Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
1
N:o 138.
Af herr G. A. E. Kronlund, angående anslag för bildande af en
fond till befrämjande af öfre Norrlands kolonisation in. m.
Vårt lands storartade ekonomiska utveckling under de sista årtion¬
dena har gifvetvis medfört ett sorgfälligare uppsökande och bearbetande
af landets naturliga hjelpkällor samt behofvet af nya oarbetade fält för
företagsamheten och verkningslustan hos vårt folk; med denna utveckling
har också följt en omgestaltning i kroppsarbetarnes och den mindre bemed¬
lade klassens ställning, i det att den från att förut hufvudsakligen hafva
varit använd i jordbrukets tjenst och gjort sig bofast, nu i allt större
proportioner samlas i industriens härdar och derigenom mer än förr vänjes
vid ett rörligare, af konjunkturens vexlingar och kapitalets magt beroende
lif; med denna utveckling har slutligen den under vår tid framträdande
motsättningen mellan kapital och arbete och den deraf följande ekonomiska
och sociala strid allt skarpare tillspetsat sig och dermed äfven alltmer
trängande framträdt nödvändigheten af att så vidt möjligt är utjemna
denna motsättning och till en lugn utveckling afleda denna strid.
I förbättrandet af den arbetande klassens ställning, i beredandet af Öfre Norr-
egna hem åt de talrika i industriens tjenst upptagna hemlösa, i stärkandet lämpligt fält
och förökandet af den jordbrukande klassen och vid egna torfvan fästade för egna-
befolkningen har man hos oss likasom annorstädes velat se några af vä-löming^um.
garne till biläggande! af denna strid. Norrland och speciel! dess öfre del
erbjuder med sina storartade, ännu så föga beaktade resurser och sina
störa obefolkade vidder ett rikt fält såväl för landets fredliga eröfrings-
och utvidgningsarbete som för försöken till lösning af de ofvannämnda
sociala spörsmålen.
Bill. till Rikad. Prot. 1300. 1 Sami. 2 Af A. 2 Band. 2!) Haft. (N:is 138—141). 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Blott en flygtig blick på hvad man hittills har sig bekant om dessa
resurser låter oss kunna antaga, att man i dessa, rätt använda, har en snart
sagdt outtömlig källa till landets materiella förkofran.
Holland
Danmark
Belgien
Schweiz
De svenska länens relativa storlek
Norrbottens
Vesterbottens
Jemtlands
Vesternorllands
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
3
Gefleborgs
|
Kopparbergs
|
Vermlands
|
Elfsborgs
|
Jönköpings
|
Östergötlands
|
Kalmar
|
Skaraborgs
|
Kronobergs
|
Örebro
|
Stockholms
|
Södermanlands ] Vestmanlands
|
Kristianstads | Upsala
|
Göteborgs | Hallands
|
Malmöhus | Blekinge | Gotland
|
|
Genom ofvanstående teckningar kan man få ett ungefärligt begrepp
om storleken af Norrland och dess olika län gent emot det öfriga landet
och andra europeiska länder.
De fyra norrländska länen upptaga sålunda omkring 60 % af Sveriges Dess storlek.
areal, och Norrbottens län ensamt nära en XU af hela landet; en af länets
största socknar, Jukkasjärvi socken, har föga mindre ytinnehåll än Skåne
och Halland tillsammans.
Befolkningsstatistiken visar deremot, huru ytterst glest befolkade de Dess glesa
norrländska länen äro i jemförelse med det öfriga landet, och att sålunda b^° nm9'
Norrbotten i medeltal år 1897 hade 1 person, Jemtland och Vesterbotten
2 personer och Vesternorrland 8 personer på hvarje qvadratkilometer, un¬
der det att t. ex i Blekinge län komma 48 personer, i Göteborgs och
Bohus län 63 personer och i Malmöhus län 88 personer på qvadratkilo-
metern; och att, ehuru Norrbottens län upptar nära 25 % af landets areal,
länet då inneslöt endast 2,4 procent af landets invånare.
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Redan förut har inom Riksdagens kamrar påpekats, hvilka rika natur¬
liga tillgångar i öfrigt särskildt Norrbotten har att framvisa.
Den vattenkraft, som dess elfvar innesluta, är ännu blott närmelse-
vis känd.
kraften i ^ör att endast nämna några exempel beräknas vid högt vattenstånd
öfre Norr- Harsprånget ega 675,000 hästkrafter, Porsi-forsen i närheten af Gellivara-
iand. banan samt Edefors hvardera omkring 200,000 hästkrafter, Stora sjöfallet
140,000 hästkrafter; till dylika jättar kunna äfven räknas Jockfallet, Lina-
fallet, Kajtum, A ekats och Hedenforsarna, Kengisfors, Storforsen och Täll-
forsen m. fl. i Norrbotten samt inom Vesterbotten. Finnfallet med om¬
kring 85,000 hästkrafter och Krångforsen med 20,000 hästkrafter m. fl.,
dervid för jämförelsen må nämnas, att Trollhättan har 200,000 hästkrafter
och Finlands största vattenfall Imatra 100,000 hästkrafter. Om också
dessa vattenkrafter vid deras användning i industriens tjenst komma att
högst betydligt reduceras på grund af de norrländska elfvarnes vexlande
vattenmängd, torde dock alltid återstå en högst väsentlig vattenkraft, som
blott väntar på användning i industriens tjenst.
Pågående undersökningar af sakkunnig person hafva redan visat, att
i staten tillhöriga vattenfall och forsar inom endast två Norrbottniska elfvar,
nemligen Kalix och Torne elfvar, kunna såsom sannolika beräknas indu-
strielt användbara ej mindre än 111,275 hästkrafter af uppmätta 310,940
hästkrafter.
