— 582 —
svarsdepartementet öfverlemnat förslag till en del ändringar i det först afgifna
förslaget, till hvilka under försökstillämpningen eller eljest, sedan fastställelsen
på försök egde rum, yppats anledning. Under den 8 sistlidne December
blefvo reglementets båda delar af Eders Kongl. Maj:t faststälda.
Uti § 5 hafva revisorerna anmärkt, att af kostnaden för flottans del¬
tagande i 1897 års allmänna konst- och industriutställning, utgörande in netto
33,787 kronor 78 öre, ett belopp af 31,557 kronor 8 öre, från Statskontoret
utlemnats såsom förskott till Marinförvaltningen, men att detta förskott ännu
vore oregleradt. Förhållandet är likväl, att det af Statskontoret lemnade för¬
skottet redan blifvit regleradt genom nådiga brefvet den 28 April förlidet år,
som anbefalde Marinförvaltningen att gälda förskottsbeloppet af omhänderhaf-
vande medel och framdeles anmäla utgiften till ersättande; varande sedermera
i Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 21 sistlidne December före¬
slaget, att utgiften måtte få betäckas af medel, som berörda utställnings för¬
valtningsutskott inlevererat till flottans härvarande stations kassa.
Stockholm den 16 Januari 1900.
Underdånigst
LOUIS PAL ANDER.
J. E. DAHLIN. TH. SANDSTRÖM.
Föredragande.
OLOF R. LUNDBERG. W. DYRSSEN.
Frid. Wikland.
Stationsbefalhafvarens vid flottans
station i Karlskrona.
yttrande.
Till Kongl. Marinförvaltningen.
Uti skrifvelse den 13 December sistlidet år hafven I, med öfverlem¬
nande af Kongl. Maj:ts nådiga remiss uppå transsumt af Riksdagens revi¬
sorers sistlidet år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898
hvad anginge femte hufvudtiteln, §§ 2, 3 och 6, anmodat mig att med an¬
ledning af hvad i berörda paragrafer anförts, efter vederbörandes hörande,
senast den 10 i denna månad till Eder inkomma med yttrande efter befogen¬
het och dervid återställa remissakten.
Med anledning häraf hafva efter vederbörande remisser inkommit sär¬
skilda yttranden af Räkenskapskontoret, Förvaltningsdirektionen och Kommen¬
— 583
danten å befästningarna, hvilka yttranden härlios öfverlemnas; och får jag för
egen del beträffande de särskilda paragraferna anföra följande.
I detta afseende får jag hänvisa till hvad räkenskapskontoret anfört i
denna del. Och har jag derutöfver endast det att erinra i afseende å det af
t. f. Kammarförvandten, Stabssekreteraren vid 1898 års kusteskader I. Keuen-
dorff för den i anmärkningen omförmälda tid uppburna dagtraktamente, att
Neueridorff onekligen bort med dagtraktamentet sjelf bekosta vivre, men att i
brist på tillgång å räkningen från sjukhuset, det icke nu kunnat utredas,
huru mycket af räkningens belopp särskildt afsett godtgörelse för vivre, lika¬
som jag i allt fall icke är i tillfälle att upplysa, huruvida i räkningen sådant
särskiljande ens egt rum.
§ 3-
Med afseende å hvad härutinnan blifvit anmärkt har jag icke funnit
något att erinra utöfver hvad Förvaltningsdirektionens yttrande innehåller.
§ 6-
Genom den af Kommendanten å befästningarna åberopade not den 2
Oktober 1897, har Stationsbefälhafvaren med anledning af hvad bemälde Kom¬
mendant anfört i saken uti skrivelser den 24 Mars 1896 och den 14 Sep¬
tember 1897, hvilka här i transsumter bifogas, och då annat sätt ej funnits
för angelägenhetens ordnande, uppdragit åt samma Kommendant att träffa aftal
med den i handlingarna omförmälda grindvaktare eller annan lämplig person
att förvara nyckeln till den till befästningsområdet vid Oscarsvärn ledande
grinden, hvarefter Kommendanten hos Stationsbefälhafvaren anmält, att han
med stöd af Stationsbefälhafvarens förberörda not den 2 Oktober 1897 genom
afhandling den 3 Januari 1898 antagit Fortifikationskassören K. P. Karlsson
att mot en årlig ersättning af 100 kronor från årets början utöfva tillsyn
öfver inträdet till fästningen Oscarsvärn; och har Stationsbefälhafvaren, som
funnit det aftalade arvodet för högt i förhållande till det besvär, som dermed
kunde vara förenadt, derefter medelst not den 23 Maj 1898 anmodat för-
bemälda Kommendant att, derest nämnde Fortifikationskassör icke ville åtnöjas
med arvode efter 50 kronor om året, uppsäga honom från bestyret i fråga
från och med ingången af år 1899 samt söka träffa aftal om förenämnda
tillsyn vid Oscarsvärn med annan lämplig person. 1 öfrigt får jag åberopa
Kommendantens utredning.
— 584
Hvad beträffar revisorernes anförande, “att verifikationen å den ifråga-
komna utgiftsposten saknar vederbörlig attestering, samt att den till stöd för
utgiften åberopade skriftliga uppgörelsen ej finnes räkenskaperna vidfogad“,
får jag hänvisa till det af Eäkenskapskontoret i denna del afgifna yttrande,
hvarutöfver jag, med afseende å hvad härförut. blifvit upplyst, icke för egen
del funnit något att erinra.
Remisshandlingarna bifogas.
Garlskrona, Stationsbefälhafvarens civilexpedition den 5 Januari 1900.
F. W. ton OTTER.
W. Dahl.
Flottans räkenskapskontors i
Karlskrona
yttrande.
Öfverlemnas vördsamt till Herr Stationsbefälhafvaren vid Flottans station
i Carlskrona såsom det i ärendet infordrade yttrandet; och instämmer Räken-
skapskontoret till alla delar uti livad vederbörande tjensteman derutinnan anfört.
Carlskrona, Mottans Räkenskapskontor den 29 December 1899.
Bilaga.
J. Ej. Lagerholm.
Vördsamt yttrande.
Genom skrifvelse den 12 innevarande månad har Statsrådet och Chefen
för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet från Kongl. Marinförvaltningen infordrat
underdånigt utlåtande i anledning af uti bifogadt transsumt af Riksdagens
innevarande år församlade revisorers berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1898 främstälda anmärkningar; och har Herr Stationsbefälhafvaren
medelst remiss den 20 samma månad, § 8867, med öfverlemnande af nämnda
handlingar, anmodat Räkenskapskontoret vid stationen att inkomma med ytt¬
rande beträffande hvad i § 2 uti bemälda transsumt anförts: i anledning hvaraf
vördsamt meddelas följande.
Uti nämnda § hafva Riksdagens revisorer anfört, att till t. f. kam-
marförvandten, stabssekreteraren vid 1898 års kusteskader 1. Neuendorff, hvil¬
ken för sjukdom blifvit från kusteskadern till Stockholm afpolleterad, för hans
sjukvård å sistnämnda ort samt återresa till Carlskrona utbetalts ett belopp
af 781 kronor, deri inginge såväl dagtraktamente som kostnaden för läkare¬
vård och vistelse å sjukhus; och hafva Revisorerne velat som anmärknings-
— 585 —
värdt framhålla att, då dagtraktamentet måste anses vara afsedt att utgöra
ersättning för vivre, till Xeuendorff utbetalts särskild ersättning för hans
vistelse å enskildt sjukhus under 26 dagar med 182 kronor.
Enär då gällande reglemente för Flottan, 3:e delen, § 768, mom. 3,
stadgade, att till annan än under Högste Befälhafvare lydande sjukvårds-
anstalt inom riket afpolleterad officer eller vederlike eger beräkna traktamente
enligt gällande resereglemente jemte godtgörelse af kostnaden för sjukvård och
läkemedel, har till bemälde stabssekreterare, hvilken från kusteskadern blifvit
till sjukvårdsanstalt i Stockholm afpolleterad, utbetalts traktamente för hela
vistelsen i Stockholm samt kostnaden för vård å sjukvårdsanstalten enligt
derå afgifven räkning.
Att i kostnadsräkningen för sjukvård å anstalten ingår kostnaden för den
sjukes vistelse derstädes är gifvet, men då kostnad för vård å sjukinrättningen
beräknas med ett visst belopp för dag i ett för allt samt svårighet föreligger
att särskilja kostnaden för hvad som kan anses tillhöra vivre eller betingas af
sjukdomstillståndet och någon beräkningsgrund för ett särskiljande härutinnan
ej gifves och sådant ej heller är föreskrifvet uti nämnda reglemente, har något
afdrag å traktamentet ej kunnat ske.
Dessutom har det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet att de läkare¬
arvoden, som i förevarande fall utgått, belöpt sig till sammanlagdt ej mindre
än 325 kronor, men har detta belopp betingats af förevarande svårare sjuk¬
domsfall. hvilket var af beskaffenhet, att operation i hufvudet (trepanering)
måste af särskildt tillkallad specialist företagas, samt derutöfver kräfde nära
en månads daglig behandling af samma läkare, hvarvid det af honom, enligt
hvad upplysts, begärda arvodet af 300 kronor, vid jemförelse med i dylika
fall brukliga arvoden, ej kau anses vara för högt beräknadt.
Vidare hafva Revisorerne framhållit att för en från korvetten Freja för
sjukdom afpolleterad officers vistelse å Madeira under en tid af nära sex må¬
nader utbetalts sammanlagdt 3,479 kronor 96 öre, samt att uti sistnämnda
kostnad ingå poster å vin och drickspenningar till afsevärda belopp.
Då emellertid här ofvan åberopade reglementsparagraf tillerkänner dylik
afpolleterad officer ersättning för alla kostnader, han i följd af sin sjukdom
fått under vistelsen å afpolleteringsorten vidkännas, och utgiften för vin väl
torde vara att dit hänföra och således betingad af sjukdomen samt då under
förevarande omständigheter utgifna drickspenningar torde fä betraktas som
oundvikliga utgifter, hafva nämnda poster vid granskningen af bemälde officers
behörigen verificerade räkning lemnats oanmärkta.
Remissakten varder härjemte återstäld.
Carlsbrona, Fottans Räkenskapskontor den 28 December 1899.
J. E. Lindahl.
Revisor.
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1SS>£.
74
— 586 —
Förvaltningsdirektionens vid flottans
station i Karlskrona
yttrande.
Till Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Carlskrona.
Genom remiss den 20 uti innevarande månad hafven 1 infordrat Förvalt¬
ningsdirektionens yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers den 30
sistlidne November afgifna berättelse om verkstäld. granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898.
Under Femte Hufvudtiteln säga uti § 3 af revisionsberättelsen Revisorerne
sig hafva funnit anledning erinra om det af 1895 års Revisorer gjorda ut¬
talandet af den förmodan, att kassation af en del matvaror vid flottans här¬
varande station i många fall föranledes deraf, att proviantartiklar i stor mängd
ständigt köllos upplagda och således delvis undergingo en alltför långvarig
magasinering, och särskildt åberopa Revisorerne, att vid besigtning den 21 Maj
1898 kasserades ett parti smör om 315 kilogram, som utgjorde återstående '
behållningen af det utaf firman Palander & C: o under November månad år
1896 levererade partiet och hvilket smör alltså magasinerats å förrådet under
en tid af ungefär 1 Vs år.
Med anledning af hvad Revisorerne sålunda yttrat får Förvaltnings-
direktionen erinra, att hela det i November 1896 levererade smörpartiet, ut¬
görande 14,000 kg., bestod af norrländskt eller finskt smör och att det
besigtigades och godkändes i Stockholm, men redan vid mottagandet i proviant¬
förrådet härstädes befanns till stor del vara af mindre god beskaffenhet.
Att en del af detta smör kommit att magasineras så lång tid som lfa
år har väsentligen berott deraf, att under eskaderöfningarne sommaren år 1897
och å höstkorvetten samma år på försök utspisades konserveradt mejerismör
af svensk tillverkning till en sammanlagd myckenhet af 1,700 kg. i stället
för norrländskt eller finskt smör.
Då försöken med utspisning ombord af konserveradt mejerismör anbefal-
des på våren år 1897, har den deraf föranledda minskningen i behofvet af
norrländskt eller finskt smör icke kunnat tagas med i beräkningen af behofvet
vid smörupphandlingen i början af September månad år 1896.
Beträffande öfriga i Revisorerues berättelse omförmälda, såsom icke ut-
spisningsgilda å auktion försålda, matvaror torde böra nämnas, att de samtliga
utgöras af sådana proviantartiklar, som inlemnats till förrådet från efter slutade
expeditioner hemkomna fartyg, och hvilka vid å dem anstäld besigtning be¬
funnits vara icke fullt utspisningsgilda eller magasineringsdugliga. Så vidt
Förvaltningsdirektionen kan förstå, har statens fördel bäst tillgodosetts genom
dessa proviantartiklars skyndsamma försäljning å offentlig auktion, innan de
— 587 —
hunnit undergå ytterligare försämring. Upplysningsvis meddelas, att dylika
proviantartiklar äro föremål för så stor efterfrågan, att de vid auktionerna
aldrig behöfva bortslumpas till vrakpris utan i allmänhet betalas synnerligen
högt. Såsom exempel i detta hänseende kan nämnas, att försäljningsmedel-
priset för det kasserade salta fläsket uppgick till 67 öre per kilogram, under
det att varan, ny och frisk, vid leveransen till förrådet på våren år 1897
kostade staten allenast 63,9 öre per kilogram.
Remisshandlingen återställes härjemte.
Carlskrona den 29 December 1899.
På Förvaltningsdirektionens vägnar:
SETH von KONOW.
t. f. Ordförande.
C. E. Petersson.
Kommendantens å befästningarna vid
Karlskrona
yttrande.
Till Öf verke n i m eu dan ten i Carlskrona. N
Anmodad att afgifva yttrande öfver hvad Riksdagens Revisorer i be¬
rättelse af den 30 November 1899 anmärkt under rubrik, Femte Hufvudtiteln,
Marinförvaltningen, § 6, får jag härmed vördsamt anföra följande:
Sedan skärpta föreskrifter rörande främmande personers tillträde till
fästning meddelats uti Tjänstgöringsreglementet för arméen, Del 111, kap. 1,
§ 3, anmälde jag i skrifvelse till Öfverkommendanten den 24 Mars 1896, att
de vid Oscarsvärnsliniema befintliga bristfälliga anordningarna för denna be¬
fästnings bevakning gjorde det omöjligt att iakttaga nyssnämnda föreskrifter;
och föreslog jag till afhjälpande af dessa bristfälligheter åtskilliga åtgärder,
bland hvilka äfven var den, att den till befästningen ledande grinden skulle
hållas läst, och att uppgörelse skulle träffas med innehafvaren af den vid
grinden befintliga stugan att förvara nyckeln för att öppna grinden för dem.
som dertill vore berättigade. Sedan med anledning häraf genom fortifikationens
försorg inhägnaden vid Oscarsvärnsliniema blifvit förbättrad och andra för en
fullständigare bevakning erforderliga anordningar blifvit vidtagna, anmodades
jag genom skrifvelse från Öfverkommendanten i Carlskrona den 2 Oktober
1897 att, bland annat, träffa aftal med grindvaktaren eller annan lämplig
person att förvara nyckeln till den till befästningsområdet ledande grinden,
hvilket hade till följd den af Statsrevisorerne omnämnda skriftliga uppgörelsen
af den 3 Januari 1898 mellan fortifikationskassören K. Karlsson och mig.
— 588
Till fullständigande af hvad här ofvan anförts får jag meddela, att då personal¬
tillgången vid Carlskrona artillerikår icke medgifver förläggandet till Oscars-
värnslinierna af en för vanlig vaktgöring tillräckligt stor vaktstyrka, för
hvilken för öfrigt lokaler fattas, något annat sätt att ombesörja tillsynen af
den till befästningsområdet ledande grinden än det nuvarande icke utan stora
olägenheter kan användas. Då bevakningspersonalen utgöres af blott 2 man
(ej 4 som Statsrevisorerne uppgifva), är det tydligen omöjligt att hafva stän¬
dig post vid grinden, och då denna är belägen på 800 meters afstånd från
uppbördsmannens bostad, är denne uppbördsman naturligtvis urståndsatt att
fullgöra ifrågavarande uppsikt, Enda sättet att ordna saken utan att träffa
särskildt aftal om tillsynen af grinden med någon i dess närhet boende person,
vore att anordna en ringledning mellan grinden och uppbördsmannens bostad,
men då afståndet är ej mindre än 800 m., inses, att förhållandena skulle
blifva rent af olidliga, i fall den, som skulle passa på grinden nödgades att
tillryggalägga ett så långt stycke för att öppna densamma, i all synnerhet
som det blefve omöjligt att hålla sådan tillsyn öfver ringledningen att den ej
skadades eller användes af okynne.
Carlskrona den 29 December 1899.
A. F. CENTERVALL.
Kommendant.
A. von Schinkel.
Bilagor.
Transsumt.
Till Öfverkommendanten.
Härmed får jag vördsamt anmäla, att jag den 17 dennes inspekterat
Oscarsvärn och den 20 dennes Kungsholmen och Vestra Hästholmen samt att
beträffande de begge sistnämnda befästningarna anmärkning icke förekommit.
Beträffande åter Oscarsvärn har den anmärkningen gjorts, att inhägna¬
den af det kronan tillhöriga området är i hög grad otillfredsställande, enär
en hvar utan någon svårighet kan passera igenom eller klättra öfver den¬
samma, att grindarna i regeln äro öppna och tillgängliga för allmänheten
upptagna området.
Enär det under sådana omständigheter varder omöjligt för befälhafvaren
att iakttaga gällande föreskrifter i tjenstgöringsreglementet för arméen, del III,
kap. I, § 3, får jag till afhjelpande af denna olägenhet vördsamt föreslå:
— 589
att endast en grind till befästningsområdet kommer att finnas;
att denna grind hålles låst och uppgörelse träffas med innehafvaren af
grindstugan att förvara nyckeln för att öppna grinden för dem, som dertill
äro berättigade;
att mellan grindstugan och befälhafvarens bostad anordnas särskild telefon¬
förbindelse, på det att belälhafvaren må kunna tillkallas för att infinna sig
vid grinden, då så anses erforderligt, samt
Carlskrona den 24 Mars 1896.
A. F. CENTERVALL.
Kommendant.
Fr. von Otter.
Transsumt.
Till Öfverkommendanten.
Anmodad att inkomma med yttrande öfver härvarande fortifikations-
befälhatvares skrifvelse till Stationsbefälhafvaren i Carlskrona den 9 Augusti
1897, rörande inhägnad m. m. vid Oscarsvärn får jag härmed vördsamt meddela:
3:o) att beträffande den till befästningsområdet ledande grinden sådan
finnes invid grindstugan och att uppgörelse bör träffas med innehafvaren af
grindstugan att förvara nyckeln till grinden för att öppna för dem, som äro
berättigade till inträde å befästningsområdet, varande detta det enda sättet
att under nuvarande förhållanden, då möjlighet icke finnes att ständigt hafva
post utsatt vid grinden, hålla denna stängd och derigenom hindra obehöriga
att utan vidare beträda befästningsområdet;
4:o) att, om uppgörelse kommer att träffas rörande grinden, telefon bör
anordnas mellan uppsiktmannens och befälhafvarens bostäder, på det att denne
senare må kunna tillkallas för att infinna sig vid grinden, då så påfordras; samt
Carlskrona den 14 September 1897.
A. F. CENTERVALL.
Kommendant.
Robert Kruse.
Vidimeras.
Ex officio.
W. Falck.
590 —
Flottans Räkenskapskontors i
Karlskrona
yttrande.
Till Stationsbefälhafvaren vid Flottans station i Carlskrona.
Genom skrifvelse den 12 sistlidne December har Statsrådet och Chefen
för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet från Kongl. Marinförvaltningen infordrat
underdånigt utlåtande i anledning af uti bifogade transsumt af Riksdagens
sistlidet år församlade revisorers berättelse om verkstäld granskning af stats¬
verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1898 framstälda anmärkningar: och har Herr Stationsbefälhafvaren medels
remiss den 3 i denna månad, ad § 3867, med öfverlemnande af nämnda
handlingar, anmodat Räkenskapskontoret vid stationen att inkomma med yttrande
beträffande hvad i § 6 uti bemälda transsumt anförts; i anledning hvaraf
vördsamt meddelas.
Uti nämnde § hafva Riksdagens revisorer anfört att under revisionsåret
har utbetalts ett belopp af 100 kronor till vid Oscarsvärn boende fortifikations-
kassören K. Karlsson för förvaring af nyckeln till den till befästningsområdet
ledande grinden samt ombesörjande af in- och utpassering af personer, som
ansetts berättigade till inträde å befästningsområdet äfvensom att verifikationen
å berörda utgiftspost saknar vederbörlig attestering samt att den till stöd för
utgiften åberopade skriftliga uppgörelsen ej finnes räkenskaperna vidfogad.
Då emellertid utanordnandet af förenämnda belopp, hvarom uppgörelse
med fortifikationskassören K. Karlsson ursprungligen träffats af Chefen för
Kongl. Carlskrona artillerikår, grundar sig på en utaf Stationsbefälhafvaren
härstädes under den 23 Maj 1898 utfärdad not rörande afförande af nämnda
belopp, har Räkenskapskontoret, enär utbetalningar, hvilka grunda sig på
resolutioner, som af stationsmyndigheterna utfärdats, ej pläga genom afskrifter
af samma resolutioner verificeras, ej ansett attestatum å utanordningshandlingen
eller afskrift af sagda not vara för utbetalningens behöriga verificerande be-
höfligt.
Remisshandlingen varder härmed återstäld.
Carlskrona den 4 Januari 1900.
e. f.
J. Nilsson.
591
Lotsstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Refisorers framställning
vid granskning af lotsverkets förvalt¬
ning för år 189S.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 12 innevarande December har Eders Kongl.
Ma,j:t anbefalt Lotsstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af
den uti remissen bifogadt transsumt af Riksdagens detta år församlade revi¬
sorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 framstälda anmärk¬
ning: varande af revisorerna uti nämnda transsumt under Femte hufvudtiteln
och Lotsstyrelsen uppgifvet, att Lotsstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 22
September 1891 med anmälan, att skogstillgången å Gotska Sandön oaktadt
planlös utverkning före år 1859, da ön inköptes af lotsverket, samt inträffade
skogseldar, likväl ännu vore så tillräcklig, att densamma genom ändamålsenlig
utverkning borde kunna lemna inkomst till betäckande af de med flygsands-
planteringarne å ön förenade kostnader, på samma gång en dylik afverkning
vore af behofvet påkallad för att underlätta ungskogens tillväxt, tillika anfört,
att af den afverkningsbara skogen, som utgjordes af så kallade öfverståndare
(150 ä 200 år gamla träd, som afslutat sin tillväxt) och hvilka.vore till
hinder för den omkringstående eller underväxande skogens utveckling samt
beräknats uppgå till 106,465 stycken, då borde enligt uppgjord afverknings-
plan och med iakttagande af särskild försigtighet af sakkunnig person ut-
stämplas omkring 50,000 stycken och försäljas i vissa partier, omfattande
19,000 stycken sågtimmerträd, 12,000 stycken mindre byggnadstimmerträd samt
19,000 stycken om vid pass 23,500 kubikmeter i syllar, hvaremot afverknin-
gen af den återstående delen af öfverståndarne icke för det dåvarande ansåges
kunna med fördel ega ruin; att Styrelsen med anledning häraf genom Kongl.
bref den 9 Oktober 1891 erhållit bemyndigande dels att, efter utsyning
genom sakkunnig person, låta åt de å Gotska Sandön befintliga afverknings¬
bara träd försälja omkring 50,000 stycken på sätt och under de vilkor i af¬
seende på afverkningen, som Styrelsen, efter skogstjenstemans hörande, kunde
finna nödigt föreskrifva, dels att förskottsvis bestrida de med utsyningen och
försäljningen förenade kostnader mot ersättning af inflytande försäljningsmedel
för skogen; att Styrelsen tillika anbefalts att i sinom tid inkomma med för¬
slag till föreskrifter rörande användandet af de genom nämnda skogsförsälj-
ning inflytande medel; att skogsförsäljningen inbragt 27,000 kronor; att
sedermera genom särskilda Kongl, bref, till bestridande af kostnaderna för
sanddämpning och skogsplantering a ön, intill revisionsårets slut anvisats sam-
— 592 —
manlagdt 14,481 kronor 42 öre att af nämnda skogsförsäljningsmedel utgå;
att af samma medel derjemte guldits kostnaden för trädens utsyning och för¬
säljning med 888 kronor; och hafva revisorerna, då Gotska Sandön fortfaran¬
de egde afsevärd skogstillgång och då ganska omfattande arbeten årligen
måste företagas för sanddämpning och skogsplantering å ön, velat ifrågasätta,
huruvida ej denna fastighet lämpligen borde från Lotsstyrelsen till förvaltning
af Domänstyrelsen öfverflyttas.
Mot den ifrågasatta öfverflyttningen i och för sig har Lotsstyrelsen
intet att erinra, för så vidt skogen på Gotska Sandön derigenom möjligen
skulle vinna en rationelare skötsel; men då, såsom ock af framställningen
framgår, ön inköpts för lotsverkets medel och sålunda afkomsten lärer böra
användas endast för lotsverkets ändamål, torde vid en möjlig öfverflyttning åt
förvaltningen till Domänstyrelsen böra iakttagas, att antingen behållna inkom¬
sterna af skogen särskildt bokföras för att användas för lotsverkets ändamål,
eller ock att statsverket för framtiden ikläder sig alla kostnader dels för hus¬
byggnadstimmer och vedbrand åt lotsverkets på ön stationerade personal äfven¬
som åt fyrarne, dels för sanddämpning och skogsplantering å Gotska Sandön,
hvilka senare kostnader hittills vanligen uppgått till 2,000—3,000 kronor år¬
ligen, då arbetena inskränkts till de nödvändigaste punkterna, afseende endast
skydd för sjelfva fyrplatserna äfvensom behöflig sanddämpning på den af skogs¬
eld skadade trakten, men som naturligtvis måste komma att uppgå till betyd¬
ligt mera om arbetena skulle utsträckas till hela strandområdet med dess vid¬
sträckta dyner.
Remissakten återställes härmed.
Stockholm den 29 December 1899.
Underdånigst
M. D. RUIJTH.
ANTON GRANLUND. AXEL DALMAN. JOHN HÖJER.
Föredragande.
Axel Sjöberg.
Jernvägsstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rö¬
rande statens jernvägars förvaltning
under år 1898.
Till Konungen.
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer enligt
— 593 —
öfverlemnade transsumt af deras den 30 November 1899 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1898 anmärkt under “Sjette Hufvud titeln,
j ernvägsstyr elsen". får Jernvägsstyrelsen, med remissakternas återställande, i
underdånighet anföra följande.
Under § 1 hafva Revisorerna anmärkt den skiljaktighet, som förefunnes
emellan Riksgäldskontorets och Jernvägsstyrelsens räkenskaper derutinnan, att
från Riksgäldskontoret gjorda utbetalningar från dels det anslag å 6,750,000
kronor, som af 1890 års riksdag anvisats till inköp af jernvägen Luleå—
norska gränsen, dels det anslag å 250,000 kronor, som af samma års riks¬
dag anvisats för bestridande af omkostnader vid köpet, och dels det anslag å
2.800.000 kronor, som af 1892 års riksdag stälts till Eders Kongl. Majrts
förfogande att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret för att användas till kom-
pletteringsarbeten å Luleå—-Gellivarebanan och till inköp af rullande materiel för
densamma äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter,
uppginge till sammanlagdt 9,500,015 kronor 49 öre, medan deremot uti en i
Jernvägsstyrelsens hufvudbok för revisionsåret ingående så kallad kapitalräk¬
ning för nämnda banor, omfattande tiden från och med första byggnadsåret
till och med 1898, kostnaderna för samma banor upptagits till allenast
9,498,808 kronor 19 öre eller alltså ett belopp, som med 1,207 kronor 30
öre understege hvad från Riksgäldskontoret för banornas räkning utbetalts.
Med anledning häraf får Jernvägsstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Af de utaf Riksdagen åren 1890 och 1892 till den s. k. Gellivarebanan be¬
viljade anslag, tillhopa 9,800,000 kronor, hafva endast anslaget till kompletterings-
arbeten, 2,800,000 kronor, samt ett belopp af 179,058 kronor 26 öre af anslaget,
250.000 kronor, för bestridande af omkostnader vid köpet öfverlemnats till
Jernvägsstyrelsen för att der redovisas, under det att i öfrigt utbetalningarna
skett direkt genom Riksgäldskontoret och således utan att passera Jernvägs¬
styrelsen. Emellertid har för Gellivarebanan, likasom för öfriga inköpta banor,
hos Styrelsen förts en s. k. kapitalräkning, upptagande jemväl inköpspris och
köpekostnader, men har samma kapitalräkning, i hvad rörer medel, som ej
passerat genom Jernvägsstyrelsen, naturligen endast kunnat grunda sig på de
uppgifter, Styrelsen kunnat förskaffa sig från Riksgäldskontoret. Då Gelli-
varebanans komplettering ännu ej afslutats och generalräkning .öfver samma
bana följaktligen ej upprättats, har i enlighet med hittills följd praxis i fråga
om andra inköpta banor någon officiel begäran om upplysning rörande belop¬
pet af de genom Riksgäldskontoret direkt gjorda utbetalningarna icke skett
hos Fullmägtige, utan har uppgift i sådant afseende plägat vid hvarje års
slut under hand inhemtas från Riksgäldskontoret. Vid uppgiften för år 1894
Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1898. 75
— 594
synes då hafva uteglömts dels en post å 742 kronor, utgörande godtgörelse
till Statskontoret för förskjutna resekostnader till dåvarande bandirektören
C. F. Sundberg och maskininspektören V. Klemming, dels ock en post å 465
kronor 30 öre, utgörande arfvode åt en advokatfirma i London, ty summan
af dessa två poster, eller 1.207 kronor 30 öre, utgör just det belopp, hvar¬
med den ifrågavarande, hos Jern vägsstyrelsen förda kapitalräkningens slutsumma
för år 1898 understiger hvad enligt Riksgäldskontorets räkenskap utbetalats
för Gellivarebanan intill slutet af sagda år.
Rättelse i anmärkta afseende skall emellertid ske i kapitalräkningen för
år 1899.
Revisorerne hafva under § 2 anmärkt, att de vid granskning af statens
jernvägars första distrikts utgiftsverifikationer för ban- och trafikafdelningarna
under Mars månad 1898 funnit, att resekostnadsersättning och dagtraktamente
utgått till en person, hvilken uppgifvits hafva enligt uppdrag af vederbörande
bandirektör företagit resor i och för upphandling af slipers för distriktets räk¬
ning, hvilket Revisorerne ansett sig ega anledning omförmäla, då ur räken¬
skaperna icke kunnat hemtas någon upplysning, huruvida åtgärden att inköpa
slipers under hand anlitats först sedan det visat sig, att antagliga anbud icke
kunnat genom skriftliga anbuds infordrande eller vid auktion erhållas; hvar¬
jemte Revisorerne i sammanhang härmed velat omnämna, att ej heller i afseende
a en del andra inköp och försäljningar för statens jernvägars räkning, exempel¬
vis inköp af plåt och bomolja samt försäljning af räler, af räkenskaperna
framgått, huruvida inköpen eller försäljningarna föregåtts af skriftliga anbuds
infordrande.
