Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
1
N:o 86.
Af herrar E. Hammarlund och F. Berg i Stockholm, om löne¬
förbättring åt ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets
folkskolor.
I Kongl. Maj:ts till årets Riksdag afgifna proposition n:o 1 angående
statsverkets tillstånd och behof begäres för beredande af dyrtidstillägg åt
vissa statens tjensteman och betjente ett förslagsanslag på något öfver 4 /2
millioner kronor. .
Då den vid folkskolorna tjenstgörande lärarepersonalen åtnjuter sin
aflöning dels af staten och dels af kommunen, är densamma icke inbe¬
gripen bland de tjenstemannakårer, hvilka i propositionen afses. Men då
denna kår, såsom varande en bland de allra lägst aflönade, synes oss böra
i främsta rummet komma i fråga, då det gäller en löneförbättring, drista
vi på detta sätt fästa Riksdagens uppmärksamhet på angelägenheten af
någon förbättring i dess ställning, helst en sådan, enligt vår mening, skulle
blifva af allra största betydelse, icke blott för kårens medlemmar person¬
ligen utan ännu mer för sjelfva folkskolan och hennes utveckling.
’ »Vill man höja skolan — yttrade en gång i Riksdagen den om vår
folkbildning så högt förtjente ecklesiastikministern F. F. Carlson — »har
man två stora medel att tillgripa: att höja lärarens bildning och att för¬
bättra hans vilkor, hvilka båda medel med hvarandra stå i oskiljaktig
Den tid synes oss nu vara inne, då det senare af dessa båda medel
bör komma till användning. .
Vid 1885 års riksdag höjdes minimilönen för ordinarie lärare och
lärarinna vid folkskola från 500 'till 600 kronor. I afseende på denna lön
har sedan ingen annan förändring egt rum, än att år 1891 faststäldes ett
ålderstillägg å 100 kronor att utgå efter fem års oförvitlig ordinarie tjenst-
Bih. till Riksd. Prot. 1900. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Höft. (Nås 86, 87.) 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
görmg oeh år 1898 ett. andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, att
utgå etter tio års oförvitlig ordinarie tjenstgöring. Men lägsta lagliga
begynnelselönen, hvilken nästan öfverallt äfven är den faktiska begynnelse¬
lönen, star allt fortfarande vid samma belopp eller 600 kronor. Och dock
hafva under tiden lefnadskostnaderna i högst betydlig grad stegrats och i
jemnbredd dermed inkomsterna för arbetare af skilda slag temligen allmänt
Om folkskolan fortfarande skall kunna behålla och draga till sio-
göda arbetskrafter blir sålunda nödigt, att den nuvarande grundlönen
öjes. Detta ar ock sa mycket mer i sin ordning, som den stått qvar vid
]n1n41år> undf Jet den förut i regeln höjts hvart tionde år
1864 till 400 kronor, ar 1874 till 500 och år 1885 till 600 kronor),
ldtages icke en sådan höjning, så måste oundvikliga föliden af de
stegrade lefnadsomkostnaderna blifva den, att lärarens ställning blir sämre
an den vant hvilket åter måste medföra, att folkskolan i sin helhet kom¬
mer att sjunka tillbaka i stället för att gå framåt.
i + T ^Pptaga denna fråga> ^rde till en början böra lemnas en
kort redogörelse för
lärarekårens åsigter och önskningar
i afseende på lönefrågan.
,, \ aSaDTa “ån som prisstegringen å alla förnödenheter fortskridit,
hafva tran lärarekarens sida framkommit all* starkare önskningar om, att
ZTt n f?raS- för lindrande af dess betryck. Inom Sveriges allmänna
folkskollarareförenmg, som inom sig rymmer inemot 6,000 af kårens med-
tZ- iar oc.k upprepade gånger frågan härom varit under behandling.
+illda l6t ! / • af förlldet år blef kändt, att ett förslag om dyrtids-
illägg för statens tjensteman vore att vänta, ansåg sig derför nämnda för¬
enings centralstyrelse böra utsända ärendet till allmän behandling inom
föreningens 230 särskilda kretsföreningar, spridda i alla delar af landet.
Dervid begärde centralstyrelsen svar på följande frågor:
taregleriåX »» »y
2. Hvad bör i så fall för närvarande lämpligen begäras?
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
3
3. Hvilka skäl anser kretsen böra andragas till stöd för en dylik fram-
■L Huru stora äro inom kretsens område i allmänhet lefnadsomkostnaderna
för en lärarefamilj om 5 personer:
a) på landsbygden?
b) i stad (eller med stad jemförligt samhälle)?
5. Till huru stort belopp uppgå i allmänhet inom kretsens område en
lärares öfriga nödvändiga utgifter (ränta och amortering a studieskuld, skatter,
bokinköp m. m.)? , 0 , ,
6. Till hvilket belopp kan inom kretsens område den arliga inkomsten i
medeltal beräknas:
a) för manliga grofarbetare?
b) för manliga yrkesarbetare?
c) för bokhållare, arbetsförmän och med dem jemförliga personer, anstalda
i handel, yrken och näringar? v
d) för personer, hvilka med hänsyn till utbildning kunna anses ungefärligen
likstälda med folkskollärare? (Deras titlar angifvas.)
^ j (Här angifvas andra grupper af personer, som inom kretsområdet äro
g | mera allmänt representerade och hvilka kretsen anser böra upptagas.)
Den första frågan har, såsom man af rådande förhållanden kunnat
vänta, enhälligt besvarats med ja.
Beträffande det belopp, som ansetts för närvarande lämpligen höra
begäras, hafva flera olika förslag blifvit framstälda. Bn medeltalsberäkning
af kretsarnes svar gifver till resultat en grundlön af 837 kronor och en
slutlön af 1,207 kronor, hvilket, med någon utjemning nedåt, kan anses
innebära, att man i allmänhet önskar en anhållan om begynnelselönens
höjande till 800 kronor samt om ökande af de nuvarande ålderstilläggen
med 100 kronor hvartdera, så att lönen efter fem års oförvitlig ordinarie
tjenstgöring skulle utgå med 1,000 och efter tio års dylik tjenstgöring
med 1,200 kronor, allt förutom nuvarande naturaförmåner (bostad, ved¬
brand och kofoder). *
Af de skäl, hvilka enligt kretsarnes åsigt tala för en dylik löne¬
förbättring, må följande sammanfattning lemnas:
Så godt som enstämmigt har anförts, att den nuvarande minimilönen aldrig
varit tillräcklig för beredande af anständig bergning åt en medelstor lärareiamilj
(å exempelvis 5 personer); och med fullständig enighet har framhållits, att namnda
minimilön numera, sedan lefnadskostnaderna i högst betydlig grad stigit, är tor
ändamålet alldeles otillräcklig. •.,
Ganska allmänt framhålles, att de blitvande lararnes utbildning for sitt
kall nu kräfver väsentligt större ekonomiska uppoffringar än förr, dels emedan
seminariernas inträdesfordringar faktiskt blifvit höjda, dels emedan sjelf va semi-
nariekursen och tiden för dess genomgående ökats, och dels slutligen emedan de
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o Sfi.