^malmtill ^ Hvad som i främsta rummet torde komma att förvandla öfre Norr-
"gångar. land till ett industriland är emellertid dess betydande malmtillgångar.
Luossavaara-Kiirunavaara malmfälten innesluta sålunda enligt de officiella
undersökningarna omkring 250,000,000 ton ofvan marken. Vidare anses
Gellivara innehålla omkring 50,000,000 ton, Routivaare omkring 90,000,000,
Svappavaara omkring 30,000,000 ton jernmalm.
Uppgifterna om dessa senare malmfält äro naturligtvis sväfvande och
osäkra. För jemförelsens skull torde emellertid nämnas några af såväl de
norrbottniska malmfältens som äfven de mera kända malmfältens i mellersta
Sverige malm-area.
Luossavaara och Kiirunavaara upptaga sålunda en malm-area af
430,000 qvadratmeter, Routivaara 300,000, Gellivara 200,000, Leoiniemi
nära 100,000, Svappavaara, 50,000, Grängesbergs-fältet 90,000, Norbergs
bergslag 30,000 och Dannemora 12,500 qvm. Af dessa malmfält hafva
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
5
exempelvis Svappavaara malmfält en medelhöjd af 80 metei’ ofvan den
omgifvande marken. Till ofvannämnda malmfält komma de nyupptäckta
jernmalmfalten i närheten af Ofot en-banan, hvilka antagas ej gifva de nu
nämnda mycket efter i storlek och mägtighet.
Kopparmalmfälten i Svappavaara, Sjangeli och Sulitelma, silfver- och
blv-fyn digheterna i Qvick] ock, mägtiga lager af apatit, magnesit, zink,
marmor öka förteckningen på de väldiga resurser, hvarmed naturen begåf-
vat öfre Norrlands stora öde vidder.
Just i dessa väldiga resurser ligger på samma gång källan till en Devigtigaste
löftesrik framtid och en hotande fara med hänsyn till de nyssnämnda sociala lfieenN{™
samhällsproblem, på hvilkas lösning vår tid arbetar. lands koloni-
Den för bearbetandet och tillgodogörandet af öfre Norrlands natur- satl0n-
lioa tillgångar med nödvändighet framkallade storindustrien med dess
mägtiga penningeintressen samt den med storindustrien följande arbetare-
armé komma säkerligen här att i än högre grad än annorstädes medföra
de skarpa motsättningarne och slitningarne mellan kapital och arbete, så
mycket mer farliga för samhällets lugna utveckling, som der saknas den
hjelp och motvigt emot dessa slitningar, andra delar af vårt land hafva att
erbjuda i stadgade samhällsförhållanden, en talrik bofast befolkning och
de många andra intressen, som kunna medlande och försonande spela in i
dessa strider.
Lika vigtigt som det är att förekomma, det en i öfre Norrland upp¬
växande och för landets kultivering nödvändig industriel verksamhet qväfves
och tillintetgöres genom ett tyranniskt arbetare-envälde, lika angeläget bör
det ock vara att stödja, underlätta och uppmuntra de under jemförelsevis
ogynsamma naturförhållanden existerande arbetarnes och mindre bemed¬
lades sträfvan att skapa sig en bekymmerfri existens och. ekonomiskt väl¬
stånd, att skydda och tillvarataga arbetarnes berättigade intressen.
Hufvudvilkoret för en sund utveckling af sam/iällslifvet i öfre Norr¬
land synes inig vara, att dess uppodling häller jemna steg• med industriens
utveckling derstädes, att såsom kärntrupp i eröfringen af dessa bygder åt
kultur och odling erhålla en stadigvarande, fastboende befolkning, som mer
än allt annat är egnadt att gifva stadga, säkerhet och lugn åt en nybruten
bygd, samt att med <let egna. hemmets band fästa den genom industrien och
timmerdriften uppkomna och uppkommande störa lösa befolkningen vid sam¬
hället och hembygden.
6
Beskaffen¬
heten aföfr
Norrlands
jord, sär-
skildt dess
myrmarker
samt möjlig
heten af
dess odling.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
De åtgärder, som för vinnandet af detta mål måste vidtagas, äro
emellertid förknippade med stora ekonomiska uppoffringar, och då man ej
kan af den enskilda företagsamheten förvänta dylika uppoffringar, hvaraf
någon direkt vinst och fördel ej torde kunna skördas förr än under kom¬
mande generationers tid, bör det vara en statens pligt att sörja för dylika
åtgärders vidtagande såväl ur synpunkten af det allmänna ‘bästa som
äfven med hänsyn till det särskilda intresse och skyldighet, staten såsom
största jordegaren och skogsegaren i dessa trakter bör ega.
Såsom förut nämnts, omfattar ensamt Norrbottens län en fjerdedel
af hela landets areal eller 1058 qvadratmil, och af detta oerhörda område
eger staten omkring 800 qvadratmil, hvaraf krön oparkerna i länet ensamt
upptaga ett område af öfver 200 qvadratmil.
8 Men de 8tora vidderna i Norrbotten bestå ej allenast af skogsmarker.
Jemte den odlade marken, som beräknas till endast 3,5 qvadratmil, finner
man fruktbara och af fjellfloderna begödda marker i hvarje af de talrika
förefintliga elfdalarne samt dessutom moss- och myrmarker till en unge-
■farlig areal af 350 qvadratmil. *
Just i dessa marker har man velat se en af de förnämsta faktorerna
till åstadkommande af odling och kultur i de stora obygderna. De vid¬
sträckta och omfattande undersökningar, som af flere sakkunniga, såsom
professor Bergstrand, Svenska Mosskulturföreningens assistent Tolf m. fl.,
egnats Norrbottens myrmarker i fråga om deras lämplighet till odling
hafva nemligen gifvit vid handen, att dessa marker till största delen äro
af synnerligen godartad beskaffenhet och utgöras af grunda odlingsbara
lågmossar, till följd af lutningsförhållandena i allmänhet väl lämpade för
utdikning.. Assistenten Tolf yttrar sålunda i sin berättelse öfver dessa
undersökningar, som omfattat de flesta lappmarkssocknar inom länet, be-
tiäffande exempelvis en inom Arvidsjaurs socken undersökt myr, Fet¬
myren, omkring 9,000 tunnlands areal, »att den är en bland de odlings¬
baraste inosskomplex, och att hvarje år som förflyter utan kultivering
minskar den vinst, som det allmänna och den enskilde deraf kan draga».