I nu angifna hänseenden får Styrelsen, som från distriktsförvaltningen
vid första distriktet infordrat här bifogade yttrande öfver hvad af Revisorerne
sålunda blifvit anmärkt, instämma i hvad distriktsförvaltningen anfört, hvar¬
jemte Styrelsen anser sig böra tillägga, att äfven vid de öfriga distrikten
möjligen kan hafva inträffat, att af enahanda skäl, som af nämnda distrikts-
förvaltning anförts, inköp af smärre qvantiteter plåt eller bomolja i exceptionela
tall måst verkställas utan föregående infordrande af anbud, men att vid de af
Styrelsen gjorda uppköpen af dessa artiklar anbud städse infordrats; att, be¬
träffande försäljningen af räler, de större partier deraf, som vid de tid efter
annan återkommande större rälsutbytena ur banan upptagits, alltid försålts
efter skriftliga anbuds infordrande, men att det under mellantiderna inträffat,
att, med stöd af § 59 i Kongl. Förordningen den 17 November 1893, för-
595
säljning under hand af kasserade räler i mindre partier till af Styrelsen be¬
stämda priser ansetts böra ske, dervid dessa priser dock alltid öfverstigit de
priser, som vid närmast föregående offentliga utbjudande erhållits; samt att
det af Revisorerne anmärkta förhållande, att af räkenskaperna icke framgått,
huruvida i hvarje fall infordrandet af anbud föregått försäljningen eller upp¬
köpet, torde finna sin förklaring i den omständigheten att i räkenskaperna
icke intagits de anbudsprotokoll med flera vidlyftiga handlingar, som förekomma,
då uppköp eller försäljning sker genom anbud. För att söka tillmötesgå
Revisorerne i hvad de med förevarande anmärkning torde hafva åsyftat skall
Styrelsen emellertid meddela föreskrift derom, att för framtiden skall å veder¬
börande verifikationshandlingar medelst särskild anteckning utmärkas, der inköp
egt rum efter anbud eller auktion.
Med förmälan hurusom Jern vägsstyrelsen genom beslut den 14 April
1898 dömt en lokomotivförare, för det denne den 12 derförutgångne Januari
varit af fylleri urståndsatt att tjenstgöra, till böter, motsvarande två månaders
aflöning, hafva Revisorerne — som af vederbörande straffjournal i hvad den
afsåge samma lokomotivförare inhemtat, att han förut gjort sig förfallen till
disciplinärt ansvar vid fyra särskilda tillfällen, deribland den 20 Februari 1892
till böter, motsvarande tio dagars aflöning, för det han under tjenstgöring varit,
af starka drycker lindrigt berusad, och den 12 Januari 1895 till böter, mot¬
svarande en månads aflöning, bland annat för det han under tjenstgöring varit
af starka drycker öfverlastad — ansett sig under § 3 böra för Riksdagen
anmäla hvad sålunda förekommit, då det syntes Revisorerne kunna med fog
ifrågasättas, huruvida en person, som gång efter annan gjort sig förfallen till
ansvar för fylleri och jemväl eljest låtit förseelser i tjensten komma sig till
last, lämpligen borde bibehållas i den synnerligen ansvarsfulla befattningen
såsom lokomotivförare.
I anledning häraf får Styrelsen i underdånighet meddela, att med hänsyn
till den stora våda, förseelser af ifrågavarande art kunna medföra för trafik¬
säkerheten, Styrelsen i allmänhet så förfarit, att afsättning ådömts såsom straff
för tredje resan allvarligare fylleriförseelse. Då i föreliggande fall en afvikelse
härifrån gjorts, har detta berott på särskilda omständigheter. Lokomotivföraren
i fråga, hvilken enligt hvad vederbörande befäl vid det med honom i saken
hållna förhör vitsordat, i vanliga fall med duglighet och stor villighet fullgjort
sin tjenst samt — frånsedt ofvan omnämnda fylleriförseelser — gjort sig skyldig
till allenast två smärre försummelser i tjensten, bestraffade den ena med afdrag
— 596 —
å kolpremier och milpenningar och den andra med två dagars löneafdrag, hade
vid senaste bestraffningstillfället varit anstäld under en tid af mer än 22 år
i statens jernvägars tjenst; och då han — om han afskedats — enligt gällande
bestämmelser gått förlustig rätten till pension utan att ens återbekomma erlagda
pensionsafgifter, fann sig Styrelsen, med hänsyn jemväl ej mindre till den rela¬
tivt långa tid, som förflutit mellan de ifrågavarande förseelserna, än äfven
dertill att lokomotivföraren icke vid tillfället skolat förrätta tågtjenst, böra
mildra straffet. Detta blef derför satt till böter motsvarande två månaders
aflöning, hvarförutom genom särskild order vederbörande maskinbefäl förstän-
digades att ej vidare låta använda ifrågavarande lokomotivförare i tågtjenst —
en åtgärd som i och för sig innebar en för nämnda lokomotivförare ytterst
känbar skärpning af straffet.
Ifrågavarande lokomotivförare har sålunda allt sedan sista bestraffningen
ej utöfvat den synnerligen ansvarsfulla befattningen såsom lokomotivförare i
tågtjenst utan användts uteslutande till vexeltjenstgöring å station.
Under § 4 hafva Revisorerne, under påpekande, att bland Jernvägs-
styrelsens verifikationer för revisionsåret funnes åtskilliga reversal rörande
inlevererande af böter, som blifvit i disciplinär väg ådömda betjente vid statens
jernvägar, utan att emellertid dessa reversal innehölle uppgift om beskaffen¬
heten af de förseelser, hvilka sålunda blifvit bestraffade, uttalat önskvärdheten
deraf att för revisionsarbetets underlättande dylika reversal för framtiden erhölle
en i berörda afseende fullständigare affattning.
Styrelsen tillåter sig framhålla, att ifrågavarande reversal äro för sin
uppgift att vara kassaallegat tillräckligt fullständigt affattade: och Styrelsen
kan icke underlåta att framhålla, att om, såsom Revisorerne synas afse, rever¬
salen derjemte skulle tjena till ledning för Revisorerne vid en eventuel gransk¬
ning af det sätt, hvarpå Styrelsen och Styrelsen underlydande organ utöfva
den dem tillkommande disciplinära myndighet, åt reversalen rätteligen borde
gifvas en vidlyftighet, som minskade deras lämplighet såsom kassaallegat.
Någon större olägenhet föranledes naturligen dock icke af en föreskrift derom,
att ifrågavarande reversal skola förses med en kort anteckning om arten af
den förseelse, hvarför böterna ådömts.
597 —
Under § 5 hafva Eevisorerne anmärkt, att uti en bland Jern vägsstyrel¬
sens verifikationer för år 1898 befintlig, den 18 April nämnda år dagtecknad
räkning (verifikation n:o 153) en underkassör vid jernvägen tillgodofört sig
för särskilda under Januari, Februari och Mars månader samma år företagna
så kallade aflöningsresor hvarje gång två dagars dagtraktamente med 6 kronor
för dag, utan att emellertid räkningen lemnade någon upplysning, huruvida
dessa resor hvar för sig kraft längre tid än 24 timmar, genom hvilken ofull¬
ständighet i räkningens affattning det varit Revisorerne omöjligt att pröfva
räkningens riktighet.
I fråga härom får Styrelsen hänvisa till distriktsförvaltningens vid första
distriktet bilagda yttrande med dertill hörande handlingar; och får Styrelsen
tillika i underdånighet framhålla, att en om också med omgång förenad möj¬
lighet till granskning af räkningen i allt fall förefunnits, då i räkningen
angifvits — förutom dagarne för afresan och återkomsten — jemväl numren å
de tåg, med hvilka afresan och återkomsten skett, samt de olika tågnumrens
afgångs- och ankomsttider äro i de publicerade tidtabellerna angifna.
Slutligen hafva Revisorerne, som vid genomgående af Jern vägsstyrelsens
verifikationer för revisionsåret uppmärksammat, att, under det i allmänhet
jernvägstjenstemäns dagtraktamente vid tjensteresor utgått i enlighet med be¬
stämmelserna i resereglemente! den 11 Februari 1881, för några jernvägs-
betjente traktamentet nedsatts under det belopp, nämnda reglemente föreskrifver,
men icke af tillgängliga handlingar funnit någon upplysning rörande anledningen
till denna nedsättning, ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
Med anledning häraf får Styrelsen i underdånighet erinra:
att dagtraktamente och annan resekostnadsersättning till jernvägstjenste-
män under revisionsåret utgått enligt bestämmelserna i nådiga resereglementet
den 11 Februari 1881, endast för så vidt dessa bestämmelser öfverensstämma
med de särskilda föreskrifter rörande dylik reseersättning, som Eders Kongl.
Maj:t meddelat genom nådiga kungörelsen den 31 December 1897 angående
tilläggsbestämmelser till nådiga aflöningsreglementet för tjensteman och betjente
vid statens jernvägar den 15 Oktober 1897;
att Eders Kongl. Maj:t genom samma nådiga kungörelse bemyndigat
Styrelsen att för betjente fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,
dock ej till högre belopp än resereglementet bestämde;
att Styrelsen, som jemväl enligt nådiga aflöniugsreglementena den 17
September 1869 och den 23 Oktober 1874 haft befogenhet att för betjeningen
— 598 —
bestämma lämpliga rese- och traktamentsersättningar, vid utöfvandet af denna
befogenhet, ansett sig böra, likasom Eders Kongl. Maj:t med afseende å rese¬
ersättningen till tjensteman i liera fall gjort — senast genom nådiga kungörelsen
den 4 November 1898 i fråga om tjenstemäns vid statens jernvägar rätt till
ersättning för transport af reseeffekter till och från jernväg — meddela bestäm¬
melser, genom hvilka reseersättningen till betjente i vissa fall kommit att utgå
med lägre belopp än resereglementet förutsätter — en åtgärd, hvartill Styrelsen
föranledts af hänsynen till den särskilda beskaffenheten af jernvägstjensten, som
i stor utsträckning påkallar tjensteresor, i följd hvaraf ock jernvägspersonalen
i många fall lärer kunna genom lämpliga anordningar få de verkliga rese¬
kostnaderna för sig nedbragta; samt
att de bestämmelser, som för närvarande af Styrelsen tillämpas i fråga
om rese- och traktamentsersättning till betjente, äro faststälda i cirkulär Nio
684 af den 30 April 1881, men att Styrelsen inom den närmaste tiden kommer
att vidtaga en revision af dessa bestämmelser.
Stockholm den 17 Januari 1900.
Underdånigst:
TH. NORDSTRÖM. .
M. HAHR. FREDRIK ALMGREN.
SVEN GYLLENSVÄRD. HJALMAR WIKLAND.
Föredragande.
Per Kjellin.
Distriktsförvaltningens vid första
distriktet af statens jernvägar
yttrande.
Till Kongl. Jernvägsstyrelsen.
Genom remiss den 22 och 23 nästlidne December har Kongl. Styrelsen
anbefalt Distriktsförvaltningen att afgifva utlåtande i anledning af hvad Riks¬
dagens revisorer anfört uti två särskilda af Kongl. Maj:t till Kongl. Styrelsens
yttrande remitterade transsumt utaf revisorernes den 30 November 1899
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898: och får Distrikts¬
förvaltningen till åtlydnad häraf vördsamt anföra följande.
Revisorerne hafva anmärkt, att de vid granskning af statens jernvägars
— 599 —
första distrikts utgiftsverifikationer för ban- och trafikafdelningame under Mars
månad 1898 funnit, att resekostnadsersättning och dagtraktamente utgått till
en person, hvilken uppgifvits hafva enligt uppdrag af vederbörande bandirektör
företagit resor i och för upphandling af slipers för distriktets räkning, hvilket
revisorerne ansett sig ega anledning omförmäla, då ur räkenskaperna icke
kunnat hemtas någon upplysning, huruvida åtgärden att inköpa slipers under
hand anlitats först sedan det visat sig, att antagliga anbud icke kunnat genom
skriftliga anbuds infordrande eller vid auktion erhållas.
I anledning af livad revisorerne sålunda anmärkt får Distriktsförvalt-
ningen vördsamt meddela följande.
Sedan Kongl. Styrelsen, vid pröfning af inkomna anbud å leverans af
sliprar under år 1898 till statens jernvägar, funnit, att, efter antagandet af anbud
till skäliga priser, nuvarande I distriktets behof icke blifvit fyldt, uppdrog
Kongl. Styrelsen genom skrifvelser den 9 November 1897 till Bandirektörerna
vid förutvarande I och V distrikten att vidtaga åtgärder för upphandling
under hand och till af Kongl. Styrelsen bestämda priser af det antal sliprar,
som för nämnda distrikt kunde erfordras utöfver de partier, om hvilkas leverans
Kong], Styrelsen träffat aftal.
Efter det Bandirektören vid nuvarande I distriktet på grund af nyss¬
nämnda bemyndigande, genom annonsering i ett flertal landsortstidningar samt
å jernvägsstationerna samt genom underhandlingar genom baningeniörerna och
banmästarne med kända leverantörer och skogsegare, utan framgång sökt
upphandla det behöfliga antalet sliprar, uppdrog Bandirektören under våren
1898 åt extra banvakterna C. J. Lundman och L. A. Sjöberg att afresa till
Yestmanland, Dalarne och Gestrikland för att af derstädes boende skogsegare
och virkeshandlare söka infordra anbud å leverans af sliprar. Genom antagande
af anbud, som härigenom erhöllos, lyckades det att få distriktets behof af
sliprar fyldt till de priser Kongl. Styrelsen faststält.
Revisorerne hafva vidare anmärkt, att icke heller i afseende å en del
andra inköp och försäljningar för statens jern vägars räkning, exempelvis inköp
af plåt och bomolja samt försäljning af räler, af räkenskaperna framgått,
huruvida inköpen eller försäljningarna föregåtts af skriftliga anbuds infordrande.
Till svar härå får Distriktsförvaltningen meddela, att I distriktets behof
af plåt och bomolja hittills fyllts genom leveranskontrakt, som af Kongl.
Styrelsen afslutats. Möjligt torde dock vara att för något särskildt behof
något mindre parti plåt eller någon liten qvantitet bomolja måst anskaffas på
annat sätt, exempelvis när någon arbetare, som utsändts till en landsstation,
nödsakats att för utförande af något brådskande arbete vända sig till någon
handelsbod för erhållande af behöflig plåt eller bomolja. Något dylikt fall
för år 1898 är icke för Distriktsförvaltningen kändt och kan icke utan mycket
— 600 —
besvär och stor tidsutdrägt eftersökas bland maskinafdelningens till öfver 10,000
st. uppgående allegater för nämnda år.
Försäljning af räler har icke egt rum å distriktet vid andra tillfällen,
än när Maskindirektören i smärre partier försålt kasserade räler till af Kongl.
Styrelsen bestämda priser.
Slutligen hafva revisorerne fästat uppmärksamheten derå, att uti en
bland Jern vägsstyrelsens verifikationer för år 1898 befintlig, den 18 April
nämnda år dagtecknad räkning (verifikation N:o 158) en underkassör vid jern-
vägen tillgodo fört sig för särskilda under Januari, Februari och Mars månader
samma år företagna aflöningsresor hvarje gång två dagars traktamente med
6 kronor för dag, utan att emellertid räkningen lemnade någon upplysning,
huruvida dessa resor hvar för sig kräft längre tid än 24 timmar, genom
hvilken ofullständighet i räkningens affattning det varit revisorerne omöjligt
att pröfva räkningens riktighet.
Vid jemförelse emellan berörda räkning, hvaraf en afskrift bifogas,
samt hosföljande uppgift af stationsföreståndaren i Storvik å tiderna för af¬
gången och ankomsten af de tåg, ofvanbemälde underkassör begagnade sig af
för de ifrågavarande aflöningsresorna, lärer emellertid framgå, att resorna hvar
för sig kräft längre tid än 24 timmar samt att vederbörande följaktligen varit
berättigad att upptaga två dagtraktamenten.
De remitterade handlingarne varda härhos återstälda. Stockholm den
13 Januari 1900.
På Distriktsförvaltningens vägnar,
CARL TAUBE.
L. H. Gyllenhaal.
Bilaga 1.
Afskrift.
Sveriges Statsbanor
18:de bansektionen
1898
April 18.
till Underkassör H. Stillmark, Storvik.
Kronor öre
An. 2 dagtraktamenten ä 6 kr. under Januari månads
aflöningsresa:
från Storvik med tåg 466 27/i och åter till Storvik
Transport 12:
601 —
Transport 12: —
An. Transport af roseffekter under samma resa 2 gånger
1 Storvik, vid resans början och slut, 2 gånger vid
nattstationen, Bollnäs ........................................... 4: —
2 dagtraktamenten ä 6 kr. under Februari månads
aflöningsresa:
från Storvik med tåg 466 25/ä och åter till Storvik
„ » 81 36/2 ................................ 12: -
Transport af reseffekter 4 gånger ä 1 kr.................. 4: —
2 dagtraktamenten ä 6 kr. under Mars månads af¬
löningsresa:
från Storvik med tåg 466 2813 åter tåg 81 29/s 12: —
„ Transport af reseffekter under samma resa, 2 gånger
i Storvik och två gånger vid nattstationen, Bollnäs 4: —
Summa 48: —
Säger: Fyrtioåtta kronor.
B 14 — 48,oo
Vidimeras.
E. Grotk. L. Andersson.
Bilaga 2.
Till Baningeniören vid 18:de Sektionen.
Storvik.
På begäran får jag meddela,
att tåg N:o 466 den
|
27
|
Januari
|
1898
|
afgick
|
från
|
Storvik
|
kl. 10.0
|
fm.
|
11
|
25
|
Februari
|
n
|
tr
|
71
|
7
|
„ 9.50
|
71
|
11
|
28
|
Mars
|
ii
|
71
|
11
|
71
|
„ 9.50
|
11
|
och att tåg N:o 81 „
|
28
|
Januari
|
11
|
ankom
|
till
|
73
|
„ 1.43
|
em
|
11
|
26
|
Februari
|
»
|
19
|
79
|
79
|
,, 2.15
|
71
|
71
|
29
|
Mars
|
7
|
79
|
tf
|
79
|
„ 1.43
|
79
|
Storvik den 30 Dec. 1899.
C. Fridman.
Bre. Ber. ang. Statsverket för år 1898.
76
— 602 —
Styrelsens för Alnarps
landtbruksinstitut
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
rörande institutets räkenskaper för år
1898.
Till Konungen.
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga befallning uti remisser den
8 innevarande December med anledning af hvad Riksdagens revisorer uti
skrifvelserna bifogade transsumt anfört rörande vissa utgifter och räkningar vid
Alnarps landtbruksinstitut under året 1898. får Styrelsen för Institutet härmed
i underdånighet anföra följande.
Uti § 2 af berörda transsumt hafva revisorerne anmärkt, att de bland
Institutets verifikationer funnit en räkning å lawntennisrackets, handvigter,
kulstänger och kastspjut för en summa af 104 kronor, och med anledning
deraf uttalat den mening, att kostnaden för dylik till nöje och sportändamål
afsedd materiel icke bort af statsmedel gäldas. Ehuru vid första påseendet
en anmärkning öfver denna utgift kan synas berättigad, torde vid närmare
utredning förhållandet gestalta sig väsendtligen annorlunda. På grund af det
stillasittande, teoretiska arbete, som i allmänhet upptager Institutets elever,
af hvilka de flesta förut varit vana vid ett rörligt lif, har kroppsrörelse i en
eller annan form visat sig för dem vara ett verkligt behof under studietiden.
Då tillfälle till kroppsarbete å fälten eller i ekonomihusen visserligen kan
beredas vid öfningar å vissa årstider, men deremot ej då dagen under terminen
är upptagen af lektioner, har Styrelsen funnit det vara icke blott välbetänkt
utan en pligt att söka värna om lärjungarnes helsa genom att bereda dem
tillfälle till annan kroppsrörelse såväl vinter som sommar. I enlighet härmed
har Styrelsen icke blott ifrågavarande utan äfven föregående år på särskild
framställning af elevkåren beviljat densamma ett anslag för året af 150 kronor
till hyra af gymnastiklokal, då Institutet icke haft medel att sjelf anordna en
sådan. Då emellertid år 1898 icke någon lämplig gymnastiklokal kunde er¬
hållas, har Styrelsen dels uti parken låtit anordna en lawntennisplan samt
några redskap för friluftsgynmastik, dels medgifvit, att de till hyra för gym¬
nastiklokal anvisade medel finge användas till anskaffande af ofvan berörda
gymnastik- och sportredskap, hvilka mindre bemedlade elever icke kunde för¬
skaffa sig. Styrelsen bar funnit, att dessa medel varit väl använda icke blott
för lärjungarnes helsa utan äfven emedan det visat sig, att de genom dessa
öfningar afhållits från andra, mindre oskyldiga förströelser.
— 603 —
Uti § 3 af samma transsumt hafva revisorerne vidare anmärkt, att
2:ne qvitton uti Institutets räkenskaper, upptagande det ena ersättning för 92
dagars bortovaro i och för beväringsexercis med kronor 105,8 0, det andra
ersättning för 24 dagars vapenöfning ä 1,15 kronor å ett belopp af 27 kronor
60 öre, icke fullt tydligt utvisat utgifternas beskaffenhet, ehuru revisorerne trott
sig ega anledning antaga, att berörda qvitton innebure erkännande från elever,
hvilka under frånvaro från Institutet vid årets vapenöfningar återbekommit
erlagda kostpenningar för denna tid. Styrelsen kan med anledning häraf
endast bekräfta, att revisorernes antagande är fullt riktigt, i det Styrelsen,
som enligt Institutets stadgar eger att fastställa lärjungarnes afgifter, bestämt
att de vid utöfvande af sin värnpligt ega att återfå så mycket af erlagda
kostpenningar, som under deras frånvaro icke utbetalas för deras kosthåll hos
restauratören; och utgöra berörda qvitton verifikationer för sådan ersättning.
Skulle ordalydelsen af dessa qvitton icke anses tillräckligt tydligt angifva ut¬
giftens beskaffenhet, kan detta för framtiden lätt afhjelpas.
Uti § 4 af samma transsumt, hafva revisorerne vidare påpekat, att till
sällskapet “Klub der Land wirth e“ i Berlin erlagts ett belopp af 13 kronor 50
öre såsom medlemsafgift för Institutets föreståndare samt ansett det kunna
ifrågasättas, huruvida denna afgift är af beskaffenhet att böra utgå af Insti¬
tutets medel. Med anledning häraf får Styrelsen upplysa, att denna medlems¬
afgift utgör prenumerationsafgiften för tidskriften “Nachrieliten aus dem Klub
der Landwirthe", hvilken endast på det sätt erhålles, att någon person an¬
tecknas och erlägger afgift såsom ledamot af klubben, liksom äfven förhållandet
är med de af “Deutsche Landw. Gesellschaft" utgifna publikationer, för hvilkas
erhållande Institutets bibliotekarie inskrifvits såsom ledamot och afgitten erlagts
af Institutet, ehuru detta undgått revisorernes uppmärksamhet. Af bilagda
intyg från Institutets bibliotekarie framgår, att dessa tidskrifter såväl detta
som förgående år på sådant sätt förvärfvats af Institutets bibliotek och ej
sålunda tjenat till någon enskild vinning för Institutets föreståndare.
Slutligen hafva revisorerne uti § 5 af förut anförda transsumt velat
fästa uppmärksamheten derpå, att reseräkningarne från Institutets för året
1898 förordnade revisorer icke såsom vederbort innehållit specificerade upp¬
gifter å den tillryggalagda våglängden. Alldenstund Institutets revisorer
affattat dessa räkningar på samma sätt som föregående år, har föreståndaren
— 604
icke ansett sig hafva anledning att icke godkänna desamma, men då en nog¬
grannare specificering af våglängden anses önskvärd, kan detta för framtiden
med lätthet rättas.
Alnarp den 30 December 1899.
Underdånigst:
ROBERT DICKSON.
T. WRANGEL v. BREHMER. LUDV. KOCKUM.
AUG. QUENNERSTEDT. F. BARNEKOW. H. L. O. WINBERG.
Bilaga.
På begäran får härmed intyga, att såväl år 1898 som föregående år
ej mindre tidskriften “Nachrichten aus dem Klut) der Landwirthe" än de af
Deutsche Landwirtschafts Gesellschaft utgifna publikationer förvärfvats åt
biblioteket vid Alnarps Landtbruksinstitut genom erläggande till nämnda båda
sällskap af ledamotsafgifter i förra fallet för Institutets föreståndare, i senare
fallet för dess bibliotekarie.
Alnarp den 30 December 1899.
A. Sjöström.
Bibliotekarie vid Ålnarps Landtbruksinstitut.
Stuteriöfverstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
kultivering af en del af betesmarkerna
vid Flyinge hingstdepot.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 nästlidne December anbefald att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer uti § 2
af öfverlemnadt transsumt utaf deras den 30 derförutgångna November afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 anfört under “Sjette Hufvud-
titeln, Stuteri Öfverstyrelsen och Stuterierna", får, med återställande af remiss¬
akten, Stuteri Öfverstyrelsen i underdånighet åberopa hvad chefen för Flyinge
hingstdepot uti närlagda infordrade yttrande i ärendet anfört.
Stockholm den 17 Januari 1900.
Underdånigst:
ALFRED PIPER.
Mart. Nyborg.
— 605 —
Chefens för Flyinge hingstdepot
yttrande.
Till Kongl. Stuteri-Öfverstyrelsen.
Anmodad att afgifva yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkning mot växtligheten i en del af depotens beteshagar, får jag vördsamt
anföra:
att redan under detta år förberedande arbeten blifvit utförde i en betes¬
hage för åstadkommande af bättre gräsväxt samt att efter hand dylikt arbete
kommer att företagas med depotens öfrige beteshagar.
Den hitsända remissakten återgår.
Flyinge den 21 December 1899.
AUG. af PETERS ENS.
Chef för Flyinge hingstdepot.
Registratorns i Finansdeparte¬
mentet
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
departementets räkenskaper för år 1898.
Till Konungen.
I den af Riksdagens Revisorer afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1898 hafva Revisorerne anfört, att enligt Finansdepartementets räken¬
skaper för revisionsåret hade vid slutet af året till skrifbiträdet fröken I. Fries
“för verkstäld renskrifning af expeditioner m. m.“ utbetalts 529 kronor 16
öre, men att, då bemälda skrifbiträde under året uppburit dels ett arfvode af
100 kronor i månaden och dels en gratifikation å 300 kronor, det synts Revi¬
sorerne lämpligt, att förstberörda utgift å 529 kronor 16 öre blifvit närmare
specificerad till ledning för bedömande af det renskrifningsarbete, som varit
af beskaffenhet att kräfva särskild godtgörelse utöfver den till skrifbiträdet
årligen utgående ersättningen.
Sedan jag genom nådig remiss erhållit befallning att i anledning af
berörda framställning afgifva utlåtande, får jag i underdånighet anföra följande.
Ofvan nämnda skrifbiträde, som under år 1898 haft sig uppdraget att om¬
bestyra, det all för Finansdepartementet erforderlig renskrifning blefve af henne
— 606 —
sjelf eller annan person verkstäld, har för detta arbete under året åtnjutit för¬
utom en gratifikation af 300 kronor ersättning med ett dagarfvode af två
kronor för renskrifning hvarje söckendag kl. 11—3 i departementets embets-
lokal samt särskild godtgörelse per ark för annan renskrifning. Kostnaden
för departementets renskrifning uppgick under året månadsvis, enligt till mig
aflemnade specificerade räkningar, till omkring 150 kronor, men då från Stats¬
kontoret för hvarje månad utom December ej reqvirerades mer än 100 kronor
af de till departementets renskrifning anslagna medel, qvitterade skrifbiträdet
ej mer än detta belopp såsom arfvode för hvarje månad, hvaremot hon lemnade
särskildt qvitto å det af mig förskjutna belopp, hvarmed renskrifningskostna-
den i månaden öfverstigit 100 kronor. Först i slutet af December månad,
sedan kostnaden för hela årets renskrifning kunde beräknas, reqvirerades från
Statskontoret det belopp, 529 kronor 16 öre, hvarmed renskrifningskostnaden
öfverstigit de månadsvis utqvitterade 100 kronor: och för att ej detta belopp
529 kronor 16 öre skulle komma att verificeras genom 12 särskilda qvitton,
lemnade skrifbiträdet — såsom i liknande fall enligt hvad Finansdepartemen¬
tets räkenskaper utvisa under många år förfarits utan att Riksdagens Reviso¬
rer förut deri funnit någon anledning till anmärkning — ett qvitto å detta
belopp, som således utgör summan af de månadsvis utöfver 100 kronor under
året utbetalda kostnaderna för verkstäldt renskrifningsarbete.
Då ett sådant förfarande emellertid möjligtvis kan anses något oegent¬
ligt, vill jag, med anledning af Revisorernes framställning, för framtiden tillse,
att kostnaden för departementets renskrifning varder månadsvis verificerad.
Stockholm den 12 Januari 1900.
Underdånigst:
Gr. V1LH. SMERLING.
Statskontorets
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning om
brist i verificeringen af utgifter till
Kongl. Biblioteket.
Till Konungen.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Statskontoret
att afgifva underdånigt utlåtande med anledning af hvad i ett bifogadt trans¬
sumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse förekomme rörande
Statskontorets anordningar å Kongl. Bibliotekets aflöningsanslag och anslag
till vikariatsersättningar m. m.; och får Statskontoret, med öfverlemnande af
607
ett från vederbörande tjensteman infordradt yttrande i ämnet, i underdånighet
anföra, att Statskontoret för egen del icke har något att tillägga till hvad i
berörda yttrande blifvit upplyst och meddeladt.
Remissakten återställes härjemte.
Stockholm den 30 December 1899.
Underdånigst:
ALB. ANDERSON.
C. G. SYL VAN. F. W. HOFFSTEDT. CHR. L. TENOW.
Föredragande.
C. Kinker g.
Räntmästarens i Statskontoret
yttrande.
Vördsamt yttrande.
I Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning af stats¬
verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1898 har, beträffande utgiftsverifikationerna till Räntekammarens hufvudbok
för samma år, anmärkts, att Statskontorets anordningar å Kongl. Bibliotekets
aflöningsanslag och anslag till vikariatsersättningar m. m. i regeln blifvit af
Bibliotekarien H. Wieselgren qvitterade enligt fullmakt, utan att sådan full¬
makt eller bestyrkt afskrift deraf funnes räkenskapen bifogad.
I anledning af denna till Kongl. Statskontoret remitterade anmärkning,
får jag, såsom infordradt yttrande, vördsamt meddela, att enligt skrifvelse till
Kongl. Statskontoret af den 2 Januari 1891, som här i afskrift bifogas,
Herr Öfverbibliotekarien uppdragit åt Bibliotekarien Harald Wieselgren att fort¬
farande uppbära och redovisa de för Kongl. Biblioteket utfärdade aflönings-
anordningar samt att en dylik afskrift alltid plägat åtfölja Räntekammarens
hufvudbok, men att afskriften vid inbindning af 1898 års hufvudbok antingen
måtte hafva förkommit eller möjligen blifvit på orätt ställe bland verifikationerna
placerad, ett förhållande hvaröfver jag ej är i tillfälle att afgifva närmare
förklaring. Underrättad om Revisorernes tilltänkta anmärkning inlemnade jag
emellertid samma dag till revisionen en afskrift af Herr Öfverbibliotekariens
ofvannämnda skrifvelse för att såmedelst inför Revisorerne ådagalägga veder-
börandes behörighet att utqvittera ifrågavarande medel.
Stockholm af Räntekammaren den 30 December 1899.
Fahle Fotigberg.
— 608
Bilaga.
Afskrift.
Till Kong!. Statskontoret.
Jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående sättet för utbetalning
af löner och arvoden m. m. till de verk och inrättningar i Stockholm, hvilkas
aflöning utan ordnas från Statskontoret, gifven Stockholms Slott den 30 No¬
vember 1877, har jag uppdragit åt Bibliotekarien Harald Wieselgren att fort¬
farande för Kongl. Biblioteket bestrida de i nådiga kungörelsens 2:a moment
uppgifna tjensteåligganden.
