nattcellflyglarne vid centralfängelset å Långholmen, hvarigenom en för
det närvarande alldeles öfverflödig byggnad åter skulle komma till gagn.
I sådant afseende syntes den östra flygeln i följd af sitt läge vara den
mest passande. Enligt hvad verkstäld utredning gåfve vid handen och
på sätt vid skrifvelsen fogade, af styrelsens arkitekt uppgjorda ritningar
och kostnadsberäkningar utvisade, kunde för en kostnad af 60,000 kronor,
med omändring af nämnda flygels 150 nattceller, erhållas 72 för enrums¬
fångar afsedda celler, med afseende å storlek och öfriga anordningar
jemförliga med de å senare tider inredda celler för enrumsfångar.
Efter genomförandet af den sålunda föreslagna förändringen skulle vid
centralfängelserna å Långholmen och å Nya Varfvet finnas 266 natt¬
celler för gemensamhetsfångar och 443 celler för enrumsfångar.
Kronans årliga utgifter för centralfängelset i Malmö, med afdrag
för kostnaderna för fångarnas underhåll med mera, som ju vid deras
förflyttning till annat fängelse skulle qvarstå, belöpte sig till omkring
70,000 kronor. Visserligen skulle till en tid en stor del af detta utgifts-
belopp qvarstå, derest fängelset icke mera skulle varda för fångvårds-
ändamål användt, enär under denna förutsättning aflöningar fortfarande
måste utgå till den derstädes anstälda tjenstepersonal, som ej kunde
till andra platser inom fångvården förflyttas; men styrelsen hade dock
redan inskränkt antalet af sagda personal genom att, der så ske kunnat,
Bill. till Rihsd. Prof. 1900. 1 Samt. 1 Afd. 4
26
Andra hufvudtiteln.
Jemna uppkomna ledigheter obesatta, och läte sig angeläget vara att,
i den mån detta utan äfventyrande af fängelsets säkerhet läte sig göra,
härmed vidare fortsätta. Genom fängelsets utrymmande skulle ock
undgås åtskilliga i annat fall förestående kostnader för reparationer
och nya anordningar till belopp af 52,000 kronor. Skulle åter en för¬
ändrad lösdrifvarelagstiftning medföra, att Malmö centralfängelse behöfde
tagas i användning såsom tvångsarbetsanstalt, skulle nedläggandet af
straffängelsets verksamhet medföra en vinst, motsvarande kostnaderna
både för den nödiga tjenstepersonalens aflönande och för anordnandet
af en ny tvångsarbetsanstalt. Om än bebofvet af nyssnämnda reparation
i detta fäll skulle qvarstå, blefve likväl utgiften härför obetydlig, jern¬
jord med de belopp, hvilka för sistberörda nybyggnadsändamål skulle
erfordras.
På grund af det sålunda anförda och under erinran, att fängelsets
indragning icke kunde ske, förr än ombyggnaden å Långholmen hunne
fullbordas, hemstälde styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t måtte medgifva,
att den östra nattcellflygeln vid centralfängelset å Långholmen finge
under de närmaste åren omändras så, att den komme att innehålla, i
stället för nuvarande 150 nattceller, 72 celler för enrumsfångar, samt
för nämnda arbetes påbörjande från förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll för år 1899 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
Sedan fångvårdsstyrelsen emellertid i skrifvelse den 11 sistlidne
juli anmält, att nämnda förslagsanslag för år 1898 något öfverskridits och
antagligen komme att fortfarande för någon tid visa sig väl knappt
beräknadt, fann Eders Kongl. Maj:t enligt nådigt beslut den 20 sist¬
lidne oktober, enär förslagsanslaget desto mindre borde för ifrågavarande
arbeten användas, som, enligt hvad fångvårdsstyrelsen dåmera upplyst,
anslaget i allt fall sannolikt komme att öfverskridas, fångvårdsstyrelsens
hemställan ej kunna bifallas.
I sitt den 29 september 1899 afgifua förslag angående anslagen
till fångvården för år 1901 har fångvårdsstyrelsen hemstält, att Eders
Kongl. Maj:t på de i skrifvelse» den 17 nästförutgångne mars af sty¬
relsen anförda skäl täcktes föreslå Riksdagen att för ofvanberörda
ändamål anvisa ett extra anslag för år 1901 af 60,000 kronor
Då på de skäl, fångvårdsstyrelsen anfört, det synes lämpligt, att
såsom förberedande åtgärd till centralfängelsets i Malmö indragning eller
förändring till tvångsarbetsanstalt ena nattcellflygeln å Långholmen
inredes till celler för enrumsfångar, och, efter hvad af fångvårdsstyrel¬
sens skrifvelse framgår, sagda arbete bör kunna med ett belopp af
Andra hufvndtiteln.
27
15,000 kronor påbörjas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att för östra nattcellflygelns vid centralfängelset
å Långholmen inredande med celler för enrumsfångar
på extra stat bevilja 60,000 kronor och för påbörjande
af sagda arbete till utgående under år 1901 af detta
anslag anvisa 15,000 kronor.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till [12.1
statsrådsprotokollet den 8 i denna månad anfört i fråga om beredande Dyrtidstillägg.
åt statens betjente och de lägst aflönade bland dess tjensteman af ett
dyrtidstillägg för år 1900 att uppföras i riksstaten för år 1901, hem¬
ställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet den 8 i denna månad angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjenste¬
man och betjente i justitiedepartementets afdelning
af Eders Kong). Maj:ts kansli samt till justitiedeparte¬
mentet hörande embetsverk och kårer å extra stat
för år 1901 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
åt 107,787 kronor, utjemnadt till 108,000 kronor.
Statsrådets öfrige ledamöter biträdde hvad föredragande departe¬
mentschefen sålunda hemstält;
och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill i nåder
lemna bifall.
Ex protocollo
Auq. von Hartmansdorff.
Tredje hufvudtiteln.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 13 januari
1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af
utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1901 och yttrade beträffande:
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Tredje hufvudtiteln.
Ordinarie
anslag
[1.]
[2.]
[3.]
[4-]
[5.]
Ordinarie anslag.
»Med afseende å kabinettskassans utgifter för år 1901 beräknades behofvet
i det budgetförslag, som förelädes Eders Kongl. Maj:t den 30 sistlidne no¬
vember, till 680,500 kronor för de Förenade Rikena tillsammans. Som
Eders Kongl. Maj:t emellertid denna dag vid förnyad underdånig föredragning
i sammansatt svenskt och norskt statsråd af samma budgetförslag behagat
i nåder besluta, att det såsom lön för en tredje militärattaché uppförda be¬
lopp, 6,000 kronor, icke skulle i förslaget upptagas, utgör kabinettskassans
utgiftsbehof 674,500 kronor. Af detta belopp skulle Sverige bestrida dels hela
det till hemliga utgifter beräknade anslaget, 9,900 kronor, dels ock af åter¬
stoden, 664,600 kronor, enligt vedertagen proportion, 12/n eller 469,100 kronor,
således tillhopa 479,000 kronor.
Af de i budgetförslaget ingående anslag är löneanslaget till departements¬
chefen, ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i
nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.
Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som
alltså upptagits till 32,365 kronor.
Anslaget till minister staten är — genom den af Eders Kongl. Maj:t den 30
november och denna dag föreslagna öfverflyttningen från konsulskassan till
kabinettskassan af det hittills såsom kontorsbidrag utgående anslaget till Kongl.
nederländska beskickningen i Tokio samt genom den föreslagna förhöjningen
af anslaget till Eders Kongl. Maj:ts beskickning i Madrid — ökadt från 478,750
kronor till 496,750 kronor, af bvilket senare belopp enligt proportionen 12: 5
belöper på Sverige 350,647 kronor.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda, förut denna dag
i sammansatt statsråd fattade nådiga beslut, upptages anslaget till militärat¬
tachéer med oförändradt belopp eller 8,471 kronor
Det gemensamma anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgif¬
ter har för år 1901 beräknats till samma belopp, som det i budgeten för år
1900 upptagna, eller 95,900 kronor. Den på Sverige belöpande andelen der¬
af, som i 1900 års budget utgjorde 63,523 kronor, har i budgetförslaget för
1901, för vinnande af hela hundratal i slutsummorna för Sveriges och Norges
andeler i kabinettskassans utgifter, uppförts med ett till 63,517 kronor jem-
kadt belopp.
Hvad konsulskassan angår, äro inkomster och utgifter i detta budget¬
förslag beräknade till 622,900 kronor, deraf 267,800 kronor beräknats be¬
Tredje hufvudtiteln. 3
löpa på Sverige och 355,100 kronor på Norge, efter proportionen mellan
de under år 1898 till konsulskassan influtna konsulatafgifter af svenska och
norska fartyg, svenska och norska expeditionsafgifter samt statsanslagen från
båda rikena. Denna proportion, som utgjorde 42,9925 % för Sverige och 57,0075
% för Norge, har jemväl lagts till grund vid fördelningen af utgifterna under
de särskilda rubrikerna.
Dessa äro:
Utrikesdepartementet. Af det från konsulskassan beräknade bidraget,
20,600 kronor, är alltså den svenska andelen uppförd med 8,857 kronor.
Konsulsstaten■ Slutsumman utgör 561,750 kronor och har således ett
belopp af 241,510 kronor uppförts för Sverige.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Af det beräknade anslaget
till denna rubrik, 40,550 kronor, har den svenska andelen blifvit utförd med
17,433 kronor.
Under utgifter, som bestridas af svenska statsmedel allena, uppföres un¬
derstöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.
Extra anslag.
o
A tredje hufvudtiteln finnes i riksstaten för 1900 uppfördt endast ett
extra anslag, nämligen för utgifvande af »Sveriges traktater».
Den framstående lärde, som genom utgifvandet af detta verk beredt sig
ett varaktigt minne, afled den 17 sistlidne mars. Efter kanslirådet O- S. Ryd¬
berg har professorn vid Upsala universitet O. Alin på uppdrag af min före¬
trädare i embete!, åtagit sig arbetets fullföljande. Den nye utgifvaren har
om verkets fortskridande lemna! följande redogörelse:
»Såsom af förut afgifna redogörelser för ai’betets fortgång synes, hade
kanslirådet Rydberg, då han den 17 mars sistlidet år af döden kallades från
fullföljandet af detta sitt storartade verk, sedan år 1891 samtidigt arbetat på
tvenne afdelningar deraf, den ena omfattande tiden 1630—1814, den andra
tiden från och med år 1815. Arbetets tyngdpunkt låg emellertid på den se¬
nare afdelningen, hvaraf ett band, omfattande tiden 1815—1845, utkom år
1896, och ett band, omfattande tiden 1846—1867, år 1898. För att denna
afdelning af verket måtte kunna så skyndsamt som möjligt föras fram till
det år, som för närvarande är bestämdt att blifva dess slutpunkt, år 1900,
har hela arbetet under den del af sistlidet år — från den 24 april — hvar¬
under dess ledning varit mig anförtrodd, nedlagts på denna afdelning och
[6.]
[7.]
[8.]
[9.]
Extra anslag.
[10.]
4
Tredje hufvudtiteln.
med det resultat, att dess 3:dje band, hvaraf vid kanslirådet Rydbergs död
fem ark förelågo färdigtryckta, kommer att denna månad utgifvas. Detta
band omfattar.tiden 1868-—1877 och utgör ungefär fyratio ark. Under inne¬
varande år är 4:de bandet af den afdelning af traktatverket, som omfattar
tiden från och med år 1815, afsedd att utgifvas. Detta band skall, likasom
det som nu utgifves, utgöra ungefär 40 ark. Samtidigt med arbetet derå
skall arbetet å den förra afdelningens 5:te band återupptagas.»
Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för
fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» för år 1901 bevilja ett extra anslag
af 4,500 kronor.
[11.] Vidare får jag erinra, att Eders Kongl. Maj:t genom nådiga bref den 19
maj och den 27 oktober 1899 anbefalt statskontoret att till utrikesdepartemen¬
tet utbetala godtgörelse för de af departementet förskottsvis bestridda kostna¬
derna för Sveriges deltagande i den under år 1899 i Haag hållna fredskon-
ferensen, uppgående till 15,499 kr. 81 öre; och får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
att till gäldande af nämnda utaf statskontoret under förskottstitel utbetalda
belopp må å extra stat för år 1901 anvisas motsvarande summa, som för
undvikande af öretal i riksstat»! torde uppföras med 15,500 kronor.
[12.] Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till statsråds¬
protokollet den 8 i denna månad anfört i fråga om beredande åt statens be¬
tjente och de lägst aflönade bland dess tjensteman af ett dyrtidstillägg för
innevarande år att uppföras i riksstaten för år 1901, får jag, med förmälan
att summan af de utrikesdepartementets tjensteman och betjente, enligt de af
Eders Kongl. Maj:t faststälda grunder, tillkommande dyrtidstillägg utgör 5,425
kronor, deraf enligt den vedertagna proportionen för Sveriges och Norges
deltagande i kabinettskassans utgifter, 12: 5, på Sverige belöper 3,829 kronor
41 öre och på Norge 1,595 kronor 59 öre, i underdånighet föreslå, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till beredande af dyrtidstillägg för
innevarande år åt en del tjensteman och betjente i utrikesdepartementets af¬
delning af Eders Kongl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1901 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp af 3,850 kronor, motsvarande i afrundadt tal Sveriges
andel i ifrågavarande dyrtidstillägg.
Tredje hufvadtiteln. 5
På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i
underdånighet hemställa:
att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1901 äska de anslag
under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet
med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid
denna dags protokoll såsom bilaga A;
att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redo¬
visningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under
enahanda vilkor som hittills;
och att afskrifter af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd
den 30 sistlidne november angående de Föi'enade Rikenas konsulära representa¬
tion i Ostasien och angående den för de Förenade Rikena gemensamma utrikes-
budgeten för år 1901 samt denna dag angående samma utrikesbudget måtte
såsom bilagor B och C åtfölja protokollet öfver denna föredragning.»
Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande
behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det
föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år
1901 samt af hvad herr ministern för utrikes ärendena
i öfrigt hemstält och föreslagit, befalla, att afskrift af
detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas
för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till riksdagen angående statsverkets till¬
stånd och behof.
In fidem:
Fredrik Rappe.
6
Tredje hufvud titeln.
Sil. A.
Ordinarie anslag.
Kabinettskas sans utgifter.
i Departementschefen, ministern för utrikes ären¬
dena..................
|
Riksstaten
1900.
|
Förslag till
riksstat
1901.
|
Norges andel
i utrikes-
budgeten
1901.
|
Sveriges och
Norges ge¬
mensamma
ntrikesbud-
get 1901.
|
a
kronor.
24,000
32,365
337,941
8.471
63,523
|
b
kronor.
24,000
32,365
350,647
8,471
63,517
|
C
kronor.
|
d (b + c)
kronor.
24.000
45,850
496,750
12.000
95,900
|
2 Utrikesdepartementet..............
3 Ministerstaten...........
|
13,485
146,103
3,529
32,383
|
4 Militärattachéer.....
|
5 Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....
|
Säger
Konsulskassans utgifter.
6 Utrikesdepartementet......
7 Konsulsstaten.............
|
466,300
|
479,000
|
195,500
|
674,500
|
8,923
231,198
15,399
|
8,857
241,510
17,433
|
11,743
320,240
23,117
|
20,600
561,750
40,550
|
8 Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....
Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas
af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter
|
255,520
95,520
|
267.800
107.800
|
355.100
235.100
|
622.900
342.900
|
Säger
|
160,000
|
160,000
|
120,000
|
280,000
|
Summa
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.
9 Svenska kyrkan i Paris .
|
626,300
|
639,000
|
315,500
|
954,500
|
2,950
|
2,950
|
|
|
Säger
|
2,950
|
2,950
|
Summa
Extra anslag.
0 För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»
1 Ersättning för de af statskontoret förskottsvis
bestridda kostnaderna för Sveriges deltagande
i den internationela fredskonferensen i Haag
2 Dyrtidstillägg för 1900 åt en del tjensteman
och betjente i utrikesdepartementets afdelning
af Ivongl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag
|
629,250
|
641,950
|
4,500
|
4,500
15,500
3,850
|
Säger
Summa
|
4,500
633,750
|
23,850
665,800
|
Tredje hufvudtiteln.
7
Anmärkningar.
(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/17 och Norge med * 5/17. Anslagen till minister¬
staten och till militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må an¬
vändas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.
(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men, för vinnande af ofvan angifna
l< proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabi¬
nettskassans utgifter, är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.
5 I slutsumman, Kr. 95,900, ingår för hemliga medel Kr. 9,900, att betalas af Sverige ensamt.
Konsulskassans utgifter bestridas med dels de vid de lönade konsulaten inflytande konsulat-
afgifter af svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (angående beräkningen af dessa
båda slag af afgifter, se sid. 22—24 här nedan), dels statsanslag, till livilka Sverige bidrager
med */7 °°h Norge med 3/7 (se svensk-norska konsulatkomiténs den 4 november 1876 af-
gifna betänkande sid. 53 och följ. samt sid. 170 och följ., jmfr konsulatförordningen den
4 november 1886, § 126).
8
Tredje hufvudtiteln.
Bil. B.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den
30 november 1809.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens norske herr statsministern Blehr,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius,
Thilesen,
L0VLAND.
l:o.
T. f. chefen för utrikesdepartementet hans excellens herr statsministern föredrog i
underdånighet frågan om de Förenade Rikenas konsulära representation i Ostasien:
Med anledning af till utrikesdepartementet ingångna upprepade klagomål öfver den
genom nådigt beslut den 11 november 1870 träffade ordning af de Förenade Rikenas
konsulära representation i Japan behagade Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning i
sammansatt statsråd den 14 maj 1897 besluta att åt lämplig person, som för tillfället
borde förses med diplomatisk karakter, lemna i uppdrag att begifva sig till Japan och
Kina för att undersöka bästa sättet för de Förenade Rikenas representation i dessa
Tredje hufvudtiteln.
9
länder, och genom nådigt beslut i ministerielt statsråd samma dag behagade Kongl.
Maj:t uppdraga åt dåvarande legationssekreteraren vid Kongl. Maj:ts beskickning i Lon¬
don O. Gude att i egenskap af ministre plénipotentiaire ad hoc begifva sig till Japan
och Kina för att utföra ifrågavarande uppdrag enligt den instruktion, som för ändamålet
borde honom af ministern för utrikes ärendena meddelas.
Sedan minister Gude i hemlanden rådgjort med såväl svenske som norske exportörer
tillträdde Gude resan från Havre den 17 juli 1897 och återvände till Marseille den 4
mars 1898 efter att hafva besökt Tokio, Yokohama, Kobe, Kioto och Nagasaki i Japan,
Peking, Tientsm, Chefoo och Shanghai i Kina samt dessutom Hongkong, Saigon och
Singapore. e
Af minister Gudes efter hemkomsten afgifna rapport hade följande trenne delar
offentliggjorts i »Svensk Export» och »Beretninger om Handel og Söfart» för 1898
nemligen:
1. Berättelse om handels- och sjöfartsförhållandena i Japan.
* * * * » i Kina.
3. Sveriges och Norges handel på Kina och Japan.
Rapportens öfriga delar utgjordes af:
4. Förslag till de Förenade Rikenas konsulära representation i Ostasien.
* * * » » diplomatiska » » »
6. Rapport angående de Förenade Rikenas sjöfart på Ostasien.
Uti rapportens 4:de del rörande de Förenade Rikenas konsulära representation i
Ostasien, som herr statsministern nu utbad sig att få i underdånighet föredraga och som
i öfversättning finnes detta protokoll bilagd, hade minister Gude på anförda skäl
framstält följande förslag till ordnande af de Förenade Rikenas konsulära representation
i Japan och Kina.
A. Japan.
}■ Upprättande af ett lönadt generalkonsulat för hela Japan i Kobe med särskilt
distrikt omfattande dels ön Nippon vesterom departementen Kanagawa, Gifon, Aichi och
Tson, dels öarne Shikouku, Awaji och Oki. Aflöningsförmånerna skulle utgöras af:
generalkonsulns lön............................
anslag till japansk tolk och skrifvare
beräknad konsulatafgift ......................
kr. 17,000
» 1,000
1 R500 kr. 19,500.
2. Upprättande af ett olönadt konsulat i Yokohama med distrikt omfattande öarne
Yeso och Kurilerna, den östliga delen af ön Nippon innefattande departementen Kana¬
gawa, Gifon, Aichi och Tson äfvensom den öster om dessa belägna delen, ön Badd med
Bih. till Biksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
2
10
Tredje hufvudtiteln.
närliggande öar äfvensom ögruppen Bottin. Konsulatärendena skulle anförtros åt den
nederländske vicekonsuln mot
anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet af............,...... kr. 2,000
äfvensom beräknad konsulatafgift.^.^,..................-........—* » 1,200 kr. 3,200.
.•:-ncjt'fo^y->'■.kn.jn r-- :.>■■ ■ . -n - A; ! ""
■i-3. Upprättande af ett lönadt konsulat i Nagasdki med distrikt omfattande öarne
Kiuschiu, Iki, Isushima äfvensom de närliggande Liou-Kiou-öarne. Aflöningsförmånerna
skulle utgöras af:
konsulns lön .,...,,.4..,-—'.........m-w.....
anslag till japansk tolk och skrifvare
beräknad konsulatafgift ......................
kr. 15,000
» 1,000
» 2,000 kr. 18,000.
4. Upprättande af ett olönadt konsulat i Twatutia vid hamnstaden Tamsui med
distrikt omfattande ön Formosa med rättighet för innehafvaren att uppbära konsulat¬
afgift.
B. Kina.
1. Bibehållande af det nuvarande generalkonsulatet i Shanghai för hela Kina så¬
som lönadt och med särskilt distrikt, omfattande provinserna Kiangsu, Chekiang och
Fokien, samt hamnarne vid Yangtsekiang-floden, Aflöningsförmånerna skulle utgå
sålunda:
generalkonsulns lön................. ......................................-........
kontorsanslag mot redovisningsskyldighet.........—..........-................
lön för sekreterare ..............................................................................
beräknad konsulatafgift......................................—-..............................
mot det då utgående anslaget af kr. 28,000 jemte konsulatafgifter.
kr. 18,000
» 6,000
» 9,000
» 5,200 kr. 38,200
2. Upprättande af ett lönadt konsulat i Honglong för Syd-Kina med distrikt om¬
fattande den britiska kolonien Victoria och de kinesiska provinserna Kwang-tung och
ön Hai-nan. Aflöningsförmånerna skulle utgå sålunda:
konsulns lön...................................................................................-....... kr. 15,000
anslag till kinesisk tolk och skrifvare.............................................,,» 1,000
beräknad konsulatafgift............................... ....................................... * 2,500 kr. 18,500.
3. Upprättande af ett lönadt konsulat i Tientsin för Nord-Kina med distrikt om¬
fattande provinserna Chili och Shangtung. Aflöningsförmånerna skulle utgå sålunda.
Tredje hufvudtiteln.
11
konsulns lön ...............i............i—.............
anslag; till kinesisk tolk och skrifvare........
beräknad konsulatafgift....................
C. Singapore.
kr. 15,000
» 1,000
» 2,600 kr. 18,600.
''it j.hoiif
tv ir'ky.ni in)
; -h V>i ri-M <u:[
Upprättande af ett lönadt konsulat i Singapore med distrikt omfattande Stråke
Settlements. Aflöningsförmånerna hade föreslagits sålunda:
konsulns lön .............................,...........................r -..........-.................—i k*- 16,000 .
anslag till kontorskostnader .............................-............-.........■ > 3,000 kr. ;19,000.
Genomförandet af minister Gudes ofvannämnda förslag beräknades då medföra en
ökad utgift för konsulskassan af kr. 92,000 förutom reseersättningar till konsulerne.
D. Vladivostok.
Tillsättande i denna stad af en handelsagent utan lön.
E. Ersättning för konsulernas resekostnader.
Utan att formulera något förslag uppgjorde minister Gude en beräkning af kost¬
nader såväl vid resor inom distriktet som för resan ut till Ostasien. Beträffande de
förra ansåg han dock, att dagtraktamentet icke torde kunna sättas under kr. 20.
För hvad anginge Shanghai, hade minister Gude derjemte påpekat ändamålsenlig¬
heten af att derstädes inköpa ett hus till embetsbostad för generalkonsuln.
Med skrivelser den 22 november 1898 hade minister Gudes ofvannämnda förslag
remitterats tillyttrande af kommerskollegium och Kongl. Norska regeringens departement
för det inre.
Herr statsministern, som erinrade, hurusom dels genom nådigt beslut den 4
augusti 1899 den för kontorsbiträdet vid generalkonsulatet i Shanghai anvisade lön höjts
med kr. 3,000 eller till kr. 9,000 årligen, dels genom nådigt beslut den 29 september
1899 anslaget till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet vid sagda generalkonsulat
höjts med 2,000 kr. eller till kr. 6,000 för år, genom hvilket senare beslut den af
minister Gude väckta frågan om inköp af ett konsulathus kunde anses hafva förfallit,
redogjorde derefter för de från kommerskollegium och Kongl. Norska regeringen afgifna
underdåniga utlåtanden.
12 Tredje hafradtiteln.
Uti sitt den 29 september 1899 afgifna, af Kongl. Norska regeringen tillträdda under¬
dåniga betänkande, som finnes detta protokoll bilagdt, hade departementet för det inre,
som ansett sig böra anmoda vederbörande börskomitéer att, såvidt möjligt med tillkal¬
lande af representanter för skeppsfarten och andra intresserade, underkasta Gudes för¬
slag en ingående granskning och derefter öfver detsamma afgifva yttrande, till en bör¬
jan redogjort för de från börskomitéerna ingångna yttranden, äfvensom för innehållet af
en från direktörerna i »det Oversöiske kompani» inkommen skrifvelse den 21 augusti
1899 angående det föreslagna generalkonsulatet i Kobe, samt derefter, och under fram¬
hållande af hurusom departementet, oaktadt hvad utrikesministern vid föredragning i
sammansatt statsråd den 13 januari 1899 anfört angående ändamålsenligheten af upp¬
rättandet af en beskickning i Kina, funne sig böra fasthålla vid sitt i underdånigt
utlåtande den . 3 i samma månad gjorda uttalande, hvarigenom afstyrktes upprättandet
af en beskickning i Peking, för egen del anfört,
angående Japan,
att departementet tillstyrker upprättandet af ett lönadt generalkonsulat för Japan
med station i Kobe, med årlig lön för generalkonsuln af kr. 18,000 samt till kontorskost¬
nader — den inbegripet tolk- och skrifvarearvode — kr. 3,000 mot redovisningsskyldighet
samt med rätt för generalkonsuln att enligt insända och af utrikesdepartementet godkända
räkningar från konsulskassan erhålla godtgörelse för utresa till Japan och återresa efter
embetets frånträdande; vid generalkonsulatet inflytande konsulat- och expeditionsafgifter
antog departementet böra i likhet med vid andra lönade konsulat ingå i konsulskassan;
att departementet tillråder upprättandet af ett oleönadt vicekonsulat i Yokohama med
ett anslag till kontorskostnader af kr. 1,000 utan rpdovisningsskyldighet, för så vidt det
skulle visa sig vanskligt att utan sådant anslag få flatsen tillfredsställande besatt;
att departementet tillstyrker upprättandet a ett olönadt vicekonsulat i Nagasaki,
sa framt dess upprättande icke föranleder någon kostnad;
att departementet deremot ej finner sig kunna tillstyrka upprättande af ett vice¬
konsulat i nordligaste delen af Japan eller på ön Formosa;
att departementet förutsätter, att efter omordnandet af konsulatväsendet i Japan,
det hittills från konsulskassan utgående kontorsbidraget af kr. 4,000 till nederländska
beskickningen i Tokio kommer att, derest detsamma anses fortfarande böra utgå, öfver-
föras till ministerkassan;
att departementet, ehuru det är enigt med Gude i afseende å betydelsen af, att, med
hänsyn till i Japan och Kina rådande förhållanden, dervarande underordnade konsulära
representanter tilldelas en så hög rang som möjligt, dock af hänsyn till dithörande
bestämmelser i konsulatförordningen, med hvars förutsättningar den af Gude föreslagna
anordningen att gifva de underordnade konsulära representanterna titel af konsuler, ehuru
de i administratift hänseende skulle lyda under vederbörande generalkonsul, skulle strida,
icke finner sig kunna tillstyrka en sådan ordning och ej heller att i stället för vicekonsu¬
lat upprättas konsulat, som efter gällande bestämmelser tilläggas särskilda embetsdistrikt;
Tredje hufvudtiteln.
13
angående Kina,
att departementet icke finner sig kunna tillstyrka upprättandet af lönade konsulat i
Tientsin och Hongkong, utan anser för behofvet tillräckligt, att det lönade general¬
konsulatet i Shanghai bibehålies med distrikt omfattande kinesiska riket och Hongkong,
och tillstyrker departementet,
att lönen för generalkonsuln bestämmes till kr. 24,000 utan förpligtelse att som hit¬
tills af densamma bekosta utgiften för resor inom distriktet;
att generalkonsuln erhåller ett bidrag till kontorskostnader af kr. 6,000 mot redovis¬
ningsskyldighet;
att lönen för vicekonsuln i Shanghai bestämmes till kr. 9,000 eller samma belopp,
som enligt nådig resolution den 4 Augusti 1899 anslagits till aflöning åt generalkonsulns
nuvarande biträde;
att såväl generalkonsuln som vicekonsuln tillerkännes godtgörelse för utresa till och
återresa från Kina i likhet med hvad föreslagits för generalkonsuln i Japan;
att vicekonsulerna i Kina, så länge de uppbära konsulatafgifter, icke tillerkännas
något kontorsbidrag;
att med afseende å godtgörelse för konsulernas resor inom distrikten någon afvikelse
från konsulatförordningens bestämmelser icke bör för Ostasien särskildt införas.
Slutligen anför departementet, att, da man enligt departementets förmening icke
bör arbeta för en sådan omordning af förhållandena i Japan och Kina som den nu före¬
slagna utan att saken förelagts Stortinget, departementet tillråder, att vederbörande
belopp, under förutsättning af nådigt bifall till departementets ofvan anförda förslag, upp¬
tagas i det förslag till utrikes budget, som skall föreläggas nästa Storting. För hvad
Kina angår, förutsättes, att den föreslagna omorganisationen under ingen omständighet
träder i verket, förrän generalkonsulsbefattningen i Shanghai efter inträdd ledighet ånyo
tillsättes.
Det af Gude föreslagna upprättandet af en handelsagentur i Vladivostok och af ett
lönadt konsulat i Singapore förklarar sig slutligen departementet icke kunna tillstyrka.
Uti sitt den 24 oktober 1899 afgifna underdåniga utlåtande hade kommerskolle¬
gium, efter att hafva redogjort för handels- och sjöfartsnämndernas författningsenligt af¬
gifna yttranden samt ett från styrelsen för Sveriges exportförening infordradt uttalande,
för egen del anfört, att kollegium bestämdt förordade en sådan anordning af de För¬
enade Rikenas konsulära representation i Kina och Japan, att åtminstone den högsta
ledningen af vårt konsulatväsende derstädes blefve anförtrodd åt lönad generalkonsul af
svensk eller norsk nationalitet och att förty, med bibehållande för Kina af generalkon¬
sulatet i Shanghai, ett lönadt generalkonsulat upprättades äfven för Japan.
14
Tredje hufvudtiteln.
Kollegium yttrar vidare:
»Rörande omfattningen i öfrigt af de Förenade Rikenas konsulära representation i
Ostasien, har kollegium ansett sig böra fästa särskildt afseende vid hvad från norsk
sida härutinnan ansetts erfoderligt. Det är nämligen redan i det föregående framhållet,
och det framgår äfven af statistiken, att sjöfarten med svenska fartyg i de östasiatiska
farvattnen hittills varit och ännu är mycket obetydlig, samt att enahanda är förhållandet
med den direkta handeln mellan Sverige och Ostasien.
För Norge åter är, äfven om dess handel på Ostasien torde vara utan nämnvärd
betydelse, sjöfarten med norska fartyg på dessa trakter och fraktfarten mellan olika orter
derute likväl ansenlig.
För det närvarande måste det alltså vara i alldeles öfvervägande grad med särskild
hänsyn till Norges sjöfart, som frågan om omfattningen af den gemensamma konsulära
representationen bör tagas i betraktande, medan åter denna fråga, hvad beträffa! Sveriges
intressen, hufvudsakligen torde hafva sin betydelse i den utveckling, befintligheten af ett
ordnadt konsulatväsen kan förväntas i framtiden medföra för våra handels- och sjöfarts -
förbindelser med dessa trakter.
Med hänsyn härtill har kollegium ansett det icke böra ifrågakomma att från svensk
sida, allenast med blicken fäst på en eventuell framtida utveckling, nu påyrka upp¬
rättande af konsulär representation i Ostasien i vidsträcktare omfattning, än hvad från
norsk sida anses erforderligt för Norges intressen.»
Kollegium, som derefter redogör för inredepartementets betänkande, hvilket. blifvit
kollegium delgifvet, yttrar slutligen:
»Hvad sålunda af Kongl. Norska regeringen föreslagits och hemställts i fråga om de
Förenade Rikenas konsulära representation i Kina och Japan, biträder äfven kollegium;
dock anser kollegium, med afseende å hvad minister Gude anfört rörande angelägen¬
heten af att konsulära tjensteman i Ostasieu intoge en så god social ställning som möj¬
ligt, de Förenade Rikenas konsulära representanter i Yokohama och Nagasaki böra
våra konsuler i stället för, såsom af Kongl. Norska regeringen föreslagits, vicekonsuler.
Konsulatens distrikt torde böra omfatta den respektive staden, hvadan sagda städer
alltså borde undantagas från generalkonsulns i Kobe distrikt, men åt denne icke desto
mindre uppdragas inseendet öfver nämnda konsuler, på sätt i § 12 af konsulatföiord¬
ningen förutsättes kunna ske i land utom Europa.
Genom sådan anordning skulle visserligen enligt nu gällande bestämmelser dessa
båda konsuler komma att odeladt uppbära utom expeditionsafgifterna äfven konsulat-
afgifterna uti ifrågavarande hamnar, hvilka afgifter uppgått i medeltal under åren
pg95 1898 i Yokohama till kr. 1,390 och i Nagasaki till kr. 2,100 årligen, men
då med denna anordning något särskildt anslag till kontorskostnad till konsulatet i
Yokohama icke torde böra utgå, komme skillnaden i kostnad för upprättande af konsulat
i stället för vicekonsulat i Yokohama och Nagasaki icke att blifva af någon nämnvärd
betydelse, hvaremot en sådan anordning möjligen skulle underlätta erhållandet af lämp¬
liga personer till befättningarne.
Tredje hiifvudtiteln. 15
Af enahanda skäl synes, då generalkonsulatet i Shanghai blir ledigt och en regle¬
ring af detsamma ifrågakommer, de nuvarande vicekonsulaten i Hongkong och Tientsjn
böra förändras till konsulat med distrikt, det förra af britiska kolonien Victoria och det
senare af staden Tientsin eller möjligen något område derutöfver, hvilka distrikt således
skulle undantagas från generalkonsulatets i Shanghai distrikt, med bibehållande likväl
af generalkonsulns inseende öfver nämnda konsuler. Dessa konsuler skulle då också
ega odeladt behålla konsulat- och expeditionsafgifterna i likhet med andra olönade
konsuler.
Äfven rörande öfriga delar af minister Gudes förslag biträder kollegium Kongl. Norska
regeringens mening, dock med uttalande, beträffande frågan om upprättandet af en han¬
delsagentur i Vladivostok, att, äfven om denna fråga icke nu i sammanhang med ord¬
nandet af de Förenade Rikenas konsulära representation finnes böra föranleda någon åt¬
gärd, frågan derför icke bör, hvad Sverige beträffar, anses förfallen. Hvad om de kom¬
mersiella förhållandena å nämnda plats blifvit upplyst, synes nämligen kollegium vara
förtjent af uppmärksamhet. Frågan härom synes emellertid lämpligen böra tagas i
öfvervägande vid behandling af frågan om användningen af anslaget till handelsstipen-
dier eller eljest i sammanhang med åtgärder från statens sida till befrämjande al export
af svenska varor.»
- t , ... \ • (l., v., 1
Herr statsministern yttrade derefter:
»Af ofvanstående redogörelse för innehållet af de från kommerskollegium och departe¬
mentet för det inre inkomna yttranden framgår, att dessa myndigheter icke ansett sig
kunna förorda upprättande af lönade konsulat i Ostasien i den omfattning som af mini¬
ster Gude föreslagits. Den af myndigheterna förordade anordningen anser jag som ett
minimum, men jag finner mig dock, vid det förhållande att Norges intressen för när¬
varande 'äro de öfvervägande i Ostasien, icke föranlåten att, gent emot de uttalanden
som framkommit från norsk sida, för närvarande hos Eders Kongl. Maj:t tillstyrka eu
mera ytterliggående reglering. Jag har således icke ansett mig kunna tillstyrka Gudes
förslag angående upprättande af lönade kousulat i Nagasaki, Tientsin, Hongkong och
Singapore eller af ett olönadt konsulat på Formosa och en handelsagentur i Vladivo¬
stok” ehuru jag särskildt beträffande Nagasaki anser upprättandet af ett lönadt konsulat
derstädes synnerligen önskvärdt. Ty den sedan flera år tillbaka tjenstgörande konsuln,
tyske konsuln Muller-Beeck, anhöll redan år 189(1 att i anseende till konsulatgöromålens
mängd befrias från uppdraget såsom svensk och norsk konsul, och det var endast på
grund af upprepade uppmaningar från vår sida och under förutsättning af en snart före¬
stående aflösning som Miiller-Beeck förmåddes att stanna. Den nu föreslagna ordningen
med upprättandet af ett olönadt vicekonsulat i Nagasaki motsvarar endast föga våra in¬
tressen, enär det. enligt min åsigt torde blifva mycket svårt, om ens möjligt, att bland der¬
varande köpmän finna en lämplig kandidat för tillvaratagandet af skeppsfartens intressen;
hittills har det åtminstone icke lyckats att få anvisning på eu sådan person.
16
Tredje hufvudtiteln.
I sammanhang med frågan om omregleringen af generalkonsulatet i Shanghai och
upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i Kobe torde det tillåtas mig framhålla lämp¬
ligheten af att de blifvande innehafvarne af dessa befattningar äfvensom af vicekonsuls-
befattningen i Shanghai ega juridisk utbildning. Visserligen är det numera endast
i Rina, der anstälde konsuler ega rätt och skyldighet att utöfva jurisdiktion och sålunda
hora besitta juridisk utbildning, men en sådan torde jemväl vara af behofvet påkallad
hos de lönade konsulerna i Japan, der de nya lagarnes tillämpning gent emot vår
handel och sjöfart bör följas med uppmärksamhet.
Enligt departementets för det inre åsigt bör med verkställandet af generalkonsu¬
latets i Shanghai reglering anstå, intill dess generalkonsulsbefattningen blifver ledig.
Häiemot har jag intet att anmärka och vill nu endast erinra, att genom anställande
af en lönad vicekonsul den hittills utgående aflöningen (kr. 9,000) till ett biträde hos
generalkonsuln kommer att bortfalla.
I sitt ofvannämnda förslag har minister Gude framhållit önskvärdheten af, att de
underordnade konsulattjenstemännen i Kina och Japan erhölle titel af konsul, och i sitt
underdåniga utlåtande den 24 oktober 1899 har kommerskollegium, på sätt ofvan anförts,
tillstyrkt detta förslag. I sitt underdåniga betänkande den 29 sept. 1899 har departe¬
mentet för det inre deremot funnit sig af hänsyn till hithörande bestämmelser i konsulat¬
förordningen, mot hvilka en sådan anordning enligt departementets åsigt skulle strida,
for det närvarande icke kunna tillstyrka densamma lika litet som upprättandet af sjelf-
ständiga konsulat med särskilda distrikt. Oafsedt frågan angående anordningens öfverens¬
stämmelse med förutsättningarna i konsulatförordningen eller ej, anser jag mig icke
heller för närvarande kunna tillråda, att något beslut härom fattas, så länge det icke
med bestämdhet kan förutses, att lämpliga kandidater för öfvertagande af en olönad
konsulsbefattning kunna erhållas.
Med departementet för det inre är jag enig, att några särskilda föreskrifter an¬
gående konsulernas inspektionsresor utöfver de i konsulatförordningen redan intagna icke
äro af behofvet påkallade, samt att det på grund af Kongl. Maj;ts beslut den ^novem¬
ber 1870 till Eders Kongl. Maj:ts beskickning i Tokio utgående bidrag af kr. 4,000 för
år öfverflyttas från konsulskassan till kabinettskassan, under förutsättning af att nu ifråga¬
satta organisation vinner Riksdagens och Stortingets bifall.
Under samma förutsättning skulle, i den utsträckning som i konsulatförordningen
föreskrifves för lönade konsulat, konsulat- och expeditionsafgifterna i och med den nya
organisationens ikraftträdande tillfalla konsulskassan. Enligt de af minister Gude upp¬
gjorda beräkningar skulle desamma utgöra, för Shanghai kr. 7,750 samt för Kobe
kr. 3,100.
Såsom ofvan omförmäldt, har departementet för det inre i sitt underdåniga betän¬
kande den 29 september 1899 förutsatt, att man för Norges del icke borde anordna de
i orenade Rikenas konsulära representation i Japan och Kina utan att ärendet förelagts
Stortinget. Departementet ville tillråda, att de af departementet föreslagna belopp,
derest de vunne nådigt bifall, måtte uppföras i det förslag till utrikesbudget, som
Tredje hufvudtiteln. 17
korn me att föreläggas nästa Storting. För egen del har jag så mycket mindre att er¬
inra häremot, som frågan om anslagets förhöjning kommer att föreläggas äfven den
svenska Riksdagen. För öfrigt måste den anordning som nu ifrågasättes alltid betraktas
som provisorisk och behöfva ändras och förbättras, allt efter som vår kännedom om och
våra förbindelser med Ostasien utvecklas.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i
nåder medgifva, att i förslaget till de Förenade Rikenas utrikesbudget för år 1901 upp¬
tages följande organisation af de Förenade Rikenas konsulära representation i Ostasien:
dels att i staden Kobe upprättas ett lönadt generalkonsulat med distrikt omfattande
kejsarriket Japan,
att de vid hufvudstationen inflytande konsulat- och expeditionsafgifter äfvensom de
från vicekonsulsstationerna inflytande konsulatafgifter redovisas till konsulskassan i enlig¬
het med de för lönade konsulat i allmänhet gällande bestämmelser,
att å konsulskassan anvisas att årligen utgå:
lön för generalkonsuln i Kobe ..............................................................................kr. 18,000
anslag till kontorskostnader att inför utrikesdepartementet redovisas............... » 3,000
Summa kr. 21,000,
att generalkonsulatets innehafvare tillerkännes rätt till ersättning för resekostnader
enligt ingifna och godkända räkningar till och från Kobe vid ut- och hemresan;
dels att å konsulskassan till ett olönadt vicekonsulat i Yokohama, i händelse af
behof, anvisas ett årligt anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet af
kr. 1,000;
dels att i staden Shanghai vid inträffande ledighet upprättas ett lönadt general¬
konsulat med distrikt omfattande Kinesiska Riket och britiska kolonien Hongkong;
att de vid hufvudstationen inflytande konsulat- och expeditionsafgifter äfvensom de
från vicekonsulsstationerna inflytande konsulatafgifter redovisas till konsulskassan i enlig¬
het med de för lönade konsulat i allmänhet gällande bestämmelser;
att å konsulskassan anvisas att årligen utgå:
lön för generalkonsuln i Shanghai ...................................................................... kr. 24,000
» » vicekonsuln till samma belopp som genom Eders Kongl. Maj:ts beslut
den 4 augusti 1899 bestämts för kontorsbiträdet.................................... » 9,000
anslag till kontorskostnader att inför utrikesdepartementet redovisas enligt
Eders Kongl. Maj:ts beslut den 29 sept. 1899............................................. » 6,000
Summa kr. 39,000
att generalkonsulatets och vicekonsulsbefattningens innehafvare tillerkännes rätt till
ersättning för resekostnader enligt ingifna och godkända räkningar till och från Shanghai
vid ut- och hemresan;
liih. till Rikad. Prof. 1900. I Sami. 1 A/d.
3
18 Tredje hufvudtiteln.
dels slutligen, under förutsättning af upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i
Kobe, att det nu från konsulskassan under rubriken kontorskostnader utan redovisnings¬
skyldighet jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 11 november 1870 till beskickningen
i Tokio utgående anslag af kr. 4,000 för år öfverflyttas till kabinettskassan under rubriken
ministerstaten.
Till denna hemställan, deruti öfrige närvarande svenske och
norske statsrådsledamöter i underdånighet sig förenade,
behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.
2:o.
Herr statsministern anhöll nu att få föredraga förslag till de Förenade Rikenas
gemensamma utrikesbudget för år 1901 och anförde i underdånighet:
Uti den faststälda utrikesbudgeten för år 1900 äro de särskilda utgiftsposterna på
Tcabinettshassan upptagna till följande bolopp:
ministern för utrikes ärendena.......................................... kr. 24,000
utrikesdepartementet ......................................................... » 45,850
ministerstaten ....... » 478,750
militärattachéer ............... » 12,000
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .................. » 95,900
eller tillsammans kr. 656,500
I det förslag till utrikesbudget för år 1901, för hvilket jag nu ber att få för Eders
Kongl. Maj:t redogöra, har jag uppfört utgiftsrubrikerna ministern för utrikes ärendena,
utrikesdepartementet samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med oförändrade
belopp, hvaremot slutsummorna af de öfriga två rubrikerna, ministerstaten och militär¬
attachéer, blifvit förhöjda, den förra rubriken med kr 18,000 från kr. 478,750 till kr. 496,750
och den senare med kr. 6,000 från kr. 12,000 till kr. 18,000.