De klimatiska förhållandena i högsta norden, så hårda de än kunna
synas vara, äro dock i sjelfva verket utomordentligt gynsamma för det
slags kultur, som der hufvudsakligen kan ifrågakomma, nemligen odling af
foderväxter och gräsodling. »Vintern är», säger assistenten Tolf, »lång
och sträng, men jemn och snörik, några beständiga eller partiella barvintrar
Motioner i Andra Kammaren, N:o 139.
7
vet man ej af, växtligheten njuter en ostörd hvila hela vintern, och jorden
är kälad måttligt djupt, inga upprepade vinterrecidiv, som ju söderut år¬
ligen inträffa och som fördröja och tillbakasätta växtligheten, förekomma,
och derför ej heller såsom söderut några vårfroster. Genom den raskt och
vid hög temperatur försiggående snösmältningen försvinner kälen snart, och
marken blir på engång genommättad med fuktighet, samtidigt hvarmed
marken genom den med ens inträdande sommarvärmen erhåller erforderlig
värme.»
Professor Bergstrand påpekar, hurusom den korta sommaren med
sina solvarma dagar och ljusa nätter är en af de bidragande orsakerna till
att höfodret i de nordliga trakterna blir kraftigare och näringsidkare än
annorstädes, och vidare att jordarternas sammansättning är särdeles gynsam
för en mer än vanligt rik gräsvegetation.
Kan sålunda en uppodling af öfre Norrland tänkas med framgång
ega rum, och framstår dervid såsom en nödvändighet, att staten af ofvan
antydda skäl i främsta rummet medverkar dertill, är frågan om sättet att
derutinnan medverka föremål för olika meningar.
Den första direkta åtgärden i kolonisationssaken, som på senare tiden
företagits från statens sida och som föranleddes af ett år 1888 inom Riks- a9der för
dagen genom enskilda motioner väckt förslag till främjande af bosättningar
å kronoparkerna i Norrland, om upplåtelse af odlingsbar mark derå och lonen‘
lämpliga platser för bebyggande, utmynnade i kongl. bref den 29 maj
1891 till domänstyrelsen angående upplåtande af odlingslägenheter å krono¬
parkerna.
Upplåtelse af sådana skall enligt nämnda kongl. bref endast ega
rum i den mån det befinnes vara för kronoparkernas vård och bevakning
gagneligt samt har till syfte allenast erhållande af tillräckligt arbetsfolk
för kronoparkernas skötsel.
Tager man derjemte i betraktande, att lägenhetsinnehafvaren blott
har besittningsrätt till lägenheten samt kan på administrativ väg skiljas
derifrån utan anspråk på ersättning ens för nedlagdt odlings- och bygg¬
nadsarbete, torde det ursprungliga syftet med dessa jordupplåtelser, nemligen
befrämjandet af bosättningar å kronans mark, vara om ej helt och hållet
förfeladt dock i ringa grad främjadt; och den hittills vunna erfarenheten
har äfven visat, att dylika lägenheter varit endast obetydligt efterfrågade.
Med upplåtelser af dylika lägenheter främjas nemligen ingalunda Deras ringa
tillväxten af en sjelfständig, jordbrukande klass, något som endast den fria effektivitet.
besittningsrätten till jorden kan framkalla.
Och om redan den omständigheten, att den ifrågasatta skogstorpare-
klassens beroende af domän styrelsen är egnad att väcka betänkligheter,
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Jordbruks-
lägenhets-
komiténs
förslag.
såsom afvikande från den urgamla känslan hos vårt folk för och behof vet
af odalmannafrihet, hvari ju våra samhällsförhållanden ega sin säkraste
grund, så måste ju också det anses obestridligt, att sjelfva jordens odling
bättre befrämjas af en sjelfständig jordbrukareklass än af osjelfständiga
jordarbetare, hvilka sakna all utsigt att vinna eganderättens helgd åt sin
uppodlade torfva.
Man må gerna och villigt skänka sitt erkännande åt det nit, hvar¬
med domänstyrelsen vetat att tillvarataga skogsintresset och vården om
den statens egendom, som lemnar och säkerligen kommer att lemna en
ständigt växande inkomst, men frågan om öfre Norrlands uppodling är af
en sådan stor betydelse för hela vårt land, att denna fråga hvarken kan
eller får bedömas ur ensidigt forstlig synpunkt.
En allsidig pröfning har egnats frågan af den s. k. jordbrukslägenhets-
komitén, hvilken uti sitt 1892 afgifna betänkande föreslog bland annat,
att tillfälle till upplåtelse af odlingslägenheter måtte beredas å sådana inom
kronoparkerna, kronoöfverloppsmarker eller andra kronan tillhöriga, nedom
odlingsgränsen i Norr- och Vesterbottens län belägna områden, der i när¬
heten af befintliga eller beslutade kommunikationsleder ett flertal invid
hvarandra liggande lägenheter ansåges med fördel kunna till enskilde upp¬
låtas, samt att i främsta rummet härtill borde användas sådana sank¬
marker, som efter torrläggning väl lämpade sig för odling af gräs eller
säd, äfvensom att staten skulle sjelf bestrida kostnaden för markens torr¬
läggning, såvidt den afsåge hufvudaflopp eller större kanaler.