årliga utgifterna för vistandet vid seminarierna på grund af de ökade lefnads¬
kostnaderna aro väsentligt större än förr Men denna fördyrade utbildning för-
°f*+ar 3 6 tall. att den skuldbörda, som läraren under sin tjenstetid har
att förränta och om möjligt amortera, numera uppgår till så afsevärdt belopp
ätt sarskildt med nuvarande höga räntefot en ej ringa del af den knappa lönen
pa detta satt uppslukas. 11
Under framhållande af de i flera hänseenden stegrade kraf, som numera
stalias pa lararen och hans verksamhet, och under erkännande af dessas berätti-
gande hafva flera kretsföreningar med styrka betonat vigten och behofvet af ökad
or bildning för den redan i tjenst inträdde läraren, men på samma gång nödgats
beklaga, att ett stort antal lärare af ekonomiska skäl se sig ur stånd att begagna
de tillfalien t!11 fortsatta studier, som eljest stode dem till buds, ja, från ef få
hall klagas till och med deröfver, att lärarne ej ens haft råd att anskaffa för sin
fortbildning erforderliga böcker.
Ett anspråk, som i ökad grad ställes på läraren, nemligen att han skall
helt egna sig åt sitt kall, har likaledes från flera håll anförts i sammanhang med
erkännandet af dess berättigande i och för sig. Ja, många kretsföreningar anföra
ock,_ att lärarekallet till följd af stort barnantal, många klasser, ogynsamma
hygieniska, förhållanden samt ökade kurser och ökad lästid så helt lägger beslag
pa lärarens arbetskraft, att ingenting af denna återstår för andra sysselsättningar
Men med bitterhet eller under uttryckande af synnerlig ledsnad har tillika fram-
hallits, att anspraken pa undvikande af störande bisysslor under nuvarande för¬
hållanden icke kunna tillerkännas berättigande eller i alla händelser icke kunna
efterkomma^ enär biförtjenster ofta med nödvändighet erfordras för familjens
uppehälle och för besörjandet af öfriga oundvikliga utgifter, såsom skatter, ränta
°^,.a!Tlortyf;Y1S ■af /?tu<liesk,a d1 m- m- Från eJ fa efter anföres emellertid, att
inkomst1 ^ blf°rtjenst alldeles saknas, eller att de lemna endast obetydlig
Såsom ett ytterligare skäl för höjning af minimilönen har åberopats den
omständigheten, att under ar 1899 ett stort antal städer och äfven några enstaka
landsbygdskommuner funnit sig böra genom afsevärda löneförhöjningar bereda
sina lärare en förbättrad ekonomisk ställning. I sammanhang härmed har från
liera, hall anförts, att lefnadskostnaderna å landsbygden och i synnerhet inom ett
stort antal industri- och stationssamhällen m. m. uppgå till samma belopp som i de
mindre och medelstora städerna, och att derför en löneförhöjning äfven å lands-
bygden vore i hög grad af behofvet påkallad. För möjliggörande af en sådan
löneförhöjning äfven för landsbygdens lärare är emellertid en ökning af
statsbidraget älldeles nödvändig. I fråga om dem låter det sig nemligen icke
forutsatta att kommunerna sjelfva skola se sig i stånd att, utan ökad hjelp från
statens sida, bereda sina lärare nödig löneförbättring. 1
o+i De u bar &.ifvetvls icke kunnat undgå kretsföreningarnes uppmärksamhet,
att medan ordinarie folkskollärares minimilön under mer än 14 år icke under-
gatt annan förändring, än att två ålderstillägg å 100 kr. blifvit faststälda att
Sw w 1rrfTjkVVe { °ch ,10 arf. tjenstgöring — icke blott lefnadskostnaderna
. oetydligt. stegrats, utan äfven inkomsterna för arbetare och löntagare
af skilda slag i väsentlig mån ökats, så att folkskollärarnes aflöning numera
ansenligt understiger samtliga andra löntagares med motsvarande utbildning ja,
till och med a flera ställen icke ens uppgår till belopp, motsvarande den aflöning,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86. 5
som åtnjutes af personer med betydligt ringare utbildning och utbildningskost¬
nader. Billigheten synas derför kräfva, att en af tidsomstandigheterna och
behofvet påkallad löneförbättring kommer folkskolans lärare till del- Men äfven
omtanken^om skolan och dess verksamhet bjuder med nödvändighet, att en sådan
åtgärd vidtages. Lärarens arbete är redan i sig sjelft af synnerligen ansträn¬
gande och nervslitande natur, och om dertill kommer ett oaflatligt bekymmer och
en ständig oro för familjens uppehälle kan arbetet icke utföras såsom sig bor
hvarjemte lärarens krafter, energi och intresse löpa fara att i förtid aildeie
förslappa*.^ kretgföreningar har framh4nitS! att den lärarebrist, som numera
onekligen gifver sig till känna å platser med minimilön — i synnerhet der för¬
hållandena i öfrigt äro ogynsamma — väsentligen har sin grund just i aflöning -
förmånernas otillräcklighet och derför icke kan undanrödja^ pa annat satt an
genom aflöningens höjande. I samband dermed anföres att den industriella utveck-
fingen och andra förhållanden under senare tider hafva pa andra områden beredt
tillfällen till en i ekonomiskt afseende långt bättre utkomst an h^d folks -
lärarekallet skänker, och att man just derigenom — för sa vidt tol^skollärare
lönerna ej afsevärdt höjas - löper fara, att de bättre krafterna undandragas
folkskolan hvars lärarekår till följd häraf och till påtaglig skada för folkskola
och dermed för hela vårt folk komme att rekryteras med för kallet undermåliga
peisoner a kretsföreningar hafva såsom skäl för en löneförbättring anfört, att
folkskollärarelönerna i flera andra länder, exempelvis Danmark, Tyskland och
England, to betyfflgt '(äst sin pp^k^het dervid att
statskassans Ställning mycket väl synes medgifva en löneförbättring samt att vid
1900 års riksdag framställningar helt visst komme att göras om löneförbättringar
för embets- ocl? tjensteman af skilda kategorier, hvilka samtliga aro åtminstone
relativt bättre aflönade än folkskolans lärare.
Hvad dernäst angår kretsarnas svar rörande lefnadskostnaderna för
folkskollärare äfvensom rörande inkomstförhållandena för vissa andra per¬
soner, hafva dessa svar underkastats statistisk bearbetning af sakkunnig
person, och återgifves hans sammanfattning i bilagan lift. A) till denna
motion^ utredningen fraingår, att en folkskollärares årsutgifter beräknats
till följande medelbelopp: Medeltal
Landsbygden: Staderna: j riket:
Lefnadskostnader (utom till bostad och ved) för lärare-
familj af 5 personer............. ^ 1,373 1,174
Ofriga nödvändiga utgifter............-—---——:
Summa 1,406 1,718 1,492
Enligt det från kretsföreningarna ingångna statistiska materialet skulle
för manliga grofarbetare årsinkomsterna kunna i medeltal beräknas till 719
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
kronor för manliga yrkesarbetare till 1,061 kronor och för
bokhållare, arbetsförmän och dylika till 1,505 kronor.
kategorien
, . Vemm utredning gifver vid handen, att de belopp, som af lärare¬
kåren blifvit föreslagna, äro särdeles måttligt. tilltagna och kunna anses väl
motiverade.