Förhöjningen å rubriken minister staten har föranledts dels deraf, att det hittills
jemlikt nådiga beslutet den 11 november 1870 från konsulskassan såsom kontorsbidrag
utgående anslaget af kr. 4,000 till Kongl. nederländska beskickningen i Tokio, hvilken
tillvaratager de Förenade Rikenas diplomatiska intressen i Japan, blifvit, i enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag fattade nådiga beslut angående omreglering af
konsulatväsendet i Ostasien, öfverflyttadt till kabinettskassan under nu ifrågavarande
rubrik, dels ock att jag ansett mig böra föreslå ökning af anslaget till Eders Kongl.
Maj:ts beskickning i Madrid med kr. 14,000.
Anslaget till sistnämnda beskickning utgjorde enligt 1765 års ministerreglemente rdr
hamb. banco 7,720, motsvarande kr. 30,880, deraf kr. 28,000 för ministern och kr. 2,880
för en legationssekreterare. Sedermera undergick detta anslag tid efter annan för-
Tredje hufYudtiteln. 19
ändring och upptogs i 18*59 års stat till rdr hamb. banco 4,500, motsvarande kr. 18,000,
utgörande allenast traktamente för eu ministerresident. Vid sistnämnda belopp bibehölls
anslaget till år 1877, då traktamentet höjdes med kr. 2,000.
Redan kort derefter framhöll dåvarande ministerresidenten i nämnda stad vid flere
särskilda tillfällen såväl otillräckligheten af berörda traktamente till följd af de i Madrid
rådande höga lefnadskostnaderna, som ock behofvet af anställande vid beskickningen af
en legationssekreterare för att biträda beskickningschefen vid handläggningen af de allt¬
jemt växande göromålen och vid förfall för ministern kunna öfvertaga beskickningen.
Vid underdånig föredragning den 20 december 1880 af de Förenade Rikenas utrikes-
budget för 1882 förklarade också dåvarande ministern för utrikes ärendena, att han skulle
hafva velat föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdag och Storting begära medel till
förstärkning af de löner å ministerstaten, hvilka visat sig vara otillräckliga, såsom fallet
synnerligen vore med den, som utginge till ministern i Madrid, äfvensom till anställande
vid beskickningen derstädes af en legationssekreterare, men att han afhölle sig derifrån
allenast på den grund, att statsverkens dåvarande ställning fortfarande påbjöde ett upp¬
skof. Vid framläggande för Eders Kongl. Maj:t den 21 december 1883 af förslag till
utrikesbudget för 1885 återkom utrikesministern till frågan. Jemte framhållande att
ministern i Madrid icke utan att till sitt förfogande ega ett biträde kunde medhinna
utförandet af de talrika göromålen på beskickningen, hemstälde utrikesministern, att i
Madrid finge anställas en legationssekreterare med lön af kr. 6,000 och med rätt att af
beskickningschefen uppbära ersättning för bostad och vivre äfvensom arfvode såsom
chargé d’affaires under ministerns frånvaro; hvarjemte ministern för utrikes ärendena före¬
slog, att den otillräckliga lönen för beskickningschefen, hvilken med afseende på de vigtiga
underhandlingar, som blefvo honom under 1882 anförtrodda, erhållit rang af ministre
plénipotentiaire, måtte höjas från kr. 20,000 till kr. 33,000. Dessa förslag vunno dock icke
Riksdagens bifall, hvarför den till norska Stortinget gjorda framställning i ärendet återtogs.
Sedermera och efter det besparing å annan post uppkommit, ökades ministerlönen i
Madrid under år 1887 med kr. 2,000 till kr. 22,000, med hvilket belopp den fortfarande
utgår. Legationssekreterare eller annat biträde åt ministern har icke blifvit vid be¬
skickningen anstäld.
Jemväl den nuvarande innehafvaren af ministerposten i Madrid har vid upprepade
tillfällen framhållit ministerlönens otillräcklighet. Lefnadskostnaderna i Madrid hade
under de senare åren alltjemt ökats, så att Madrid nu utan tvifvel vore en af de dyraste
hufvudstäder i Europa. Enligt en af ministern afgifven detaljerad uppgift å de en gift
beskickningschef i Madrid påhvilande nödvändiga utgifter, kunde dessa icke sättas lägre
än till kr. 32,000.
Derjemte har ministern flera gånger påpekat det ohållbara i det nuvarande förhål¬
landet, att beskickningschefen lemnades utan hvarje arbetshjelp och sålunda vore hän¬
visad till att sjelf af egna medel bekosta erforderlig sådan. På grund dels af de i
Spanien rådande invecklade administrativa förhållandena, dels ock af mängden af för
nämnda land säregna reklamationsärenden, hade, enligt hvad af ministern anförts, beskick¬
20
Tredje hufvndtiteln.
ningen ovilkorligen behof af ett praktiskt biträde med kännedom om såväl spanska för¬
hållanden i allmänhet som de lokala förhållandena i Madrid, personligen bekant med de
särskilda underordnade myndigheterna och mäktig särskildt spanska språket. I snart sagdt
hvarje angelägenhet, som beskickningen egde att handlägga, erfordrades det, och särskildt
vid behandlingen af de talrika reklamationsmålen, förutom skriftliga framställningar — i
regeln på spanska — till de centrala embetsverken, upprepade muntliga anbefallningar
och påminnelser hos de olika underordnade myndigheter, genom hvilka ärendet skulle
passera. För verkställande af dessa ständigt återkommande förhandlingar med de under¬
ordnade tjenstemännen äfvensom för utförande af öfversättnings- och andra kansliarbeten
hade ministern hemstält, att vid beskickningen måtte anställas en fast kanslist med en
lön af exempelvis kr. 4,000 om året. För beklädande af en sådan post funnes en lämplig
kandidat i en i Madrid bosatt norrman, hvilken vore anstäld hos ministern såsom privat¬
sekreterare, efter att förut under en följd af år hafva innehaft samma befattning hos deu
nästföregående beskickningschefen, och som egde vana vid ärendenas behandling i de
olika spanska embetsverken.
För min del är jag öfvertygad om nödvändigheten att höja den för ministerposten
i Madrid nu fastställda lön. Det är en känd sak, att lefnadskostnaderna i Madrid
äro synnerligen höga, och den utredning som verkställts har ställt utom allt tvifvel, att
den nuvarande lönen är alldeles otillräcklig, i all synnerhet för en gift beskickningschef,
äfvensom att den icke kan sättas lägre än till kr. 32,000, för att motsvara de utgifter,
som påhvila postens innehafvare. Den nuvarande ministerns företrädare i embetet, som
äfvenledes var gift, representerade visserligen de Förenade Rikena på ett fullt värdigt
sätt oaktadt den otillräckliga lönen, men detta berodde på, att han vid sidan af sin lön
egde en betydande enskild förmögenhet, ett undantagsförhållande, hvartill man väl icke
kan eller bör taga hänsyn vid fastställande af aflöningen för en beskickning. Erfaren¬
heten har för öfrigt visat, att de flesta af dem, som hos oss egna sig åt den diplomatiska
banan, icke besitta nämnvärda egna tillgångar, och för tjensten måste det vara till gagn,
att någon dylik hänsyn ej behöfver tagas, hvarken när inträdessökande skola antagas,
eller vid befordran eller förflyttning.
Likaså är jag öfvertygad om det behöfliga i en ökning af personalen vid beskick¬
ningen i Madrid. De intressen, hufvudsakligen af ekonomisk art, som denna beskick¬
ning har att bevaka, äro ingalunda ovigtiga. De Förenade Rikenas handel och sjöfart
på Spanien äro redan nu betydande och befinna sig i stadig ökning. Beskickningens
mellankomst i hithörande ärenden tages oupphörligt i anspråk, och frukterna af dess be¬
mödanden äro ock påtagliga. Sålunda, för att endast anföra en sida af dess verksamhet,
lyckas det beskickningen icke sällan att genom sin bemedling hos de spanska myndig¬
heterna erhålla lättnader för våra fartyg i gällande karantänsbestämmelser samt att ut¬
verka befrielse från böter, som för öfverträdelse af tull- och andra reglementen blifvit
ådömda svenska och norska rederier och affärsmän, äfvensom återbetalning af tulldiffe¬
renser, uppkomna genom origtig tillämpning af tulltaxan och tullreglementet — allt fall
som, på grund af i Spanien gällande stränga bestämmelser i hithörande ämnen och i
Tredje hufvudtiteln. 21
öfrio-t säregna förhållanden, derstädes torde inträffa oftare än i de flesta andra länder.
Ensamt under det senast förgångna året uppgick, enligt beskickningens arbetsredo-
görelser, den sammanlagda summan af sålunda återbördade belopp till i det närmaste
44,000 pesetas och året derförinnan till öfver 73,000 pesetas.
Den erforderliga arbetshjelpen kan beredas genom anställande vid beskickningen af
antingen en legationssekreterare eller en kanslist. På grund af hvad ministern i Madrid
anfört angående det arbete, som skulle af biträdet utföras, anser jag, då man ställes inför
valet, att en fast anställd kanslist, som man kan göra räkning på att få behålla under en
längre tidsrymd, är att föredraga framför en legationssekreterare, som oftare ombytes.
Genom anställande af en kanslist åstadkommes också en besparing, då löneförmånerna
för en legationssekreterare näppeligen skulle kunna sättas lägre än till kr. 10,000 om
året, medan det årliga arfvodet för en kanslist enligt ministerns förslag kunde bestäm¬
mas till allenast kr. 4,000.
Jag har alltså i 1901 års budgetsförslag upptagit anslaget till beskickningen i Madrid
med ett med kr. 14,000 förhöjdt belopp i följande poster:
lön till ministern ............................................................... kr. 32,000
arfvode till en kanslist ...................................................... » 4,000
tillhopa kr. 36,000.
Derest, såsom jag vågar hoppas, det nu framställda förslaget om löneförhöjning
och arbetsbiträde till ministern i Madrid, vinner Riksdagens och Stortingets bifall, torde
Eders Kongl. Maj:t vilja besluta en sammanslagning af beskickningen i Lissabon med
den i Madrid — en åtgärd, som redan förut varit påtänkt. Det lönade generalkonsu¬
latet i Lissabon skulle då bibehållas, derest ett sådant pröfvas fortfarande behöfligt, men
dess innehafvare icke längre förses med diplomatisk karakter, på sätt nu är fallet, utan
ministern i Madrid, som skulle erhålla titeln af envoyé, blifva ackrediterad jemväl vid
portugisiska hofvet. Eu anordning såsom den nu angifna skulle enligt min förmening i
praktiskt hänseende visa sig bättre och verksammare än den nuvarande, och möjligen
ock medföra någon besparing.
För närvarande finnas på utrikesdepartementets stat uppförda löner till två militär¬
attachéer, hvardera lönen å kr. 6,000. De nuvarande innehafvarne af dessa löner åro
anställde, den ene i Paris och den andre i Sfi Petersburg, men tidtals har en af lönerna
uppburits af den i Berlin anstälde. Behofvet af att hafva en ständig militärattaché i
Berlin, för att på nära håll följa det tyska krigsväsendets utveckling äfvensom tillhandagå
de talrika svenske och norske officerare, som för sin utbildning eller för utförande af
militära uppdrag utsändas till Tyskland, är påtagligt. För tillfället har man hjelpt sig med
att derstädes som militärattaché anställa en svensk officer likasom förut under någon tid
en norsk, som befunnits villig att utan särskild aflöning från utrikesdepartementet hufvud¬
sakligen af egna medel bekosta sitt uppehälle utomlands, men, förutom att eu sådan an¬
ordning icke alltid kan vara att påräkna, torde den i hvarje händelse få betraktas som
22
Tredje hufvudtiteln.
en nödfallsutväg, som endast undantagsvis bör tillgripas. Lönen för denne tredje militär¬
attaché torde böra sättas till samma belopp som en hvar af de båda nuvarande militär¬
attachélönerna eller kr. 6,000 om året; och har derför i budgetförslaget rubriken militär¬
attachéer blifvit ökad med berörda belopp.
En jemförelse mellan kabinettskassans utgifter enligt den fastställda budgeten för
1900 och enligt det nu framlagda förslaget för 1901 visar följande skiljaktigheter:
Ordinarie utgifter:
|
1900.
|
|
1901.
|
Ökning1.
|
Ministern för utrikes ärendena_________
|
............. kr. 24,000
|
kr.
|
24,000
|
—
|
Utrikesdepartementet........................
|
............. » 45,850
|
»
|
45,850
|
—
|
Ministerstaten....................................
|
........... » 478,750
|
»
|
496,750
|
kr. 18,000
|
Militärattachéer ..............................
|
............ » 12,000
|
|
18,000
|
» 6,000
|
Skrifmaterialier, expenser och extra
|
utgifter » 95,900
|
»
|
95,900
|
—
|
|
kronor 656,500
|
kr.
|
680,500
|
kr. 24,000.
|
Af slutsumman för 1901 års utgiftsförslag belöper på Sverige
hela anslaget till hemliga utgifter .................................... kr. 9,900
samt af återstoden, kr. 670,600, enligt den vedertagna propor¬
tionen 12: 5.................................................................................. » 473,365
tillsammans kr. 483,265
samt på Norge ........................................................................» 197,235
Summa kr. 680.500.
Summan af de från kabinettskassan utgående expeläanslöner och pensioner har under
innevarande år minskats med den pension å kr. 6,000 om året, som uppburits af numera
aflidne f. d. envoyén F. T. Lindstrand. Som emellertid under innevarande år en af de
Förenade Rikenas ministrar uppnått pensionsåldern och under nästinstundande år ytter¬
ligare en uppnår samma ålder, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta ändring af den i
1900 års budget för denna utgiftspost upptagna siffra. Fn annan förändring rörande
ifrågavarande rubrik, hvilken dock icke inverkar på dess slutsumma har inträffat der¬
igenom, att Eders Kongl. Maj:ts minister i Paris envoyén F. Due, vid erhållande af
nådigt afsked från ministerposten den 7 februari innevarande år, fått sig tillerkänd en
årlig pension af kr. 6,000, att utgå från och med den 1 derpåföljande maj, samt att den
till envoyén H. Åkerman utgående expektanslön till samma belopp, kr. 6,000 för år,
genom hans utnämnande till minister i Paris från samma tid bortfallit.
Konsulskassans inkomster af konsulatafgifter beräknades i 1900 års budgetförslag
till kr. 291,900. Med ledning af beloppet af de konsulskassan tillkommande konsulat¬
afgifter för 1898 kan antagas, att ett ej obetydligt högre belopp än det nyssnämnda
Tredje hufvndtiteln.
kommer att under år 1901 inflyta till konsulskassan vid de konsulat, hvilka redan nu
till utrikesdepartementet redovisa för konsulatafgiftsuppbörden. Härtill kommer att,
derest det förslag till organisation af de Förenade Rikenas konsulära representation
i Ostasien, hvilket jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut denna dag upp¬
tagits i förevarande budgetförslag, vinner Riksdagens och Stortingets bifall, till
konsulskassau komma att ingå de vid generalkonsulaten i Kobe och Shanghai in¬
flytande konsulatafgifter, beräknade till ett sammanlagdt belopp af kr. 10,850 för år.
Jag anser mig derför kunna hemställa, att för åstadkommande af jemvigt emellan kon-
sulskassans inkomst- och utgiftsposter konsulskassans inkomst af konsulatafgifter måtte för
år 1901 få upptagas med ett till kr. 324,900 ökadt belopp. Jag erinrar härvid, att upp¬
kommande öfverskott å konsulskassan, enligt Eders Kongl. Majtts beslut den 4 decem¬
ber 1893, skola fördelas mellan Sverige och Norge efter proportionen af de båda rikenas
bidrag till konsulskassan såväl genom statsbidrag som genom erlagda konsulat- och
expeditionsafgifter. Inkomsten torde således med ledning af de under 1898 influtna kon¬
sulatafgifter kunna upptagas med följande belopp:
från Antwei-pens distrikt:
från hufvudstationen ........................................................... kr. 8,700
» vicekonsulaten............................................................ » 1,900 kr_ 10,600
från Archangels distrikt ...................................................................................... » 1,700
» Barcelonas » ...................................................................................... » 4,900
» Bilbaos » ............................................................................-.......... » 6,700
» Genuas distrikt:
från hufvudstationen ..................................
|
......................... kr.
|
4,300
|
|
» vicekonsulaten....................................-
|
»
|
500
|
|
» Hamburgs distrikt:
|
|
|
|
från hufvudstationen ...................................
|
......................... kr.
|
12,600
|
|
» vicekonsulaten ......................................
|
......................... »
|
1,100
|
|
» Havres distrikt:
|
»
|
|
|
från hufvudstationen ...................................
|
......................... kr.
|
5,800
|
|
» vicekonsulatet i Bordeaux .................
|
......................... »
|
2,500
|
|
d de olönade vicekonsulaten .................
|
......................... »
|
11,700
|
»
|
» Helsingfors’ distrikt .............................
|
|
|
»
|
» Kohus distrikt...................................................
|
|
............
|
»
|
» Konstantinopels distrikt.....................................
|
......-T-.....................
|
...........
|
»
|
» Köpenhamns distrikt:
|
|
|
|
från hufvudstationen ...................................
|
......................... kr.
|
11,200
|
|
» vicekonsulatet i Helsingör ..................
|
......................... »
|
400
|
|
» de öfriga vicekonsulaten ....................
|
......................... *
|
11,100
|
»
|
4,800
13,700
20,000
9,000
3,100
400
22,700
Transport kr. 97,600
24
Tredje hufvudtiteln.
Transport kr. 97,600
från Leiths distrikt:
från hufvudstationen ............................................................ kr. 3,100
» vicekonsulaten............................................................... » 19,800 , 22,900
'» Lissabons distrikt.......................................................................................... » 3,800
» Londons distrikt:
från hufvudstationen ............................................................ kr. 34,700
» vicekonsulatet i Cardiff................................................ » 14,500
» » i Liverpool .......................................... » 10,300
> » i Newcastle.......................................... » 24,900
» » i The Hartlepools .............................. t 4,400
» de öfriga vicekonsulaten............................................. » 51,950 » 140,750
» Lybecks distrikt:
från hufvudstationen ............................................................ kr. 4,300
» vicekonsulaten............................................................ » 3,400 » 7,700
» Newyorks distrikt ....................................................................................... » 29,800
» Rigas distrikt:
från hufvudstationen ........................................................... kr. 5,000
» vicekonsulaten........................................ » 2,200 » 7,200
» Rio de Janeiros distrikt:
från hufvudstationen ................................... kr. 3,700
» vicekonsulaten............................................................... » 3,700 » 7,400
» Shanghais distrikt.......................................................................................... » 7,750
Summa kr. 324,900,
hvaraf med ledning af 1898 års siffror i runda tal kr. 100,427 eller 30,9i procent an¬
tagas belöpa på svenska och kr. 224,473 eller 69,09 procent på norska fartyg.
Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1900 beräknades till kr.
18,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1898 års uppbörd
kunna ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring
kr. 7,337 eller 40,76 procent, för norska ärenden kr. 10,591 eller 58,84 procent samt för
sådana ärenden, hvilka äro att betrakta såsom för båda rikena gemensamma, kr. 72
eller 0,4o procent.
Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter ............................. kr. 324,900
samt af expeditionsafgifter.................................................................................... » 18,000
läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år
utgått och jemväl för 1900 blifvit beviljade, nämligen kr. 160,000 från Sve¬
rige och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans .......................................... » 280,000
skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela........................ kr. 622,900.
Tredje liufvudtiteln. 25
Beträffande härefter konsulskassans utgifter upptages bidraget till utrikesdepartementet
med oförändradt belopp, kr. 20,600.
I fråga om rubriken löner och arfvoden inträder ökning
dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut denna dag, att i förslaget till
de Förenade Rikenas utrikesbudget för år 1901 skall ej mindre upptagas lön för en
generalkonsul i Kobe........................................................................... kr. 18,000
samt lön för en vicekonsul i Shanghai............................................. > 9,000
än äfven den nuvarande lönen till generalkonsuln i Shanghai,
kr. 18,000, ökas till kr. 24,000 eller med ....................................... » 6,000
dels och derigenom, att vice konsulslönen i Newyork genom
nådigt beslut den 17 innevarande månad blifvit ökad från kr.
6,000 till kr. 9,000 eller med ............................................................ » 3,000 kr. 36,000
Ä andra sidan inträder minskning i rubriken derigenom,
dels att den genom nådiga beslutet den 4 augusti inne¬
varande år till kr. 9,000 årligen förhöjda, men i budgeten för
1900 till.............................................................................................. kr. 6,000
upptagna lön till biträdet vid generalkonsulatet i Shanghai kommer
att bortfalla från den tid, den nya vicekonsulslönen vid general¬
konsulatet börjar att utgå;
dels att de för vicekonsuln i Newyork i 1900 års stat upp¬
förda två ålderstillägg å tillhopa ................ .................................... » 1,000
upphört att utgå genom den senaste innehafvaren af befattningen
Chr. Ravns den 30 sistlidne juni skedda utnämning till konsul i
Newyork;
dels och att lönen för generalkonsuln i Köpenhamn blifvit
jemlikt nådigt beslut den 27 nästlidne oktober nedsatt från kr.
15,000 till kr. 12,000 eller med........................................................ » 3,000 » 10,000
utgörande sålunda hela ökningen på ifrågavarande rubrik............ kr. 26,000.
En ytterligare, denna rubrik rörande förändring, hvilken dock icke inverkar på
rubrikens slutsumma, är, att Eders Kongl. Maj:t den 4 augusti innevarande år, jemte
förklarande att de Förenade Rikenas konsulat i Archangel skall upphöra att benämnas
generalkonsulat, beslutat, att till innehafvaren af konsulsbefattningen skall anslås en lön
af kr. 8,000 för år och en resekostnadsgodtgörelse i ett för allt af kr. 4,000 för år, så¬
lunda tillhopa kr. 12,000, eller samma belopp som i 1900 års budget är uppfördt såsom
lön åt generalkonsuln i Archangel.
I afseende å anslag till hontorshostnader mot redovisningsshyldighet uppstår ökning
derigenom, att Eders Kongl. Maj:t dels genom nådigt beslut den 29 sistlidne september
Bill. till Rikad. Prof. 1900. 1 Smil. 1 A/d. 4
26 Tredje hnfvudtiteln.
bestämt, att ifrågavarande anslag till generalkonsulatet i Shanghai skall från och med
1899 års början höjas från kr. 4,000 till kr. 6,000, sålunda med ..................... kr. 2,000
dels ock genom förut omförmälda nådiga beslutet af denna dag förordnat,
att i budgetförslaget för år 1901 skall för generalkonsulatet i Kobe upptagas
anslag till kontorskostnader att inför utrikesdepartementet redovisas af ............ » 3,000
kommande sålunda denna rubrik att ökas med ...............................................—. kr. 5,000.
Anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet hafva minskats med det
jemlikt nådiga beslutet den 11 november 1870 till beskickningen i Tokio nu utgående
belopp af ..............-................................................................................................ kr. 4,000
hvilket, såsom ofvan omförmälts, på grund af Eders Kong]. Maj:ts förut åbe¬
ropade nådiga beslut af denna dag skall, under derför gifven förutsättning,
till kabinettskassan under rubriken ministerstaten öfverflyttas. Ä andra sidan
har konsulskassans förevarande anslagsrubrik ökats med..................................... » 1,000
hvilket belopp, jemlikt sistnämnda beslut, skall i händelse af behof anvisas de
Förenade Rikenas olönade vicekonsulat i Yokohama. Hela minskningen å
anslagsrubriken utgör således ................................................................................ kr. 3,000.
Utgifterna till pensioner hafva icke undergått någon förändring.
Hvad beträffar posten skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, som i 1900 års
budgetförslag upptogs med kr. 35,550, får jag i underdånighet hemställa, det densamma
måtte under rubriken diverse utgifter ökas med kr. 5,000, motsvarande approximativt
beräknade ersättningar dels till vikarier, som på grund af vakans eller ordinarie inne¬
hafvare meddeladt uppdrag förordnas att förestå lönad konsuls-, vicekonsuls- eller konto-
ristbefattning på annan ort än der vikarie är bosatt, för kostnaderna för de af dem i
anledning af förordnandena företagna resor, kr. 3,000, dels ock, jemlikt Eders Kongl.
Maj:ts förut denna dag fattade nådiga beslut, till de blifvande innehafvarne af de
föreslagna lönade konsulära befattningarna i Japan och Kina för resekostnaderna till
och från tjenstgöringsorten vid ut- och hemresan.
Konsulatförordningen medgifver för närvarande icke ersättning för konsulattjenste-
mäns på grund af förordnanden företagna resor. Dylika förordnanden förekomma regel¬
bundet, ehuru antalet förordnanden kunna variera under olika år. Sålunda har under
de 3 senaste åren förekommit:
år 1899:
Yicekonsulsförordnande i Newyork (från Havre)
Generalkonsuls d:o » London ( » Leith)
Konsuls d:o » Leith ( » London)
Generalkonsuls d:o » Antwerpen ( » London).
Tredje hufvndtiteln.
27
år 1898:
Vicekonsuleförordnande
D:o d:o
Konsuls d:o
Generalkonsuls d:o
D:o d:o
D:o d:o
i Köpenhamn (från Helsingfors)
» Cardiff ( » London)
» Newyork ( » Genua)
» Barcelona ( » London)
» Antwerpen ( » London)
» Archangel ( » S:t Petersburg).
år 1897:
Geueralkonsulsförordnande i Genua (från Lybeck)
Vicekonsuls d!o » Bordeaux ( » Paris);
hvarjemte vikarier förordnats att uppehålla kontoristbefattningarna vid generalkonsulatet
i London. Som det emellertid i de flesta fallen är omöjligt att förutse, när ett dylikt
vikariatförordnande kan inträffa, eller hur lång tid detsamma kan komma att räcka, är
det oundvikligt, att en vikarie, som utan uppskof och på obestämd tid eger att på be¬
fallning begifva sig till annan tjenstgöringsort, får vidkännas jemförelsevis dryga kost¬
nader, för hvilka .ingen ersättning för närvarande beredes honom. Jag anser derför
rättvist, att vikarien under sådana omständigheter af statsmedel får ersättning enligt in-
gifna och godkända räkningar för åtminstone sina resekostnader till och från den till¬
fälliga tjenstgöringsorten. Det belopp af kr. 3,000 för år, som nu förslagsvis uppförts
till sådan resekostnadsgodtgörelse, torde under vanliga förhållanden vara tillräckligt.
Konsulskassans utgifter år 1901 skulle alltså omfatta:
utrikesdepartementet .........................................................................................--- kr. 20,600
konsulsstaten:
a) löner och arfvoden..........................................................--- kr. 410,900
b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet » 81,000
c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet » 58,300
d) pensioner..........................................................................* 11,550 » 561,750
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................................................... 8 40,550
Summa utgifter kr. 622,900.
Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.
En sammanställning af beräkningarna för 1900 och 1901 skulle hafva följande utseende:
Inkomster: 1900. 1901. Ökning. Minskning.
statsverkens bidrag..........-............. ... kr. 280,000 kr. 280,000 —
konsulatafgifter....................................... » 291,900 » 324,900 kr. 33,000
expeditionsafgifter ...... » 18,000 18,000 — *
Summa kr. 589,900 kr. 622,900 kr. 33,000 —
28
Tredje hufyudtiteln.
Utgifter:
|
|
1900.
|
1901.
|
Ökning. Minskning.
|
utrikesdepartementet ..............................
konsulsstaten:
|
kr.
|
20,600 kr.
|
20,600
|
— —
|
a) löner och arfvoden.....................
b) anslag till kontorskostnader mot
|
|
384,900 »
|
410,900 kr.
|
26,000 —
|
redovisningsskyldighet............
c) anslag till kontorskostnader utan
|
|
76,000 »
|
81,000 »
|
5,000 —
|
redovisningsskyldighet............
|
|
61,300 i
|
58,300
|
— kr. 3,000
|
d) pensioner ....................................
skrifmaterialier, expenser och extra
|
|
11,550 »
|
11,550
|
- -
|
utgifter ...............................................
|
|
35,550 i»
|
40,550 »
|
5,000 —
|
Summa kr.
|
589,900 kr.
|
622,900 kr.
|
36,000 kr. 3,000.
|
De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af
möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Stortinget, anser jag böra i
likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabin ettskassan och kr. 16,000 för
konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kong], Maj:t vilja af Riksdagen begära
samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.
Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig
uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska regeringens betänkande.
Till hvad hans excellens herr statsministern sålunda hem¬
ställt och deruti öfrige närvarande svenske och norske
statsrådsledamöter i underdånighet sig förenade, behagade
Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.
In fidem:
C. H. Strömfelt.
i
Tredje hufvudtiteln.
29
Bilaga N:o 1.
Minister 0. Gndes rapport öfveren honom i nåder anbefald resa till
Japan och Kina för undersökning af bästa sättet för organi¬
sation af de Förenade Rikenas representation i dessa länder.
IV.
De Förenade Rikenas konsulära representation i Ostasien.
FrågaD, huruvida upprättandet af en egen konsulskår må anses nödvändigt för
att skydda de Förenade Rikenas intressen i Japan och Kina, bör, för att kunna till¬
fyllestgörande besvaras, betraktas från tre väsentligt olika sidor af konsulär verksamhet
i dessa länder. Den bör ses från handelns, från sjöfartens och från juriediktionens
synpunkter.
Om man tager hänsyn till den roll, en konsul kan spela i afseende å utvecklingen
af de Förenade Rikenas handel, är det tydligt, hvilken stor skilnad, såväl ifråga om
förmåga som vilja att tjena detta mål, som förefinnes mellan en egen konsulskår och en
konsulskår, som i första hand tjenar sitt eget land och först i andra hand de Förenade
Rikena. Bristen på förmåga hos den sistnämnda härleder sig till en del ur bristande
kunskap. Man kan icke räkna på att en främmande makts konsulära tjenstemän skola
ega nödig kunskap om de Förenade Rikenas produktion och de egenskaper hos de olika
varorna, som skulle göra dessa lämpliga till att konkurrera med andra länders produkter
på den särskilda marknad, konsulerna äro satte att öfvervaka och iakttaga. Äfven med
den bästa vilja lära de dock i allmänhet icke ega förmåga att lemna så tillfyllestgörande
upplysningar angående de utsigter, den främmande marknaden erbjuder, som ofta
erfordras för att vägleda hemlandets produktion till frambringande af konkurrensdugliga
varor. De äro alltför upptagna af samma arbete i sitt eget lands intresse. Brist på
kännedom om skandinaviska språk, handelscoutumer och arbetsmetoder tillkommer dess¬
utom såsom hindrande egenskap; och äfven om förmåga skulle finnas hos mången af
30 Tredje hufvudtiteln.
dessa, för tillvaratagande af de Förenade Rikenas intressen antagna främmande konsulat-
tjenstemän, äro de ofta rent af i saknad af vilja. Detta gäller i alla de tillfällen, då
våra länders intressen komma i konflikt med en dylik tjenstemans eget lands intresse.
Hans pligt förbjuder honom helt enkelt att tillvarataga våra intressen på bekostnad af hans
eget lands, om han är »consul missus» för det landet, och hans vilja lär i allmänhet bindas
af samma hänsyn, äfven om han är en »consul electus» af en främmande nationalitet.
Hos en dylik träder också ofta skötandet af hans egna affärer hindrande i vägen för
hans verksamhet såsom representant för våra länder. Isynnerhet gäller detta i Ostasien,
hvarest alla leveranser till allmänna inrättningar ske genom »licitation». Inbjudan sker
till inlemnande af »tenders», anbud på ett visst kvantum af en viss vara. Om konsulns
egen firma handlar med denna vara, lär han i sitt eget intresse väl akta sig för att öka
antalet konkurrenter genom att underrätta våra producenter om ett sådant tillfälle till
afsättning. Detta är ur handelns synpunkt den vigtigaste invändningen mot att såsom
konsuler anställa personer, hvilka antingen i egenskap af »consules missi», för sitt eget
lands, eller såsom köpmän, för sin egen verksamhets skull, kunna komma i konflikt med
ett fackmessigt och effektivt utöfvande af konsulär verksamhet för våra länder.
Från sjöfartens sida är det också allt skäl att önska upprättandet af en egen
konsulskår. Af alla kaptener, jag träffat under min resa i östern, hör jag detsamma.
De önska icke många konsulat, men att de, som anses nödvändiga, besättas med skan¬
dinaver och helst med särskildt utsända konsuler. Här spela språk och kännedom om
våra sjöfartsförhållanden den vigtigaste rollen. Fn främmande konsul kan, isynnerhet
om han är »consul missus» för ett annat land, visserligen handlägga vanligen förekom¬
mande konsulatgöromål, såsom in- och utklareringar, af- och påmönstringar, på ett till¬
fredsställande sätt, men frågan gestaltar sig annorlunda, så snart det gäller konsulns
uppträdande såsom sjöfartens representant gentemot de lokala myndigheterna, hvilket i
de många mål, som här kunna uppstå till följd af missförstånd och de lägre lokala
myndigheternas, särskildt polisens, ofta brutala och hänsynslösa uppträdande, kan blifva
nödvändigt. Här erfordras för en tillfyllestgörande representation mera än som kan
begäras af en främmande makts representant, först och främst den kännedom om våra språk
och våra sjömäns förhållanden, som kan gifva honom ett klart begrepp om den före¬
varande sakens betydelse och vigt samt om värdet af befälhafvares eller besättnings för¬
klaringar. Gäller detta för en främmande »consul missus», gäller det naturligtvis i ännu
högre grad för en främmande »consul electus», som ju, utom att han saknar kunskap i
sjörätt, aldrig kan hafva samma auktoritet gentemot de lokala myndigheterna som en
utsänd konsul. Detta är en sak af stor vigt i Östern, der intet embete respekteras,
som icke är utrustadt med full officiel auktoritet. Och »consules electi» på en plats, der
det eljest fins »consules missi», åtnjuta icke den auktoritet, som i många fäll är nöd¬
vändig och i hvarje fall önsklig.
Konkurrensen spelar också hvad sjöfarten angår en icke obetydlig roll. Det är
klart, att i de fall, då en främmande makts »consul missus» kan låta sitt eget lands far¬
tyg komma i åtnjutande af en eller annan förmån framför våra fartyg, det är hans pligt
Tredje hufvudtiteln. 31
såsom sitt eget lands representant att först och främst låta denna förmån komma de
förstnämnda fartygen till godo. Eu köpmanskonsul å andra sidan, som i allmänhet sjelf är
befraktare, ofta agent för ett af de stora japanska eller kinesiska ångfartygsbolagen,
stundom sjelf redare, befinner sig inför frågan om pligt eller eget intresse bör ega
företräde, och det är icke tvifvelaktigt, att vågskålen kommer att luta åt det håll, som
är fördelaktigast för vederbörande sjelf. Men härmed äro icke våra rederier betjenta.
Om man betraktar frågan angående fördelen af en egen konsulskår i jemförelse
med representation genom främmande antingen »consules missi» eller »electi» ur jurisdik-
tionens synpunkt, skall fördelen af egna konsuler blifva ännu mera i ögonen fallande. Det
må erinras, att konsulerna i dessa länder ega fullständig domaremyndighet i alla mål, som
röra deras respektive länders undersåtar, såväl sinsemellan som i förhållande till andra
europeer och de infödda japanerna eller kineserna. Det är helt enkelt en omöjlighet
för en utländing, äfven om han är »consul missus» och möjligen jurist, att kunna döma
enligt svensk eller norsk rätt, hvari han saknar till och med den allra enklaste kunskap.
När härtill kommer svårigheten för många af vårt sjöfolk att uttrycka sig på ett främmande
språk, är det klart, att våra landsmän utan egen sakkunnig representation och domare-
inyndighet befinna sig i en mycket ofördelaktig ställning jemfördt med andra länders
undersåtar. Detta är af den allra största betydelse för vår sjöfart och för landsmän,
som hafva bosatt sig eller tänka på att bosätta sig i dessa aflägsna länder. Det har
också redan i många fall visat sig, att svårigheter uppstått af denna orsak.
Det kunde för många synas som om i framtiden denna uppfattning endast skulle
gälla ifråga om Kina, hvarest naturligtvis den konsulära jurisdiktionen ännu i oöfver-
skådliga tider måste blifva beståndande, men icke beträffande Japan, hvarest denna
jurisdiktion skall upphöra från de nva traktaternas trädande i kraft år 1899. Jag vill i
detta hänseende citera ett uttalande — i ett bref, som jag sedermera under »Nagasaki»
tillåter mig intaga i sin helhet — af vår representant, tyske konsuln Mliller-Beeck i
Nagasaki, en man med stor erfarenhet och af erkänd duglighet. Han säger i sin
skrifvelse till utrikesdepartementet den 8 januari 1897 bland annat följande, som visar,
dels hvad slags ärenden under senaste tiden förekommit i Nagasaki, dels hans
uppfattning af ställningen i Japan med hänsyn till jurisdiktionen efter traktaternas
ikraftträdande:
»Då de flesta norrmän endast ofullkomligt tala engelska, och de främmande konsuler,
som förestå de svensk-norska konsulaten, icke förstå norska, lida de norska intressena
mycket på grund af denna omständighet. Detta olyckliga förhållande gör sig isynnerhet
gällande beträffande alla jurisdiktionela ärenden. Under förra året infördes i detta
konsulats matrikel öfver norska medborgare 4 norrmän, och redan hafva flera klagomål
anmälts för konsulatet.
Dessa ärenden hafva dock dels kunnat afgöras genom vänskaplig öfverenskommelse
utan rättsligt afgörande, dels afvisats. De angingo betalning af utestående fordringar,
fordringar angående lön, tvister angående ett hyreskontrakt och en anklagelse för
stöld.
32
Tredje hufvndtiteln.
Ett brottmål mot cn svensk för våld mot hans styrman öfverlemuades till konsulatet
i Kobe till dess vidare handläggning. Vidare utfärdades två arresteringsorder mot
tvenne rymda matroser.
Dessutom förorsakade under förlidet år det norska ångfartyget »Freyass sammanstötning
med en japansk ångare här i hamnen m$nga förhandlingar, liksom konsulatet fortfarande
hade att göra med »Skarpsno»-målet.
Enligt min ringa åsigt kommer upphäfvandet af den konsulära jurisdiktionen som¬
maren 1899 att med afseende å konsulernas verksamhet endast öka deras arbete, då redan
blott på grund af de tvistande parternas bristande kännedom om hvarandras språk talrika
meningsskiljaktigheter och missförstånd måste uppstå, och här tala — frånsedt några
af prefekturens tjensteman — de japanske embetsmännen, såvidt de öfver hufvud taget
tala något främmande språk, endast en högst bristfällig engelska.
Särskildt i sjöfartsärenden kan man med säkerhet emotse många reklamationer, då
det för ögonblicket icke finnes något hamnreglemente och icke någon hamnkapten. Men
häri torde eu förändring ske efter 1899. De till ett hamnreglemente hörande straff'
skola då utan tvifvel gifva de vid full ankringsfrihet vana fartygsbefälhafvarne anled¬
ning till klagomål o. s. v. De japanske tull- och polistjenstemännens anspråksfulla
uppträdande och deras benägenhet att alltid framställa den obetydligaste öfverträdelse
såsom ett verkligt brott, kommer också ofta att gifva konsulerna tillfälle att uppträda
i den lugnt tänkande medlarens roll. »Skarpsno»-målet visar på det tydligaste, huru
äfven norska intressen kunna utsättas för att komma i fara.»
Jag måste helt och hållet instämma i dessa uttalanden. Afskaffandet af den konsu¬
lära jurisdiktionen i Japan skall icke, i hvarje fall under den första mansåldern, med¬
föra någon minskning af de fall, i hvilka eu konsul har att uppträda såsom medlare
och tolk mellan tvistande parter, utan tvärtom öka dem. Och den stämning af hög¬
dragenhet, ren fiendtlighet och delvis hat mot alla främlingar, som nu visar sig hos
den japanska befolkningen, hos hvilken de i krigen vunna segrarne stigit åt hufvudet
på ett för europeiska intressen farligt sätt, kommer att gifva anledning till många slit¬
ningar och sannolikt ofta blodiga uppträden, hvarvid en duglig konsuls energiska in¬
gripande till skyddande af nationela intressen kommer att behöfvas.
Men härtill erfordras särskildt utsända konsuler och helst sådana med juridisk utbild¬
ning. Till Kina, der en konsul när som helst kan komma att uppträda såsom domare,
borde aldrig skickas andra än juridiskt utbildade konsuler.
Jag måste derför på det hela taget gifvet förorda, att vi till Japan utsända egna
konsuler i stället för de främmande dels »consules missi», dels »electi», som nu represen¬
tera våra länders intressen derute.
Då jag från detta allmänna åskådningssätt gjort ett undantag beträffande Yokohama,
har det skett af särskilda skäl, som angifvas under den särskilda redogörelsen för för¬
hållandena i denna stad.
För hvad Kina angår måsto jag förorda utsändandet af flere yrkeskonsuler än den
ende, som vi nu hafva i Shanghai.
Tredje hufvudtiteln.
33
Japan.
I detta land hafva vi hittills representerats af de holländska konsulerna. Detta är
ännu fallet i Yokohama, der Holland sedan ett par år tillbaka representerats genom
en utsänd yrkes-(vice)konsul, för närvarande hr van Reuss. Deremot hafva köpmans-
konsuln hr Braess i Kobe och tyske konsuln Miiller-Beeck i Nagasaki upphört att vara
holländska konsuler. I Kobe äro de holländska intressena anförtrodda åt den ryske, i
Nagasaki åt den franske konsuln. I Kobe ansågo holländarne det nödvändigt att i
saknad af en egen utsänd konsul i alla fall representeras af en främmande »consul
missus», och den ryske konsuln åtog sig värfvet. Emellertid förklarade såväl den ryske
konsuln i Kobe som den franske i Nagasaki, att de omöjligen kunde åtaga sig också
de svenska och norska intressena, då dessas ordentliga skötande skulle kräfva för myc¬
ken tid. Följden häraf blef, att hr Braess i Kobe och konsul Miiller-Beeck i Nagasaki
fortfarande representera Sverige och Norge. Begge hafva emellertid, hr Miiller-Beeck
flere gånger skriftligen, hr Braess muntligen till mig, förklarat, att detta endast sker
provisoriskt och i afvaktan på att snart se posterna besatta med utsända yrkes-konsu-
ler, något som de begge ansågo alldeles nödvändigt.
Att en dylik olämplig sakernas ordning icke kan fortfara, torde vara tydligt, och
af min föregående utredning af frågan följer, att, till och med om man på de platser,
der vi hittills varit representerade, skulle kunna finna personer, hvilka såsom »consules
electi» eller köpmanskonsuler skulle vara lämpliga och villiga att åtaga sig värfvet så¬
som våra representanter, måste jag på det bestämdaste afråda valet af sådana personer.
Till och med om någon af de på dessa platser etablerade främmande yrkes-konsuler
skulle befinnas villig att åtaga sig värfvet, skulle jag icke i vår handels och sjöfarts in¬
tresse kunna tillråda att vi begagna oss uteslutande deraf.
De öppna hamnar, der det nu kan blifva fråga om anställande af konsuler äro:
Kobe, Yokohama, Nagasaki och Hakodate. Nijgata har alltför ringa betydelse för att
bomma i betraktande, hvaremot det kan vara värdt att taga under öfvervägande, huru¬
vida icke Tamsui på Formosa bör göras till station för en konsul.
Kobe.
När jag i mitt förslag till en egen konsulär representation för de Förenade Rikena
i Japan nämner Kobe först och som den vigtigaste platsen samt föreslår upprättandet
derstädes af ett generalkonsulat för hela Japan, sker det på följande grunder.
Det har redan i min redogörelse för Japans handel blifvit nämndt, att Kobe i jem¬
förelse med Yokohama, den enda plats, som i detta afseende skulle kunna göra
Kobe rangen stridig, har gått framåt med jettesteg och redan, hvad införseln af främ¬
mande varor angår, har öfverflyglat sin rival. Kobe är in- och utförselshamn för de
störa och rika industristäderna Osaka och Kyoto och kommer att växa i betydelse allt
Bill. till Riksd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Tredje hufYudtiteln.
efter som dessa städers industri ökas, och behofvet af europeiska varor tilltager. När
Yokohamas export ännu (1896) visar högre siffror (yen: 61,696,108) än Kobes och
Osakas (41,459,141), har detta förhållande sin orsak i den stora exporten derifrån af
silke, hvilken likväl icke eger betydelse för oss. Huru Kobe gått framåt beträffande
import i jemförelse med Yokohama, ses af följande tabell.
|
Införselns värde i yen.
|
|
1875
|
1885
|
1890
|
1895
|
1896
|
Kobe och Osaka.........
|
5,726,797
|
8,525,146
|
35,381,585
|
65,612,293
|
86,760,383
|
Yokohama ..................
|
21,953,909
|
18,630,379
|
40,603,546
|
56,062,560
|
72,803,799
|
Kobe, som sålunda utgör medelpunkten för Japans import och den naturliga
exporthamnen för de stora industrierna, är också f. n. centrum för sjöfarten på
Japan. Under 1895 föll på Kobes och Osakas del 36x/2 procent af till hela Japan
ankomna fartyg mot 18 V2 på Yokohamas. Af den sammanlagda drägtigheten föll
37 V2 procent på förstnämnda mot 21 procent på sistnämnda plats. År 1896 inkommo
(i första inklarering) till Kobe och Osaka 497 fartyg från utlandet med en drägtighet
af 665,876 ton, till Yokohama 299 med 514,952 ton. Motsvarande tal för 1895, för
Kobe och Osaka 358 fartyg med 452,365 ton, för Yokohama 249 fartyg med 420,252
ton, utvisa ökningen under 1896.