I syfte slutligen att befrämja uppodlingen af de vidsträckta sank¬
marker under enskild eganderätt, som förefinnas i stor myckenhet inom
vårt land, afgaf komitén förslag angående torrläggning på statens be¬
kostnad i vissa fall af dylika till odling tjenliga sankmarker i andra delar
af vårt land än de två nordligaste länen. Att ett dylikt förfarande skulle
vara till stor nytta för dessa län, ligger i öppen dag.
Detta komiténs förslag har hittills endast resulterat, hvad öfre
Norrland vidkommer, i beviljandet af ett anslag å 20,000 kronor för upp¬
görande af planer och kostnadsförslag till utdikning och odling af derför
lämplig kronomark inom de nordligaste länen.
Ehuru visserligen försigtigheten bjuder, att vid frågor af så betydande
omfattning och innebörd som ifrågavarande iakttaga stor varsamhet, synes
dock den betänksamhet, som Ivongl. Maj:t uttalat i kongl. propositionen
om bland annat förutnämnda anslag, icke innebära förhoppning om någon
snar lösning af kolonisationsfrågan uti ifrågavarande delar af landet.
Departementschefen yttrar i nämnda kongl. proposition bland annat, att
innan staten inläte sig på ett företag af den vidtutseende beskaffenhet som
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
9
den föreslagna koloniseringen på statens bekostnad, den frågan borde upp¬
ställas till besvarande, huruvida förhållandet mellan de för bosättningarnes
åvägabringande erforderliga kostnaderna och det resultat som med dessa
stode att uppnå kunde förväntas blifva sådant, att staten under nagra för¬
hållanden kunde anse med sitt intresse förenligt att för ändamålet åtaga
sig dessa kostnader. .
Äfven om nu, såsom är att hoppas, representationen gitver sitt bifall
i hufvudsak till fullbordandet af en eventuel, med berörda anslag uppgjord
kolonisationsplan, är detta dock blott ett försök, hvaremellertid de allvar¬
ligaste betänkligheter torde resa sig mot den försigtighet, som synes bjuda
att med kolonisationsförslaget i sin helhet låta anstå intill dess nyssnämnda
spörsmål blifvit besvaradt, ett svar som endast en ganska långt aflägsen
framtid torde kunna lemna. .
Erfarenheten har ju redan visat, huru förvånande hastigt befolknings¬
centra skapas i öfre Norrland, såsom exempel hvarpå kan nämnas Boden,
(fellivare och Malmberget.
Det sistnämnda samhället, som för sex å sju år sedan var en öde¬
mark, räknar nu omkring 6,000 invånare. Boden och Gellivare voro för
10 år sedan obetydliga byar och täfla nu i afseende på folkmängd och
verksamhet med större köpingar och småstäder söderut. I Luossavara på-
o-år redan nu en liflig byggnadsverksamhet och inflyttning.
Ett sedan länge kändt missförhållande särskildt i Norrbotten är till¬
varon af den der existerande stora lösa befolkning, som, föranledd hufvud -
sakligen af sågverksrörelsen, för mången kommun är ett verkligt kräftsår.
Så funnos t, ex. år 1895 i Tärendö socken med omkring 1,200 in¬
vånare öfver 500 inhysingar, i Korpilombolo socken med omkring 1,900
invånare nära 1,000 inhysingar o. s. v. _ lo .
De innebo hos deri jordbrukande befolkningen eller slå sig oftast
utan lof ned på dess mark, betala vanligen icke någon skatt, lemna när
arbetet tryter sin familj åt socknens fattigvård.
Befolkninosstatistiken för Norrbotten visar under de tre sista 5-ars-
perioderna en stadig och betydande tillväxt; 1881—85 med 6,04 procent
1886—90 med 8,88 procent och 1891—95 med 10,23 procent, under det
folkökningen i hela riket utgjorde endast respektive 2,56, 2,is och 2,79
procent; enligt 1897 års folkmängdsstatistik var folkökningen i Norrbotten
2,41 procent under nämnda år, under det folkökningen i hela riket utgjorde
endast 0,95 procent. , ., ,,
Att med sådana förhållanden för ögonen tillsvidare stanna vid blott
ett försök sarbete och låta de bestående förhållandena fortfara, som snart
sagdt utesluta hvarje bosättning å kronomark, deraf dock länet till största
Bill. till Bihed. Prat. 1900. 1 Sami. 2 Ajd. 2 Band. 29 Iläft.
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
delen består, synes mig vara att hämma utvecklingen samt frambesvärja
och underhålla . många af de faror och missförhållanden i samhällslifvet,
för. hvilkas afhjelpande och afledande öfre Norrland, såsom jag sökt visa,
erbjuder de bästa förutsättningar.
Hufvud- * Ju mer kännedomen om öfre Norrland, dess resurser och behof
kolonisa- vidgar sig, desto mer torde den meningen stadga sig, att jordbrukslägen-
tions- hetskomiténs förutnämnda förslag i sina hufvuddrag anvisar just den väg,
a gar en. staten for denna landsdels uppodling och befrämjande af bosättning der¬
städes har att beträda, nemligen torrläggning af kronan tillhöriga odlings¬
bara sankmarker, upplåtande af dessa och annan odlingsbar odisponerad
kronojord åt enskilde till bebyggande och odling samt anvisande af stats-
hjelp åt kolonisterna för åvägabringande af detta äfvensom befrämjandet
af bosättning å enskild mark och ett intensivare jordbruk å denna vare
sig genom omedelbart ingripande från statens sida' på sätt komitén före¬
slagit eller pekuniär uppmuntran åt den enskilda företagsamheten.