Emedan den kår, som här afses, är så talrik, skulle emellertid, enligt
verkstälda beräkningar, ett fullständigt genomförande af lärarepersonalens
öneprogram medföra för staten en ökad utgift af något öfver 1 Va million
kronor. Under sådana förhållanden hafva vi ansett oss böra begränsa vårt
yrkande till det önskningsmål, som i främsta rummet synes oss påkalla
en lösning, nemligen r
grundlönens höjande
från det belopp, vid hvilket den stått allt sedan 1886 års början, eller 600
kronor, till 800 kronor.
1AA , Med bibehållande af de nuvarande två ålderstilläggen å hvartdera
100 kronor skulle alltså enligt vårt förslag lönen för ordinarie lärare eller
lärarinna blifva 800 kronor, efter fem års oförvitlig tjenstgöring såsom
ordinarie 900 kronor och efter 10 års dylik tjenstgöring 1,000 kronor _
allt förutom nuvarande naturaförmåner eller ersättning derför.
För extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan är för när-
varan.de ingen minimilön faststäld, utan har man beträffande dem inskränkt
8^1,tlllu“n bestämmelsen, att, för så vidt statsbidrag till deras aflöning
skall erhallas, lönen måste utgå med minst 500 kronor. Med grundlönens
höjande för ordinarie lärare och lärarinna torde böra följa, att äfven be¬
träffande detta belopp någon liten förändring göres. Men härmed torde
lämpligen kunna anstå, till dess hufvudfrågan vunnit sin lösning, hvadan
något förslag i detta afseende ej nu af oss framlägges.
I fråga om
kostnadernas bestridande
hafva vi icke ansett oss böra yrka någon ändring i nu gällande bestäm¬
melser, enligt hvilka såväl till den kontanta minimilönen som till ålders-
tilläggen staten bidrager med två tredjedelar och skoldistriktet med en
tredjedel.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
7
Visserligen tala enligt vår åsigt synnerligen vigtiga skål för en sådan
ändring i nu bestående förhållanden, att — på sätt blifvit närmare ut-
veekladt i en af undertecknad Hammarlund år 1896 inom Andra Kammaren
väckt motion — ålderstilläggen utgå helt och hållet af statsmedel, men
denna fråga torde lämpligen böra lösas för sig, hvadan den ej vidröres i
denna motion.
Genom bibehållande af hittills gällande proportion skulle skilnaden
mellan de nuvarande beloppen i fråga om lön och statsbidrag samt de af
oss föreslagna blifva följande:
Enligt nu gällande bestämmelser. Enligt vårt förslag
Lön: Statsbidrag: Lön: Statsbidrag:
för lärare med mindre än 5 tjenstår
för lärare med 5 tjenstår......
för lärare med 10 tjenstår.....
600
|
400
|
800
|
533,33
|
700
|
466,6 7
|
900
|
600
|
800
|
533,33
|
1,000
|
667,6 7
|
För att kunna beräkna de ökade kostnader för statsverket, som
genomförandet af vårt förslag skulle medföra, maste man hafva en uppgift
på lärareantalet.
Vid 1898 års slut uppgick antalet lärare och lärarinnor, som tjenst-
gjorde vid den egentliga folkskolan, till................ 7,238
Härifrån höra emellertid frånräknas följande två kategorier, som ej
inbegripas i den lönereglering, som afses i denna motion:
extra ordinarie lärare och lärarinnor.....• • • • • • ■ • • 446
biträdande lärare och lärarinnor (i löneförmåner likstälda med små¬
skollärarinnorna) .................... „ ^37
Återstå 6,301
Sedan 1898 års slut hafva naturligtvis ytterligare åtskilliga ordinarie
lärare och lärarinnor tillkommit, men å andra sidan får beräknas, att i
allmänhet omkring 250 ordinarie läraretjenster stå otillsatta. Vid en be¬
räkning af kostnaderna torde man alltså, utan risk att räkna för lågt,
kunna hålla sig till siffran 6,300, hvilket är 600 mera än år 1895, då en
exakt uppgift å ordinarie lärarepersonalens antal förelåg.
Af den ifrågasatta förhöjningen i grundlönen skulle 133 kronor 33
öre komma på statsverket. Med ett beräknadt antal af 6,300 ordinarie
lärare och lärarinnor skulle alltså genomförandet af den af oss äskade
löneförbättringen kräfva en ökad statsutgift af 840,000 kronor.
Ifrågavarande belopp utgör visserligen en ganska aktningsbjudande
summa, men ingen torde kunna såga annat, än att det skulle vara särdeles
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
väl användt. Det ändamål, som dermed skulle främjas, hör obestridlio-en
till samhällets förnämsta och vigtigaste. Att lätta det ekonomiska betryck,
hvari vart lands folkskollärare i allmänhet lefva, är i sj elfva verket att
undanröja ett af de allra svåraste hindren för deras magtpåliggande verk¬
samhet, och de utgifter, som ett bifall till vårt förslag skulle medföra,
måste följaktligen räknas till de mest produktiva, hvaröfver Riksdagen
har att besluta.
I sammanhang härmed tillåta vi oss påpeka, att, äfven om vårt nu
framlagda förslag vunne bifall, Sveriges folkskollärare detta oaktadt skulle
i afseende på sina ekonomiska vilkor fortfarande komma att stå tillbaka
för sina yrkesbröder i flera andra land. Till belysning häraf hänvisa vi
till den på gällande lagbestämmelser grundade sammanställning af folkskol-
lärarnes löneförmåner i åtskilliga stater, hvilken blifvit på uppdrag af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening uppgjord af
en dess medlem och såsom bilaga litt. B) åtföljer denna motion.
Slutligen torde äfven böra med några ord vidröras den inverkan på
folkskollärarnes pensionskassor,
som förslagets genomförande skulle komma att få. Med lönens höjande
till 1,000 kronor efter tio års ordinarie tjenstgöring följer enligt gällande
pensionsreglemente, att delaktighetsbeloppet i folkskollärarnes pensions-
inrättning, som nu är lägst 800 kronor, skulle för alla tjenster sättas till
1,000 kronor, hvaraf åter blefve en följd, att hel pension för folkskollärare
skulle utgå med 750 kronor samt enkepensionen med 200 kronor.
Folkskollärarnes pensionskassor hafva under de senaste 14 åren ut¬
vecklats på följande sätt:
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
År 1884: År 1894: År 1898:
Antal delegare................. 4,724 5,707 6 233
Antal pensionärer...............814 1.128 1,205
Kronor. Kronor. Kronor.
Pensioneringssumma............ 332,860 488,569 562,491
Inkomster ............... 737,905 972,412 1,024,876
Beraf arsafgifter.............. 166,988 214,669 235,863
Kapitai behållning.............. 4,457,915 8,792,014 10,601,718
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
9
Folkskollärarnes enke- och pupillkassa.
Antal delegare .
Antal pensionärer
Pensioneringssumma ....
Inkomster.........
Deraf årsafgifter af delegarne
Kapitalbehållning......
År 1884:
|
År 1894:
|
År 1898:
|
. . 3,527
. . 205
|
4,666
513
|
4,997
632
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
28,941
182,902
75,002
1,149,517
|
73,349
305,609
108,631
3,091,839
|
87.436
339,627
118,030
4,051,715
|
Såsom häraf framgår, befinna sig båda dessa kassor i en god ställning.