Stockholm den 2 Januari 1891.
C. Snoilsky.
Vidimeras
ex officio
Carl Blackstadius.
Öfverintendenteembetets
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers erinringar vid
granskning af embetets räkenskaper
för år 1898.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 December 1899 har Eders Kongl. Maj:t, i
anledning af hvad Riksdagens nämnda år församlade Revisorer funnit sig böra
anmärka i bifogade tre särskilda transsumt af deras den 30 November samma
år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898, täckts
anbefalla Öfverintendentsembetet att underdånigt utlåtande afgifva, till åtlydnad
af hvilken nådiga befallning Embetet får underdånigst anföra följande.
Uti § 1 af den Öfverintendentsembetet rörande del af revisionsberättelsen
hafva Revisorerne — med förmälan att af den bland Embetets räkenskaper
för revisionsåret förekommande redogörelsen för de medel, som utgått till be¬
stridande af omkostnaderna för anskaffande inom Tekniska Högskolans ny¬
byggnad för dess kemiska med flera afdelningar af fast och lös inredning samt
undervisningsmateriel framginge, att snickeriarbeten utförts dels af snickaren
609 —
F. U. Aspengrén enligt kostnadsförslag den 12 och den 13 Juni 1898 för
3,435 kronor och enligt entreprenad aftal den 7 Juni samma år för 4,326
kronor samt dels af fabriksidkarefirman Z. Falk et Son enligt kostnadsförslag
den 14 Juli 1898 för 3,013 kronor — fästat uppmärksamheten derå, att,
ehuru enligt gällande förordning angående statens upphandlings- och entreprenad-
väsende med mera den 17 November 1893 uppgörelse under hand rörande
förberörda slags arbeten finge ega ruin endast då värdet å arbetet ej öfver-
stege 3,000 kronor, såvidt af räkenskapen kunde mhemtas, anbud å samma
arbeten likväl icke infordrats och desamma ej heller utbjudits på auktion.
Då, med hänsyn dertill att ifrågavarande inredningsarbeten och an¬
skaffandet af undervisningsmateriel förutsätta särskild fackkunskap, utförandet
häraf varit, på derom af vederbörande gjord framställning, af Öfverintendents-
embetet anförtrodt åt Tekniska Högskolans Styrelse, har Embetet rörande
hvad Revisorerne anmärkt beträffande ofvannämnda snickeriarbeten infordrat
förklaring från bemälda Styrelse, hvilken förklaring Embetet får härhos i
underdånighet öfverlemna, med tillkännagifvande dervid, att Embetet icke har
något att för egen del tillägga till hvad densamma med tillhörande bilagor
innehåller.
Vidare hafva Revisorerne uti § 2 i förenämnda del af revisionsberättelsen
omförmält, att af ett vid Öfverintendentsembetets räkenskaper fogadt utdrag
af Embetets protokoll den 26 April 1898 inhemtades, att intendenten för
kronans under Embetets inseende stälda hus och byggnader i hufvudstaden i
afgifvet tjenstememorial af den 25 i nämnda månad angående verkstäld
granskning af inkomna anbud å årets reparationsarbeten vid sagda egendomar
anfört, bland annat, att från snickare inkommit två anbud, nemligen från
Karl Engström, Karlslund, Wäsby, och L. et Th. Saul, att Engströms pris
på fönster och dörrar stält sig något lägre och hans timpris 3 öre billigare
än Sauls, men att intendenten emellertid, då Engström, hvilken egentligen
vore byggmästare, icke vore bosatt i Stockholm och hade sin verkstad en
half mil från Wäsby jernvägsstation, icke kunde till antagande tillstyrka hans
anbud, utan förordade det af Saul ingifna, hvars priser vore lika med före¬
gående årets, samt att, enligt hvad nyss angifna protokollsutdrag ytterligare
utvisade, Öfverintendentsembetet vid ärendets föredragning, med afseende å
hvad intendenten anfört och i stöd af 20 § i gällande upphandlingsförordning,
pröfvat skäligt att såsom entreprenörer för 1898 års reparationsarbeten vid
ifrågavarande hus och byggnader, under vilkor, som kornme att entreprenörerne
delgifvas, antaga, bland andra, snickerifirman L. et Th. Saul; och hafva
Revisorerne, enär de skäl. som åberopats för förkastande i förevarande fall af
det lägre anbudet och antagandet af det högre icke synts Revisorerne vara
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1898. 11
— 610
af afgörande betydelse och Revisorerne ansett det vara af vigt att vid in¬
komna anbuds bepröfvande så förfores, att ej arbetsgifvare afskräcktes från
deltagande i täflan, funnit sig böra hvad i detta ärende förekommit för Riks¬
dagen anmäla.
I anledning häraf anser Öfverintendentsembetet sig böra framhålla att,
om än det skäl till förkastande af snickaren Karl Engströms anbud, som af
intendenten för kronans hus i Stockholm anförts och af E mbetet biträdts, att
Engström, såsom egentligen byggmästare, vore mindre sakkunnig än hans
af Embetet sedan flera år tillbaka kände, yrkesskicklige medtäflare, icke kan,
på sätt Revisorerne förmena, anses afgörande, det åberopade hufvudskälet för
underkännandet af Engströms anbud, eller att anbudsgifvaren vore bosatt utom
hufvudstaden, dock måste godkännas såsom fullgiltigt stöd för Embetets beslut
i förevarande fråga. Utförandet al här omhandlade reparationsarbeten påfordra
nemligen oftast skyndsamhet och städse noggrann och oaflåtlig tillsyn af dem,
som åtagit sig desamma, fordringar, som näppeligen kunna fyllas, derest
vederbörande handtverksmästare har sitt hemvist på ett icke obetydligt afstånd
från arbetsplatsen. Hvad särskildt snickeriarbetena enligt de årliga general¬
förslagen för Stockholm beträffar, r är att märka, att, utom det att sådana
stundom under större eller mindre bådska pläga pågå samtidigt vid de flesta
kronans egendomar och sålunda fordra icke blott en talrik, utan äfven, och
detta icke minst, en lätt tillgänglig arbetsstyrka, större delen af förarbetet
måste utföras pa arbetstagarens egen verkstad, en omständighet, som, såvidt
Embetet kan finna, otvetydigt gifver vid handen, att denna, till undvikande
ar onödig tidsutdrägt och längre transporter med deraf följande olägenheter af
skilda slag, måste vara belägen inom hufvudstaden. På grund af det nu
sagda finner Öfverintendentsembetet det böra fastslås såsom ett oeftergifligt
vilkor, att de handtverksmästare, hvilkas anbud å verkställandet af general-
förslagsarbetena i Stockholm kunna komma under pröfning, skola vara der¬
städes boende, och Embetet skall, med föranledande af Revisorernes här ifråga¬
varande anmärkning, i de kungörelser, som i allmänna tidningarne införas om
anbuds afgifvande å samma arbeten, för framtiden intaga berörda vilkor.
Slutligen hafva Revisorerne uti § 1 i den del af deras berättelse, som
rörer den under Embetets vård stälda Riddarholmskyrkan — under erinran ej
mindre att, enligt nådigt bref den 11 December 1816, Öfverintendentsembetet
för hvarje år uppgjorde särskilda generalförslag öfver reparationer och under¬
håll af kronans hus och byggnader i Stockholm och i landsorterna, i h vilka
förslag upptoges i första klassen smärre reparationer och underhållskostnader
för dörrar, fönster med mera samt underhåll af eldstäder, i andra klassen
byggnadsarbeten och repaiationer, hvilka under årets lopp oundgängligen
borde verkställas med hänsyn till den af årets anslag lemnade tillgång, samt i
— 611
tredje klassen sådana arbeten, hvartill anslaget ej beredde tillgång eller hvilka
tålde uppskof, än äfven att Revisorerne, som tagit del af dessa generalförslag
för några år, inhemtat, att i förslagen angående Stockholm ifrågasatt repara¬
tionsarbete å Riddarholmskyrkan, beräknadt till en kostnad af 5,400 kronor
ä 5,500 kronor år efter år upptagits i tredje klassen eller bland dem, som
icke komrne till utförande — vidare andragit, att det icke kunnat undgå
Revisoremes uppmärksamhet, att ifrågavarande, vårt lands måhända förnämsta
minnesmärke i många hänseenden befunne sig i ett bristfälligt och förfallet
skick: att särskildt yttermurarne med lister och inskriptioner å det Gustavianska
grafkoret tarfvade restaurering, liksom äfven det Carolinska grafkorets ytter-
murar vore i behof af att omses; samt att Revisorerne på grund häraf velat
uttala den mening, att reparationen å denna tempelbyggnad med dess om-
gifvande grafkor icke längre borde undanskjutas, hvarvid Revisorerne före-
stälde sig, att erforderliga medel härtill borde vara att tillgå, då 1899 års
Riksdag till underhåll och reparationer af publika byggnader för innevarande
år beviljat en ökning i anslagsmedlen med tillsammans 100,000 kronor.
Såsom af hvad Revisorerne i denna punkt anfört framgår, har bristande
anslagstillgång hittills orsakat, att eljest önskvärda reparationsarbeten å Riddar¬
holmskyrkan icke kunnat bringas till verkställighet. Då emellertid genom senaste
Riksdags i anledning af Eders Kong!.. Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga proposition
fattade beslut de af Öfverintendentsembetet disponerade, för underhållet af
Eders Kongl. Maj:ts och kronans under Embetets inseende stälda byggnader
afsedda medel erhållit en väsentlig tillökning, lärer det, på sätt ock Revisorerne
antagit, blifva för Embetet möjligt att i vidsträcktare mån än förut tillgodose
de kraf på underhåll, ifrågavarande minnesrika kyrkobyggnad påkallar, om än
ett värdigt iståndsättande af exempelvis det Carolinska grafkoret synes betinga
så dryga omkostnader, att detsamma icke, derest ej berättigade underhålls-
fordringar beträffande andra kronans i Embetets vård lemnade egendomar
skola i betänklig grad åsidosättas, torde kunna komma till utförande utan
beviljande för ändamålet af särskildt anslag.
Remissakten återställes.
Stockholm den 9 Januari 1900.
Underdånigst:
A. T. GELLERSTEDT.
Fr. Bichter.
— 612
Styrelsens för Tekniska Högskolan
yttrande.
Till Kongl. Öfverintendents-Embetet.
Genom skrifvelse af den 19 dennes har Öfverintendents-Embetet med¬
delat styrelsen för Tekniska Högskolan, att Eiksdagens senast församlade
revisorer uti den 30 nästlidne November afgifven berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets tillstånd, _ styrelse och förvaltning under år 1898
under erinran, att af den bland Öfverintendents-Embetets räkenskaper för
revisionsåret förekommande redogörelsen för de medel, som utgått till bestri¬
dande af omkostnaderna för anskaffande inom Tekniska Högskolans nybygg¬
nad för kemiska m. fl. afdelningar af fast och lös inredning samt undervisnings¬
materiel, framginge, att snickeriarbeten utförts dels af snickaren F. IT. Aspen-
gren enligt kostnadsförslag den 12 och 13 juni 1898 för 3,435 kronor och
enligt entreprenadkontrakt den 7 juni samma år för 4,326 kronor, samt dels
af fabriksidkaren Z. Falk & Son enligt kostnadsförslag den 14 juli 1898 för
3.013 kronor, utan att, så vidt af räkenskaperna framginge, anbud å arbetet
infordrats och detsamma ej utbjudits på auktion, men att enligt gällande för¬
ordning angående statens upphandlings- och entreprenadväsende uppgörelse
under hand rörande i fråga varande slags arbete finge ega rum, endast då
värdet å arbetet ej öfverstege 3,000 kronor. Statsrevisorerna hafva i sin be¬
rättelse fäst uppmärksamhet å detta förhållande, hvarför Kongl. Maj:t infor¬
drat Öfverintendents-Embetets utlåtande i ärendet, och då Tekniska Högskolans
styrelse på begäran haft i fråga varande arbetens utförande om hand, har
Öfverintendents-Embetet anhållit, att styrelsen ville inkomma med det yttrande,
som Eevisorernes erinran må föranleda.
Med anledning deraf får styrelsen meddela följande upplysningar, hvaraf
torde framgå, att ofvan åberopade förordnings föreskrifter blifvit följda.
Vid alla de arbeten, som genom Tekniska Högskolans försorg utföras,
infordras, så vidt möjligt är, flera anbud, och detta äfven i fråga om arbeten
af vida mindre omfattning, än hvad de ofvan åberopade föreskrifterna afse.
Särskildt beträffande den nya laboratoriebyggnadens inredning har detta varit
oundgängligt, på det att, oaktadt de stigande arbetskostnaderna och andra
svårigheter vid arbetenas utförande, det skulle blifva möjligt att genomföra den
antagna planen med de derför disponibla medlen. Att på entreprenadauktion
utbjuda dessa arbeten, som hufvudsakligen afsågo utförandet af dragkapeller,
arbetsbord af komplicerad anordning m. m. dylikt, var likväl här icke lämpligt,
dels på grund af dessa arbetens beskaffenhet, och dels derför att de måste
utföras på en kort tid, så att anbuden måste inskränkas till några firmor,
- 613 —
hvilka egde erfarenhet med liknande arbeten, och som kunde åtaga sig att
inom föreskrifven tid verkställa leveransen. För att underlätta denna och
möjliggöra flera firmors deltagande deri har leveransen fördelats i så många
afdelningar, som lämpligen kunnat ske. De större anbuden infordrades efter
vederbörande facklärares hörande vanligtvis genom den arkitekt, som enligt
Öfverintendents-Erabetets förordnande öfvervakade laboratoriebyggnadens ut¬
förande. Detta är i full öfverensstämmelse med § 2, mom. 2 af förordningen
af den 17 November 1893, angående statens upphandlings- och entreprenad¬
väsende.
Närmare uppgifter rörande de af Statsrevisorerne omnämnda utgifts¬
posterna lemnas af närlagda skrifvelse af den 15 juli 1898 från intendenten
H. T. Holmgren till Högskolans Föreståndare samt af den från professor
J. O. Rosenberg den 6 juni 1898 till samma föreståndare inlemnade samman¬
ställning af anbud å utförande af snickeriarbeten, hvarvid bör anmärkas, att
beloppet 4,326 kronor uppkommit, genom att å det ursprungliga anbudet
3,552 kronor rabatterats 76 kronor, men att å samma räkning upptagits kost¬
naden för diverse mindre arbeten för tillsammans 850 kronor.
Stockholm den 29 December 1899.
RUDOLF CRONSTEDT.
G. R. DAHL ANDER. RICH. ÅKERMAN.
P. W. ALMQVIST. J- E. CEDERBLOM.
IF. Hoffstedt.
Bilaga 1.
Afskrift.
Till Professorn m. m. H. Herr G. R. Dahlander.
På anmodan af professor P. Klason har undertecknad infordrat med¬
följande anbud å en del inredningsarbeten i Tekniska Högskolans nya laboratorie¬
byggnad, enligt af samma professor lemnad förteckning.
För diverse snickeriinredning i lokalerna N:o 37, 38, 36, 34 och 30
belöper sig Falk & Sons anbud till Kronor 3013
och Aspengrens d:o ,, ,, 3655
som Falk & Sons anbud är lägst tillstyrkes detta till antagande.
För inredning af läktare och skåp i tekniska samlingsrummet N:o 70
har endast Aspengren lemnat anbud å Kronor 1210 och har Falk & Son
— 614 —
förklarat sig ej kafva tid att utföra denna inredning; som anbudet synes mig
vara antagligt får jag tillstyrka detsammas antagande med kronor 1210.
För inredning af Ing. Anckers afdelning Rum N:o 44, 45 och 46 samt
Docenten Palmeers afdelning N:o 24 och 25 äro anbud inlemnade
af Falk & Son å sammanlagdt kr. 2191
,, Aspengren ,, d:o ,, 2235
som prisskillnaden endast är 34 kronor och Falk & Son ej har bestämt någon
tid för desammas fullbordande tillstyrkes Aspengrens anbud. För inredning
i N:o 38, 36 och 30 med en del stenbord på tegelstenspelare är anbud in-
lemnadt af Byggmästare G. A. Johansson, entreprenör för byggnaden, belöpande
sig till Kronor 270 hvilket tillstyrkes.
Af hvad ofvan är anfördt tillstyrkes således:
För snickeriinredning i N:o 37, 38, 36, 34 och 30.
Falk & Sons anbud ä kr. 3013
För d:o i N:o 70 Aspengrens d:o ,. „ 1210
För d:o i N:o 44, 45 och 46 samt N:o 24 och 25
Aspengrens anbud ,, ,, 2225
För stenbord i N:o 38, 36 och 30
Byggmästare G. A. Johanssons anbud ,, „ 270
Tillsammans kronor 6718
hvilka anbud i händelse de antagas torde förses med påskrift och utbytas mot
afskrifter, som lemnas af anbudsgifvarne, hvarvid dock fästes uppmärksamhet
vid °att hålk & 8on å sitt anbud bör förbinda sig att ansvara för arbetets
bestånd under loppet af ett år.
Stockholm den 15 juli 1898.
H. T. HOLMGREN.
Lika lydande med originalhandlingen intygar
Ex officio
W. Hoffstedt.
Bilaga 2.
Afskrift.
Sammanställning
af anbud å utförande af snickeriarbete i kemiska laboratoriebyggnaden, vånin¬
gen 1 tr. upp.
Af de fem fabrikanter och handtverkare som anlitats hafva anbud ej
kunnat erhållas från Carlsviks Gjuteriers Aktiebolag eller från Snickare A. W.
615 —
Holmgren (enligt hvars prisuppgifter kostnadsförslaget af år 1891 uppgjordes
ocb som utförde de för provisionella laboratoriet behöfliga nya bord ocb kapell,
som äro afsedda att inflyttas i nya laboratoriet). Anbud hafva inkommit från :
A. Snickare F. U. Aspengren, Biblioteksgatan 3.
B. Snickare F. A. Ljungqvist, Handtverkaregatan 23 B.
C. Snickare Carl Pålson, Tegnérgatan 28.
N:0
|
Littera
|
Antal
|
|
Kostn.-förslaget
|
|
Snickeriarbete
|
|
|
inalles
|
A.
|
B.
|
C.
|
56
|
a
|
5
|
Arbetsbord, fyrdubbla
|
2000
|
1875
|
1525
|
2075
|
11
|
11
|
7.
|
d:o endast dubbelt
|
200
|
188
|
152: 50
|
210
|
?1
|
d
|
4
|
Kapell, små ............
|
470
|
424
|
580
|
760
|
11
|
e
|
2
|
Kapell ...................
|
470
|
235
|
265
|
380
|
11
|
c
|
4
|
Kapell ..................
|
800
|
380
|
480
|
580
|
55
11
|
e
f
|
1
1
|
Stort kapell i 3 delar)
Sandkapell.............j
|
500
|
450
|
480
|
445
|
|
|
|
Summa
|
4440
|
3552
|
3482:50
|
4450
|
Stockholm d. 6 juni 1898.
J. O. ROSENBERG.
Under förutscättning att Snickare Aspengren nedsätter första posten 1875
till 1800 kr. tillstyrkes hans anbud till antagande.
H. T. HOLMGREN. J. O. ROSENBERG.
Omstående afskrift är lika lydande med originalhandlingen, intygas
Ex officio
W. Hoffatedt.
Styrelsens för Postsparbanken
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers erinringar rö¬
rande Postsparbanken.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 December nästlidet år har Eders Kongl.
Maj:t anbefallt Postsparbanksstyrelsen att inom förelagd tid inkomma med
I
— 616 —
underdånigt utlåtande i anledning af livad Riksdagens Revisorer uti deras den
30 November 1899 afgifna berättelse om verkstäld granskning af Statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898
anfört rörande Postsparbanken.
I sådant hänseende hafva Revisorerne till en början erinrat derom att,
sedan i § 18 mom. 2 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående
en Postsparbank för riket, den 22 Juni 1883, föreskrifvits i fråga om fruktbar¬
görande af de i Postsparbanken inflytande medel, att för så stor del af influtna
medel, som Postsparbankens styrelse ansåge icke behöfva genom insättning i
Riksbanken hållas tillgängliga för att möta uppsägning af medel, hvilka i
Postsparbanken innestode, skulle för Postsparbankens räkning inköpas ränte¬
bärande obligationer, utfärdade af Svenska Staten eller Sveriges Allmänna
Hypoteksbank, ifrågavarande mom. genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kun¬
görelse den 13 Juli 1887 erhållit den förändrade lydelse, att af berörda medel
skulle få inköpas obligationer, utfärdade, förutom af Svenska Staten eller af
Sveriges Allmänna Hypoteksbank, äfven af kommuner inom nket för lån, till
hvars upptagande Eders Kongl. Maj:ts tillstånd blifvit meddeladt, med rätt för
Postsparbankstyrelsen att intill högst en tredjedel af de Postsparbankens medel,
hvarom vore fråga, göra medlen fruktbärande äfven genom utlåning mot skulde¬
bref till kommun inom riket, med iakttagande jemväl i detta fall, att tillåtelse
till lånets upptagande blifvit kommunen af Eders Kongl. Maj:t meddelad.
Under åberopande af de förändringar i penningemarknaden, som inträffat
efter nämnda kungörelses utfärdande, hafva Revisorerne ifrågasatt, huruvida
icke en ytterligare utvidgning i afseende å rätten till inköp af valutor för
Postsparbankens räkning skulle kunna ega rum till åstadkommande af höjning
i såväl utlånings- som inlåningsräntan: i hvilket hänseende Revisorerne tänkt
sig, att någon viss bestämd del af de Postsparbankens medel, hvarom nu vore
fråga, skulle kunna fruktbargöras genom utlåning mot inteckning i fastigheter
med vissa för säkerheten fullt betryggande begränsningar, hvarjemte, enligt
Revisorernes förmenande, Postsparbankens belåningsrätt skulle kunna utsträckas
till de obligationer, banken egde rätt att inköpa.
I anledning af hvad Revisorerne sålunda anfört, får Postsparbankstyrelsen
underdånigst meddela:
Efter det redan under det tredje året af Postsparbankens verksamhet,
eller år 1886, sådana förändringar inträffat i penningemarknaden, att svårighet
uppstod för Postsparbankstyrelsen att, i enlighet med den ursprungliga bestäm¬
melsen i § 18 mom. 2 af ofvan åberopade nådiga förordning af den 22 Juni
1883, åstadkomma erforderlig afkastning å Postsparbankens öfverskottsmedel,
hemstälde, uti underdånig skrifvelse den 19 Mars 1886, Postsparbank¬
styrelsen, bland annat, att åt nämnda mom. måtte gifvas en sådan lydelse att
— 617 —
ifrågavarande öfverskottsmedel finge placeras i obligationer, utfärdade af Svenska
Staten eller Sveriges Allmänna Hypoteksbank, i den mån dylika obligationer
kunde erhållas till pris, som af Postsparbankstyrelsen pröfvades vara antagligt,
men eljest på annat sätt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt i nåder
bestämma.
Uti nådig proposition till Riksdagen af den 6 April 1887 föreslog, med
anledning af Postsparbankstyrelsens nyssberörda framställning, Eders Kongl.
Maj:t, bland annat, att Riksdagen ville för sin del besluta, att § 18 mom. 2
af förberörda nådiga förordning måtte erhålla en så affattad lydelse, att fast
placering af Postsparbankens öfverskottsmedel finge ske, förutom i obligationer,
utfärdade af Svenska Staten och Sveriges Allmänna Hypoteksbank, jemväl i
obligationer utgifna af kommun inom riket för lån, till hvars upptagande
Eders Kong], Maj:ts tillstånd blifvit meddeladt; samt att Postsparbankstyrelsen
derjemte skulle ega rätt att intill en tredjedel af ifrågavarande medel göra
desamma fruktbärande äfven genom utlåning mot skuldebref till kommun inom
riket, med iakttagande äfven i detta fall att tillåtelse till lånets upptagande
blifvit kommunen af Eders Kongl. Maj:t meddelad.
Uti deröfver den 17 Juni 1887 afgifvet utlåtande hemstälde samman¬
satta stats- och bankoutskottet om afslag å hvad Eders Kongl. Maj:t i nu
omhandlade del af den nådiga propositionen föreslagit: men vid frågans behand¬
ling i Riksdagens kamrar den 22 och 25 i sistnämnda månad blef den nådiga
propositionen i sin helhet af Riksdagen bifallen, hvarefter nådig kungörelse i
ämnet utfärdades den 13 derpåföljde Juli.
Sedan Postsparbankstyrelsen genom den i nyssnämnda nådiga kungörelse
innefattade bestämmelse erhållit större frihet i afseende å sättet för placering
af ifrågavarande medel, yppades till en början ej någon svårighet för Styrelsen
att göra dessa medel fruktbärande på sådant sätt, att å desamma inom kort
erhölls en afkastning, tillräcklig att, efter det delegarne godtgjorts dem till¬
kommande räntor, betacka Postsparbankens driftskostnader. Men de jemförel¬
sevis blygsamma siffror, som kännetecknade de första åren af Postsparbankens
verksamhet, förändrade sig under åren 1890—1896, då bankernas depositions-
ränta närmade sig och vid vissa tillfällen till och med understeg Postspar¬
bankens inlåningsränta. Insättningsbeloppen öfverstego under sistberörda år
med ej mindre än sammanlagdt omkring 40 millioner kronor de belopp, som
uttogos: och svårigheter visade sig ånyo att, med den begränsning i afseende
å placeringsrätten, som fortfarande förefans, inom landet finna, för så pass
betydliga belopp som nu ifrågavarande, sådana valutor, till hvilka Postspar¬
banken var för placering af sina öfverskottsmedel hänvisad.
Yid särskilda tillfällen har ock Postsparbankstyrelsen ansett sig böra å
detta förhållande fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.
Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1898.
78
— 618
Sålunda yttrade Styrelsen, uti sin underdåniga framställning den 20 Maj
1896, angående nedsättning i den ränta, som då godtgjordes delegarne i Post¬
sparbanken, att den omständigheten att placeringen vore inskränkt till angifna
värdepapper (obligationer, utfärdade af Svenska Staten, Sveriges Allmänna
Hypoteksbank och kommuner inom landet, äfvensom skuldebref af kommun)
understundom föranledde dertill, att banken måste tillhandla sig dessa värde¬
papper till högre kurs än den i allmänna marknaden gällande, enär vederbörande
säljare visste, att banken vore nödsakad placera sina medel uti ett visst slags
valutor, utan frihet för banken att välja bland i penningemarknaden befintliga
öfriga slags värdepapper; samt att det vore tydligt att denna placering, med
kapitalets tillväxt, blefve allt svårare och att, såvida icke gränserna för bankens
utlåning finge vidgas i mån af behof, nödvändigheten kräfde en nedsättning i
räntefoten.
Och uti sin underdåniga skrifvelse den 5 Maj 1899, om förhöjning i
Postsparbankens inlåningsränta, tillät sig Styrelsen erinra, hurusom den inskränk¬
ning i afseende å rätt till placering af bankens medel, som vore gällande,
eller att minst % af dessa medel skulle vara placerade i ofvan åberopade
obligationer, ej vidare vore ändamålsenlig. Till en början, och så länge
bankens fonder uppgingo till mindre betydande belopp, kunde en sådan anord¬
ning möjligen vara lämplig. Men då fonden dåmera vuxit till rätt afsevärdt
belopp, kunde denna inskränkning i placeringsfriheten verka störande på bankens
ekonomi, särskildt i tider af höga räntor. Under de senare åren, då låga
räntor varit rådande, hade Postsparbankens öfverskott varit betydliga: och
enär till följd af omförmälda inskränkning tillgång till lämpliga värdepapper
ej funnits inom landet, hade Postsparbanken, i likhet med åtskilliga andra
kassor, måst från utlandet för höga kurser inköpa sådana papper, uti hvilka
dessa öfverskottsmedel måst placeras.
Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade finna af hvad Postsparbankstyrelsen
nu i underdånighet anfört, har Styrelsen ej underlåtit att fästa uppmärksam¬
heten på önskvärdheten, för att ej säga nödvändigheten, af att större frihet,
än hvad för närvarande eger rum, medgifves Postsparbankstyrelsen vid pla¬
cering af Postsparbankens öfverskottsmedel. En begränsning sådan som den
nuvarande torde i tider af höga räntor kunna blifva ödesdiger för Postspar¬
bankens ekonomi. Då nemligen under sådana tider uttagningarna öfverstiga
insättningarna, måste banken, för fullgörande af sina förbindelser mot delegarne,
antingen upptaga lån, för hvilka måste erläggas högre ränta än den, banken
uppbär på sina fonder, eller och för låga kurser och med ej ringa förlust af¬
hända sig värdepapper, som blifvit för höga kurser inköpta.
Af den underdåniga berättelse, Postsparbankstyrelsen den 15 November
1899 till Eders Kongl. Maj:t afgifvit angående Postsparbankens förvaltning
— 619
under år 1898, inhemtas, att vid sistnämnda års utgång bankens skuld till
delegarne utgjorde kronor 64,033,595,6 4. under det att bankens tillgångar
vid samma tid i räntebärande obligationer och amorteringslån jemte obetalade
räntor å dessa obligationer och lån uppgingo till kronor 65,313,241,6 3.
Under år 1899 insattes i Postsparbanken 15,802,000 kronor och ut-
togos 21,934,295 kronor 99 öre, hvadan uttagningarne öfverstego insättnin-
garne med 6,132,295 kronor 99 öre. För åstadkommande af de för dessa
utbetalningar erforderliga rörelsemedel har Postsparbankstyrelsen dels mot
hypotek af innehafda obligationer, upptagit lån mot för nuvarande förhållanden
billiga räntor, dels ock till utlandet försålt obligationer till nominelt belopp
af 1,660,800 kronor, hvilken försäljning, till följd deraf att för de afyttrade
obligationerna erhållits jemförelsevis högt pris, ej förorsakat banken någon
förlust, utan tvärtom vinst. Hade sådana bestämmelser i fråga om öfverskotts-
medlens fruktbargörande varit gällande, som medgifvit Postsparbanken en mera
vidgad rätt i afseende å medlens placering och till följd deraf möjligheten att
erhålla en högre utlåningsränta, torde Postsparbanken hafva blifvit iståndsatt
att, för hejdande af utströmningen af medel, höja bankens inlåningsränta till
ett belopp mera öfverensstämmande med den å allmänna pennin gemarknaden
rådande. Någon höjning af inlåningsräntan torde emellertid, så länge nu¬
varande bestämmelser beträffande placeringsrätten äro gällande, ej kunna ifråga¬
komma utan Statsverkets mellankomst i form af försträckning. Medelräntan
å Postsparbankens samtliga placeringar i obligationer och direkta kommunlån
utgjorde nemligen för år 1898 allenast 3,842 procent och för år 1899, under
hvilket år högst obetydlig medelsplacering kunnat ifrågakomma, torde medel¬
räntan hafva varit enahanda.
Om således Postsparbankstyrelsen, såsom ofvan meddelats, redan tillförene
hyst den åsigt, att den inskränkning i afseende å sättet för öfverskottsmedlens
placering, som hittills varit gällande, medfört afsevärda svårigheter, så har
denna åsigt ytterligare stadgats på grund af erfarenheten under senaste år.