Har man enats om dessa hufvuddrag, synes man utan dröjsmål böra
vidtaga de åtgärder, som möjliggöra och betrygga en lugn fortgång i an-
gifna riktningen.
Det område, som öfre Norrland erbjuder för ett dylikt arbete, är ju,
De för kolo-
niscitiofis- • v
arbetet såsom jag med några enstaka siffror redan sökt visa, så stort, att detta
erforderUga arbete med nödvändighet kräfver stora ekonomiska uppoffringar af staten,
kostnader. men derför också stor urskiljning och ett planmessigt tillvägagående vid
kolonisationsarbetets bedrifvande.
Ehuru man med den ringa erfarenhet, man hittills vunnit i fråga om
utdikningsföretag i öfre Norrland, och med hänsyn till markens olika be¬
lägenhet m. in. icke kan på förhand angifva någon ekonomisk tablå, torde
man kunna få en ungefärlig föreställning om kostnaderna för dylika arbeten,
då man ser att öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt vid förarbetena till
kolonisationsfrågan i infordrade upplysningar meddelat, att endast hufvud-
dikningen för odlingsbara myrar kunde beräknas kosta 30—60 kronor per
hektar och att indikningar blefve 2 å 3 gånger dyrare samt att en fullt
färdig myr ansåges kosta minst 150 kronor per hektar eller 1,500,000
kronor för en qvadratmil sådan mark.
Motioner i Andra Kammaren, AT:o 138.
11
Af tillgängliga beskrifningar öfver Norrbotten kan hemtas några
närmare upplysningar om huru stort fält för ett dylikt arbete finnes å
såväl kronans som den enskildes mark, och hänvisar jag i sådant afseende
till de vid motionen fogade bilagor.
Förut har anförts exempel på storleken af enstaka myrar; för att Enstaka
ytterligare nämna ett dylikt exempel finnes två mil från Gellivare en ^^tark.
enda myrmarkskomplex, hvars areal af majoren vid väg- och vatten¬
byggnadskåren Gustaf Nerman uppskattats till omkring 80,000 tunnland
eller 4 qvadratmil.
Inom Nedertorneå och Carl Gustafs socknar i våra finskspråkliga
gränstrakter är sedan år 1876 planeradt ett torrläggningsföretag omfattande
ett vattenafledningsområde af omkring 3 qvadratmil och hvarigenom vore
afsedt att vinna åt odlingen öfver 5,000 tunnland af Tornedalens bör¬
digaste jord.
Efter 20 års förlopp befinner sig detta företag, som beräknats kosta
240,000 kronor, till följd af delegarnes fattigdom ännu på försökets stadium.
Af hvilken oerhörd betydelse en torrläggning i endast dessa båda
fall vore för vidsträökta trakters klimat, uppodling och bebyggande kan
lätt inses.
Till mötande af de stora ekonomiska kraf, som i detta hänseende Bildandet
säkerligen för en lång framtid torde komma att förefinnas, synes klokheten aff/r\f0ionl
och framsyntheten böra mana oss att under närvarande, för statsverket sations- och
gynsamma ekonomiska tider afsätta medel för framtida behof till bildande ^ns
af en fond för öfre Norrlands kolonisering och beredande af egna hem åt lösning.
mindre bemedlade särskildt i dessa delar af landet. Man tillförsäkrar der¬
med denna för hela landet så betydelsefulla och vigtiga fråga möjlighet
till en lugn och lycklig lösning utan att hämmas eller störas af inträffade
ekonomiskt ogynsarnma tider.
I det föregående har jag framhållit, att statens skogar i öfre Norr¬
land lemna ständigt växande inkomster.
Dessa voro i rundt tal:
under 1892 ......
» 1893 ......
» 1894 ......
» 1895 ......
» 1896 ......
Kronans
inkomster
från öfre
Norrland.
1.683.000 kronor,
1.659.000 »
2.087.000 »
2.457.000 »
2.409.000 »
12
Motioner i Andra Kammaren, ÄT:o 138.
under 1897 ...... 2,629,000 kronor,
» 1898 3,951,000 »
» 1899 3,840,000 »
Det har vidare meddelats mig, att enligt de resultat, som förra årets
skogsauktioner och försäljningar afseende detta år visat, statens inkomster
från dessa skogar komma att för innevarande år i väsentlig grad ste°ras.
I betraktande häraf ligger det så nära till hands, att derest det ej
skulle anses lämpligt att för nu ifrågavarande ändamål verkställa den före¬
slagna afsättningen på en gång af en större summa från statsverkets öfver¬
skott, låta en viss procent af skogsmedlen för ändamålet afsättas och an¬
vändas. I samma mån man bergade stora skördar af de nordliga trakternas
rikedom, skogen, gåfve man derigenom åt dessa trakter den lifskraft, som
odling och kultur alltid skänker åt en bygd och som i framtiden kunde
gifva mångdubbelt värde åt öfre Norrland.
terZfål . Vära grannländers åtgöranden i liknande frågor visa, att det der
göranden i göres betydande uppoffringar för målets vinnande.
denna fråga. . Sålunda har i Finland på senare åren anslagits större belopp för
kolonisationen och befolkandet af de nordliga bygderna. I början på 1890-
talet anvisade finska staten 150,000 mark att af guvernören i Kuopio län
för sådant ändamål användas.
Detta belopp har i form af små räntefria lån, som jemväl kunna
efterskänkas, utlemnats åt de enskilde jordegare, som varit villiga upplåta
mark åt den talrika lösa befolkningen inom länet att derå bygga och odla.