Hvad särskildt angår enke- och pupillkassan, har en af sakkunnig
person verkstäld utredning af hennes ställning gifvit vid handen, att hon
redan för tio år sedan hade ett kapitalöfverskott af nära en million kronor,
beroende derpå, att antalet årligen nytillkommande pensionärer i verklig¬
heten uppgått till endast omkring hälften af det vid kassans upprättande
beräknade antalet. Ännu 24 år efter kassans tillkomst uppgår hela den
årliga pensioneringssumman icke på långt när till det belopp, som åt del¬
egarne sjelfva årligen erlägges, och det samlade kapital, hvara ränta in¬
flyter, utgör öfver 4 millioner kronor. Någon förhöjning i statsbidraget
till enke- och pupillkassan har derför icke satts i fråga vid föregående
löneregleringar, och äfven nu bör en höjning i lönen kunna ske, utan att
kassan får andra ökade tillgångar än dem, som i följd häraf komma att er¬
hållas från delegarne sjelfva — helst de senare årens räntestegringar natur¬
ligtvis äfven medfört ökade inkomster för kassan.
Beträffande folkskollärarnes pensionsinrättning beslöt Riksdagen år
1885 en höjning af delaktighetsbeloppet från 600 till 700 kronor utan
ökning i statsbidraget. Men då år 1898 beslut fattades om ett andra
ålderstillägg, hvarigenom lägsta delaktighetsbeloppet höjdes från DJO till
800 kronor, ansåg Kongl. Maj:t, att af denna anledning statsbidraget till
folkskollärarnes pensionsinrättning borde höjas med 50,000 kronor, hvilket
ock blef Riksdagens beslut.
Sedan dess har en allmän räntestegring inträdt. Med beräkning af
endast V2 procents ränteförhöjning skulle å det nu samlade kapitalet
något öfver 10 millioner kronor — vara att motse en förhöjd inkomst för
pensionsinrättningen af öfver 50,000 kronor ärligen.
För att man emellertid må vara alldeles säker, att pension sinrätt-
ningens ställning icke på ringaste sätt äfventyras, föreslå vi en höjning i
statsbidraget efter samma grunder som den år 1898 beslutade, d. v. s.
Bih. till Riksd. Prof.. 1900. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 lläft.
2
10 Motioner i Andra Kammaren, A7:o 86.
med 10 procent af det belopp, hvarmed det totala delaktighetsbeloppet
genom vårt förslag komme att höjas. Som den totala höjningen i hela
delaktighetsbeloppet blir ungefär 1,2 millioner kronor, föreslå vi alltså en
höjning i det såsom bidrag till folkskollärarnes pensionering nu utgående
statsanslaget med 120,000 kronor.
Om vårt förslag godkännes, bortfaller naturligtvis det i kongl. kun¬
görelsen den 28 maj 1898 förekommande öfvergångsstadgandet, hvilket
då blir obehöflig! För alla lärare och lärarinnor — äfven de, som till-
trädt ordinarie befattning före den 1 januari 1899 — skulle derefter såväl
första som andra ålderstillägget utgå från början af ett kalenderår.
Men det blir då af vigt, att
ett förtydligande i det nuvarande stadgandet
eger rum, så att detta erhåller en sådan formulering, att icke en ordinarie
lärare eller lärarinna måste tjenstgöra fulla sex år för att få det första
ålderstillägget och följaktligen elfva år för att få det andra.
Enligt nuvarande bestämmelser skola de fem och tio tjenståren
räknas »från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder
läraren eller lärarinnan såsom ordinarie tillträdt folkskollärarebefattning».
Ett stort antal lärare och lärarinnor tillträda som bekant ordinarie plats
den 1 januari. Med en ordagrann tillämpning af stadgandet skulle den,
som blifvit ordinarie den 1 januari 1889, icke få andra ålderstillägget från
den 1 januari 1899, då han hade tio tjenstår, utan först från den 1 janu¬
ari 1900. Detta har naturligtvis icke varit Riksdagens mening, och de
försök, som af folkskoleinspektörer och länsstyrelser gjorts att så tillämpa
stadgandet, hafva tillbakavisats af Ivongl. Maj:t med stöd af öfvergångs¬
stadgandet, i h vilket uttryckligen bestämmes, att andra ålderstillägget skall
utgå från och med kalenderåret närmast efter det, då läraren eller lära¬
rinnan uppnår tio ordinarie tjenstår.
Med borttagande af öfvergångsstadgandet torde följaktligen ett litet
förtydligande i sjelfva hufvudstadgandet blifva behöfligt, så att tiden för
folkskollärarnes ålderstillägg beräknas på samma sätt som i nuvarande öfver-
gångsstadgande äfvensom i de bestämmelser, hvilka gälla för sinåskollärare-
personalen, och hafva vi tillåtit oss att äfven härom framställa förslag.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
11
På grund af det anförda få vi vördsamt hemställa, att Riksdagen
måtte besluta:
dels att godkänna följande förändrade bestämmel¬
ser angående aflöning åt ordinarie lärare och lärarinna
vid folkskola att från och med år 1901 lända till efter¬
rättelse, nemligen:
Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter under¬
gången godkänd afgångsexamen från folkskollärare-
eller folkskollärarinneseminarium, blifyit i föreskrifven
ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för åtta
månaders eller 3472 veckors undervisning åtnjuta minst
åtta hundra kronor samt efter fem års oförvitlig tjenst-
föring såsom ordinarie ett ålderstillägg å ett hundra
ronor och efter ytterligare fem års oförvitlig tjenst¬
göring såsom ordinarie ett andra ålderstillägg å lika¬
ledes ett hundra kronor, skolande ålderstilläggen åt¬
njutas från och med början af kalenderaret närmast
efter det, hvarunder det femte eller tionde tjenståret
utgått;
dels att besluta den förändring i kongl. kungörel¬
sen den 27 maj 1898 angående lönetillskott af allmänna
medel för ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
att från och med år 1901 lönetillskottet må utgöra
enligt § 1: högst 533 kronor 33 öre;
enligt § 2: 600 kronor; och
enligt § 3: 666 kronor 67 öre;
dels att för genomförandet af nu ifrågasatta löne¬
förhöjning det under riksstatens åttonde hufvudtitel upp¬
förda anslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor må höjas med 840,000 kronor;
dels slutligen att, på det äfven efter den kontanta
lönens höjande till ett tusen kronor nu gällande bestäm¬
melser angående folkskollärarnes pensionering må kunna
tillämpas, det såsom bidrag till folkskollärarnes pensio¬
nering utgående statsanslaget må höjas med 120,000
kronor.
Stockholm den 27 januari 1900.
Emil Hammarlund.
Fridtjuv Berg.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
I förestående motions syfte instämma:
Ola Persson.
Axel Petri.
Julius Centerwall.
A. F. Liljeholm.
David Holmgren.
Esbjörn Persson.
J. Bromée.
Aug. Henricson.
A. L. Apelstam.
M. Dahn.
Hj. Sjövall.
A. P. Johansson.
J. Persson.
J. Byström.
A. Thylander.
Gustaf Olofsson.
Oskar Berg.
August Cervin.
P. Waldenström.
Johan Olofsson.
Oswald Emthén.
S. H. Kvarnzelius.
Johan Ericsson.