Styrelsen delar fördenskull Revisorernes mening derom att en ytterligare ut¬
vidgning i afseende å rätten till inköp af valutor för Postsparbankens räkning
med allt skäl kan ifrågasättas för åstadkommande af höjning i så väl ut¬
lånings- som inlåningsräntan. I hvilken grad en sådan utvidgning lämpligen
bör ega rum, derom är Styrelsen emellertid, med afseende å denna frågas stora
vigt samt i betraktande af den korta tid, som stått Styrelsen till buds för
afgifvande af det underdåniga utlåtandet i detta ämne, för närvarande ej
beredd att yttra sig, i synnerhet som, enligt Styrelsens förmenande, denna
fråga ej torde böra afgöras enbart för sig utan i samband med andra dermed
sammanhängande frågor, exempelvis rörande nedsättning under löpande kalender¬
år af bankens inlåningsränta, m. m. Enligt hvad Styrelsen håller före, skulle
— 620 —
ej heller, åtminstone för närvarande och under den närmaste framtiden, en
utsträckning i afseende å rätten att placera Postsparbankens öfverskottsmedel
kunna utöfva någon afsevärd inverkan på Postsparbankens ekonomi. Under
sistlidet år öfverstego, såsom ofvan omnämnts, uttagningarne i Postsparbanken
insättningarne deri med mera än 6,000,000 kronor; och det är ej antagligt
— med de höga räntor, som för närvarande äro rådande och som ej torde i
någon afsevärd grad så snart sjunka, — att under innevarande år något be¬
tydligare öfverskott uppkommer i förhållandet mellan beloppen af insättningar
och uttagningar. Skulle emellertid detta inträffa, lärer det uppkomna öfver-
skottet böra användas för afbetalning å eller inbetalning af de lån, som
Postsparbanken under nästlidet år måst upptaga för fullgörande af sina för¬
bindelser mot delegarne.
Revisorerne hafva beträffande nu omhandlade utsträckning af placerings-
rätten ifrågastält, bland annat, att någon viss del af öfverskottsmedlen skulle
kunna fruktbargöras genom utlåning mot inteckning i fastigheter. Sådana
värdehandlingar skulle, enligt Revisorernes åsigt, framför obligationer med
låg ränta ega den fördel att de kunde utan kursförlust realiseras.
Ehuru Postsparbankstyrelsen, af skäl som ofvan nämnts, för närvarande
ej är i tillfälle att närmare yttra sig angående Revisorernes förslag i fråga
om medelsplaceringen, tillåter sig Styrelsen dock, i anledning af hvad Revi¬
sorerna anfört rörande fastighetsinteckningsl åns företräde vid realisation framför
obligationer med låg ränta, att såsom sin mening uttala, att, om än först¬
nämnda värdehandlingar kunna, i olikhet med hvad som är förhållandet be¬
träffande obligationer, hos låntagarne uppsägas till inbetalning, sådan upp¬
sägning dock, i tider af stor penningeknapphet, ej torde i de flesta fäll för¬
anleda till annan åtgärd, än att det uppsagda inteckningslånet varder mot
förhöjd ränta omsatt.
Revisorerne hafva vidare anmärkt, att, enligt hvad af Postsparbankens
räkenskaper för år 1898 inhemtats, tvenne den 15 resp. 30 December samma
år af Postsparbanken öfvertagna obligationsposter, nemligen 185,000 kronor
Sölvesborgs stads 4 procent obligationer och 182,000 kronor Lidköpings stads
3,6 procent obligationer, inköpts efter en kurs för de förra af 100,18 procent
och för de senare af 99 % procent, hvilka kurser, med hänsyn till den vid
tiden för obligationernas öfvertagande gällande ränta, syntes Revisorerne väl
höga.
I afseende derå får Postsparbankstyrelsen underdånigst anföra:
621 -
Såsom ofvan antydts, såg sig Styrelsen, med afseende å bestämmelserna
rörande placeringen af Postsparbankens öfverskottsmedel, nödgad att, under
de år, då insättningarne i Postsparbanken högst betydligt öfverstego uttagnin-
garne, från utlandet förvärfva der förekommande svenska obligationer af de
slag, som för Postsparbankens räkning fingo inköpas. Enär från ett och
annat håll anmärkning gjordes derom, att sådan obligationsimport, hvilken för
öfrigt skedde i ej ringa skala för åtskilliga andra penningeverk och bolag,
gifvetvis måste, om den ytterligare fortsattes, under i öfrigt rådande konjunk¬
turer vålla svårigheter i afseende å betalningsbalansen till utlandet, upphörde,
åtminstone för Postsparbankens räkning, i midten af år 1898 indragandet af
obligationer från utlandet. Under sådana förhållanden måste Styrelsen för
öfverskottsmedlens placering söka de valutor, som förefunnos på den inhemska
fondmarknaden. Aftal rörande de obligationsposter, om hvilka här är fråga,
uppgjordes, beträffande Sölvesborgsobligationerna den 1 Augusti och rörande
Lidköpingsobligationerna den 2 September 1898. De pris, som för desamma
betingades, ansågos icke, i betraktande af då gällande räntesatser, öfverdrifna.
(Allmänna Hypoteksbankens 4 procent obligationer noterades den 3 Augusti
1898 till 105 ;l i procent och Svenska Statens 3,6 procent obligationer be¬
tingade den 7 derpåföljande September å fondmarknaden 101 V procent samt
vid inköp direkt hos Riksgäldskontoret 103 procent). På grund deraf att de
obligationer, om hvilka sålunda aftalats, blefvo färdigtryckta först i slutet af
år 1898, kunde desamma ej af Postsparbanken öfvertagas förrän å de af
Revisorerne uppgillra dagar. Vid den tidpunkten hade emellertid en föränd¬
ring i penningemarknaden inträdt med högre räntor och lägre kurser å värde¬
papper, hvilken förändring emellertid gifvetvis ej kunde upphäfva eller inverka
på de ingångna aftalen.
Revisorerne hafva slutligen uti sin afgifna berättelse omförmält, huru¬
som, efter det af Postsparbankstyrelsen blifvit i underdånighet anmäldt att
det disponibla öfverskottet å bankens vinst för år 1897 utgjort — sedan till
Postverket återbetalats återstoden af de medel, som, under de första åren af
Postsparbankens verksamhet, af Postverket förskjutits för bankens förvaltnings-
utgifter — kronor 54,424:8 5, Eders Kongl. Maj:t, på hemställan af Post¬
sparbankstyrelsen, den 14 Oktober 1898 förordnat, att nämnda öfverskott
finge till hufvudsaklig del användas för nedbringande af eller afskrifning å
det bokförda värdet af åtskilliga af Postsparbanken öfvertagna obligationer
och kommunlån: och hafva Revisorerne fäst uppmärksamheten derå att genom
— 622 —
ifrågavarande åtgärd Postsparbankens medel ieke kunnat användas till det
ändamål, som angifves i § 20 mom. 2 af postsparbanksförordningen, eller vid¬
tagande af åtgärder, kvilka afsåge främjande af sparsamhet, särskildt inom
de mindre bemedlade samhällsklasserna.
I anledning deraf har Postsparbankstyrelsen ansett sig böra hänvisa till
hvad Styrelsen anfört uti sin underdåniga skrifvelse den 23 September 1898,
om afskrifning å det bokförda värdet af åtskilliga af Postsparbanken inköpta
obligationer och öfvertagna lån, nemligen
att det, enligt Postsparbankstyrelsens öfvertygelse, vore synnerligen an¬
geläget att, innan den å postsparbankrörelsen uppkomna vinsten blefve, i större
eller mindre mån, disponerad på det sätt, som uti nyssnämnda § och mom. af
postsparbanksförordningen afsetts, dessa vinstmedel användes till bankens kon¬
solidering,
att under en följd af år de obligationer, i hvilka den hufvudsakliga
delen åt Postsparbankens öfverskottsmedel placerats, måst inköpas till pris
öfver pari, hvarvid särskildt de värdepapper, nemligen Allmänna Hypoteks-
bankens och de större stadskommunernas obligationer, hvilka vore af beskaffen¬
het att kunna vid behof utan större svårighet realiseras på den allmänna
fondmarknaden, vid inköp under år 1896 och första hälften af år 1897, be¬
tingat priser, som, ehuru lemnande — om förlusterna vid utlottningarna in¬
beräknades — en effektiv ränta af omkring 3,6 5 procent, dock öfverstigit de
priser, hvilka på grund af sedermera inträffade räntestegringar noterades å
samma slags värdepapper,
att i samma mån den återstående tiden för obligationslånens fullständiga
inbetalande minskades eller, der konverteringsrätt för sådana lån förbehållits,
den tidpunkt nalkades, efter hvilken konvertering kunde ega rum, värdet af
dylika obligationer, i händelse desamma blifvit inköpta för öfverkurs, förrin¬
gades, samt
att, om det derför i allmänhet vore lämpligt att, i mån af tillgång, på
hvart och ett af de återstående åren af obligationernas löpetid, fördela den
förlust, som eljest skulle helt och hållet drabba affären det år, under hvilket
inlösen eller konvertering egde rum af de obligationer, som blifvit till öfver¬
kurs inköpta, det särskildt vore nödigt att, till förebyggande af de rubbningar
i Postsparbankens ekonomi, som med låga försäljningspriser skulle uppkomma
vid en för åstadkommande af nödiga rörelsemedel till äfventyra erforderlig af¬
yttring af mera lätt realisabla obligationer, en del af den disponibla vinsten
användes till afskrifning i någon mån å det värde, som för dylika obligationer
funnes i Postsparbankens räkenskaper bokfördt.
Till hvad Postsparbankstyrelsen sålunda i detta ämne anfört, har Styrelsen
för närvarande ej annat att tillägga än att uppenbarligen för Postsparbanken,
— 623 —
likasom i allmänhet, vid användningen af uppkommande årsvinst hänsyn hör
i första rummet tagas till nödiga afskrifningar.
Remissakten återställes härjemte. Stockholm den 5 Januari 1900.
Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.
JOHAN LEFFLER. G. F. SANDBERG.
R. TÖRNEBLADH. W. ODELBERG.
John Berg.
Telegrafstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers berättelse.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 december nästlidna år har Telegrafstyrelsen
blifvit anbefald att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
senast församlade Revisorers underdåniga framställning, deri bemälde Revisorer
— under erinran att i gällande förordning angående statens upphandlings-
och entreprenadväsende m. m. den 17 november 1893 stadgades, att, då för
statens räkning upphandling skulle ske, skriftliga anbud skulle å leveransen
infordras eller leveransen utbjudas å auktion eller ock derom träffas uppgö¬
relse under hand, hvilket sistnämnda förfaringssätt finge ega rum, förutom vid
andra tillfällen, när centralförvaltningsmyndighet funne upphandling, i värde ej
öfverstigande 3,000 kronor, kunna förmånligare på sådant sätt ombesörjas —
vidare anfört, att Revisorerna ansett sig böra omförmäla, att enligt hvad veri-
fikationshandlingarna till telegrafverkets kufvudkassaräkning för revisionsåret
1898 utvisade, en stor mängd upphandlingar, i värde öfverstigande 3,000
kronor, under året egt rum utan att af räkenskapen framginge, huruvida
skriftliga anbud inhemtats eller leveranserna varit utbjudna å auktion.
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts sålunda nådigst gifna befallning
får Telegrafstyrelsen i underdånighet anföra att Telegrasftyrelsen städse stält
sig berörda förordning till efterrättelse jemväl i nu ifrågavarande afseende,
ehuru detta naturligtvis icke kunnat framgå af räkenskapshandlingarna, samt
att Telegrafstyrelsen, då de vid Styrelsens beslut i hvarje sådant fall fogade
anbuden och protokoll öfver deras granskning icke lämpligen kunna biläggas
räkenskaperna, gifvit föreskrift derom, att från och med innevarande år såväl
— 624 —
i hufvudkassaräkningen som å dess verifikationshandiingar skall medelst särskild
anteckning utmärkas, der inköp egt rom efter anbud eller auktion.
Det med remissen öfverlemnade transsumt af Revisorernas berättelse var¬
der härjemte i underdånighet återstäldt.
Stockholm den 16 januari 1900.
Underdånigst
ERIK STORCKENFELDT.
M. WENNMAN. HERMAN RYDIN. CARL EGNÉR.
Ernet Carlberg.
GeneraitulSstyrelsens
underdåniga utlåtande angående Riks¬
dagens Revisorers framställningar rö¬
rande tullverket.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 nästlidne December har Eders Kongl. Maj:t
med. anledning af hvad i bifogade transsumt af Riksdagens senast församlade
Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hö¬
rande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 förekommer
rörande tullverket, anbefalt Generaltullstyrelsen att i anledning af berörda
framställningar afgifva underdånigt utlåtande; och får Styrelsen till åtlydnad
häraf i underdånighet anföra följande.
Under åberopande deraf att, enär Stockholms stad vore skyldig att
tillhandahålla lokaler för tullverket derstädes, 1898 års Revisorer fäst upp¬
märksamheten på att för en till tjenstelokal åt öfveruppsyningsmännen vid Stock¬
holms tullbevakning upplåten lägenhet i huset N:o 40 vid Skeppsbron utbe¬
talts en arshyra af 1,000 kronor, hafva Revisorerna, då samma utgift för ena¬
handa ändamål enligt räkenskapen för år 1898 utgått äfven för detta år, un¬
der g 2 omförmält detta förhållande under erinran, att Generaltullstyrelsen i
sitt utlåtande den 9 Januari 1899 med anledning af 1898 års Revisorers an¬
förda anmärkning meddelat, att Styrelsen ingått till Stockholms stads drätsel¬
nämnd med framställning om öfvertagande för framtiden af hela kostnaden för
särskildt vaktrums förhyrande åt öfveruppsyningsmännen.
I anledning af hvad Revisorerna sålunda anfört får Styrelsen i under¬
dånighet meddela, att frågan om skyldigheten att bekosta hyra för ifrågava¬
rande åt öfveruppsyningsmännen vid tullbevakningen i Stockholm upplåtna
lägenhet icke ännu är afgjord. Sedan Stockholms stads drätselnämnd uti
skrifvelse den 21 Mars 1899 förklarat sig anse Stockholms stad icke vara
— 625 —
pligtig att till hyra för samma lägenhet bidraga efter annan grund än förut
eller med en fjerdedel, anhöll nemligen Styrelsen i underdånig skrifvelse den
24 derpå följande April, bland annat, att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara
Stockholms stad skyldig att tills vidare, intill dess erforderligt utrymme på
annat sätt genom stadens försorg bereddes, ensam vidkännas kostnaderna för
hyra från och med den 1 April 1899 af denna lägenhet äfvensom i samman¬
hang härmed berättiga Styrelsen att, derest Stockholms stad skulle underlåta
inbetala hvad för hyrans erläggande erfordrades, af den staden tillkommande
tolagsersättning innehålla ett emot hyresafgiften svarande belopp, och denna
fråga är ännu på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende.
Under § 3 hafva Revisorerna yttrat, att af verifikationerna till tullver¬
kets hufvudbok för år 1898 framginge, att under året utbetalts dels vid tull¬
kammaren i Helsingborg i hushyra 50 kronor, dels vid tullkammaren i Oskars¬
hamn för tullhusreparationer 69 kronor samt dels vid tullkammaren i Hapa¬
randa i hushyra och för tullhusreparationer tillsammans 176 kronor 30 öre,
men att, då det enligt Kommerskollegii cirkulär af den 16 Juni 1719 ålåge
stapelstäderna att uppbygga och vederbörligen underhålla tullhusbyggnader,
berörda kostnader icke synts Revisorerna böra af statsmedel bestridas, hvadan
Revisorerna velat härå fästa uppmärksamheten.
De af Revisorerna under nu ifrågavarande § omförmälda belopp afse föl¬
jande under år 1898 af tullverkets medel vid nedannämuda tullförvaltningar
bestridda utgifter, nemligen:
Helsingborg. 50 kronor hyra för en sedan år 1858 i anledning af veder¬
börande tullstationsföreståndares framställning i Torekow anskaffad vaktstuga
till skydd under svårt väder för den derstädes stationerade tullbevaknings-
samt kustbevakningspersonalen.
Oskarshamn. 69 kronor, utgörande kostnaden för reparation af ett
tullverket tillhörande boställshus vid Nynäs, hvarest en under Mönsterås tull¬
station lydande vaktbetjent är posterad.
Haparanda. 110 kronor hyresersättning till den vid Neder-Kalix an-
stälda tullbevakningspersonal, utgående till öfveruppsyningsmannen med 65
kronor och till en hvar af två vaktmästare med 22 kronor 50 öre,
60 kronor, utgörande hyra för ett rum åt två vid Salmis ångbåtshamn
en mil från Haparanda stad under seglationstiden posterade tullbetjente, samt
6 kronor 30 öre, utgörande kostnaden för två zinkplåtar framför kakel-
_ 79
Rev. Ber. ang. Statsverket för ar 1898. 1
— 626 —
ugnarne i Haparanda tullkammarelokal, som jemlikt nådiga brefvet den 17
Januari 1851 är inrymd i tullverkets boställshus derstädes.
Med undantag af sistberörda belopp, 6 kronor BO öre, hvilket numera
af Haparanda stad blifvit tullverket godtgjordt, anser Styrelsen, i olikhet med
Revisorerna, att nyssnämnda utgiftsposter, som utgått för boställe eller såsom
bidrag till bostäder åt vissa tullbetjente samt för hyrande af vaktrum utom
stapelstads område, rätteligen bestridts och fortfarande böra bestridas af tull¬
verkets medel dels på den grund att, enligt Kommerskollegii af Revisorerna
åberopade cirkulär den 16 Juni 1719, under de tullhus, stapelstäderna äro
skyldiga bygga och underhålla, icke inbegripas “de våningsrum, som till tull-
betjenternas särskildta hushåll betarfvas“, dels af den anledning att, då tolags-
ersättning beräknas å den genom direkt varuförtullning eller genom förtullning
från nederlag eller transitupplag inflytande uppbörden inom stapelstäderna men
icke å den uppbörd, som kan till hufvudtullkamrarne inflyta från underlydande
stationer, den emot förmånen af tolagsersättning svarande skyldigheten ej kan
utsträckas till uppförande och underhåll af tullhusbyggmader utom städernas
områden, hvilken uppfattning vinner stöd af Eders Kongl. Maj:ts beslut den
22 Juli 1828, hvarigenom staden Hudiksvall förklarats pligtig uppföra och
underhålla de för tullbetjeningen “der i staden" nödiga embets- och vaktrum.
De remitterade handlingarna varda härmed i underdånighet återstälda.
Stockholm den 8 Januari 1900.
Underdånigst
STAFFAN CEDERSCHIÖL D.
AXEL EKLUND. A. F. EKHOLM. G. NORDQUIST.
Föredragande.
John Ewerlöf.
Domänstyrelsens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rö¬
rande vilkoren vid utarrendering af
en kronan tillhörig fastighet i Husby
socken af Kopparbergs län.
Till Konungen.
o Vid verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 hafva Riksdagens senast för¬
samlade Revisorer anmält att, sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref
den 29 Januari 1897 för ordnat, att förra regementsskrifvarebostället BS3/832
627
mantal Ytternora N:o 1 och förra auditörsbostället 273/41c mantal Bergsgärdet
N:o 1, båda i Husby socken af Kopparbergs län, skulle efter den 14 Mars
1898 i kronans ego bibehållas för att jemte förra öfverstebostället Kas kungs¬
gård N:o 1 om 4 V2 mantal i samma socken för statsverkets räkning fort¬
farande utarrenderas och Domänstyrelsen beslutat, att för denna utarrendering
dessa tre egendomars områden med undantag af utskogsskiftena, hvilka blifvit
afsätta till kronopark, skulle fördelas i två närmare beskrifna lotter, hade
Styrelsen, då förutvarande arrendatorn af Näs och Bergsgärdets hufvudgårdar,
brukspatronen Vilhelm Schröder tillkännagifvit sin önskan att under den ar¬
rendeperiod, som inginge förenämnde den 14 Mars, öfvertaga arrendet af
arrendelotten N:o 1 mot erläggande af arrendeafgift, motsvarande det för
egendomen af Styrelsen faststälda arrendevärde, 3,500 kronor, samt öfriga
stadgade arrendevilkor, med Schröder den 30 April 1897 afslutat arrende¬
kontrakt, hvaremot beträffande lotten N:o 2, för hvilken Styrelsen faststält
ett arrendevärde af 1,600 kronor, Styrelsen, efter det trenne auktioner hållits
för dess utarrendering under 20 års tid från den 14 Mars 1898, utan att
anbud afgifvits, samt deruppå ofvanbemälde Schröder i en till Styrelsen in-
gifven skrift förklarat sig villig att öfvertaga arrendet mot erläggande af en
årlig arrendeafgift af 100 kronor och fullgörande af vissa vilkor, Styrelsen
den 19 Januari 1898 uppgjort arrendekontrakt med Schröder; varande, bland
andra vilkor, föreskrifvet, att arrendatorn skulle vara skyldig att inom fjerde
årets utgång och utan ersättning hafva för kronans räkning uppfört och till
insyning anmält alla för egendomen erforderliga i arrendekontraktet närmare
angifna byggnader utom mangårdsbyggnaden, mot det att arrendatorn såsom
bidrag till byggnadernas uppförande egde å Bergsgärdets och Ytternora fäbod¬
skogar erhålla utsyning och utstämpling af 4,000 timmerträd med omkring
12 tums medeldiameter vid brösthöjd med rätt att samma timmer fritt disponera;
Och hafva Revisorerne anmärkt, att då enligt gällande grunder för för¬
valtningen af kronans domäner det tillkomme Domänstyrelsen att, i händelse
antagligt anbud vid förnyad arrendeauktion icke erhållits, om egendomens
skötsel tillsvidare förordna, det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att
sistnämnde egolott N:o 2 blifvit efter under hand inkommet anbud på tjugu¬
årigt arrende upplåten; hvarjemte Revisorerne, hvad anginge arrendevilkor et
om rätt för arrendatorn till fri disposition af 4,000 timmerträd, erinrat att,
då de största af de byggnader, arrendatorn enligt arrendekontraktet vore
skyldig att bygga, nemligen ladugård för 80 djur och stall för 12 hästar
skulle uppföras af tegel och till öfriga byggnader i regeln icke torde användas
timmer af sådana dimensioner som det arrendatorn tillförsäkrade, den medgifna
utsyningen hufvudsakligen torde afse virkets försäljning från ifrågavarande vid
Dalelfven belägna egendom: och då värdet af det utsynade och till fri dispo¬
— 628 —
sition lemnade timret enligt Revisorernes uppfattning torde kunna anses vara
omkring 20,000 kronor samt minskningen i det af domänförvaltningen i orten
till 1,600 kronor för år beräknade värdet utgjorde 1,500 kronor årligen eller
för 20 år 30,000 kronor, syntes arrendatorns skyldigheter under arrendetiden
eller åliggandet att lemna 100 kronor årligen eller tillsammans 2,000 kronor
kontant i arrende och uppföra byggnader, hvilka enligt hans egen beräkning-
medförde för honom en kostnad af 28,700 kronor, icke stå i rimligt förhål¬
lande till fastighetens beräknade värde, hvadan Revisorerne jemväl å detta
förhållande fästat uppmärksamheten.
Genom nådig remiss den 8 December nästlidne år anbefald att öfver
denna framställning afgifva underdånigt utlåtande får Domänstyrelsen under-
dånigst meddela:
att Styrelsen i underdånig skrifvelse den 18 December 1896 anmälde
bland annat att, enär de genom särskilda kontrakt den 8 Februari 1889 och
den 18 November 1892 till den 14 Mars 1898 utarrenderade kronohemmanen,
förra regementsskrifvarebostället 663/83a mantal Ytternora N:o 1 och förra audi-
törsbostället 273/4i6 mantal Bergsgärdet N:o 1, båda i Husby socken, lemnade
i årligt arrende, det förstnämnda 475 kronor och det sistnämnda 300 kronor,
under år 1895 å hemmanen förrättats saluvärdering samt att, då dervid be¬
funnits, att en del af de hemmanen tillhörande inegoområden vore samman¬
blandade med inegorna till angränsande och samtidigt arrendelediga förra
öfverstebostället Näs kungsgård N:o 1 om 4 V2 mantal i samma socken, hvilket
hemmans arrende betydligt öfverstege 500 kronor, förslag jemväl uppgjorts för
utarrendering af detta sistnämnda hemman och för reglering af egoområdena
hemmanen emellan; och anmälde Styrelsen tillika att, då vid förenämnda vär¬
dering tillförlitlig karta öfver hemmanens inegoområden icke varit tillgänglig,
förrättningsmännen, efter det dylik karta med beskrifning upprättats under år
1896, hållit nytt sammanträde, dervid de, hufvudsakligen af det skäl att till
följd af Näs kungsgårds spridda och från hufvudgården på ända till y2 mils
afstånd belägna egor af denna egendom i alla händelser borde bildas två
arrendegårdar, frångått af dem förut framstäldt, förslag om försäljning af delar
af Ytternora och Bergsgärdet samt föreslagit, att af alla tre egendomarne
skulle bildas två fristående sådana, nemligen
l:o) Näs kungsgård, till hvilken skulle höra alla de egor och åbygg¬
nader, hvilka då tillhörde kungsgården och läge norr om den så kallade Olles
gata, hvilken å kartan funnes med rödt streck utmärkt jemte utegorna Sand-
änget och Nettbohage och all den skog, som inginge i kungsgårdens dåvarande
arrende samt af Bergsgärdet och den inegojord, som vore belägen norr om den
så kallade Olles gata och invid Bergsgärdets hufvudgärd jemte dertill hörande
fäbodskog, samt
— 629 —
2:o) Elfsgården, till hvilken skulle förläggas icke allenast alla Näs
kungsgårds egor och åbyggnader, belägna söder om Olles gata och de två
Bergsgärdet tillhörande egor, som benämndes Bergsgärdsvreten och Lerarbo,
utan äfven hela Ytternora egendom jemte dertill hörande hem- och fäbodskog;
att, sedan Styrelsen förklarat sig anse detta förslag ändamålsenligt och
förtjent af godkännande i hufvudsak, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref
den 29 Januari 1897 funnit godt förordna, att hemmanen Ytternora och
Bergsgärdet skulle efter den 14 Mars 1898 i kronans ego bibehållas och fort¬
farande utarrenderas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnde förslag;
att med anledning häraf Styrelsen beslutat utarrendera ofvannämnda
trenne egendomar i två lotter, af hvilka lotten N:o 1 skulle utgöras af Näs
kungsgård med förut antydda områden, och lotten N:o 2 af de af uppskatt-
ningsmännen under namnet Elfgården upptagna egor, omfattande 125 har
19,4 ar åker, 7 har 1,8 ar äng och tomter, 59 har 81,7 ar hagmark, 57
har 61 ar hemskog och 130 har 8 ar fäbodskog eller sammanlagdt 379 har
71,9 ar;
att arrendevärdet å sistnämnda lott, hvilket af uppskattningsmännen
beräknats till 1,500 kronor, af Styrelsen faststäldes till 1,600 kronor:
att dåvarande arrendatorn till Ytternora, hvilken egendom skulle utgöra
hufvudgården till den nya arrendelotten, icke begagnat honom erbjuden rätt
att på arrende under 20 år från den 14 Mars 1898 öfvertaga arrendelotten
N:o 2 mot faststälda arrendevärdet och öfriga arrendevilkor, deribland skyldig¬
het för arrendatorn att förse arrendelotten med nödiga åbyggnader enligt de
bestämmelser, som vid af- och tillträdessynen före tillträdet blefve meddelade,
allt mot ersättning för dermed förenade kostnader att honom tillgodoräknas
genom afskrifning af byggnadssumman, hvilken faststälts till 150 kronor år¬
ligen, och afkortning i förfallande arrendeafgifter;
att samtidigt härmed arrendatorn till Ytternora, hvilken egde eget hem¬
man inom Ytternora by och hade honom enskildt tillhöriga byggnader upp¬
förda å den arrenderade egendomen, hos Konungens Befallningshafvande begärde
laga skifte å Ytternora by, hvilket skifte börjades den 9 Juni 1897 och af-
slutades den 19 December samma år;
att vid samma skifte den jord, hvarå kronans åbyggnader voro upp¬
förda, tilldelades den liemmansdel, som af arrendatorn egdes; samt
att sedan optionsrätten af arrendatorn icke begagnats, trenne auktioner
hållits för arrendelottens utarrendering utan att anbud erhållits.
När arrende värdet å lotten N:o 2 af Styrelsen faststäldes, förutsattes
att arrendatorn komme att få begagna och bebo de kronan tillhöriga åbygg¬
naderna i Ytternora och att de till- och nybyggnader, som föreskrefvos i det
arrendekontrakt, hvilket faststäldes i sammanhang med arrendevärdets bestäm¬
— 630 —
mande, skulle uppföras under arrendeperioden å tider, som för arrendatorn
vore fördelaktigast. Detta arrendevärde måste emellertid, när sedermera kronan
för sin egendom i Ytternora blef ålagd utflyttning, och i följd deraf nybygg¬
nader för hela egendomen måste på en gång och redan under första arrende¬
åren uppföras, anses för högt, hvil ket äfven framgår af resultatet af arrende-
auktionerna, och lära vid sådant förhållande de af Revisorerne på arrendevärdet
stödda beräkningar i syfte att visa den förlust, som kronan tillskyndats genom
ifrågavarande utarrendering, icke vara på rigtiga grunder fotade.
Då vid de hållna auktionerna för egolottens utarrendering anbud icke
erhölls, egde visserligen Styrelsen, enligt 7:de punkten af nådiga Kungörelsen
den 10 November 1882, sådan denna lyder enligt nådiga Kungörelsen den
13 Juli 1887, att om lottens skötsel tills vidare efter omständigheterna för¬
ordna. De utvägar som då stodo styrelsen öppna voro att söka antingen
utarrendera egolotten på kortare tid med skyldighet för arrendatorn att be¬
bygga lotten eller öfverlåta brukningsrätten af lotten utan åbyggnader i dess
helhet eller delvis till närboende hemmans innehafvare. För den första af
dessa åtgärder ansågs skäl ej förefinnas, då ingen kunde tänkas vilja nedlägga
ett större kapital för lottens bebyggande under eu arrendetid, hvarunder han
icke ens kunde af jordens afkastning återförvärfva det af honom nedlagda
kapitalet, och hvad den andra åtgärden angår, syntes denna icke heller kunna
med framgång vidtagas af den anledning att egoområdet var för stort och
afsides beläget.
För Styrelsen återstod då ingen annan utväg än att söka under hand
förskaffa arrendeanbud å arrendelotten och, sedan ett par spekulanter besökt
stället, dock utan att sedermera med anbud inkomma, gjordes förfrågning hos
arrendatorn af lotten N:o 1, brukspatronen Vilhelm Schröder, hvilken under
en längre tid arrenderat Näs kungsgård och äfven under 6 års tid Bergs¬
gärdet, derunder han på ett för tjenst fullt sätt fullgjort sina arrendeskyldigheter,
och som var antagen till arrendator af arrendelotten n:o 1, huruvida icke han
skulle vilja öfvertaga jemväl arrendelotten n:o 2, och afgaf han då anbud att
under 20 år arrendera lotten under förutsättning att derstädes finge uppföras
tvenne arbetarebostäder, hvardera med 7 rum, källare och vedbodar, brygg-
och bagarstuga, ladugård af murtegel för 80 djur, stall för 12 hästar, af tegel
eller timmer, sädes- och foderlada, spanmålsmagasin, klensmedja och slöjdstuga,
svinhus, afträdeshus, pudretthus, vagnshus, redskapshus, vedbod, materialbod
samt vattenledning till ladugård och stall, för hvilket allt kostnaderna beräk¬
nats till 28,700 kronor, och under vilkor, bland annat, att utsyning och
stämpling å Bergsgärdets och Ytternora fäbodeskogar vid Elgsjöberget finge
ske af 4,000 timmerträd med cirka 12 tums medeldiameter vid brösthöjd “att
631 —
för ofvannämnda byggnader få fritt disponeras“ samt att betala ett kontant
arrende af 100 kronor årligen.
