Motioner i Första Kammaren, N-.o 33.
1
N:o 33.
Af herr V011 Strokircll, om ändring af §§ 37, 44, 59 och
63 riksdagsordningen.
Med anslutning till de af grefve H. E. G. Hamilton i motionen n:o
153 inom Andra Kammaren anförda skäl för åstadkommande af likställig¬
het mellan Riksdagens samtliga utskott och med hänvisning till hvad som
i sådant syfte tillförene blifvit inom Riksdagen föreslaget och afhandladt,
tillåter jag mig nu hemställa att §§ 37, 44, 59 och 63 riksdagsordningen
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
§ 37. Mom 1. A hvarje lagtima Riksdag skola, inom åtta dagar efter
dess öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett be¬
villningsutskott, ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet
af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och
lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva
antalet inom sig väljer, antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar,
genom elektoi'er; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att,
när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande
af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, derest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
Mom. 2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter,
att, vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.
Mom. 3. Derest i någondera kammaren frågor väckas, som icke
tillhöra förenämnda utskotts behandling, men äro af beskaffenhet att utskotts
yttrande deröfver erfordras, skall för dessas beredande tillsättas ett till-
Bili. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 17 Raft. (N:o33).
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 33.
fälligt utskott bestående af 36 ledamöter, hvilka hvardera kammaren till
halfva antalet inom sig väljer.
Mom. 4. A urtima Riksdag skola ej flera utskott tillsättas än som
erfordras för beredning af de dervid, enligt 2 § förekommande ärenden.
§ 44. Utskotten välja, hvar inom sig, ordförande och vice ordförande.
Intill dess sådant val försiggått, föres ordet af den ledamot, som de flesta
riksdagar bevistat, och, der två eller flere i lika många riksdagar deltagit,
den af dem som är till lefnadsåren äldst. Utskotten utse, hvart för sig,
sekreterare och, efter samråd med honom, den öfriga betjening, som nödig
finnes.
§ 59. Hvarje utskottsbetänkande skall i begge kamrarna för ärendets
afgörande, så vidt ske kan, samtidigt föredragas. Efter betänkandets första
föredragning skall detsamma hvila på bordet. "Vid nästa föredragning,
ehvad öfverläggning då eger rum eller ej, må det, på flere ledamöters
förenade begäran, åter göras hvilande. Men då saken tredje gången före¬
kommer, skall den till afgörande företagas.
Utskotts förberedande hemställanden och förfrågningar må genast afgöras,
derest icke någon kammares ledamot bordläggning begär.
§ 63. Här fråga, hvaröfver utskott sig utlåtit, till afgörande före¬
kommer, eger kammaren att antingen genast, med bifall till utlåtandet
eller utan afseende å hvad utskottet föreslagit, fatta sitt beslut, eller, om
ämnet anses fordra ytterligare utredning, målet till utskott återförvisa.
Stanna kamrarna öfver någon fråga, hvaröfver utskott sig utlåtit, uti
hufvudsakligen eller till vissa delar olika beslut, så skall utskottet söka att
de olika meningarna, så vida möjligt är, sammanjemka och med förslag
derom till kamrarna inkomma.
Hvad kamrama sammanstämmande besluta, det vare Riksdagens beslut.
Blifva kamrarna ej, efter den behandling ofvan nämnd är, om ett beslut
ense, skall frågan, utom i de fall 65 § upptager, anses hafva för den
Riksdagen förfallit.
Stockholm den 24 februari 1900.
Fr. von Strokireh.
Stockholm, Victor Pettersons Boktryckeri 1900