A. F. Broström.
Pehr Pehrsson,
Akarp.
G. Lindgren.
Ernst Carlson.
Per Jönsson,
Färeköp.
Nils Svensson.
Robert Eklundh.
J. M. Johansson.
Carl Hj. Wittsell.
J. W. Spänberg.
Joh Nydal.
Nils Andersson.
J. A. Lundahl.
Arvid Kempe.
Conrad Vahlquist.
W. Styrlander.
Elof Biesért.
Carl Jansson.
J. G. Spangenberg.
Jakob Pettersson.
Henne öhngren.
S. M. Olsson.
Sam. Söderberg.
Alfred Sandwall.
Lars Eriksson.
S. J. Kardell.
G. Kronlund.
C. J. Hammarström.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
13
Bilaga Litt. A.
Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Till fullgörande af mig genom Centralstyrelsen meddeladt uppdrag
får jag härmed öfverlemna följande i tabellform uppstälda sammanfattning
af från Sveriges allmänna folkskollärareförenings särskilda kretsar inkomna
uppgifter rörande de genomsnittliga lefnadskostnaderna för folkskolans
lärarepersonal äfvensom rörande inkomstförhållandena inom vissa andra
samhällsklasser.
Stockholm den 20 januari 1900.
I. Flodström,
e. o. aktuarie i kongl. kommerskollegium, statistiska afdelningen.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
Folkskollärares årsutgifter (i kronor). — Årsinkomster (i kr.) för män i andra samhällsställningar.
Län.
|
Lefnadskostnader (utom til
bostad och ved) för lärare-
familj af 5 personer.
|
Lärares öfriga nödvändiga
utgifter.
|
Summa
nödvän-
diga
|
Uppgifven årlig medel¬
inkomst för
II
|
(Lb. = Landsbygd. St. = Stad.)
|
Uppgifve
högsta
medel¬
belopp.
|
t Uppgifve
lägsta
medel¬
belopp.
|
Allmänt
medel¬
belopp.
|
Uppgifve
högsta
medel¬
belopp.
|
t Uppgifve
lägsta
medel¬
belopp.
|
Allmänt
medel¬
belopp.
|
Allmänt
medel¬
belopp.
|
manliga
grof-
arbetare.
|
manliga
yrkes¬
arbetare.
|
bok-
1 hållare,
1 arbetsför-
|män o. d.
|
Stockholms stad.........
Stockholms län........Lb.
St.
Upsala län..........Lb.
St.
Södermanlands län......Lb.
St.'
Östergötlands län.......Lb.
St.
Jönköpings län........Lb.
St.
Kronobergs län........Lb.
St.
Kalmar län...... Lb
St.
Gotlands län..... Lb
St.
Blekinge län.........Lb.
St.
Kristianstads län.......Lb.
St.'
Malmöhus län........Lb.
St.
Hallands län.........Lb.
St.
Göteborgs och Bohus län. . . . Lb.
St.
Elfsborgs län....... Lb
St.
Skaraborgs län........Lb.
St.'
Vermlands län........Lb.
St.’
Örebro län..........Lb.
St.
Vestmanlands län.......Lb.
St.
Kopparbergs län.......Lb.
St.'
Gefleborgs län........Lb.
St.'
Vesternorrlands län......Lb.
St.'
Jemtlands län........Lb.
St.
Vesterbottens län (Umeåkretsen). Lb.
St.
Norrbottens län (Ofverkalixkretsen) Lb.
St.
|
1,900
1,300
1,750
1,400
1,730
1,400
2,000
1,400
1,700
1,200
1,200
1,055
1.399
1,350
1,450
1,403
1,200
1,500
1,700
1,200
1,200
1,363
2,000
1.500
1,800
1,860
1,550
1,361
1.500
1.400
1,600
1,497
1,430
1.500
1,600
1,200
1,200
1,350
1,400
1,200
1,500
1,500
2,200
1,368
2,000
1,000
1,350
850
|
1,900
1,000
1,750
873
1,500
950
1,100
1,000
1,200
925
950
800
1,399
900
1,100
988
1,200
730
1,160
900
1,200
885
1,000
800
1,200
1,100
1,500
750
975
950
1,300
930
1,200
914
1,600
1,000
1,200
1,000
1,100
900
900
972
1,200
1,000
2,000
1,000
1,350
850 |
|
1,900
1,129
1,750
1,129
1,577
1,173
1,394
1.135
1,368
1,022
1,058
940
1.399
1,072
1,220
1,096
1,200
1,106
1,406
1,026
1,200
1,070
1,449
1.099
1,388
1,149
1,525
1,048
1,158
1.136
1.400
1,162
1,343
1,146
1,600
1.100
1,200
1,094
1,250
1,037
1,226
1,187
1,560
1,189
2,000
1,000
1,350
850
|
500
400
300
594
594
350
300
460
525
325
338
483
483
371
300
475
285
400
572
403
400
500
500
500
500
407
400
421
275
375
375
473
450
335
450
300
300
400
375
470
470
555
555
350
300
275
275
350
|
500
200
300
231
250
140
175
200
300
200
300
300
483
200
200
285
285
250
250
170
170
200
270
250
275
187
187
214
250
150
250
200
200
115
450
100
300
170
300
200
275
200
300
300
300
275
275
350
|
500
300
300
345
365
242
242
325
412
270
319
377
483
260
255
339
285
337
401
318
323
331
399
340
344
302
294
296
258
264
318
375
354
238
450
217
300
289
338
314
391
352
418
313
300
275
275
350
|
2.400
1,429
2,050
1.474
1,942
1.415
1,636
1,460
1,780
1,292
1.377
1,317
1,882
1,332
1.475
1,435
1,485
1,443
1,807
1,344
1,523
1.401
1,848
1,439
1,732
1,451
1,819
1,344
1.416
1,400
1,718
1,537
1,697
1,384
2,050
1,317
1,500
1,383
1,588
1,351
1,617
1,539
1,978
1,502
2,300
1,275
1,625
1,200
|
800
{> 721
| 729
| 754
| 668
| 580
| 700
| 715
}• 800
j- 686
} 715
| 664
J. 646
| 645
}> 680
j> 669
\ 708
[ 736
\ 713
» 831
■ 817
■ 929
■ 819
750
600
|
1,100
1,108
1,139
1,118
1,111
864
910
1,020
1,175
982
983
993
1,093
1,095
1,112
989
1,111
1,063
1,100
1,169
1,038
1.179
1,150
1,350
900
|
2,250
1,470
1,507
1,450
1,698
1,300
1,240
1,410
1,492
1,558
1,314
1,552
1,450
1,710
1,610
1,413
1,469
1,555
1,475
1,519
1,533
1,686
1,413
1,200
|
Landsbygden
|
—
|
—
|
1,098
|
—
|
—
|
308
|
1,406
|
|
|
|
Städerna . .
|
—
|
—
|
1,373
|
—
|
—
|
345
|
1,718
|
_
|
_
|
|
Riket . . .
|
—
|
-
|
1,174
|
—
|
—
|
318
|
1,492 |
|
719
|
1,061
|
1,505
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
15
Anmärkningar till tabellen angående folkskollärarepersonalen.