Styrelsen nödgades antaga detta anbud och afslutade den 19 Februari
1898 arrendekontrakt med Schröder, deri denne ålades bland annat att i år¬
ligt arrende erlägga 100 kronor samt att inom fjerde arrendeårets utgång
hafva för kronans räkning å arrendelotten uppfört och till insyning anmält
l:o) Tvenne arbetarebostäder af timmer, hvardera inredd till två rum
med kök till hvarje rum och tre rum utan särskildt kök samt försedd med
större vind med inredning af förvaringsbodar åt hvarje hushåll;
2:o) Källare och vedbodar af resvirke och bräder för 10 hushåll;
3:o) Brygghus och bagarstuga af timmer;
4:o) Ladugård af murtegel med cementgolf, lanternin m. m., inredd för
80 djur med kalfkättar;
5:o) Stall af murtegel, inredt för 12 hästar med selkammare;
6:o) Sädes- och foderlada af resvirke och bräder med direkt uppfordring
af lassen;
7:o) Spanmålsmagasin af timmer;
8:o) Klensmedja och slöjdstuga af timmer;
9:o) Svinhus, hemlighus och pudretthus af timmer och resvirke;
10: o) Vagnslider, redskapslider, ved- och materialbod af timmer och
resvirke;
ll:o) Vattenledning till ladugård och stall med reservoir och uppfordring
från Dalelfven, hvarjemte stadgades att samtliga byggnaderna skulle uppföras
med fullgoda materialier samt efter af Kongl. Styrelsen godkända ritningar
och enligt de närmare bestämmelser i öfrigt, som vid af- och tillträdessyn
mellan arrendatorn till Ytternora och Schröder hlefve meddelade. Såsom bi¬
drag till dessa byggnaders uppförande berättigades i kontraktet Schröder
att erhålla utsyning af omordade antalet timmerträd samt att desamma fritt
disponera.
Af- och tillträdessynen hölls den 24 Maj 1898, dervid Schröder i enlig¬
het med annat i arrendekontraktet intaget stadgande ålades att gälda de på
Ytternora belöpande skifteskostnaderna, med ett belopp af 1,137 kronor 42 öre,
men tillerkändes honom deremot ersättning för husflyttning med 587 kronor
47 öre, hvarifrån likväl afräknades samma egendom ålagd ersättning enligt
häfdeliqvid och dagsverksliqvid med 394 kronor 24 öre, så att det belopp,
som Schröder fick uppbära, utgjorde 193 kronor 17 öre.
Enligt arrendeaftalet skola såsom förut är nämndt en del byggnader
uppföras af timmer; och hade, derest för uppförande af ladugården och stallet
samma material skolat användas, enligt Schröders beräkning som syntes Styrel¬
sen ej vara öfverdrifven erfordrats för alla byggnaderna 4,000 timmerträd af
- 632 —
förutnämnd storlek, men då den trakt, der timret måste utstämplas, var be¬
lägen på mer än 2 mils afstånd från platsen för byggnadernas uppförande
och flottning för timrets framforslande icke kunde begagnas, påyrkade Schröder
att få sälja timret på rot för sin räkning mot det ban uppförde ladugård och
stall af murtegel och öfriga byggnader af köpt virke, och är detta anled¬
ningen till att Schröder berättigades fritt disponera det för nybyggnaden eljest
erforderliga timret.
I fråga om timrets värde får Styrelsen meddela, att då ett träd om 12
tums medeldiameter vid brösthöjd lemnar omkring 15 kubikfot timmerdugligt
virke och priset per kubikfot vid tiden för kontraktets afslutande utgjorde
25 öre, samt värdet af hvarje timmerträd kunde beräknas till 3 kronor 75 öre,
hela partiets värde kunde anses motsvara 15,000 kronor.
Slutligen får Styrelsen meddela, att i ifrågavarande ärendes behandling
deltagit före detta Generaldirektören och Kommendören Oscar Bvers samt
undertecknade.
Remissakten återställes.
Stockholm den 24 Januari 1900.
Underdånigst:
J. M. AHLMARK. EDWARD KIN BERG.
Carl Strömberg.
Skara domkapitels
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rö¬
rande domkapitlets räkenskaper för
år 1898.
Till Konungen.
Till åtlydnad af nådig befallning i remiss den 8 innevarande månad får
Domkapitlet härmed afgifva underdånigt yttrande öfver en af Riksdagens re¬
visorer vid Skara stifts räkenskaper för år 1898 gjord anmärkning af inne¬
håll, att å den under Domkapitlets förvaltning stälda Forssbladska fonden,
hvars kapitaltillgång utgör 2,120 kronor, vid årets början inbalanserats ränte-
fordran å 576 kronor 39 öre, hvilken fordran vid årets slut stigit till 659
kronor 77 öre.
Det anmärkta förhållandet, hvaröfver Domkapitlet lemnat redogörelse
såväl i förklaring till Kongl. Kammarrätten den 17 Juni 1896 som ock i
underdånig skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 5 sistlidne April, är bero-
633 —
ende derpå, att ett ur fonden utlemnadt lån, numera uppgående till 1,389
kronor 72 öre jemte räntor derå för omkring 8 år, hittills icke kunnat in-
drifvas, ehuru 'Domkapitlet i sådant syfte vidtagit alla de åtgärder, som under
förhanden varande omständigheter varit möjliga. Domkapitlet anhåller få
bilägga dels en afskrift af Eders Kong! Maj:ts med anledning af sistnämnda
skrifvelse till Domkapitlet aflåtna nådiga bref den 5 sistlidne Maj, dels utdrag
af Domkapitlets protokoll den 8 sistlidne November, af hvilka handlingar kan
inhemtas hvad af Domkapitlet åtgjorts för att i förevarande sak bevaka fon¬
dens rätt och bästa.
De remitterade handlingarna återställas i underdånighet.
Skara Domkapitel den 20 December 1899.
Underdånigst
E. J. KE1JSER.
N. J. LINNARSSON. C. LANDTMANSON. SVEN DAHLGREN.
N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ.
Gustaf Bring.
Bilaga 1.
Afskrift.
OSCAR etc. Vår ynnest etc.
Uti underdånig skrifvelse den 5 nästlidne April hafven I — under för¬
mälan att kyrkoherden i Ryds pastorat L. M. Forssblad enligt gåfvobref den
2 Mars 1869 under Eder vård stält ett belopp af 2,120 kronor med före¬
skrift att af detta belopp årliga räntan å 2,000 kronor skulle tilldelas en
teologie studerande vid akademien samt årliga räntan å 120 kronor tillfalla
den, som hade bestyret med medlens förvaltning mot redovisning — anmält
hurusom ur nämnda fond år 1883 till dåvarande öfverstelöjtnanten H. von
Hall utlånats 1,500 kronor mot skuldebref och säkerhet af borgen utaf f. d.
öfverstelöjtnanten B. Mörcke och majoren A. Hall, dervid för såväl låntaga¬
ren som löftesmännen aflemnats vederbörliga vederhäftighetsbevis: att samtliga
dessa tre varit inom orten aktade män, om hvilkas förmåga att fullgöra sina för¬
bindelser, för såvidt I kunnat utröna, anledning till tvifvel ej förefans; att de
emellertid samtliga gjort konkurs år 1888: att för fondens fordran, hvilken
bevakats i alla tre konkurserna och, sedan löftesmännen Mörcke och A. Hall
aflidit, jemväl i dessas urarfvakonkurser, utdelning allenast i H. von Halls
och A. Halls konkurser bekommits med tillhopa endast 406 kronor 58 öre,
hvaraf 110 kronor 28 öre ansetts vara kapitalafbetalning; att då vid tiden
för den stipendieutdelning, som skulle ega rum närmast efter konkursernas
jRev. Ber. ang. Statsverket för år 1898. 80
— 634
början eller i slutet af år 1888, räntan å endast en fjerdedel af fondens ka¬
pital funnits till förfogande, någon utdelning af stipendiet icke vidare egt
rum, utan inflytande räntor, deribland jemväl räntan å den till ersättning för
förvaltningen afsedda delen af fonden, reserverats och så snart de influtit,
gjorts räntebärande genom utlåning; att vid 1898 års slut fondens kapital ut¬
gjort 730 kronor 28 öre, återstående fordran hos H. von Hall oberäknad,
och beloppet af reserverade räntor 922 kronor 64 öre; att det på grund af
vidtagna lagsökningsåtgärder finge antagas, att icke ens någon del af nämnda
återstående fordran kunde från låntagaren ulbekommas; samt att, om räntorna
framgent såsom hittills reserverades, det sannolikt komme att dröja 5 till 6
år intilldess räntorna och fondens behållna kapital tillsammans uppginge till
fondens ursprungliga belopp, 2,120 kronor;
och hafven I vidare i den underdåniga skrifvelsen hemstält, det Oss
täcktes dels godkänna Edert hittills iakttagna förfarande att inställa utdelning
af stipendium ur Porssbladska donationsfonden och reservera räntorna, dels ock
lemna föreskrift, huru med fondens räntor framdeles skulle förfaras;
uti hvilket ärende Justitiekanslersembetet, efter nådig remiss, sig yttrat.
Vid föredragning af detta ärende hafva WI, i enlighet med hvad Justi¬
tiekanslersembetet tillstyrkt, funnit godt, med godkännande af Eder åtgärd att
inställa stipendieutdelningen, i nåder bestämma, att de inflytande räntorna
skola fortfarande besparas, intill dess fonden genom räntornas läggande till
kapitalet erhållit en behållning motsvarande fondens ursprungliga kapitalbelopp,
2,120 kronor, samt att derefter stipendieutdelning så snart ske kan åter skall
vidtaga; och hafva WI tillika, jemväl på Justitiekanslersembetets hemställan,
funnit godt föreskrifva, att Forssbladska fondens medel hädanefter icke må
göras räntebärande annorledes än genom medlens utlåning mot fullgod säker¬
het af inteckning i fastighet inom halfva taxeringsvärdet eller pant af svenska
statens eller allmänna hypoteksbankens eller andra dermed till säkerheten
jemförliga räntebärande obligationer eller ock genom inköp af dylika obliga¬
tioner eller genom insättning i bankinrättning, som har af Oss faststäldt regle¬
mente och åtnjuter allmänt förtroende.
Hvilket WI Eder till svar och efterrättelse härigenom meddela.
Stockholms Slott den 5 Maj 1899.
Under Hans Majrts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Nils Clcieson.
Vidimeras ex officio:
Gustaf Tiring.
— 685 —
Bilaga 2.
Utdrag af protokollet,
hållet i Skara Domkapitel den
8 November 1899.
§ 33. Företeddes ett af stadsfogden i Upsala G. Pettersson den 12 Juli
1899 utfärdadt bevis, att vid hos f. d. Öfverstelöjtnanten Hj. von Hall an-
stäldt utmätningsförsök för uttagande af den Domkapitlet tillkommande fordran,
kronor 1,389: 7 2 jemte ränta, bos bemälde von Hall icke anträffats några
utmätningsbara tillgångar.
I sammanhang härmed meddelades af kassaförvaltaren Lektor Sv. Dahl¬
gren, att v. Hall i skrifvelse till honom gjort hemställan om beviljande af
sådant ackord beträffande ifrågavarande lån, att v. Hall hade att årligen
erlägga 100 kronor intill dess han betalt 546 kronor 72 öre eller 50 procent
af kapitalskulden, sedan derifrån fråndragits hvad som erhållits genom utdelning
i hans och hans borgesmäns konkurser, men att såväl återstående kapitalskuld
som all ränteskuld eftergåfves.
Domkapitlet fann ärendet för närvarande icke till vidare åtgärd eller
yttrande från dess sida föranleda.
Rätt utdraget betygar
ex officio:
Gustaf Bring.
Westerås Domkapitels
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rö¬
rande tiden för Westerås högre all¬
männa läroverks räkenskapers inlem¬
nande.
Till Konungen.
Anbefaldt att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning rörande tiden för
inlemnande af Westerås högre allmänna läroverks räkenskap för 1898, får
Domkapitlet, med insändande af dåvarande rektors förklaring, för sin del till-
lägga, att då Domkapitlet icke har sig ålagdt att insända samma räkenskaper
förr än inom den l:a Juli och således för sin åtgärd haft god tid äfven efter
— 636 —
det räkenskaperna från läroverket inkommit, samt den tid, hvarmed räken¬
skapernas inlemnande från läroverket öfverskridit den derför bestämda dagen,
i förhållande till den tid, inom hvilken Domkapitlet haft att desamma insända,
varit jemförelsevis kort, Domkapitlet icke ansett sig till följd af ifrågavarande
dröjsmål hafva haft anledning till erinran.
Yesterås Domkapitel den 3 Januari 1900.
Underdånigst:
J. A. EKMAN.
J. H. BJÖRNSTRÖM. TH. af BILLBERG-H.
JOSEF LIND. FR. ARYEDSON.
Ludwig Mossberg.
Rektorns vid Vesterås allmänna
läroverk
yttrande.
Till högvördiga Domkapitlet i Vesterås.
Såsom förklaring beträlfande Riksdagens Revisorers anmärkning rörande
tiden för inlemnande af Vesterås högre allmänna läroverks räkenskap för år
1898 har jag att anföra endast följande: att räkenskapen var i koncept färdig
den 31 December 1898, samt att äfven under många föregående år tiden för
dess inlemnande öfverskridits, utan att häraf någon olägenhet orsakats.
Vesterås den 2 Januari 1900.
C. A. Brolén.
Universitetskanslerns
underdåniga utlåtande med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning
i fråga om anslaget till universitets¬
bibliotekets i Lund om- och tillbyggnad.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 December 1899 å transsumt af Riksdagens
Revisorers den 30 November samma år afgifna berättelse om verkstäld gransk¬
— 637 —
ning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning under år 1898 har Eders Kongl. Maj:t anhefalt Kanslers Embetet
för Rikets Universitet att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers jemlikt ofvannämnda transsumt
gjorda anmärkning i fråga om det af 1897 års riksdag beviljade anslaget till
ny- och tillbyggnad af universitetsbiblioteket i Lund m. m.; och får Kanslers
Embetet, som med anledning häraf infordrat det större Akademiska Konsistoriets
i Lund yttrande och förklaring, med bifogande af detta yttrande jemte dertill
hörande utdrag af Lunds Universitets Drätselnämnds protokoll den 20 December
1899 och med återställande af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt
utlåtande åberopa hvad Konsistoriet och Drätselnämnden i ärendet upplyst och
anfört, till bvilket Kanslers Embetet icke bär något att tillägga.
Stockholm den 17 Januari 1900.
Underdånigst:
G. F. GILLJAM.
Carl Högberg.
Större Akademiska Konsistoriets i Lund
yttrande.
Till Kanslers Embetet vid Rikets Universitet.
Det Större Konsistoriet vid Lunds Universitet har blifvit anbefaldt att
efter vederbörandes börande inkomma till Kanslers Embetet med yttrande i
anledning af Riksdagens Revisorers i närlagda transsumt gjorda framställning;
och får Konsistoriet, som häröfver inhemtat Drätselnämndens yttrande vördsamt
såsom eget yttrande åberopa hvad Drätselnämnden anfört i dess bär bilagda
protokoll.
Lund den 12 Januari 1900.
På det Större Konsistoriets vägnar:
MAGNUS BLIX.
Otto Ernberg.
— 638 —
Bilaga
Utdrag af protokollet
hållet hos Drätselnämnden vid
Kongl. Universitetet i Lund
den 20 December 1899.
§ 215. Drätselnämnden hade anmodats att till det Större Konsistoriet
inkomma med yttrande i anledning deraf, att Riksdagens Revisorer uti sin den
30 sisthdne November afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898
framstält anmärkning derom, att sedan 1897 års riksdag till ny- och till¬
byggnad för härvarande universitetsbibliotek anvisat ett anslag å 168,000
kronor att utgå med ena hälften under 1898 och med andra hälften under
1899, Revisorerne vid besök härstädes inhemtat, att, ehuruväl anslagsbeloppen
blifvit af Universitetet lyftade, berörda byggnadsarbete, hvilket vid anslagets
äskande förklarats icke kunna utan allvarsamma olägenheter uppskjutas, ännu
icke blifvit påbörjadt, dertill anledningen för Revisorerne uppgifvits vara, att
sedan under hösten 1897 Drätselnämnden utbjudit arbetets utförande på
entreprenad, men de inkomna anbuden befunnits sluta på betydligt högre belopp
äu de beräknade samt i följd deraf Drätselnämnden låtit uppgöra förslag till
förenklingar i de ursprungliga ritningarne, vid arbetets förnyade utbjudande på
entreprenad det lägsta inkomna anbudet med 34,500 kronor öfverstigit det
beviljade anslaget, hvartill ytterligare komme den omständigheten, att under
tiden allt starkare framträdt önskvärdheten af en helt och hållet ny biblioteks¬
byggnad, derför kostnaden beräknats uppgå till 475,814 kronor.
Med anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anmärkt, ville
Drätselnämnden, som till fullo kunde vitsorda rigtigheten af de i Revisorernes
berättelse omförmälda omständigheter, hvilka angifvits såsom vållande till det
anmärkta förhållandet, för sin del erinra, dels att ifrågavarande af Universitetet
lyftade anslagsbelopp ofördröjligen insatts i bankinrättning och, särskildt bok¬
förda, derstädes fortfarande innestodo såväl till kapital som ränta, dels ock
att de olägenheter, hvilka vid berörda anslags äskande framhållits vara för¬
enade med ett dröjsmål i byggnadsarbetets utförande, ännu voro förhanden
och under tiden blifvit än ytterligare känbara, i det att en betydande del af
de böcker m. m., som ej kunnat erhålla plats i den nuvarande biblioteks-
byggnaden, måst provisoriskt inrymmas och magasineras i den gamla anatomisals-
byggnaden, dit eljest enligt vederbörandes beslut den geologiska institutionens
samlingar skolat förflyttas från sin ytterst trånga och otidsenliga lokal i nedre
våningen af den byggnad, som i öfrigt, disponeras af den zoologiska institutionen,
689
hvilken i sin ordning derigenom skulle fått sitt behof af ökadt utrymme till-
godosedt.
I öfrigt ansåg sig Drätselnämnden allenast höra hänvisa till den utförliga
redogörelse för de på förevarande fråga inverkande omständigheter, hvilken
innehölles uti den af det Större Konsistoriet till Kongl. Maj:t ingifna under¬
dåniga framställningen om anslag till en helt och hållet ny byggnad för
Universitetsbiblioteket.
Ur protokollet
Ivar Löwegren.
Universitetskanslerns
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning an¬
gående saknad af möbler m. m. i pato¬
logiska institutionens i Lund rätts¬
medicinska afdelning.
Till Konungen.
Grenom nådig remiss den 8 December 1899 å transsumt af Riksdagens
Revisorers den 80 November samma år afgifna berättelse om verkstäld gransk¬
ning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning under år 1898 har Eders Kongl. Maj:t anbefalt Kanslers Embetet
för Rikets Universitet att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers jemlikt ofvannämnda transsumt
gjorda anmärkning i fråga om saknad af möbler och all slags inredning i den
anatomiska institutionens i Lund rättsmedicinska afdelning; och får Kanslers
Embetet, som med anledning häraf infordrat det större Akademiska Konsisto¬
riets derstädes yttrande och förklaring, med bifogande af detta yttrande jemte
dertill hörande skriftliga förklaring af dervarande Medicinska Fakultet och med
återställande af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt utlåtande
åberopa hvad Konsistoriet och Medicinska Fakulteten i ärendet upplyst och
anfört, till hvilket Kanslers Embetet icke har något att tillägga.
Stockholm den 17 Januari 1900.
Underdånigst:
G. F. GILLJAM.
Carl Högberg.
Större Akademiska Konsistoriets i Lund
yttrande.
— 640
Till Kanslers Embetet vid Rikets Universitet.
Det Större Konsistoriet vid Lunds Universitet har blifvit anbefaldt att
efter vederbörandes hörande inkomma till Kanslers Embetet med yttrande i
anledning af Riksdagens Revisorers i närlagda transsumt gjorda framställning;
och får Konsistoriet, som häröfver inhemtat Medicinska Fakultetens yttrande,
vördsamt såsom eget yttrande åberopa hvad Fakulteten anfört i dess här bi¬
fogade skrifvelse.
Lund den 12 Januari 1900.
På det Större Konsistoriets vägnar:
MAGNUS BLEK.
Otto Ernberg.
Medicinska Fakultetens i Lund
yttrande.
Till det Större Akademiska Konsistoriet i Lund.
Medicinska Fakulteten, som blifvit anmodad inkomma med yttrande i
anledning deraf, att Riksdagens Revisorer, som besökt Anatomiska Institutionen
i Lund, anmärkt, att de två rum, hvilka äro afsedda för den rättsmedicinska
undervisningen, “saknade möbler och all slags inredning", får härmed erinra,
att Fakulteten, som är väl medveten om detta förhållande, hvilket beror derpå,
att inga medel finnas anslagna åt den rättsmedicinska institutionen, hvarken
för dess utrustning eller löpande utgifter, redan år 1897 och senast 1899
gjort hemställan om dylika medels beredande, och att Konsistoriet också hland
årets riksdagspetita upptagit en underdånig anslagsbegäran uti ifrågavarande syfte.
Lund den 5 Januari 1900.
A Medicinska Fakultetens vägnar:
HJ. LINDGREN.
Dekanus.
A. Malm.
— 641
Kuratorernes öfver Kongl. och
Hvitfeldtska stipendieinrättningen
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
rörande inrättningen.
Till Konungen.
I nådig remiss den 8 December nästlidet år har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt, Kuratorerne öfver Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-inrättningen att
inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af hvad Riksdagens revisorer
i sin den 30 November 1899 afgifna berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1898 anmärkt under åttonde hufvudtiteln beträffande Stipendii-inrätt-
ningen, och få Kuratorerne till åtlydnad häraf i underdånighet anföra följande.
Revisorerne hafva funnit det anmärkningsvärdt, att afkastningen af de
Stipendii-inrättningen tillhörande, till förmån för vissa bland den studerande
ungdomen i Göteborg testamenterade och donerade hemman och lägenheter
numera på grund af en del under tidernas lopp gjorda föreskrifter och för¬
ordnanden droges till ändamål, som antingen alldeles icke eller endast medel¬
bart stode i samband med de vid donationerna fästade bestämmelser och detta
till så stor del, att med anledning deraf samt till följd af de dryga förvaltnings¬
kostnaderna och gjorda besparingar endast 37,63 procent af afkastningen i
arrenden och räntor blifvit såsom stipendier till studerande ungdom utdelade,
och hafva revisorerne fäst uppmärksamhet härpå, med erinran tillika att det
syntes revisorerne lämpligt och önskvärdt, att en revision af gällande före¬
skrifter om användningen af Stipendii-inrättningens medel företoges.
Väl hafva såsom revisorerne framhållit Stipendii-inrättningens inkomster
i viss mån blifvit använde till ändamål, hvilka endast medelbart haft samband
med de vid donationerna fästade bestämmelser, men detta förfarande har med
nödvändighet föranledts dels af de ofullständiga bestämmelserna i Margareta
Hvitfeldts testamente och dels hufvudsakligen af de väsentligt förändrade för¬
hållanden, som under Stipendii-inrättningens mer än tvåhundraåriga tillvaro
efter hand inträdt.
Afkastningen af stipendie-inrättningens tillgångar uppgå i närvarande
tid till ett belopp, som är mångdubbelt större än det, hvartill densamma vid
inrättningens stiftande beräknades skola uppgå. Det ligger derför i öppen
dag, att det varit hvarken lämpligt eller gagneligt att använda hela denna
afkastning allenast till direkta understöd åt den studerande ungdomen vid
Göteborgs gymnasium, äfven om en sträng tolkning af Margareta Hvitfeldts
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1898. 81
642 -
testamente skulle anses bjuda en sådan användning. Redan sedan många år
tillbaka har det derför ansetts nödigt, att bestämmelser lemnades om använd¬
ningen af Stipendii-inrättningens medel för ändamål, hvilka på samma gång
de främjade Stipendii-inrättningens innersta syfte, “den studerande ungdomens
vid Göteborgs gymnasium önskeliga och kristeliga information uti bokliga
konster till framtida gagn“, likväl icke stode i strid mot testamentets före¬
skrifter. I sådant syfte hafva under tidernas lopp utfärdats ett stort antal
särskilda nådiga föreskrifter och enligt Kuratorernes förmenande hafva dylika
åtgärder långt ifrån att förrycka inrättningens syfte i stället väsentligen
främjat detsamma.
Kuratorerne tillåta sig i detta sammanhang i underdånighet erinra, att
såväl de utgifter, hvilka af revisorerne blifvit ansedde såsom antingen icke alls
eller ock endast medelbart stående i samband med de vid donationerna fastade
bestämmelser, som ock öfriga Stipendii-inrättningens utgifter, hvilka icke äro
att anse såsom tillfälliga förvaltningskostnader, grunda sig på och blifvit verk-
stälda i fullständig öfverensstämmelse med derför utfärdade särskilda nådiga
medgifvanden, hvadan Kuratorerne i fråga om användningen af Stipendii-
inrättningens medel i intet afseende öfverskridit sin befogenhet.
I fråga om den besparing af Stipendii-inrättningens medel, som under
år 1898 uppkommit, hafva väl Kuratorerne funnit densamma afsevärd, men
Kuratorerne hafva i detta afseende endast haft att ställa sig till efterrättelse
de derför i nådiga brefvet den 14 juni 1872 gifna föreskrifter.
Frågan om en ökning af de nu utgående stipendierna har för Kuratorerne
ingalunda varit främmande, men behöfligheten och lämpligheten af en sådan
åtgärd hafva synts Kuratorerne mycket tvifvelaktiga, åtminstone för närvarande
och särskildt hvad angår de så kallade klassificerade stipendierna. Yid ett
och annat tillfälle har det till och med, enligt hvad Kuratorerne inhemtat,
visat sig svårt att i synnerhet till de Bohuslänska stipendierna finna ett till¬
räckligt antal i alla afseenden fullt qvalificerade stipendiater; och det torde
ej heller kunna förnekas, att utsigten att komma i åtnjutande af ett så
väsentligt understöd som de Hvitfeldtska stipendierna, innebär för ynglingar,
hvilkas begåfning och anlag bättre lämpa sig för andra värf än studier, en
lockelse att inträda på studiebanan.
Då emellertid Stipendii-inrättningens inkomster sedan den tid, då all¬
männa bestämmelser om deras användning senast gåfvos, väsentligt ökats,
finna Kuratorerne en revision af dessa bestämmelser lämplig, om derigenom
ett bättre tillgodoseende af Stipendii-inrättningens syfte kunde ernås, men
Kuratorerne anse sig dock böra uttala den mening, att ett sådant mål icke
torde kunna, på sätt revisorerne synts förmena, vinnas genom en ökad stipendie-
643 —
utdelning, åtminstone till den vid de högre allmänna läroverken härstädes
studerande ungdomen.
Såsom en bidragande orsak till den förhållandevis ringa stipendieutdel-
ningen hafva revisorerne jemväl framhållit de dryga förvaltningskostnaderna.
Redan vid ett föregående tillfälle, nemligen vid vederbörande Statsrevisorers
granskning af 1889 års förvaltning har en liknande anmärkning gjorts och
Kuratorerne tillåta sig nu i underdånighet åberopa, hvad Kuratorerne till
bemötande af anmärkningen då anförde, nemligen att Kuratorerne för sina
mödor, sin omtanke och sitt ansvar för Stipendii-inrättningens förvaltning icke
åtnjuta någon ersättning, att de nådiga beslut, genom hvilka lönerna för
Stipendii-inrättningens tjensteman och betjente blifvit till beloppet bestämda,
föregåtts af och grunda sig på fullständiga utredningar rörande de med tjenste-
befattningarne förenade åligganden och bestyr samt att det vill synas Kura-
torerne, som om Riksdagens revisorer icke tagit tillbörlig hänsyn till beskaffen¬
heten, omfånget och betydelsen af stipendie-inrättningens förvaltning. Kura¬
torerne anse sig endast böra tillägga, att dessa skäl äro nu än mera talande,
enär såväl Kuratorernes som tjenstemännens arbete för förvaltningen sedan
nämnda tid mer än fördubblats. Så utgjorde exempelvis antalet af de till
Kuratorerne inkomna ärendena år 1889 95 stycken men uppgingo sistlidet år
till 228. I öfrigt är det ju uppenbart, att då Stipendii-inrättningen har under
sin förvaltning jordegendomar, omfattande mera än 140 hela hemman förutom
en del särskildt skattlagda torp och lägenheter, hvilka egendomar brukas af
nära 700 åboar, äfvensom ett stort antal fiskelägen, å hvilka upplåtits nära
2,000 tomter till bebyggande, en sådan förvaltning måste betinga afsevärda
kostnader. En omständighet som särskildt under senare tider ökat förvalt¬
ningsarbetet är den i stark utveckling stadda stenindustrien inom länet. Då
Kuratorerne för närvarande meddelat upplåtelse af närmare ett hundratal sten-
huggerirättigheter, kräfver numera ensamt denna gren af förvaltningen ett
både mödosamt och tidsödande arbete för åstadkommande af behörig kontroll
och tillsyn.
Kuratorerne tillåta sig i underdånighet jemväl erinra att en donation
sådan som den Kongl. och Hvitfeldtska ingalunda är att i afseende å kost¬
naderna för förvaltningen jemföra med andra donationer, hvilkas hela eller
hufvudsakliga egendom består i penningar eller värdepapper, ty gifvetvis kunna
dessa sistnämnda donationer förvaltas för ett förhållandevis mycket ringa belopp.
Revisorernes anmärkning rörande förvaltningskostnaderna synes alltså
Kuratorerne fullständigt obefogad och Kuratorerne våga i motsats dertill i
underdånighet framhålla, att förvaltningskostnaderna äro i förhållande till det
omfattande arbete, förvaltningen kräfver, särdeles låga.
Hvad slutligen angår revisorernes anmärkning, att vid räkenskaperna
— 644
icke fogats någon specifik uppgift å Stipendii-inrättningens utarrenderade egen¬
domar och de influtna arrendebeloppen, få Kuratorerne meddela, att en sådan
uppgift finnes i räkenskaperna för flere af de senaste åren och jemväl för år
1898 intagen, i det att å första debetsidan af gymnasii-ombudsmannens special-
räkning under rubriken: “ordinarie uppbörd, arrendemedel", finnes för hvar
och en af de utarrenderade egendomarne, till antalet fyra, uppgift å namn,
omfattning i särskilda hemman eller hemmansdelar, belägenhet och arrendeafgift.
Någon annan uppgift än den ifrågavarande, hvilken antagligen undgått
revisorernes uppmärksamhet, torde icke vara erforderlig, då man af densamma
med lätthet kan finna, hur stor del af Stipendii-inrättningens egendom i dess
helhet är utarrenderad och i hvad förhållande inkomsten från denna del står
till inkomsten från den öfriga under åborätt upplåtna.
Göteborg den 13 Januari 1900.
Underdånigst:
GUST. LAGERBRING. E. H. RODHE. F. M. COLLIANDER.
Otto Graffman.
Direktionens öfver
Gymnastiska centralinstitutet
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning an¬
gående särskild kostnad för biträde
vid betygsutskrifning m. m. vid insti¬
tutet.
Till Konungen.
Genom nådig Remiss af den 8 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Direktionen öfver Kongl. Gymnastiska centralinstitutet att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af en af Riksdagens revisorer gjord
anmärkning, att då det, enligt gällande stadga för nämnda institut, tillkommer
den vid institutet anstälda sekreteraren och räkenskapsföraren att fullgöra de
med sådana befattningar i allmänhet förenade åligganden, och då betygs¬
utskrifning och betygs införande i examensbok utan tvifvel torde vara att hän¬
föra till sådana åligganden, särskild kostnad utgått för dylikt arbete.