Förhållandet mellan de olika staternas deltagande i sjöfarten på Kobe framgår af
följande tabell öfver år 1895 dit ankomna fartyg.
|
Ångfartyg.
|
Segelfartyg.
|
s
|
amma.
|
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Britiska.....................
|
691
|
1,355,687
|
11
|
20,524
|
702
|
1,376,211
|
Tyska........................
|
185
|
194,702
|
2
|
2,720
|
187
|
197,422
|
Franska....................
|
53
|
112,022
|
—
|
—
|
53
|
112,022
|
Japanska ..................
|
116
|
85,269
|
—
|
—
|
116
|
85,269
|
Norska .....................
|
80
|
66,502
|
—
|
—
|
80
|
66,502
|
Förenta Staternas ...
|
14
|
35,911
|
13
|
20,676
|
27
|
56,587
|
Österrikiska ............
|
12
|
30,532
|
—
|
—
|
12
|
30,532
|
Holländska...............
|
10
|
9,658
|
—
|
—
|
10
|
9,658
|
Transport
|
1,161
|
1,890,283
|
26
|
43,920
|
1,187
|
1,934,203
|
Tredje hufvudtiteln.
|
Ångfartyg.
|
Segelfartyg.
|
s
|
amma.
|
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Transport
|
1,161
|
1,890,283
|
26
|
43,920
|
1,187
|
1,934,203
|
Koreanska ...............
|
20
|
7,321
|
2
|
84
|
22
|
7,405
|
Spanska ..................
|
5
|
2,982
|
—
|
—
|
5
|
2,982
|
Danska.....................
|
2
|
1,536
|
—
|
—
|
2
|
1,536
|
Hawaiiska ...............
|
—
|
—
|
4
|
768
|
4
|
768
|
Nicaraguas...............
|
—
|
—
|
1
|
447
|
1
|
447
|
Ryska........................
|
1
|
190
|
3
|
229
|
4
|
419
|
Summa
|
1,189
|
1,902,312
|
36
|
45,448
|
1,225
|
1,947,760
|
Att Frankrike står framför Japan och Norge i tonnage har sin orsak i de stora
oceanångarne, som gå i fast route (messageries maritimes).
År 1896 nedgick antalet norska fartyg, som inklarerades till Kobe, till 71 ång¬
fartyg med 54,000 tons drägtighet och år 1897 till 41 ångfartyg med 37,717 ton. Det
stora tonnaget åren 1895 och 1896 grundade sig på den höga fraktmarknaden under
och efter kriget med Kina, under det året 1897 väl snarare representerar förhållandenas
normala tillstånd. Till Yokohama inkommo under åren 1895, 96 och 97 respektive 9,
17 och 19 norska ångfartyg samt under 1895 1 svenskt ångfartyg. Det visar sig alltså,
att till och med 1897, då den norska ångfartygsflottan nedgick till hälften af hvad den
representerade 1895, var den dock dubbelt så stor som i Yokohama.
Konkurrensen med de engelska, tyska och japanska fartygen är stor, och ett vaket
öga och energisk kraft äro nödvändiga för att tillvarataga vår sjöfarts intressen på
denna vigtiga plats.
Men dessutom finnes ett ytterst vigtigt skäl att utse Kobe till säte för en general¬
konsul för Japan i dess läge i centrum mellan de tre vigtiga städerna Yokohama och
hufvudstaden Tokio i öster samt Nagasaki i sydvest. I fall vi få en egen diplomatisk
representation i Tokio och konsuler på båda de andra nämnda platserna, kommer
generalkonsuln i Kobe alltid att vara i stånd att på kort tid kunna begifva sig till
hvilken som helst af dessa platser. .Jernvägsförbindelsen med Yokohama och Tokio
sätter honom i stånd till att på omkring 16 timmar begifva sig dit. Jernvägen till
Nagasaki kommer sannolikt att fullbordas i en mycket snar framtid, och med ångfartyg
kommer man redan nu- på halfannan dag från I£obe till Nagasaki. Det kommer så¬
ledes icke att finnas någon svårighet för den blifvande generalkonsuln att i förekom¬
mande vigtigare fall personligen konferera med ministern i Tokio och konsulerna i
Yokohama och Nagasaki samt eventuelt verksamt ingripa.
36 Tredje hufvudtiteln.
Om på denna plats sättes en erfaren och energisk man, kommer han, med de ut¬
märkta post- och telegrafförbindelser, som nu finnas i Japan, att kunna icke blott
följa utvecklingen af handel och industri öfver hela landet, utan också befrämja sjö¬
fartens intressen med hela styrkan af den auktoritet, hans ställning gifver honom.
Då handeln, industrien och sjöfarten mer och mer koncentrera sig i Kobe, blir
också konkurrensen mellan de olika länderna större och större just på denna plats.
Om än det engelska inflytandet ännu är öfvervägande äfven här, börjar dock det
tyska att i de flesta brancher starkt framträda, och det just i de rigtningar, hvari
våra intressen skulle kunna göra sig mera gällande än de olyckligtvis hittills hafva
gjort. En stor import af jern och stål eger rum, och — om än de svenska jern-
och stålprodukterna ännu blott funnit ringa afsättning på grund af sin alltför goda
kvalitet och höga priser — är det dock icke absolut omöjligt att tänka sig en utvidg¬
ning af vår marknad, om vi ville rätta vår produktion något mera efter det här före¬
fintliga behofvet. Det kan icke heller råda något tvifvel derom, att med tiden japanerna
skola lära sig att sätta värde på en bättre vara, och att marknaden då skall öppnas.
Att till handelsmuseet i Osaka skicka en sändning profver på svenska jern- och stålpro¬
dukter, spik och verktyg är att anbefalla såsom ett lämpligt medel för att visa, hvad
som hos oss i den rigtningen kan presteras. Jag besökte detta museum, och direktören för¬
klarade sig synnerligen villig att taga emot och på ett fördelaktigt sätt utställa artiklar,
som skickades honom. Detsamma torde gälla beträffande andra artiklar från våra
länder såsom prof på vår träindustri, trämassa och papper.
Andra län- Storbritannien, Tyskland, Nordamerikas Förenta Stater och Kina hafva egna yrkes-
ders konsu- konsuler i Kobe. Engelske konsuln representerar också Osterrike-Ungern, den tyske
ler i Kobe. Italien; Kyssland, Frankrike och Spanien hafva yrkeskonsuler, som dock endast hafva
titel af vice-konsul. Den ryske representerar sedan 1897 också Holland, den franske
Portugal.
Köpmans-konsuler representera Sverige och Norge, Danmark, Belgien, Peru och
Hawaii.
Att icke ofvannämnda stormakter hafva generalkonsuler i Kobe, beror dels derpå,
att en del af deras diplomatiska representanter (så förhåller sig med England, Italien och
Spanien) tillika äro generalkonsuler för Japan, dels derpå att deras konsulära represen¬
tation ordnats, innan Kobe vuxit upp till den betydelse, staden nu har och framgent kom¬
mer att få. Jag har upprepade gånger hört erfarne kolleger i Tokio gilla planen att
i detta hänseende lägga hufvudvigten på Kobe.
Aflöning. Hvad bestämmandet af aflöningen för en generalkonsul beträffar, komma härvid
flera omständigheter i betraktande. Det kan visserligen sägas, att det är jemförelsevis
billigt att lefva i Kobe liksom i Japans öfriga större städer, i det att såväl hyra för
hus som de flesta nödvändighetsartiklar såsom kött, fisk, ris, the etc. äro billigare än i
Europa, men dervid får icke förbises, dels att prisen på dessa varor och särskildt
hyrorna befinna sig i jemnt stigande, dels att prisen på alla importerade varor som
erfordras för ett europeiskt hushåll äro betydligt dyrare.
Tredje hufvudtiteln. 37
Dernäst bör man lägga märke till, att en yrkeskonsuls ställning i socialt hänseende
är en annan, än den han intager i Europa. Faktiskt representerar konsuln härute sta¬
tens såväl exekutiva som administrativa makt. Han är domare och polischef, ingen
rättstvist kan slitas utan att vädja till hans afgörande, ingeli försäljning eller köp kan af-
slutas på ett rättsgiltigt sätt utan hans medverkan, intet arf tillträdas, intet äktenskap
ingås, utan att det sker under hans tillsyn och registrering. Landets invånare se upp
till honom som till den der representerar europeisk statsmyndighet och rätt, och euro-
peerna se i honom sitt naturliga försvar och värn i alla frågor, som beröra skyddandet
af deras och deras familjers personer, egendom och intressen. Följden är, att det också
fordras mera af dem i afseende å yttre uppträdande och representation, än hvad som
fordras af en yrkes-konsul i Europa, och ett visst yttre uppträdande är nödvändigt för
att upprätthålla ställningens anseende.
Vidare är en konsul härute tvungen att lefva på samma fot som sina kolleger.
Gemensamma intressen att bevaka gentemot de infödda myndigheterna och det gemen¬
samma uppträdandet såsom konsuls-kår göra, att konsulerna i dessa länder ständigt under¬
hålla och måste underhålla förbindelsen sinsemellan, och det deraf följande sociala um¬
gänget gör, att en konsul, som är dåligt aflönad och icke kan lefva på samma fot som
kollegerna, snart förlorar sitt inflytande. '
Till jemförelse anföras här några af de främmande konsulernas löner.
Den engelske generalkonsuln i Yokohama har 1,000 £ St. = 25,000 francs; den
engelske konsuln i Kobe 900 £ St. = 22,500 francs, båda dock väl att märka med
fri bostad.
Den tyske konsuln i Kobe har 18,000 mark = 22,500 francs per år och fri bostad.
Den spanske generalkonsuln i Yokohama har 20,000 guld-pesetas = 20,000 francs
(något mindre på grund af den låga kursen på pesetas) allt i allt, fördeladt i 7,500 så¬
som personlig lön, 7,500 i representationspenningar och 5,000 i kontorsanslag utan redo¬
visningsskyldighet. Konsuln i Kobe på samma sätt tillsammans 13,000 pesetas.
Den belgiske konsuln i Yokohama har 17,000 francs per år samt alla inkomster af
expeditionsafgifterna, som ofta vid försäljning och köp af hus till eller af belgiska under¬
såtar uppgå till höga belopp. Dock anses hans aflöning för otillräcklig efter den stora
stegringen af prisen på alla lifsförnödenheter och skall med snaraste ökas.
Slutligen har den holländske vicekonsuln i Yokohama, som är den sämst aflönade,
6,000 fl. = 12,000 francs, men förslag har gjorts att höja detta belopp, som visat sig
absolut otillräckligt.
Jag anser, att ett belopp af 17,000 kronor per år utan kontorsanslag men med
rättighet att tills vidare behålla konsulatafgifterna, som år 1897 uppgingo till yen 962
och kunna anslås till 1,500 kronor, med tillägg af 1,000 kronor till en japansk tolk,
skall vara tillräckligt för eu generalkonsul i Kobe för att upprätthålla postens vär¬
dighet.
38
Tredje hufvudtiteln.
Konsulatets budget skulle alltså se ut på följande sätt:
konsulns lön .................................................................. 17,000 kronor
till japansk tolk............................................................ 1,000 »
Summa 18,000 kronor
Om de beräknade konsulatafgifterna c:a ............ 1,500 »
tilläggas, komma generalkonsulns sammanlagda in¬
komster att utgöra c:a.................................................. 19,500 kronor
Då i trots af de för ögonblicket höga frakterna ingen sannolikhet finnes för en syn¬
nerligen stor ökning af det norska tonnaget på Kobe, i det att fluktuationerna väl äro
för snabbt vexlande på fraktmarknaden här för att locka särdeles många af våra fartyg
hit ut från de också hemma ökade frakterna, tror jag det finnes grundad anledning
anse 1897 års tonnageafgift för ett medeltal, som kommer att fortfarande hålla sig nå¬
gorlunda jemnt, såvida icke extraordinära händelser såsom t. ex. ett krig åter skulle
medföra en plötslig, stor ökning af tonnaget, såsom under åren 1894—95.
Generalkonsulatets distrikt bör omfatta hela Japan, derunder inbegripet de under
generalkonsulatet hörande konsulatens eller vicekonsulatens särskilda distrikt. De sär-
skildt uncfer generalkonsulatet hörande distrikten blifva då: den del af ön Nippon, som
ligger vester om departementen Kanagawa, Gifon, Aichi och Tson, samt öarne Shikouku,
Awaji och Oki.
Yokohama.
Såsom den näst vigtigaste hamnen i hänseende till handel och sjöfart samt på
grund af dess läge i hufvudstaden Tokio’s omedelbara närhet kommer Yokohama i
betraktande vid afgörandet af frågan om upprättande af egna konsulat i Japan. Såsom
handelsstad har den, oafsedt att den är den största exporthamnen för silke, sin stora
betydelse såsom hamn för millionstaden Tokio, hvarför allt som föres till denna stad
med dess rika omnejd går genom Yokohamaköpmännens händer. Om också stadens
införsel, såsom nämnts under Kobe, sjunkit till siffror, som äro lägre än denna stads, är
dess handel öfverhufvudtaget ännu större än Kobes, i det den 1895 utgjorde 53 °/o af
hela Japans utrikes handel emot Kobes 38 °/o. År 1896 infördes till Yokohama för
72,803,799 yen och utfördes för 61,696,108 yen.
År 1896 inklarerades från utlandet till Yokohama 239 ångfartyg med 465,152 ton
och 60 segelfartyg med 49,800 ton. Af ångfartyg utklarerades 166 med 356,612 ton
och af segelfartyg 57 med 37,838 ton.
De svenska och norska fartygens antal i Yokohama har betydligt ökats under de
senare åren, såsom framgår af följande tabell:
'
|
|
Tredje hufvudtiteln.
|
|
39
|
|
|
Antal
|
|
Ton
|
|
|
Svenska Norska
|
|
|
1893.....
|
.................................. .
|
3
|
2,787
|
|
1894-—.
|
.................................. —
|
5
|
4,590
|
|
1895.....
|
.................................. 1
|
9
|
12,071
|
|
1896.....
|
.............................. .
|
17
|
19,256
|
|
1897.....
|
.................................. 1
|
18
|
26,638
|
Äfven om
|
Yokohama
|
i afseende å sjöfarten står långt efter Kobe och såsom han-
|
delsstad snart
|
kommer att
|
öfverflyglas af denna stad,
|
får
|
man dock icke glömma, att
|
staden, som ligger på ett afstånd af blott en timmes järnvägsresa från Tokio, för hvad
angår den utrikes handeln och sjöfarten på visst sätt representerar hufvudstaden. Alla
de stora firmorna i östern äro här representerade.
Jag skulle också obetingadt hafva föreslagit upprättandet af ett eget konsulat i
Yokohama, om förhållandet icke vore, att holländarne, som hittills tillvaratagit våra
intressen i Japan, för omkring två år sedan tillsatt en yrkes-konsul i Yokohama. Före
denna tid tillvaratogos våra konsulära intressen af den holländska beskickningen i Tokio
på det sätt, att antingen ministern sjelf eller legationssekreteraren ett par gånger i vec¬
kan reste ned till Yokohama för att handlägga de vigtigare ärendena. Det är tyd¬
ligt, att denna ordning var i hög grad otillfredsställande. Sedan yrkes-konsuln blef till¬
satt, har emellertid en stor förändring inträdt i detta förhållande. Vi hafva i de två kon¬
suler, hr van Walrée och hr van Reiiss, som hittills beklädt embetet, haft särdeles dug¬
liga och nitiska konsuler, som med kraft tillvaratagit våra intressen. Hr van Walrée
blef under allmän saknad förflyttad till Shanghai hösten 1897, men hr van Reiiss, som
strax efter sin ankomst möttes af det norska fartyget »Alette»s förlisande och omsorgen
om den räddade men på allt totalt utblottade besättningen, fick dervid tillfälle på ett
utmärkt sätt visa icke endast sin vilja utan också sin förmåga att bistå våra landsmän.
När härtill kommer, dels att våra länders export icke står i något konkurrensför¬
hållande till den holländska, dels att den holländska sjöfarten på Japan är så godt som
ingen, och konsuln således icke lätt riskerar att komma i någon pligtkonflikt genom att
representera såväl sitt eget som våra land, förefaller det mig fullt tillfredsställande, att
våra intressen fortfarande anförtros åt den holländske vicekonsuln i Yokohama. Såväl
den holländske ministern som hr van Reiiss hafva sjelfva förklarat sig icke hafva något
emot en sådan sakernas ordning; dock har hr van Reiiss anhållit om ett kontorsanslag,
enär de på grund af den stadigt växande norska sjöfarten tilltagande göromålen göra
det nödvändigt för honom att hålla eget kontor härför i stadens affärskvarter, hvilket
icke skulle vara af nöden, om han endast representerade de holländska intressena. I
det jag här intager en öfversättning af hans skrifvelse till mig i denna fråga, kan jag
icke annat än varmt förorda denna hans anhållan, som också ansågs fullt befogad af
minister Testa i Tokio. Herr van Reiiss skrifver:
»Med anledning af vårt samtal angående det svensk-norska konsulatets göromål här
tillåter jag mig meddela, att dessa för det mesta bestå af ärenden, som röra den nor-
40 Tredje hufvudtiteln.
ska sjöfarten. Alla sjöfartsärenden koncentrera sig här i »settlementet», den del af
Yokohama, der alla kontor finnas, och dessa ärenden göra det alldeles nödvändigt att
hafva konsulatets kansli der för att när som helst kunna stå till kaptenernas och sjö¬
folkets förfogande.
Det nederländska yrkeskonsulat, som jag här representerar, fordrar icke detta.
Dess göromål röra mest den här bosatta, icke alltför talrika holländska koloniens
intressen. Denna kolonis medlemmar äro nästan utan undantag bosatta på »The Bluff»,
den del af Yokohama, der europeerna hafva sina bostäder. Icke heller nödvändiggör
den omfattande korrespondensen med handelshus i Holland och holländska Indien något
kontor i »the settlement.» I fall jag derför endast representerade Holland, skulle jag
hafva mitt kansli i min privata bostad på »the Bluff», på samma sätt som konsulerna
för Spanien, Belgien, Österrike-Ungern och Mexico, samtliga yrkeskonsuler.
Det svensk-norska konsulatets ärenden tvinga mig emellertid att i sjöfartens intresse
hålla kansli i stadens handelscentrum och förorsaka mig på detta sätt ej obetydliga ut¬
gifter, hvarigenom inkomsterna af konsulatafgifterna från de skandinaviska fartygen nä¬
stan alldeles beröfvas mig.
Emellertid har, efter det japansk-kinesiska kriget, också i Sverige och Norge ett
mycket större intresse för detta land visat sig, än som förut var fallet, och derför har
också korrespondensen med skandinaviska handelshus tilltagit i betydlig grad. Om här¬
till läggas notariela och jurisdiktionela ärenden, som fordra mycken tid, måste det med-
gifvas, att återstoden af konsulatafgifterna endast utgöra en särdeles ringa ersättning för
det häfda arbetet. Härtill komma också utgifter för alla register och skrifmaterialier
samt den japanska tolken, hvars halfva tid säkerligen är upptagen af svenska och nor¬
ska ärenden.
Från början af mars månad kommer kontorshyran, som nu utgör 70 yen*, att stiga
till 80 yen per månad. I det stora hela kan jag säga, att konsulatets utgifter belöpa
sig till öfver 1000 yen. Ä andra sidan har jag konsulatafgifterna, som under de se¬
naste fem åren belöpte sig till:
år 1893.............
» 1894..............
» 1895..............
» 1896 ..............
» 1897...............
alltså i medeltal yen 405,66
Om nu den norska sjöfarten bibehåller sig oförändrad på samma höjd som år 1897,
uppkommer intet betydande deficit, men genom en minskning i denna sjöfart skulle mitt
arbete med svenska och norska ärenden, som jag med glädje åtager mig, förorsaka mig
yen 81,31
» 154,24
» 399,04
» 436,98
» 956,77
* 1 yen = c:a l/s/4 eng. mynt.
Tredje hufvudtiteln. 41
direkta utgifter, hvilka i betraktande af den ringa aflöning, som från Hollands sida kom¬
mer mig till del, skulle blifva mycket kännbara för mig.
Jag tillåter mig derför anmoda Eders Högvälborenhet att hos h. exc. hr mini¬
stern för utrikes ärendena anhålla om ett kontorsbidrag åt mig af 1,500 å 2,000 yen.
Eders Högvälborenhet torde nog vara öfvertygad om det berättigade häri. Jag skulle
i ett sådant bidrag se ett erkännande af och ett vederlag för det arbete i den svenska
och norska handelns och sjöfartens intresse, som jag så gerna åtager mig.»
I det jag, såsom ofvan sagts, på det varmaste får förorda denna konsul van Reiiss’
anhållan, tillåter jag mig föreslå ett kontorsanslag till konsulatet i Yokohama utan re¬
dovisningsskyldighet af 2,000 kronor om året. Anledningen, hvarför jag icke anser mig
kunna förorda ett så högt belopp som det af konsuln såsom lägst uppförda belopp af
1,500 yen = c:a 2,625 kronor, är den, att, om det också f. n. icke finnes någon särdeles
stor utsigt till en ökning af den norska sjöfarten, det dock icke heller kan sägas vara
någon anledning tro, att den skall mycket understiga hvad den varit under 1897. Upp¬
skattas inkomsten för de nästkommande åren till mellan 7 och 800 yen, är enligt min
åsigt ett bidrag af 2000 kronor tillräckligt, och jag är säker på, att det af konsul van
Reiiss kommer att mottagas med tacksamhet.
Ett eget konsulat med utsänd yrkes-konsul skulle icke på ett värdigt sätt kunna
upprätthållas i Yokohama under en utgift af minst 14,000 kronor i lön och 1,000 till
japansk tolk, som tillika tjenstgör som japansk skrifvare. När vi derför kunna be¬
hålla en så duglig och intresserad representant som den nuvarande mot en relativt så
ringa utgift, förefaller det mig, i hvarje fall tills vidare, ändamålsenligt att begagna oss
häraf.
Jag har under Kobe anfört en del af de öfriga ländernas konsulers aflöning, som
också här kan tjena till jemförelse.
För att visa huru göromålen vid konsulatet i Yokohama tilltagit, sedan posten be¬
sattes med den holländske yrkeskonsuln, anför jag här antalet in- och utgående expe¬
ditioner:
för
|
ingående
|
utgående
|
summa
|
1895
|
22
|
23
|
45
|
1896
|
50
|
43
|
93
|
1897
|
88
|
112
|
200
|
Dessa siffror representera, väl att märka, endast in- och utgående skrifvelser, som
blifvit inregistrerade. I allmänhet har detta blott skett med den första in- eller utgå¬
ende skrifvelsen i ett ärende, under det eljes inga senare in- eller utgående skrifvelser
rörande samma ärende erhållit eget nummer, så att skrifvclsernas antal väl minst bör
fördubblas. Af nämnda expeditioner år 1897 angingo 56 sjöfartsärenden, 16 handels-
frågor, 1 fiskeriärende, 2 sanitära frågor, 21 jurisdiktionela, 14 pass-, och 10 personliga
ärenden.
Bill. till 1 tiknd. Prat. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
G
42 Tredje hufvudtiteln.
Af skrifvelserna ankommo från och afgingo till
Utrikesdepartementet .................................................. 0 5
Kommers Kollegium...................................................... 2 4
Inredepartementet ........................... 5 8
Beskickningen i Tokio.......................................... 4 6
Angående skriftvexlingen med beskickningen i Tokio märkes, att expeditionernas
ringa antal måste tillskrifvas lättheten att få tillfälle till muntliga förhandlingar, som i
många fall gjort korrespondens öfverflödig.
Konsulns distrikt bör omfatta: öarne Yezo och Kurilerna, den östliga delen af ön
Nippon, omfattande departementen Kanagawa, Gifon, Aichi och Tson cell dem som ligga
öster om dessa, liksom ön Sado med närliggande öar och ögruppen Bonin.
Nagasaki.
Denna stad, som ligger på ön Kiuschiu’s vestra kust med en förträfflig hamn, är den
egentliga kolhamnen för alla fartyg i trade på Kinas, Koreas och Ostsibiriens kuster.
Dels inlöpa fartygen der för att förse sig med bunkerkol, dels intaga de kolläst för an¬
dra hamnar efter att hafva lossat sin ris-, socker-, bön- eller petroleumlast i Japan.
Enligt den officiela statistiken är också de inklarerade fartygens antal större i denna än
i någon annan japansk hamn, i det att det år 1896 uppgår till 691 första gångens in-
klareringar med 1,028,731 ton. De två torrdockorna locka också många fartyg dit, un¬
der det man i Yokohama och Kobe är hänvisad till marinens torrdocka i Yokohama
för att verkställa rengöringar eller reparationer, och der är det svårt att få plats. Nu
finnas i Nagasaki tre skeppsvarf, der fartyg af en storlek af ända upp till 6,000 ton
byggas. Såsom handelsstad står Nagasaki långt efter de två andra nämnda hamnarne.
Förr i tiden var ön eller rättare halfön Decima den enda plats, der europeer — likväl
endast holländare — hade tillstånd att nedsätta sig och drifva handel i begränsad skala.
Holländarne hafva emellertid icke förstått bevara sin fördelaktiga ställning der, och
Nagasaki har som handelsplats icke följt med den eljes snabba utvecklingen af Japans
hamnstäder. Följden har blifvit den, att de öfriga städerna på Kiuschiu söka tillfreds¬
ställa sina behof af utländska varor i Kobe och Yokohama, hvars stora handelshus draga
fördelen häraf. Det ser dock ut, som om en förändring snart skulle inträffa häri.
Ännu finnes blott ett verkligt stort handelshus i Nagasaki, nemligen den skotska firman
Holme, Ringer & C:o, som beherskar stadens handel, eger största delen af skeppsvarf-
ven och har så godt som monopol på handeln med engelska kol (Cardiff-kol), af-
sedda för de många japanska och utländska krigsfartygen liksom till annan skeppsfur-
nering. Det förhåller sig nemligen så, att krigsfartyg icke, eller åtminstone blott i
nödfall, kunna begagna japanska kol. Emellertid hafva dock under sista tiden flere
andra handelshus dykt upp, och utsigt finnes, att Nagasaki i en snar framtid kommer att
draga till sig hela afsättningen till de öfriga städerna på Kiuschiu. Det blir derför lättare
för nya, börjande affärsföretag att slå sig fram här, der utsigt finnes till en städse ökad
Tredje hufvudtiteln. 43
marknad och relativt obetydlig konkurrens på platsen. Konkurrensen från Kobe och Yoko¬
hama kommer efter all sannolikhet icke heller att blifva betydande, ty de gamla fast
etablerade handelshusen i Kobe och Yokohama antagas icke skola vilja göra störa ansträng¬
ningar för att behålla sin nuvarande dominerande ställning, ifall de se, att de mötas af ett
energiskt uppträdande från en plats, som ligger så nära afsättningsorterna. De hafva dess¬
utom så många andra och närmare liggande intressen att bevaka.
Det finnes således också all anledning antaga, att Nagasaki i en snar framtid skall
få en i hög grad ökad betydelse som handelsplats, och man kan endast önska, att ett svenskt
eller norskt handelshus här ville försöka eröfra en plats också för våra produkter.
Skeppsvarfven förbruka naturligtvis en hel del jern och stål, för hvilka artiklar, liksom
kanske för trälast, en marknad torde kunna eröfras genom energiskt arbete. Likaledes
för skeppsförnödenheter, så mycket mera som ett sådant hus väl kunde temligen säkert
räkna på samtliga norska fartyg såsom kunder, hvilket skulle vara af icke så litet värde
för en börjande affär.
Till stöd för upprättandet af en särskild konsulspost för de Förenade Rikena i Na¬
gasaki kan jag icke anföra något bättre, än hvad vår förre representant, tyske konsuln
Miiller-Beeck skifver i sin rapport rörande denna fråga till Kongl. utrikesdepartemen¬
tet den 8 januari 1897. Han säger häri:
»Efter det japansk-kinesiska kriget har ett jemnt stigande varuutbyte mellan de öst¬
asiatiska hamnarne uppstått, särskilt börjar Nagasaki blifva en mer och mer vigtig
hamn för transit och reparationer. Öppnandet af en ny torrdocka (N:o 2) i november
1896, påbörjandet af jernvägen härifrån till Takeo med anknytning till Kiuschiu-banan
bör framkalla en liflig handelsförbindelse med ön Kiuschius störa handelsstäder, som nu
äro svårt tillgängliga härifrån.
Likaså bör öppnandet af nya hamnar på den Koreanska kusten, den redan öppnade
förbindelsen med Formosa och den år från år stigande trafiken på de sibiriska hamnarne
höja sjöfarten på Nagasaki, som geografiskt ligger i skärningspunkten för alla förbin-
delselinier på Nord-Kina, Korea och Ostsibirien.
Af hänsyn till det växande antalet norska fartyg, som deltaga i denna trade, före¬
kommer det mig önskligt, att en Kongl. svensk-norsk konsularembetsman sättes att
undersöka och att tid efter annan till sin regering insända berättelser rörande dessa
förhållanden samt framför allt att vaka öfver och skydda de i Ostasien använda norska
fartygens intressen och samtidigt lemna handelsverlden i hemlandet sådana upplysningar
som skulle kunna främja dess intressen. Dessa uppgifter förmår, enligt min ringa åsigt,
en utländsk köpman eller ett främmande lands konsul, som här representerar de svenska
och norska intressena, aldrig lösa. Redan sjelfva bristen på kännedom om de svenska
och norska språken och skandinaviska förhållanden föranleder dessa herrar att förhålla
sig passiva, liksom å andra sidan svenska och norska undersåtar blott i nödfall komma
till konsulatet för att bedja om råd eller bistånd. Under tidigare år, till 1889, var det
endast få norska fartyg, som besökte hamnen, och icke heller bodde der norrmän i land.
Att eu härvarande köpman fick titel af tillförordnad konsul för Sverige och Norge,
44 Tredje hufvudtiteln.
var blott en utmärkelse, som knappast medförde någon förpligtelse. På detta sätt
kom det sig, att under många år inga register blefvo ordentligt förda och inga lagböc¬
ker anskaffade. Ja, ännu den dag i dag är har det icke genom något officielt doku¬
ment fastslagits, huruvida den person, som här förestår konsulatet, kan upptaga (notariela)
protokoll i personrättsliga ärenden, eller hur långt hans jurisdiktionela myndighet
sträcker sig. Nu för tiden kräfva de norska intressena, hvilka år för år ökas i Ostasien,
att en norsk konsulat-tjensteman skyddar och befordrar dem.
Till denna hamn ankommo af svensk-norska fartyg:
År 1889 ................................................ 44 ångfartyg om 35,712 ton.
* 1890................................................ 19 > » 11,778 >
1891 ................................................ 45 » s> 27,272 »
» 1892................................................ 22 » » 19,310 »
» 1893................................................ 41 » , 28,106 »
» 1894................................................ 37 » » 27,146 »
» 1895............................................... 83 » » 70,469 »
» 1896 ................................................ 77 » » 61,860 »
I de öfriga hamnarne på ön Kiuschiu, der det är främmande fartyg tillåtet inlöpa,
om de äro befraktade för japansk räkning, är resultatet följande:
In- och utlöpande:
1889 ........
1890 ........
|
Moji—Sbimonoseki.
|
|
Karatsu.
|
Kuchinotsn.
7 = 9,569 ton.
|
Missnmi.
|
1891........
|
....... 7 — 9,914 ton.
|
4
|
— 2,842 ton.
|
21 = 40,610 >
|
1 = 761 ton.
|
1892........
|
....... 6 — 4,975 »
|
2
|
= 1,692 »
|
9 = 1,692 »
|
—
|
1893........
|
....... 20 — 14,838 *
|
1
|
11
O1»
|
29 = 40,818 >
|
—
|
1894........
|
....... 19 = 13,482 >
|
2
|
= 3,957 »
|
21 = 30,300 »
|
—
|
1895 ........
1896 ........
|
....... 50 = 44,584 »
....... ännu icke kändt.
|
1
|
= 760 >
|
39 = 64,795 »
|
—
|
Af denna tabell framgår, att de svensk-norska fartygens fart på Kiuschius fyra ham¬
nar tilltagit i hög grad.
Under året 1895 besöktes ön af 173 svensk-norska fartyg med en sammanlagd
drägtighet af 180,608 ton.
Sjöfarten på Nagasaki visar stora vexlingar, i det förhållandet ställer sig så, att ju
mindre sjöfarten på Nagasaki är, desto lifligare är den på öns öfriga hamnar.
I de ofvannämnda, icke för utländingar öppnade hamnarne på Kiuschiu finnas inga
främmande konsuler. Det är derför konsulns i Nagasaki pligt att hålla ett öga på sjö¬
farten i dessa hamnar och i de fall, då sådant erfordras, skydda dess intressen. Detta
har flere gånger varit nödvändigt under den tid, jag förestått konsulatet. Senast i an-
Tredje hufvndtiteln. 45
ledning uf att ångfartyget »Skarpsno» i Kuchinotsu år 1896 skulle beläggas med kvar¬
stad. Med hänsyn till Nagasakis ofvan omtalade geografiska läge tillåter jag mig vörd¬
samt anmärka, att konsuln här jemnt måste hålla ett öga på den norska sjöfarten på Sibi¬
riens kust, ty der förekommande brottmål, olyckshändelser och sjöolyckor kunna först när
ångfartygen komma söderut öfver Nagasaki blifva anmälda och eventuelt här afgöras.
Kunskap i svensk och norsk sjörätt synes mig nödvändig för att förhindra, att norska
fartygsbefälhafvare i höga norden tillåta sig egenmäktigheter, som skada rederierna och
assuransbolagen. Ångaren »Hövdingss strandning på Sibiriens kust torde tjena till bevis
härför. Officerarne och manskapet sändes hit för att hemförskaffas, och likaså blef en
annons om vrakets försäljande offentliggjord, utan att konsuln här underrättades om, att
det norska ångfartyget strandat och kondenmerats. Först senare, efter det kaptenen
ankommit och afgifvit förklaring, blef saken klarerad.
Då de fleste norrmän endast bristfälligt tala engelska, och de främmande konsuler,
som förestå de svensk-norska konsulaten, icke förstå norska, lida de norska intressena
mycket på grund af denna omständighet. Detta olyckliga förhållande gör sig isynnerhet
gällande beträffande alla jurisdiktionela ärenden. Under förra året infördes i detta kon¬
sulats matrikel öfver norska medborgare 4 norrmän, och redan hafva flere olika klago¬
mål anmälts hos konsulatet (etc. etc. se sid. 3 och 4).
Enligt min ringa mening kan man i betraktande af de redan befintliga och alltjemnt
växande intressena, särskildt de norska, icke fästa sig vid de obetydliga årliga kostnader,
som skulle vara förbundna med utsändandet af en vicekonsul hit. Man behöfver i detta
afseende endast taga hänsyn till aflöningen, då konsulatafgifterna täcka kontorskostnaderna.
Afgifterna uppgingo 1896 till yen 1,639,33 (1 yen — 1,7 5 kronor).
Om man anslår till lön yen 7,500 (15,000 mark) och till bostad kronor 2,100 (2,400
mark) per år, skola de på befattningen stälda anspråk härigenom tillfredsställas, då den
nye konsuln kan förena kontorslokalen med sin privata bostad. Om såsom embetsdistrikt
tilldelas konsulatet icke blott Syd-Japan utan också hamnarne i Korea och Sibirien,
komma uppgifter att föreligga konsuln, som icke blott skola komma den norska sjöfarten,
utan äfven den svenska och norska handeln gemensamt till godo, liksom också å andra sidan
många af de i nämnda länder bosatta skandinaver skola i Nagasaki kunna finna ett stöd.
Jag tillåter mig vördsamt erinra derom, att flere norrmän äro delegare i ett ryskt-
japanskt hvalfiskeri, och att genom färdigbyggandet af de sibiriska jernvägarne handeln
med nordiska produkter tilltager. Hvarför skulle icke också norske köpmän kunna taga
del i denna trade, liksom i den import af trälast till Japan, som nu eger rum från
Nordamerika?
Jag vill härmed hafva antydt, att genom utsändande af en nitisk, påpasslig embets¬
man omkostnaderna för hans aflöning kunna till stor del ersättas.»
Jag kan fullständiga ofvnnstående meddelanden med uppgiften att till den 29 de¬
cember 1897 under årets lopp inkommit 61 norska ångfartyg, alltså en minskning från
1896 af 16 fartyg. Hvad konsulatets verksamhet i öfrigt beträffar, utvisar registx-et för
1896 ett antal af 168, för 1897 ett antal af 100 sjelfstäudiga expeditionsnummer jemte
46
Tredje hufvudtiteln.
deraf föranledda åtgärder. Emellertid kunna dessa siffror icke gifva någon bild af om¬
fånget af konsulatets skriftliga verksamhet, sådan den skulle komma att gestalta sig,
ifall en egen konsul utsändes, då konsulns verksamhet hittills naturligtvis har inskränkt
sig till det allra nödvändigaste. Särskilt har konsulatet måst afstå från att insända
berättelser eller rapporter till utrikesdepartementet i Stockholm eller inredepartementet
i Kristiania, liksom man också endast i de mest trängande fall vändt sig till beskick¬
ningen i Tokio, då en tysk konsul icke är berättigad afgifva dylika berättelser utan
särskild tillåtelse från utrikesministeriet i Berlin.
Hr Thiel, som under hr Muller-Beeck’s tjenstledighet förestod konsulatet, var af den
mening, att en svensk-norsk »consul missus» skulle få minst en 500 expeditionsnummer per
år att handlägga. Tillika uttalade han såsom sin åsigt, att Nagasakis betydelse skulle
under den närmaste framtiden betydligt ökas, och att det endast behöfdes en vise energi
från vår sjöfarts och handels sida för att blifva delaktiga i det uppsving, som handeln
på de kinesiska, koreanska och sibiriska hamnarna skulle få under de närmaste åren.
Förhållandena beträffande konsulatet i Nagasaki vid min ankomst till Japan voro,
att den tyske konsuln hr Muller-Beeck hade anhållit att blifva befriad från förordnandet,
då detta var förbundet med så mycket arbete för honom, att den franske konsuln hr
Steenackers, som provisoriskt öfvertagit det holländska konsulatet, hade förklarat sig af
samma orsak icke kunna åtaga sig representerandet af de svenska och norska intressena,
och att derför hr Muller-Beeck hade lofvat tills vidare fortsätta sin verksamhet, dock
endast i afvaktan på ett snart ordnande af förhållandena. Strax efter min ankomst skref
jag till hr Thiel, som förestod konsulatet, med förfrågan, dels huruvida han trodde, att
hr Muller-Beeck fortfarande godhetsfullt ville tillvarataga våra intressen i afvaktan på ett
snart ordnande efter min hemkomst af frågan om konsulatets besättande, dels huruvida,
för den händelse hans chef icke kunde antagas vilja gå in härpå, någon person funnes
i Nagasaki, åt hvilken man trygt kunde anförtro öfvertagandet af konsulatet.
På denna förfrågan svarade mig hr Thiel,
att han sjelf under den tid, han förestod konsulatet, med nöje ville fortsätta att
tillvarataga våra intressen,
att han icke vågade uttala en bestämd åsigt om, hvad hr Miiller-Beeck vid sin hem¬
komst i februari 1898 i detta hänseende skulle besluta, men
att han antog, att denne, ifall det blott vore säkert, att ett ordnande af vår repre¬
sentation på platsen tagits under slutligt öfvervägande, också skulle vara villig fortsätta
med sin verksamhet för oss, till dess saken afgjorts, och slutligen
att han hade så mycket större anledning tro detta, som det skulle visa sig ogörligt
att i Nagasaki finna en person lämplig att provisoriskt öfvertaga befattningen. Han
tilläde, att i de länder, der en konsuls rättsliga pligter och befogenhet äro af en vidt¬
omfattande och komplicerad natur, en representation genom andra än yrkeskonsuler vore
till stor skada för det representerade landet, ty slitningar med kollegerna på grund af
missförstånd angående rättsfrågor, intressekonflikter samt bristande kännedom om praxis
kunna icke undvikas. Särskildt i Nagasaki är valet mellan personer, som skulle kunua
47
Tredje hufvudtiteln.
egna sig åt en sådan verksamhet, ytterst begränsad^ Kandidater felas icke, som på
grund af dels titelsjuka, dels spekulation på de inflytande inkomsterna, skulle vara be¬
redda att öfvertaga posten, men deras sociala ställning är icke sådan, att man med godt
samvete skulle kunna föreslå dem.
Efter det jag under mitt uppehåll i Nagasaki grundligt öfverlagt med hr Thiel och
dervid måst dela hans uppfattning, att man icke utan uppoffrande af ganska vigtiga
vilkor för en värdig representation skulle kunna finna någon, som ville åtaga sig be¬
fattningen, och då hr Thiel tillika uttalade såsom sin öfvertygelse, att hr Miiller-Beeck
nog skulle fortsätta att förestå vårt konsulat, om dess besättande snart kunde förväntas,
måste jag, med uttalande af Kongl. Maj:ts regerings tack för anbudet, nöja mig härmed.
Emellertid tillåter jag mig vördsamt att kraftigt yrka på, att detta afgörande fattas så
snart som möjligt. Ty på denna år efter år allt vigtigare plats tål det slutliga ordnandet
af vår representation intet uppskof.
Jag tillåter mig alltså att, med stöd af hvad ofvan utvecklats och af såväl hr Miiller-
Beeck och hr Thiel som minister Testa i Tokio varmt förordats, föreslå upprättandet af
ett svenskt-norskt. konsulat i Nagasaki, hvars innehafvare bör vara eu utsänd yrkes-
konsul med juridiska kunskaper.
De makter, som hafva yrkeskonsuler i Nagasaki, aflöna dem på följande sätt:
|
Lön.
|
Jap. tolk.
|
Frankrike...............
|
frcs 13,000
|
765
|
Tyskland ...............
|
» 19,980
|
1,224
|
England..................
|
» 21,290
|
612
|
Ryssland ...............
|
» 24,000
|
1,000
|
N Amer.För. stater
|
» 15,540
|
1,065
|
Spanien..................
|
» 5,000
|
306
|
Sekre¬
terare.
|
Jap.
skrifvare.
|
Till hus.
|
Konsulat-
afgifter etc.
|
Summa
|
—
|
214
|
1,530
|
2,500
|
17,509
|
3,663
|
306
|
2,754
|
4,845
|
32,772
|
1,836
|
2,019
|
3,529
|
7,690
|
36,976
|
v. konsul
|
---—
|
|
|
|
7,200
|
5,765
|
6,000
|
43,965
|
|
8,000
|
3,108
|
1,500
|
29,213
|
|
5,000
|
5,000
|
250
|
15,256
|
Konsulns
aflöning.
Härvid är att märka, att de franska och spanska konsulaten i Nagasaki äro kon¬
sulat af 2 klassen, och att Frankrikes och Spaniens sjöfart, när man bortser från den
franska postångfartygslinien, är nästan ingen. År 1896 ankom således hvarken något
franskt eller spanskt fartyg till Nagasaki.
Såsom man af ofvan anförda bref från hr Miiller-Beeck torde hafva sett, föreslår han
konsulns aflöning sålunda:
lön .......................................................................................... 7,500 yen = 15,000 mark
anslag till hus ........................................................................ 2,100 kr. = 2,400 »
hvartill skulle komina konsulatafgifterna, hvilka år 1896 uppgingo
till.......... ................................................ 1,639 yen = c:a 2,850 kr. — c:a 3,300 »
Summa 20,700 mark.
48 Tredje hufvndtiteln.
Denna af hr Miiller-Beeck föreslagna summa motsvarar i rundt tal kronor 18,500.
Jag får också här tillstyrka hr Muller-Beeck’s förslag och föreslår vördsamt följande
beräkning för en svensk-norsk yrkeskonsuls i Nagasaki aflöning, sådan jag på grund af för
ögonblicket gällande priser på hus och lifsförnödenheter anser den vara tillräcklig:
konsulns lön............................................................................................................ kr. 15,000
till japansk tolk.................................................................................................... » 1,000
Summa kr. 16,000,
hvartill komma beräknade konsulatafgifter (i medeltal) .................................... kr. 2,000.
Konsulns sammanlagda inkomster skulle alltså utgöra...................................... kr. 18,000.
liv ad konsul Muller-Beeck’s förslag att låta hamnarne i Korea och Ostsibirien inne¬
fattas i Nagasalds konsulatdistrikt angår, är denna tanke nog rigtig och skulle visst i
många fall visa sig praktisk, såsom det af honom anförda exempel bevisar. Hvad sär¬
skilt Korea angår, tror jag dock man bör vänta, till dess vi i likhet med de flesta andra
sjöfarande nationer fått genom traktat ordnade förhållanden till detta rike. Jag anser
det snara afslutandet af en dylik traktat absolut nödvändigt för vår tilltagande sjöfart
på de koreanska hamnarne, der vi nu tills vidare stå alldeles rättslösa. Så snart en
traktat, som tillförsäkrar oss samma rättigheter som öfriga traktatmakter, blifvit afslutad,
torde det nog visa sig nödvändigt att upprätta ett eget konsulat i Chemulpo, hufvud-
stadens hamn. Men jag ser icke någon tillräcklig grund att nu genast utvidga Naga-
sakis konsulatdistrikt till att omfatta Koreas hamnar. Man måste i dylikt fall anhålla
om konsulns erkännande af den koreanska regeringen, hvilket kanhända icke vore så
lätt att erhålla, innan vi ega en traktat, och i alla fall skulle lemna ett föga tillfreds¬
ställande resultat.