Till ytterligare belysning af folkskollärares ekonomiska ställning äro i de
från de särskilda kretsarne af Sveriges allmänna folkskollärareförening inkomna
protokollen uppgifter lemnade beträffande årsinkomsterna äfven för personer i
andra samhällsställningar. Af dessa uppgifter återgifvas följande här nedan:
Från Stockholms län: för stationskarlsförmän 800—900 kronor; öfver -
konduktörer och konduktörer 800—1,500 kronor; lokomotivförare och vagnsmästare
1.200— 2,400 kronor; stationsinspektorer 2,000—2,400 kronor; tullvaktmästare 1,000
—1,200 kronor; tulluppsyningsman 1,800 kronor; fyrmästare 1,500 kronor; lotsar
1.500— 3,000 kronor; kronolänsmän 1,500—3,000 kronor.
Från Upsala län: för fanjunkare 1,700 kronor; bokförare 2,100 kronor;
kassörer 2,100—2,750 kronor; landtbruksinspektorer 2,110 kronor; handelsföre-
ståndare 2,560 kronor; kronolänsmän 1,500—1,900 kronor (utom extra inkomster).
Från Södermanlands län: för bokhållare 1,000—2,300 kronor; verkmästare
1.500— 4,000 kronor; väfmästare 3,000 kronor; väflagare 3,000 kronor; landtbruks¬
inspektorer 1,500—3,000 kronor; stationsskrifvare 1,790—2,000 kronor; stations¬
inspektorer 2,000 kronor; kronolänsmän 2,000—4,000 kronor.
Från Östergötlands län: för verkmästare 1,000—4,000 kronor; landtbruks¬
inspektorer 1,200-3,000 kronor; handelsföreståndare 1,500—3,000 kronor; jernvägs-
konduktörer 1,700 kronor; lokomotivförare 2,000—3,000 kronor; stationsmästare
1,800—2,000 kronor; bruksbokhållare 2,000—4,000 kronor; kronolänsmän 1,500—
3,000 kronor.
Från Jönköpings län: för lokomotivförare 1,200—1,600 kronor; stations¬
skrifvare 900—2,000 kronor; stationsmästare 1,100—1,600 kronor; stationsinspek¬
torer 1,500—3,000 kronor (jemte naturaförmåner); organister 850 kronor; fanjun¬
kare 1,160—1,200 kronor; musikanförare vid regementen 1,400 kronor; kronoläns¬
män 1,500—4,500 kronor; bankbokhållare 2,000 kronor; stadskassör 2,000 kronor.
Från Kronobergs län: för lokomotivförare 1,300—1,800 kronor; jernvägs-
konduktörer 1,200 kronor; stationsmästare 1,000—1,800 kronor; stationsinspektorer
1.200— 2,000 kronor (jemte naturaförmåner); fanjunkare 1,000—1,800 kronor; krono¬
länsmän 1,000—3,000 kronor; bankbokhållare 2,400 kronor; döfstumlärare 1,800 —
2,400 kronor.
Från Kalmar län: för postiljoner 1,200 kronor; lotsar 1,000—2,000 kronor;
kustvakter 1,500—1,800 kronor; tulluppsyningsman 1,500—1,800 kronor; kust¬
sergeanter 2,200 kronor (jemte extra inkomster); jernvägskonduktörer 1,500 kronor;
lokomotivförare 1,500 kronor; stationsinspektorer 1,500—2,700 kronor (jemte hus-
rum och ved); sergeanter 600—800 kronor; fanjunkare 1,815 kronor; landtbruks-
inspektörer 1,200—1,500 kronor; kronolänsmän 1,500—3,000 kronor (jemte natura¬
förmåner och extra inkomster).
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
Från Gotlands län: för lotsar 1,000 kronor; fyrvaktare 1,000 kronor; fyr¬
mästare 1,200—1,600 kronor (jemte husrum, ved och lyse); tullvaktmästare 1,200
kronor; tulluppsyningsman 1,500 kronor (jemte fri bostad); lokomotivförare 1,200
kronor; stationsinspektorer 1,200—1,500 kronor (jemte naturaförmåner); fanjunkare
1,450—1,500 kronor; kronolänsmän 1,500—2,000 kronor.
Från Blekinge län: för verkmästare 1,800—2,400 kronor; poliskonstaplar
975—1,175 kronor; polisöfverkonstaplar 1,425—1,625 kronor; hanmästare 1,750
kronor; stationsföreståndare 1,500—1,980 kronor (jemte fri bostad och ved); bank¬
bokhållare 1,200—4,000 kronor; kronolänsmän 1,000—2,275 kronor.
Från Kristianstads län: för kustvakter 1,182 kronor; kustsergeanter 1,500
kronor; stationsföreståndare 1,200—1,800 kronor; stationsinspektorer 1,600—3,000
kronor (jemte fri bostad och ved); landtbruksinspektorer 1,700 kronor; kronoläns¬
män 1,500—3,000 kronor (jemte extra inkomster).
hrån Malmöhus län: för banmästare 1,200—1,500 kronor; lokomotivförare
1,440 2,160 kronor; stationsskrifvare 1,100—1,800 kronor; stationsföreståndare
1,500- 2,500 kronor; landtbruksinspektorer 1,600—2,000 kronor; mejeriföreståndare
2,500 3,000 kronor; sparbanksbokhållare 2,000—3,000 kronor; postexpeditörer
2,500 kronor; kronolänsmän 1,500—2,500 kronor.
Från Hallands län: för lokomotivförare 1,420—1,680 kronor; banmästare 1,700
kronor; stationsinspektorer 1,500—2,500 kronor; kronolänsmän 2,500—4,000 kronor;
postexpeditörer 3,015 kronor.
Från Göteborgs och Bohus län: för spinnmästare 2,000 kronor; väfmästare
3,000 kronor; poliskonstaplar 1,150 kronor; lotsar 1,000—2,000 kronor; kustvakter
1,200 kronor; farmaceuter 1,800 kronor; tullvaktmästare 1,200—2,000 kronor;
kronolänsmän 3,000 kronor.
Från Elfsborgs län: för fanjunkare 1,000—1,500 kronor; jern vägsbokhål¬
lare 2,000 kronor; stationsinspektorer 1,600—2,000 kronor (jemte bostad, ved och
lyse); verkmästare 1,800—4,000 kronor; landtbruksinspektorer 1,500—2,500 kronor;
kronolänsmän 1,500—2,800 kronor; landtmätare 2,800 kronor; postmästare 2,800
kronor.
Från Skaraborgs län: för mejerister 2,000 kronor; landtbruksinspektorer
1,200 3,000 kronor; bankbokhållare 1,500—3,000 kronor; stadskassör 2,000 kronor;
stationsföreståndare 1,300—2,500 kronor; kronolänsmän 1,800—5,000 kronor.
Från Yermlands län: för skogvaktare 800—1,000 kronor; öfverskogvaktare
1,600 kronor; trämassefabriksarbetare 2,000—3,000 kronor; smältare 2,000 kronor;
gruffogdar 1,200—1,500 kronor; handelsföreståndare 1,000—2,000 kronor; ban¬
mästare 900—1,320 kronor (jemte fri bostad); stationsskrifvare 1,080—2,400
kronor; jern vägskontrollörer 2,400—3,300 kronor; gränsridare 1,100—1,600 kronor;
tullstationsföreståndare 1,750 kronor; kronolänsmän 1,000—2,000 kronor.