Till åtlydnad häraf får Direktionen beträffande betygsutskrifningen i
underdånighet nämna, att det för tydlighetens skull och för att gifva de ut¬
färdade betygsdiplomen en prydlig och mot deras uppställning och typografiska
utstyrsel i öfrigt svarande form varit under en längre följd af år brukligt att
låta en i textning kunnig person å betygen utskrifva elevernas titlar och
— 645
namn. Med afseende å betygens införande i examensboken och härmed för¬
enad kostnad får Direktionen underdånigst anföra, att under det år, som den
verkstälda granskningen omfattar, den ordinarie sekreteraren var på grund af
kommendering i utländsk krigstjenst permitterad, att under föregående och
efterföljande år dylikt införande af sekreteraren alltid verkstälts, och att det
tillkom den tjenstförrättande sekreteraren att snart sagdt omedelbart efter
öfvertagande af omförmälta befattning utskrifva och i examensboken införa
elevernas i de olika kurserna betyg, vid hvilket arbete han med hänsyn till
mindre vana och särskildt i afsigt att genom noggrann kollationering före¬
komma fel och oriktigheter vid betygens införande ansåg sig böra anlita biträde.
Remisshandlingen återställes härhos i underdånighet.
Stockholm den 15 Januari 1900.
Underdånigst
HEMMING GADD.
SIXTEN von FRIESEN. Z. RUDBECK. KLAS LINROTH.
G. W. v. Heideman.
Medicinalstyrelsens
underdåniga utlåtande angående Riks¬
dagens Revisorers framställningar i
fråga om indragning af Malmö asyl
samt införande af ett likartadt redo¬
visningssätt beträffande de vid hospi¬
talen utbetalade arbets- och flitpen¬
ningar.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 December nästlidna år har Eders Kongl.
Maj:t befalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i an¬
ledning af Riksdagens Revisorers, på sätt tvenne bilagda transsumt af revi¬
sionsberättelsen för år 1898 utvisade, gjorda framställningar rörande indrag¬
ning af Malmö asyl äfvensom införande af ett likartadt redovisningssätt be¬
träffande de vid hospitalen utbetalda arbets- och flitpenningar.
Beträffande frågan om indragning af Malmö asyl hafva enligt det ena
af ifrågavarande transsumt Riksdagens Revisorer i sin berättelse — med er¬
inran derom att Riksdagens Revisorer redan i berättelsen för år 1893 fram¬
hållit, att de för Malmö asyl upplåtna lokaler vore synnerligen bristfälliga
samt att särskildt mansafdelningen befans i så dåligt skick, så väl i fråga
— 646 —
om lokalernas beskaffenhet, läge och bofällighet som i afseende å eldfara och
möjligheten till patienternas öfvervakande, att ett snart förverkligande af asy¬
lens ifrågasatta indragning och patienternas förflyttning till annan plats syntes
af behofvet påkalladt; samt att Medicinalstyrelsen i sitt häröfver afgifna ytt¬
rande, bland annat, förklarat, att Styrelsen lika med Revisorerne ansåge, att
Malmö asyl borde indragas men icke förr än tillräckligt antal platser kunnat
annorstädes beredas för vård af de många sinnessjuka, som saknade nödig
vård på grund af brist på för dem lediga platser — anfört, att Revisorerne
ansåge sig böra ånyo ifrågasätta indragning af denna asyl, hvilken, gammal,
bristfällig och med dålig värmeledning försedd, icke lemnade tillfälle till be¬
redande af sådan hospitals vård, som numera ansåges böra åstadkommas; och
hafva Revisorerne derjemte framhållit, att den tomt, hvarå asylen vore be¬
lägen, innehölle en areal af 10 qvadratref, 34 qvadratstänger, 50 qvadratfot
eller i nu gällande, mått 9,119,1 qvadratmeter; samt att, då denna vidsträckta
tomts läge vore centralt, vid densammas försäljning ett så högt pris torde
kunna betingas, att annan rymligare, fullt tidsenlig asyl torde kunna för för¬
säljningssumman utan särskild kostnad för statsverket uppföras å annan lämp¬
ligare plats, exempelvis invid Yexiö hospital, der fullt tillräcklig kronomark
kunde för ändamålet disponeras, hvadan frågan om ett utbyte af Malmö asyl
mot en annan syntes Revisorerne icke längre böra undanskjutas.
Med anledning af denna Revisorernes framställning får Medicinalstyrelsen
anföra:
att undertecknad Linroth i anledning af iakttagelser vid inspektion å
Malmö asyl den 22 April 1899 till Styrelsen den 31 sistlidne Oktober in-
gifvit en P. M., hvilken härmed i bestyrkt afskrift bifogas, deruti på angifna
skäl föreslås, att Styrelsen i underdånig skrifvelse måtte hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes besluta, att, i sammanhang med öppnandet af den nya
asylen för sinnessjuka vid Upsala, mansafdelningen vid Malmö asyl skulle
indragas, äfvensom uppdraga åt Styrelsen att vidtaga de åtgärder, som för
indragningens verkställande kunde blifva erforderliga;
att Direktionen för Malmö asyl, som den 5 innevarande månad afgifvit
yttrande, hvaraf bestyrkt afskrift jemväl bifogas, såväl öfver ofvanberörda
förslag till indragning af asylens mansafdelning som det af Revisorerne väckta
förslaget om förflyttning af asylen till annan plats, hufvudsakligen med hänsyn
till den rådande stora bristen på platser för de sinnessjuke ansett sig icke
kunna förorda förslaget om mansafdelningens utrymmande;
att Öfverläkaren vid anstalten, Professoren S. Ödman vid ärendets be¬
handling inom direktionen emellertid varit af olika mening med flertalet och
förklarat sig biträda förslaget om indragning af mansafdelningen vid Malmö
asyl, om icke i dess helhet, så åtminstone till större delen, men på anförda
— 647 —
grunder ansett, att asylens qvinliga patienter borde förflyttas och att de der¬
efter lediga lokalerna borde begagnas för vård af sinnessjuka män;
samt att Styrelsen för egen del hyser samma uppfattning, som af under¬
tecknad Linroth i ofvanberörda P. M. uttalats, och derför uti särskild under¬
dånig skrifvelse gjort framställning i det uti nämnda P. M. angifna syfte. —
Enligt det andra af de till Styrelsen remitterade transsumten hafva Riks-
dagens Revisorer i sin ifrågavarande berättelse fästat uppmärksamheten på de
olika former, som vid hospitalen gjorde sig gällande i fråga om utanordning,
utbetalning och qvittering af patienternas arbets- och flitpenningar, och hafva
Revisorerne härpå anfört åtskilliga exempel, hvarjemte Revisorerne uttalat önsk¬
värdheten deraf, att ett likartadt redovisningssätt beträffande de vid hospitalen
utbetalda arbets- och flitpenningarne måtte varda vid samtliga hospitalen in-
fördt samt att redovisningen måtte varda så anordnad, att deraf tydligen
kunde utrönas, att beloppen kommit patienterna till godo.
Med anledning häraf får Medicinalstyrelsen anföra:
att vissa föreskrifter i det af Revisorerne åsyftade ändamålet finnas med¬
delade genom Medicinalstyrelsens cirkulär den 17 Oktober 1881 och den 30
December 1892;
att i sistnämnda cirkulär stadgas, bland annat, att månadslistorna öfver
patienternas arbetsförtjenst skola uppgöras af uppsyningsmännen och förestån-
derskorna hvar för sin afdelning, af dem underskrifvas och de första dagarne
af nästföljande månad i komplett skick öfverlemnas till sysslomannen; att vidare
dessa listor jemte den specifikation, som i dem är inrymd, skola förses med
en kolumn, i hvilken för hvar och en patient angifves det under månaden ut¬
tagna beloppet flitpenningar; samt att vederbörande läkare skall å listorna
attestera de belopp, som för patienternas räkning uttagas;
att de af Revisorerne uppmärksammade olikheterna vid skilda hospital,
synas bero på ett mindre bokstafligt följande af de sålunda lemnade före¬
skrifterna i fråga om dagsverkslistornas undertecknande och formen för läkarnes
attestat;
samt att Styrelsen emellertid vidtagit förberedande åtgärd för åväga¬
bringande af den rättelse och nående af det ytterligare mål Revisorerne afsett.
De remitterade handlingarna återställas härmed.
Stockholm den 10 Januari 1900.
Underdånigst
KLAS LINROTH.
G-, BOL LENTO. K. A. WAWRLNSKY. G. DUNÉR.
Anton Holmberg.
Bilagor.
Afskrift.
— 648 —
P. M. angående utrymmande af mansafdelning en vid Malmö asyl
för sinnessjuke.
Yid den inspektion, som af undertecknad å Medicinalstyrelsens vägnar
den 22 sistlidne April förrättades vid Malmö asyl för sinnessjuka, kom jag
till den öfvertygelsen, att denna anstalt, eller åtminstone dess afdelning för
manliga patienter, befinner sig i så underhaltigt skick, att den icke blott icke
vidare kan anses för sitt ändamål tjenlig, utan att ett fortsatt bruk deraf
numera icke ens är svenska staten fullt värdigt. Jag vill derför här fram¬
lägga såväl de omständigheter, hvarpå jag stöder detta omdöme, som äfven
förslag till de åtgärder, jag anser böra vidtagas för missförhållandets afhjelpande.
Malmö asyl för sinnessjuka ligger så godt som midt i staden, på alla
fyra sidorna omgifven af gator. Men anstalten är icke ens ensam egare till
det af samma gator bildade qvarteret, utan i hörnen deraf ligga enskilda
egendomar, hvilka så belägna som de äro omedelbart intill anstalten, icke
kunna annat än verka störande för densamma. Några sjukrum samt en
matsal för patienter äro belägna omedelbart intill en af gatorna i ett envånings¬
hus, på hvars fönster förbipasserande med lätthet kunna knacka. Ej heller
kan vederbörlig nytta dragas af de så belägna fönstren, då deras rutor måste
hafva matt glas, och de icke kunna hållas öppna så som ventilationsbehofvet
kräfver. — Områdets areal belöper sig till allenast 9,175 m.2 ( - 104,048 qv.
fot), således blott 52,3 m.2 för hvar och en af asylens 175 patienter. Då
äfven byggnaderna stå på sagda areal och icke ringa plats behöfves för
promenadgårdarna för oroliga sjuke, kan enhvar lätt inse, att föga utrymme
skall vara öfrigt för trädgårds- eller jordbruk, som på andra anstalter utgöra
så vigtiga beståndsdelar af anordningarne för patienternas sysselsättande. Mot
Malmö asyl kan också med fog anmärkas, att de arbetsföra patienterna allt
för mycket få vistas inom hus.
Äro redan de så att säga yttre vilkoren för sjukvården i ögonen fallande
olämpliga, så te sig förhållandena än värre, då man tager kännedom om de
lokaler, der de sjuke männen äro inhysta. Att byggnaderna äro gamla och
i många afseenden i dåligt skick kunde möjligen afhjelpas genom grundlig
renovering, men någon mera omfattande reparation har man icke velat göra,
då frågan om afdelningens utrymmande länge stått på dagordningen. En
reparation skulle för öfrigt icke kunna inverka på det otillräckliga utrymmet
och den i hög grad otjenligt inredningen. I ofvannämnda invid Rundels-
— 649 —
gatan liggande byggnad finnas flere sjukrum, som hafva allenast 2,4 meters
(== 8 fots) höjd till taket. De här inhysta patienterna disponera icke mera
än 2,6 qvadratmeters golfyta per man, under det att minst det dubbla eljest
anses behöfligt. Rymden per patient uppgår till blott 6,3 kubikmeter, under
det att man vid nybyggnad, enligt nutida principer, icke gerna kan räkna
mindre än 17—20 kubikmeter, således det tredubbla. På detta sätt äro
emellertid 33 patienter inrymda.
Ännu olyckligare är emellertid tillståndet på cellafdelningarna. Den
byggnad, der dessa afdelningar äro inrymda, innehåller tvenne våningar.
I bottenvåningen, hvilken delvis begränsas af trånga gårdar, så att blott
sparsam dager der har tillträde, ligga utom några andra lägenheter 21 celler,
deraf 15 på ömse sidor om en smal korridor, hvilken — ehuru han ligger i
omedelbar förbindelse med isoleringsrummen för anstaltens osnyggaste och mest
stormande patienter — måste tjena såsom dag- och matrum för dem bland
afdelningens sjuke, hvilka icke anses behöfva isolering i cell. Bland sist¬
nämnda 15 celler finnas icke mindre än 6, hvilka sakna annan dager än det
sparsamma ljus, som kan tillföras dem genom små dageröppningar mot den
redan i och för sig bristfälligt upplysta centralkorridoren. Af meranämnda
celler måste dertill 3 tjenstgöra såsom passager till andra lägenheter. För
cellerna finnes ingen annan uppvärmning än den, som alstras i tvenne jern-
ungnar i korridoren, hvilket äfven uppgifves hafva till följd, att cellerna
under vintern hålla sig mycket kalla. Vid sidan af här framhållna olägen¬
heter, är det en mindre brist, att cellernas dimensioner betydligt understiga
äfven de blygsammaste fordringar. Blott tvenne bland dem mäta omkring
20 kubikmeter; de öfriga 13 hålla i medeltal blott 12,5 kubikmeter (L. 2,8
Br. 1,6 H. 2,8) — mått som, då det gäller enskilda rum, ingen numera
lärer kunna gilla.
I samma våning, men afskilda från de öfriga cellerna, ligga sex sådana,
hvilka emellertid icke äro rymligare än de minsta af nyssnämnda isoleringsrum.
En trappa upp i samma byggnad ligga dels tvenne dagrum af ganska
tillfredsställande beskaffenhet, dels en på egendomligt sätt inrättad sofrums-
afdelning. Äro förstnämnda lägenheter oklanderliga, så vidlåda så mycket
större brister den återstående delen af ifrågavarande våning, der ytterligare
en cellafdelning fått sin plats och tillkommit så, att man uti ett rum med
40 qvadratmeters golfyta och 5,6 meters höjd utefter ena långväggen uppfört
tvenne våningar celler, den ena ofvanpå den andra. Nedre raden innehåller 5,
den öfre 4 celler, hvardera med samma små dimensioner, som de redan om¬
talade trånga cellerna i den andra afdelningen. Utefter öfre raden löper en
mycket smal brygga med ett lågt räcke, till hvilken en trätrappa leder upp
Rev. Ber. ang. Statsverket för år 189S. 82
— 650 —
från golfvet i det ursprungliga rummet. De olika cellerna, som begagnas
endast nattetid, äro skilda från hvarandra allenast genom brädväggar, så att
minsta ljud från någon af dem höres i dem allesammans. De hafva icke
heller särskilda uppvärmningsapparater, utan få de alla sin värme från en
större jernugn i den gemensamma delen af rummet, der ytterligare tvenne
sängplatser anordnats. Skulle vådeld nattetid utbryta i denna del af byggnaden,
kan det lätt blifva omöjligt att rädda de olyckliga patienter, som måste
hysas i så högeligen otjenliga och så illa belägna rum.
Det torde vara öfverflödigt erinra derom, att äfven bilokalerna till
sjukafdelningarna äro synnerligen underhaltiga. Badrum och klosetter lemna
mycket öfrigt att önska både hvad läge och beskaffenhet i öfrigt angår.
Sjukvaktarnes rum äro små och dåliga. Tekök saknas helt och hållet o. s. v.
Rummens underhaltiga beskaffenhet torde icke kunna undgå att återverka
på sjukvården äfven i den mening, att sjukvaktarnes aktning för mennisko-
värdet hos sjuke, som inhysas på detta sätt, blifver mindre än på väl in¬
rättade hospital. Uppsigten öfver patienterna på de till trängsel fyllda dag-
och arbetsrummen syntes mig också slappare än annorstädes. På intet hospital
har jag så som här sett patienter oblygt inför alla och utan att genast af
betjeningen uppmärksammas!öfva de vämjeligaste olater.
Afdelningen för qvinliga patienter på Malmö asyl lemnar likaledes
mycket öfrigt att önska och tål icke jemförelse med de nyare hospitalen.
Ofverbefolkning råder äfven här och en och annan detalj är mycket underhaltig.
Emellertid höjer sig denna afdelnings lokaler både i afseende på utrymme och
belägenhet högst väsentligt öfver motsvarande lokaler på mansafdelningen.
Tages härjemte i betraktande den större lättheten att på en sjukafdeJning för
qvinnor hålla snyggt och .1 prydlig, än på en dylik för män, så är det lätt
att finna, att behofvet af förändringar här icke är så trängande, som hvad
fallet är med mansafdelningen.
De här ofvan skildrade bristfälligheterna äro sedan lång tid både kända
och uppmärksammade. Redan år 1844, således för 55 år sedan, uttalade en
af Kongl. Maj:t förordnad komité af sakkunnige (Generaldirektören Ekströmer,
Statskommissarie!! Tauvon och d:r C. U. Sondén)' att anstalten i Malmö “hade
det mest otjenliga läge, som för en inrättning af denna art kunde väljas",
samt att ^ den .. äfven vore illa lottad i afseende på utrymme, och liknade om¬
dömen hafva sedermera ofta uttalats. Äfven Riksdagens Herrar revisorer
hafva uppmärksammat förhållandet och i sin berättelse om den år 1893 af
dem verkstälda .granskning af statsverkets tillstånd m. m. yttrat, att särskildt
mansafdelningen befanns “i så dåligt skick, såväl i fråga om lokalernas be¬
skaffenhet, läge och bofällighet, som i afseende å eldfara och möjligheten til!
patienternas öfvervakande, att ett snart förverkligande af asylens ifrågasatta
- 651 —
indragning och patienternas förflyttning till annan plats synes af behofvet
påkalladt". Ville man göra sig mödan att genomgå alla de berättelser öfver
inspektionerna på anstalten, som under årens lopp afgifvits, skulle man också
säkerligen finna att meningarne om densamma icke varit olika hos de visita-
torer som under denna långa följd af år efter träd t hvarandra.
Enda skälet, hvarför Malmö asyl det oaktadt allt hitintills bibehållits
såsom vårdanstalt för sinnessjuke, är den stora brist på hospitalsplatser, som
trots allt, som gjorts för att bereda ökadt"utrymme, hela tiden egt rum och
fortfarande är att beklaga. Men under tiden har sinnessjukvården på ett
högst glädjande sätt utvecklats och mer och merjhumaniserats. Till följd
häraf torde också bristerna vid Malmö asyl "nu^mera än förr vara i ögonen
fallande, och det vill synas mig, som vore nu tiden inne att öfvergifva
åtminstone mansafdelningen. På |ingen privat' , vårdanstalt skulle liknande
anordningar medgifvas, och iakttagas dylika bristfälligheter på kommunala
anstalter, så uteblifver förvisso icke det skarpaste klander.glinder sådana
omständigheter kan det icke numera vara svenska staten värdigt att alltjemt
inhysa sinnessjuka på en så underhaltig anstalt som Malmö asyls mansafdelning.
Det är sant, att 100-tals sinnessjuke äro anmälde till inträde på hospitalen
utan att der finna plats, men enligt min mening äro patienterna på Malmö
asyl knappast i mindre mån i behof af förbättrad vård, än de på länslasarettens
sinnessjukafdelningar eller de på fattighusen här och hvar i landet provisoriskt
intagna_ sinnessjuka.
Öppnandet af den nya asylen i Upsala med plats för 800 sinnessjuka är
nära förestående. Detta tillfälle synes mig icke böra lemnas obegagnadt att
nu tömma den för 87 platser beräknade mansafdelningen vid Malmö asyl,
äfven om den genom Upsalaasylens fullbordande påräknade lättnaden för de
andra hospitalen på sådant sätt icke skulle blifva så stor, som man väntat.
Eu del af de genom utrymningen ledigblifvande lokalerna skulle kunna
användas för att öka det knappa utrymmet på qvinnoafdelningen, hvilken så¬
lunda äfven skulle göra någon vinst på förändringen.
Det är visserligen uppenbart, att det fortsatta vårdandet af qvinliga
patienter i Malmö, efter mansafdelningens öfvergifvande, skall komma att
ställa sig relativt dyrare än nu. En del funktionärer, såsom läkare, sysslo¬
man, maskinist med flere, hvilka äro gemensamma för båda afdelningarna,
skulle allt fortfarande behöfvas och deras löner kunde icke minskas. Ej heller
kunde ekonomibetjeningens antal minskas i samma proportion som patient¬
antalet. Men detta förhållande vore dock af öfvergående natur, då gifvetvis
äfven qvinnoafdelningen vid första tjenliga tillfälle bör flyttas från Malmö;
jag föreställer mig, att detta bör ske, då den planlagda nya asylen för 1,000
sinnessjuke i vestra Sverige kommit till stånd. Malmö asyl representerar för
— 652
öfrigt ett så betydande tomtvärde, belägen som den är midt i en stor framåt-
gående stad, att dess tillgodogörande på annat sätt säkerligen skulle vara
för statsverket af ekonomisk fördel. En eventuel försäljning af en sålunda
belägen tomt på öfver 100,000 qvadratfot skulle nemligen helt visst betinga
en mycket afsevärd försäljningssumma, för hvilken, använd exempelvis såsom
bidrag till byggnadskostnadens betäckande för en ny anstalt för sinnessjuke,
säkerligen skulle kunna fås tillräckliga nybyggnader för kanske ett 100-tal
sjuka.
På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra, tillåter jag mig föreslå,
att Kongl. Medicinalstyrelsen ville i underdånig skrifvelse hemställa, det
Kongl. Maj:t täcktes besluta, att, i sammanhang med öppnandet af den nya
asylen för sinnessjuka vid öpsala, mansafdelningen vid Malmö asyl skall in¬
dragas samt fördenskull meddela Medicinalstyrelsen nådig befallning att vid¬
taga de åtgärder, som för beslutets verkställande kunna blifva erforderliga.
Stockholm den 22 September 1899.
KLAS LTNKOTH.
Vidimeras
ex officio
Anton Holmberg.
Af skrifter.
Till Kongl. Medicinalstyrelsen
I fråga om indragning af Malmö asyl har Kongl. Medicinalstyrelsen
uti särskilda skrifvelser af den 24 November och den 20 December nästlidet
år infordrat Kongl. direktionens yttrande dels i anledning af ett utaf herr
generaldirektören m. m. K. Linroth uti en vid förstberörda skrifvelse fogad
P. M.. väckt förslag om utrymmande af mansafdelningen vid asylen och dels i
anledning af, hvad riksdagens revisorer uti deras den 30 November näst¬
lidet år afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets och dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 anfört i fråga
om förflyttning till annan plats af den i Malmö befintliga asyl: och får Kongl.
direktionen i anledning häraf med återställande af herr generaldirektörens P. M.
anföra följande.
Äfven om Kongl. direktionen instämmer i herr generaldirektörens yttrande,
att Malmö asyl eller åtminstone dess afdelning för manliga patienter befinner
— 653 —
sig i så underhaltigt skick, att den icke blott icke vidare kan anses för sitt
ändamål tjenlig utan att ett fortsatt bruk deraf numera icke ens är svenska
staten fullt värdigt, kan Kongl. direktionen dock icke förorda förslaget, att
mansafdelningen vid asylen skulle indragas. Så länge icke blott hundratals
sinnessjuke ännu äro anmälde till inträde på hospital eller asyl utan att der
finna plats, utan än mer sinnessjuke, om hvilka domstol förordnat, att de skola
öfverlemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för sådan vård, att de ej
må blifva vådliga för allmänna säkerheten, icke omedelbart kunna erhålla
plats å hospital eller asyl, utan kortare eller längre tid måste vårdas i häkte
.— hvilket torde vara hvarken tjenligt eller staten värdigt — synes det vara
för tidigt att indraga mansafdelningen vid Malmö asyl, som oaktadt sina stora
brister utmärker sig genom ett särdeles godt helsotillstånd i kroppsligt hän¬
seende bland der vårdade patienter och en mycket ringa dödlighet och der
patienterna synas trifvas fullt så väl som motsvarande sjuke å andra mera
tidsenligt inrättade anstalter. Att behofvet af sjukplatser icke undanrödjes
genom öppnandet af Upsala asyl torde kunna antagas.
För den händelse emellertid indragning af Malmö asyl i anledning af
derom gjorda framställningar skulle komma till stånd, anser Kongl. direktionen
sig böra nämna, att innehafvaren af Skahersjö gods i Skabersjö socken och
Oxie härad herr hofjägmästaren m. m. grefve Tage Toft eger disponera för
sina underhafvande tvenne friplatser vid Malmö asyl på grund af donations-
bref den 11 December 1653, hvilket i bestyrkt afskrift bifogas; och torde
alltså dessa friplatser böra till annan asyl öfverflyttas.
Utdrag af Kong], direktionens protokoll af denna dag, utvisande herr
öfverläkaren e. o. professorn och kommendören S. Ödmans uti reservation af-
gifna särskilda mening varder härmed öfverlemnadt. Malmö den 5 januari 1900.
På Kongl. direktionens för Malmö asyl vägnar:
L. KIELLANDER.
G. V. Eiserman.
Utdrag af protokollet, hållet inför Kongl. direktionen för Malmö
asyl den 5 Januari 1900.
Närvarande: herrar majoren och riddaren L. Kiellander, handlanden och
riddaren G. Cronquist, rådmannen f. d. borgmästaren och riddaren L. Cronsioe
— 654 —
samt öfverläkaren, e. o. professorn och riddaren S. Ödman; hvarjemte till¬
städes voro biträdande läkaren medicine licentiaten A. Bjerkén, sysslomannen
O. Stadier äfvensom undertecknad, sekreterare, som förde protokollet.
N:o 3.
I fråga om indragning af Malmö asyl hade Kongl. Medicinalstyrelsen
uti särskilda skrifvelser af den 24 November och den 20 December nästlidet
ar infordrat Kong], direktionens yttrande dels i anledning af ett utaf herr
generaldirektören ra. m. K. Linroth väckt förslag om utrymmande af mans-
afdelnmgen vid asylen och dels i anledning af, hvad riksdagens revisorer uti
deras den 30 November nästlidet år afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets och. dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1898 anfört i fråga om förflyttning till annan plats af den i Malmö
befintliga asyl; och beslöt Kongl. direktionen att i anledning af dessa skrifvelser
afgifva utlåtande. Se Brefbok n:o 2.
Häremot anförde herr öfverläkaren reservation och yttrade:
“På de af herr generaldirektören anförda skäl biträder jag det af honom
vackta förslag, att, i sammanhang med öppnandet af den nya asylen för
sinnessjuka vid Upsala, mansafdelningen vid Malmö asyl borde indragas, om
icke i sin helhet så åtminstone till större delen, dervid jag likväl, med af¬
seende å det kända förhållande att det öfvervägande antalet expektanter till
hospitals- och asylsvård utgöras af män, håller före, att asylens qvinliga
patienter borde° förflyttas samt att asylen alltså derefter skulle uteslutande
begagnas för vård af sinnessjuke män. Genom en sådan åtgärd skulle vinnas
att ett större antal platser, omkring 120 eller 130 stycken, skulle kunna
vid anstalten besättas, i det att förutom qvinnoafdelningen en del af de bättre
lägenheterna å mansafdelningen skulle kunna fortfarande användas, hvarigenom
den föreslagna indragningen torde blifva än mindre kännbar. “
Som ofvan
In fidem
G. V. Eiserman.
Justeradt
L. Kiellander.
— 655
Utdrag af Malmö Hospitals Jordebok år 1657.
Hospittallet haffuer udstaande paa aarlig rentte, som effterschreffne
haandscbriffte derom formelder.
Dend edle och welb. herre, her Thage Tottes milde och runde gaffne-
breff paa 1,000 Rixdlr: liudendis saaledis.
Jeg Tage Tott Ottesen till Ericks Hollmb. Ridder, Dannmarckis Riges
Raad och Kongl. Maij:tts befalingsmand otfuer Börringe Closter kiendis och
giör hermed witterligt for alle, åt ieg aff min frj willie och beraad huff haffuer
giffuet och bort foraeret till fattige Guds lemmer udj Hospitalled udj Mallmöe,
Itt Tusende specie daller huilcke för:ne 1,000 Rixdlr ieg bepligter mig her¬
med for mig och mine Arffuinger fuldkoinmeligen till guode Rede åt Erlegge
och betalie till bemelte Hospitalis förstånd ere som nu Er eller her effter
kommendis worder, till dend 11 Decembris förstkommendis naar mand skriff-
uendis warder 1654 och Giffne hannem eller hans effterkommende aarligen aff
huer hundred Sex Rixdlr som Er 60 Rixdlr och det saa lenge de lioes mig
och minne Arffuinger paa Rentte bliffuer bestaaendis, mens dersom för:ne
Hospitall sielffuer behöffuer samme penge och dett Hospittaled till nytte kunde
bruges da skall dett Giffues mig eller mine Arffuinger Itt fierding aar tillförne
långlig till kiende, dersom ieg eller mine Arffuinger da fanttis försömmelig
och icke hoffuedstollen med sin Rentte Erlagde eller och Rentten udj Rette
Tiide, icke thill dend 11 Decembris aargligen Erlagdis, skall hoffuedstollen
straxen werre forbrudt, och dend till Een Andenn guod mand (som Renten
udj Rette tiide) will och skall Erlegge, åt udsette. Och haffuer ieg Thage
Thott mig och mine Arffuinger oss forbeholden att udj samme Hospitall altid
åt haffue Toe stakarle som der skall underholdis, huilcke ieg maa lade Ind-
legge, och naar Een aff dennom döer, da ieg eller mine Arffuinger altid en
anden udj steden åt förordne om en shiönt Penngene bleff aff betalt. Dette
foreskr:ne beplichter ieg mig Tage Tohtt Ottessen Ridder för mig och mine
Arffuinger paa warris addelige troe och loffue, Reddeligen åt holde och effter-
komme, uuder et addeligt, Erligt och Rigdderligt Indlagger, udj huilcken
kiöbsted ieg eller mine Arffuinger her udj schaane manendis warder, och icke
derudinden med nogera undskylding åt drage, för end Hospitalet aff mig eller
mine arffuinger bliffuer for för:ne hoffuedstoell och Rentte till fuld nöije aff-
betalt, med ald bewisslig Oinbkostning eller skaade derpaa i nogen maader
kunde anvendis. Att dette saaledis aff mig och mine Arffuinger holdes och
efterkommiss skall haffuer ieg dette med egen haand undershreffuett och signett
her under trägt och mine kiere sönner Erlig och Welb. mand Otte Tott thil
— 656 —
Hsess Kong]. Maij:ts befalingsmand paa Mallmöehuuss och Owe Tott till
Biersseholmh dette med mig till witterlighed underskntt och forsiglett.
Actum Börringe Closter dend 11 Decembr. 1653.
Thage (locus sigilli) Tott Otthe (1. s.) Tott Owe (1. s.) Thott
Ottessen Tag essen Tag essen m. m.
Disse forme 1,000 Rixdler hafifuer dend Edle och Welb. Herre, Her
Thage Thott Ottesön till Ericksholmb, Ridder Danmarkis Rigis höijwisse
Raad, och da hoffnidtzmand her paa Malmöehuuss, aff et möget Adeligt
Christeligt och Gaffne milde Hiertte paa tuende Tider försehret, huer Gång
500 Rixdir thill de fattige och Elendige mensker, Er bleffn siden författet
udj Eenn fuldkommen Obligation som her otfuen meldis. Gud i himmelen
werre dend Welb. herre, med ald sin höije adelig stam och herkombst
derris löhn.
Der Einoed ehr Gitfnet dend Edle Herre ett gien bretf saa lengie samme
penge blitfuer staaendis paa Rentte hoess hannem eller hans arffuinger, da skall
derimoed altid Indleggis udj Hospittalet Tho arme mennisker, Eet effter andet,
liige som dend fattige med döden affgaaer till leffnadtz apkokl, och haffue sin
leije och stede der udj sing stuwen.
Rätt afskrifvet betygar
Yidimeras
Ex officio
G. V. Eiserman.
ex officio
Anton Holmberg.