Beträffande de sibiriska hamnarne är det ju möjligt, att den ryska regeringen skulle
erkänna eu på annan plats boende konsul. Hvad man vet är endast, att den icke till-
städjer, att någon utländsk konsul stationeras i någon af de ostsibiriska hamnarne. Under
dessa förhållanden är det väl bättre att ordna denna fråga så som Tyskland gjort, genom
tillsättande af en handelsagent i Vladivostok, hvarom mera i min särskilda rapport rö¬
rande denna stad.
I hvarje fall är detta ett steg, som måste föranleda särskilda underhandlingar med
den ryska regeringen, och jag kan derför icke nu föreslå inbegripandet af de sibiriska
hamnarne i Nagasakis konsulatdistrikt, som bör omfatta:
öarne i Kiuschiu, Iki och Isushima, liksom de närliggande Liou-Kiou öarne.
Hakodate.
Den norska sjöfarten på Hakodate började först 1895, under hvilket år in- och ut¬
klarerades 4 norska ångfartyg med 4,145 tons drägtighet. Samma antal fartyg med
3,017 tons drägtighet besökte hamnen 1896. För 1897 föreligga ännu inga uppgifter
rörande sjöfarten, men det fins ingen grund att tro, att den tilltagit eller under den
Tredje hufvudtitelii. 49
närmaste framtiden kommer att tilltaga i någon större grad, då kustfarten dit upp före¬
trädesvis utföres af japanska ångfartygsbolag, som också skola göra allt för att icke
insläppa andra i traden. Af andra makter är det endast England och Ryssland som
hålla, det förstnämnda en konsul, det sistnämnda en vicekonsul på platsen. De är nog
också de enda i Hakodate bosatta europeer, och valet af en vicekonsul för de Förenade
Rikena, måste derför nödvändigtvis falla på en af dessa herrar.
Jag kan emellertid icke finna anledning föreslå upprättandet ens af ett olönadt
vicekonsulat på denna plats, som ännu är alltför obetydlig för såväl sjöfarten som den
internationela handeln. År 1896 inklarerades der sålunda allt i allt endast 84 fartyg,
hvaraf 21 ångfartyg. Den sammanlagda drägtigheten utgjorde endast 26,719 ton. Stadens
sammanlagda import af främmande varor hade ett värde af 330,716 ven, exporten ett
värde af 884,425.
Jag tillåter mig derför i ödmjukhet föreslå, att det olönade vicekousulatet i Hako¬
date, som hittills stått obesatt, tills vidare icke återupprättas.
Formosa.
Ännu föreligger ingen officiel statistik rörande hvarken sjöfart eller handel på den
genom kriget förvärfvade ön Formosa. Emellertid vet man, att japanerna, hvilka för öfrigt
lika litet som förr kineserna lyckats göra sig till fullständiga herrar öfver de vilda infödda
stammarne, arbeta kraftigt för att tillgodogöra sig och bruka landets rika hjelpkällor.
Det är derför all anledning antaga, att handelsförbindelserna skola tilltaga, och att tillfällena
för svenskt och norskt tonnage att deltaga i rörelsen skola blifva talrikare än hittills.
Aren 1896 och 1897 ankommo till och afgingo från hamnar på Formosa följande
antal svenska och norska fartyg:
1896:
Ankommo:
Svenska. Norska.
Ton.
Afgingo:
Svenska. Norska.
Ton.
Tainsui...
|
.............. — 6
|
|
— 7
|
|
Amping
Holnug
Takow...
|
.................. — 1
.................. — 1
.................. — 1
|
4,858
|
1 1 1
1 i—‘ hs -
|
5,134
|
|
Summa — 9
|
4,858
|
— 10
|
5,134
|
1897:
|
|
|
|
|
|
Ankommo:
Svenska. Norska. Ton.
|
Afgingo:
Svenska. Norska. Ton.
|
Tamsui.
|
.................. — 1
|
|
- 1
|
|
Amping
Takow...
|
......... 1 1
|
> 3,640
|
1 1
|
1,309
|
(segelfartyg)
|
(segelfartyg)
|
.
|
Summa 1 3
|
3,640
|
l 2
|
1,309
|
Bill. till Riksd.
|
Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
|
|
|
|
50 Tredje hufvndtiteln.
Visserligen har tonnaget nedgått från 1896 till 1897, men detta kan bero på sär¬
skilda omständigheter, och det är som sagdt all anledning att tro, att traden kommer
att ökas, så snart lugnare förhållanden inträda på ön. Dess isolerade läge gör det också
ömkligt att der hafva en representant, som i fall af behof kan lemna vår sjöfart den
hjelp och det skydd, som här ofta äro af nöden.
England, Frankrike, Tyskland och Spanien representeras i Twatutia (Tamsui) genom
yrkeskonsuler, Nordamerikas Förenta Stater och Holland genom köpmanskonsuler. Då
våra intressen här icke äro betydligare än att de mycket väl kunna anförtros åt en olönad
vicekonsul, och en till mig från flere håll väl rekommenderad man hr P, Schabert, af
tysk nationalitet och holländsk konsularagent på platsen, har anmält sig till posten
såsom svensk och norsk konsul i Twatutia, den plats der alla de främmande konsulerna
bo, genom jernväg förbunden med hamnen Tamsui och hufvudstaden Takao, tillåter jag
mig härmed vördsamt föreslå, att ett olönadt konsulat med rätt att behålla samtliga
konsulatafgifter må upprättas i Twatutia, samt att befattningen besättes med hr P. Schabert.
Rekapitulation.
Förslag angående svenska och norska konsulat i Japan.
1. Generalkonsulat i Kobe:
Generalkonsulns lön ........................................................................... 17,000 kronor
Anslag till japansk tolk och skrifvare ............................................. 1,000 »
Summa anslag 18,000 kronor.
När härtill läggas konsulatafgifterna beräknade till 1,500
kronor, kommer generalkonsulns hela årliga inkomst att uppgå
till 19,500 kronor.
2. Konsulat i Yokohama:
Kontorsanslag....................................................................................... 2,000 kronor
3. Konsulat i Nagasaki:
Konsulns lön...............................................................-...................... 15,000 »
Anslag till japansk tolk och skrifvare ...........................................- 1,000 »
Summa anslag 16,000 kronor.
När härtill läggas konsulatafgifterna beräknade till 2,000
kronor, kommer konsulns årliga inkomst att uppgå till 18,000
kronor.
4. Olönadt konsulat i Twatutia (Tamsui) på ön Formosa med rätt att
behålla konsulatafgifterna.
Summa anslag för konsulat i Japan 36,000 kronor.
Tredje hufvudtiteln. 51
Då jag i här afgifna förslag angifvit samtliga föreslagna konsulära representanter
såsom generalkonsuler och konsuler, har det skett, emedan jag fått den bestämda upp¬
fattning af allt hvad jag hört och sett i Japan såväl som i Kina, hvarför mitt ut¬
talande också gäller sistnämnda land, att det skulle vara mindre lämpligt att utnämna
vicekonsuler här i Östern på platser, der det fordras så mycket sjelfständig verksamhet
som på dem det här är fråga om. Den auktoritet som åtföljer en representant försedd
med konsuls titel ocli värdighet kan här aldrig förvärfvas af en vicekonsul, och detta
gäller, väl att märka, lika val i förhållande till de infödda myndigheterna som i förhål¬
lande till kollegerna, de öfriga makternas representanter. Det gäller nu för oss att
häfda den ställning, vi genom våra energiska redares verksamhet hafva uppnått, och
att ytterligare arbeta på dess utveckling samt dessutom att upparbeta en så godt som ny
marknad för våra produkter. Vi måste då också ställa våra representanter på samma
fot- som de andra konsulerna. Om vi icke kunna aflöna dem fullt så högt som stor¬
makterna, så böra vi i alla fall icke gifva dem lägre rang, till följd hvaraf de också,
rent formelt sett, vid alla tillfällen blefve nödgade att vara de sista och att derigenom
känna sig små och utan inflytande. Då de i alla fall måste aflönas med samma belopp,
skulle intet vinnas ur budgetmessig synpunkt, men mycket, som beror på härvarande
förhållanden, gå förloradt. Det är deremot icke min mening, då jag föreslår, att
konsuler utnämnas i stället för vicekonsuler, att dessa konsuler skola intaga en annan ställ-
nino- o-entemot generalkonsuln i landet än den som vicekonsuler skulle haft. Tvärtom är det
meningen, att de i administrativt hänseende skola stå under generalkonsulns kontroll, att
deras rapporter böra insändas genom honom, för att han må kunna få den nödiga öfverblicken,
och att de i vigtigare mål skola inhemta hans råd eller i förekommande fall hans order.
Jag har inhemtat många af mina erfarna kollegers i Tokio mening i denna fråga,
och alla delade de här ofvan utvecklade åsigter.
Hvad vi behöfva i Östern är energiska, dugliga arbetare, som, utom att de ega
juridiska kunskaper, äro fullt förtroliga med våra länders sjöfart, handel och industri
och som äro besjälade af ifver för att främja våra intressen; helst icke för gamla
män, ty klimatet gör allt arbete svårt och tröttande. De böra dessutom vara per¬
soner med ett visst uppträdande, ty härute lägges mera vigt på många yttre saker
än som göres i Europa. Man hör alltid det omdömet om de olika konsulerna: »He is a
gentleman» eller »he is not a gentleman». Det kan för många tyckas, som om detta
skulle vara en sak af underordnad vigt, om blott duglighet och pålitlighet förefunnes.
Jag kan försäkra, att de, som möjligen hysa denna tro, taga betydligt fel och känna
icke förhållandena i den fjerran Östern.
Kina.
De Förenade Rikenas nuvarande konsulära representation i Kina utgöres af ett
löuadt generalkonsulat i Shanghai med en dermed förenad lönad kontoristbefattning samt
52
Tredje hufvudtiteln.
elfva olönade vicekonsulat i hamnstäderna Amoy. Canton, Chefoo, Chinkiang, Foochow,
Hankow, Newchwang, Ningpo, Swatow, Tientsin, Victoria eller britiska kolonien
Hongkong.
Jag har i inledningen till denna min rapport med förslag till omorganisation af
var konsulära representation i Ostasien sökt visa, hur föga effektiv en representation
genom olönade köpmanskonsuler, som dertill endast hafva rang såsom vicekonsuler, är
i den yttersta österns länder. Jag har likaledes sökt visa, att besättandet af dessa vicc-
konsulat med personer af engelsk eller tysk nationalitet, alltså våra farligaste konkur¬
renter, gör, att deras verksamhet i allmänhet inskränker sig till de af sjöfarten för¬
anledda löpande ärenden. Jag vill icke upprepa mig sjelf genom att här ingå i detaljer,
utan endast fastslå, att de af mig på de olika platserna gjorda erfarenheter till fullo
bevisat detta, och att flere af dessa våra konsulära tjensteman sjelfva öppenhjertigt sagt
mig, att det icke lian vara annorlunda. En af dessa sade mig bland annat, att det var
omöjligt för honom såsom stor importör att kraftigt uppträda gentemot de lokala myn¬
digheterna till förmån för t. ex. ett norskt fartyg, som på ett eller annat sätt lidit orätt
af dessa, af det enkla skälet, att han derigenom med säkerhet skulle komma på spänd
fot med vederbörande myndigheter, och detta skulle nästa gång komma att gå ut öfver
honom sjelf och den af honom drifna affär.
Med all aktning för de utmärkta tyska köpmän, som nu representera oss i Kina,
kan jag dock icke underlåta att framhålla, hurusom det varit ett misstag att anställa
dem. Ty de äro i sin egenskap af såväl befraktare som köpmän våra värsta konkur¬
renter. Engelsmännen äro det också, men de sitta inne med så mycket, att de knappast
kunna åtaga sig mera än de hafva, eller göra i alla händelser icke så stora ansträng¬
ningar för att ernå mera, hvaremot tyskarne sträfva att eröfra sig en ställning och
arbeta derför så mycket ifrigare. Den ofantliga utvecklingen af den tyska handeln och
sjöfarten utgör ett bevis på deras arbete och resultatet deraf samt måste väcka beundran.
Men att låta våra riken representeras af personer tillhörande detta folk, hvilka natur¬
ligtvis endast arbeta för egen räkning, är och måste blifva ett misstag. Hädanefter böra
vi derför vid besättandet af de vicekonsulsposter, som anses nödvändiga i Kina, före¬
trädesvis anställa skandinaver och, om sådana icke skulle finnas, personer tillhörande
någon af de europeiska nationer, som icke på ett så pregnant vis deltaga i täflingsstriden
om eller i hvarje fall icke äro våra direkta konkurrenter på marknaden i Östern. Om
åter lämpliga personer tillhörande denna kategori icke skulle kunna erhållas, böra
engelsmän föredragas framför tyskar.
Att den nuvarande organisationen af våra konsulatförhållanden i Kina, med endast
ett yrkeskonsulat i Shanghai och för öfrigt blott köpmanskonsuler i de öfriga delarna
af det ofantliga riket, är alldeles otillräcklig för tillvaratagandet af våra intressen, så
som de redan nu hafva utvecklat sig, och ännu mera otillräcklig såsom det nödvändiga
och verksamma stödet för en ytterligare utveckling af våra handels- och sjöfartsintressen
på denna mer och mer sig öppnande rika marknad, torde vara temligen tydligt för hvar
och en, som följt händelsernas snabba utveckling i Östern. På grund af de intryck och
53
Tredje bufvudtiteln.
erfarenheter, jag samlat under min resa i Kina, der jag besökte Peking, Tientsin,
Chefoo, Shanghai och Hongkong, står det klart för mig, såväl att vår nuvarande kon¬
sulära representation är otillräcklig, som att en utvidgad och bättre fördelad represen¬
tation genom dertill lämpliga, intresserade och energiska män skall få den allra största
betydelse för utvecklingen af vår handels och sjöfarts deltagande i den nya, nu upp¬
blomstrande verksamheten i den fjerran Östern.
Frågan blir då: hvar böra dessa nya konsulat förläggas för att verka bäst? Svaret
synes mig naturligast utfalla sålunda: med bibehållande af generalkonsulatet i Shanghai
och upprättandet af två nya yrkeskonsulat, ett för Nordkina och ett för Sydkina, dela
vi landet i tre distrikt, som hvart för sig blir öfverskådligt, och der konsuln kan arbeta
sig in i förhållandena och derigenom utföra ett effektivt arbete.
Att Shanghai såsom hufvudsäte för all europeisk verksamhet i Kina, såväl handel
som sjöfart, bör bibehållas såsom hufvudstation och säte för en generalkonsul, som fort¬
farande bör vara generalkonsul för hela Kina, dock med mellersta Kina såsom särskildt
konsulatdistrikt, torde icke vara tvifvel underkastadt. Af 590 under 1896 till Kinas
samtliga hamnar ankomna norska fartyg inklarerades i Shanghai 200.
Att Hongkong bör vara säte för den konsul, som skall hafva sitt verksamhetsfält i
Sydkina, synes, i trots deraf att staden icke är kinesisk utan en engelsk koloni, vara
lika sjelfklart, som att Shanghai bör vara säte för generalkonsuln. Ty ingen af de syd-
kinesiska städerna kan mäta sig med Hongkong i afseende å betydelse såsom handels-
och sjöfartsstad. Sålunda ankommo under 1896 till det närliggande och för öfrigt mäk¬
tiga kinesiska handelscentrum Canton endast 18 norska fartyg mot 101 till Hongkong.
Svårare förefaller det deremot onekligen att välja sätet för konsuln för Nordkina.
Här står man inför alternativet Tientsin eller Newchwang. Då jag i nedanstående
vördsamma förslag har föredragit Tientsin framför Newchwang, i trots af att sistnämnda
plats visar ett större antal inklareringar af norska fartyg än den förstnämnda (under
1896: 62 mot 45), är det, emedan Tientsin har större betydelse i allmänhet — såsom
det europeiska kulturarbetets förpost i norr och såsom den plats, hvarifrån eröfringen af
det gamla Kinas fasta hufvudstad och hittills säkra bålverk mot alla framsteg, nemligen
Peking, skall utgå. Redan nu är jernvägen mellan dessa två städer öppnad såsom en
första löpgraf, och på 3 till 4 timmar förflyttas man nu från Tientsin till det himmelska
rikets heliga stad. Från hamnplatsen Taku till Tientsin far man med tåg på ett par
timmars tid. Dessutom skall, om mitt förslag om upprättande af en beskickning i
Peking vinner bifall, befintligheten af ett så nära beläget konsulat vara af ovärderlig
nytta för våra intressen på grund af lättheten till samarbete mellan dessa två myndigheter.
Shanghai.
De Förenade Rikenas generalkonsulat i Shanghai torde i sina årsberättelser hafva
hållit Kong], utrikesdepartementet ä jour med den snabba utveckling, handel och sjö¬
fart hafva undergått i denna stad. Jag behöfver derför här icke annat än nämna de
54 Tredje hufvudtiteln.
vigtigaste punkterna till bevis för Shanghai’s betydelse såsom import- och exporthamn
samt såsom fraktmarknad.
Jag hemtar nedanstående siffror och upplysningar närmast från »The Itnperial Mari-
time Customs’» redogörelse för Shanghais handel och sjöfart under 1896 och måste ut¬
tryckligen fästa uppmärksamheten derpå, att vid dessa beräkningar 1 haikwan tael
anses lika med 3 sb. 4 d. engelskt mynt, under det dess värde senare sjunkit till 2 sh. 7 d.
Platsens inkomster af dess handel och sjöfart utvisa en summa af haikwan taels
7,891,486, eller eu ökning af l3/^ million taels jemfördt med föregående år. Om in¬
komsten af exporttullen undantages, utvisa alla öfriga inkomstkällor en stor ökning.
Sålunda införseltullen 89% (mest för styckegods, metaller, rå bomull och petroleum)
och tonnageafgifterna 5,37 %.
Värdet af importerade främmande varor uppgår till 130 null. taels, utvisande en
ökning af 31 mill. mot föregående år. Återutförseln till utlandet representerar 31/2 mill.
taels mot nästan 6 mill. år 1895. Den stora nedgången häri beror dock väsentligen
på den omständigheten, att Newchwang år 1895 en tid räknades till utlandet (besatt af
japanerna) och att många fraktaftal slötos från Hongkong direkt till Vladivostok och
Korea. De importerade bomullsvarornas värde steg från 42 mill. taels 1895 till 64 mill.
1896. Nålar ökades med 3V4 mill. mille eller med 100%. Fönsterglas, mest begagnadt på
platsen i fabriker och andra byggnader, steg från 57,297 till 82,453 lådor. Metaller
utvisa en betydlig ökning, med undantag för bly och tenn. Den största ökningen ut¬
visar jern till spik, gammalt jern, jernvaror och stål. Under det amerikansk petroleum
steg från 16 mill. gallon under 1895 till 25x/2 mill. gallon år 1896, men likväl ännu
understiger 1894 års »rekords-import, har rysk petroleum icke gjort framsteg; deremot
visade sig under årets lopp petroleum från Sumatra för första gången på marknaden
med 1,58 mill. gallon. Denna import är i starkt stigande och synes utlofva stor an¬
vändning af våra fartyg och möjligen af skandinaviska lådbräder.
Värdet af exporterade kinesiska produkter uppgick till 55 mill. taels, en minskning
af 15 mill. från 1895. Till denna minskning bidrager rå bomull med 61/2 mill. på
grund af ökad efterfrågan på platsen och höjda priser, dernäst silkestyckegods med 1%,
råsilke med 51/4 och spunnet silke med IV2 mill. taels. Silkemarknadens tryckta ställ¬
ning var förorsakad af minskad förbrukning i Europa och den nästan fullständiga
bristen på efterfrågan från Amerikas Förenta Stater. De höga arbetslönerna, som stego
från 15—22 till 30—35 (mexikanska) dollar-cents per dag, gjorde, att produktionen af
spunnet silke blef mycket dyr; den steg på tre år från haikwan taels 450—500 per
picul* till haikwan taels 650—700, under det att de priser, till hvilka kunde säljas,
icke uppgingo till dessa belopp, så att silkespinnerierna ledo kännbara förluster. Likaså
har exporten af the sjunkit.
Handeln med andra platser på Kinas kust utvisar en import af inemot 54 mill.
och en export af 16 mill. taels, det mesta häraf i skandinaviska (norska) fartyg.
* 1 picul = 100 catties = 133Vs pund avoirdupois = 60,453 kilogram.
Tredje hnfvudtiteln. 55
Sjöfarten visar 7,002 inklarerade fartyg med sammanlagdt 7,964,036 ton, eu ökning
af 193 fartyg och 560,384 ton från 1895. Denna ökning har egt rum väsentligen under
kinesisk och skadinavisk (norsk) flagg.
Följande lista visar de olika nationernas deltagande i sjöfarten på Shanghai.
Antal och drägtighet af till Shanghai under år 1896 inklarerade och utklarerade
O c? O
fartyg fördelade efter de olika nationernas flaggor.
Ångfartyg.
Inklarerade:
Flagga:
|
Med last.
|
I barlast.
|
Summa.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Britisk.......................................
|
1,633
|
2,196,996
|
58
|
55,911
|
1,691
|
2,252,907
|
Amerikansk..............................
|
6
|
15,885
|
—
|
—
|
6
|
15,885
|
Tysk..........-..............................
|
226
|
253,414
|
8
|
7,267
|
234
|
260,681
|
Fransk......................................
|
58
|
117,137
|
—
|
—
|
58
|
117,137
|
Holländsk.................................
|
2
|
2,814
|
—
|
—
|
2
|
2,814
|
Dansk .......................................
|
—
|
—
|
12
|
7,152
|
12
|
7,152
|
Norsk .......................................
|
192
|
150,318
|
14
|
10,468
|
206
|
160,786
|
Rysk..........................................
|
8
|
14,269
|
4
|
6,995
|
12
|
21,264
|
Österrikisk ..............................
|
12
|
29,686
|
—
|
—
|
12
|
29,686
|
Japansk ........................—.........
|
108
|
138,449
|
5
|
7,988
|
113
|
146,437
|
Koreansk ................................
|
2
|
888
|
—
|
—
|
2
|
888
|
Kinesisk..................................
|
733
|
811,506
|
13
|
11,293
|
746
|
822,799
|
Summa ångfartyg
|
2,980
|
3,731,362
|
114
|
107,074
|
3,094
|
3,838,436
|
Segelfartyg.
Inklarerade:
Britisk.......................................
|
25
|
26,947
|
3
|
1,301
|
28
|
28,248
|
Amerikansk..............................
|
42
|
45,684
|
2
|
1,826
|
44
|
47,510
|
Tysk..........................................
|
1
|
633
|
1
|
280
|
2
|
913
|
Norsk .......................................
|
4
|
2,332
|
—
|
—
|
4
|
2,332
|
Nicaraguas ..............................
|
2
|
1,594
|
—
|
—
|
2
|
1,594
|
Hawaiisk....................................
|
1
|
1,518
|
—
|
—
|
1
|
1,518
|
Siamesisk ................................
|
2
|
966
|
—
|
—
|
2
|
966
|
Kinesisk------------------------------------
|
337
|
63,411
|
10
|
3,676
|
347
|
67,087
|
Summa segelfartyg
|
414
|
143,085
|
16
|
7,083
|
430
|
150,168
|
Totalsumma
|
3,394
|
3,874,447
|
130
|
114,157
|
3,524
|
3,988,604
|
56
Tredje hufvmltiteln
Ångfartyg.
U tklarerade:
Flagga.
|
Med last.
|
I barlast.
|
Summa.
|
Summa summarum.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Britisk ..............
|
1,551
|
2,091,044
|
128
|
161,642
|
1,679
|
2,252,686
|
3,370
|
4,505,593
|
Amerikansk..........
|
6
|
15,885
|
—
|
—
|
6
|
15,885
|
12
|
31,770
|
Tysk........................
|
156
|
192,534
|
77
|
66,038
|
233
|
• 258,572
|
467
|
519,253
|
Fransk ...........
|
58
|
117,998
|
1
|
816
|
59
|
118,814
|
117
|
255.951
|
Holländsk .......
|
2
|
2,814
|
—
|
—
|
2
|
2,814
|
4
|
5,628
|
Dansk ____________
|
7
|
4,172
|
4
|
2,384
|
11
|
6,556
|
23
|
13,708
|
Norsk ................
|
114
|
87,341
|
92
|
73,585
|
206
|
160,926
|
412
|
321,712
|
Rysk..............
|
7
|
11,679
|
5
|
9,585
|
12
|
21,264
|
24
|
42,528
|
Österrikisk ............
|
12
|
29,686
|
—
|
—
|
12
|
29,686
|
24
|
59,372
|
Japansk ...........
|
100
|
129,836
|
14
|
16,114
|
114
|
145,950
|
227
|
292,387
|
Koreansk ...........
|
2
|
888
|
—
|
—
|
2
|
888
|
4
|
1.776
|
Kinesisk.........
|
713
|
787,882
|
25
|
27,531
|
738
|
815,413
|
1,484
|
1,638,212
|
Summa ångfartyg] 2,728,
|
3,471,759
|
346
|
357,695
|
3,074
|
3,829,454
|
6,168
|
7,667,890
|
Segelfartyg.
Utklarerade:
Britisk ..........
|
15
|
12,508
|
14
|
16,512
|
29
|
29,020
|
57
|
57,268
|
Amerikansk .......
|
8
|
11,375
|
34
|
32,979
|
42
|
44,354
|
86
|
91,864
|
Tvsk ..........
|
2
|
913
|
—
|
—
|
2
|
913
|
4
|
1,826
|
Norsk ...............
|
3
|
1,628
|
—
|
—
|
3
|
1,628
|
7
|
3,960
|
Nicaraguas..........
|
2
|
1,594
|
—
|
—
|
2
|
1,594
|
4
|
3,188
|
Hawaiisk..................
|
1
|
1,518
|
_
|
--
|
1
|
1,518
|
2
|
3,036
|
Siamesisk ............
|
2
|
966
|
—
|
—
|
2
|
966
|
4
|
1,932
|
Kinesisk.............
|
321
|
64,138
|
2
|
1,847
|
323
|
65,985
|
670
|
133,072
|
Summa segelfartyg
|
354
|
94,640
|
50
|
51,338
|
404
|
145,978
|
834
|
296,146
|
Totalsumma
|
3,082
|
3,566,399
|
396
|
409,033
|
3,478
|
3,975,432
|
7,002
|
7,964,036
|
När man bortser från kinesiska fartyg, se vi också här, liksom i de flesta andra
ostasiatiska hamnar, att Norge intager den 3:dje platsen bland de sjöfarande nationerna,
representerade i denna hamn, i det att vi komma omedelbart efter England och Tyskland.
I Shanghai hafva alla de förnämsta i Kina och Japan etablerade bankinrättningar*
sina hufvudsäten, liksom äfven de förnämsta handelshusen, såväl engelska som tyska och
franska, här hafva sina hufvudkontor.
* Se min rapport N:o II, Kina.
Tredje hnfvudtiteln. 57
Värdet af Shanghais hela handel har från 1894, då den utgjorde
i import från utlandet .............................. haikwan taels 30,485,714
i import från Kina.................................... » » 6,269,184
i export...................................................... » » 45,340,093
summa import och export » » 82,094,991,
och till 1896, då den utgjorde
i import från utlandet .............................. haikwan taels 42,466,210
i import från Kina.................................... » » 10,737,873
i export ...................................................... » j> 41,831,213
summa import och export » s 95,035,296,
stigit med omkring 13,000,000 hkw. taels, och Shanghai är i detta afseende vida öfver-
lägset de öfriga, för europeer öppna kinesiska handelsstäderna. Den dernäst vigtigaste
staden, Tientsin, representerar således ännu blott litet öfver hälften (hkw. taels 51,316,367)
af värdet af Shanghais hela omsättning; derefter kommer Canton med hkw. taels
46,160,343 och Hankow med en totalsumma af hkw. taels 44,306,493. Swatow följer
med öfver 27 millioner, Newchwang och Chinkiang med öfver 22 millioner.
Alla i handeln på Kina intresserade europeiska makter hafva generalkonsuler eller
konsuler i Shanghai. Jag skall här för jemförelses skull meddela, hvilka aflöningar
några af dessa embetsman hafva.
England aflönar sin generalkonsul, som samtidigt är »chief justice», med £ st. 2,000
(c:a 36,000 kronor), dessutom en konsul, som samtidigt är »assisting judge> med £ st. 1,200
(c:a 21,600 kronor), 3 vicekonsuler, 1 «chief clerk» (kanslist) och en vaktmästare med från
700 till 200 £ st. Alla hafva de fri bostad.
TysTdands generalkonsul i Shanghai uppbär 30,000 mark, vicekonsuln 12,000, tolken¬
sekreteraren 12,000 och konsulatsekreteraren 7,200. Samtliga hafva fri bostad.
Frankrike gifver sin generalkonsul i Shanghai 50,000 francs och fri bostad, dess¬
utom motsvarande löner åt de underordnade.
Österrike-Ungern aflönar sin generalkonsul med i allt 50,000 francs.
Spaniens generalkonsul uppbär 25,000 francs, som nu föreslagits skola ökas till
30.000 francs.
Holland bär just i dessa dagar utnämnt en yrkeskonsul i Shanghai, hvilkens lön
jag ännu icke kunnat få veta. Miuisterresidenten i Peking är tillika generalkonsul för
hela Kina och har i lön 15,000 floriner. Denna lön, som visat sig alldeles otillräcklig,
skall dock nu ökas. Hollands generalkonsul för Sydkina (Hongkong) har likaledes
15.000 floriner (1 fl. = c:a l,so francs). Enligt hvad den holländske ministern i Peking
meddelade mig, vore det nu meningen, att Shanghai skulle göraB till generalkonsulat
liksom Hongkong, och att båda skulle aflönas med 30,000 francs, hvaraf dock kost¬
naderna för kontor samt kinesisk tolk och skrifvare skola bestridas.
Bih. till Riksd. Prat. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
8
58 Tredje hnfvudtiteln.
Danmark, som nyligen upprättat ett eget generalkonsulat i Shanghai, aflönar sin
konsul med 15,500 kronor, fördelade i lön 6,000 kronor, traktamente 8,000 kronor och
kontorsanslag 1,500 kronor.
Belgien har lönade konsuler i Shanghai, Tientsin, Hankow och Hongkong, hvar och
en med 18,000 francs. Konsuln i Shanghai dock med ett tillägg af 1,000 francs till tolk.
De Förenade Rikenas generalkonsul i Shanghai är f. n. aflönad med
lön ............................................................................................,..................... 18,000 kronor
kontorsanslag................................................................................................... 6,000 >
summa 24,000 kronor
hvartill kommer inkomsten af samtliga konsulatafgifter vid hufvudsta-
tionen i Shanghai (i genomsnitt från 1895—97).................................... 3,522 »
och hälften af konsulatafgifterna vid de under generalkonsulatet f. n.
hörande 11 vicekonsulaten (i genomsnitt från 1895—97) ............... 6,132 »
Generalkonsulns hela inkomst blir alltså...................................................... 33,654 kronor.
Denna summa har uppkommit genom en genomsnittsberäkning af de i de olika
hamnarna influtna konsulatafgifterna under de 3 sista åren.
Jag intager här för öfversigtens skull den i departementet för det inre utarbetade
tabellen öfver generalkonsulatets och vicekonsulatens inkomst af konsulatafgifter för
norska och svenska fartyg, beräknad i genomsnitt för de 3 åren 1895—1897.
Vid generalkonsulatet Norska fartyg. Svenska fartyg. Tillsammans.
vid hufvudstationen...................
från vicekonsulaten.................
|
........ kr.
|
3,522:
5,706:
|
29
25
|
kr.
|
426:
|
21
|
kr.
|
3,522:
6,132:
|
29
46
|
|
kr.
|
9,228:
|
54
|
kr.
|
426:
|
21
|
kr.
|
9,654:
|
75.
|
Vid vicekonsulaten
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Amoy ..................................
|
........ kr.
|
289:
|
97
|
kr.
|
102:
|
13
|
kr.
|
392:
|
10
|
» Canton ..................................
|
........ »
|
466:
|
74
|
»
|
38:
|
55
|
|
505:
|
29
|
» Chefoo .................................
|
|
787:
|
48
|
»
|
55:
|
83
|
»
|
843:
|
31
|
» Chinkiang........................
|
........ »
|
123:
|
67
|
|
|
|
»
|
123:
|
67
|
» Foochow.................................
|
|
250:
|
80
|
»
|
3:
|
88
|
|
254:
|
68
|
» Hankow.................................
|
|
251:
|
90
|
|
|
|
|
251:
|
90
|
» Newchwang............................
|
........ »
|
900:
|
73
|
»
|
32:
|
00
|
»
|
932:
|
73
|
» Ningpoo.................................
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
» Swatow .................................
|
»
|
225:
|
56
|
» -
|
83:
|
22
|
»
|
308:
|
78
|
» Tientsin .................................
|
........ »
|
818:
|
90
|
|
|
|
»
|
818:
|
90
|
» Hongkong..............................
O O
|
|
1,590:
|
57
|
»
|
110:
|
63
|
»
|
1,701:
|
20
|
kr. 14,934: 86
kr. 852: 45
kr. 15,787: 31.
Tredje hufvudtiteln. 59
Visserligen är Shanghai nu icke längre den billiga uppehållsort som det förr var,
men den lön, som f. n. enligt ofvanstående beräkning utgår till vår generalkonsul, måste
dock sägas vara val riklig. Det han ju hända, att vår nu blomstrande sjöfart åter
minskas, men utsigterna tyda, såvidt jag kan inse, snarare på motsatsen. Genom att på
lämpligt sätt fördela de från vicekonsulaten inflytande medlen mellan de tre nu före¬
slagna konsulaten kommer man att förhindra, att konsulatafgifterna i oproportionerlig
mängd strömma till endast en ort, samtidigt hvarmed man kommer att tillgodogöra sig
dessa medel genom att använda dem till förbättring af de två andra konsulatens löner.
Jag föreslår derför vördsammast, att de till hafvet gränsande kinesiska provinserna
delas mellan generalkonsulatet i Shanghai och de två nu föreslagna nya konsulaten
på så sätt, att generalkonsulatet, utom att vara generalkonsulat för hela riket, som sitt
särskilda distrikt skulle få sig tilldelade provinserna Kiangsu, Chekiang, Fokien och
hamnarna vid Yangtsekiaugfloden. De under generalkonsulatet lydande vicekonsulaten
skulle då blifva:
i Hankovv (hälften af konsulatafgifterna i genomsnitt) ................................... kr. 932
i Chinkiang ( » » ) .................................... » 123
i Ningpoo ( » » • )j -r-.- » —
i Foochow ( » » ) ...............................—- » 254
i Amoy ( » • •» ) ....................wjJ............ » 392
Summa konsulatafgift- vid vicekonsulaten kr. 1,701.
Detta belopp skulle alltså tillfalla generalkonsuln, som, när inkomsten af hufvud-
stationens konsulatafgifter kronor 3,522 tillägges, i allt skulle af dessa afgifter uppbära
en summa af kronor 5,223 eller i rundt tal kronor 5,200.
Om generalkonsulns lön bibehålies sådan den nu är uppförd i budgeten, skulle
hans sammanlagda inkomster kunna beräknas på följande sätt:
lön........................................................................................ kr. 18,000
kontorsanslag....................................................................— * 6,000
Summa anslag kr. 24,000
beräknade konsulatafgifter................................................... » 5,200
Summa inkomster kr. 29,200
Denna lön förefaller mig stå i lämpligt förhållande till de Förenade Rikenas fram¬
stående ställning såsom sjöfarande nation. Den kan förefalla väl hög i jemförelse
med t. ex. Tysklands representants inkomster, men härvid får icke glömmas, att Tysk¬
land låtit bygga ett sannskyldigt palats för sin representant i Shanghai, så att han icke
har några utgifter för hus etc. Äfvenså må man icke lemna ur sigte, att prisen på hus
och alla lifsförnödenheter äro i jemnt stigande, och att derför en lön, som tilltages knap¬
pare än nu föreslagits, snart skulle visa sig för liten.
60 Tredje lnifvudtiteln.
Enligt en beräkning liknande den här ofvan beträffande Shanghai skulle konsulatet
i Hongkong, ifall dess distrikt blefve bestämdt att omfatta provinserna Kvangtung och
Hainan, få hälften af de vid vicekonsulaten i Swatow och Canton liksom hela beloppet
af de i sjelfva Hongkong inflytande konsulatafgifterna eller tillsammans kronor 2,514, i
rundt tal 2,500. Konsulatet i Tientsin åter, med distrikt omfattande provinserna Chili
och Shantung, skulle af vicekonsulaten i Newchwang och Chefoo samt af Tientsin sjelft
uppbära ett sammanlagdt belopp af kr. 2,593 eller i rundt tal 2,600.
Den naturliga fördelningen af provinserna med hänsyn till dessa konsulats läge
medför alltså en icke alltför stor skilnad i fördelningen af konsulatafgifterna, när Shang¬
hais stora betydelse tages i betraktande.
Jag bör redan nu påpeka, att det för visso snart skall visa sig nödvändigt att
bygga eget hus åt generalkonsulatet i Shanghai. Detta är emellertid en fråga, som
kan grundligare undersökas genom vår representant på platsen. Jag måste här in¬
skränka mig till att upprepa hvad generalkonsul Bock på min anmodan meddelade
mig. Hr Bock skrifver:
»En tomt passande för konsulat.
På »Bund» fins ingen mark att få. Om någon vore till salu, skulle den kosta
minst 20,000 taels pr mow (1 mow är 7,260 engelska qvadratfot eller omkring 84 X 84
qvadratfot).
Eu centralt belägen tomt kan möjligen erhållas för 7,000 taels pr mow; för 15,000
taels kunde ett passande jordområde fås. En lämplig konsulatbyggning skulle kosta
omkring 10,000 taels.
I betraktande af den stora svårigheten att erhålla lämpligt hus, i förening med
stigande hyror samt den störa betydelse Shanghai fortfarande torde få för de Förenade
Rikenas handel, sjöfart och andra intressen, får jag bestämdt tillråda, att staten inköper
tomt och bygger konsulat, det vill säga: embetslokaler samt privatbostäder för general¬
konsuln och vicekonsuln.
Shanghai den 27 januari 1898. Carl Boc]c s
Att en aflönad sekreterare på en så vigtig plats som Shanghai är nödvändig, har
ju redan erkänts i och genom upprättande af denna befattning. Försöksvis anslogs åt
denne sekreterare en lön af 6,000 kronor. På grund af förhållandena i Östern och den
sociala ställning, konsulära embetsman der intaga, kan det icke råda något som helst
tvifvel om, att detta belopp är för lågt tilltaget. Jag konfererade med flere af konsu¬
lerna derute, och vi kommo till det resultat, att en aflöning af kr. 9,000 om året skulle
vara lagom för denna befattning.
Mitt vördsamma förslag är således, att generalkonsulatet i Shanghai bibehålies med
följande budget:
generalkonsulns lön
kontorsunslag...........
Tredje hufvud titeln.
kr. 18,000
> 6,000
61
kr. 24,000
sekreterarens lön................................................................. » 9,000
Summa anslag: kr. 33,000.
Om till generalkonsulns fasta inkomster ........................ kr. 24,000
läggas de beräknade konsulatafgifterna ........................... » 5,200
kommer hans årliga inkomst att uppgå till...................... kr. 29,200.
Hongkong.
Såsom redan nämnts i mina föregående rapporter angående Japans och Kinas han¬
del, finnes ingen handelsstatistik för den engelska kolonien Victoria (Hongkong). Man
kan derför icke gifva någon med siffror stödd framställning af denna städs ofantliga
betydelse såsom handelsplats. Det kan vara tillräckligt att anföra, att en stor del af
de till Kina, Japan, Korea och Sibirien införda varor gå öfver Hongkong i transit.
Såsom förut påpekats, sker detta ofta, emedan köpmän i Japan och Kina derigenom
blifva i stånd att dölja varornas produktionsort, hvilket i många fall ligger i deras
intresse. Af den kinesiska »Maritime Customs'» statistik ses emellertid, att Hong¬
kong vida öfverträffar hvarje annan plats eller hvarje annat land i afseende å såväl
import som export till Kina, i det dessa, som år 1893 uppgingo till ett sammanlagdt
belopp af 129,181,223 haikwan taels, under 1896 redan stigit till 145,409,590
haikwan taels, under det att hela Storbritanniens import och export till Kina nämnda
år endast utgjorde respektive 39,823,987 och 55,853,436 haikwan taels.
För de Förenade Rikena är Hongkong af den allra största betydelse på grund af
den framstående roll våra fartyg spela i den stora fraktfarten på denna plats och på grund
af de många fraktaftal, som der afslutas till så godt som alla ostasiatiska hamnar. Som
ingen statistik finnes, kan jag icke uppgifva vår sjöfarts betydelse i jemförelse med
andra nationer, men antagligen intaga vi äfven här 3:dje platsen, efter Storbritannien
och Tyskland. Deremot meddelar mig vår vicekonsul på platsen följande tabell öfver
våra länders deltagande i sjöfarten under de sista 6 åren:
1892 ................................. 34 ångfartyg .................................... 39,772 ton
1893 ................................. 60 » 65,803 »
1894 ................................. 77 » 71,132 >
1895 ................................. 127 » 145,360 *
1896 ....................,............ 101 » .................................... 98,006 »
1897 ................................. 162 » 162,109 »
Af de under sistnämnda år inlconma fartyg voro 12 svenska och 148 norska, de
förra med 14,172, de senare med 146,379 ton. Två fartyg med 1,558 ton qvarlågo i
hamnen från 1896.
62 Tredje hufyudtiteln.
Den störa ökningen under 1897 grundar sig dels på den omständighet, att liera
norska fartyg voro förhyrda i »timecharter» mellan Nordamerikas Förenta Stater och
Kina, dels på den betydligt ökade traden på Syd-Kina, under det traden på Nord-Kina
visar ett tillbakagående från föregående år.
Enligt hvad jag hörde af vår vicekonsul på platsen, har dess handel under 1897
varit tryckt på grund af penningekuapphet och den låga kursen. Huru mycket som
importerats af skandinaviska varor, är icke möjligt att få veta, på grund af att statistik
saknas. Dock kunde jag konstatera, att mindre partier svenskt jern och stål importerats,
fastän till föga tillfredsställande priser. I Hongkong såg jag för första gången i Östern
åter svenska säkerhetständstickor, men måste tyvärr äfven här höra, att dessa såväl som de
norska nästan alldeles försvunnit ur marknaden, och att utsigterna nog voro små för
att kunna återeröfra den förlorade ställningen, med mindre kursen skulle stiga betydligt.
Man är visserligen fullt öfverbevisad om den svenska och norska varans öfverlägsenhet
öfver den japanska, men den stora massan af förbrukare tyckas finna den sistnämnda
god nog, och dess pris är så lågt, att det hindrar hvarje konkurrens från Europa. An¬
tagandet af guldmyntfoten i Japan har i detta hänseende icke spelat någon väsentlig
roll, då kursskilnaden mellan 1 jap. yen och 1 mex. dollar (det också i Hongkong bruk¬
liga mynt) under loppet af 1897 i genomsnitt endast utgjorde några få procent.
Med norska konserver, bränvin, kondenserad mjölk och smör hafva en del affärer
gjorts, och dessa skulle hafva framvisat ett ännu bättre resultat, om icke andra länder
såsom Amerika och Australien i så hög grad konkurrerat med varor skickade under
konsignation till mycket låga priser.
Någon export till de Förenade Rikena synes icke hafva egt rum från Hongkong.
Några direkt gjorda förfrågningar från Sverige och Norge ledde icke till afslutande af
affärer. De flesta af våra köpmän tyckas uppköpa sina varor i Europa. Jag intager
likväl följande engelska prislista öfver vissa exportartiklar, som måhända kunna locka
till inledande af mera direkta förbindelser:
Cassia Lignea .......................
Cassia broken .......................
Staraniseed Oil.......................
Cassia Oil 75/80 % Aldehyd
Staraniseed..............................
Cassia buds ..........................
Gallnuts...................................
Bristles Black Assorted........
» »B..................
» » A. .................
» » Extralong.....
- 30
|
s.
|
6
|
d. —
|
30
|
s. 9 d.
|
pr
|
Cwt.
|
.... 18
|
s.
|
6
|
d.
|
|
|
»
|
»
|
6
|
s.
|
10
|
d.
|
|
|
|
lb. English
|
.... 4
|
s.
|
6
|
d. —
|
4
|
s. IOV2 d.
|
»
|
» »
|
(no
|
8.
|
—
|
112 8.
|
pr.
|
, Cwt.
|
|
|
(Francs
|
270—275
|
»
|
100 Kilos.
|
|
|
.... 96
|
8.
|
—
|
100 s.
|
pr.
|
Cwt.
|
|
|
.... 60
|
s.
|
—
|
62 s.
|
|
|
|
|
1
|
8.
|
7
|
d.
|
|
pr. Ib. English
|
1
|
8.
|
11
|
d. —
|
2 8
|
. » »
|
»
|
|
.... 3
|
8.
|
6
|
d.
|
|
» »
|
»
|
|
4
|
SJ
|
3
|
d.
|
|
|
|
|
Tredje hufvild titeln. 63
Äf ofvanstående ses, att, om Hongkong ännu spelar så godt som ingen roll för vår
handel, har det så mycket större betydelse för vår sjöfart både såsom lossnings- och
lastningsplats och såsom befraktningscentrum. Om derför ett konsulat skulle upprättas
för Syd-Kina, kunde, ehuru Hongkong är en engelsk koloni, ingen annan plats komma
i betraktande, ty det i närheten liggande Canton är, om också icke få norska fartyg
(år 1896 inklarerades 19 ångfartyg med 17,115 ton) der anlöpa, dock af långt mindre
betydelse för fraktfarten. I Hongkong skall en konsul alltid kunna iakttaga fraktmark¬
naden och vara till stor nytta för vår sjöfart.