I anledning af de gynsamma resultat detta anslag medfört anslogs
för . någon tid sedan af finska staten 400,000 mark för liknande ändamål.
Nyligen hafva vi förnummit ett kejserligt bud påbjuda användandet af
2,000,000 mark för anskaffandet af jord åt finska jordbruksarbetare. För
att befordra utdikning och torrläggning af enskilda tillhörig frostländig
mark utlemnas åt dessa statsanslag till torrläggningskostnadens hela belopp]
deraf hälften såsom lån och hälften utan återbetalningsskyldighet. Slutligen
har på lagstiftningens väg vidtagits åtgärder, som underlätta och befrämja
bosättningen å kronojord.
Inom norra och nordvestra Tyskland har sedan långliga tider å
statens, bekostnad pågått utdikning och torrläggning af frostländiga och
vattensjuka marker, jemväl sådana som tillhört de enskilda, hvilka såsom
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138. 13
ersättning derför endast erlagt en låg afgäld till staten. Vinsten deraf
har för staten varit klimatets väsentliga förbättring samt uppodling och
befolkandet af förut öde sträckor.
I norra och nordvestra Ryssland pågå sedan 1873 storartade torr¬
läggningsarbeten å der förekommande myrmarker med synnerligen gynsamt
resultat; under tiden 1879—1897 utgåfvos för dylika arbeten omkring
9,000,000 kronor.
Jemte de ekonomiska krafven synes mig en noggrann kännedom om Tillsättning
det område, som kan sä småningom blifva föremål för bebyggande och gökm^s_
uppodling, vara en nödvändig förutsättning för ett planmessigt bednf- nämnder.
vande deraf. . . „
Vill man derför åstadkomma en ordnad plan för dispositionen åt den
stora areal af för nämnda ändamål lämplig mark, som särskildt å kronans
jord torde förefinnas, måste enligt mitt förmenande en allsidig och pa
bekantskap med ortsförhållandena och på sakkännedom i öfrigt grundad
utredning om jordens beskaffenhet, natur och lämplighet med hänsyn till
läge och öfriga omständigheter finnas att tillgå.
En sådan utredning bör lämpligast kunna vinnas genom en syste¬
matiskt ordnad undersökning, verkstäld af för ändamålet i de nordligaste
länen tillsatta en eller flere undersökningsnämnder, bestående af t. ex. en
landtbruksingeniör eller annan dermed likstäld person och två med oits-
förhållandena förtrogna män.
Den genom denna undersökning åstadkomna utredning med derpå
grundadt förslag i fråga om jordens användning skulle efter granskning
af exempelvis vederbörande länsstyrelse och öfverjägmästare blifva en god
orundval för koloniseringsarbetets planmessiga bedrifvande och synes mig
vara ett nödvändigt förarbete för hvarje mera detaljeradt förslag, och
kunde derigenom måhända besparas ett dyrbart experimenterande.
Undersökningsnämnder med ungefärligen enahanda syfte, som hår
ofvan angifvits, finnas sedan flera år tillbaka tillsatta och i verksamhet
inom Finlands nordliga län.
I den mån som dessa undersökningsnämnders arbeten fortskrede, cefs\lts^am_
borde de stora hufvuddragen af erforderliga utdikningar, såsom uppdra- dragande af
gandet af de större afloppsdikena, påbörjas. _ loppldikm
Om detta närmast företoges å sådana i närheten af kommunikations särskildt i
leder eller industriella anläggningar befintliga sanka marker, der befolknings-
centra redan uppstått eller kunde antagas i närmaste framtid uppstå, bletve ei{er
1 vande
befolknings¬
centra.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
dessa utdikningar, äfven om landets uppodling dermed till en början icke
direkt afsåges, likväl till ovärderligt gagn, då derigenom klimatet mildrades
och den ur såväl helsosynpunkt som i öfrigt menliga frostländigheten af-
lägsnades samt tillvaron för dessa trakters befolkning sålunda blefve mera
dräglig liksom äfven ett godt stycke arbete vore undangjordt för en blif¬
vande landtbrukskolonisation.
Huru densamma sedermera borde af staten ordnas för att bereda
egna-hems-frågans lösning i öfre Norrland, derom torde den nu arbetande
egna-hems-komitens blifvande förslag möjligen innehålla anvisning.
På grund af hvad jag härofvan anfört vågar jag vördsamt hemställa:
1:°) det Riksdagen måtte besluta att för bildande
af en fond till befrämjande af öfre Norrlands kolonisa¬
tion i antydda rigtning antingen af nu förefintligt öfver¬
skott i statskassan afsätta en million kronor eller ock
af inflytande skogsmedel från Norr- och Vesterbotten
årligen för samma ändamål reservera exempelvis 10
procent;
2:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
a) för främjandet af nämnda kolonisation och för
ett planmessigt bedrifvande af arbetet derför å kronan
tillhörig, ej till enskildt bruk disponerad mark i öfre
Norrland. låta genom undersökningsnämnder, bestående
exempelvis af en landtbruksingeniör och två med orts-
förhållandena förtrogna män, undersöka till hvilken ut¬
sträckning lämplig mark för upplåtande åt enskilda till
odling och betryggande finnes att tillgå samt om dylik
marks användning afgifva förslag, hvilkas granskning borde
åligga vederbörande länsstyrelse och öfverjägmästare eller
annan dertill kompetent myndighet, för att derefter af
Kongl. Maj:t underställas Riksdagens pröfning;
b) att i den mån dessa undersökningar fortskrida
låta uppgöra planer till större afloppsdiken å sådana
sanka, i närheten af vigtigare kommunikationsleder eller
industriella anlägggningar belägna, eller eljest lämpliga
trakter, der befolkningscentra redan uppstått eller
kunna antagas inom närmaste framtid uppstå, äfvensom
låta i mån af tillgängliga medel verkställa dylika utdik¬
ningar; samt
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
15
3:o) att Riksdagen ville besluta att medel till be¬
stridande af de med genomförandet af de under mom.