Från Örebro län: för verkmästare 1,500—5,500 kronor; landtbruksinspek¬
torer 1,200-4,000 kronor; gruffogdar 2,000 kronor; grufförvaltare 2,000—4,000
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
17
kronor; bruksinspektörer 2,000—4,000 kronor; jern vägskonduktör er 1,500 kronor;
stationsinspektorer 2,000—4,000 kronor; kronolänsmän 1,600—1,800 kronor.
Från Yestmanlands län: för fanjunkare 1,200 kronor; jernvägsstations-
föreståndare 1,500—2,500 kronor; kronolänsmän 1,500 2,500 kronor.
Från Kopparbergs län: för skogvaktare 800—1,500 kronor; öfverskog-
vaktare 3,000 kronor; skogsinspektorer 3,000—6,000 kronor; jernvägsstationsföre-
ståndare 1,500—2,000 kronor; jordbruksinspektorer 2,000—2,500 kronor; krono¬
länsmän 2,000—4,000 kronor; postmästare 2,500 kronor; bankkamrerare 3,000
kronor.
Från Gefleborgs län: för polismän 800—1,000 kronor; skogvaktare 1,000—
1,200 kronor; skogsinspektorer 3,000—4,000 kronor; brädgårdsfaktorer 1,500—2,000
kronor; brädgårdsinspektorer 5,000—6,000 kronor; sågverksinspektorer 3,000—5,000
kronor; stationskarlsförmän 900—1,000 kronor; jernvägskonduktörer 1,000—1,200
kronor; lokomotivförare 1,500—2,500 kronor; tryckerifaktorer 2,800 kronor; han-
delsföreståndare 3,000—7,000 kronor; kronolänsmän 1,500—3,000 kronor; kassörer
2,000—3,500 kronor.
Från Yesternorrlands län: för sågställare vid sågverk 1,200 kronor; faktor
vid sågverk 1,200 kronor; maskinist vid sågverk. 1,400 kronor (jemte bostad och
ved för nämnda sågverksarbetare); hyttmästare vid glasbruk 2,000 kronor (jemte
bostad och ved); polisuppsyningsman 1,500 kronor; kronolänsmän 2,000—2,500
kronor; stationsinspektorer 2,700 kronor; döfstumlärare 1,800—2,400 kronor;
kontorister 2,000—3,000 kronor; landtbruksinspektorer 3,000—4,000 kronor; jern-
vägskamrerare 3,000 kronor; jernvägskontrollörer 3,000 kronor.
Från Jemtlands län: för kronolänsmän 1,600 kronor (jemte tre ålders-
tillägg).
Från Norrbottens län: för- gränsridare 900 kronor; kronojägare 1,000
kronor.
liih. till Riked. Prof. 1600. / Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 lläft.
3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
Bilaga Litt. B.
Folkskollärarelöner i utlandet.
(Afser endast landsbygden.)
(Bostad, vedbrand, trädgårdsland m. m. dylikt ingå icke i beloppen.)
I. Danmark.
A) Enligt lag af den 24 mars 1899.
1. Begynnelselönen bestämmes af ministern för kyrko- och undervisnings-
departementet efter förhandling med kommunen. Som regel för denna angifver
lagen °
a) för förste- och ensamlärare....... 700—900 kronor
b) » andre lärare............ 500—700 »
2. Ålderstilläggen, som utgå ensamt af statsmedel, utgöra
a) för förste- och ensamlärare 4 å 200 kronor efter 5, 10, 15 och 20 år
b) för andre lärare (i å 100 kronor efter 3, 6,'9, 12, 15 och 18 år.
B) De faktiska lönebeloppen, sådana de kommit att blifva i de 230 kom¬
muner, som redan under 1899 genomfört den nya löneregleringen:
1) för förste- och ensamlärare:
6
10
29
53
76
37
10
2
7
kommuner begynnelselön
600—
700—
800—
900—
680
750
880
980
1,000—1,088
1,100—1,175
1,200—1,230
1,300 —
1,500 —
kronor; högsta lön 1,400—1,480 kronor
‘ » 5 » » 1,500-1,550 »
» ; * » 1,600—1,680 »
» 5 » * 1,700—1,780 »
» 5 » » 1,800-1,888 »
» 5 * » 1,900—1,975 »
» 5 » » 2,000—2,030 1»
» ; » » 2,100 — >,
» ; » » 2,300 — »
2) för andre lärare:
i 6 kommuner begynnelselön 600— 675 kronor; högsta lön 1,200—1,275 kronor
15
1
700— 780
800 —
1,300—1,380
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86. 19
Således hafva för den första kategorien af lärare, hvilken är närmast
jemförlig med Sveriges landsbygdslärare, endast 6 kommuner satt begynnelse¬
lönen under 700 kronor; 69 kommuner hafva hållit sig inom de åt lagen angilna
siffrorna, och icke mindre än 155 kommuner hafva gått öfver 900 kronor.
II. Preussen.
A) Lag af 1897:
1. Begynnelselön (minimi-) 900 mark.
2. Ålderstillägg 9 ä 80 mark efter 3, 6, 9, 12 o. s. v. år.
B) Provinsialkonferensernas lönesatser:
Provins.
Ostprenssen
Westpreussen
Brandenburg
......I
II
III
IV
Pommern..........I
II
Posen..........
Schlesien........
I
n
in
IV
Sachsen
Schleswig-Holstein .
Hannover
Westfalen
Hessen-Nassau .
Rhenprovinsen
I
II
III
. I
II
III
I
II
III
IV
. I
II
III
IV
Begynnelse¬
lön.
|
Hvarje
ålders¬
tillägg.
|
Högsta lön.
|
900 mark
|
100 m.
|
1,800 m.
|
1,000
|
120
|
2,080
|
1,000
|
100
|
1,900
|
900
|
100
|
1,800
|
1,000
|
120
|
2,080
|
1,100
|
140
|
2,360
|
1,200
|
160
|
2,640
|
900
|
100
|
1,800
|
1,000
|
120
|
2,080
|
1,000
|
100
|
1,900
|
1,000
|
120
|
2,080
|
1,100
|
130
|
2,270
|
1,150
|
140
|
2,410
|
1,200
|
150
|
2,550
|
1,000
|
100
|
1,900
|
1,100—1,200
|
120
|
2,180—2,280
|
1,000
|
120
|
2,080
|
1,100
|
140
|
2,360
|
1,200
|
160
|
2,640
|
1,050
|
120
|
2,130
|
1,200
|
140
|
2,460
|
1,300
|
160
|
2,740
|
1,000
|
120-150
|
2,080—2,350
|
1,050—1,100
|
130—150
|
2,220—2,450
|
1,200
|
140-150
|
2,460—2,550
|
1,200—1,400
|
160
|
2,640-2,840
|
1,150
|
130
|
2,320
|
1,200
|
140
|
2,460
|
1,250
|
150
|
2,600
|
1,300
|
160
|
2,740
|
Anm.
Kommunerna äro
med hänsyn till
lefnadskostnaderna
delade i 2 grupper.
Förhållandet ana¬
logt med Ostpreus-
sen.
Se ofvan!
Se ofvan!