De flesta stater hafva också väl aflönade yrkeskonsuler på platsen. Tyskland: 1
generalkonsul med 24,000 mark; Frankrike: 1 generalkonsul med 28,000 francs; Österrike-
Ungern: föreslår i dessa dagar upprättandet af ett konsulat i Hongkong; Holland: 1
generalkonsul med 15,000 floriner ( lfl. — 1,50 frcs.); Belgien: eu konsul med 18,000 francs.
Spanien har sina konsuler i Syd-Kina i Canton och Amoy på grund af den lifliga
trafiken mellan dessa och andra sydkinesiska hamnar samt Filippinerna. Aflöning 20,000
francs hvar.
Om också Hongkong såsom engelsk koloni och säte för civila och militära engelska
myndigheter med deraf följande större lyx och representation nog måste anses vara
en dyrare vistelseort än de flesta andra städer i Östern, tror jag likväl, att eu lön af
15,000 kronor, med tillägg af beräknade konsulatafgifter 2,500 kronor årligen, tillsvidare
kan anses tillräcklig.
Mitt vördsamma förslag är alltså,
att i staden Hongkong upprättas ett aflönadt konsulat, med distrikt omfattande den
engelska kolonien Victoria och de kinesiska provinserna Kvangtung och Hainan, hvar¬
jemte, såsom en följd häraf, vicekonsulaten i Swatow och Canton läggas under detta
konsulat;
att konsulns lön måtte bestämmas till .............................................kronor 15,000
anslag till kinesisk tolk och skrifvare ......................................... » 1,000
beräknade konsulatafgifter ............................................................... » 2,500
Summa inkomster kronor 18,500.
Tientsin.
Tientsin har under de senaste två årtiondena gått framåt i förvånande grad. Der
förr endast fanns en kinesisk stad med några få börjande europeiska firmor, reser sig
nu längs floden Peihos’ stränder eu vackert och regelmässigt anlagd europeisk handels¬
stad med stora varumagasin, banker, affärsbyggnader, hoteller och all den komfort och
lyx, som i form af klubbar o. s. v. följa den europeiska storhandelns invasion i dessa
aflägsna trakter. Liksom i Shanghai är kommunalväsendet här deladt mellan engelsmän
och fransmän, hvarjemte i Tientsin det tyska elementet gör sig starkt gällande. Nya
affärslokaler öppnas alltjemt, och stora massor af europeiska och amerikanska varor
staplas upp i hamnstaden Taku, der nu stora kajer äro dels redan uppförda, dels före-
64
Tredje hufvudtiteln.
slagna. Man tänker också på att muddra upp floden ända till sjelfva Tientsin, så att
omlastningen på jernvägen eller på läktare i Taku åtminstone delvis skall kunna und¬
vikas. Maskiner till jernvägar och till de nyöppnade fabrikerna äfvensom till arsenalen
införas i ansenliga kvantiteter, och i maskintraden från New York via Suezkanalen och
indiska ocean (kanske det märkligaste prof på den moderna rederiverksamheten) äro
flera stora norska, i synnerhet bergensiska ångfartyg jemnt upptagna. Peking är nomi¬
nel! ännu icke öppnadt för europeer och deras handel, men likväl hafva redan tre olika
(deribland en dansk, hr Kjerulf) europeiska köpmän i längre tid haft tillåtelse drifva
handel der, och nu äro de flesta östasiatiska banker också etablerade i hufvudstaden. Jern¬
vägen är, såsom redan blifvit sagdt, färdigbygd från Tientsin till utanför Pekings murar,
och Tientsins betydelse kommer att ökas mer och mer, allt efter som Peking och hela
dess rika omnejd öppnas för europeiskt inflytande och europeiska varor. De rika
kollagren vester om Peking och Shansidistriktets stora mineralrikedomar skola, om banan
fortsättes så som påtänkts, i en snar framtid öka Tientsins betydelse och hela Nord-
Kinas handelsutveckling i ofantlig grad. Redan nu har jernvägslinien norrut från Tient¬
sin till Shanghaikwan öppnat de stora kolgrufvorna, kända under namnet Kaipinggrufvorna,
för export. Hittills hafva de väsentligen tillgodosett de lokala behofven i Tientsin.
Stadens betydelse såsom medelpunkt för reformarbetet efter kriget synes deraf, att de
nya undervisningsanstalterna, såsom universitetet, skolor för sjö- och landtkadetter, tele¬
grafskola och medicinsk skola, samtliga äro upprättade i Tientsin.
Stadens in- och utförsel framgår af följande tabell för 1896:
utländska varor (netto) ........................... haikwan taels 29,490,949
kinesiska varor (netto) ........................... » » 13,263,578
Summa införsel haikwan taels 42,754,527
export (netto) .......................................... » » 8,561,840.
De största siffrorna på importlistan uppnår rysk petroleum, hvaraf infördes 3,246,000
gallon, dernäst amerikansk, 2,743,200 gallon. Af nålar infördes 1,512,950 mille och af
tändstickor 1,411,869 gross, mest japanska. Dernäst komma bomullsvaror med shirtings
1,297,470 och af »americau sheetings» 1,085,977 stycken. Af jern, nail rod och bar in¬
fördes 31,247 piculs*, af stål 23,243 piculs. Hur mycket häraf, som är af svenskt ur¬
sprung, är omöjligt att uppgifva, då, såsom förut anmärkts, statistiken tager den euro¬
peiska kontinenten i ett såsom exportfaktor, utan att skilja på de olika nationerna, med
undantag för hvad beträffar Ryssland.
Hvad våra länder skulle kunna exportera till Tientsin skulle närmast vara stål
och jern, trådspik, trämassa för papperstillverkning, omslagspapper, byggnadsmateriel
såsom färdiga dörrar och fönster, möjligen färdigbygda trähus, för öfrigt smärre ting
såsom elektriska apparater, petroleum-kokare och konserver.
Af stor vigt är att hafva en vaksam konsul på denna plats, emedan bland annat
alla arsenalens behof af jern och stål här utbjudas till anbud.
* 1 picul = 100 catties = 13373 eng. läs. = 60,543 kilogram.
Tredje hufvudtiteln. 65
Sjöfarten på Tientsin (hamnstaden Taku) illustreras bast genom följande tabell:
Ångfartyg.
Inklarerade:
Flagga
|
Med last
|
I barlast
|
Summa
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
Britisk ..............................
|
274
|
273,384
|
7
|
7,382
|
281
|
280,766
|
Tysk .................................
|
6
|
4,737
|
|
—
|
6
|
4,737
|
Norsk.................................
|
42
|
33,223
|
4
|
3,656
|
46
|
36,879
|
Japansk ............... ...........
|
33
|
27,750
|
—
|
—
|
33
|
27,750
|
Koreansk.. ... .
|
1
|
444
|
_
|
|
1
|
444
|
Kinesisk ...........................
|
256
|
237,050
|
45
|
17,244
|
301
|
254,294
|
Summa ångfartyg
|
612
|
576,588
|
56
|
28,282
|
668
|
604,870
|
Segelfartyg.
Inklarerade:
Flagga.
|
Med last
|
I barlast
|
Summa
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ten.
|
Britisk ..............................
|
20
|
10,747
|
i
|
355
|
21
|
11,082'
|
|
7
|
3,800
|
|
|
7
|
3,800!
|
Tysk
|
2
|
1,238
|
|
|
2
|
1,238
|
|
|
|
|
|
Summa segelfartyg
|
29
|
15,785
|
i
|
335
|
30
|
16,120
|
Summa summarum
|
641
|
592,373
|
57
|
28,617
|
698
|
620,990
|
Ångfartyg.
Utklarerade:
Flagga.
|
Med last.
|
I barlast.
|
Summa.
|
Summa
in- och utklarerade
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Britisk ......................................
|
210
|
203,360
|
71
|
77,406
|
280
|
280,766
|
562
|
561,532
|
Tysk ....................................
|
9
|
1,243
|
4
|
3,494
|
6
|
4,737
|
12
|
9,474
|
Norsk .....................
|
15
|
13,669
|
31
|
23,210
|
46
|
36,879
|
92
|
73,758
|
Japansk ..........
|
12
|
10,866
|
21
|
16,884
|
33
|
27,750
|
66
|
55,500
|
Koreansk.............. .....
|
1
|
444
|
—
|
—
|
1
|
444
|
2
|
888
|
Kinesisk .....................
|
266
|
219,593
|
35
|
34,701
|
301
|
254,294
|
602
|
508,588
|
Summa ångfartyg
|
506
|
449,175
|
162
|
155,695
|
668
|
OC
O
|
1,336
|
1,209,740
|
Bill. till Riksd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 9
Tredje hufvudtiteln
Segelfartyg.
Utklarerade:
(56
Flagga.
|
Med last.
|
I barlast.
|
Summa.
|
Summa
in- och utklarerade.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
Antal.
|
Ton.
|
Britisk .......................................
|
3
|
1,366
|
17
|
9,381
|
20
|
10,747
|
41
|
21,829
|
Amerikansk .............................
|
1
|
452
|
6
|
3,348
|
7
|
3,800
|
14
|
7,600
|
Tysk ...........................................
|
|
—
|
2
|
1,238
|
2
|
1,238
|
4
|
2,476
|
Summa segelfartyg
|
4
|
1,818
|
25
|
13,967
|
29
|
15,785
|
59
|
31,905
|
Summa summarum
|
510
|
450,993
|
187
|
169,662
|
697
|
620,655
|
1,395
|
1,241,645
|
Jag fogar härtill den jemförande tabellen öfver utklarerade fartyg tillhörande olika
nationer under de senaste fem åren:
Flagga.
|
1891.
|
1892.
|
1893.
|
1894.
|
1895.
|
1896.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
An¬
tal.
|
Ton.
|
Amerikansk.........
|
3
|
1,417
|
4
|
2,559
|
2
|
1,197
|
3
|
1,426
|
2
|
1,154
|
7
|
3,800
|
Österrikisk .........
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
2
|
1,074
|
4
|
3,044
|
—
|
—
|
Britisk.................
|
305
|
252,063
|
285
|
246,588
|
303
|
262,358
|
368
|
318,285
|
369
|
352,106
|
301
|
291,513
|
Kinesisk .............
|
289
|
208,157
|
306
|
223,592
|
279
|
209,563
|
199
|
153,366
|
154
|
125,528
|
301
|
254,294
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
444
|
Dansk . .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
864
|
|
|
Holländsk............
|
- --
|
—
|
2
|
1,344
|
—
|
—
|
4
|
3,288
|
2
|
1,344
|
—
|
—
|
Tysk.....................
|
52
|
30,928
|
29
|
16,325
|
26
|
16,365
|
65
|
52,514
|
128
|
115,610
|
8
|
5,975
|
Hawaiisk ............
|
—
|
|
—
|
|
|
|
|
|
1
|
878
|
—
|
—
|
Japansk ...............
|
11
|
8,560
|
19
|
17,336
|
22
|
19,347
|
19
|
14,369
|
4
|
2,215
|
33
|
27,750
|
Nicaraguas .........
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
1
|
673
|
—
|
|
Rysk.....................
|
1
|
219
|
1
|
190
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
Norsk . ..............
|
11
|
6,120
|
3
|
2,048
|
5
|
3,584
|
18
|
11,797
|
22
|
14,033
|
46
|
36,879
|
Summa
|
672
|
507,464
|
649
|
209,982
|
637
|
512,414
|
678
|
556,119
|
688
|
617,449
|
697
|
620,655
|
Af denna tabell framgår först och främst den gradvisa ökningen af antalet norska
fartyg under de sista tre åren och den plötsliga ökningen från 22 år 1895 till 46
år 1896; säkert har antalet senare ökats. Anmärkningsvärdt är, att medan samman¬
lagda antalet fartyg af alla nationer tillsammans icke stigit synnerligen från 1895 till
1896, antalet tyska fartyg nedgått från 128 under förstnämnda till endast 8 under
67
Tredje hufvudtiteln.
sistnämnda år. Detta förklarar den stora ökningen i antalet norska fartyg; vi hafva,
med andra ord, undanträngt den tyska konkurrensen, som höll på att blifva alldeles
öfvermäktig.
Af öfriga makter, som här äro representerade, aflönar England sin konsul med
£ st. 1,100 = c:a 19,800 kronor (fri bostad), Tyskland sin med 24,000 mark och fri bostad
(dessutom anslag till tolk-sekreterare 10,000 och till kontorist 5,400 mark), Frankrike
sin med £6,000 francs, Belgien sin med 18,000 francs, båda med fri bostad.
Jag anser, att en lön af 15,000 kronor med tillägg af de beräknade konsulataf-
gifterna i Tientsin, Chefoo och Newchwang, sammanlagdt 2,593 kr. eller i rundt tal
2,600 kr., torde vara tillräcklig för en representant för de Förenade rikena, åtminstone
till en början. Hus äro icke billiga, hvaremot prisen på alla lifsmedel äro låga.
Mitt vördsamma förslag går alltså ut på,
att ett lönadt konsulat upprättas i Tientsin med distrikt omfattande provinserna
Chili och Shantung, hvarjemte, såsom följd häraf, vicekonsulaten i Chefoo och New¬
chwang läggas under detta konsulat;
att konsulns lön måtte bestämmas till............................................. kronor 15,000
anslag till kinesisk tolk och skrifvare ............................................. 8 1,000
med beräknade konsulatafgifter............................—.......................... 8 2,600
Summa inkomster kronor 18,600.
Angående nödvändigheten af ett särskildt anslag till kinesisk tolk och skrifvare
gälla här samma synpunkter som beträffande Japan. Ett dylikt anslag beviljas af
nästan alla stater oberoende af vederbörande konsuls lön och andra inkomster, emedan
det anses för en alldeles nödvändig fast utgift för konsulatet, hvilken bör ersättas
af staten.
Rekapitulation.
Förslag till svenska och norska konsulat i Kina.
1. Generalkonsulatet i Shanghai:
Generalkonsulns lön...................................... kronor 18,000
Kontorsanslag .............................................— 8_b,000
kronor 24,000
Vicekonsulns lön............... _*_9,000
Summa anslag kronor 33,000 33,000
När till generalkonsulns fasta inkomster...... » 24,000
läggas beräknade konsulatafgifter................ 8 5,200
kommer hans sammanlagda årliga inkomst
att uppgå till ..............-........................... kronor 29,200__
Transport 33,000
68
Tredje hufvudtiteln.
2. Konsulatet i Tientsin:
Transport 33,000
Konsulns lön................................................... kronor 15,000
Anslag till kinesisk tolk och skrifvare ...... » 1,000
Summa anslag kronor 16,000 16,000
Beräknade konsulatafgifter ........................ » 2,600
Summa inkomster kronor 18,600
3. Konsulatet i Hongkong:
Konsulns lön ................................................... kronor 15,000
Anslag till kinesisk tolk och skrifvare ...... » 1,000
Summa anslag kronor 16,000 16,000
Beräknade konsulatafgifter.............................. » 2,500
Summa inkomster kronor 18,500
Summa anslag till konsulaten i Kina ..................... kronor 65,000.
Singapore.
*The Straits Settlements», hvilka förr hörde under »the Kast India Company’s» juris¬
diktion, gjordes till en »Crown colony» år 1867. De bestå af den stora ön Singapore.
den mindre Penang, Malacca och provinsen Wellesley på fastlandet, ytterligare en land¬
remsa och ön Pangkor, tillsammans kända under namnet »The Dinclings», Cocos (jama
och Christmas ön. Provinsen Wellesley producerar socker och skall, om en jernväg
ledes till det inre, sannolikt få stor betydelse. Malacca tyckes befinna sig i stagnation,
sedan det upphört att vara exportort för halföns produkter. Dess enda exportartikel af
betydelse är nu tapioca (sago), som produceras i stora kvantiteter med kinesiskt kapital
och arbete. Numera kan det endast kallas en förstad till Singapore och kommer att
förblifva så, tills det lyckas kineserna att tillgodogöra sig det fruktbara landet, något
som dess egna malajiska befolkning är alltför försoffad för att försöka sig på.
Ehuru visserligen Singapore tagit åt sig en del af den förmånliga omsättning, som
egde rum mellan Penang och de närliggande under Englands protektion stående malajiska
staterna, visar dock statistiken en jemn ökning i sistnämnda kolonis inkomster.
Singapore är en af Ostasiens intressantaste städer. Dess läge mellan grönskande
höjder, den rika tropiska vegetationen och dess mångfärgade befolkning tilldraga sig
genast den resandes uppmärksamhet. Man är ju äfven från andra städer i östern van
vid något af hvarje med hänsyn till de olika raser, som visa sig, men ingenstädes finnes
något så brokigt som i Singapore, ty här mötas den infödde malajen och den inflyttade
kinesen, kling en, javanesaren, araben, seedy-boy’en, dyak’en och bugis blandas om
hvarandra, alla klädda, så vidt de öfverhufvud taget hafva något på sig, som är värdt
att nämna, i de mest brokiga klädningsstycken. Bland dessa röra sig hvitklädda och
med hvita hjelmar försedda europeer, engelska officerare, engelska, tyska, franska och
Tredje hufnidtiteln. 60
holländska köpmän. Men Singapore eger utom äran att vara världens förnämsta fri¬
hamn i vår tid också flere andra särskilda egenskaper, som utmärka det framför öns
andra städer, nemligen dess märkvärdiga historia full af blodsutgjutelser och omhvälf-
ningar, än holländskt, än engelskt allt efter krigslyckan, tills det år 1830 hamnade
under det ostindiska kompaniets jurisdiktion och 1867 upphöjdes till »Crown colony»;
dess geografiska läge på den sydligaste spetsen af Asiens fastland, »hörnet» mellan Ost¬
asien och den öfriga delen af verlden; och slutligen dess egenskap af att vara en af det
engelska verldsherradömets vigtigaste militära stödjepunkter. Utan denna starkt befästa
plats med dess ofantliga kollager skulle det nästan vara omöjligt för England att in¬
taga den dominerande ställning i den fjerran östern, som det har.
Singapores befolkning räknar 5,254 europeer och amerikaner, deri inberäknad den
engelska garnisonen af 1,160 man, 3,589 eurasier (afkomma efter europeer och infödda
kvinnor), 121,908 kineser, 35,992 infödda malajer, 16,035 af olika indiska raser och 1,776
af andra nationaliteter såsom araber, japaner, siameser, singhaleser etc. etc., i allt
en befolkning af 184,554 invånare. Det torde observeras, att kineserna äro de tal¬
rikaste. De äro också de driftigaste. De äro mellanhänder vid nästan hvarje handel,
som afslutas. De stora europeiska handelshusen skulle icke kunna uträtta mycket utan
den hjelp de få af sina kinesiska »shrofls» eller »compradors». Det gäller här som öfver¬
allt i Östern: kinesen är handelsmannen »par excellence». Ja, äfven om man blott skall
köpa ett obetydligt föremål af en malajisk handtverkare eller köpman, ser man genast
en utanför stående kines blanda sig i saken, uppträda som mellanhand mellan köpare
och säljare, utjemna meningsskiljaktigheter i fråga om varans värde och afgöra affären
så, att båda parterna anse sig hafva gjort en god handel. Tusentals missnöjda kineser
lemna sin hemort för att nedsätta sig under den fria engelska flaggan, som tillförsäkrar
dem likhet inför lagen, handelsfrihet ocli fast bestämda skatter i stället för mandarinernas
tyranni och godtyckligheter. Många medlemmar af hemliga politiska kinesiska sällskap
flykta hit för att undgå mandarinernas förföljelser. Talrika hemliga politiska sällskap
hafva också bildats i Singapore till stor förargelse för det himmelska rikets regering,
som icke har underlåtit att högljudt beklaga sig häröfver. Genom ett dekret af 1890
förbjödos officielt dessa politiska »Umtriebe», men det är en öppen fråga, huruvida detta
förbud mot bildandet eller existensen af dessa sällskap helt och hållet har kunnat utrota
dem; det är väl snarare antagligt, att de fortfarande existera, men endast så mycket
hemligare.
Singapores betydelse såsom import- och exporthamn framgår af följande tabell:
införsel utförsel
1893 ......................................£ st, 13,878,537 £ st. 11,889,813
1894 ................ » 14,041,750 » 12,005,991
1895 ...................................... » 14,472,688 » 12,085,213
1896 ..................................... » 14,901,507 » 12,447,668.
70 Tredje hufvudtiteln.
. Häri äro icke in- ocii utförsel af guld- och silfverplantsar eller myntsorter inberäk¬
nade.
De Förenade Rikena deltaga icke i denna handel; dock synes Sverige under 1895
hafva utfört för 4,128 mexikanska dollars till Singapore. Hvaraf dessa varor utgjordes,
har det likväl icke lyckats mig konstatera. Vilkoren för skapandet af en export från
våra länder till Straits Settlements torde, såvidt jag kunnat erfara, vara ungefär
desamma som beträffande Kina och Japan. Svenskt jern och stål skulle ega samma
utsigter här som der, ifall prisen kunde sättas lika lågt som de engelska, hvilka här
äro öfvervägande. Till Singapore infördes år 1895 för £ st. 2,009,145 och år 1896
för £ st. 1,487,682 i metaller. Jag gjorde mig särskildt underrättad angående möjlig¬
heten att importera lådbräder från Norge och Sverige. Det uppgafs för mig, att de
lådor, som här användes för försändelser af »petroleumtins», tillverkades af trä från
Straits Settlements sjelft och voro så billiga, att amerikanerna icke kunde konkurrera
med lådbräder af deras billigaste slag, nemligen Oregon Pine. Lådan levererades här
till 17 å 18 cents stycket (1 mex. dollar = 100 cents = 1 sh. 10 1/v d. engelskt mynt,
februari 1898). Storleken l'.8Va" X 1'3" X 101/i". Brädernas tjocklek för sidor, lock
och botten Va1', för ändstyckena 3/4"- Dessutom meddelades det mig, att man mer
och mer upphörde att använda lådor till inpackning af »petroleumtins» såsom varande
onödiga. Bleckbehållarne sändas i ångfartygen sådana de äro, i det risken af förlust
på grund af läckning visat sig vara mindre än den med inpackningen i trälådor förbundna
kostnaden. Det synes alltså vara ringa utsigt till export af denna artikel, i
motsats till hvad förhållandet är på Java och Sumatra, hvarifrån den mesta petroleum,
utföres inpackad i norska lådor. Emellertid är ökningen af exporten af rysk petroleum,
för hvilken här i Singapore tyckes finnas en hufvudupplagsplats för kringliggande land och
städer, så stor, att man icke kan veta, om icke under förändrade förhållanden en marknad
kan uppstå äfven här. En omständighet, soin dock gör en sådan eventualitet mindre sannolik,
är att det nu bygges allt flera tankbåtar för petroleum, hvilka föra varan direkt utan
inpackning från en upplagsplats till en annan. Derför ser man också nu, att petroleum¬
reservoarer byggas öfverallt i de stora hamnstäderna, Saigon, Hongkong, Shanghai etc. etc.
Utsigterna för export hit af färdigbygda hus, som borde kunna gifva ett rikligt ut¬
byte, hafva, såsom jag hört, omöjliggjorts derigenom, att de här talrikt uppträdande
hvita myrorna på otroligt kort tid förstöra allt mjukt trä. Det är endast det jernhårda
»hardwood» från det inre af landet, som kan motstå dem och det i alla fall endast
för eu kortare tid. Till och med af petroleum genomdränkta lådbräder, som någon tid
legat i lagerrummen, blifva uppätna. Om något medel kunde uppfinnas mot detta onda,
skulle säkert såväl Kina som de sydligare delarne af Asien blifva en god marknad för
våra vackert bygda, praktiska och billiga färdiggjorda hus. Alla, för hvilka jag visat
de få ritningar och planer, jag medförde, blefvo mycket intagna af desamma och före¬
spådde dem en god framtid — om myrorna kunde öfvervinuas.
Någon införsel af trälast eger icke ruin, då behofvet tillgodoses genom landets
egen tillgång deraf.
Tredje hnfvudtiteln. 71
Huruvida dessa här ofvan nämnda och andra varor kunna hafva någon utsigt att
vinna inträde i Singapore och Straits Settlements, kommer här såsom i Kina att bero på
om en skandinavisk firma etablerar sig på platsen och kan göra uppoffringar i början för
att införa varorna, eller om en exportfirma i hemlanden, som härute eger pålitliga
agenter eller filialer, vill göra detsamma. Att hvarje sådant företag bör understödjas
af vårt konsulat, och att ett dylikt stöd kan ega en helt olika betydelse, om vi på
platsen få en yrkeskonsul, säger sig sjelft.
Då Singapore med hänsyn till sjöfarten på grund af sitt läge bildar likom en mellan¬
länk mellan Europa, Indien, holländska Indien och det fjerran Östern, är det klart, att
det för hela året sammanlagda tonnaget är ganska imponerande. Följande tabell utvisar
de under 1896 in- och utklarerade fartygen efter nationalitet.
Inklarerade Utklarerade
|
Antal
|
Ton
|
Antal
|
Ton
|
Amerikanska ....................
|
........ 5
|
4,896
|
5
|
4,896
|
Österrikiska ......................
|
........ 26
|
62,315
|
26
|
62,315
|
Britiska...............................
|
......... 2,965
|
2,630,008
|
2,967
|
2,630,472
|
Belgiska.............................
|
......... 1
|
1,689
|
1
|
1,689
|
Holländska.........................
|
........ 842
|
283,777
|
842
|
284,410
|
Franska..............................
|
........ 121
|
182,390
|
121
|
182,390
|
Tyska.................................
|
........ 321
|
484,844
|
322
|
484,447
|
Italienska............................
|
........ 53
|
46,318
|
53
|
46,318
|
Japanska............................
|
........ 25
|
54,172
|
25
|
54,172
|
Ryska................................
|
........ 9
|
25,503
|
9
|
25,503
|
Svenska och Norska..........
|
........ 71
|
79,797
|
71
|
79,797
|
Spanska..............................
|
........ 52
|
110,720
|
52
|
110,720
|
Summa 4,491
|
3,966,429
|
4,494
|
3,967,129.
|
Af dessa inkommo 4,458 samt afseglade 4,461 med last.
Af de under 1896 ankomna lastade svenska och norska fartyg voro 15 svenska och
47 norska. Dessutom ankommo 9 i barlast, hvilkas nationalitet jag icke fått mig
uppgifven.
Under 1897 växte tonnaget emellertid i öfverraskande grad, i det de norska far¬
tygens antal uppgick till 133 med 126,809 ton, de svenska deremot nedgingo till 7 med
8,267 ton, tillsammans 140 fartyg med 135,076 ton. Att vi i trots af detta imponerande
tonnage endast blifva n:o 4 i raden af här representerade nationer, beror derpå, att
holländarne här rycka upp med den talrika flotta, som ombesörjer den lokala trafiken
och handeln med Sumatra och Java, hvarjemte också medräknas den holländska ång-
fartygslinien på Europa med dess i fast route gående stora tonnage. Detta sistnämnda
Utsändande
af yrkes-
konsul nöd¬
vändigt.
Konsulns
aflöning.
72 Tredje liufvudtiteln.
förhållande spelar här liksom i öfriga ostliga hamnar en stor roll äfven vid uppskat¬
tandet af det franska och tyska tonnaget.
Liksom Hongkong är den stora befraktningsplatsen för frakter norrut till Kinas
nordliga hamnar. Japan och Sibirien, är Singapore centrum för befraktningar inom ett
ofantligt nät, som sträcker sig från Bombay öfver Colombo, Calcutta, Sumatra, Java,
Borneo, Bangkok, Saigon, Canton, Hongkong, Filippinerna och ända till Shanghai med
mellanliggande hamnar. Ris, socker och petroleum norrut och kol söderut äro de
väsentligaste af de frakter, som erbjudas. Oaktadt mycket af det gods, som går till
de platser, som anlöpas af de stora, i fast route gående engelska, tyska och franska
ångfartygslinierna, ombesörjes af dessa, finnes tillräcklig sysselsättning för våra fartyg
i frakterna på dessa och mellanliggande hamnar. Det var derför också vår härvarande
vicekonsul Mr Craig’s mening, att ingen anledning fans att befara en minskning
af vårt tonnage här under den närmaste tiden. I synnerhet trodde lian, att traden
till och från Bangkok skulle ökas betydligt och sysselsätta många fälttyg. På samma
sätt den alltjemnt växande petroleum- och sockertraden från holländska Indien till Kina
och Japan.
För farten på Bangkok skola i synnerhet moderna fartyg med stor drägtighet (cirka
2,000 ton) och ringa djupgående visa sig praktiska. Barren utanför Bangkok är endast
13,6 fot (engelska) djup, och fartyg, som vilja gå i denna trade, böra derför icke vara
mycket mera djupgående för att undgå nödvändigheten af att lossa för mycket i läktare
utanför barren, hvilket naturligtvis förorsakar extra kostnader. För öfrigt gälla här
samma vilkor för erhållande af goda frakter, som utvecklats under »sjöfart på Japan
och Kina»: sidoportar å mellandäck och anordningar för infödda passagerare samt helst
icke under 10 mils fart.
Af det föregående inses, hvilken betydelse Singapore har för sjöfarten, och det gäller
för oss att nu begagna de medel, som stå till vårt förfogande, för att befästa och ytter¬
ligare utveckla den fördelaktiga ställning, vår sjöfart uppnått här ute. Då vårt tonnage
under ett år, 1897, som eljes icke kan sägas hafva varit synnerligen förmånligt för sjö¬
farten, uppgått till nästan det dubbla mot föregående årets, synes detta utgöra ett godt
förebud för framtiden. Det första och vigtigaste medlet för detta ändamål är anställandet
af en utsänd, duglig yrkeskonsul, fullt förtrolig med våra sjöfartsförhållanden och frakt-
marknaden i det hela, så att han kan vara i stånd att genom sina rapporter lemna
våra redare snabba och tillförlitliga underrättelser om fraktmarknadens ställning in. nr
Tv det är sant, hvad den norska konsulatkomitén af 1891 säger i sitt förslag: »Komitén
anser sig i synnerhet böra förorda Singapore såsom station för den eventuelle fast aflö-
nade konsuln, såväl på grund af hamnens centrala läge, som emedan den år medel¬
punkten för den asiatiska sjöfarten, hvarifrån det också är lättast att öfverskåda frakt-
marknaden i sin helhet, och hvarest för visso också alla hithörande upplysningar lättast
införskaffas.»
När jag här framkommer med förslag till konsulns aflöning, måste jag, jemte det
jag hänvisar till de allmänna synpunkter, jag tillåtit mig framhålla i fråga om förslaget
Tredje hufvud titeln. 73
rörande Japan och Kina, vördsamt fästa uppmärksamheten derå, att en konsuls ställning
i Singapore blir mera representativ än i de öfriga af Österns städer, i det han här
kommer i social beröring icke blott med sina kolleger, konsulerna för öfriga represen¬
terade nationer, utan också med kolonialregeringen med guvernören i spetsen och alla
hans departementschefer samt med den militära administrationen.
Häraf följa sociala förpligtelse!', som icke kunna undvikas, utan att man ställer sig
alldeles utanför hela det sociala lifvet, hvilket åter medför ett förringande af ställningens
anseende och värdighet, något hvarmed våra länder icke skulle vara betjenta härute,
der det just gäller att vinna en position.
Jag har gjort mig underrättad om hyror, tjenstfolks löner etc. och finner prisen,
i allmänhet sedt, ungefär lika dem i Kina och Japan.
Följande här representerade magter aflöna sina yrkeskonsuler på nedan angifna sätt:
Tyskland (generalkonsul) 24,000 mark, 1 sekreterare ä 8,000 och 1 sekreterare
ä 6,000 mark, fria bostäder.
Frankrike (generalkonsul) 28,000 francs eib fri bostad (sekreterarnes löner icke sär-
skildt omnämnda i budgeten).
Holland (generalkonsul) 15,000 floriner, (1 fl. — c:a 1,50 frcs).
Jag antager, att en lön af 16,000 kr. med 3,000 kr. i kontorsanslag utan rätt
till konsulatafgifter skall vara tillräcklig för en svensk och norsk konsul för att upp¬
rätthålla sin ställning. Konsulatafgifterna utgjorde år 1896 mexik. dolk* 1,151 och år
1897 mexik. dolk 2,741.
Konsulns distrikt bör omfatta hela kolonien Straits Settlements, och vicekonsulatet
i Penang bör bibehållas och besättas med en köpmans-konsul.
Till Penang inkommo under 1896:
antal ton
svenska fartyg ...........................................-................ 9 8,901
norska fartyg ............................................................... 15 9,969.
Penangs betydelse som handelsplats framgår af följande tabell öfver in- och ut¬
försel.
Införsel Utförsel
1895 .................................................. £ st. 4,848,416 4,584,666
1896 .................................................. » 5,109,270 4,869,926.
De till vicekonsulatet i Penang inflytande konsulatafgifter uppgingo 1897 till mex.
dolk 322.
* 1 mex. doll. nu = 1 sh. 10 Va d.
Bill. till liiksd. Prot. WHO. I Samt. 1 Afd.
10
74
Tredje liufvudtiteln.
Vladivostok.
Det var min plan att genast efter min ankomst till Japan i augusti månad begagna
den varma årstiden, under hvilken i alla fall icke mycket kunde der uträttas, till en
resa till Yladivostok för att undersöka förhållandena och möjligheten för ett större del¬
tagande från våra länders sida i den med ilande hast tilltagande importen till denna
vigtiga hamn af europeiska industrialster. Det visade sig tyvärr, att det händelsevis
icke gick något ångfartyg dit från Japan förr än under senare hälften af september,
och så länge kunde jag icke vänta; jag måste derför uppgifva planen och använda tiden
till att företaga den nödvändiga resan till Peking för att framlemna mina kreditbref
till kejsaren af Kina.
Jag kan icke nog beklaga, att denna min tilltänkta resa icke kunde blifva af, ty
jag är fullt öfvertygad, på grund af allt jag hörde i Japan och Kina af kompetenta
affärsmän, att icke någon plats finnes i Ostasien, der vissa af våra länders industriartiklar
skulle kunna finna en lättare och mera lönande marknad än i Yladivostok. Såsom den
trans-sibiriska jernvägens ändpunkt, den ryska Stillahafs-flottans koncentrerings- och
upplagsplats, förposten till den för möjliga operationer i yttersta Östern afsedda talrika
ryska armén, erbjuder denna plats, som sjelf ännu producerar så godt som ingenting,
naturligtvis den rikaste marknad för alla förnödenhetsartiklar af så godt som hvarje slag,
från maskiner och ångfartyg, rails och jern samt stålvaror af alla slag ända ned till
konserver, bränvin, Öl och stearinljus. Allt af god vara, som föres dit, kan räkna på
eu snabb omsättning och höga priser. De stora skogarne i Ostsibirien äro ännu så godt
som orörda, träförädlingsmaskiner komma derför att blifva och äro redan en af de vig-
tigaste nödvändighetsartiklarne. Ja, jag tror mig trygt kunna säga, att dugliga svenska
eller norska yrkesmän med tillräckligt kapital för att anlägga sågverk och hyfvelverk
etc. derute kunna vara säkra om att göra goda affärer.
I Yokohama och senare i Shanghai träffade jag en ung svensk köpman, hr M.
Lindskog, som just kommit från Vladivostok, der han tydligen med flit och insigt stu¬
derat förhållandena, med en utvidgning af våra handelsförbindelser för ögonen. Jag
bad honom gifva mig en resumé af sina intryck derifrån och mottog också från honom
nedanstående skildring med den deri intagna intressanta skrifvelsen i samma ämne från i
Vladivostok bosatte svenske ingeniören Nordström. Jag intager här dessa två skild¬
ringar, emedan jag genom samtal med andra, med förhållandena i Vladivostok bekanta
män försäkrat mig om att de återgifva en rigtig uppfattning af dessa förhållanden.
Hr Lindskog, som nu etablerat sig i Shanghai tillsammans med en engelsman under
firma »Bickerton & C:o», har agent i Vladivostok, och affärer kunna således inledas och
afslutas genom honom, något hvartill jag på det bästa rekommenderar honom, då jag,
såsom redan förut nämnts i min rapport om våra handelsförbindelser med Kina, anser
honom för en sträfsam och ärlig ung man med stort intresse för utvecklingen af våra
länders export till det fjerran Östern.
Tredje hufvudtiteln. 75
Likaledes får jag på det enträgnaste uppmana våra industriidkare att icke underlåta
att begagna sig af ingeniör Nordströms i hans ofvan omförmälda bref gjorda erbjudande
att stå till tjenst med hjelp och upplysningar.
Hr M. Lindskogs skrifvelse lyder sålunda:
»Vladivostok ligger på 43°,7" nordlig latitud och 131°,54" östlig longitud vid södra
ändan af en lång halfö omsluten af Peter den Stores Bugt.
»Af alla hamnar i Ost-Sibirien är Vladivostok såväl i politiskt som kommersiell
hänseende ojemförligt den mest betydande, i synnerhet som hamnen nu genom den ny¬
ligen från Danmark inköpta isbrytaren hålles öppen hela året.
»Staden med sitt storartade läge är på trenne sidor omgifven af höga, branta kullar,
af hvilka några äro starkt befästade. Under större delen af året ligga i hamnen flera
ryska pansarbåtar, minbåtar samt krigsfartyg från olika nationer. Äfven handelsflottan
är under sommaren temligen stor, och en liflig rörelse råder vid stränderna.
»Vladivostok är väl anlagdt med breda gator och stora byggnader, bland hvilka
senare må nämnas barackerna, jernvägsstationen, museum, ryska kyrkan, guvernörens
hus samt hrr. Kunst & Albers affärsbyggnader.
»En särdeles vacker park är belägen i stadens centrum, och flottans musikkår spelar
derstädes tvenne gånger i veckan under sommarmånaderna. — Vidare finnas i Vladivo¬
stok två stora hotell, ett gymnasium för gossar, ett institut för flickor samt tvenne
sjukhus.
»Importen till Vladivostok ökas för hvarje år, både hvad qvantiteten och qvaliteten
beträffar, då deremot exporten, som till stor del består af skinn och hudar, förblifver
jemförelsevis ringa.
»Den firma, som otvifvelaktigt har största inflytandet på den ostsibiriska marknaden,
är hrr Kunst & Albers, hvilken tillika med sina filialer i Blagoweschensk och Nikola-
jewsk har sitt ombud med samma firmanamn i Hamburg.
»Bland andra mera betydande importfirmor i Vladivostok må nämnas Tschourin &
Co. (rysk), G. H. Langelutje (tysk) samt Walden & Lindholm (finsk). Sistnämnda firma
har stora petroleumupplag strax utanför staden. — Firman Scheveleff & Co. äger en
tändsticksfabrik, som förser hela Ostsibirien med denna vigtiga artikel.
»Dessutom finnas några mindre europeiska firmor, hvilka hafva sina förbindelser på
Kina och Japan.
»Innan jag vidrör frågan, om hvad som bör göras för införandet af svenska och
norska alster i Sibirien, vill jag härmed påpeka, att Sverige har i Vladivostok en man,
ingeniör Nordström, hvilken under sin treåriga vistelse derstädes hunnit att noggrant
studera förhållandena i hela Amurlandet och således bör vara i stånd att bättre än
mången annan kunna döma om saken i fråga. Herr Nordström har till mig inlemnnt
en skrifvelse af följande innehåll:
'Att lemna några bestämda uppgifter öfver hvad som till Vladivostok ankommer
och hvarifrån är ej möjligt. Det finnes visserligen en komité, som skall lemna sta¬
tistiska upplysningar, men det material, denna har att tillgå, omöjliggör ett mera i delalj
76 Tredje hufvudtiteln.
gående arbete. Vi finna dock af komiténs berättelse för 1894, att Vladivostok be¬
sökts af 153 fartyg om tillsammans 198,931 ton, deraf 7 norska om 9,627 ton medförande
117,883 ton diverse varor. — Utförseln har varit 36,086 ton varor hufvudsakligast till
Nicolnjevsk Sakhalin samt till större delen transitogods.
'Till Nicolajevsk ankom under samma år 36 fartyg om 30,191 ton, deraf 3 norska
om 2,159 ton lastade med 23,653 ton varor.
'På enskild väg har jag funnit, att Vladivostok till den 1 November 1897 besökts
af 215 fartyg om tillsammans 248,433 ton, hvaraf 27 st. om tills. 27,377 ton varit
norska. Men som af de senare »Pronto» besökt hamnen 8, »Bygdö» 5 och »Oslo» 2
gånger, så reduceras det verkliga antalet norska båtar, som under detta års seglationstid
besökt hamnen, till 15 st. om tills. 16,912 ton. De flesta af dem äro befraktade pr. månad.
’De firmor härstädes, som mest befatta sig med befraktning af fartyg, äro Konst &
Albers, Scheveleff & Co., J. H. Langelutje samt Tschourin & Co.
'Lämpligaste båtar för fraktfart norr om Vladivostok äro de om 700,850 ton samt
grundgående, emedan Nicolajevsk ej kan besökas af mer än 14 fot djupgående fartyg. —
Under denna sommar har norska ångaren »Bygdö» för hrr. Kunst & Albers räkning
gjort en tur till Anadyr. Denna är den nordligaste plats på ostsibiriska kusten, hvarest
ryska tjensteman äro stationerade. Dessa erhålla post och proviant en gång under sin
två månaders sommar och en gång under vintern medelst en rentransport, som då utgår
från Habarosk.
'Under min treåriga vistelse i östra Sibirien har jag sett mera maskiner, redskap,
materialer och industrialster af alla slag än tillförne under hela mitt lif. Ytterst
litet af detta har dock varit af svenskt fabrikat. De flesta industriidkande länder, der¬
ibland äfven Finland, hafva varit väl representerade.
'Till Amur- och Ussurifloderna hafva under de två sista åren Creytons verkstad i
Abo levererat en ångare försedd med tvenne hjul och en mindre propellerbåt, samt
Brobyggnadsbolaget i Helsingfors två ångare, hvardera med tvenne hjul och ett hjul i
aktern. Af sistnämnda konstruktion hafva under samma tid levererats tre ångare från
England och två från Holland — detta för regeringens räkning. — Jag har dessutom
sett flera ångare af olika konstruktioner, hvilka anländt för enskildas behof och äro afsedda
för bogsering och passageraretrafik på floderna. Brobyggnadsbolaget i Helsingfors har till
Vladivostok levererat en bogserbåt med en maskin om 200 ind. hkr. och skola under
nästa år (1898) leverera ännu två ångare. Från Creytons verkstad äro åtta torpedobåtar
under ihopsättning härstädes. — En holländsk mek. verkstad har levererat ett stort
mudderverk, flera jernpråmar samt en flytande lyftkran för ånga. Flera mudderverk och
jernpråmar hafva förut levererats för floderna, och tvenne nya skola komma under
nästa år. — Från Norge hitkom för 2 år sedan två hvalångare om 90 fots längd med
kanoner och full utrustning, och för några månader sedan reste en norsk sjökapten hem
för att beställa och hitföra en dylik båt för en härvarande firmas räkning. — För öfrigt
hafva under de tre sista åren anländt en myckenhet af lokomobiler, flerfaldiga sorters
maskiner, ångpannor, pumpar, kranar, verktyg, redskaper och materialer.
77
Tredje hufyudtiteln.
'Upptagen med mitt arbete här har jag ej kunnat förhindra, att en cirkelsåg med
lokomobil samt en trähyflingsmaskin under september månad af herr Sovoroff reqvirerades
från Amerika. En annan firma, Kalarito & Co, har dock lofvat att ej beställa maskineri
från Amerika utan att först göra förfrågan om svenska träförädlingsmaskiner. Af dylika
maskiner bör åtskilligt kunna säljas såväl på kusten som in i landet, blott man lyckades
få någon att börja använda dem, så de stora i ögonen fallande fördelarna blefve bekanta.
Att dessa äro behöfliga här synes bland annat deraf, att under detta år 2,500 standard
hyfladt virke ankommit från Amerika, och 4,000 äro redan köpta för nästa år.
'Smidesjern, stål, spik och plåt, hvaraf massor korrugerad galvaniserad takplåt, som
här är allmänt taktäckningsämne, förbrukas årligen i stora qvantiteter. Behofvet häraf
har under senaste åren varit så stort, att härvarande firmor i allmänhet haft sitt höstlager
utsåldt före årets slut. — Hösten 1895 åtog sig min principal att vid sin såg vid Behin-
floden bygga 27 st. större däckade pråmar att levereras under följande sommar. För
att kunna utföra detta arbete måste vi beställa flera tusen skrufbultar från Japan samt
ifrån Kina och Japan köpa större delen af den gröfre spiken. Förliden höst hadejag i uppdrag
att göra ritningar och förslag till en byggnad vid Kronans transportflotta vid Amur och
Ussuri, men som jern och spik redan på nyåret ej fanns att få, blef det ej någon bygg¬
nad utaf. — Det hufvudsakligaste af maskiner, verktyg, stål och jern kommer från
England och Tyskland; dock äro landtbruksmaskiner och redskap, hvaraf hittills litet
erfordrats, nästan uteslutande amerikansk tillverkning. Jag har i höst sett några rens- eller
kastmaskiner fullkomligt lika de svenska s. k. Wallamaskinerna, som syntes vara af tyskt
fabrikat. En del amerikanska plogar äro oftast för tunga och svårhandterliga för här¬
varande förhållanden. Såsom regel vid urval af redskap och verktyg bör man gifva de
lättare företräde, synnerligast som dessa oftast äro de billigaste.