2 framstälda förslag förbundna kostnader skola i första
hand och intill dess annorlunda blifvit beslutadt utgå
ur den i mom. 1 nämnda fond.
Stockholm den 28 januari 1900.
G. Kronlund.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Utdrag af upprättade beskrifningar öfver
Samman
5978
Pajala socken.
Byar och hemman . . ,
Lägenheter......
Kronoparker......
621/S2
2019/64
Säger
Muonionalusta kapell.
Byar och hemman.......
Lägenheter..........
Kronoparker..........
Säger
Tärendö kapell.
Byar och hemman.......
Lägenheter..........
Kronoparker..........
Säger
Gellivare socken.
7313/64 Byar och hemman.......
Allmänna platser.......
Urfjellsegor..........
Häradsallmänning.......
Kronoparker..........
Odisponerade öfverloppsmarker .
Oafvittrade fjelltrakter.....
Summa område
Arvidsjaur socken.
34* * * * 6764 Byar och hemman.......
Lägenheter..........
UrQellsegor..........
Kronopark..........
Odisponerade öfverloppsmarker .
Summa område
|
|
|
|
|
E
|
g or
|
td
|
|
|
|
|
|
p
pr
p
|
|
|
Duglig mar
|
k.
|
|
09
CQ
pi
CD
P*
|
tö
g-v
2 09
B iw
S- c
|
P P
P P
P- P
** P -i
|
P
09
co
3
|
CQ
pr
o
09
0Q
|
g
|
CQ
P
B
|
|
® P
|
►ö ©
|
p
|
5
|
P
|
3
|
|
CD
|
|
pr
|
pr
|
|
|
264
|
47.3
|
333.9
|
6,284.9
|
95,517.0
|
195.2
|
102,378.3
|
—
|
—
|
1.5
|
15.3
|
7,691.2
|
4.1
|
7,712.1
|
—
|
—
|
—
|
247.4
|
32.832.7
|
5.4
|
33,085.5
|
264
|
47.3
|
335.4
|
6,547.6
|
136,040 9
|
204.7
|
143,175 9
|
31
|
5.2
|
41.1
|
1,098.3
|
10,440.7
|
75.9
|
11,661.2
|
—
|
—
|
—
|
1.5
|
69.1
|
0.3
|
70.9
|
—
|
—
|
—
|
146.1
|
45,948.0
|
54.0
|
46,148.1
|
31
|
5.2
|
41.1
|
1,245.9
|
56,457.8
|
130.2
|
57,880.2
|
89
|
15.7
|
126.2
|
3,481.5
|
31,993.0
|
|
35,616.4
|
—
|
—
|
0.5
|
'4.5
|
94.7
|
_
|
99.7
|
—
|
—
|
—
|
83.7
|
19,006.3
|
8.9
|
19,098.9
|
89
|
15.7
|
126.7
|
3,569.7
|
51,094.0
|
8.9
|
54.815.0
|
534
|
58.8
|
352.7
|
19,865.4
|
84,781.7
|
36,678.4
|
141,737.0
|
—
|
—
|
0.6
|
16.3
|
103.7
|
7.6
|
128.2
|
—
|
—
|
—
|
955.2
|
—
|
—
|
955.2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
28,267.4
|
—
|
28,267.4
|
—
|
—
|
—
|
25.8
|
159,019.6
|
—
|
159,045.4
|
—
|
—
|
—
|
933.2
|
83,859.0
|
—
|
84,792.2
|
-
|
—
|
—
|
-1
|
bl. sk. 43,205.0
löfskog 132,247.0
|
| 85.0
|
175,537.0
|
534
|
58.8
|
353.3
|
21,795.9
|
531.483.4
|
36,771.0
|
590.462.4
|
—
|
65.3
|
249.0
|
25,033.6
|
61,437.7
|
|
86,785.6
|
—
|
—
|
0.2
|
0.3
|
11,045.0
|
—
|
11,045.5
|
—
|
—
|
—
|
235.8
|
—
|
_
|
235.8
|
—
|
—
|
3.8
|
18.0
|
99,744.1
|
—
|
99,765.9
|
—
|
—
|
0.4
|
215.8
|
178,580.7
|
—
|
178,796.9
|
- 1
|
65.3
|
253.4
|
25.503.5
|
350.807.5
|
-
|
376,629.7
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
17
Bilaga I.
Pajala, Gellivare och Arvidsjaurs socknar.
dra g. - >n
i li e
|
k t a
|
r.
|
|
|
|
Särskilda anteckningar.
|
|
I in
|
p e d i m
|
e n t.
|
|
Summa område.
|
s • 1
Myrar.
|
Vägar.
|
Kala berg
och andra
dylika impe¬
diment.
|
Sjöar och
vattendrag.
|
U1
0
B
B
p
|
110,706.3
|
28.5
|
58,010.7
|
9,295.2
|
178,040.7
|
280,419.0
|
Häradsallmänning inräknad.
|
5,158.2
|
<>j 61.2
|
1,541.3
|
124.3
|
6,885.0
|
14,597.1
|
|
14,008.8
|
:.V> —
|
5,431.0
|
477.0
|
19,916.8
|
53,002.3
|
|
129,873.3
|
89.7
|
64,983.0
|
9,896.5
|
204,8425
|
348,018.4
|
|
11,108.9
|
-'18:7
|
12,029.7
|
2,289.3
|
25,440.6
|
37,101,8
|
Häradsallmänning inräknad.
|
35.2/1
|
|
51.6
|
6.0
|
92.8
|
163.7
|
|
25,603.8
|
2.9
|
24,527.3
|
1,324.5
|
51,458.5
|
97,606.6
|
|
36,747.9
|
156
|
36,608.6
|
3,019.8
|
76,991.9
|
134,872.1
|
|
50,012.8
|
8.6
|
25,058.8
|
3,097.7
|
78,177.9
|
113,794.3
|
Häradsallmänning inräknad.
|
' 27.7
|
0.6
|
35.6
|
—
|
63.8
|
163.5
|
|
19,954.7
|
1.3
|
14,691.2
|
736.4
|
35,383.6
|
54,482.5
|
|
69,995.2
|
10.5
|
39,785.5
|
3,834.1
|
113,625.3
|
168,440.3
|
|
,j ir
70,990.0
|
. ..
