Motioner i Första Kammaren, Ko 32.
1
N:o 32.
Af herr Lithander, angående skrifvelse till Konungen med be¬
gäran om framläggande af förslag till förbättradt sätt
att pensionera sjöfolk.
Det torde icke råda mer än en mening derom, att sjömansyrket i
högre grad än andra medborgerliga verksamhetsgrenar är förenadt med
faror, försakelser och ansträngningar. Ej heller torde någon förneka, att
det alltid hårda och ofta lifsfarliga arbete, som sjömannen utför, icke hör
till dem, på hvilka större besparingar kunna göras; fastmer är det vanligt,
att bruten helsa och fattigdom blir hans lott, då ålderdomen inträder. Och
lika litet torde det kunna bestridas, att det sålunda i dubbel mening van¬
lottade sjömansyrket med dess stränga fordringar och knappa lefvehröd
är af allmännyttig och ingalunda ovigtig art.
Yare sig sjömannen ingår i den inhemska navigationens tjenst eller
han af vissa skäl bringas att taga hyra å utländska fartyg, äro hans dug¬
lighet och utbildning af fosterländsk betydelse, derför att de i behofvets
stund ingå som en högst väsentlig del af vår försvarskraft. Det synes
mig derför icke obilligt begärdt, att, da han efter fullbordadt dagsverke
återvänder till fosterlandet, detta ej må hafva glömt honom och hans arbete.
Samhället hör —- synes det mig — icke försumma att, i den mån sådant
är möjligt, bereda lättnad i hans utkomst på ålderdomen, och det bör vara
en uppgift väl egnad att ådraga sig statsmagtemas uppmärksamhet och
behjertande.
Det kan måhända förefalla opåkallad!, att jag gör denna erinran,
ehuru jag för min del icke kan åberopa någon direkt erfarenhet eller
målsmanskap för yrket i fråga och dess idkare. Men jag följer härvid
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 16 Haft. (N:o32). 1
2
Motioner i Första Kammaren, N-.o 32.
endast Första Kammarens städse ådagalagda sträfvan att i lika hög grad
söka tillvarataga alla svenska medborgares bästa, och jag hyser den vissa
förmodan, att kammaren äfven i detta fall kommer att handla i motsats
till det myckna agitatoriska talet, att någon samhällsklass skulle, genom
att dess intressen åsidosattes, känna sig »orepresenterad» på Riksdagen.
På grund af denna min uppfattning och med anslutning till en i
Andra Kammaren samtidigt af herr K. G. Karlsson från Göteborg m. fl.
väckt motion samt med åberopande af densammas motivering i öfrigt, får
jag således vördsamt föreslå,
att Riksdagen i underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda
frågan om förändradt och förbättradt pensioneringssätt
af sjöfolk och derom framlägga nådigt förslag vid en
blifvande riksdag.
Stockholm den 13 februari 1900.
P. Em. Lithander.
Uti motionens syfte instämma:
Olof Mdin.. N. Persson.
)
Stockholm, Victor Pettersons Boktryckeri, 1900.