'Ett ölbryggeri finnes här, men mycket Öl kommer från Tyskland, Ryssland, Ame¬
rika och Japan. En J/l butelj tyskt Öl kostar här i regeln rub. 1,2o; det billigaste
ryska 60 kopek. För några år sedan fauns endast danskt smör om 1 funt = 0,4095 kg.
i hermetiskt tillslutna bleckburkar, men detta år hafva äfven holländarne hitsändt ett
proflager. Dessa burkar kosta i handeln rub. 1. Ost ankommer från skilda håll utom
från Sverige. Kondenserad, osockrad norsk mjölk äfvensom preserverad fisk är mycket
omtyckt. Alla konserver hafva stor marknad här. Hos firmorna Kunst & Albers och
J. H. Langeliitje kan man ibland få se något af svensk tillverkning såsom Eskilstuna-
8miden, lampor från herr Böhlmark i Stockholm, ekspik, papp m. in. Allt har godt
rykte om sig, men prisen äro något för höga. L. M. Erikssons telefoner åro ej alldeles
obekanta, och mycket torde i en snar framtid härutinnan vara att göra, synnerligast
som Vladivostok ännu saknar allmän telefonledning.
'Det synes som om svenska industriidkare begått en stor försummelse angående den
sibiriska marknaden, hvaraf andra nationer vetat att i tid begagna sig. Men skulle de
svenska industrialstren nå äfven hit, kan ännu ofantligt mycket göras, om tiden genast
tages i akt. Jag vill härmed säga min tanke om på hvad sätt denna marknad bör
kunna vinnas.
78 Tredje hnfvudtiteln.
'Tillfölje af de stora afstånden, svårigheten med ryska språket samt den kostnad,
som är förenad med ett ombuds uppehälle och resor härstädes, kan ej, såsom fallet är
hemma, en firma utsända en resande, som genom sin provision och vanligen lilla lön
skall underhålla sig, utan staten måste först och främst bidraga med nödiga belopp, och
äfven flera firmor måste sammansluta sig. Att utsända stipendiater till sådana ryska
centra som St. Petersburg, Moskva, Odessa in. fl. är utan tvifvel ett godt sätt att få
svenska alster införda i Ryssland, men i Vladivostok duger det ej att uteslutande handla
efter denna metod. Här måste finnas ett välsorteradt proflager å maskiner, maskindelar,
verktyg, jern, stål samt andra löuande artiklar samt i förening med detta en större re¬
parationsverkstad och en god firma såsom ombud och representant för nämnda lager och
verkstad. Som det är förenadt med många svårigheter, ja, nästan omöjligt att utskeppa
större, färdiggjorda maskiner, och som för öfrigt Vladivostok är i saknad af en bättre
verkstad, är detta det bästa och enda sättet att få de svenska maskinerna och det
svenska jernet och stålet i allmänt bruk. Det råder ett ständigt klagomål och krångel
vid mottagandet af färdiggjorda maskiner från Europa och Amerika, men genom en
dylik verkstad och med svenskt material bör sådant kunna afhjelpas och enligt min
och ryska ingeniörers åsigt skulle denna både betala sig sjelf och äfven bidraga till det
lika nödvändiga proflagrets underhåll.
'Det är min sanna önskan att snart få se Sverige och svenska alster väl represen¬
terade i Sibirien, och skall jag med nöje stå till tjenst med nödig hjelp och vidare
upplysningar.’
»Af denna rapport framgår nödvändigheten af att de Förenade Rikena snarast möj¬
ligt må blifva väl representerade i Ost-Sibirien.
»Såsom varande slutpunkten för den transsibiriska jernvägen och dessutom utgörande
hufvudorten för all import till Ost-Sibirien är och förblifver Vladivostok utan tvifvel
den lämpligaste plats, hvarest denna representation skulle hafva sin verksamhet.
»Det faller af sig sjelf, att skola ryssarne kunna öfvertygas om fördelen af att an¬
vända svenska och norska artiklar, måste det finnas ett fullständigt proflager i Vladi¬
vostok, lämpligt placeradt och med god tillsyn. Såsom representant för nämnda lager
fordras en firma, hvars ledare är rysk eller finsk och känd med sibiriska förhållanden.
Firman, som uteslutande skulle arbeta för införandet af svenska och norska alster i Ost-
Sibirien, skulle vara väl representerad i Nicolajevsk, Habarosk och Blagovesaliensk. I
förening härmed skulle i Vladivostok upprättas en reparationsverkstad, som staden f. n.
är i stort behof af.
»Hufvudsaken är, att det som shall göras, må göras genast, enär i annat fall det
torde blifva omöjligt att alls få se våra artiklar i den ostsibiriska marknaden. Tyskar
och snart nog amerikanare få allt mer och mer insteg i Vladivostok, och det kommer
helt säkert ej att dröja länge, innan konkurrensen derstädes blir lika stor som i Japan
och andra platser.
»Som Sibirien ej är det enda land i den aflägsna östern, hvilket bör uppmärksammas
af våra länders exportörer, torde det vara till fördel för dessa att genom en härvarande
Tredje hufvudtiteln. 79
firma förena den svenska exporten till Kina med exporten till Sibirien, emedan exporten
tijl Vladivostok och äfven Nicolajevsk är till stor del beroende af europeiska affärs¬
hus i Kina.
Shanghai den 12 januari 1898.
(undert.) M. Lindskog.»
Enligt föreliggande upplysningar besöktes Vladivostok år 1894 af 153 fartyg med
sammanlagdt 198,931 tons drägtighet, hvaraf 7 norska om 9,627 ton. År 1897 har sagda
hamn till den 1 november varit besökt af 215 fartyg med sammanlagdt 248,433 tons
drägtighet, hvaraf 27 om sammanlagdt 27,377 ton voro norska, De norska fartygens
antal har alltså sedan 1894 nästan fyrdubblats och befinner sig, såsom jag hört, i jemnt
stigande. Något svenskt fartyg har, såvidt jag kunnat erfara, icke besökt hamnen.
Det har icke varit mig möjligt att anskaffa något statistiskt material, som skulle
kunna läggas till grund för en beräkning af storleken eller värdet af den export, som
f. n. eger rum från de Förenade Rikena till Vladivostok. Af den föregående redogö¬
relsen framgår dock, att denna export ännu är jemförelsevis obetydlig, men att god ut¬
sigt finnes, att den kan ökas i högst betydlig grad, i fall våra exportörer ville gripa sig
saken energiskt an.
Dessa två omständigheter, vår tilltagande sjöfart och den goda utsigten för en ut¬
märkt marknad för våra produkter, gör det nödvändigt, att från statens sida göres hvad
göras kan för att skydda våra intressen. Under vanliga förhållanden skulle Vladivostok
naturligtvis hafva blifvit ett verksamhetsfält — och jag kan tillägga, ett rikt sådant —
för en konsul. Men, såsom bekant, nekar den' ryska regeringen att mottaga främmande
makters konsuler i Ost-Sibirien, och det återstår då intet annat än att hjelpa sig fram
på sätt Tyskland gjort, nemligen genom att anställa en så kallad handelsagent, som vis¬
serligen icke erkännes såsom konsul på platsen, men dock tillätes utföra de väsentligaste
af en konsuls åligganden och taga sig an det lands och dess undersåtars intressen, som
han representerar. Jag tillåter mig vördsamt uttala såsom min åsigt, att det skulle vara
af största betydelse för utvecklingen af våra länders sjöfart och handel, om vi kunde
blifva representerade af en inflytelserik man i Vladivostok. Jag anser det der¬
för som en stor lycka, att Vladivostoks obetingadt mest framstående affärsman hr A.
Dattan, innehafvare af platsens förnämsta firma hrr Kunst och Albers, anhållit om min
medverkan till uppfyllande af hans önskan att blifva utnämnd till Kongl. svensk och
norsk handelsagent i Vladivostok. Han är sjelf befraktare af många norska fartyg
och säger sig också vara mycket intresserad i vår export. Han berömmes af alla, hos
hvilka jag hört mig före, såsom en sällsynt duglig och energisk man. Generalguvernören
öfver Ost-Sibirien, som jag träffade på en af mina resor, sade, att vi icke kunde få en
bättre man. Han är af tysk nationalitet och »Kaperi. Deutscher Handelsagent». Liksom
lian nu fått tillåtelse af de ryska myndigheterna att hissa tyska riksflaggan på sitt hus,
sä kommer han också att erhålla nödig tillåtelse att hissa de Förenade Rikenas unions-
80 Tredje hufvudtiteln;
gös, ifall han blir utnämnd. Flaggfrågan spelar, såsom förut nämnts, en vigtig roll i
Östern. Herr Dattan har vidare förklarat, att han utom Tyskland endast önskar re¬
presentera Sverige och Norge, då han har mest att göra med norska fartyg och är in¬
tresserad i deras trade och vår handel öfverhufvudtaget. Han har två skandinaver i sin
tjenst. Dessutom sysselsätter firman 7 k 8 prokurister och sammanlagdt 180 personer. Såsom
den förnämste importören på platsen kommer lian säkert att kunna uträtta mycket för
vår handel.
Jag vågar derför ödmjukligen föreslå, att snarast möjligt en olönad Kongl. svensk och
norsk handelsagentur upprättas i Vladivostok, och att posten besättes med hr A. Dattan.
Konsulernas För de resor, som oftast skola komma i fråga, särskildt generalkonsulns i Kobe resor
reseersätt- till Nagasaki och Yokohama eller Tokio, kan ett fast reglemente angående reseersättning och
tung ar. dagtraktamente med lätthet fastställas. Biljettprisen ställa sig ungefär lika för befordran
med ångfartyg som med jernväg mellan Kobe och Nagasaki, i det att de för begge be-
fordringssätten uppgå till omkring 15 yen (1 yen = 2 sh. 1 d.). Från Kobe till Yokohama
kostar jernvägsbiljetten (allt 1 klass) 10,5 3 och till Tokio 11 yen. Ångbåtsbiljetten från
Kobe till Yokohama 12 och tur och retur 18 yen. På ångfartyget äro också måltiderna
inberäknade. På de japanska fartygen far man nu för 6 yen utan måltider mellan
nämnda hamnar, men man måste komma öfverens med kaptenen om europeiska måltider,
som i allmänhet serveras för 3 yen per dag eller 1 yen per måltid.
Hotellen lemna rum med full kost (den så kallade »american plan», som följes
öfverallt här i Östern) för ett belopp af 5—7 å 8 yen per dygn, allt efter rummets be¬
skaffenhet. Om så en resande konsul skall hafva sina öfriga utgifter för vagn eller i
hvarje fall »jinrikska», för de på grund af klimatet nödvändiga förfriskningar, för dricks¬
penningar och befordran af bagage ersatta, torde omkring 11 ä 12 yen eller 20 kronor
om dagen vara det minsta belopp, som kan anslås till dylik ersättning. På de japanska
jernvägarne gifves ingen rabatt för returbiljetter. Enligt ofvanstående skulle t. ex. en
fyra dagars resa från Kobe till Yokohama eller vice versa ersättas sålunda:
jernvägsbiljett tur och retur = 21,ob yen ......... c:a 36,oo kronor
4 dagar å 20 kronor................................................... 80,oo »
Summa 116,oo kronor
Från Kobe till Nagasaki eller vice versa:
biljett (ångfartyg eller jernväg och ångfartyg) tur
och retur = 30 yen ............................................. 52,bo kronor
4 dagar ä 20 kronor................................................... 80,oo »
Summa 132,bo kronor
Tredje hufvudtiteln. 81
Beträffande beräknandet af jernvägs-biljett mellan Kobe och Yokohama skulle man
kunna invända, att tur och retur med ångfartyg (europeiska eller amerikanska) kostar
endast 18 yen, och att man derför icke borde beräkna mera i fråga om ersättning.
Men då ångfartyg icke gå hvarje dag, måste det öfverlemnas åt konsuln sjelf att af¬
göra sättet att resa, då eljest lätt eu större utgift kunde förorsakas genom att konsuln
skulle blifva nödsakad vänta på ett ångfartyg en eller två dagar.
För andra möjligen förekommande resor inom landet, såsom t. ex. för att lemna
bistånd vid strandningar etc., måste räkning inskickas för sjelfva resan, hvar¬
emot 20 kronor i traktamente per dygn öfverallt bör kunna anses tillräckligt. Jag
måste dock uttryckligen tillägga, att denna summa redan nu af kolleger och konsuler,
med hvilka jag öfverlade härom, ansågs för ganska lågt tilltagen, då prisen på allt
äro i jemnt stigande. Under de senaste 10 åren hafva sålunda prisen på lifsförnöden-
heter stigit med 30 %. Det kan således lätt hända, att om några år ofvannämnda be¬
lopp för traktamente måste ökas, för att icke tjensteresorna skola medföra en direkt
förlust för vederbörande embetsman.
' För en eventuel minister i Japan bör anslås 30 kronor i traktamente per dag under
tjensteresor, då han, hvar han än uppehåller sig, måste hafva häst och vagn och äfven
måste bo annorlunda på hotel än konsulerna. Det är för en minister alldeles omöjligt,
här såväl som i Kina, att företaga officiela besök eller visiter i allmänhet utan vagn
med helst två hästar. En sådan kan fås för 3—4 yen per dag.
Kostnaderna för resan ut äro desamma på de engelska, tyska och franska linierna.
Dock är den sistnämnda att föredraga på den grund, att vin och Öl, konjak och lemo¬
nad serveras »å discrétion», så att de extra utgifterna derigenom minskas i högst väsent¬
lig grad. Prisen på denna linie äro:
Från Marseille till: 1 klass- 2 klass- 3 klass- 4 klass' utan kosi
Singapore....................................francs' 1,400 930 510 — —
Hongkong, Shanghai ............... » 1,715 1,150 635 400 311
För familjer lemnas följande reduktioner: barn under 3 år resa fritt, mellan 3 och
12 för hälft pris, äldre barn lika med fullvuxna, men å hvarje biljett för såväl fullvuxna
som barn öfver 12 år 15 % afdrag.
Af de flesta här representerade nationer betalas reseersättning för hela familjen och
en tjenare. Franska diplomater och konsuler hafva till och med rätt att medtaga för¬
äldrar. För manliga tjenare betalas på de franska ångfartygen 4 klass med installering
å 3 klass. För barnpiga betalas till och med endast 4 klass utan kost, och det blir
såvidt möjligt sörjdt för, att hon får liggplats tillsammans med barnen på 1 klass och
sina måltider med dem gratis.
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
11
82
Tredje hufvudtiteln.
Bil. C.
Utdrag af 'protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms
slott den 13 januari 1900.
Närvarande: ’
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Hans excellens norske herr statsministern Blehr,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von KrusensTJERNA,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Restadius,
Thilesen,
Lövland.
l:o.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet för¬
slaget till de Förenade Rikenas gemensamma utrikesbudget för 1901 samt Norska
regeringens den 29 nästlidne december deröfver afgifna underdåniga betänkande.
Herr ministern anförde:
»Det budgetförslag, som förelädes Eders Kong!. Maj:t den 30 sistlidne november,
innehöll, hvad kahinettskassan beträffar, några förhöjningar i beräkningen af utgifterna
å ministerstaten samt för militärattachéer.
I fråga om anslaget till beskickningen i Madrid har departementet för det inre
i det utlåtande, som ligger till grund för norska regeringens betänkande, förordat
Tredje hufvudtiteln.
83
såväl höjande af ministerns lön från kr. 22,000 till kr. 32,000, som anvisande af
kr. 4,000 åt en kanslist vid beskickningen. I förra afseendet uttalar departementet,
att det har sig bekant, att Madrid är en mycket dyr lefnadsort, och, då afseende
fästes vid dervarande beskicknings betydelse för Norges näringar, hufvudsakligen med
anledning af de invecklade och stränga spanska tullbestämmelserna, framstår det för
departementet såsom önskvärdt, att befattningen är så aflönad, att ekonomiska hänsyn
icke lägga hinder i vägen för, att densamma vid hvarje tidpunkt kan vara besatt på
bästa möjliga sätt.
I fråga om kanslisten yttrar departementet, att departementet af hänsyn till be¬
skickningens betydelse och till hvad i utrikesdepartementets förslag blifvit fram¬
hållet, finner sig likaledes kunna uttala sig för, att till aflöning åt en kanslist uppföres
ett belopp af kr. 4,000, hvilken anordning faller sig icke obetydligt billigare, än om
man nödgades skrida till anställande af en legationssekreterare.
Departementet instämmer ock deruti, att ministern i Madrid, om dervarande be¬
skickning erhåller så förbättrade vilkor, som afses genom ifrågavarande förslag, bör
öfvertaga de diplomatiska funktionerna äfven i Portugal. Departementet förutsätter
härvid, att den till generalkonsulatet i Lissabon anslagna aflöning vid inträffande ledighet
nedsättes till kr. 12,000, äfvensom att man söker uppväga den nu föreslagna ökningen
i kabinettskassans utgifter genom framtida sänkning i aflöningen för andra beskick¬
ningar, hvarhelst sådant kan på något sätt visa sig utförbart.
I anledning häraf hemställer jag, att i beräkningen af utgifterna å ministerstaten
måtte under »beskickningen i Madrid och Lissabon» uppföras: envoyé extraordinaire
och ministre plénipotentiaire kr. 32,000 samt kanslist, arfvode kr. 4,000.
Departementet tillstyrker likaledes, att det hittills å konsulskassan såsom anslag
till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppförda belopp af kr. 4,000 för Kongl.
Nederländska beskickningen i Japan måtte öfverflyttas å kabinettskassan. Jag hem¬
ställer derför, att å ministerstaten måtte uppföras under »beskickningen i Tokio»: anslag
till kanslikostnader kr. 4,000.
Förslaget om ökande af anslaget till militärattachéer med ett belopp af kr. 6,000
till en tredje militärattaché har departementet förklarat sig icke kunna biträda. Enligt
departementets förmenande tillhöra utgifter af ifrågavarande slag rätteligen hvartdera
rikets militärbudget, och om äfven departementet icke anser sig böra gå ända derhän
att föreslå uteslutande ur den gemensamma utrikesbudgeten af hela utgiftsposten mili¬
tärattachéer, så har detta sin grund endast deri, att departementet icke finner förhål¬
landet vara af sådan betydelse, att departementet anser nödigt att motsätta sig en an¬
ordning, som nu en gång är antagen. Att utvidga denna anordning till att omfatta ännu
en tredje post bör emellertid efter departementets förmenande icke kunna komma
ifråga.
Jag delar ingalunda departementets åsigt, att utgifter för militärattachéers anstäl¬
lande vid beskickningarna rätteligen tillhöra hvartdera rikets militärbudget. Desse
tjensteman hafva nämligen att vid de beskickningar, der omständigheterna påkräfva
84
Tredje hufvudtiteln.
anställandet af en särskild person för att följa det främmande landets utveckling på
försvarsväsendets område och för att tillhandagå landsmän, som utsändas med militärt
uppdrag, utföra en del af de tjenstepligter, som åligga beskickningarna i allmänhet och
som derför vid de beskickningar, der någon militärattaché icke finnes anstäld, utföras
af ministern eller legationssekreteraren. Ett anslag af unionella medel för militär¬
attachéers utsändande låter derför helt säkert väl försvara sig;. Enär emellertid Norska
regeringen icke anser sig kunna tillträda förslaget, hvilket sålunda skulle komma att
sakna regeringens stöd i Stortinget, anser jag mig icke böra tillråda Eders Kongl.
Majestät att nu framlägga det.
Med iakttagande häraf skulle slutsumman för Icabinettsleassans utgifter under år
1901 uppgå till kr. 674,500 för de Förenade Rikena tillsammans. Af detta belopp be¬
strider Sverige ensamt det till hemliga utgifter beräknade anslaget, kr. 9,900. Åter¬
stoden, kr. 664,600, torde, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, fördelas så¬
lunda, att med afrundning af slutsiffran till närmaste hundratal Sveriges andel beräknas
till kr. 469,100 och Norges till kr. 195,500. En obetydlig rubbning uppkommer visser¬
ligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men den är dock endast skenbar,
emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen alltid
tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen besparing eller brist
i hvarje fall noggrant fördelas efter den angifna proportionen.
I fråga om JconsulsJcassan har departementet för det inre förklarat sig icke hafva
något att erinra vid beräkningen af konsulat- och expeditionsafgifter för 1901.
Departementet erinrar emellertid derom, att i sammanhang med utrikesdeparte¬
mentets budgetförslag för 1900 ett förslag förelegat, att den nuvarande konsulatafgiften
af 6: 3 5 per ton skulle afskaffas, och att de för konsulatväsendet nödiga medlen skulle
åvägabringas dels genom ökade statsanslag, dels genom höjda expeditionsafgifter och
en vederbörande konsulatembetsman tillfallande fartygsafgift af 1 till 5 kronor, allt
efter fartygets storlek. Departementet är emellertid fortfarande af den förmening, att
konsulatafgiften, som i Norge utgår på grund af lagen af den 15 juni 1878, bör upp-
häfvas och att de för konsulatväsendet nödiga medlen böra åvägabringas genom stats¬
anslag och expeditionsafgifter, samt att de afgifter, som det kunde finnas billigt ålägga
sjöfarten, skulle utgå i form af afgift till statsverket i öfverensstämmelse med norska
grundlagens § 75, a.
Skilnaden mellan svensk och norsk uppfattning rörer sig alltså för närvarande
derom, huruvida fartyg, som anlöpa en främmande hamn, skola erlägga någon mindre
afgift till konsulerna, eller om de böra vidkännas en skatt till staten. Enighet åter
råder om önskvärdheten af den nuvarande konsulatafgiftens nedsättande. Jag kan
endast för min del uttala den förhoppning, att ärendet må upptagas till pröfning
under en nära framtid, möjligen i sammanhang med några andra reformer på konsu¬
latväsendets område.
Mot de föreslagna utgifterna under konsulskassans olika rubriker har departemen¬
tet icke gjort någon anmärkning, utan tvärtom förordat såväl den ifrågasatta nya organi-
85
Tredje hufvudtiteln.
sationen af konsulatväsendet i Ostasien, som ock den föreslagna förhöjningen af ansla¬
get till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med kr. 5,000 för att kunna bereda
resegodtgörelser åt de konsulattjenstemän, som erhålla vikariats förordnanden, äfvensom
åt de lönade konsulerna i Kina och Japan.
Konsulskassans utgifter skulle i öfverensstämmelse härmed komma att för år 1901
uppgå till ett belopp af kr. 622,900 att betäckas af dels inflytande konsulatafgifter dels
statsanslag till oförändrade belopp af kr. 160,000 för Sverige och kr. 120,000 för Norge.
På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t behagade besluta att af Riksdagen och Stortinget äska de för utgifternas
bestridande nödiga anslag, att utgå såväl för kabinettskassan, så vidt angår de af
Sverige och Norge gemensamt bestridda anslagen, som för konsulskassan efter den för
de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion.
Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna,
som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i
de båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,
att af Riksdagen måtte för 1901 begäras kr. 479,000 (kr. 9,900 + 469,100) till ka¬
binettskassan och kr. 160,000 till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisnings¬
skyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor
som hittills;
och att af Stortinget måtte för budgetterminen 1 april 1900—31 mars 1901 äskas
kr. 191,525 till kabinettskassan och kr. 120,000 till konsulskassan, förutom hvad i kon¬
sulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma
period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter
af kr. 28,000, hvaraf kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för konsulskassan.»
Uti hvad sålunda blifvit hemstäldt och föreslaget, förenade sig det sammansatta
statsrådets öfriga ledamöter, hvarvid norska statsrådsafdelningen tillika yttrade, att den
anslöte sig till kongl. Norska regeringens betänkande;
och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bi¬
falla hvad herr ministern för utrikes ärendena hemstält
och föreslagit.
Ex protocollo:
Fredrilc Kappe.
86
Tredje hufvudtiteln.
Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1901.
I.
Kabinettskassan:
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena.................... 24,000
2. Utrikesdepartementet................................. 32,365
3. Ministerstaten___________________________________________ 350,647
4. Militärattachéer ........................................ 8,471
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 63,517
Summa kronor 479,000
Norge.
Kronor.
13,485
146,103
3,529
32,383
195,500
II. Konsulskassan:
6. Utrikesdepartementet.......... 8,857 11,743
7. Konsulsstaten__________________ 241,510 320,240
8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.. 17,433 23,117
267,800 355,100
Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas
af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter. 107,800 235,100
Summa kronor 160,000 120,000
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1901.
1. Ministern för utrikes ärendena ............................................
2. Utrikesdepartementet__________________________________________________________
3. Ministerstaten:
a. Traktamenten m. m.
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000
Legationssekreterare......................................... 6,000 54,000
Tillsammans
Kronor.
24.000
45,850
496,750
12.000
95,900
674,500”
20,600
561,750
40,550
622.900
342.900
280,000
Kronor.
24,000
45,850
Transport 54,000
69,850
Tredje liufvudtiteln.
87
Transport 54,000
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Plénipotentiaire............................ 10,000
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire........................... 36,000
Legationssekreterare....................... 5,000 4] ^00
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire........................... 60,000
Legationssekreterare....................... 8,000 68,000
Beskickningen i Madrid och Lissabon:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire...................... 32,000
Kanslist, arfvode............................ 4,000 36,000
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire........................... 60,000
Legationssekreterare............... 8,000 68,000
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire......................... 60,000
Legationssekreterare ..................... 8,000 68,000
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipo¬
tentiaire ................................................. 29,000
Beskickningen i Tokio:
Anslag till kanslikostnader.............. 4,000
Beskickningen i Washington:
(Toocfkr “iaom «enl!‘'alkonsul> Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire........................... 24,000
Legationssekreterare, lön............. 6,000
D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34^00
69,850
Transport 432,000
69,850
88
Tredje hufvudtiteln.
Transport 432,000
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plé-
nipotentiaire............................................- 32,000 464,000
b. Exjpektanslöner och Pensioner................ 32,750
I
4. Militärattachéer:
1 Militärattaché................................................ 6,000
1 d:o ................................................ 6,000
69,850
496,750
12,000
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser......................... 31,000
b. Ekiperingspenningar........................ 10,000
c. Hemliga utgifter.......................................... 9,900
d. Ofriga extra utgifter.................... 45,000 95,900
Summa kronor 674,500
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1901.
Inkomster:
Svenska statsverkets bidrag.............. .......
Norska statsverkets bidrag........................
Konsulatafgifter, förslagsvis:
inom Antwerpens konsulsdistrikt..................... 10,600
» Archangels » 1,700
» Barcelonas » 4,900
» Bilbaos » 6,700
» Genuas » 4,800
» Hamburgs » 13,700
a Havres » 20,000
» Helsingfors’ » .............;....... 9,000
» Kobes » 3,100
» Konstantinopels » 400
Kronor.
160,000
120,000
Transport 74,900
280,000
Tredje hufvudtiteln.
Transport 74,900
inom Köpeuhamns konsulsdistrikt .................. 22,700
s Leiths » 22,900
> Lissabons » 3,800
* Londons » 140,750
» Lybecks » 7,700
» Newyorks » — .......... 29,800
* Rigas » 7,200
» Rio de Janeiros » -----............. 7,400
» Shanghais » , .................. 7,750 324,900
Expeditionsafgifter, förslagsvis.............................. 18,000
Summa kronor
89
280,000
342.900
622.900
U tgifter:
6. Utrikesdepartementet
7. Konsulsstaten:
20,600
a. Löner och arfvoden:
Antwerpen, Generalkonsuln, lön ......... 13,000
Archangel, Konsuln, » 8,000
resekostnadsersättning 4,000 12,000
Barcelona, Generalkonsuln, lön ........ 12,000
Bilbao, Konsuln, » ......... 10,000
Genua, Generalkonsuln, » 12,000
Hamburg, » » 15,000
Havre, » . » 14,500
Vicekonsuln, » 5,000 19,500
Bordeaux, » * ......... 6,000
Helsingfors, Generalkonsuln, » ......... 15,000
Kobe, » .......... 18,000
Joinför mlnisterataten. Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000
Drogman, » 7,000 17,000
Köpenhamn, Generalkonsuln, » 12,000
Vicekonsuln, » 4,500 16,500
Uppbur konsuiatafgiftor. Helsingör, » 2 3,900
2:ne ålderstillägg 1,000 4,900
Leith, Konsuln, lön .......16,000
Lissabon, Generalkonsuln, > ......... 15^000
Transport 201,900
Bill. till Riktd. Prof. 1900. 1 Sami. 1 Afd.
20,600
12
90
Tredje hufvndtiteln.
London,
|
Transport
|
201,900
|
Generalkonsuln, lön
Vicekonsuln, »
Kanslisten, »
En kontorist, »
|
24.000
10.000
6,000
5,000
|
|
|
» » »
|
4,000
|
49,000
|
Cardiff,
|
Vicekonsuln, »
|
|
9,000
|
Liverpool,
|
Vicekonsuln, lön
|
9,000
|
|
2:ne ålderstillägg
|
1,000
|
10,000
|
Newcastle,
|
Vicekonsuln, lön
|
9,000
|
|
2:ne ålderstillägg
|
1,000
|
10,000
|
The Hartlepools, Kontoristen, lön
|
4,000
|
|
personligt lönetillägg
|
1,000
|
5,000
|
Lybeck,
|
Generalkonsuln, lön
|
|
12,000
|
N ewyork,
|
Konsuln, »
|
30,000
|
|
Vicekonsuln, »
|
9,000
|
39,000
|
Riga,
|
Konsuln, »
|
|
9,000
|
Rio de Janeiro,
|
Generalkonsuln, »
|
|
17,000
|
I lönen ingår ersättning förl SVtnrurlioi
resor inom distriktet. } önanglMl,
|
Generalkonsuln, »
|
24,000
|
Vicekonsuln, »
|
9,000
|
33,000
|
Jemför ministerstaten. AVashingtOn,
|
Generalkonsuln, »
|
|
16,000
|
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Antwerpen.................. 4,500
Archangel................... 2,500
Barcelona........................................................ 2,000
Bilbao......................................................... 2,500
Genua............................................................. 2,500
Hamburg....................... 5,500
Havre............................................. 4,500
Helsingfors ............... 4,000
Kobe ............................................... 3,000
Köpenhamn......................................... 4,500
Leith ............................................................. 6,000
Lissabon................... 4,000
London ............................................... 11,000
till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000
Transport 60,500 410,900
20,600
20,600
Tredje hufvudtiteln.
Transport 60,500 410,900
Lybeck.......................................................— 3,500
Newyork__________________________________________________________ 8,000
Riga............................................................... 3,000
Shanghai....................................»;................... 6,000 81,000
c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandrin.............................Avsit.ci.....w-iS.i..... 3,500
Alger............................... 2,000
Bordeaux......................................i....:.:—........... 2,000
Buenos Ayres....................____*.-r____j................. 4,000
Cardiff....................... 7,000
Gibraltar...................................rr...................- 2,000
Havana.............................................—-...... 3,000
Kiel................................................................ 800
Liverpool..,..................................................... 5,000
Marseille.......... 1,500
Melbourne................. 6,000
Montevideo........................... 2,000
Neapel............................................................ 3,000
Newcastle........................................-............... 4,000
Pirsus________________ 1,000
Rio de Janeiro.................................................- 4,000
San Francisco..........................................-....... 4,000
Tanger.................. 1,500
Tunis.....................................::j...................... 1,000
Yokohama ..................................................— LOPP 58,300
d. Pensioner.......................................—------------------- 11,550
8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 8,550
b. Konsulernes embetsutgifter ..................................... 20,000
c. Diverse utgifter....................................................... 12,000
91
20,600 '
iipqqU
561,750
40,550
Summa kronor
622,900
92
Tredje hufyudtiteln.
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från Kabinettskassan.
Jemt. Nådigt
beslut af den Pensioner: Kronor.
10 Juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna................................. 6,000
7 Febr. 1899 » » F. Due............... ........................................ 6,000
6 Sept. 1895 » Ministern C. Burenstam .............................................. 5,000
15 April 1869 » Ministerresidenten Friherre L. Wrede........................... 4,000
Summa kronor 21,000
Från Konsulskassan.
Jeml. Nådigt
beslut af den Pensioner: Kronor.
30 Dec. 1898 F. d. Generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt______________ 4,000
24 April 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka ............ 800
16 Okt. 1898 i> C. Falsens enka................ 800
9 Juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka ..... 700
29 Maj 1874 Yicekonsuln Hambros enka................ 400
9 Juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka............. 400
6 Juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna Carolina____ 225
Summa kronor 7,325
t
Tredje liufrudtiteln.
93
Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet;
att tillämpas från och med d. 1 Januari 1900;
Gifven Stockholms Slott den 30 december 1899.
|
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
penningar.
|
Summa.
|
|
1
|
Kabinettssekreterare, Expeditions-
p.hpf arfvnrle . _ ............. ..
|
|
|
7,500
|
|Af detta arfvode anses 2,500
< kr. motsvara tjenstgörings-
|
|
4,400
|
2,000
|
6,400
|
t penningar.
|
2
|
D:o° ................
|
8,800
2,500
2,500
2,500
1,800
1,800
5.400
1,200
2.400
650
|
4,000
1,500
|
12,800
|
j* göring höjas med 600 kr.
|
1
|
Förste Arkivarie ____________________
|
4,000
|
)
|
1
|
Förste sekreterare ....... ......
|
1,500
|
4,000
|
I Lönen kan efter Ö års tjenst-
t göring höjas med Ö00 kr. och
j efter 10 års tjenstgöring med
I ytterligare 500 kr.
|
1
|
D:o ................
|
1,500
|
4,000
|
1
|
Andre arkivarie .....................
|
1,200
|
3,000
|
1
|
Aridre sekreterare _______________
|
1,200
|
3,000
|
|
3
1
|
D:o .............
|
3,600
800
|
9,000
|
|
D:o - ;.....
|
2,000
|
|
2
|
D:o ..............
|
1,600
300
|
4,000
|
|
1
|
Förste vaktmästare _________________
|
950
|
Derjemte fri bostad.
|
1
|
Vaktmästare ......................-
|
500
|
300
|
800
|
|
3
|
D:o ____________________
|
1,500
|
900
|
2,400
|
f göring höjas med 100 kr.
|
Till Utrikesdepartementet hörande
embetsman:
1 Introduktör för främmande sände¬
bud, arfvode ___________________________
|
|
|
2,600
|
|
|
|
Summa kronor
|
66,450
|
|
Statens slutsumma af sextiosextusenfyrahundrafemtio kronor kommer att af nedan¬
stående anslagsmedel utgå, nemligen:
1) Anslaget å svenska riksstatens tredje hufvudtitel:
Utrikesdepartementet...................................................-.......... kr. 32,365
2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen¬
samma konsulskassan.............................................................. 20,600
3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet....................... » 13,485
Summa kronor 66,450
Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtfor svar särenden, hållet
inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 januari 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn och
Restadius.
Departementschefen, statsrådet Crusebjörn anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riks-
statens fjerde hufvudtitel för år 1901 och att i sammanhang dermed
få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna skrivelser och fram¬
ställningar i de delar, de icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda,
nemligen:
Bill. till Riksd. Prat. 1900. 1 Sami. '1 Afd. 1 Raft.
1
2 Fjerde hufvudtiteln.
arméförvaltningens å artilleridepartementet underdåniga skrifvelse
den 16 november 1899, angående dess behof af ordinarie statsmedel
för år 1901;
generalfälttygmästare^ underdåniga skrifvelse den 15 november
1899, angående arméförvaltningens å artilleridepartementet behof af
extra ordinarie anslagsmedel för år 1901;
arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrif¬
velse den 15 november 1899, angående dess medelsbehof för år 1901;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse
den 3 november 1899, angående dess behof af ordinarie statsmedel
för år 1901;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse
den 7 november 1899, angående dess behof af extra anslagsmedel för
år 1901;
arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse
den 8 december 1899, angående beräkning af anslaget till ersättning åt
vissa löntagare till följd af arméns omorganisation;
en af arméförvaltningen å civila departementet jemte eget yttrande
den 5 december 1899 öfverlemnad underdånig skrifvelse från chefen
för Vermlands fältjägarecorps, angående höjning af corpsens manskaps-
aflöning;
arméförvaltningens å artilleri-, intendents- och civila departementen
den 19 december 1899 aflåtna skrifvelse med utredning och förslag
angående erforderliga anslagsökningar till följd af Karlsborgs artilleri-
corps’ omorganisation;
arméförvaltnigens å civila departementet underdåniga skrifvelse af
den 21 november 1899 med öfverlemnande af chefens för Kronprinsens
husarregemente underdåniga framställning angående löneförbättring för
sqvadronstrumpetarne vid nämnda regemente;
chefens för krigsskolan underdåniga skrifvelse den 9 september
1899 om beredande af medel för nyinredning af tvättinrättningen vid
Karlberg m. in. äfvensom arméförvaltningens å fortifikations- och civila
departementen deröfver afgifna underdåniga utlåtande;
inspektörens för kavalleriet underdåniga skrifvelse den 13 oktober
1899 med förslag till uy stat för ridskolan samt arméförvaltningens å
civila departementet deröfver afgifna underdåniga utlåtande;
inspektörens för kavalleriet underdåniga skrifvelse den 2 november
1899, angående ökning af medelinköpspriset för remonter, samt armé¬
förvaltningens å intendentsdepartementet deröfver afgifna underdåniga
utlåtande;
3
Fjerde hufvudtiteln.
statskontorets underdåniga skrifvelse den 9 december 1899 an¬
gående statsregleringen för år 1901 under fjerde hufvudtiteln;
särskilda af chefen för VI arméfördelningen den 28 november 1899
och af chefen för I arméfördelningen den 8 december samma år till
departementschefen aflåtna skrivelser med uppgift å antalet rust- och
rotehåll, som kunde antagas komma under år 1901 effektivt utgöra
rustning och rotering vid skånska husar- och dragonregementena samt
Norrlands dragonregemente;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåninga skrif¬
velse den 24 november 1899, angående medel till fortsatt anskaffning
af lakan och handdukar för den icke garnisonerade armén och de värn-
pligtige;
chefens för VI arméfördelningen underdåniga skrifvelse den 3 juni
1899, angående uppförande af exercishus för Vesterbottens och Vester-
norrlands regementen, äfvensom arméförvaltningens å fortifikations- och
intendentsdepartementen deröfver afgifna underdåniga utlåtande;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrif¬
velse den 27 oktober 1899, angående anskaffning af inventarier för
Norrlands dragonregementes kasernetablissement i Umeå m. m.;
t. f. inspektörens för militärläroverken underdåniga skrifvelse den
17 februari 1899, angående' ökning af elevantalet vid krigshögskolan,
äfvensom t. f. chefens för generalstaben och arméförvaltningens å ci¬
vila departementet häröfver afgifna underdåniga utlåtanden;
centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar under¬
dåniga skrifvelse den 28 november 1899 angående extra anslag för år
1901 till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande;
chefens för V arméfördelningen underdåniga skrifvelser den 6
mars och den 13 oktober 1893 samt den 17 november 1896, angående
ändrad mötesplats för Vestmanlands regemente äfvensom följande myn¬
digheters i detta ärende afgifna underdåniga utlåtande nemligen armé¬
förvaltningen å artilleri-, fortifikations-, intendents- och civila departe¬
menten, domänstyrelsen, kammarcollegium, Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i Vestmanlands län samt chefen för generalstaben;
t. f. chefens för generalstaben underdåniga skrifvelse den 7 december
1899, angående anställande af försöksmobilisering under år 1900; samt
chefens för fortifikationen och generalfälttyggmästarens under¬
dåniga skrifvelse den 14 november 1899, angående extra ordinarie
anslag till rikets fästningsbyggnader med bestyckning under åren 1901
och 1902.
Departementschefen yttrade härvid beträffande de
4
Fjerde luifvudtitel».
Ordinarie anslagen.
Aflöning och rekrytering m. m.
. . Frågan om fästningsartilleripersonalens omorganisation är visser-
detta^nsiag. %en ännu icke så utredd, att ett fullständigt förslag till densammas
lösning kan för Riksdagen framläggas, men det oaktadt tvekar jag dock
ej af skäl, för hvilka jag härmed går att redogöra, att redan nu fästa
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på detta för vårt försvar så vig¬
tiga spörsmål.
Af den redogörelse för personalfrågans utveckling vid vårt fäst¬
ningsartilleri under adertonhundratalet, som lemnats af den genom
nådigt bref den 14 maj 1897 tillsatta komitén för utredning rörande
landets fasta försvar, och som finnes återgifven i det till Riksdagens
ledamöter utdelade sammandraget af komiténs betänkande, framgår
hurusom, jemnsides med det fasta försvarets tillbakagång, äfven fäst-
ningsartilleripersonalen minskats och detta i så hög grad att, medan
denna personal år 1815 utgjorde 16 kompanier med tillsammans 960
mans numerär eller 40 procent af artilleriets hela nummerstyrka, den¬
samma år 1892 uppgick till endast 7 kompanier med en sammanlagd
styrka af 444 man eller 13 procent af artilleriets numerär. Visserligen,
anföra komiterade, hade sedan dess Karlskrona artillericorps, organi¬
serad på. 4 kompanier med en sammanlagd manskapsstyrka af 360 man,
tillkommit, men hela personalen uppginge dock vid tidpunkten för
afgifvandet af komiténs betänkande, i juli 1898, till endast 804 man,
utgörande 21 procent af artilleripersonalen. Denna svaga stamstyrka
vore uppenbarligen för sitt ändamål alldeles otillräcklig, hvadan komi-
terades förslag måste, oaktadt mobiliseringsbehofvet blifvit satt så lågt
som rimligen kunde ske, förutsätta en efter våra förhållanden högst
afsevärd ökning i fästningsartilleriets stampersonal, »allra helst», heter
det i komiténs betänkande, »som regeringens vid 1892 års urtima
Riksdag framlagda förslag till omorganisation af fästningsartilleriet af
Riksdagen genom inskränkningar i den föreslagna artillericorpsen å Karls¬
borg i så hög grad reducerades, att fästningsartilleriets å fastlandet
stamanstälda manskapsstyrka genom 1892 års förbättrade härordnings
antagande minskats från 512 till 412 man.»
På grund häraf föreslog komitén, att fästningsartilleripersonalen,
utom Gotlands artillericorps’ fästningskompani, skulle organiseras på
2 regementen, nemligen ett sjöfästningsartilleriregemente om 12 kom-
Fjerde hufvudtiteln. 5
panter, tillhörande sjöförsvarsdepartementet samt afsedt för befäst-
ningarne vid Vaxholm och Oscar Fredriksborg, Karlskrona och Göte¬
borg, och ett landfästangsartilleriregemente om 10 kompanier, hörande
under landtförsvarsdepartementet och afsedt för befästningarne vid
Karlsborg och Boden.
Emellertid föranledde dels de skiljaktiga meningar rörande sjöfäst-
ningsartilleripersonalens organisation, som uttalats af vederbörande myn¬
digheter, hvilka haft att yttra sig öfver komiténs förslag, dels ock den
under senaste tid väckta frågan om det fasta minförsvarets öfverflyt¬
tande från flottan till sjöfästningsartilleriet, att Eders Kongl. Maj:t
under den 17 sistlidna november tillsatte en komité, bestående af repre¬
sentanter från armén och flottan, åt hvilken komité uppdrogs verk¬
ställandet af utredning rörande ny organisation af sjöfästningsartilleriet
och fasta minförsvaret jemte sammanhang härmed egande frågor.
Komitén började sina arbeten den 30 i nämnda månad, och torde de¬
samma kunna afslutas så tidigt, att ett fullständigt förslag till ord¬
nandet af denna vigtiga del af försvarsväsendet kan för nästkommande
års Riksdag framläggas.
Hvad åter beträffar frågan om landfästningsartilleripersonalens orga¬
nisation, står densamma visserligen i nära samband såväl med frågan
om anläggandet af den föreslagna fästningen vid Boden som ock med
spörsmålet om sjöfästningsartilleriets omorganisation, enär de båda
grenarne af fästningsartilleriet gifvetvis böra erhålla en i viss mån
likartad sammansättning, men då den ifrågavarande fästningen kräf-
ver en jemförelsevis lång tid för sin fullbordan, och behofvet af en
fullständigt organiserad besättningsstyrka först gör sig gällande, då
densamma närmar sig sin fullbordan, torde, i betraktande af att, såsom
förut är nämndt, utredning af frågan om sjöfästningsartilleriets om¬
organisation nu pågår, utan olägenhet kunna tillsvidare anstå med
afgifvandet af ett fullständigt förslag till landfästningsartilleriets orga¬
nisation, äfven om anslag till fästningens påbörjande, i enlighet med
hvad jag i det följande kommer att hemställa, nu skulle äskas. För
bedömande emellertid af den omfattning, en dylik organisation bör
erhålla, torde jag få hänvisa till det förslag till landfästningsartilleriets
organisation, som afgifvits af förutnämnda komité för ordnandet af det
fasta försvaret och för hvilket tab. IX a) och c) i dess betänkande
lemna nödig öfversigt.
Om jag således icke nu är i tillfälle att afgifva ett definitivt för¬
slag till landfästningsartilleriets organisation, sedan förutom Karlsborg
äfven en befästningsanläggning vid Boden tillkommit, anser jag likväl
6
Fjerde hufvudtiteln.
nödvändigt att redan nu åtgärder vidtagas till förberedande af en sådan
organisation och på samma gång för fyllande af den betydande brist
i artilleripersonal, som förefinnes såväl vid vår nuvarande enda land-
fästning, Karlsborg, som ock för handhafvande af den nu befintliga
positionsmaterielen. Bästa sättet härför synes då vara att organisera
Karlsborgs artillericorps i öfverensstämmelse med den ursprungliga, i
Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1892 års urtima Riksdag angifna
planen.
Jag tillåter mig i detta hänseende erinra, hurusom i det af t. f.
chefen för generalstaben afgifna betänkande, hvilket låg till grund för
berörda proposition, nämnda artillericorps’ uppgift angafs vara dels att
tillgodose fästningens behof af stamartilleripersonal vid en mobilisering
och dels att medgifva afdelandet af erforderlig personal för betjenande
af den positionsartillerimateriel, som vore afsedd till bestyckning af de
å strategiskt vigtiga punkter anlagda provisoriska befästningame. Corpsen
föreslogs organiserad på 4 kompanier med en befälskader af 1 öfverste¬
löjtnant och chef, 1 major, 4 kaptener af l:a klassen, 3 kaptener af
2:a klassen, 1 regementsqvartermästare, 8 löjtnanter af l:a klassen och
5 underlöjtnanter jemte 24 underofficerare, i stabstrumpetare, 1 förste
bataljonsläkare och en manskapsstyrka af 300 man samt tygstat. För¬
slaget till aflöningsstat utvisade en slutsumma af 240,192 kronor 35 öre.