91.6
|
63,923.8
|
11,181.1
|
146,186.5
|
287,923.5
|
|
' 49.9
|
0.4
|
91.6
|
—
|
141.9
|
270.1
|
|
|
_ .
|
—
|
16.3
|
16.3
|
971.5
|
|
20,146.0
|
8.2
|
12,403.6
|
2,190.3
|
34,748.1
|
63,015.5
|
|
92,241.5
|
21.9
|
114,980.1
|
6,608.3
|
213,851.8
|
372,897.2
|
*
|
105^559.9
|
46 3
|
124,423.5
|
18,178.1
|
248,207.8
|
333,000.0
|
|
28,915.0
|
—
|
358,382.0
|
53,435.0
|
440,732.0
|
616,269.0
|
|
317,9023
|
168.4
|
674,204.6
|
91,609.1
|
1,083,884.4
|
1,674,346.8
|
|
28,608.2
|
78.7
|
39,549.6
|
9,618.0
|
77,854.4
|
164,640.0
|
|
1,640.1
|
_
|
1,690.1
|
707.3
|
4,037.5
|
15,083.0
|
|
|
__
|
_
|
—
|
—
|
235.8
|
|
5,783.1
|
_
|
3,361.9
|
7,358.1
|
] 16,503.1
|
116,269.0
|
|
31,510.2
|
69,7
|
70,335.7
|
25,432.2
|
133,347.8
|
312,144.7
|
|
67,541.(1
|
148.4
|
120,937.2
|
43,115 6
|
| 231,742.8
|
608,872.5
|
1
|
Bill. till Riked. Prot. 1300. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 23 lläft.
18
Motioner i Andra Kammaren, Är:o 138.
Bilaga II.
Sammandrag öfver alla egor hörande till byar, hemman, lägenheter,
häradsallmänningar, urfjellsegor, öfverloppsmarker och kronoparker
i Arjepluogs, Jokkmokks, Jukkasjärvi och Enontekis socknar.
Oförmed¬
lade
|
|
Inegor.
|
Skogs¬
mark.
|
Impe¬
diment.
|
Totalsumma.
|
mantal.
|
Arjepluogs socken.
|
Hektar.
|
Hektar.
|
Hektar.
|
Hektar.
|
|
|
|
|
|
35Vie
|
Byar och hemman..............
Häradsallmänningar.............
Föreslagen kronopark............
Nyhyggen ofvanför knltnrgränsen inom föreslagen
kronopark ................
Kronomark...............
Nybyggen ofvanför kulturgränsen inom krono-
marken.................
Afsätta platser...............
Oafvittrade fjelltrakter............
|
18,579.0
958.7
242.2
1,380.5
1.0
|
40,763.0
13,587.7
59.750.2
2,473.5
99.228.2
2,273.8
2.5
|
114,606.4
7,583.6
26,229.7
7,040.1
207,837.6
21,125.0
2.7
|
173,948.4
21.171.3
85,979.9
10.472.3
307,308.0
24.779.3
6.2
844,744.6
|
|
Summa område
|
21,1614
|
218,078.9
|
384,4251
|
1,468,4100
|
|
Jokkmokks socken.
|
|
|
|
.....
|
|
Byar och hemman..............
Häradsallmänningar.............
Kronoparker................
Kronomark................
Afsätta platser...............
Urfjellsegor.................
Oafvittrade fjelltrakter............
|
41,084.8
1,617.8
465.4
20.0
238.1
|
116,863.1
38,870.3
226,011.6
27,673.6
167.3
1.7
|
135,003.9
29,889.8
166,211.3
61,052.7
1,039.8
6.4
|
292,951.8
68,760.1
393,840.7
89,191.7
1,227.1
246.2
1,103,492.4
|
|
Summa område
|
43,4261
|
409,587.6
|
393,203.9
|
1,949,7100
|
|
Jukkasjärvi socken.
|
|
|
|
|
54“/#»
|
Byar och hemman..........
Häradsallmänningar............
Föreslagen kronopark............
Kronomark...........
Afsätta platser..........
Oafvittrade fjelltrakter...........
|
27,231.0
778.1
2,415.1
44.1
|
68,735.3
22.911.7
64.833.7
13.931.7
344.6
|
194,318.6
22,670.0
100.388.5
123.844.6
672.2
|
290,284.9
45,581.7
166,000.3
140,191.4
1,060.9
828,700.8
|
|
Summa område
|
30,468.3
|
170,757.0
|
441,8939
|
1,471,820.0
|
|
Enontekis socken.
|
|
|
|
|
|
Byar och hemman............
Häradsallmänning.........
Kronoöfverloppsmark...........
Oafvittrade fjelltrakter............
|
4,763.0
578.8
|
13,261.9
4,420.6
11,781.2
|
124.777.2
4,894.5
139.104.3
|
142,802.1
9,315.1
151,464.3
285,348.5
|
|
Summa område
|
5,841 8
|
29,468.7
|
268,776.0
|
588,930.0
|