— 657 —
Vitterhets, Historie och Åntiqvi-
tets Akademiens
underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning
rörande akademien.
Till Konungen.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t till Vitterhets, Historie och
Antiqvitets Akademien för underdånigt utlåtandes afgifvande öfverlemnat trans¬
sumt af Riksdagens Revisorers revisionsberättelse för år 1898 med anmärkning,
att sådan berättelse om Akademiens förvaltning och verksamhet samt dervid
fogadt räkenskapssammandrag, hvilken enligt nådiga kungörelsen af den 28
Maj 1884 årligen senast före slutet af Juli månad bör till Finansdepartementet
insändas, ej kommit Revisorerne till handa.
Med anledning häraf får Akademien i underdånighet anmäla dels att
Akademien icke erhållit meddelande angående nyss nämnda nådiga kungörelsen,
dels att sammandrag af räkenskaperna de senare åren liksom förut i behörig
tid jemte räkenskaperna aflemnats till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar¬
rätt för att derefter tillhandahållas Riksdagens Revisorer, dels slutligen att
Akademien skall tillse, att hädanefter såväl årsberättelse som räkenskapssamman¬
drag varda till Finansdepartementet öfversända senast före Juli månads utgång.
Den remitterade handlingen återställes.
Stockholm den 9 Januari 1900.
Underdånigst:
J. O. WEDBERG
Hans Hildebrand.
Statskontorets och Kammar¬
rättens
underdåniga utlåtande angående Riks¬
dagens Revisorers framställning om med¬
delande af bestämmelser i afseende å
kontrollen öfver förvaltningen af vissa
donationer m. m.
Till Konungen.
Med öfverlemnande till Statskontoret och Kammarrätten af transsumt
utaf Riksdagens Revisorers den 80 November sistlidet år afgifna berättelse
Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1898. 83
— 658 —
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1898 har Eders Kongl. Maj:t den 8 sistlidne
December anbefalt nämnda embetsverk att i anledning af hvad berörda hand¬
ling innehåller i fråga om de donationer och stiftelser, för hvilka redogörelser
äro i de allmänna räkenskaperna intagna, afgifva underdånigt utlåtande.
Till åtlydnad af berörda nådiga föreskrift få Statskontoret och Kammar¬
rätten, med återställande af remissakten samt öfverlemnande af yttranden, som
i ärendet afgifvits af Kammarrättens revisionsafdelnings särskilda kontor, till
en början underdånigst anföra, att embetsverken lika med Riksdagens Revisorer
anse en fullt effektiv granskning af redogörelserna för omförmälda donationer
och stiftelser icke kunna ega rum utan att vederbörande revisorer sättas i
tillfälle att förskaffa sig kännedom om innehållet af de urkunder, som ligga
till grund för samma donationer och stiftelser.
Beträffande de olika sätt för vinnande af sådan kännedom, som af
Riksdagens Revisorer alternativt ifrågasatts, synes det embetsverken som om
det senare alternativet, enligt hvilket en sammanfattning borde upprättas och
till trycket befordras, upptagande samtliga gällande föreskrifter rörande om¬
förmälda donationer och stiftelser, vore i och för sig, om hänsyn icke toges
till kostnaderna, att föredraga, helst derigenom äfven på fullt tillfredsställande
sätt tillgodosåges det intresse, som, på sätt Riksdagens Revisorer erinrat, all¬
mänheten kan hafva deraf att för densamma underlättas möjligheten att erhålla
kännedom om hvad rörande vissa donationer eller stiftelser finnes bestämdt.
Med afseende å det stora antalet af ifrågavarande donationer och stiftelser
samt den, enligt hvad Kammarrättens tredje revisionskontor upplyst, betydande
omfattningen af de redan nu i tryck befintliga urkunderna till en del af samma
donationer och stiftelser, synes det dock antagligt, att utarbetandet och tryck¬
ningen af en sådan “sammanfattning", som ofvan omförmälts, skulle, derest
den erhölle den fullständighet, som lärer erfordras för att med ledning af
densamma räkenskapsgranskningen skall kunna blifva fullt effektiv, medföra
rätt afsevärda kostnader för statsverket. Med hänsyn härtill och då, enligt
hvad embetsverken inhemtat, för en ganska stor del af ifrågavarande dona¬
tioner och stiftelser urkunder redan finnas i tryck tillgängliga, anse sig embets¬
verken icke för sin del böra förorda det ifrågasatta utarbetandet af en särskild
sammanfattning åt urkunderna till samtliga ifrågavarande donationer och stiftelser.
Icke heller lärer det för vinnande af det utaf Riksdagens Revisorer i
afseende å räkenskapsgranskningen åsyftade mål vara erforderligt att, på sätt
Revisorerne i första rummet ifrågasatt, skrifna eller tryckta, till riktigheten
bestyrkta afskrifter af urkunderna till vederbörande donation eller stiftelse
årligen insändas, utan torde det, såsom Kammarrättens tredje revisionskontor
jemväl erinrat, vara i sådant afseende tillfylles, att dylika afskrifter finnas för
659 —
vederbörande revisorer tillgängliga i Riksdagens bibliotek och i Kammarrätten,
dit de för sådant ändamål skulle af donationernas och stiftelsernas vederbörande
förvaltare insändas.
För tillgodoseende af allmänhetens intresse af att kunna erhålla känne¬
dom om ifrågavarande urkunders innehåll kunde lämpligen föreskrift meddelas
derom, att sådana afskrifter af urkunderna, som nyss omförmälts, skulle insändas
jemväl till vissa andra bibliotek än Riksdagens och Kammarrättens för att
sålunda vara för allmänheten tillgängliga.
Mot hvad Riksdagens Revisorer hemstält i fråga om innehållsförteckningar
till samtliga de räkenskaper, som till Revisorernes granskning öfverlemnas, hafva
embetsverken ej något att erinra.
Stockholm den 12 Januari 1900.
Underdånigst:
L. ÅKERHIELM. ALB. ANDERSON.
HENNING- v. UNGE. C. G. SYL VAN.
Referent.
JOHAN ÖSTBERG. F. W. HOFFSTEDT.
Herman Palmgren.
Kammarrättens revisionsafdelnings
första kontors
yttrande.
Wördsamt Yttrande.
I afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte der¬
till hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 hafva
Riksdagens Revisorer anfört, att Revisorerne — med afseende derå att gransk¬
ningen af de donationer och stiftelser, för hvilka redogörelser ingå i de all¬
männa, Kammarrättens och Statsrevisorernes granskning underkastade räken¬
skaper, enligt Revisorernes förmenande icke kunde blifva fullt effektiv utan
tillgång till de urkunder, som ligga till grund för vederbörande donationer
och stiftelser — funnit önskvärdt, att föreskrift lemnades derom, att vid
räkenskaperna för allmän institution, som hade att förvalta allmänna dona¬
tioner eller stiftelser, skola fogas tryckta eller skrifna till riktigheten bestyrkta
afskrifter af de stadganden, som blifvit i afseende å donationerna eller stiftel¬
— 660 —
serna meddelade, samt att Revisorerne, med hänsyn dertill, att det i många
fall torde vara ej blott för räkenskapsgranskaren utan äfven för den stora
allmänheten eller enskilda bland densamma af vigt och intresse att kunna er¬
hålla kännedom om, hvad i förevarande afseende blifvit i förekommande fall
förordnadt, ansett sig höra alternativt ifrågasätta, huruvida icke lämpligen en
sammanfattning borde upprättas och till trycket befordras upptagande samt¬
liga gällande föreskrifter rörande nu omförmälda donationer och stiftelser.
Genom nådig remiss den 8 innevarande December har Kongl. Maj:t
anbefalt Kongl. Statskontoret och Kongl. Kammarrätten att i anledning
häraf afgifva underdånigt utlåtande, hvarefter Kongl. Kammarrätten den 21
i nämnda månad förständigat samtliga revisionskontoren att inkomma med
yttrande i ärendet.
Till följd häraf får revisionsafdelningens Första kontor ödmjukligen an¬
föra, att kontoret anser det vara till gagn för granskningsarbetet, att de
stadganden, som blifvit meddelade angående de donationer och stiftelser, hvar¬
om nu är fråga, blifva för vederbörande Revisorer tillgängliga, och att det
synes kontoret önskvärdt, att omförmälda stadganden, på sätt Riksdagens
Revisorer ifrågasatt, utgifvas i tryck.
Derjemte anser sig kontoret böra meddela, att endast fyra af ifråga¬
varande donationer och stiftelser finnas i landsboksräkenskaperna upptagna.
Derest den nådiga remissen skulle anses hafva afseende jemväl å
Revisorernes hemställan om utfärdande af allmän föreskrift derom, att de
räkenskaper, som till Riksdagens Revisorers granskning öfverlemnas, skola
vara med innehållsförteckningar försedda, får kontoret ödmjukligen upplysa,
att enligt nu gällande formulär till länens räkenskaper landsboken skall åt¬
följas af förteckning öfver de till densamma hörande specialredovisningar och
dessas bilagor äfvensom af register innehållande uppgift på de i landsboken
ingående särskilda konti och bilagor samt att fögderiers och städers special¬
räkningar äfvensom landtränteriets specialräkning skola innehålla sammandrag,
upptagande, bland annat, de i dessa räkningar ingående konti.
Stockholm den 30 December 1899.
Axel Lundgren.
Kammarrättens revisionsafdelnings
andra kontors
yttrande.
Wördsamt yttrande.
Sedan Kongl. Maj:t genom remiss af den 8 innevarande månad, med
anledning af hvad uti ett bifogadt transsumt af Riksdagens detta år försam-
— 66]
lade Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte der¬
till hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1898 före¬
kommer rörande de donationer och stiftelser, för hvilka redogörelser äro in¬
tagna i de allmänna räkenskaperna, anbefalt Kongl. Statskontoret samt Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammarrätt att i anledning af berörda framställning under¬
dånigt utlåtande afgifva och till Kongl. Finansdepartementet insända så tidigt,
att detsamma före den 20 Januari 1900 kan till Fullmäktige i Riksgälds¬
kontor öfverlemnas, så har Kongl. Kammarrätten genom beslut af den 21
dennes, hvilket den 22 i samma månad delgafs Revisionsafdelningens Andra
kontor, remitterat detta ärende till samtliga Revisionskontoren för skyndsamt
afgifvande af yttrande.
Till fullgörande af denna föreskrift får Andra kontoret vördsamt anföra
följande:
Af Revisorernes berättelse inkemtas, att Riksdagen uti skrifvelse till
Konungen den 8 maj 1897 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådana åtgärder, som kunna finnas
nödiga för åstadkommande af kontroll öfver vården och förvaltningen af
fromma stiftelser inom landet, och att, i Revisorernes tanke, af berörda
skrifvelse framgår, att denna hemställan afsett endast sådana fromma stiftelser,
hvilkas räkenskaper icke redan äro föremål för granskning af någon statens
myndighet. Då emellertid äfven beträffande de donationer och stiftelser, för
hvilka redogörelser ingå i de allmänna, Kammarrättens och Riksdagens Revi¬
sorers granskning underkastade räkenskaper, en fullt effektiv granskning under
nuvarande förhållanden, enligt Revisorernes förmenande, icke kan företagas
utan tillgång till de urkunder, som ligga till grund för vederbörande dona¬
tioner och stiftelser, enär det endast genom jemförelse med sådana handlingar
kan bedömas, om medlen i förekommande fall verkligen blifvit för behöriga
ändamål använde, hafva Revisorerne funnit önskvärdt, att föreskrift lemnades
derom, att vid räkenskaperna för allmän institution, som har att förvalta all¬
männa donationer eller stiftelser, skola fogas tryckta eller skrifna, till riktig¬
heten bestyrkta afskrifter af de stadganden, som blifvit i afseende å donationer
eller stiftelser meddelade.
Då det äfven, ur en mera allmän synpunkt sedt, är af vigt och intresse
ej blott för räkenskapsgranskaren utan äfven för den stora allmänheten eller
enskilda bland dem att kunna erhålla kännedom om hvad i förevarande af¬
seende blifvit i förekommande fall förordnat, hafva Revisorerne ansett sig böra
alternativt ifrågasätta, huruvida icke lämpligen borde upprättas och till trycket
befordras en sammanfattning, upptagande samtliga gällande föreskrifter rörande
nu omförmälda donationer och stiftelser, hvarå förteckning bifogats Revisorernes
— 662 —
berättelse, men hvilken förteckning, enligt hvad Andra kontoret inhemtat,
ej upptager några till samma kontor ingående räkenskaper.
I afseeende å de i förteckningen upptagne räkenskaper, hafva Revi-
sorerne funnit skäl att erinra, att donationernas och stiftelsernas kapitalbelopp
i många fall icke af redogörelserna framgått, samt att i andra fall kapital¬
beloppen varit i redogörelserna sammanslagna med upplupne räntor eller andra
tillgångar, så att de belopp, som för fonderna utförts, icke fullt exakt angifva
deras kapitaltillgång.
Lika med Riksdagens Revisorer och på af dem anförda skäl anser
Kontoret önskvärdt, att vid räkenskaperna för allmän institution, som har att
förvalta allmänna donationer eller stiftelser, varda fogade tryckta eller skrifna,
behörigen bestyrkta afskrifter af de stadganden, som blifvit i afseende å dona¬
tionerna eller stiftelserna meddelade, och att donationernas eller stiftelsernas
kapitalbelopp specifikt i redogörelserna angifvas och ej med ränte- eller andra
tillgångar för fonderna sammanföras, hvarjemte Kontoret, i likhet med Riks¬
dagens Revisorer, finner sig böra alternativt ifrågaställa, huruvida icke lämp¬
ligen en sammanfattning af gällande föreskrifter rörande här ifrågakomne
donationer och stiftelser borde upprättas och till trycket befordras.
För den händelse remissen jemväl må anses afse Revisorernes fram¬
ställning ifråga om bifogande vid räkenskaperna af fullständiga innehålls¬
förteckningar, får Kontoret vördsamt upplysa, att sådana bifogats eller till
Kontoret inkommit med de större räkenskaperna, nemligen Kongl. Armé¬
förvaltningens, Kongl. Marinförvaltningens med Kongl. Flottans stationer,
Kongl. Lotsstyrelsens och Kongl. Flottans pensionskassas räkenskaper, och
på reqvisition tillhandahållas Riksdagens Revisorer.
Stockholm af Kongl. Kammarrättens Revisionsafdelnings Andra kontor
den 30 December 1899.
G. Stenberg.
Kammarrättens revisionsafdelnings
tredje kontors
yttrande.
Till Kongl. Kammarrätten.
I följd af erhållen föreskrift att afgifva yttrande öfver hvad i Riks¬
dagens senast församlade Revisorers berättelse förekommer rörande de donationer
— 663 —
och stiftelser, för hvilka redogörelser äro i de allmänna räkenskaperna intagna,
får Kongl. Kammarrättens Revisionsafdelnings Tredje kontor vördsamt anföra
följande.
Den granskning af räkenskaperna för ifrågavarande donationer och stif¬
telser, som, med hufvudsakligt syfte att bevaka kronans och det allmännas
rätt och säkerhet, verkställes inom Kongl. Kammarrättens Revisionsafdelning,
har i åtskilliga fall visat sig icke kunna ega rum utan tillgång till de ur¬
kunder, som ligga till grund för donationerna och stiftelserna. Revisions-
kontoret har derför under årens lopp sökt att anskaffa sålunda erforderliga
handlingar, och har härvid visat sig, att urkunder för en ganska stor del af
nämnda donationer och stiftelser finnas i deras helhet eller i sammandrag till¬
gängliga i särskildt tryck eller i stiftstidningar, länsbeskrifningar, årsberättelser,
adresskalendrar m. m.
Revisionskontoret, som finner hvad Riksdagens Revisorer i ämnet anfört
vara synnerligen beaktansvärdt, anser sig likväl ej kunna underlåta att på¬
peka, hurusom med hänsyn till donationernas stora antal och urkundernas deraf
följande betydliga omfång det i åtskilliga fall skulle medföra praktiska olägen¬
heter och onödig kostnad att låta hvarje års räkenskaper åtföljas af dylika
handlingar. Exempelvis må nämnas, att den tryckta samlingen af “testamenten
och författningar om stipendier för studerande vid Kongl. Universitetet i Up-
sala“, omfattar ej mindre än åtta band, det sista tryckt år 1892. Det synes
Revisionskontoret, som skulle hvad Riksdagens Revisorer åsyftat lämpligen
kunna vinnas på det sätt, att vederbörande förvaltare af ifrågavarande dona¬
tioner och stiftelser till Riksdagens, Kongl. Kammarrättens, de allmänna under¬
visningsanstalternas och andra offentliga bibliotek aflemnade erforderligt antal
exemplar af donationernas och stiftelsernas urkunder, med undantag dock för
sådana stadganden, som i Svensk Författningssamling finnas intagna. Remiss¬
akten återställes härjemte.
Stockholm af Kongl. Kammarrättens Revisionsafdelnings Tredje kontoi
den 5 Januari 1900.
Howard Dahlberg.
— 664 —
Register,
A.
|
|
Revisions¬
berättelsen.
|
|
Afkortningar å statsverkets inkomster Sid. 222.
|
|
Aflöning och rekrytering m. m., ang.
|
|
|
anslaget till........................................
|
„ 73-
|
|
Afvittring ar och skiften........................
|
„ 177.
|
|
Akademien för de fria konsterna ......
|
„ 369,
|
503.
|
|
Landt bruks- ....................
|
„ 178.
|
|
??
|
Musikaliska........................
|
ii 374,
|
503.
|
??
|
Svenska .............................
|
„ 354,
|
502.
|
??
|
Vetenskaps-.......................
|
„ 356,
|
502.
|
|
Vitterhets-, historie- och
|
|
|
|
antiqvitets- ...................
|
„ 366,
|
502.
|
Aktoratsråkning, Kammarrättens........
|
„ 231.
|
|
Alingsås allm. läroverk......................
|
„ 284.
|
|
|
,, ,, fonder under...
|
„ 466.
|
|
Allmänna
|
barnbördshuset .................
|
„ 347.
|
|
|
„ fonder under
|
„ 500.
|
|
??
|
barnhusinrättningen .........
|
„ 395.
|
|
??
|
„ fonder under
|
„ 506.
|
|
??
|
döfstwnmstitutets, f. rf., do¬
|
|
|
nationsmedels fond .........
|
„ 216.
|
|
??
|
garnisonssjukhuset ............
|
„ 95.
|
|
|
läroverken ...........................
|
„ 282.
|
|
Utlåtanden.
545.
657.
635.
— 665 —
Älmarestäkets bros arrendemedels fond
Alnarps landtbruksinstitut ..................
„ mejeriinstitut ........................
Ammunitionsv agnar, ang. uppkommen
brist å anslaget till .....................
Anatomiska institutionen vid universi¬
tetet i Lund ...............................
Anslagen, jemförelse mellan de verkliga
statsutgifterna och de i staten
uppförda ..........................................
Arbetareförsäkringsfonden ..................
Arbetares olycksfallsförsäkring, afsätt¬
ning till .........................................
Arbets- och flitpenningar, ang. de till
patienter vid hospitalen utbetalta
Arboga allm. läroverk ........................
„ „ „ fonder under...
Arfprinsens palats ..............................
Arméförvaltningen.................................
Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag öfver
samtliga kostnader för.................
Arméns mundering smedel....................
,, pensionskassa .......................
„ „ fonder under...
Arrendeinkomster af kronans domäner,
uppgift å .......................................
Artillerietablissementet vid. Göteborg
„ i Östersund...
Arvika allm. läroverk ........................
„ „ „ fonder under...
Askersunds allm. läroverk..................
„ „ „ fonder under
Asylen i Malmö ...................................
Se för öfrigt Hospitalsväsendet.
Asylens för fattiga barnaföderskor
och deras barn donationer............
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden
|
Sid. 216.
|
|
„ 186.
„ 188.
|
602
|
„ 72.
|
557
|
„ 303.
|
639
|
„ 436.
„ 216.
|
|
„ 131.
|
|
„ 345.
„ 284.
|
645
|
„ 471.
„ 7.
„ 49.
|
544
|
„ 68. .
„ 62, 71.
|
|
»55
55
55
55
55
55
55
55
55
55
406.
507.
263.
60.
60.
288.
482.
284.
469.
844.
645
501.
Rev. Ber. ang. Stattverk«t för år 189S.
S4
— 666 -
Revisions¬
berättelsen.
B.
Barnbördshus et, allmänna.....................
Barnhus, Stockholms allmänna............
Besigtningsmöten för prisbelönande af
hästar .............................................
Besparingarne å de särskilda hnfvud-
titlarne, ang. dispositionen af......
Besparing skassa, Disciplinkompaniets
Besök, Revisorernes ...........................
Bevillningar, ingående till statsverket
Beväringen, sammandrag öfver samtliga
kostnader för ................................
Beväringsmanskapets invalid- och pen¬
sionsfond .......................................
Bibelkommissionen ..............................
Bibelkommissionens fond....................
Biblioteket, Kongl..................................
,, vid universitetet i Lund,
ang. anslaget till ny byggnad för
Biskopslöneregleringsfonden ...............
Bjurfors, skogsskolan å.....................
Blinda, institutet för .........................
,, läroanstalterna för ..................
Boden—Ytter Morjärv, statsbanan
mellan ............................................
Bollnäs, läroanstalt för öfveråriga döf-
stumma i ......................................
Borås allm. läroverk ...........................
,, ,, fonder under ...
„ tekniska skola ...........................
„ „ „ fonder under ...
Brunskogs församlings aflöning sfond
Böter, ang. ofullständighet hos rever¬
salen å de till Jernvägsstyrelsen
inlevererade ..................................
Sid. 347, 500.
„ 395, 506.
196.
5?
5?
443.
60.
508.
220.
70.
5?
5?
5 1
60, 66. 216.
400.
216.
274.
??
5?
??
303.
216.
269.
378. 504.
383.
5?
168.
??
??
??
??
5?
??
381.
284.
466.
328.
500.
216.
??
176.
Utlåtanden.
636.
592.
667 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
C.
Carl Gustafs stads gevärsfaktori ......
|
Sid.
|
77, 79, 80, 84.
|
566.
|
Centralanstalten, meteorologiska .........
|
77
|
356.
|
|
Centralbyrån, statistiska......................
|
5?
|
140.
|
|
Centralinstitutet, gymnastiska ............
|
7?
|
332.
|
644.
|
Chalmers tekniska läroanstalt ..........
|
77
|
328.
|
|
Civildepartementet .................................
|
7?
|
129.
|
|
Civilstatens pensionsinrättning............
|
75
|
402,
|
|
„ „ fonder under
|
77
|
507.
|
|
Se äfven K.
D.
Dagtraktamentet till jernvägsbetjente,
ang. beloppet af ...........................
Danviks hospital .................................
Depositionsmedel, Öfverståthållareem-
betets ..........................................
Disciplinkompaniets besparingskassa
Djurgårdsfonden ..............................
Domkapitel, se Konsistorier.
Domkyrkorna.........................................
Domäner, kronans, arrendeinkomsten af
Domänstyrelsen ..................................
Donationer och stiftelser .....................
Donationsfonden för anordnande af
föreläsningar i astronomi vid
Sjökrigshögskolan ........................
Drottningholms broars arrendemedels
fond ................................................
Drottningholms lustslott.....................
Drottninghuset .......................................
Döf stumma, öfveråriga, läroanstalterna
för .......................................:...........
Döf stuminstitutets, f. d. allmänna,
donationsmedelsfond......................
176. 597.
392.
150.
60.
216.
898, 506.
263.
257. 626.
456.
216.
216.
9.
385, 505.
381.
216.
— 668 —
Revisions¬
berättelsen.
E.
Ecklesiastika boställenas skogsfond ...
|
Sid.
|
216.
|
|
Ecklesiastikdepartementet.....................
|
y>
|
270.
|
|
Ekonomiska kartverket ........................
|
|
144.
|
|
Eksjö allm. läroverk .......................
|
??
|
282.
|
|
„ „ „ fonder under ...
|
TI
|
464.
|
|
Eldhandvapen åt armén, ang. tillverk-
|
ningen af .......................................
|
5?
|
77,
|
80.
|
Elementar lär ar nes enke- och pupill-
|
kassa...............................................
|
|
422.
|
|
Elementarskolan, Nya .......................
|
11
|
292.
|
|
Elfdals pastorats regleringsfond ......
|
|
216.
|
|
Embetsverk, statens, i hufvudstaden,
|
fonden för anordnande af lokaler för
|
|
216.
|
|
Engelholms allm. läroverk..................
|
|
286.
|
|
„ „ ,, fonder under
|
|
478.
|
|
Enke- och pupillkassa, elementarlärarnes
|
??
|
422.
|
|
„ „ presterskapets ...
|
??
|
427,
|
508
|
Enköpings allm. läroverk .................
|
??
|
282.
|
|
„ „ „ fonder under
|
|
461.
|
|
En per millefonden .............................
|
??
|
66,
|
216
|
Eskilstuna allm. läroverk ..................
|
??
|
284.
|
|
,, „ ,, fonder under
|
??
|
469.
|
|
,, tekniska skola...................
|
|
828.
|
|
,, ,, „ fonder under
|
|
500.
|
|
Expeditionsafgiftsuppbörden inom kon-
|
sulatdistrikten...............................
|
|
46.
|
|
Experimentalfält, Landtbruksakademi-
|
ens, utgående anslag till m. m.
|
V
|
180.
|
|
F.
Falköpings allm. läroverk .................. ,, 284.
Falu allm. läroverk ........................... ,, 284.
„ „ „ fonder under ... ,, 471.
Femårsfonden (Nationalmuseum) „ 276.
Utlåtanden.
566.
— 669 —
Revisions¬
berättelsen.
Filénska testamentsfonden .................. Sid. 216.
Filipstads allm. läroverk .................. ,, 288.
„ „ „ fonder under „ 482.
Finansdepartementet ......................... ,, 204,
Finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå .............................. „ 206.
Fiskerinäringens befrämjande, fonden
för ...............................................
Fiskerinäringens understöd, anslag till
Flottans deltagande i utställningen i
Stockholm år 1897, ang. kost¬
naderna för ....................................
Flottans pensionskassa .......................
Flottans reglemente, angående omar¬
betning af.....................................
Flottans station i Karlskrona ...........
Flyinge hingstdepot ..............................
Folkskolelärare- och lärarinnesemi¬
narierna ....................................
Folkskolelärarnes pensionsinrättnin-
9 ar ............................................
Folkundervisningen ............................
Folkundervisningens befrämjande,
Sällskapet för ..............................
Fonden för anordnande af lokaler för
statens embetsverk i hufvudstaden
Fonden för Carl Xll:s monument
,, för en minstation till skyd¬
dande af inloppet till Gefle
„ för fiskerinäringens befräm¬
jande .......................................
,, för svenska hornboskaps- och
fårafvelns förädling .........
,, för underhåll af segeldjupet
i Hjelmaren m. m............
Fonder, af Statskontoret förvaltade ...
„ som förut varit stälda under
Arméförvaltningen ..............
216.
201.
r>
99
99
99
99
115.
410.
114.
113.
196, 197.
99
99
99
99
99
99
282.
424, 508.
818.
322.
216.
216.
216.
216.
216.
216.
66, 216,
66.
Utlåtanden.
605.
582.
581.
581.
604.
— 670 —
Revisions¬
berättelsen.
Fonder, för hvilka redogörelser äro i
allmänna räkenskaperna in-
tagna, förteckning öfver ...
|
Sid.
|
457.
|
Fonder och kassör, tillhörande fjerde
|
hufvudtiteln ...................................
|
•n
|
66.
|
Forssbladska fonden, ang. förvaltnin-
|
gen af (Skara domkapitel) .........
|
??
|
295.
|
Fria konsternas akademi .................
|
??
|
369.
|
Fryksände pastorats regleringsfond, .
|
V
|
216.
|
Fyr- och båkmedel .............................
|
??
|
251.
|
Fångvårdsstyrelsen .............................
|
??
|
26.
|
,, fond under förvaltning af
|
??
|
457.
|
Förenade mötespassevolanskassornas
|
fond .............................................
|
5?
|
60, 66, 216
|
Förskott, oredovisade, Arméförvaltnin-
|
gens ....................................
|
|
73.
|
,, å betalningen vid leverans af
|
artillerimateriel ................
|
|
74.
|
Utlåtanden
6B2
518
545
558
G
Garnisonerade och icke garnisonerade
armén, kostnader för ................
Garnisonssjukhuset, allmänna ............
Gejie allm. läroverk ...........................
,, ,, ,, fonder under ...
„ fonden för en minstation till
skyddande af inloppet till ........
„ navigationsskola ......................
Generallandtmäterikontor et ...............
Generalpoststyrelsen ..........................
Generalstabens topografiska arbeten,
se Rikets allmänna kartverk.
Geodetiska arbeten................................
Geologiska undersökningar, anslag till
fortsättning af .............................
Gevärsfaktori, Carl Gustafs stads ...
68.
95.
282.
460.
216.
126.
142.
238.
147.
199.
77, 79, 80, 84.
566
671 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
Gieseckes, J. S., donationsfond (Na¬
tionalmuseum) .................................
|
|
|
|
Sid.
|
276.
|
|
Gotska Sandön, ang. förvaltningen af
|
77
|
124.
|
591.
|
Gripsholms slott ..................................
|
7?
|
11.
|
513.
|
Gymnastiska centralinstitutet ............
|
77
|
332.
|
644.
|
Göta hofrätt .........................................
Göteborg, försäljningsmedel för vissa
|
77
|
23.
|
|
områden i ......................................
|
77
|
60.
|
|
Göteborgs allm. läroverk .....................
|
??
|
288.
|
|
„ „ „ fonder under
|
??
|
478, 479.
|
|
,, domkyrka .........................
|
??
|
398.
|
|
,, hospital ..............................
|
|
338.
|
|
|
|
|
„ navigationsskola..................
|
5?
|
126.
|
|
H.
Haga lustslott och park ..................... ,,
|
14.
|
513.
|
,, trädgård, ang. lånet till .........
|
??
|
15.
|
513.
|
Halmstads allm. läroverk ..................
|
??
|
288.
|
|
,, ,, „ fonder under
|
??
|
479.
|
|
Handelsflottans pensions anstalt.........
|
??
|
414.
|
|
Handels- och sjöfartsfonden...............
|
|
216.
|
|
Haparanda allm. läroverk ...............
|
??
|
290.
|
|
„ „ „ fonder under
|
??
|
484.
|
|
Helsingborgs allm. läroverk ............
|
??
|
286.
|
|
„ ,, „ fonder under
|
77
|
476.
|
|
Hernösands allm. läroverk .............
|
77
|
290.
|
|
,, ,, ,, fonder under
|
77
|
483.
|
|
,, domkyrka ........................
|
77
|
398, 506.
|
|
,, hospital ...........................
|
77
|
338.
|
|
,, navigationsskola ..........
|
7?
|
126.
|
|
Hingstdepoterna å Strömsholm och
|
|
|
|
Flvume ...............................
|
|
196.
|
604.
|
Hjelmaren, fonden för underhåll af
|
|
segeldjupet i .................................
|
77
|
216.
|
|
Hof- och slottsstaterna .......................
|
77
|
5.
|
513.
|
Hofrätt, Göta .......................................
|
77
|
23.
|
|
— 672
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Hofrätt, Svea ....................................... Sid.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge „
„ Krigs- ............................... „
Hornboskaps- och fårafvelns föräd¬
ling, fonden för ........................... ,,
Hospital och asyler .............................. „
Hospitalsväsendet, redogörelsen för der¬
till anslagna medel........................ „
Hudiksvalls allm. läroverk ............... ,,
„ „ „ fonder under „
Hufvudtiteln, första .......................... ,,
„ andra .............................. ,,
„ tredje .............................. „
„ fjerde ............................. „
„ femte .............................. „
.. sjette ............................ ,,
„ sjunde .............................. „
,, åttonde .......................... ,,
,, nionde............................. „
Hunneberg, skogsskolan å .................. „
Hvitfeldtska stipendiefonden............... „
Hästgardets nya kasernetablissement ,,
Högre lärarinneseminariet ................. ,,
„ „ fonder under „
Högsta domstolen ................ „
I.