Härvid är dock att märka,' att, enligt nämnda förslag, till den nya
corpsen skulle öfverflyttas Göta artilleriregementes båda på Karlsborg
förlagda fästningskompanier med tillsammans 6 officerare, 6 underoffice¬
rare och en manskapsstyrka af 112 man, hvadan antalet af de beställ¬
ningar, som skulle tillkomma, ganska väsentligt understeg det i den
föreslagna staten angifna.
Riksdagen biföll emellertid endast på det sätt Eders Kongl. Maj:ts
förslag, att de ofvannämnda Göta artilleriregemente tillhörande båda
fästningskompanierna skildes från fältartilleriet och bildade en särskild
corps med en personal af 1 major och chef, 1 kapten af l:a klassen, 1
kapten af 2:a klassen, 2 löjtnanter af l:a klassen, 2 underlöjtnanter, 6
underofficerare och 112 man samt en mindre tygstat.
Motivet för detta Riksdagens beslut framgår af dess särskilda ut¬
skotts utlåtande, hvaruti, i likhet med statsutskottet vid 1892 års lag¬
tima Riksdag, utskottet förklarar sig finna den för Karlsborg afsedda
artillericorpsen vara »mindre af nöden, helst utskottet vore af den me¬
ning, att densamma utgjorde en mera speciel och fristående del af
arméns organisation». På samma gång hemställer utskottet dock, att,
då de båda på Karlsborg redan befintliga fästningskompanierna, i hän-
Fjerde hufvudtiteln. 7
delse Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna del blefve afslaget, men den
förbättrade härordningen i öfrigt godkändes, skulle komma att bilda en
fristående qvarlefva af den gamla organisationen, nämnda kompanier
måtte organiseras såsom en sjelfständig corps under egen chef. Detta
blef ock, såsom ofvan nämnts, Riksdagens beslut.
Det torde emellertid vara uppenbart, att derest en fästning, hvilken
som helst, skall kunna fylla sin uppgift, måste densamma ega en fullt
utbildad och behofvet motsvarande artilleribesättning. Detta varder
emellertid, hvad Karlsborg beträffar, vid mobilisering så långt ifrån
fallet, att äfven om fästningens omfång inskränkes till hvad 1897 års be-
fästningskomité föreslagit, och mobiliseringsbehofvet beräknas så knappt
som möjligt, med nuvarande organisation af artillericorpsen en brist upp¬
står af icke mindre än 24 officerare, 71 underofficerare och, om ett obe¬
stämdt, men i alla händelser ringa antal f. d. konstaplar, som kunna stå
till hands, ej beräknas, 290 konstaplar, att nu endast tala om befälet och
underbefälet. Någon möjlighet att från fältartilleriets personal, redan i
och för sig otillräcklig för behofvet, och dessutom oöfvad i handterandet
af fästningspjeser, fylla ens någon del af denna brist förefinnes icke.
Såvida ej särskilda åtgärder vidtagas, kan följaktligen fästningen icke
försvaras af brist på utbildad artilleripersonal, långt mindre då kan den
personal, som finnes, förslå äfven till skötandet af positionsartilleri-
materielen.
Härtill kommer ock, att Karlsborgs artillericorps’ nuvarande organi¬
sation är förenad med betydliga olägenheter med afseende på freds-
tjenstgöringen, förorsakade af den allt för knappa befälstillgången,
hvarför det hittills vant nödvändigt, trots det mindre lämpliga deri,
att årligen ditkommendera personal från fältartilleriet.
Organiseras deremot corpsen i enlighet med 1892 års förslag, och
denna organisation genomföres på den såsom lämplig ansedda tidrymden
af 3 år, räknad från och med nästkommande år, varder vid slutet af
nämnda tid icke allenast fästningens behof af artilleripersonal nöjaktigt
tillgodosedt utan personal äfven öfrig för betjening af åtminstone en
del af positionsartillerimaterielen. Eu afsevärd svaghet i vår nuvarande
arméorganisation vore härmed undanröjd. De senaste årens krig och
i synnerhet kriget mellan Spanien och Eörenta staterna gifver oförtyd-
bart vid handen af hvilken oerhörd vigt utbildningen af artilleri-
personalen — den ombord på örlogsfartygen såväl som den på fäst-
ningarne — intager. Den materiel, denna personal har att handhafva,
är för värdefull att lemnas i oöfvade händer, och endast med en skick¬
lig ledning är dess tillbörliga verkan att förvänta.
8 Fjerde hufvudtiteln.
Med Karlsborgs artillericorps’ organiserande såsom här blifvit före¬
slaget vore ock en vigtig förberedelse gjord för den ytterligare utveck¬
ling af artilleripersonalen, som blir af behofvet påkallad af ett påbör¬
jande af befästningarne vid Boden. I den mån de der ifrågasatta be¬
fästningsarbetena fortgå och fullbordas, måste artilleripersonal derstädes
förläggas, och synes då lämpligast, att dylik personal dit till en början
förflyttas från Karlsborg för att der i vanlig ordning ersättas med ny¬
antagen personal. Med all säkerhet skall härigenom den för Boden
behöfliga personalens uppsättning på bästa sätt befrämjas.
Slutligen skulle genom den föreslagna organisationen fredstjenst-
göringen vid Karlsborgs artillericorps kunna bedrifvas, utan att behöfva
ditkommendera personal från andra truppförband till förfång för utbild¬
ningen vid dessa.
Af hvad jag nu i underdånighet anfört torde framgå, att äfven,
innan den blifvande fästningen vid Boden kräfver särskild artilleribesätt¬
ning, ökningen af vår nuvarande fästningsartilleripersonal är en tvin¬
gande nödvändighet, som icke längre kan uppskjutas, och att början
till denna ökning bör göras med uppbringandet af Karlsborgs artilleri¬
corps till den styrka, som denna corps skulle erhållit, om Eders Kongl.
Maj:ts förslag vid 1892 års urtima Riksdag till corpsens organisation
vunnit Riksdagen bifall.
Det förslag till stat för Karlsborgs artillericorps, som jag låtit
upprätta (bil. I) öfverensstämmer i fråga om befälskader, manskaps-
styrka m. m. i allo med det för urtima Riksdagen framlagda organisa-
tionsförslaget, endast med följande mindre afsevärda ändringar:
l:o) den i 1892 års förslag upptagne »förste bataljonsläkare» med
1,800 kronors lön och 3 kronors dagaflöniug har på grund af Eders
Kongl. Maj:ts med 1893 års Riksdag fattade beslut i fråga om bataljons-
läkarebeställningarne vid armén ersatts af en »bataljonsläkare» med 900
kronors lön och. 2 kronors dagaflöning, och skillnaden mellan de så¬
lunda föreslagna aflöningsbeloppen bör, på sätt jag framdeles under
[2.] kommer att föreslå, läggas till anslaget till »ökad aflöning åt
de till tjensteåldern äldste batalj onsläkarne»;
2:o) den i 1892 års förslag uppförde informationsofficeren med
arfvode af 400 kronor, har p>å grund af 1895 års Riksdags beslut i
fråga om ersättning åt informationsofficerarne förslagsvis tilldelats ett
arfvode af 500 kronor;
3:o) rustkammarsmedernas och stockmakarnes löner hafva jemlikt
1898 års Riksdags beslut upptagits till 700 kronor för hvardera i stället
för 600 kronor enligt 1892 års förslag;
4:o) på grund af Eders Kongl. Maj:ts utaf 1896 års Riksdag god-
Fjerde hufvudtiteln. 9
kända förslag rörande förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln
hafva ur staten utbrutits och till särskilda anslag öfver flyttats de i 1892
års förslag uppförda kostnaderna för servisersättning, portionsersättning
åt underofficerare, beklädnad och underhåll åt manskap samt kaserne-
ringskostnader, hvarjemte det i samma förslag uppförda särskilda anslag
för skrifmaterialer nu uppförts under rubriken expenser;
5:o) för vinnande af likhet med andra nu gällande stater för arméns
truppförband, har benämningen »beklädnadsersättning» utbytts mot
»beklädnad)).
Den sålunda föreslagna staten slutar å ett kostnadsbelopp af 157,625
kronor 55 öre, som, derest den af mig föreslagna omorganisationen
varder genomförd, bör bestridas från anslaget till aflöning och rekrytering
m. m. Från detta anslag utgår nu för nämnda corps, enligt gällande
stat, 56,849 kronor, hvadan anslaget alltså behöfver ökas med 100,776
kronor 55 öre eller, i jemnadt tal, 100,777 kronor.
Beträffande den anslagsökning i öfrigt, som af den ifrågasatta om¬
organisationen skulle erfordras, har arméförvaltningen å artilleri-, inten¬
dents- och civila departementen uti gemensamt utlåtande den 19 näst-
lidne december hänvisat till nedanintagna tablå:
|
För Karlsborgs artillericorps
|
|
nu ut¬
gående
belopp.
|
framdeles
erforder¬
liga be¬
lopp.
|
ökning.
|
.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Till ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne
|
—
|
1,265
|
1,265
|
> inqvarteringskostnader..................................................
|
462
|
1,212
|
750
|
a artilleriskjutskolor............................................................
|
850
|
2,300
|
1,450
|
a arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets
|
|
|
|
öfningar och materiel..................................................
|
11,020
|
29,340
|
18,320
|
a mathållning vid garnisonerade armén ...............................
|
18,400
|
53,000
|
34,600
|
a arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den
|
|
|
|
garnisionerade armén.....................................................
|
1,232
|
5,300
|
4,068
|
» arméns munderingsutrustning...........................................
|
9,069
|
25,080
|
16,011
|
Summa kronor
|
41,033
|
117,497
|
76,464
|
Lägges härtill ofvan omförmälda förhöjning i anslaget till af-
|
|
|
|
löning och rekrytering m. m................................................
|
56.849
|
157,625
|
100,777
|
befinnes den af ifrågavarande omorganisation påkallade förhöj¬
ning i de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln uppgå
|
|
|
|
till.....................................................................................
Bih. till Ränd. Prat. 11)00. 1 Sami. / Åfd. 1 Häjt.
|
|
|
177,241
2
|
10
Fjerde hufvudtiteln.
Arméförvaltningen har jemväl erinrat, att då för närvarande funnes
å Karlsborgs artillericorps’ stat uppfördt ålderstillägg af 300 kronor för
en förrådsförvaltare, samt i den nja staten ytterligare en förrådsför-
valtarebeställning med enahanda förmån funnes upptagen, det kunde
komma att inträffa att till personal vid corpsen årligen finge utbetalas
sammanlagdt 600 kronor i ålderstillägg. Då emellertid anslaget till
ålderstillägg är af förslagsanslags natur och så nyligen som år 1898
höjdes från 9,500 kronor till 30,000 kronor, torde någon ökning i det¬
samma nu icke påfordras.
Hos Riksdagen torde enligt hvad arméförvaltningen tillika hem¬
stält böra äskas medgifvande att, på sätt vid uppsättning af nya trup¬
per under en följd af år egt rum, använda de under öfvergångstiden
på samtliga titlar uppkommande besparingar till bekostande af de nya
kompaniernas första uppsättning och utrustning, äfvensom att få tillämpa
den nya staten i den mån Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant kunna
ske; och har jag i sistnämnda afseende i statens Öfverskrift infört, att
densamma skulle tillämpas i den mån Eders Kongl. Maj:t funne skäligt
derom förordna.
Beträffande inqvarteringen af den personal, hvarmed Carlsborgs
artillericorps blefve ökad, torde det, med hänsyn till omöjligheten att
uti eller i omedelbar närhet af Carlsborgs fästning kunna få hyra en¬
skilda bostäder, vara nödvändigt, att naturainqvartering beredes för¬
kela personalen.
Kostnaden för denna naturainqvartering torde, såsom 1897 års-
befästningskomité föreslagit, lämpligen kunna bestridas af de vid för¬
säljning af kronan tillhöriga tomter i Stockholm, i Göteborg och å
Vaxholm inflytande medel. Af köpesumman för de redan slutsålda fot-
gardestomterna återstår nemligen ännu en behållning af något öfver
450,000 kronor och af försäljningsbeloppet för de ännu osålda häst¬
garde stomterna samt tomterna å kommendantsängen i Göteborg torde
med säkerhet ett öfverskott utöfver hvad af dessa medel redan blifvit
disponeradt uppstå af omkring 11 a million kronor.
Emellertid torde jag framdeles få i underdånighet underställa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett detaljeradt förslag till ordnandet af
ifrågavarande inqvartering.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i under¬
dånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
a) att, med godkännande af det vid detta proto¬
koll fogade förslag till stat för Karlsborgs artilleri-
11
Fjerde hufvudtiteln.
corps, medgifva, att denna corps må omorganiseras på
sätt nämnda stat utvisar, äfvensom att under öfver-
gångstiden uppkommande besparingar å de till eorpsen
anvisade anslagsmedel må användas till bekostande af
de två nya kompaniernas första uppsättning och ut¬
rustning.
De till manskapet vid Vermlands fältjägarecorps enligt stat utgående
förmåner skilja sig i betydlig mån med afseende å såväl aflöningsslag
som belopp från hvad likstäldt manskap, tillhörande den icke garniso-
nerade armén i öfrigt, eger åtnjuta. Under det nemligen de med corp-
sens manskap fullt jemförlige menige eller de så kallade fast anstälde
volontärerna vid sjette arméfördelningens med flere truppförband i
nummerlön af statsmedel bekomma 150 kronor årligen, erhåller man¬
skapet vid Vermlands fältjägarecorps i årslön endast 65 kronor jemte
10 kronor i inqvarteringspenningar förutom ett visst belopp såsom lega.
Sedan den af Eders Kongl. Maj:t i nåder tillsatta komité för ut¬
arbetande af förslag till ändringar i gällande förvaltningsreglementen
för armén uti sitt den 5 maj 1897 afgifna underdåniga betänkande
angående nytt aflöningsreglemente för armén framhållit, hurusom några
oöfverstigliga hinder icke syntes möta för åvägabringande af öfverens¬
stämmelse i aflöningshänseende mellan manskapet vid Vermlands fält¬
jägarecorps och nämnda fast anstälde volontärer, har chefen för eorpsen
uti underdånig skrifvelse den 11 augusti 1899 hos Eders Kongl. Maj:t
gjort framställning i enahanda syfte och dervid anfört, bland annat,
att till följd af de synnerligen obetydliga aflöningsförmåner, som kunde
erbjudas manskapet vid eorpsen, rekryteringen alltmer försvårats och
för närvarande utfallit så ogynsamt. att af corpsens 400 manskapsnum-
mer icke mindre än 108 vore vakanta. Jemfördes aflöningsförmånerna
för corpsens manskap med dem, som åtnjötes af menige vid indelta
armén, befunnes de knappast utgöra 50 procent af den indelta soldatens.
Andra regementen, hvilka värfvade sitt manskap inom de orter, hvarest
corpsens rekrytering hufvudsakligen egde rum, kunde genom att erbjuda
vida bättre förmåner, lättare erhålla manskap. Corpschefen har derför
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta vidtaga åtgärder,
ledande derhän, att årslönen för menige vid fältjägarecorpsen — ut¬
görande, inqvarteringspenningarne inberäknade, 75 kronor måtte
uppgå till 150 kronor för år, samt att det å corpsens stat upptagna
o
12 Fjerde hufvudtiteln.
rekryteringsanslag måtte höjas med så stor summa, att gratifikationer
till dem, hvilka utförde värfning vid corpsen, skulle kunna ökas från
hittills utgående 10 ^kronor till samma belopp, som nu erbjödes andra
truppförbands värfvare i orten, eller 40 kronor för hvarje anvärfd re¬
kryt. Med beräkning af en årlig värfning af 130 man skulle sålunda
rekryteringsanslaget vid corpsen behöfva höjas från 4,640 kronor till
8,540 kronor samt anslaget till nummerlöner enligt angifna grunder
böra ökas från 30,000 kronor till 60,000 kronor för år.
Uti häröfver afgifvet yttrande har chefen för tredje arméfördelnin¬
gen förklarat sig finna ifrågavarande framställning desto mera beak-
tansvärd, som den närvarande bristen af omkring 25 procent i corpsens
manskapsnumerär uppstått, oaktadt tillfälle hittills funnits, att af till¬
gängliga besparingar från föregående år bereda manskapet något bättre
förmåner än årsanslagen kunnat medgifva. Då emellertid dessa bespa¬
ringar snart vore förbrukade, kunde man emotse, att corpsens rekry¬
tering inom kort skulle blifva ännu mera försvårad än nu, i synnerhet
som de fördelar, hvilka kunde erbjudas värfvarne, vore vida högre
vid andra värfvade truppförband. Arméfördelningschefen ansåge dock
att det till corpsen nu utgående rekryteringsbidraget tillsvidare borde
bibehållas oförändradt.
Vid öfverlemnande af handlingarne i detta ärende har arméförvalt¬
ningen å civila departementet uti sin ofvanuämnda underdåniga skrif¬
velse den 5 december 1899 erinrat, hurusom det varit att emotse, att
Vermlands fältjägarecorps’ stamtrupp icke i längden skulle kunna hållas
fulltalig för den aflöning, som nu utginge till det obefordrade manskapet,
helst de med detta manskap i öfrigt fullt jemförliga fast anställde vo-
lontärerna vid de norrländska infanteriregementena, Gotlands infanteri¬
regemente samt Hallands och Blekinge bataljoner i årslön uppbure
dubbelt så mycket. De af corpschefen och arméfördelningschefen an¬
förda skäl torde ock med nödvändighet påkalla en aflöningsförhöjning,
för hvilken jemväl talade fördelen, att derigenom en för endast nämnda
corps bestående aflöningskategori för manskap komme att försvinna.
Arméförvaltningen ansåge sig derför böra i underdånighet tillstyrka eu
förhöjning i årslönen för manskapet vid Vermlands fältjägarecorps till
150 kronor. Vidkommande rekryteringspenningarne, funnes visserligen
sådana ej ännu å stat anvisade vid de öfriga ofvan uppräknade trupp-
förbanden, men det hade befunnits nödvändigt att år efter år tillhanda¬
hålla de norrländska bland dessa dylika anslagsmedel genom särskilda
nådiga anvisningar, hvadan de förhoppningar, man hittills kunnat hysa
om detta behofs temporära art, icke syntes blifva förverkligade. Under
Fjerde hufvudtiteln. 13
sådant förhållande torde det icke böra sättas i fråga att nu indraga
det redan befintliga rekryteringsbidraget vid Vermlands fältjägarecorps,
hvaremot arméförvaltningen ansåge det af corpschefen gjorda förslaget
om äfven detta bidrags ökning icke böra bifallas.
Nummerstyrkan på stat vid denna corps utgjorde 400 man. För be¬
redande af årslön med 150 kronor till en hvar af dessa erfor¬
drades ............................................................................ kr. 60,000: —
För närvarande funnes å stat anvisade för 400 nummer¬
löner å 65: — ..................................... kr. 26,000: —
samt för inqvarteringspenningar, hvilka
komme att upphöra .............................. » 4,000: — » 30,000: —
Den behöfliga anslagsförhöjningen skulle alltså utgöra... kr. 30,000: —
På sätt ofvan blifvit anfördt, torde billigheten fordra, att manskapet
vid Vermlands fältjägarecorps erhåller lika aflöningsförmåner med ofvan-
nämnda fast anställa volontärer, med hvilka de numera i öfrigt äro
likstälda. Då härtill kommer att all möjlig omsorg bör egnas deråt
att corpsens personal hålles fulltalig samt vid bifall till ifrågavarande
förslag en af de i allt fall mångtaliga kategorierna för aflöning åt arméns
manskap skulle försvinna och ett steg, om ock ringa, tagas till upp¬
nående af önskvärd enhet i berörda afseende, får jag, som i allo ansluter
mig till den af arméförvaltningen i ämnet uttalade åsigt, härmed i under¬
dånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
b) att staten för Vermlands fältjägarecorps måtte
på det sätt ändras, att de till korpraler, vice korp¬
raler, jägare och spel anvisade 400 nummerlöner höjas
från 65 kronor till 150 kronor, men att de nu å sta¬
ten uppförda inqvarteringspenningar måtte derur ute¬
slutas.
I nådigt bref den 4 december 1885 har Eders Kongl. Maj:t, jemte
fastställande af förändrade grunder för manskapets anställning, tjenst¬
göring och aflöning vid en del af Göta artilleriregemente samt vid
Wendes artilleriregemente och Kronprinsens husarregemente, tillika
14 Fjerde hufvudtiteln.
förklarat, att, beträffande spelet vid dessa regementen, komme att tills
vidare förblifva vid hvad dittills i berörda hänseenden varit gällande.
Ehuru bestämmelserna angående aflöning åt spelet vid nämnda artilleri¬
regementen sedermera blifvit förändrade, har likväl, enligt aflönings-
reglementet den 8 juli 1898, det vid Kronprinsens husarregemente an-
stälda spel af manskapsklassen fortfarande bibehållits vid samma aflö-
ningsförmåner, som till detsamma utgingo vid tiden för utfärdandet af
ofvanberörda nådiga bref.
Före den år 1892 beslutade förbättrade härorganisationen funnos
vid detta regemente anstälda sex sqvadronstrumpetare och tolf extra
trumpetare, men då regementet derefter organiserades på fem sqva-
droner, indrogos en sqvadronstrumpetare och två extra trumpetare, i
sammanhang hvarmed benämningarna ändrades till »stabstrumpetare»,
för de förra, och »sqvadronstrumpetare» för de senare. Af dessa äro
stabstrumpetarne, i likhet med förhållandet vid åtskilliga andra trupp¬
förband, beträffande aflöningen likstälda med underofficerare, under det
att sqvadronstrumpetarne tillhöra manskapsklassen, men äro lägre aflö-
nade än manskapet, oaktadt spel af samma klass vid andra garnisone-
rade truppförband åtnjuta full manskapaflöning. Då nemligen för allt
manskap, som aflönas enligt system II i aflöningsreglementet, äro an¬
visade månadslön med 10 kronor och lega med 40 kronor de två första
tjensteåren och 80 kronor de följande, äro för trumpetarne af man¬
skapet vid Kronprinsens husarregemente anslagna i månadslön endast
7 kronor och i lega blott 20 kronor under alla tjensteåren förutom
arfvode med 3 kronor i månaden.
Under erinran härom har chefen för regementet i underdånighet
anhållit, att sqvadronstrumpetarnes löneförmåner måtte förbättras, samt
i sådant afseende hemstält, att månadslönen och legan måtte höjas till
enahanda belopp som för manskapet, samt att i arfvodet måtte för
detta år göras ett tillfälligt tillägg af ytterligare tre kronor i månaden.
Arméförvaltningen å civila departementet har, med öfverlemnande
af regementschefens ofvanberörda, af vederbörande arméfördelnings-
chef förordade framställning, i underdånighet tillstyrkt bifall till den¬
samma, i hvad den afser höjning af månadslönen och legan. För den
begärda tillfälliga höjningen i arfvodet har arméförvaltningen dock ej
funnit skäl föreligga, hvaremot förvaltningen ansett, att den ifrågasatta
höjningen i månadslönen och legan borde utgå äfven för innevarande
år och då bestridas från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.
Den tillökning i kostnad, som skulle blifva eu följd af den till-
15
Fjerde hufvudtiteln.
styrkta höjningen i aflöningen till sqvadronstrumpetarne, beräknas åt
arméförvaltningen på följande sätt:
till bestridande af månadslön till 10 trumpetare i 12 månader å 10
kronor i månaden......................................................................... kr. 1,200: —
samt till lega, under förutsättning att af denna personal
2 befunne sig inom de två första tjensteåren, men att 8
vore till tj ensten äldre,
för 2 trumpetare å 40 kr.......................................... 80: —
» 8 » » 80 » ....................................... 640: — hr. 720: —
eller tillsammans kronor 1,920: —
hvadan, då för denna personal funnes å staten anvisade till
lön.................................................................................... 840: —
lega ................................................................................. 200: — hr. 1,040: —
den erforderliga anslags förhöj ningen skulle uppgå till kronor 880: —
Då det måste anses billigt, att sqvadronstrumpetarne vid Kron¬
prinsens husarregemente, i likhet med trumpetare af samma klass vid
andra truppförband, erhålla samma månadslön och lega som manskapet,
och då den närvarande skiljaktigheten i deras aflöningsförmåner i för¬
hållande till det öfriga manskapets innebär en oegentlighet, som torde höra
undanrödja^, så mycket hellre som kostnaden härför är jemförelsevis
obetydlig, anser jag den underdåniga ansökningen i denna del förtjena
nådigt afseende, och ämnar jag framdeles, derest denna min uppfatt¬
ning vinner Eders Kongl. Maj:t,s och Riksdagens bifall, i underdånighet
underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida den förböjda aflö¬
ningen bör med anlitande af de till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
stående medel utgå jemväl för innevarande år.
Beträffande åter den af regementschefen begärda tillfälliga höj¬
ningen i sqvadronstrumpetarnes arfvode under år 1900 med tre kronor
i månaden, anser jag, i likhet med arméförvaltningen, den underdåniga
framställningen i denna del ej böra föranleda åtgärd.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
c) att medgifva, att sqvadronstrumpetarne vid Kron¬
prinsens husarregemente må i fråga om månadslön
16 Fjerde hufyudtiteln.
och lega likställas med det öfriga manskapet vid
regementet, samt att aflöningsstaten för nämnda rege¬
mente måtte i öfverensstämmelse härmed ändras.
Beträffande den ökning af utgifter under anslaget till aflöning och
rekrytering m. m., som skulle föranledas af nådigt bifall till hvad jag
här ofvan under a), b) och c) föreslagit, ber jag få erinra att, såsom
jag ofvan nämnt, anslaget, vid bifall till min hemställan under a), skulle
behöfva förhöjas med 100,777 kronor. Ett nådigt bifall till min hem¬
ställan under b) skulle föranleda en anslagsförhöjning af 30,000 kronor.
Och slutligen skulle detta anslag, derest hvad jag under c) här ofvan
hemstält vinner nådigt godkännande, behöfva ökas med 880 kronor.
Anslaget skulle alltså förhöjas med sammanlagdt 131,657 kronor.
På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen
d) att, vid bifall till hvad under a), b) och c)
föreslagits, öka anslaget till aflöning och rekrytering
m. m., nu ...................................... kronor 8,608,524: —
med ....................................... » 131,657: —
till..................................................... kronor 8,740,181: —
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.
[2.] Såsom ofvan under [1. a] i underdånighet erinrats, fanns i Eders
ökning af Kongl. Maj:ts för 1892 års urtima Riksdag framlagda förslag till
detta anslag. gtat för Karlsborgs artillericorps upptagen en »förste bataljonsläkare»
med aflöning, uppgående till sammanlagdt 2,895 kronor. Någon dylik
beställning blef icke af Riksdagen uppförd i den stat för corpsen, som
Riksdagen godkände, men i den stat för Karlsborgs artillericorps, som
jag under nyssnämnda punkt föreslagit Eders Kongl. Maj:t att nu före¬
lägga Riksdagen, har upptagits en »bataljonsläkare» med sammanlagdt
1,630 kronors aflöning. Skälet till denna förändring af 1892 års förslag
är, såsom jag redan förut anfört, att söka i Eders Kongl. Maj:ts med
1893 års Riksdag fattade beslut angående batalj onsläkarebeställningarne
vid armén. Med stöd af samma beslut synes mig skillnaden mellan
berörda två aflöningsbelopp, eller 1,265 kronor, böra läggas till anslaget
till ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.
17
Fjerde hufvudtiteln.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att, vid bifall till hvad under [1. a] föreslagits,
öka förevarande anslag,
nu ....................................................... kronor‘41,911: —
med...................................................... J> 1,265: —
till.......................................................... kronor 43,176: —
Inqvarteringskostnader.
Derest den af mig under [1. a] här ofvan föreslagna omorga- [3.]
nisationen af Karlsborgs artillericorps varder genomförd, kommer, ökning af
enligt hvad arméförvaltningen i sin ofvanberörda skrifvelse af den 19 detta anBlag'
december sistlidet år omförmält, årlig servisersättning att erfordras för
1 öfverstelöjtnant, 1 major och 8 kaptener med 30 kronor till hvar¬
dera, eller tillhopa....................................................................kronor 300: —
för 8 löjtnanter, 5 underlöjtnanter, 1 bataljons¬
läkare och 2 förrådsförvaltare med 24 kronor till hvar
och en, eller tillsammans...................................................... » 384: —
samt för 8 styckjunkare, 16 sergeanter, 1 stabs-
trumpetare, 1 tygunderofficer, 2 besigtningsrustmästare,
2 tygskrifvare, 2 handtverksmästare, 8 rustkammar-
smeder och 4 stockmakare med 12 kronor till hvardera,
eller tillsammans ..................................................................... » 528: —
Summa kronor 1,212: —
Då den för servisersättning åt corpsens personal
beräknade andel af anslaget till inqvarteringskostnader
för närvarande utgör...............................................................kronor 462: —
erfordras alltså, derest omorganisationen genomföres,
en ökning af nu ifrågavarande anslag med..................... kronor 750: —
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att, vid bifall '.till hvad under [l.^a] föreslagits,
öka anslaget till inqvarteringskostnader,
nu ............................
|
........................... kronor
|
172,470: —
|
med ...........................
|
........................... »
|
750: —
|
till..............................
|
......................... kronor
|
173,220: —
|
Dill. till Riksd. Prot. W00. 1 Samt. 1 A/d. 1 Häft.
3
18
Fjerde hufvudtiteln.
[4-]
Anslaget
oförändradt.
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.
I riksstaten för år 1897 upptogs af 1896 års Riksdag under ofvan-
stående benämning ett anslag, afsedt för bestridande af vissa i förut¬
varande stater upptagna aflöningsförmåner, som skulle utgå allenast så
länge innehafvande af vissa befattningar i desamma qvarstode. Uti det
inom landtförsvarsdepartementet uppgjorda förslag, som låg till grund
för Eders Kongl. Maj:ts proposition till nämnda Riksdag i livad den
rörde förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln, tablå 1, folio H.,
bil. 2, återfinnes fullständig redogörelse för de utgifter, som skulle
med detta anslag bekostas. Anslaget bestämdes af Riksdagen
till............................................................................................... 56,822 kronor,
men i följd af inträffad afgång bland de embete- och
tjenstemän, för hvilka anslaget vore afsedt, minskades
detsamma sedermera af 1897 års Riksdag till ............... 53,500 »
af 1898 års Riksdag till.................. 47,000 »
och af 1899 års Riksdag till .................................................. 40,885 »
I sin ofvannämnda skrifvelse den 8 december 1899 har arméför-
valtningeu å civila departementet erinrat, att den till marinregementets
qvarstående personal utgående aflöning samt de afskedad personal från
samma regemente enligt 1888 års riksdagsbeslut och nådiga brefvet den
31 maj 1888 tillkommande pensionstillägg tillförne utgått från stats¬
anslaget till »marinregementet», men, sedan detta anslag vid 1893 års
riksdag blifvit från och med år 1894 med hela sitt belopp öfverflyttadt
till det nya statsanslaget för »det icke garnisonerade infanteriets befäls-
aflöning», från detta senare anslag. Då emellertid vid den af 1896
års Riksdag beslutade förändrade uppställningen af hufvudtiteln sist¬
nämnda jemte flera andra anslag uppgingo i statsanslaget för »aflöning
och rekrytering», blef detta senare anslags belopp beräknadt sålunda,
att derunder ej kom att inbegripas de för marinregementet, enligt
hvad ofvan blifvit sagdt, erforderliga medel. Anslaget till »aflöning
och rekrytering» bildades nemligen af de sammanlagda summorna af
alla de bestående truppförbandens aflöningsstater — med undantag af
de under omorganisation varande kavalleriregementenas — hvadan derå
ej funnes anvisade medel för det indragna marinregementet. Enligt
arméförvaltningens åsigt hade detta förfaringssätt väl varit riktigt, men
medel bort för marinregementets indragningsstat på annat ställe i riks-
Fjerde hufvudtiteln. 19
staten reserveras och den härför lämpligaste platsen ansåge arméför¬
valtningen hafva varit det särskilda förslagsanslaget till »ersättning åt
vissa löntagare i följd af arméns omorganisation».
Å detta statsanslag ansåge arméförvaltningen vissa aflöningsfyll-
nadsbelopp för auditören vid Vestgöta regemente J. M. A.. Grenander
och auditören vid lifregementet till fot G. F. A. von Post jemväl bort
upptagas.
För Grenander funnes å anslaget såsom aflöningsfyllnad uppfördt
ett belopp af 920 kronor, och om dertill lades det för auditör enligt
1892 års lönereglering bestämda arfvodet, 500 kronor, vore således för
hans aflönande anvisade tillhopa 1,420 kronor eller det belopp, som
vid 1875 års lönereglering bestämdes såsom auditörs-aflöning, men.enär
Grenander egde rätt att beräkna sin aflöning efter 1833 års aflönings-
system, hade såsom fyllnad i aflöningen åt Grenander bort, utöfver redan
anvisade 920 kr., upptagas ytterligare ett belopp af omkring 400 kr.
Hvad åter von Post anginge vore förhållandet, att vid lifregementet
till fot för närvarande funnes två auditörer med rätt till aflöning efter
1875 års aflöningsgrunder, af hvilka tjenstemän en qvarstode från lif-
regementets grenadiercorps, den andre från Nerikes regemente. För
dessas aflönande med hvardera 1,420 kronor hade bort å ifrågavarande
ersättningsanslag uppföras, icke — såsom skett — två poster å 920
kronor hvardera, utan ett belopp å 920 kronor och ett å 1,420 kronor,
på det att, med inräkning af auditörsarfvodet å nya staten, 500 kronor,
de erforderliga två lönebeloppen å 1,420 kronor hvartdera skulle blifva
att tillgå. Enligt nuvarande bestämmelser måste således i anmärkta
hänseende en brist af 500 kronor årligen i aflöningsmedlen uppstå.
Då, enligt hvad sålunda framhållits, å riksstaten icke funnes an¬
visade medel, vare sig till marinregementets qvarstående och afgångna
personal, eller till aflöningsfyllnad åt de båda auditörerna, hade armé¬
förvaltningen nödgats förskjuta de erforderliga beloppen mot ersättning,
som blifvit af Eders Kongl. Maj:t för åren 1897 och 1898 anvisad från
fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar. Dessa utgifter vore emeller¬
tid af den art, att de borde upptagas i riksstaten, helst anledningen
dertill att sådant icke egt rum redan vid 1896 års riksdag torde få
sökas allenast i ett vid en så vidtomfattande omreglering af hufvud¬
titeln lätt förklarligt förbiseende.
Den utgift, som härigenom skulle komma att under någon tid
drabba ifrågavarande anslag, skulle, att döma efter förhållandena under
år 1899, blifva,
20
Fjerde hufvudtiteln.
för marinregementets personal......................................... kronor 2,403
» auditören Grenander omkring...................................... » 400
» » von Post............................................................ » 500
eller tillsammans omkring kronor 3,303
[5.] Då utgifterna å förevarande anslag för nästlidet år, enligt hvad armé-
dettainani. förvaltniage? upplyst, torde komma att uppgå till icke fullt 39,000 kronor
och alltså sjunkit med omkring 1900 kronor under den beräkning, som
legat till grund vid bestämmandet af anslaget för innevarande år, och
sannolikheten talar för att en liknande minskning under detta år kom¬
mer att inträda, lärer någon höjning af anslaget för år 1901 ej erfor¬
dras äfven om förenämnda till omkring 3,303 kronor beräknade utgifter
skulle till detsamma öfverflyttas; och får jag med anledning häraf i
underdånighet hemställa, det Eders Kong!. ~Maj:t behagade föreslå
Riksdagen,
att ej mindre den till marinregementets qvar-
stående personal utgående aflöning samt det afskedad
personal från samma regemente enligt 1888 års Riks¬
dags beslut och nadiga brefvet den 31 maj samma år
tillkommande pensionstillägg, än äfven den auditörerne
J. M. A. Grenander och C. F. A. von Post tillkom¬
mande aflöningsfyllnad må från och med innevarande
år få utgå från anslaget till »ersättning åt vissa lön¬
tagare i följd af arméns omorganisation», i den mån
detta kan ske utan öfverskridande af anslagets i riks-
staten anvisade slutsumma, hvilken derför torde för år
1901 uppföras med oförändradt belopp.
Remontering och skoning m. m. för garnisonerade arméns hästar.
Genom nådigt bref den 5 april 1889 har Eders Kongl. Maj:t, på
förslag af dåvarande remonteringskommissionen, bestämt femhundra
kronor såsom det lägsta och niohundra kronor såsom det högsta pris,
hvilket finge erläggas för remont, som för statens räkning inköptes.
Fjerde hufnidtiteln. 21
Med erinran härom och under förmälan att chefen för remonterings-
styrelsen, hvilken det, jemlikt föreskrifterna i § 2 mom. 3 af nådiga
kungörelsen den 9 juli 1896 angående remonteringen vid värfvade
armén, ålåge att upprätta förslag öfver erforderliga medel för de år¬
liga remontuppköpen, förklarat, att han för innevarande år nödgades
föreslå en ökning i medelinköpspriset från sjuhundra till åttahundra
kronor per remont, har inspektören för kavalleriet i sin ofvan om-
förmälda skrifvelse den 2 november nästlidet år anfört, att den ut¬
veckling, industrien och jordbruket, särskildt inom landets hästprodu-
cerande provinser, under de senaste årtiondena uppnått, medfört en
alltjemt ökad efterfrågan på arbetshästar, i följd hvaraf och då dylika
hästar, hvilkas uppfödande vore förenadt med mindre risk och mindre
kostnader än hvad vore fallet med den till ridbruk afsedda remonten,
icke desto mindre betingade ett pris, som i regeln öfverstege 700
kronor och understundom uppginge ända till 1,200 kronor, allt flere
hästegare öfvergått till uppfödandet af arbetshästar, under det att till¬
gången på dugliga remonter för armén i jemnbredd dermed aftagit.
Om än arméns remontering hittills kunnat försiggå för ett medelpris
af sjuhundra kronor per remont, kunde man dock, enär allt flere häst¬
uppfödare vägrade att antaga det pris, som af remonteringsstyrelsen
kunde erbjudas, befara att remontmarknaden allt hastigare komme att
försämras, såvida ej staten genom remontprisets ökande härför i tid
satte en gräns. I annan händelse komme intresset för frambringande
af det för armén erforderliga hästmateriel att ytterligare aftaga och
remonttillgången inom kort blifva så ringa, att härigenom betydande
kostnader och olägenheter skulle uppstå.
Inspektören för kavalleriet har derför hemstält, att inköpspriset
för remonter måtte höjas, det lägsta till sexhundra och det högsta till
ett tusen kronor, samt i sammanhang härmed föreslagit, att, enär, enligt
§ 2 mom. 8 i ofvannämnda nådiga kungörelse, remonter vid inköpet
skulle mäta minst 1,45 meter bakom sadeln, men det visat sig, att
hästar med denna höjd vanligen vore för klena att motsvara de for¬
dringar, som nu måste ställas på den för krigsbruk afsedda hästens
uthållighet och förmåga att i hvilken terräng som helst bära en belast¬
ning af ända till 130 kilogram, Eders Kongl. Maj:t täcktes meddela
den ändring i nämnda stadgande, att remont skulle vid inköpet ega
en höjd bakom sadeln af minst 1,47 meter.
Uti detta ärende har arméförvaltningen å intendentsdepartementet
afgifvit underdånigt utlåtande och deri anfört, att enär det antal remon¬
ter, som, med tillämpning af bestämmelserna i ofvanberörda nådiga
22 Fjerde hufvudtiteln.
kungörelse, i medeltal årligen skulle inköpas, uppginge vid de värfvade
beridna truppförbanden till 185 och vid indelta kavalleriet i Skåne och
Norrland, efter genomförd omorganisation, till 220, den föreslagna höj¬
ningen i remontpriset, uppgående, med särskild hänsyn till den före¬
slagna ändringen i föreskrifterna om remonternas storlek, till imedeltal
100 kronor, komme att medföra en ökning i förevarande anslag af
18,500 kronor och i anslaget till »omorganisation af indelta kavalleriet
i Skåne och Norrland» af 22,000 kronor. Mot denna beräkning, fort¬
sätter arméförvaltningen, torde visserligen kunna invändas, att till stats¬
verket ännu icke öfverlemnats samtlige nummerhästar vid det omorgani¬
serade kavalleriet, men enär omsättningen bland hästarna vid denna del
af kavalleriet, på grund hufvudsakligen af beskaffenheten hos de till
kronan öfverlemnade rusthållshästarna, hittills varit och under omor-
ganisationstiden fortfarande torde blifva så stor — ända till 11 procent
årligen — att de i sistnämnda anslag för remonteringen ingående be¬
loppen icke vore för ändamålet tillräckliga, komme den besparing, som
under vanliga förhållanden kunnat antagas uppstå genom den nu före¬
slagna anslagsökningen, att helt och hållet erfordras till täckande af
de ökade remonteringskostnader, som, enligt hvad sålunda angifvits,
kunde förutsättas komma att fortfarande under omorganisationstiden
uppstå.
Då, på sätt inspektören för kavalleriet framhållit, under de senare
åren en afsevärd stegring å hästprisen inom landet inträffat, i följd
hvaraf ökade utgifter för remonteringen vid de beridna truppförbanden
påkallas för erhållande af fullt dugliga remonter, samt det obestridligen
är af största vigt, att statens för armén afsedda hästar ega den styrka
och uthållighet, som oundgängligen fordras för att kavalleriet skall
kunna fylla de ansvarsfulla pligter, som i nutidens krig äro detta vapen
ålagda, anser jag förevarande framställning vara synnerligen behjer-
tansvärd.
Med beslut om den föreslagna ändringen af § 2 mom. 8 i ofvan-
nämnda nådiga kungörelse torde emellertid böra anstå, till dess sig
visat, huruvida Riksdagen medgifver de ifrågasatta anslagshöjningarna.
Ett bifall till dessa skulle, på sätt ofvan blifvit nämndt, föranleda
ändring i såväl förevarande anslag som i anslaget till omorganisation
af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, och får jag, som ej haft
något att anmärka mot arméförvaltningens beräkning af de erforder¬
liga anslagsbeloppen samt sedermera torde få återkomma till frågan
23
Fjerde hufvudtiteln.
om höjandet af sistnämnda anslag, i underdånighet hemställa, det täcktes
Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
att öka anslaget till remontering och skoning m. m.
för garnisonerade arméns hästar,
nu .. .............................................................. kr. 172,270: —
med.............................................................. p 18,500:
till kronor 190,770: —
Ridskolan.
Enligt § 1 i det för ridskolan å Strömsholm den 5 augusti 1892 _ [6.]
utfärdade nådiga reglemente har skolan till ändamål i första rummet d°tt“l“|slaaff
att åt det vid kavalleriet inträdande befäl bereda undervisning i ridning,
veterinärlära och hofbeslag in. m. samt vidare att utbilda stallmästare
och beridare äfvensom att lemna nödig undervisning i ridning åt de offi¬
cerare af de öfriga truppslagen, som deraf kunna vara i behof. Sko¬
lan är närmast afsedd för 12 ordinarie elever, af hvilka 10 i kavalleri-
officerskursen och 2 i lärokursen för stallmästare- och beridareelever.
Med erinran härom har kavalleriinspektören i sin ofvannämnda
underdåniga skrifvelse den 13 oktober 1899 framhållit, hurusom bestäm¬
melserna rörande elevernas antal väl motsvarade förhållandena före
genomförandet af 1892 års förbättrade härorganisation, då medeltalet
af elever i allmänhet utgjorde 13 å 14 årligen, men att derefter det
ökade officersantalet vid kavalleriet samt isynnerhet artilleriets, fortifi¬
kationens och trängens större behof af stallmästare och ridlärare för-
anledt en ökning i elevantalet till i medeltal 16 å 17. Det oaktadt
hade emellertid ett ej ringa antal kavalleriofficerare icke kunnat kom¬
menderas till ridskolan året efter deras befordran till officerare, i följd
hvaraf de under sitt första tjensteår ej lämpligen kunnat användas
såsom ridinstruktörer. Till nu pågående kurs vid ridskolan hade så¬
lunda sex underlöjtnanter vid kavalleriet icke kunnat kommenderas.
Vid krigsskolan på Karlberg genomginge 17 elever utbildning för be¬
fordran under år 1899 till kavalleriofficerare, och då härtill komme, att
tre officerare af andra vapenslag ej kunnat kommenderas till nu på¬
gående ridskolekurs samt antagligen komme att dertill ånyo anmälas,
kunde sålunda ett antal af 26 elever ifrågasättas för kommendering
till 1900 års kurs.
I den mån utländska ridskolor blefve mindre tillgängliga för våra
kavalleriofficerare, vore det äfven nödvändigt att bereda skicklige svenska
24
Fjerde hufvudtiteln.
ryttare tillfälle till omkommendering vid ridskolan å Stömsholm, hvilken
numera kunde anses fullt jemnbördig med de bästa i utlandet.
På grund häraf och då möjlighet äfven borde beredas för omkom¬
mendering till skolan af de kavalleriofficerare, hvilka ej på ett tillfreds¬
ställande sätt kunnat tillgodogöra sig undervisningen under en första
kurs, har . kavalleriinspektören hemstält om vidtagande af åtgärder för
sådan utvidgning af skolan, att såsom ordinarie elever måtte kunna
årligen kommenderas 14 officerare af kavalleriet samt 2 officerare af
andra vapenslag, de sistnämnda för genomgående af lärokursen för
stallmästareelever. I följd af den vid urtima Riksdagen beslutade om¬
organisationen af kavalleriet erfordrades deremot ej vidare att några
beridareelever vid skolan utbildades.
