6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.
3T:o 58.
Af herr J. BengtsSOll i Bjernalt, med förslag till lag an¬
gående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af 'prestgård.
Sedan nästlidna års riksdag i viss mån tillmötesgått de genom fyr¬
faldiga motioner framstälda yrkanden om ändring i då gällande bestäm¬
melser angående skyldighet att deltaga i byggande och underhåll af
kyrka m. m. samt af tingshus och häradsfängelse, men genom afslag i
Första Kammaren å i ämnet väckta motioner dylika förändrade bestäm¬
melser med afseende å byggande och bättrande af prestgård tills vidare
undanskjutits, har det varit mig angeläget, att redan vid denna riksdag
bringa sist berörda fråga under förnyad ompröfning.
Af den utredning, som i detta ämne förebragts af dels enskilda mo¬
tionärer dels ock lagutskottet, synes mig med önskvärd tydlighet framgå,
att denna, hufvudsakligen af historiska skäl föranledda, olikhet mellan
fastighet och andra beskattningsföremål i afseende å skyldighet att del¬
taga i byggande och bättrande af prestgård nu utan olägenhet kunde
försvinna.
I Första Kammaren anfördes såsom skäl för afslag af lagutskottets
utlåtande i denna sak bland annat, att rikets komministrar, hvilka hörde
till de svagast aflönade statstjenare, genom den föreslagna förändringen
skulle få vidkännas känbara uppoffringar. Ehuru jag fullt behjertar
deras i ekonomiskt hänseende sorgliga lott, kan dock denna omständighet
ej för mig utgöra något skäl, hvarför hela denna sak nu skulle skjutas
åt sidan. Jag tror nemligen ej, att de skulle annat än undantagsvis i
någon högre grad drabbas af ökade kostnader för dylik byggnad, hvartill
Motioner i Andra Kammaren, N:o 58. ‘
kommer, att på sista tiden kraftiga åtgärder vidtagits för att genom under¬
stöd från diverse fonder bereda det svagast aflönade presterskapet, hvar¬
till ju komministrarne i främsta rummet höra, någon lättnad i ekonomiskt
hänseende.
Ehuru jag i likhet med lagutskottet anser såväl den gräns, som
år 1885 sattes°för andra beskattningsföremåls deltagande jemte fastighet
i byggande af prestgård, som den af lagutskottet i sadant afseende näst¬
lidna år föreslagna, ej innebära något exakt uttryck för det förhållande, i
hvilket sådant deltagande rättvisligen bör ske, utan vara temligen god¬
tyckligt vald, vill jag dock med hänsyn till de likartade bestämmelser
angående byggande och underhållande af kyrka, äfvensom af tingshus och
häradsfängelse, hvilka jemlikt särskilda författningar af den 80 juni 1899
numera gälla, vördsamt hemställa, att Riksdagen ville för sin del antaga
följande
Lag
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård.
Med upphäfvande af lagen angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af prestgård den 1 maj 1885 förordnas som följer:
Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller
särskilda författningar, det åligger socknemän att på
sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola
i sådan kostnad alle de, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter
hela samt för andra beskattningsföremål efter hälften
af derå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka ega
åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade
förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast
i den mån de ej äro derifrån enligt samma privilegier
befriade. Uppkommer vid beräkning, som ofvan säges,
bråktal, skall det bortfalla.
Stockholm den 25 januari 1900.
J. Bengtsson.