Indelta armén, sammandrag öfver samt¬
liga kostnader för, se Garnisone-
rade armén.
Indragning sstaterna, Pensions- och ...
Inkomster, statsverkets ........................
„ afkortningar å .................
Institutet för blinda ...........................
22.
24.
25.
216.
338. 645.
338.
282.
461.
5. 513.
17, 443. 517.
32, 443. 542.
49, 444. 544.
97, 448. 581.
129, 450. 592.
204, 451. 605.
270, 452. 632.
402.
269.
308, 498. 641.
60.
314.
498.
19.
402.
218.
222.
378.
678 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden
Invalid- och pensionsfond, bevärings¬
manskapets ...................................
Invali dhus fonden ................................
Inventarieförteckningar rörande Grips-
hoims slott ...................................
Sid. 60, 66, 216.
„ 60, 66, 216.
„ 12. 513
I.
Jakobs allm. läroverk ...........................
„ „ „ fonder under ...
Jemföringstabeller mellan statsinkom¬
sternas beräknade och influtna
belopp m. m...............................
Jemtlands rotering skassa ..................
Jemtländska renbetesffellens skogsfond
Jernväg sbyggnader, statens ...............
Jernv äg smedlen, sammandrag af .....
Jernvägsstyr elsen .................................
Jernv äg strå.fik, Statens .......................
„ „ tabell öfver in¬
komster och ut¬
gifter ...............
Jernv äg strafiks, Statens, pensionsin-
rättningar .......................................
Johnsonska donationsfonden ..............
Justeringsbyrå, Finansdepartementets
Justitiedepartementet ..........................
,, ang. kostnaderna
för ordnandet af
äldre handlingar
tillhörande .........
Justitiekanslersembetet ........................
Justitierevisionen, Nedre.....................
Jönköpings allm. läroverk .................
„ „ „ fonder under
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1898.
290.
486.
436.
96.
216.
164.
170.
162. 592
162.
172.
416.
216.
206.
17.
18. 517
21.
19.
286.
473.
85
— 674 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden
K.
Kabinettskassan ...................................
Kalmar allm. läroverk .......................
n „ „ fonder under...
„ domkyrka .............................
„ navigationsskola ....................
Kammararkivet ...................................
Kammarkollegium ...............................
Kammarrätten ......................................
Kammarrättens aktoratsråkning.........
Karl XII:s monument, fonden för ...
Karlshamns allm. läroverk ...............
„ „ „ fonder under
„ navigationsskola ...........
Karlskrona allm. läroverk..................
„ „ „ fonder under
„ flottans station i ............
Karlstads allm. läroverk .....................
„ „ „ fonder under
„ domkyrka ..........................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
„ „ fonder under
Kartverket, ekonomiska ........................
,. geologiska ........................
Katarina allm. läroverk .....................
„ „ „ fonder under
Kolleberga, skogsskolan å....................
Komitier, kostnader för.......................
Kommerskollegium ................................
Kongl. biblioteket .................................
Kongl. och Hvitfeldtska stipendiein-
rättningen ....................................
Kongl. slottet .......................................
Konsistorierna och läroverken ............
Konsistorium i Göteborg ....................
Sid.
|
32.
|
542.
|
»
|
288.
|
|
n
|
481.
|
|
v
|
398.
|
|
»
|
126.
|
|
n
|
209.
|
|
n
|
208.
|
|
n
|
230.
|
|
n
|
231.
|
|
n
|
216.
|
|
T)
|
286.
|
|
n
|
477.
|
|
»
|
126.
|
|
n
|
286.
|
|
n
|
477.
|
|
n
|
113.
|
581.
|
v
|
288.
|
|
71
|
481.
|
|
7)
|
398.
|
|
77
|
304.
|
|
77
|
498.
|
|
77
|
144.
|
|
77
|
199.
|
|
77
|
290.
|
|
77
|
486.
|
|
77
|
269.
|
|
77
|
438.
|
|
77
|
132.
|
|
77
|
274.
|
|
77
|
308, 498.
|
641.
|
77
|
5.
|
513.
|
77
|
282.
|
632.
|
7t
|
288, 478.
|
|
— 675 —
Revisions¬
berättelsen.
Konsistorium i
n »
» v
yy »
v n
» »
v »
v 77
v 7)
77 n
n n
Hernösand .
Kalmar.......
Karlstad ....
Linköping .
Lund ..........
Skara..........
Stockholm .
Strengnäs....
Upsala .......
Vesterås .....
Vexiö .......
» » Visby..........................
Konstantinopel, sammandrag af räken¬
skaperna öfver hyresinkomsten af
kronans fastighet i .....................
Konsulat- och expeditionsafgifter, upp¬
gifter om beloppet af ................
Konsulattjenstemäns inkomster af ex-
peditionsafgifter ..........................
Konsulskassan ......................................
Kontroll- oeh justeringsbyrä, Finans¬
departementets ..............................
Kontrollverket ....................................
Kostpenningar för elever vid Alnarps
landtbruksinstitut, ang. återburna
Krig skof rätten .......................................
Krig sm anshusfo n d, Vadstena ............
Krigsskolan ..........................................
„ ang. öfverskridande af
staten för .....................
Krigsskolestipendiefond ........................
Kristianstads allm. läroverk ...........
„ „ „ fonder under
Kristinehamn, läroanstalten för blinda i
Kristinehamns allm. läroverk ............
„ ,, ,, fonder under
hospital
Sid. 290, 482.
„ 288, 480.
„ 288, 481.
„ 282, 462.
„ 286, 474.
„ 284, 295, 464.
„ 290, 485.
„ 284, 467.
„ 282, 459.
„ 284, 295, 470.
„ 286, 472.
77
48.
77
77
46.
32.
77
77
206.
228.
77
77
77
v
190.
25.
216.
92.
n
v
77
7)
94.
216.
286.
476.
383.
288.
482.
338.
Utlåtanden.
632.
635.
602.
546, 579.
546, 579.
— 67.6
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Kronoräkenskaper, Stockholms stads,
och länens landsböcker..................
Krut, ang. kostnaderna för transport af
Krylbo—Örebro, statsbanan mellan ...
Köpings pedagogi ...............................
,, „ fonder under .........
Sid. 152.
„ 75. 562.
,. 168.
„ 284.
„ 472.
L.
Lamms, Jacques, prisfond och stipen¬
diefond (Nationalmuseum)............
Landsböcker, länens.............................
,, fonder intagna i............
Landskrona allm. läroverk.................
„ „ ,, fonder under
Landtbruksakademien...........................
Landtbruksinstitut, Alnarps ..............
„ Ultuna...............
Landtbruksskolor, anvisade anslag till
Landtbruksstyrelsen .............................
Landtförsvarsdepartementet ..............
Landtmannaskolor, anvisade anslag till
Landtmäterikontor, Rikets .................
Letter sted, tska föreningen (Y etenskaps-
akademien) ....................................
Leverans af sjöförsvarsmateriel, ang.
försenad .........................................
Lidköpings allm. läroverk ..................
„ „ „ fonder under
Lifrustkammaren .................................
Linköpings allm. läroverk ................
,, ,, ,, fonder under
,, domkyrka.........................
Ljungby hed, ang. aflagdt besök å ...
Ljungstedtska friskolan i Linköping
Lokomotivförare, ang. förseelser af ...
Lotsstyrelsen .........................................
77
|
276.
|
|
77
|
152.
|
|
7?
|
457.
|
|
77
|
286.
|
|
’7
|
476.
|
|
77
|
178.
|
|
7?
|
186.
|
602.
|
7?
|
182.
|
|
7?
|
191.
|
|
77
|
158.
|
|
77
|
52.
|
|
7?
|
191.
|
|
77
|
142.
|
|
77
|
362.
|
|
77
|
112.
|
581.
|
77
|
284.
|
|
7?
|
466.
|
|
77
|
276.
|
|
77
|
282.
|
|
7?
|
462.
|
|
77
|
398.
|
|
77
|
81.
|
576.
|
77
|
282.
|
|
77
|
175.
|
595.
|
7?
|
121.
|
591.
|
— 677 —
|
Revisions-
|
|
|
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
Luleå allm. läroverk ...........................
|
Sid.
|
290.
|
|
„ „ „ fonder under ...
|
99
|
484.
|
|
Luleå-Gellivarebanan .........................
|
99
|
166, 174.
|
592.
|
Luleå-norska gränsen, ang. anslaget
|
|
|
|
till inköp af jernvägen.................
|
99
|
174.
|
592.
|
Lunds allm. läroverk..........................
|
99
|
286.
|
|
„ „ „ fonder under ...
|
99
|
474.
|
|
,, domkyrka...................................
|
99
|
398.
|
|
,, hospital och asyl .....................
|
99
|
338.
|
|
,, universitet .................................
|
99
|
300.
|
|
„ ,, fonder under .........
|
99
|
494.
|
|
,, universitets bibliotek, ang. an-
|
|
|
|
slaget till ny byggnad för .........
|
99
|
303.
|
636.
|
Lustslotten, Konql.............................
|
99
|
9, 11, 13, 14, 16.
|
513.
|
Lägerkassorna, ang. användningen af
|
99
|
82.
|
548.
|
Längmanska donationsfonden ............
|
99
|
216.
|
|
Läns fängelset i Malmö, besök å........
|
99
|
30.
|
|
Länsräkenskaperna, sammandrag af...
|
99
|
152.
|
|
Lärarinneseminariet, Högre ...............
|
99
|
314.
|
|
Läroanstalterna för blinda ..............
|
99
|
383.
|
|
,, ,, öfveråriga döf-
|
|
|
|
stumma .....................
|
99
|
381.
|
|
Läroverken, allmänna ...........................
|
99
|
282.
|
635.
|
,, ,, ang. kostnaden
|
|
|
|
för hvarje lärjunge vid ............
|
99
|
294.
|
|
M.
|
|
|
Malmö allm. läroverk...........................
|
99
|
286.
|
|
,, ,, ,, fonder under ...
|
99
|
475.
|
|
„ asyl .......................................
|
99
|
344.
|
645.
|
,, -Billesholms m. fl. jernvägar
|
|
|
|
(Vestkustbanan).....................
|
99
|
168.
|
|
„ Kronprinsens husarregementes
|
|
|
|
etablissement i .....................
|
99
|
81.
|
547.
|
,, länsfängelse .............................
|
.99
|
30.
|
|
navigationsskola ....................... ,, 126, 128.
678 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Malmö, reparationsverkstäderna för sta¬
tens jernvägar i .................
„ tekniska skola ...........................
,, ,, ,, fonder under ...
Manuf'akturförlagslånej'onden ..........
Mariestads allm., läroverk ..................
,, ,, ,, fonder under
,, domkyrkas stora kista......
Marinförvaltningen ..............................
Marketenterikassorna, ang. använd¬
ningen af .....................................
Mar ma, skogsskolan å .......................
Marstrands allm. läroverk..................
Medicinalstyrelsen................................
,, fonder under .........
Medicinalstyrelsens redovisning för till
hospitalsväsendet anslagna medel
Medlemsafgift till förening, ang. af
statsmedel bestridd .......................
Mejeriskolor, lägre, anvisade anslag till
Meteorologiska centralanstalten .........
Militärattachéerna i Petersburg, Berlin
och Paris, ang. utbetalta medel till
Militärsällskapets i Stockholm krigs-
skolestipendiefond ........................
Mossebo m. fl. fastigheter ..................
Mundering smedel, arméns .................
Musikaliska akademien.......................
Musikkonservatoriet .............................
Myntverket .............................................
Mötespassevolanskassornas fond.........
Sid.
|
176.
|
|
99
|
328.
|
|
99
|
500.
|
|
99
|
216.
|
|
99
|
284.
|
|
99
|
466.
|
|
99
|
398.
|
|
99
|
97.
|
581.
|
99
|
82.
|
548.
|
99
|
269.
|
|
99
|
288.
|
|
99
|
334.
|
645.
|
99
|
500.
|
|
99
|
338.
|
|
99
|
190.
|
602.
|
99
|
191.
|
|
99
|
356.
|
|
99
|
73.
|
546.
|
99
|
216.
|
|
99
|
60.
|
|
99
|
62, 71.
|
|
99
|
374.
|
|
99
|
377.
|
|
99
|
225.
|
|
99
|
216.
|
|
N.
Nationalmuseum .................................... ,, 276.
„ fonder under ........... „ 498.
Naturhistoriska riksmuseum .............. ,, 356.
Nautisk-meteorologiska byrån ............ ,, 120.
— 679
Navigationsskolorna..............................
Nora pedagogi.......................................
„ „ fonder under ...............
Noréenska testamentsfonden ..............
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond
Norrköpings allm. läroverk ...............
„ „ „ fonder under
„ tvångsarbetsanstalt .........
,, tekniska skola..................
,, „ ,, fonder under
Norrland, öfre, stambanan genom......
Norrtelje allm. läroverk ...................
,, ,, ,, fonder under
Nya elementarskolan i Stockholm......
„ ,, fonder under......
Nya Varfvet, tvångsarbetsanstalten å
Nyköpings allm. läroverk ..................
„ „ „ fonder under
,, hospital .............................
0.
O äling slånefonderna, äldre och nya...
Olycksfallsförsäkring, arbetares, af¬
sättning till ....................................
Omberg, skogsskolan å ........................
Omföring ar i Arméförvaltningens räken¬
skaper .............................................
Ordinarie inkomster, statsverkets ......
Oskarshamns allm. läroverk...............
„ „ „ fonder under
Oskarsvärn, ang. viss kostnad för be¬
vakning af ...................................
P.
Palmqvictska fonden till Stockholms
befästande ......................................
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
99
|
126.
|
|
99
|
284.
|
|
99
|
472.
|
|
5?
|
216.
|
|
99
|
60, 66, 216.
|
|
99
|
282.
|
|
99
|
468.
|
|
99
|
30.
|
518.
|
99
|
328.
|
|
99
|
500.
|
|
99
|
166.
|
|
99
|
282.
|
|
99
|
461.
|
|
99
|
292.
|
|
99
|
486.
|
|
99
|
30.
|
518.
|
99
|
284.
|
|
99
|
469.
|
|
99
|
338.
|
|
99
|
216.
|
|
99
|
131.
|
|
99
|
269.
|
|
99
|
72.
|
544
|
99
|
218.
|
|
99
|
288.
|
|
99
|
481.
|
|
99
|
116.
|
581.
|
66, 216.
— 680
Revisions¬
berättelsen.
Paris, svenska kyrkan i ....................
|
Sid.
|
82.
|
Patent- och registreringsverket .........
|
5?
|
138.
|
Pedagogierna....................................
|
??
|
282.
|
Pensions anstalt, handelsflottans .........
|
??
|
414.
|
Pensionsfond, beväringsmanskapets ...
|
')’>
|
60, 66,
|
Pensionsinrättningar, civilstatens ......
|
5?
|
402.
|
,, folkskolelärarnes.........
|
5?
|
424.
|
„ statens jernvägstrafiks
|
??
|
416.
|
„ telegrafverkets............
|
|
420.
|
Pensionskassa, arméns ........................
|
■ ii
|
406.
|
,, flottans .......................
|
1?
|
410.
|
Pensionskassornas ställning, samman-
|
|
|
drag af ...
|
ii
|
430.
|
,, d:o under åren 1894—1898
|
5?
|
434.
|
,, utgiftsposter, jemförelse mellan
|
??
|
432.
|
Pensions- och indragningsstaterna ...
|
??
|
402.
|
Piteå allm. läroverk ........................
|
? 5
|
290.
|
„ ,, ,, fonder under ...
|
|
484.
|
,, hospital och asyl....................
|
??
|
338.
|
von Plåtens, Baltzar, stipendiefond ...
|
ii
|
216.
|
Po sses, Grefve Erik, donationsfond ..
|
??
|
216.
|
Postsparbanken.....................................
|
5?
|
241.
|
Postverket...............................................
|
|
238.
|
Presterskapets enke- och pupillkassa
|
|
427, 508
|
,, lönereglerings fond......
|
??
|
216.
|
Proviantartiklar, ang. kassation af vid
|
|
|
flottans station i Karlskrona för-
|
|
|
varade .............................................
|
H
|
113.
|
R.
Barnsele pastorsboställes skogsförsälj-
ningsmedels fond..........................
Realläroverket i Stockholm..................
Regementsförvaltningarnes redogörel¬
ser för arméns munderingsmedel,
sammandrag af ..............................
216.
290.
62, 71.
Utlåtanden.
615.
— 681 —
Revisions¬
berättelsen.
Reglementet för flottan, ang. omarbet¬
ning af.............................................
Renskrifning skostnader i Utrikesde¬
partementet .........
„ i Finansdepartementet
Reparation af Riddarholmskyrkan, fram¬
ställning om....................................
Reservationer, Statsrevisorernes...........
Reseräkningar, ang. saknad af uppgift
om våglängden i ...........................
Reseunderstöd till officerare och inten-
denturtjenstemän, ang. användnin¬
gen af anslaget till ....................
Resor, Statsrevisorernes .......................
Riddarholmskgrkan ..............................
Rikets ekonomiska kartverk ...............
Rikets Generallandtmäterikontor.........
Riksarkivet ............................................
Riksmuseum, naturhistoriska ...............
Rotering skassa, Jemtlands..................
Sid. 114.
48.
20.5.
??
77
236.
510.
190.
77
77
77
77
77
77
77
73.
508.
236.
144.
142.
272.
356.
96.
S.
Sala allm. läroverk.............................
„ „ ,, fonder under ......
Scharps, J. H., donationsfond (Natio¬
nalmuseum) ....................................
Schillers, Gustaf, stipendiefonder (Hvit-
feldtska stipendieinrättningen)......
Seminarium för bildande af lärarinnor
Serafimerlasarettet .................................
Sifferuppgifternas öfverensstämmelse
med räkenskaperna, ang. ansvarig¬
heten för........................................
Sillre, skogsskolan å ..........................
Simrishamns pedagogi...........................
„ „ fonder under ...
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1898.
77
77
284.
472.
??
276.
308, 310.
314.
388. 505.
77
77
77
77
509.
269.
286.
478.
Utlåtanden.
581.
542.
605.
608.
603.
546.
608.
86
— 682 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
Sinnessjuke brottslingar, ang. behand-
|
|
|
|
lingen af..........................................
|
Sid.
|
30.
|
518.
|
Sjukkassors bildande, afsättning till..
Sjukvårdskostnad m. m. vid sjukdoms-
|
11
|
131.
|
|
fall under sjökommendering.........
|
ii
|
112.
|
581.
|
Sjöfartsfonden .....................................
|
11
|
216.
|
|
Sjöförsvarsdepartementet .....................
Sjöförsvarsmateriel, ang. försenad le-
|
11
|
102.
|
|
verans af ......................................
|
|
112,
|
581.
|
Sjökar te verket..........................................
|
11
|
119.
|
|
Sjökrigsskolan ......................................
|
11
|
117.
|
|
Sjömätningar, anslaget för ................
|
n
|
119.
|
|
Skara allm. läroverk ..........................
|
n
|
284.
|
|
,, „ fonder under ...
|
11
|
465.
|
|
„ domkyrka...................................
„ läroanstalt för öfveråriga döf-
|
ii
|
398.
|
|
stumma...................................
|
ii
|
381.
|
|
„ veterinärinrättning....................
|
ii
|
352.
|
|
,, ,, fonder under
|
,,
|
502.
|
|
Skellefteå allm. läroverk......................
|
ii
|
290.
|
|
,, ,, „ fonder under
|
ii
|
484.
|
|
Skiften och afvittringar .....................
|
ii
|
177.
|
|
Skogsfond, Jemtländska renbetesfjellens
|
ii
|
216.
|
|
Skogsinstitutet ......................................
|
ii
|
266.
|
|
Skogsskolorna.......................................
Skrifbiträde å Utrikesdepartementets
|
ii
|
269.
|
|
kameralafdelning, ang. kostnader
för ................................................
|
ii
|
48.
|
542.
|
„ i Finansdepartementet, ang. d:o
|
ii
|
205.
|
605.
|
Skånska Hofrätten................................
|
ii
|
24.
|
|
Skof de allm,, läroverk..........................
|
ii
|
284.
|
|
„ „ ,, fonder under ...
Slott, Stockholms, anslaget till repara-
|
ii
|
466.
|
|
tioner å ...............
|
ii
|
5.
|
513.
|
,, ,, anslaget till yttre
|
|
|
|
restaurering af ...
|
ii
|
6.
|
513.
|
Slottet, Konglanslag till brandväsen¬
det m. m. vid
7.
683 —
Revisions¬
berättelsen.
Slottskassans skulder m. m...............
Småskolelärares m. fl. ålder domsun-
derstödsanstalt ..............................
Sportartiklar, ang. kostnaden för till
Alnarps landtbruksinstitut inköpta
Stambanan genom öfre Norrland......
Statens embetsverk i hufvudstaden,
fonden för anordnande af lokaler för
Statens jernvägsbyggnader ..................
,, jernv ägs styrelse........................
jernv äg strafik...........................
.. jernvägstraflks pensionsinrätt-
ningar ...........................................
Statistiska centralbyrån .......................
Statskontoret ........................................
Statskontorets fonder ...........................
Statsinkomsterna, jemföringstabeller
mellan deras beräknade och in¬
flutna belopp .................................
Statsverkets inkomster..........................
,, ,, afkortningar å
,, skulder och tillgångar ...
Stiftelser och donationer .....................
Stipendiefond, Baltzar von Plåtens .
„ Gustaf Schillers..............
„ Militärsällskapets i Stock¬
holm ................................................
Se för öfrigt Fonder.
Stipendieinrättningen, Kong], och Hvit-
feldtska...............................................
Stockholms allmänna barnhus ............
„ hospital ..............................
„ latinläroverk, norra.........
„ ,, ,, fonder under
55
55
55
„ södra .....................
navigationsskola ...............
slott) anslag till reparatio¬
ner å .....................
Sid. 9, 14.
426.
55
55
189.
166.
55
y>
55
216.
164.
162.
162.
55
55
55
55
416, 507.
140.
210.
216, 458.
55
55
55
55
55
55
55
436.
218.
222.
4.
456.
216.
808, 310
216.
55
55
55
5;
55
55
55
308.
395.
338.
290.
486.
290.
126.
55
K
O.
Utlåtanden.
602.
592.
606.
641.
513.
I
— 684 —
Revisions¬
berättelsen.
Stockholms slott, anslag till yttre re¬
staurering af............ Sid. 6.
„ „ anslag till brandvä¬
sendet ocb yttre lys-
hållning å ..............
|
77
|
7.
|
„ stads kronoräkenskaper och
|
|
|
länens landsböcker ..
|
77
|
152.
|
„ „ läroverks byggnads¬
|
|
|
fond .........................
|
77
|
292.
|
„ „ undervisningsverk......
|
77
|
290, 485,
|
„ tekniska skola.....................
|
77
|
328.
|
„ „ „ fonder under
|
77
|
499.
|
Strengnäs allm. läroverk ..................
|
77
|
284.
|
„ „ „ fonder under
|
77
|
467.
|
„ domkyrka ..........................
|
7)
|
398, 506.
|
Strömsholms hingstdepot .....................
|
77
|
196.
|
„ slott ...............................
|
77
|
16.
|
Strömstads allm. läroverk ..................
|
77
|
288.
|
„ „ „ fonder under
|
79
|
479.
|
„ navigationsskola...............
|
77
|
126.
|
Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna ...
|
77
|
194.
|
Stämpeluppbörden ................................
|
77
|
224.
|
Sundsvalls allmänna läroverk .........
|
77
|
290.
|
„ „ „ fonder under
|
77
|
484.
|
Svea Hofrätt..........................................
|
77
|
22.
|
„ ingeniörsbataljons kasern, fond
|
|
|
för utvidgning af...........................
|
77
|
60.
|
Svenska akademien .............................
|
77
|
354.
|
„ „ fonder under ......
|
77
|
502.
|
„ kyrkan i Paris .....................
|
77
|
32.
|
„ trädgårdsföreningens elev¬
|
|
|
skola ......................................
|
7)
|
193.
|
Sveriges geologiska undersökning ......
|
77
|
199.
|
„ traktater, fortsatt utgifvande af
|
77
|
32.
|
Sällskapet för folkundervisningens be¬
|
|
|
främjande ....................................
|
77
|
322, 499,
|
Söderhamns allm. läroverk ...............
|
77
|
282.
|
„ „ „ fonder under
|
77
|
461.
|
Utlåtanden.
5 IB.
604.
*
— 685
Revisions¬
berättelsen.
Söderköpings allm. läroverk ............ Sid. 282.
)7 ,, „ fonder under „ 463.
Södermalms allm. läroverk .............. „ 290.
y „ „ fonder under „ 486.
Sölvesborgs allm. läroverk .................. „ 286.
T.
Tekniska högskolan .............................. „
„ „ fonder under ...... „
„ skolorna .............................. „
„ „ fonder under ...... „
Telefonmedel ........................................ „
Telegrafverket ....................................... „
Telegrafverkets pensionsinrättningar ... „
Tillverkning saf gifter, byrån för kon¬
trollen å ....................................... „
Topografiska arbetena ........................ „
Tranebergs m. fl. broars medel......... „
Trafikinkomster och utgifter å statens
jernvägar 1888—1898 .............. „
Trelleborgs allm. läroverk ................. „
„ „ „ fonder under „
Trosspassevolansfonden .................... „
Trädgårdsföreningens elevskola ........ „
Tullverket............................................... »
Tullverkets lokaler, ang. skyldighet för
stapelstäder att uppbygga och
underhålla ..................................... v
Tvångsarbetsanstalterna å Nya Varf-
vet och i Norrköping .................. „
325.
499.
328.
499.
249.
246.
420.
206.
147.
154.
172.
286.
476.
60, 66, 216.
193.
251.
255.
30.
u.
t
Uddevalla allm. läroverk..................... „ 288.
„ „ fonder under „ 479.
Utlåtanden
612
624
624
518
— 086 —
Kevisions-
berättelsen.
Ulriksdals slott ........................
|
Sid.
|
13.
|
Ultima landtbruksinstitut.....................
|
|
182.
|
„ „ fonder under förvaltning af
|
11
|
457.
|
„ egendom ...................................
|
|
184.
|
Umeå allm. läroverk ...........................
|
|
290.
|
55 55 55 fonder under ...
|
|
483.
|
Undsättnings/'onden .............................
|
|
216.
|
Universitet, Lunds .........................
|
|
300.
|
„ Upsala ..............................
|
11
|
296.
|
Upphandlings- och entreprenadväsen-
det, ang. iakttagande af föreskrif-
|
terna om .......................................
|
|
175. 234, 250.
|
Upsala allm. läroverk ........................
|
|
282.
|
55 55 55 fonder under...
|
|
459.
|
„ domkyrka.....................
|
|
398, 506.
|
„ hospital ....................................
|
71
|
338.
|
„ universitet ..............................
|
|
296.
|
.5 „ fonder under ......
|
|
487.
|
Utarrendering af en kronoegendom,
|
ang. vilkoren vid ........................
|
|
264.
|
Utrikesdepartementet ..........................
|
11
|
32.
|
Utlåtanden.
636.
592, 608, 623.
626.
542.
V.
Vadstena allm. läroverk .....................
,, ,, „ fonder under
,, hospital och asyl ...............
,, krigsmanshus fond ..............
,, läroanstalt för öfveråriga
döfstumma ...................................
Vapenöfning ar, ang. anslaget till de
värnpligtiges ...............................
Varbergs allm. läroverk .....................
55 „ ,, fonder under
Varumärken, uppgift å registrerade...
Venersborgs allm. läroverk ................
55 55 55 fonder under
282.
463.
338.
60, 66, 216.
381.
83. 548.
288.
480.
139.
284.
465.
— 687
Revisions¬
berättelsen.
Vesterviks allm. läroverk.....................
|
Sid.
|
282.
|
|
,, ,, „ fonder under
|
11
|
464.
|
|
,, navigationsskola ...............
|
V)
|
126.
|
|
Vesterds allm. läroverk, ang. räken-
|
|
|
|
skaperna för
|
11
|
284,
|
295.
|
,, „ ,, fonder under
|
11
|
470.
|
|
,, domkyrka ..............................
|
11
|
398,
|
506
|
Vestkustbanan .....................................
|
11
|
168.
|
|
Westzynthii testamentsfond..................
|
V)
|
216.
|
|
Vetenskapsakademien..........................
|
VI
|
356.
|
|
„ fonder under ...
|
V
|
502.
|
|
Veterinärinrättning en i Skara............
|
n
|
352.
|
|
Veterinärinstitutet ................................
|
v
|
349.
|
|
,. fonder under .........
|
V)
|
501.
|
|
Vexiö allm. läroverk .........................
|
V
|
286.
|
|
,, „ „ fonder under ...
|
V
|
473.
|
|
,, domkyrka....................................
|
V
|
398,
|
506
|
,, folkskolelärareseminarium ......
|
V
|
286.
|
|
,, „ fonder under ...
|
11
|
474.
|
|
,, hospital .......................................
|
V)
|
338.
|
|
läroanstalt för blinda ............
|
11
|
383.
|
|
Vimmerby allm. läroverk.....................
|
V
|
282.
|
|
., ,, ., fonder under
|
V
|
464.
|
|
Visbyfallm. läroverk ...........................
|
V
|
290.
|
|
., „ ,, fonder under ...
|
V
|
485.
|
|
,, domkyrka...................................
|
V
|
398.
|
|
., hospital.......................................
|
V
|
338.
|
|
,, navigationsskola........................
|
11
|
126.
|
|
Vitterhetshistorie- och antiqvitets-
|
|
|
|
akademien
|
V
|
366.
|
|
„ ,, ,, fonder under
|
11
|
502.
|
|
Volontärvakansfonden...........................
|
11
|
60,
|
66,
|
Väddö kanal..........................................
|
11
|
154.
|
|
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......
|
11
|
154.
|
|
Vännäs-Umeå, statsbanan mellan ......
|
5 •
|
168.
|
|
Värfvade armén, sammandrag öfver
|
|
|
|
samtliga kostnader för; se Garni-
|
|
|
|
sonerade armén.
%
Utlåtanden.
635.
657.
— 688 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Y.
Ystad, Skånska dragonregementets ka-
sernetablissement i ........................ Sid. 81.
Ystads allm. läroverk........................... ,, 286.
„ ,, ,, fonder under ... „ 476.
o
Ä.
o
Ålderdomsunderstödsanstalt, småskole-
lärares m. fl................................. ,. 426.
Ä leniskafonden (direktionen för Stock¬
holms stads undervisningsverk) ... „ 290.
Åmåls allm. läroverk........................... ,, 288.
,, ,, ,, fonder under ... ,, 482.
Ö.
öfverintendentsembetet ........................ ,, 232.
öfversigt öfver statsverkets tillgångar
och skulder .................................... ,, 4.
öfverståthållareembetet ........................ ,, 148.
Öfver ståthällar eembetets depositions-
medel ........................................... ,, 150.
Öfveråriga döfstumma, läroanstalterna
för ................................................. ,, 381.
Örebro allm. läroverk............. ,, 284.
,, „ „ fonder under ... „ 468.
,, tekniska skola ........................ ,, 328.
,, „ „ fonder under ... ,, 499.
Örnsköldsviks allm. läroverk ............ „ 290.
„ ,, ,, fonder under „ 485.
Östermalms allm. läroverk.................. ,, 290.
Östersunds allm. läroverk ........... ,, 290.
„ „ ,, fonder under „ 483.
547.
608.