En utvidgning af skolan kräfde emellertid fastställande för den¬
samma af ny och förhöjd stat, och en sådan betingades jemväl deraf,
att flere af posterna i den gällande staten äfven med skolans nuvarande
organisation visat sig vara otillräckliga i följd af den prisstegring å
förnödenheter m. m., som under senare åren inträda
Räkenskapsförarens arfvode från
|
500 til'
|
800 kr. eller med
|
300: —
|
Aflöning åt stallbetjenter ...
|
b
|
3,500
|
b
|
7,500
|
B
|
B
|
B
|
4,000: —
|
Ved och vedhuggning ........
Lyshållning och lampors un-
|
b
|
1,000
|
»
|
2,500
|
B
|
B
|
B
|
1^500: —
|
derhåll...................
Underhåll af möbler och
|
b
|
150
|
b
|
200
|
B
|
B
|
B
|
50: —
|
sängkläder..................
d:o af ridtyg och stallper-
|
»
|
250
|
b
|
330
|
B
|
B
|
B
|
80: —
|
sedlar..............
|
b
|
300
|
b
|
400
|
B
|
B
|
B
|
100: —
|
d:o af vapen .............
d:o af hinderbana och för
smärre reparationer af
|
»
|
150
|
B
|
200
|
B
|
B
|
B
|
50: —
|
byggnader ...........................
|
b
|
350
|
»
|
500
|
»
|
B
|
B
|
150: —
|
Oförutsedda behof................
Dagaflöning till officerare af
indelta kavalleriet, hvilka
kommenderas att genomgå
lärokursen för kavalleri-
|
»
|
350
|
B
|
1,120
|
B
|
y>
|
B
|
770: —
|
officerare ..................
Fourrage för lönlösa kavalleri-
|
»
|
5,000
|
))
|
7,000
|
B
|
B
|
B
|
2,000: —
|
officerares tjenstehästar...
|
b
|
2,000
|
B
|
3,000
|
B
|
B
|
B
|
1,000: —
|
Summa erforderliga medel, utöfver de för skolan nu anslagna, kr. 10,000:
25
Fjerde hufvudtiteln.
Såsom skäl för de sålunda äskade förhöjningarne i anslagets sär¬
skilda titlar anför kavalleriinspektören: att de för räkenskapsföraren
ökade göromålen gjorde för honom nödigt att använda särskildt skrif-
biträde; att med hänsyn till nuvarande höga arbetspris aflöningen till
de för skolan erforderliga stallbetjenter ej torde kunna sättas lägre än
till 2 kronor 50 öre om dagen; att otillräckligheten af det för stall¬
betjenter i gällande stat upptagna belopp under flere år beredt skolans
förvaltning de största svårigheter; att, enär allt flera af slottsrummen å
Strömsbolm behöft för skolan tagas i anspråk, kostnaderna för ved
redan länge öfverskridit det derför nu anslagna beloppet, 1,000 kronor;
att anslaget för oförutsedda behof, för närvarande upptaget till 350 kr.,
under senare åren visat sig vara fullkomligt otillräckligt och borde höjas
jemväl med hänsyn till nödvändigheten att kunna möta möjliga pris¬
stegringar å kostnaderna för fourrage m. m.; samt att öfriga begärda
höjningar i statens olika titlar påkallades af den föreslagna ökningen i
elevantalet.
Skolans utvidgning förorsakade emellertid äfven att ökadt utrymme
åt stallbetjeningen måste beredas. I ridskolans nuvarande s. k. foder-
marskbyggnad funnes endast 3 boningsrum disponibla för hästskötare,
med utrymme för högst 7 personer. Om antalet skötare höjdes till 10,
erfordrades således rum för ytterligare 3, utom för 1 å 2 skötare af
extra hästar samt för de menige, hvilka kommenderades till skolan för
skötande af de från kavalleriregementena för inridning öfverlemnade
nyantagna remonter.
För afhjelpande af detta behof borde fodermarskhuset tillbyggas,
hvilket enligt uppgjord ritning jemte kostnadsförslag kräfde en utgift
af 2,614 kronor 30 öre.
Härjemte har kavallerinspektören framlagt förslag till de ändringar
i ridskolans reglemente, hvilka i händelse af bifall till hans ofvan-
berörda framställningar blefve behöfliga.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet, som i detta ärende
afgifvit underdånigt yttrande, har icke haft något att anmärka mot de
gjorda beräkningarne vare sig beträffande höjningen af skolans årliga
utgifter eller i fråga om fodermarskliusets tillbyggnad.
Det af inspektören för kavalleriet väckta förslag om utvidgning af
ridskolan anser jag mig af de skäl, för hvilka jag ofvan redogjort,
böra på det kraftigaste tillstyrka, dock med erinran, att, enär anslaget
Bill. till Itiksd. Prof. 11)00. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 4
26
Fjerde hufyudtiteln.
till skolan utgår för kalenderår, men den föreslagna ökningen i elever¬
nas antal — vid det förhållande att ridskolekursen pågår från den 1
oktober ena året till samma dag påföljande år — icke kan ske före
den 1 oktober det år, för hvilket ökadt anslag erhållits, besparingar
första året kunna emotses, tillräckliga att därmed bestrida kostnaden
för tillbyggnaden af fodermarskhuset. Med afgörandet af frågan om
anvisande af medel för sistnämnda ändamål torde derför kunna tills¬
vidare anstå, och då jemväl pröfningen af framställningen om vissa
ändringar i det af Eders Kongl. Maj:t utfärdade nådiga reglemente för
ridskolan är beroende af, huruvida den ifrågasatta utvidgningen af
skolan vinner Eders Kongl. Majrts och Riksdagens bifall samt nödiga
medel dertill beviljas, anhåller jag att framdeles få dertill återkomma.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i
underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka anslaget till ridskolan nu kr. 30,000: —
med................................................................ » 10,000: —
till.................................................................... kr. 40,000
Artilleriskjutskolor.
Åberopande hvad jag ofvan under [1 a] anfört i fråga om ny stat
för Karlsborgs artillericorps samt med hänvisning till den af arméför¬
valtningen lemnade utredning rörande deraf påkallade anslagsförhöj-
ningar (bil. II), hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen
*
att, vid bifall till hvad under [1 a] föreslagits,
öka anslaget till artilleriskjutskolor,
nu ............................................................ kronor 26,175: —
med ................................................. » 1,450: —
till .............................................. kronor 27,625: —
Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets
vapenöfningar.
Derest Eders Kongl. Maj:t täckes bifalla min framställning här-
nedan under [24.] om anvisande på extra stat för år 1901 af åter-
27
Fjerde hufvudtiteln.
stående beloppet utaf de af 1899 års Riksdag beviljade medel till an¬
skaffning af lakan och handdukar åt den icke garnisonerade armén och
de värnpligtige, måste förevarande vapenöfningsanslag ökas med 26,530
kronor för underhåll och tvätt af nämnda persedlar.
Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att, vid bifall till hvad under [24.] föreslås, höja
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och det
indelta kavalleriets vapenöfningar,
nu ..................................................... kronor 1,134,110: —
med .................................................. » 26,530: —
till .................... kronor 1,160,640: —
De värnpligtiges vapenöfningar.
Om min framställning här nedan under [24.] angående anvisande
på extra stat för år 1901 af återstoden utaf det belopp, som af 1899
års Riksdag beviljades till anskaffning af lakan och handdukar åt den
icke garnisonerade armén och de värnpligtige varder godkänd, måste
för underhåll och tvätt af nämnda persedlar höjning i förevarande
anslag ske med 53,060 kronor; och får jag med anledning häraf hem¬
ställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, vid bifall till hvad under [24.] föreslås, öka
anslaget till de värnpligtiges vapenöfningar,
nu ...................................................... kronor 3,148,020: —
med ................................................ »_53,060: —
till ..................................... kronor 3,201,080: —
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar
och materiel.
Under [1. a] här ofvan har jag omförmält, att ett bifall till min [10.]
der gjorda hemställan om nådigt godkännande af ny stat för Karlsborgs ökning åt
artillericorps skulle, enligt den af arméförvaltningen verkstälda utred- detta ‘in9lag'
ning (bil. II), föranleda en ökning i nu förevarande anslag af 18,320
kronor.
.[9.]
Ökning af
detta anslag.
28 Fjerde hufyudtiteln.
På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Mai:t täcktes före¬
slå Riksdagen •
att, vid bifall till hvad under [1. a] föreslagits,
öka anslaget till arméns vapen, ammunition och
skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel
nu ..................................................... kronor 1,430,155: —
med .............................. »_18,320: —
till ..................................................... kronor 1,448,475: —
Mathållning vid garnisonerade armén.
[11.] Med hänvisning till den af arméförvaltningen (bil. III) lemnade
detta'anslag. utredmng rörande den förhöjning i förevarande anslag, som komme
att erfordras i följd af den under [1. a] föreslagna omorganisation af
Karlsborgs artillericorps, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att, vid bifall till hvad under [1. a] föreslagits,
öka anslaget till mathållning vid garnisonerade armén.
nu....................................................... kronor 1,421,830: —
med i jemnadt tal ........................ » 34,600: —
till kronor 1,456,430: —
Arméns munderingsutrustning.
[12.] Enligt de af Eders Kongl. Maj:t den 22 juli 1875 gifna förnyade
detta'anslag, kådiga instruktioner för beklädnadsdirektionerna vid indelta roterade
infanteriregementen och corpser samt för beväringsbeklädnadsdirektionerna
vid indelta roterade infanteri- samt afsutna kavalleriregementen och corpser
skulle de särskilda anslagsbelopp, hvilka nämnde direktioner egde upp¬
bära för bestridande af kostnaderna för underhåll och nyanskaffning af
manskapets beklädnad, beräknas för stammen i förhållande till antalet
effektiva nummer och för beväringen enligt uppgjord plan öfver man-
skapsstyrkan vid hvarje truppförband, och sålunda i intetdera fallet
med hänsyn till det verkliga antalet af manskapets tjenstgöringsdagar
under året. De för beklädnaden afsedda medlen utbetalades, hvad be¬
träffade stammen, från anslaget till »lif- och släpmunderingar vid rote-
hållsregementena och Vermlands fältjägarecorps», samt hvad vidkom
29
Fjerde hufyudtiteln.
beväringsmanskapet, från anslaget »försvarsverket till lands i allmänhet».
Det tillkom beklädnadsdirektionerna vid hvarje truppförband att till
förvaltning och redovisning mottaga de till truppförbandet anslagna
beklädnadsmedlen, af hvilka bildades särskilda beklädnadskassor för
stam och för beväring. Den del af kassornas medel, som pröfvades
under någon längre tid icke komma att användas, finge göras frukt¬
bärande genom inköp af statsobligationer, utlåning mot säkerhet af
inteckning m. m.
Vid rusthållstr upp erna åter bekostades manskapets beklädnad af
rusthållarna intill åren 1885 och 1886, då beklädnadsskyldigheten öfver-
togs af statsverket.
Genom beklädnadsreglementet af den 23 september 1887 ändrades
grunderna för beräkningen af munderingsunderhållet vid indelta armén,
Vermlands fältjägarecorps, Gotlands infanteriregemente, beväring sbataljonerna
och beväring en på det sätt, att hänsyn skulle tagas, icke till stammens
effektiva nummerantal eller beväringsstyrkan enligt uppgjord plan, utan
till det verkliga antalet tjenstgöringsdagar, hvarjemte förvaltningsdirek-
tionerna, som trädt i stället för de förutvarande beklädnadsdirektionerna,
fingo från arméförvaltningen öfvertaga det direkta bestyret med under¬
hållet af kappor samt, med några få undantag, jemväl remtygs- och
utredningspersedlar. På Eders Kongl. Maj:ts förslag sammanfördes
härefter af 1888 års Riksdag alla de statsmedel, som afsågos för munde¬
ringsunderhållet vid indelta infanteriet, Vermlands fäljägarecorps och
Jemtlands hästjägarecorps till ett anslag af allmänt anslags natur, hvar¬
emot de för det berustade kavalleriet erforderliga beklädnadsmedlen,
enligt beslut vid 1884 års Riksdag, utgingo från ett reservationsanslag.
Munderingskassorna bibehöllos emellertid alltjemt åtskilda för stam
och beväring och kassornas besparingar qvarblefvo vid respektiva trupp¬
förband till vederbörande förvaltningsdirektioners omedelbara förfogande
och förvaltning.
Hvad angår den garnisonerade armén innefattades vid nämnda tid
de då gällande bestämmelserna om munderingsunderhållet vid stammen
i särskilda för olika truppförband utfärdade förvaltningsreglementen,
enligt hvilka förvaltningsdirektionerna hade att mot uppbärande af visst
årsanslag, utgående från statsanslaget »försvarsverket till lands i allmän¬
het», ansvara för persedlarnes underhåll och ersättande med nya i mån
af förslitning. Dessa årsanslag beräknades jemväl i förhållande till det
å stat upptagna antalet tjenstgöringsdagar, men utbetalades från armé¬
förvaltningen endast i mån af behof, så att uppkomna behållningar i
årsanslagcn qvarstodo under arméförvaltnirigens vård, ehuru reserverade
30
Fjerde hufvudtiteln.
för hvarje särskild! truppförbands behof under kommande år. Under
slutet af 1880-talet blef emellertid, på grund af tid efter annan gifna
nådiga föreskrifter, vid garnisonerade armén den ändring vidtagen, att
munderingsanslagen för stammen beräknades efter verkliga tjenstgörings¬
dagar och ej efter det å stat upptagna dagantalet.
Vid den af 1892 års urtima Riksdags beslut föranledda uträkning
rörande den ökning, som i hufvudtitelns särskilda anskaffningsanslag
påkallades med tillämpning af de utaf Eders Kongl. Maj:t och Riks¬
dagen godkända prissättningar, sammanslogos alla för arméns munde-
ringsutrustning afsedda medel till ett gemensamt statsanslag af reserva¬
tionsanslags natur, kalladt arméns munder ing sutrustning, med undantag
af de från vapenöfnings- och skolanslag för samma ändamål utgående
belopp, bvilka alltjemt bibehöllos under dessa senare anslag.
En följd af denna sammanslagning, hvilken på Eders Kongl. Maj:ts
förslag af 1896 års Riksdag gillades, bar blifvit, att skilnaden vid
truppförbanden emellan stammens och beväringsmanskapets munderings-
medel upphäfts och att sålunda för hvarje truppförbands behof be¬
räknas ett för stam- och beväringsmanskap gemensamt årligt munde-
ringsanslag, hvarjemte numera också enbet för armén i dess helhet
genomförts derutinnan, att de å dessa årsanslag uppkommande be¬
hållningar, reserverade för hvart regementes egen räkning, qvarblifva
bos arméförvaltningen intill des« de för afsedt ändamål reqvireras.
I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse af den 3 november 1899
hemställer arméförvaltningen å intendentsdepartementet om förhöjning
i statsanslaget till arméns munderingsutrustning, h vil k et alltjemt från
och med år 1897, då det först började utgå, visat sig vara otillräckligt.
Såsom skäl för den begärda höjningen anför arméförvaltningen:
Utaf de, i enlighet med gällande bestämmelser i nådiga bekläd-
nadsreglementet den 23 september 1887 och förvaltningsreglementena
för garnisonerade armén, af arméförvaltningen faststälda årsanslagen
för munderingsunderhållet vid arméns särskilda truppförband hade under
åren 1897 och 1898 följande belopp afsetts att utgå från ifrågavarande
statsanslag nemligen:
för år 1897 ..................................................................... kronor 2,058,885: 52
5 5) 1898 ...................................................................... x> 2,045,094: 30
eller tillhopa kronor 4,103,979: 82,
31
Fjerde hufvudtiteln.
under det att i riksstaten vore för såväl dessa som arméförvaltningens
direkta utgifter för munderingsunderhållet för hvartdera året anvisade
blott 1,939,191 kronor eller för båda åren tillsammans 3,878,382 kronor.
Arméförvaltningen hade alltså för munderingsunderhållet vid armén,
med undantag af det under omorganisation stående kavalleriet i Skåne
och Norrland, under dessa tvenne år varit nödsakad att från anslaget
till arméns munderingsutrustning såsom årsanslag åt munderingskassorna
anvisa 225,597 kronor 82 öre, eller i medeltal ungefär 112,800 kronor
för hvartdera året, utöfver livad som för utrustningen i dess helhet
funnits i riksstaten upptaget. Härförutom hade från anslaget. fort¬
farande måst utgå de utgifter, hvilka det tillkomme armé förvaltningen
att direkt bestrida. Dessa förhöjda anslag hade, i den mån de af
truppförbanden tagits i anspråk, måst betäckas från munderingskassornas
hos arméförvaltningen innestående behållningar. I den mån veder¬
börande truppförband behöfde använda dessa tillgångar för de med
dem afsedda ändamål, måste medel anskaffas för beloppens återgäldande.
Det vore uppenbart, att med ett så betydligt öfverskridande af det
årliga statsanslaget, i hvilket öfverskridande någon minskning icke vore
att motse, den dag ej kunde vara aflägsen, när kassornas hos armé-
förvaltningen innestående behållningar vore förbrukade, och åtgärder
måste derför i tid vidtagas såväl för vinnande af tillgång till täckande
af redan befintlig brist som ock för beredande af sådan förhöjning,
att detta anslag måtte för framtiden blifva tillräckligt till täckande af
samtliga enligt gällande föreskrifter detsamma åliggande utgifter.
Till frågans belysande samt för utredande af anledningen dertill,
att detta statsanslag, omedelbart efter dess upptagande i riksstaten
under dess nuvarande benämning och natur, kommit att visa sig för
sitt ändamål otillräckligt, har arméförvaltningen lemnat nedanstående
redogörelse för såväl anslagets tillkomst som de förändringar, hvilka
under senare åren vidtagits beträffande de statsanslag, hvilka från in¬
gången af år 1897 sammanförts till reservationsanslaget »till arméns
munderingsutrustning.»
På sätt inhemtades af tablå 5 fol. 5 och 15 till det inom landt¬
försvarsdepartementet utarbetade, för 1896 års Riksdag framlagda för¬
slag till ändrad uppställning af riksstatens 4:de hufvudtitel, hade detta
anslag bildats
af de för beklädnadsunderhållet afsedda delar af förutvarande an¬
slaget till »försvarsverket till lands i allmänhet», nemligen:
32 Fjerde hufVudtiteln.
från titeln de värfvade regementenas be¬
klädnad ...................................................... kr. 882,587: 40
» beväringsmanskapets utredning ......... » 741,802: 60
» förlorade persedlars ersättande......... » 300: — ^ gg4 690- _
af anslaget till »beklädnad och utredning m. in. för indelta
infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands
hästjägarecorps» ................................................................... 366,073: 57
samt af anslaget »till anskaffande och underhåll af be¬
klädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadel-
munderingspersedlar vid det berustade kavalleriet»... 81,248: —
S:a kr. 2,072,011: 57
Af dessa tillgångar hade till redovisning under anslaget till om¬
organisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland öfverförts
139,728 kronor 95 öre, och skulle sålunda till munderingsutrustning
vid armén i öfrigt återstå 1,932,282 kronor 62 öre. Den nämnd, som
granskat omförmälda förslag, hade emellertid erinrat, dels att från ofvan
angifna summa borde afföras det för gevärsunderhållet vid rusthållsinfan-
teriet afsedda belopp 10,192 kronor, dels ock att till anslaget borde
läggas 17,100 kronor 16 öre, ökadt behof af munderingsmedel för VI
arméfördelningens infanteritruppförband, och hade Riksdagen, i enlighet
med dessa yrkanden, för år 1897 faststält anslaget för »arméns munde¬
ringsutrustning» till 1,939,191 kronor.
Enär den af nämndens erinringar föranledda anslagsförhöjningen
afsåg ökning af tillgångarna under »beklädnad och utredning m. m.»,
kunde samtliga för beklädnadsunderhållet under anslaget till arméns
munderingsutrustning anvisade medel sammanföras sålunda nemligen:
för de värfvade garnisonerade truppförbanden............ kr.
» beväringsmanskapet..................................................... »
» förlorade persedlars ersättande................................... »
» beklädnad m. m. vid icke garnisonerade infanteriet »
» d:o d:o d:o rusthållskavalleriet .................. »
882,587: 40
741,802: 60
300: —
372,981: 73
81,248: —
S:a kr. 2,078,919: 73
och om härifrån droges för det omorganiserade kaval¬
leriet afsedda................................................................... kr. 139,728: —
erhölles det af Riksdagen i rundt tal anvisade beloppet » 1,939,191: —
Af ett upprättadt sammandrag öfver beklädnadskassornas utaf armé¬
förvaltningen faststälda årsanslag för 1897, — det sista år, hvarunder
fjerde hufvudtiteln. 33
anslag faststäldes särskildt för stam och särskildt för beväring, —
framginge, att de till kassorna från anslaget till arméns munderings-
utrustning utgående årsanslagen enligt ofvan angifna gruppering för¬
delades sålunda nemligen:
a) för de värfvade garnisonerade truppförbanden...... kr. 812,832: 80
b) » beväringsmanskapet ................................................ » 767,486: 43
c) » det icke garnisonerade infanteriet ..................... » 406,007: 25
d) » rusthåll skavalleriet ................................................... » 72,559: 04
S:a kr. 2,058,885: 52,
hvilket gåfve vid handen, att de anvisade tillgångarne öfverskridits ined
följande belopp, nemligen under grupp b) med kronor 25,683: 83 och
under grupp c) med 33,025: 52, samt att de under nämnda år från
anslaget till arméns munderingsutrustning för truppförbanden, utom det
omorganiserade kavalleriet, anvisade årsanslagen
till munderingsunderhållet......................................................... 2,058,885: 52
öfverstege nämnda statsanslag................................................ 1,939,191: —-
med kronor ................................................................................... 119,694: 52.
Då de vid omförmälda förslag till hufvudtitelns förändrade uppställ¬
ning fogade tabeller och sammandrag gåfve vid handen, att det belopp,
som öfverförts till munderingsunderhållet vid det omorganiserade kaval¬
leriet, utgått från grupp a), hade det under denna grupp upptagna ur¬
sprungliga anslaget nedbringats till sådant belopp, att återstoden af
ofvan angifna anslagsbrist folie på denna grupp.
Otillräckligheten af de under grupp a) upptagna an slagstillgångar
ansåge arméförvaltningen härleda sig deraf att truppförbandens årsanslag
numera beräknades efter verkliga antalet tjenstgöringsdagar, under det
att förut i flere värfvade regementens stater upptogs ett bestämdt års¬
anslag till beklädnaden.
En minskning i antalet tjenstgöringsdagar skulle visserligen under
de sista åren hafva inträdt i följd af ökadt antal vakanser bland man-
skapsklassen, om icke samtidigt ett ännu större antal af det manskap,
som beräknats vara permitteradt, ej begagnat sin ledighet, utan före¬
dragit att stanna i tjenstgöring.
Anledningen till ökning af anslagsbehofven under grupp b) funne
arméförvaltningen vara den, att beväringens nummerstyrka samt antalet
af de värnpligtiges tjenstgöringsdagar öfverskridit, hvad i berörda hän¬
seenden förutsatts vid beräknadet af de utaf den nya härordningen
föranledda ökade medelsbehofven.
Bih. till Riksd. Prot. W00. 1 Sami. 1 Afd. 1 IUft. 5
34
Fjerde hufvudtiteln.
Hvad slutligen beträffade bristen i de under grupp c) anvisade
tillgångarna, hufvudsakligen bildade af det anslag, som fordom varit i
riksstaten upptaget under benämning »lif- och släpmunderingar vid rote-
hållsregementena och Vermlands fält]'ägarecorps», vore enligt arméför¬
valtningens uppfattning denna brist beroende deraf, att de anvisade
medlen visat sig vara för afsedt ändamål otillräckliga långt innan de
blifvit till det nya gemensamma anslaget öfverförda.
Anslaget till lif- och släpmunderingar, hvilket från och med år 1879
varit i riksstaten upptaget med 304,063 kronor, höjdes väl vid 1888 års
Riksdag till 385,583 kronor genom dithörande dels från anslaget för »för¬
svarsverket till lands i allmänhet» af 55,000 kronor, för anskaffning och un¬
derhåll af kapotter samt remtygs- m. fl. persedlar vid rotehållsinfanteriet,
dels af det såsom sjelfständigt anslag i riksstaten förut upptagna beloppet
26,520 kronor till »trossens underhåll», men någon ökning i medel till
bestridande af det ursprungliga anslaget åliggande utgifter hade genom
denna anordning icke egt rum. Någon dylik ökning hade icke heller
varit förenad med den vid 1889 års Riksdag vidtagna åtgärd att höja
detta anslag, från och med sistnämnda år benämndt »beklädnad och
utredning m. in. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och
Jemtlands hästjägarecorps», till 436,583 kronor, enär denna höjning
uteslutande betingats' af skyldighet för Kronan att öfvertaga munde-
ringsunderhållet vid det berustade infanteriet.
Efter afförande från sistnämnda anslagsbelopp af vissa utgifter, som
i följd af den förbättrade härordningen skulle upphöra, men tillförande
åter af åtskilliga utgifter, som efter härordningens genomförande till-
kommo, samt efter ytterligare afskiljande af vissa procent till inten¬
dentur- och sjukvårdsträng, allt enligt hvad den vid oftanämnda förslag
fogade tablå V, fol. 16 närmare innehölle, hade detta anslag ingått i
det gemensamma munderingsanslaget med ofvan upptagna 366,073
kronor 57 öre. — Härvid ansåge sig dock arméförvaltningen böra
erinra, dels att i det ursprungliga anslaget till lif- och släpmunderingar
icke ingått några medel till bekostande af intendentur- och sjukvårds¬
träng, dels ock att vid samtliga sist omförmälda truppförband de från
statsanslaget till lif- och släpmunderingar m. m. utfallande årsanslagen
för beklädnadsunderhållet till och med utgången af år 1887 beräknats
efter visst årsanslag, till storleken oberoende deraf, om truppen till
större eller mindre del varit till militärt]enstgöring eller arbete kom¬
menderad, då deremot, såsom ofvan blifvit nämndt, från och med in¬
gången af år 1888 årsanslagen beräknades efter verkliga tjenstgörings-
35
Fjerde hufvudtiteln.
dagar. Grunderna för dessa årsanslags beräknande hade sålunda änd¬
rats, utan att någon motsvarande ändring i anslagets, storlek; egt ruin.
Att förhöjning i anslaget till lif- och släpmunderingar påkallats af
de ändrade grunderna för beräknandet af beklädnadskassornas arsanslag,
framginge emellertid med tydlighet deraf, att å nämnda anslag till och
med år 1887 årligen uppstått större eller mindre öfverskott, 4:de hufvud-
titelns allmänna besparingar till godo, under det att år 1888, vid till-
lämpning af de ändrade föreskrifterna för beräknandet af arsanslagen
till munderingsunderhållet vid ifrågavarande truppförband, å anslaget
uppstod en brist af 22,347 kronor 11 öre, men då detta anslag, lika
som det nya anslaget till beklädnad och utredning m. m., i hvilket lif-
och släpmunderingsanslaget sedermera uppgått, varit af allmänt anslags
natur, hade härigenom någon större olägenhet af anslagets otillräcklighet
icke uppstått, enär uppkommande brister årligen täckts från öfverskott
å andra bland hufvudtitelns anslag af samma natur.
Härförutom borde icke lemnas oanmärkt, att ändrade rekryterings-
förhållanden med deraf föranledda större årskontingenter vid rekryt-
skolorna, särskildt vid VI arméfördelningens truppförband samt vid
Hallands och Blekinge bataljoner, föranledt en ökning i kostnaderna
för beklädnadsunderhållet, ganska afsevärdt öfverskridande det af om-
förmälda granskningsnämnd beräknade beloppet 17,100 kronor 16 öre.
Till närmare belysande af angifna förhållanden har armeförvalt¬
ningen hänvisat till ett uppgjordt sammandrag öfver årsanslagen för
beklädnadsunderhållet vid indelta roterade infanteriet och Vermlands
fältjägarecorps, hvaraf framgår, att dessa anslag år 1887 uppgått till
sammanlagdt 281,797 kronor 69 öre, under det att motsvarande anslag
för det icke garnisonerade infanteriet, med undantag af f. d. rusthålls-
infanteriet, för år 1897 belöpt sig till 361,478 kronor 73 öre.
Då storleken af de årliga munderings anslagen grundade sig på
antalet tjenstgöringsdagar vid arméns särskilda truppförband, men detta
antal åter vore beroende på en del tjenstgörings- m. fl. förhållanden,
öfver livilka arméförvaltningen icke egde någon bestämmanderätt, mötte
det för arméförvaltningen oöfverstigliga hinder att med framtida tjenst-
göringsförhållanden såsom grund beräkna storleken af nu erforderliga
årliga anslagsförhöjning. För arméförvaltningen återstode det sålunda
endast, att med ledning af sista årens anslagsbehof föreslå den förhöj¬
ning, som för den närmaste framtiden kunde antagas oundgängligen
erforderlig.
Såsom af det ofvan anförda framginge, hade bristen i anslaget
uppgått till i medeltal omkring 112,800 kronor för hvart och ett af
36 Fjerde hufvudtiteln.
åren 1897 och 1898, för såvidt afsåges beklädnadskassornas behof.
Armé förvaltningen både emellertid att från anslaget bestrida jemväl en
del för munderingsunderhållet i dess helhet erforderliga utgifter, hvilka
kunde beräknas till omkring 4,200 kronor. Under förutsättning att de
16.000 kronor, som för närvarande tillfördes munderingsanslaget från
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond, fortfarande kunde påräknas, skulle
den nu erforderliga anslagsförhöjningen sålunda böra bestämmas till
101.000 kronor för år räknadt, i följd hvaraf anslaget till arméns
munderingsutrustning, nu i riksstaten upptaget till 1,946,440 kronor,
borde från och med år 1901 upptagas med 2,047,440 kronor.
Slutligen har arméförvaltningen framhållit nödvändigheten deraf,
att till täckande af den brist i anslagets tillgångar, som på grund af
ofvan anförda förhållanden under åren 1897—1899 redan uppstått och
kunde antagas ytterligare under innevarande år uppstå, i sammanhang
med förestående anslagsökning beviljades ett extra anslag af 404,000
kronor, motsvarande sammanlagda beloppet af bristen under hvart och
ett af nämnda fyra år.
Vid urtima Riksdagen år 1892 beräknades för munderingsutrust¬
ning till de värnpligtige 2,124,000 årliga tjenstgöringsdagar, men alldeles
uppenbart lärer vara, att detta dagantal, i ett land stadt i den utveck¬
ling som Sverige, så hänge årsklasserna icke begränsas, oupphörligen
måste stiga och sålunda också påkalla häremot svarande stegrade anslags-
kraf. Då detta dagantal numera vuxit till i det närmaste 200,000 öfver
det ursprungligen beräknade, fordras sålunda för närvarande efter 35
öre för tjBotgöringsdag ett årligt tillskott af inemot 70,000 kronor
för de värnpligtig munderingsutrustning i hvad denna år 1892 ansågs
betinga. Men ej allenast denna ökning af tjenstgöringsdagarnas antal
kräfver växande anslagstillgångar för arméns munderingsutrustning, utan
sådana måste jemväl beredas med anledning af de i den enskilde sol¬
datens utrustning ständigt nytillkommande persedlar, som vapenteknikens
framsteg och lärdomar, hemtade från utländska arméer, påvisa såsom
oumbärliga. Detta senare skäl för ökning af anslaget gäller naturligtvis
icke endast de värnpligtige utan med lika berättigande den staman-
stälde soldaten. Att sålunda de beräkningar, som vid tiden för urtima
Riksdagens beslut år 1892 upprättades å kostnaderna för arméns mun¬
deringsutrustning, numera icke kunna vara tillfyllest, lärer vara sjelfklart.
Under de senaste åren hafva, enligt hvad ofvan framhållits, på grund
af nyss åberopade omständigheter, de anvisade medlen för arméns mun-
Fjerde hufvudtiteln. 37
deringsutrustning visat sig alldeles otillräckliga, och arméförvaltningen
har varit nödsakad att tillfälligtvis, för täckande af de härvidlag uppkomna
bristerna, tillgripa innestående, för olika truppförband reserverade behåll¬
ningar å anvisade årsanslag. Man skulle ju kunna vara frestad antaga,
att, då betydande behållningar å de för truppförbanden af arméförvalt¬
ningen anvisade årsanslagen förefinnas, dessa anslag blifvit för högt till¬
mätta, derest icke de från truppförbanden årligen inkommande persedel-
redogörelserna, som påvisa högst betydande brister i denna utrustning,
hvilka ej närmelsevis kunna täckas medelst dessa behållningar, bestämdt
jäfvade ett dylikt antagande.
Anledningen till dessa behållningar är också att söka derutinnan,
att försök för vinnande af den för armén mest tillfredsställande utrust¬
ning pågå, och att vederbörande regementsförvaltningar, i afvaktan på
utgången af dessa försök och deraf föranledda modellförändringar,
såvidt möjligt undanskjutit den annars behöfliga nyanskaffningen.
De för munderingsutrustningens kompletterande hos arméförvalt¬
ningen af truppförbandens årsanslag tillfälligtvis innestående behåll¬
ningar, äro sålunda redan beräknade och afsedda för täckande af brister
i munderingsutrustningen, till hvilkas fyllande de oundgängligen er¬
fordras.
Derest min framställning under [1 a] härofvan angående omorgani¬
sation af Karlsborgs artillericorps vinner nådigt bifall, måste, enligt den
inom arméförvaltningen verkstälda utredning (bil. III), nu förevarande
anslag höjas med 16,011 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt och af den ut¬
redning, arméförvaltningen i sitt underdåniga utlåtande förebragt, får
jag, som anhåller att sedermera under [29.] få återkomma till frågan
om äskande af extra medel till betäckande af den uppkomna bristen
i detta anslag, härmed i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka anslaget till arméns
munderingsutrustning, nu ........... kronor 1,946,440: —
dels med ........................................ » 101,000: —
dels ock, vid bifall till hvad
under [1 a] föreslagits, med » 16,011: —
kronor 2,063,451: —
till
38
Fjerde hnfvudtiteln.
Arméns intendentur- och sjukvård strän g samt diverse intendenturbehof.
[13.] Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har i sin ofvannämnda
sammanBiag- skrifvelse den 3 november 1899 i underdånighet föreslagit, att de för
mD*ansiagessa närvarande i riksstaten uppförda båda reservationsanslagen till arméns
»intendentur- och sjukvårdsträng» samt till »diverse intendenturbehof»
måtte med hvarandra sammanslås till bildande af ett nytt anslag under
titel »arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof». Såsom stöd
för detta förslag har arméförvaltningen anfört, att anslaget till diverse
intendenturbehof visat sig alldeles otillräckligt till täckande af de ut¬
gifter, som från detsamma borde bestridas, då deremot det förstnämnda
anslaget årligen lemnat afsevärda reservationer, tillräckliga att, om de
kunnat dertill användas, täcka det andra anslagets brister.
Anledningen dertill att anslaget till diverse intendenturbehof visat
sig otillräckligt, framginge af en jemförelse mellan de tabeller och
sammandrag, som funnes fogade vid det för 1896 års Riksdag framlagda
förslaget till förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln. Enligt tab.
5 fol. 5 och 24 hade nemligen genom sammanslagning af åtskilliga
under det förra anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» upp¬
tagna titlar bildats ett anslagsbelopp af 33,397 kronor 5 öre, afsedt
för intendentur- och sjukvårdsförråden i Stockholm och å Karlsborg.
Häraf hade emellertid 17,324 kronor öfverförts till anslaget för om¬
organisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, under det att
för den öfriga armén afsetts återstoden 16,073 kronor 5 öre, hvilket
belopp af den nämnd, som haft att granska berörda förslag, samman-
slagits med ett för troféer m. m. afsedt anslag å 16,850 kronor till
bildande af det i riksstaten för år 1897 första gången upptagna an¬
slaget till diverse intendenturbehof. Då de flesta af de under anslaget
för »försvarsverket till lands i allmänhet» upptagna utgifts!itlar, som
bildat det ursprungligen föreslagna anslaget för intendentur- och sjuk¬
vårdsförråden i Stockholm och å Karlsborg, redan förut årligen i regeln
öfverskridits, läge det i öppen dag, att det sålunda bildade anslaget
till diverse intendenturbehof, särskildt efter nyss omförmälda öfver-
föring till omorganisationsförslaget, måste blifva otillräckligt.
39
Fjerde hufvudtiteln.
Under åberopande af de utaf arméförvaltningen anförda skäl, och
då utgifterna under ifrågavarande båda anslag i vissa afseenden äro
ganska likartade, i följd hvaraf tvekan mången gång lärer uppstått,
huruvida en utgiftspost rättast bort å det ena eller andra anslaget
bokföras, samt genom den föreslagna åtgärden sålunda torde vinnas
förenkling och lättnad i bokförings- och redovisningshänseende, får
jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att medgifva,
att anslagen till »arméns intendentur- och sjuk-
vårdsträng», nu 83,855 kronor, samt till »diverse in-
tendenturbehof», nu 33,323 kronor, måtte få med hvar¬
andra sammanslås till ett reservationsanslag benämndt
»arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof», samt
att detta anslag måtte få med 117,178 kronor i riks-
staten uppföras näst efter anslaget till »arméns mun-
deringsutrustning».
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den
garnisonerade armén.
Såsom jag ofvan under [1. a] anfört samt af arméförvaltningens i [14.]
denna fråga’ lemnade utredning (bil. III) inbemtas, skulle, vid bifall till
min hemställan om antagande af ny stat för Karlsborgs artillericorps, e a an8 ag'
nu ifrågavarande anslag behöfva förhöjas med 4,068 kronor. Jag hem¬
ställer derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, vid bifall till hvad under [1. a] föreslagits,
höja anslaget till arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten för den garnisonerade armén,
nu ...................................................... kronor 213,378: —
med ...................................... »_4,068: —
till kronor 217,446: —
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Enligt § 11 i lagen den 2 december 1892, angående lindring i [15.]
rustnings- och roteringsbesvären, skola de rust- och rotehållare, hvilka
40 Fjerde hufvudtiteln.
utgöra besvären effektivt eller genom erläggande af vakansafgift till
regemente eller corps, erhålla lindring i nämnda besvär medelst utbe¬
talning till en hvar af dem af ett efter vederbörlig uppskattning be¬
stämdt belopp, för hvilket ändamål nu ifrågavarande anslag blifvit an-
visadt. Enligt 1900 års riksstat utgår detta anslag med 3,000,000 kro¬
nor, deri dock ej är inberäknad belöpande lindring för ännu ej vakans-
satta rusthåll och rotar vid Skånska husar- och dragonregementena
samt Norrlands dragonregemente, hvilken lindring skall gäldas af det
särskilda anslaget till »fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet
i Skåne och Norrland.»
Under erinran härom har statskontoret uti sin ofvan omförmälda
skrifvelse den 9 december 1899 anfört, att med beräkning efter de
genom nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 bestämda nya värden
å rustnings- och roteringsprestationerna, lindringen, som under åren
1900 och 1901 utginge med 80 % af hela värdet, komme att för sist¬
nämnda år erfordra ett belopp af sammanlagdt 3,633,099 kronor 24 öre,
hvaraf belöpte på Skånska husar- och dragonregementena samt Norr¬
lands dragonregemente 302,879 kronor 11 öre samt på öfriga indelta
truppförband 3,330,220 kronor 13 öre.
I enlighet med statskontorets hemställan får jag sålunda i under¬
dånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att förevarande anslag
nu .................................................... kronor 3,000,000: —
måtte ökas med i rundt tal ..... » 330,000: —
till .................................................. kronor 3,330,000: —
Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.
[16.]
Ökning af
detta anslag.
Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, äro Skånska husar-
och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente för närvarande
under omorganisation från indelta till värfvade truppförband, hvilken
omorganisation kommer att pågå under ännu obestämbar tid, beroende
af den längre eller kortare tidrymd, som förflyter till dess det före
omorganisationens början antagna indelta manskapet hunnit afgå från
innehafvande beställningar samt rust- och rotehållsnumren i mån deraf
kunnat vakanssättas. Under hela omorganisationstiden komma kost-
Fjerde hufvudtiteln. 41
naderna för dessa truppförband att bestridas dels af rust- och rote¬
hållare i den mån vakanssättningen ej blifvit genomförd, och dels i
öfrigt af statsmedel, dock att vederbörande rust- och rotehållare, som
effektivt fullgöra rustning och rotering, ega att af statsmedel åtnjuta
ersättning för dessa besvärs uppskattade värde, i den mån lindring i
besvären skall ega rum.
I 1897 års riksstat uppfördes, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
förslag, första gången nu ifrågavarande anslag, från hvilket skola be¬
stridas alla utgifter, som för omförmälda tre regementen under omorga-
nisationstiden erfordras, hvarefter anslaget kommer att ur riksstaten
utgå och dess belopp fördelas å de anslag, hvarifrån kostnaderna för
öfriga värfvade truppförband bestridas.
Samtliga utgifter för ifrågavarande tre regementen beräknades vid
1896 års Riksdag komma att efter genomförd omorganisation uppgå
till 2,033,613 kronor 90 öre, men då ett visst antal rust- och rote¬
hållare tillsvidare komme att utgöra rustnings- och roteringsbesvären
effektivt, blef häraf ett belopp, motsvarande fulla värdet af de vid
regementena icke vakanssatta 1,150 nummer, beräknade efter 300 kro¬
nor för hvarje nummer, eller 345,000 kronor, öfverfördt till ett särskilt
anslag under benämning -»fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet
i Skåne och Norrland», från hvilket sedermera vid hvarje Riksdag
skulle i den mån vakanssättningen vid de tre regementena fortginge,
till omorganisationsanslaget öfverföras ett belopp, motsvarande vakans-
afgifter enligt nyssnämnda beräkning för de sedan föregående Riksdag
vakanssatta numren. Anslaget till omorganisationen, hvilket således i
1897 års riksstat upptogs med (2,033,613: 90 — 345,000) i jemnadt tal
1,688,614 kronor, blef sedermera af ofvan angifna orsak vid 1897 och
1898 årens riksdagar ökadt med sammanlagdt 96,000 kronor, förutom
1,469 kronor för beredande af höjd aflöning åt beställningsmän,
samt upptogs sålunda i 1899 års riksstat med 1,786,083 kronor. An¬
slaget till fortgående vakanssättning af ifrågavarande regementen upp¬
fördes i nämnda riksstat med 249,000 kronor, motsvarande, efter 300
kronor för hvarje nummer, 830 nummer, som antagits skola under året
effektivt fullgöra rustnings- och roteringsskyldigheten. Då emellertid
det sedermera visade sig, att detta antagande hvilade på oriktiga grun¬
der, enär, enligt de vid 1898 års slut lemnade uppgifter, antalet num¬
mer, som under år 1900 kunde antagas effektivt fullgöra rustningen
och roteringen, öfverstege den för år 1899 beräknade siffran, blef an¬
slaget för regementenas omorganisation för år 1900 uppfördt med oför¬
ändrad! belopp.
hih. till Rikttd. Prol. IDOG. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
G
42 Fjerde hufvudtiteln.
Enligt de uppgifter, som från vederbörande arméfördelnings- och
regementschefer kommit mig tillhanda, kan antagas, att antalet num¬
mer, som under år 1901 effektivt fullgöra rustningen och roteringen,
kommer att uppgå till 360 rusthåll vid hvart och ett af Skånska husar-
och dragonregementena och 72 rotar vid Norrlands dragonregemente
eller tillhopa 792 nummer. Antalet af de nummer, som komma att
vakanssättas, skulle alltså uppgå till (830 — 792) 38, i följd hvaraf med
tillämpning af ofvan omförmälda grunder för anslagens bestämmande
ett belopp af 11,400 kronor bör till »omorganisationsanslaget» öfver-
föras från anslaget »till fortgående vakanssättning». Visserligen in¬
träffar nu, att äfven sistnämnda anslag måste väsentligt förhöjas, be¬
roende på de ökade värdena å rustnings- och roteringsprestationerna,
men dessa ökade värden kunna icke föranleda dertill att vid beräkning
af det belopp, som skall till omorganisationsanslaget öfverföras, värdet
å de vakanssatta numren sättes till högre belopp än det af Riksdagen
förut bestämda eller 300 kronor. Jag anser sålunda, att ifrågavarande
anslag bör, jemlikt de af 1896 års Riksdag godkända grunder för dess
beräkning, höjas med ett belopp af (38 x 300) 11,400 kronor, som
öfver fly tf as från anslaget »till fortgående vakanssättning».
Om min framställning här ofvan under [5.] angående ökning af
medelinköpspris för remonter vinner bifall, måste, på sätt jag der om-
förmält, förevarande anslag ytterligare ökas med ett belopp af 22,000
kronor.
På grund af hvad jag nu anfört, får jag alltså i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att öka anslaget till omorganisation af indelta ka¬
valleriet i Skåne och Norrland, nu kronor 1,786,083: —
dels med.................................... » 11,400: —
dels ock, vid bifall till hvad
under [5.] föreslagits, med ............ » 22,000: —
till kronor 1,819,483: —
Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.
[17-]
Ökning af
detta anslag.
För uppkomsten af och ändamålet med detta anslag har jag under
nästföregående punkt i underdånighet redogjort. I dess ofvan omför¬
mälda skrifvelse den 9 December 1899 har statskontoret anmält, att,
med beräkning af de genom nådiga kungörelsen den 27 oktober samma
9