Begynnelselönen
bestämmes med
hänsyn till priset
på bränsle.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
C) Medeltalet af de faktiska lönebeloppen, sådana de gestalta sig i 372
leringen61 m°m ^e^ar Preussen, hvilka genomfört ten nya lönereg-
Begynnelselön 1,191 mark, hvarje ålderstillägg 156 mark, högsta lön 2 595
ÄrfdSTaf laS—™„fWeS dC “““MOPP» Wy-Uigt
Lön
|
|
Ålderstillägg
|
Begynnelselön
|
Högsta lön
|
Antal
|
Storlek
|
Antal år mellan
|
Mark
|
Mark
|
Mark
|
tilläggen
|
1,000
|
Obegränsadt
|
Obegr
|
90
|
3, 2, 3, 5, 5, 5.
|
1,000-1,200
|
1,900—2,100
|
9
|
100
|
o. s. y.
7, 4, 3, 3, 3, 3, 3
|
1,200
|
2,100
|
6
|
2 ä 200, 2 å 150
och 2 å 100
|
o. s. y.
5
|
1,100
|
2,000
|
9
|
100
|
3
|
1,100
|
2,000
|
6
|
150
|
3
|
1,400
|
3,150
|
7
|
250
|
3
|
900
|
1,350
|
6
|
75
|
5
|
950
|
1,600
|
5
|
140,90,120,2 ä 150
|
5
|
1,000
|
1,710
|
5
|
140,120, 3 ä 150
|
5
|
1,060
|
1,860
|
5
|
200, 4 ä 150
|
5
|
1,150
|
2,010
|
5
|
200, 150, 2 ä 180,
150
|
5
|
1,000
|
1,900
|
9
|
100
|
3, 3, 2, 2, 2, 3,
3, 3 o. s. v.
|
940
|
2,010
|
8
|
.2 ä 100, 2 ä 150,
120, 3 ä 150
|
3
|
880
|
1,630
|
5
|
150
|
5
|
1,000
|
2,100
|
_
|
|
|
1,000
|
1,800
|
6
|
2 ä 100, 4 ä 150.
|
|
1,050
|
1,500
|
6
|
3 ä 50, 3 ä 100
|
5
|
1,200
|
1,650
|
6
|
3 ä 50, 3 k 100
|
5
|
1,350
|
1,800
|
6
|
3 ä 50, 3 ä 100
|
5
|
840
|
1,550
|
5
|
4 ä 150, 110
|
5
|
1,000
|
2,400
|
8
|
4 ä 200, 4 ä 150
|
4
|
900
|
1,200
|
4
|
'75
|
5
|
1,003
|
1,715
|
5
|
3 ä 142, 2 ä 143
|
2, 5, 5 o. s. v.
|
1,000
|
1,600
|
4
|
150
|
5
|
850
|
1,350
|
5
|
100
|
5
|
1,000
|
1,500
|
5
|
100
|
5
|
1,200
|
1,700
|
5
|
100
|
5
|
600—1,200
|
1,000—1,600
|
4
|
100
|
5
|
800-1,200
|
1,400—1,800
|
—
|
|
|
III. Andra tyska stater,
Bajern (Lag 1894).....
Wiirtemberg (Lag 1899) . . .
Sachsen (Lag 1898).....
Baden (Lag 1892)......
D:o Regeringsförslag . . .
Hessen (Lag 1899).....
Oldenburg (Lag 1888) ....
Sachsen-Weimar (Lag 1892) I
II
III
IV
Braunschweig (Lag 1895) . .
Anhalt (Lag 1892).....
Gotha (Lag 1892) . . .
Kobnrg (Lag 1897) . .
Meiningen (Lag 1894) .
Altenburg (Lag 1893) .
. I
II
III
Reuss ä. L. (Lag 1891)
Reuss j. L. (Lag 1898) . . .
Schwarzburg-Rudolstadt (1891)
Schwarzburg-Sondershausen
(1896) ..........
Lippe (Lag 1891)......
Schaumburg-Lippe.....I
II
III
Waldeck..........
Elsass-Lothringen.....
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
21
|
Lön
|
Ålderstillägg
|
|
Begynnelselön
Francs
|
Högsta lön
Francs
|
Antal
|
Storlek
Francs
|
Antal år mellan
tilläggen
|
IV. Schweiz.
|
|
|
|
|
|
Kantonen Ziirich......
> Aargan......
> Basel.......
» Genéve ......
. Pays de Vand . .
> Neuenburg ....
> Schaffhausen . . .
» Thurgau.....
> Appenzell ....
|
1.200
1,200
1,800—2,700
2,050
1,400
1,400
1,600
1,312
1,550
|
1,600
1,600
2.550
1,600
2,200
1,900
1,512
1.550
|
4
4
10
4
6
4
|
100
100
400—500
50
50
50
50
|
5
5
1
5
|
V. Belgien . • . . .
|
1,200—2,500
|
1,800—3,100
|
6
|
100
|
4
|
VI. Serbien ....
|
800
|
2,450
|
6
|
250, 300
|
4
|
VII. Ryssland ....
|
Rubel
300
|
Rubel
500
|
—
|
—
|
—
|
VIII.
Frankrike. Folkskollärarebefattningarna äro fördelade i fem klasser.
Lönerna äro: 1,000, 1,200, 1,500, 1,800, 2,000 francs. Kommunens till¬
skott derutöfver: 100—800 francs, beroende på mvanareantaiet.
IX.
X.
XI.
XII.
Bulgarien. Enligt lag af 1899 finnas följande löneklasser: 1,200, 1,500,
1,800 francs.
Bosnien och Herzegovina. Begynnelselön: 1,000 mark. Högsta lön:
1,600 mark.
Böhmen. Begynnelselön: 1,000—1,600 mark. Ålderstillägg.
och 3 å 200 mark med 5 års mellanrum. Högsta lön:
mark.
3 ä 100 mark
1,900—2,500
Holland. Minimilön enligt lag: 700 gulden = 1,050 kronor. År 1894
hade
1,064 lärare
852
362
296 »
278 »
152 »
90 »
700— 800 gulden = 1,050—1,200 kronor
800—1,000 » = 1,200—1,500 *
[,000—1,200 » = 1,500—1,800 »
L ,200—1,500 > = 1,800—2,250
1500—1,800 » = 2,250—2,700
1,800—2,000 » = 2,700—3,000 »
mer än 2,000 » = mer än 3,000 »
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 86.
XIII. England. År 1894 funnos följande större kategorier af lärare:
1) badana, som tillhörde den engelska statskyrkans skolor: lön i
medeltal 2,160 kronor.
2) Sådana, som lydde under lokala skolråd; lön i medeltal 2 898
kronor. ’
3) Sådana, som tillhörde de »brittiska» skolorna: lön i medeltal 2 556
kronor. ’
4) Sådana, som tillhörde Wesleyanska skolor; lön i medeltal 3114
kronor. ’
5) Sådana, som tillhörde romersk-katolska skolor; lön i medeltal 2 106
kronor. ’
XIY. Skotland. Lön i medeltal 1,823 kronor.
XY. Kroatien och Slavonien. Lön i medeltal 574 gulden = 1,003 kronor.
XYI. Staten New-York. Lön i medeltal 495 doll. = 1,857 kronor.
XYII. Kuba. Lön i medeltal 420 doll. = 1,575 kronor.
XYIII. Transyaal. Lön i medeltal 1,440 kronor.