Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.
1
N:o 154.
Af lierr Davi(l Bergström, angående ändrad lydelse af §§17
och 19 riksdagsordningen.
Det är en gängse regel, att en medborgare, för att vara politiskt
röstberättigad å en ort, måste sedan viss, i lagen föreskrifven tid baft fast
bostad derstädes.
Så kräfves det i de flesta länder såsom vilkor för politisk rösträtt
att vara bosatt inom valkretsen vid tiden för vallängdens årliga uppgörande.
I vissa länder fordras det, att inflyttningen skall ha skett senast sex må¬
nader före vallängdens upprättande. Danmarks grund- och vallagar säga
senast ett år före valdagen.
I några länder, såsom i Tyska riket och Schweiz, afslutas vallängderna
några få dagar före valet, hvadan inflyttningen till valkretsen der kan ha
skett helt nyligen. Ja, i Schweiz ega äfven de, som tillfälligt vistas i en
valkrets, att der utöfva politisk rösträtt på samma vilkor som de bofasta
männen, nemligen att vara uppförda i vallängden, och denna afslutas icke
förr än 3 dagar före valet.
Inom vissa andra länder, och bland dem Sverige, är ett ganska strängt
flyttningsstreck uppdraget, och detta gäller icke allenast valkretsen, utan
det fordras att sedan viss tid vara bosatt just inom den lcommun i val¬
kretsen, der den politiska rösträtten skall utöfvas. Man må nu vara hur
stor vän af politiska gränsstreck som helst, så lär det dock bli svårt att
Bih. till Rik.sd. Prof. WOO. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. HD Höft. (N:is 154—155.) 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.
uppvisa någon rimlig grund för en dylik bestämmelse, hvilken kan från
politisk rösträtt för längre eller kortare tid utesluta en person, som råkar
byta om bostad inom en valkrets, der han förut är politiskt röstberättigad.
Det svenska flyttningsstrecket är emellertid ännu strängare än någon¬
städes annars. I Sverige kräfves det nemligen icke allenast att vara bo¬
satt, d. v. s. lagligt mantalsskrifven inom den kommun, der den politiska
rösträtten skall utöfvas, utan äfven att der ega kommunal rösträtt. Och
det är en lång omgång i regeln för en nyinflyttad person, innan han hinner
dit. Medan t. ex. i Preussen en nyinflyttad person sex månader efter in¬
flyttningen kan bli politiskt röstberättigad inom kommunen, får hos oss
flertalet af de inflyttade vänta i 1—2 års tid, innan de kunna få kom¬
munal och politisk rösträtt.
Det kan nu icke förnekas, att det ligger en orättvisa i att alldeles
beröfva en medborgare hans politiska rättigheter för en tid, derför att han
flyttar från en ort till en annan, och denna orättvisa minskas icke deraf,
att det är de små inkomsttagarne, som mest af alla drabbas af flyttnings¬
strecket. Behofvet af rättelse i denna punkt har också blifvit uppmärksam-
madt i en motion, väckt af herr P. Waldenström vid 1887 års januari¬
riksdag, deri följande tillägg till § 14 riksdagsordningen föreslås: »Flyttar
den, som är valberättigad, från en kommun till en annan, behåller lian
inom den förra sin valrätt, till dess han vunnit valrätt inom den senare,
förutsatt att han i öfrigt fortfarande uppfyller de vilkor, som äro stadgade
för valrätt.» Riksdagsupplösningen 1887 gjorde, att denna motion aldrig
kom under konstitutionsutskottets och kamrarnes behandling, och ett lik¬
nande öde drabbade en vid samma års majriksdag af annan motionär,
herr E. Hammarlund, uti enahanda syfte gjord framställning, enär den af
konstitutionsutskottet icke ansågs innebära något bestämdt yrkande.
Då riksdagsordningens bestämmelser om valbarhet till Andra Kam¬
maren grunda sig på bestämmelserna om valrätten, medför flyttningsstrecket
äfven en ytterligare skärpning af det bostadsband, hvarigenom valbarheten
till nämnda kammare blifvit begränsad. Det gifves ju exempel på att
riksdagsmän, som i många år åtnjutit valkretsens förtroende, för en tid
förlorat sin valbarhet derstädes endast och allenast derigenom, att de flyttat
till en annan kommun i samma valkrets. Ingen lär bestrida det barocka
häri, och båda de ofvannämnda motionärerna afsågo med sina framställ¬
ningar att åstadkomma nödig rättelse äfven på detta område.
För att nu berörda frågor, hvilka alltjemt vänta på sin lösning, må
Motioner i Andra Kammaren, N:o 154. 3
underkastas Riksdagens pröfning och en ändring ju förr dess hellre komma
till stånd, tillåter jag mig härmed föreslå,
att Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till
ändrad lydelse af §§ 17 och 19 riksdagsordningen:
§ 17.
Vid såväl elektors- som riksdagsmannaval--
---röstetal.
Vid dessa val--— — — — tillkommer.
Flyttar valberättigad från en kommun till en
annan, åtnjuter han i den förra sin valrätt i ytterligare
två års tid, räknadt från den dag densamma jemlikt
14 § skolat upphöra, dock under vilkor att han vid
valtillfället fortfarande är svensk medborgare, råder
öfver sig och sitt gods, eger medborgerligt förtroende,
samt ännu ej eger valrätt i den kommun, dit han
flyttat, och ej häftar för oguldna kommunalutskylder
till den kommun, derifrån han flyttat.
§ 19.
Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast
väljas män, som uppnått 25 års ålder samt, enligt 14
och 17 §§, ega valrätt inom den kommun, eller någon
af de kommuner, för hvilka de väljas.
Då jag emellertid icke vågar förutsätta, att den af mig nu föreslagna
formuleringen af ofvannämda paragrafer skall blifva i allo beståndande
inför konstitutionsutskottets och Riksdagens mogna pröfning, och då svårig¬
heter möjligen torde visa sig att här vid lag utfinna en fullt tillfreds¬
ställande redaktion, tillåter jag mig att alternativt hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville snarast möjligt till Riks-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.
4
dagen inkomma med förslag till sådan ändring af
riksdagsordningen, att kär ofvan påpekade missförhål¬
landen må undanrödja^.
Stockholm den 23 februari 1900.
David Bergström.
i