Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
1
N:o 95.
Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1899, kl. 5 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan
tillhörig mark i Norrbottens län m. m.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver finans¬
ärenden den 14 nästlidne april har Kongl. Maj:t i eu samma dag aflåten
proposition (n:o 84) föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna
öfverloppsmark finge till aktiebolaget Gellivare Malmfält på arrende under
en tid af femtio år upplåtas det område, som, innefattande en areal af
619,784 hektar, funnes omförmäldt i bolagets skrift af den 8 december
1898 och å den vid samma skrift fogade karta till sina gränser närmare
angifvet — dock med undantag af dels sådana delar af området, hvilka
till äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till
andra, dels ock den del af området, som i jernvägsstyrelsens utlåtande
den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof erforderlig och
som å den vid sagda utlåtande fogade ritning innefattades inom de med
bokstäfverna d, e, f, g, h, i, s, d beteckade linier, med rätt för bolaget
att såsom hittills å sistnämnda del af området afgiftsfritt begagna (len
mark, hvilken af bolagets redan befintliga byggnader upptoges eller som
Bill. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 55 Höft. (N:o 95). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
kunde komma att ytterligare tagas i anspråk för byggnader, som bolaget
framdeles kunde få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot förpligtelse
för bolaget ej mindre att i fråga om användningen af berörda mark under¬
kasta sig samma bestämmelser, som i liknande fall af styrelsen plägade
fastställas för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägsområde sig
upplåten, än ock att till styrelsen återställa samma mark, i den mån den
blefve för bolagets malmlastning obehöflig eller kunde för jernvägens an¬
läggningar erfordras — samt under följande vilkor:
att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars
erlägga arrende till belopp, som Kongl. Maj:t på gemensamt förslag
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverj äg mästaren i
Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet be¬
stämde för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt
inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på
området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne
bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare i händelse af
tvist skulle bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot det att
egarne till bolaget erlade årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget
åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet mellan
dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll, dock
med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet att afträda densamma,
derest sådant kunde finnas erforderligt, vare sig med hänsyn till bolagets
behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn eller för åstad¬
kommande af ordnad byggnadsverksamhet; skolande egare af sådan lägen¬
het jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägenheten
inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara deraf upp-
stode för allmän ordning och sedlighet;
att i sistberörda fall iägenhetens egare skulle vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande bestämd tid bortföra af honom derå uppförda byggnader,
hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skulle af bolaget er¬
läggas samt vid brist af åsämjande bestämmas af gode män; skolande det
tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i händelse af tvist afgöra
fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna och näst¬
föregående punkt omförmäldes;
att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet
icke måtte ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes
å det till bolaget upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i särskildt fall funne sådana omständigheter föreligga, att in-
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
3
utlutning icke finge ske närmare någon viss, på området befintlig bygg¬
nad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan
angåfve;
att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i
väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kongl. Maj:t att
förklara bolagets arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till
någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan än
bolaget komme att idkas inom området och för sådan af annan idkad
grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig behöflig!, Kongl.
Maj:t måtte ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad som för ända¬
målet kunde anses erforderligt och skäligt; skolande i fall, som i denna
punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift ega rum;
att bolaget skulle vara skyldigt att utan särskild ersättning af om¬
rådet afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde finnas erfor¬
derligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme för jernväg eller
för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området, som
för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt
undantoges, bolaget skulle vara skyldigt att underkasta sig Kongl. Maj:t,s
bestämmande härutinnan;
att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande
skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega
annan rätt till skogen å området, än att bolaget måtte dels, efter anvis¬
ning af vederbörande skogstjensteman och, derest från skogsvårdens syn¬
punkt hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som af
domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats,
mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;
att bolaget skulle tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens
vidmagthållande å Malmberget och närmaste derintill belägna område af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;
att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt be¬
träffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende måtte tillkomma bolaget;
att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas, med
mindre Kongl. Maj:t sådant medgåfve; samt
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende föreslagna området
finge af bolaget tillträdas, skulle hafva genom lagligen gällande handling,
som till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverleinnades, förbundit sig ej
mindre att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar, hvilkas
inmutningspunkter vore belägna inom gränserna för nedan omförmälda, å
den af ingeniören H. Wennerström under januari månad år 1898 upp¬
rättade karta med litt. x betecknade område, än äfven att i fråga om sina
öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar icke begära, att grän¬
serna för något utmål sträcktes in å nyssnämnda område;
dels att det i bolagets skrift den 29 maj 1897 omförmälda, å den vid
skriften fogade karta med litt. x betecknade, af ingeniören Wennerström
under januari månad år 1898 å karta planlagda område om 145,192 hektar
måtte — med undantag af den del af området, som jernvägsstyrelsen
enligt dess utlåtande den 17 mars 1898 af anförda skäl ansett böra för
kronans räkning bibehållas och som å den vid samma utlåtande fogade
ritning innefattades inom de med bokstafvera v, s, k, o, 1, r, q, v be¬
tecknade linier — från kronans mark afskiljas samt i hufvudsaklig enlig¬
het med omförmälda, af Wennerström uppgjorda regleringsplan, sedan en
lämplig tomt till bostadsplats för en skogsbevakare afsatts, fördeladt i
tomter, för bebyggande åt enskilde med eganderätt upplåtas under iakt¬
tagande,
att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle, sam¬
tidigt för alla tomterna, uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en
af Kongl. Majts befallningshafvande utsedd person, hvarvid särskildt värde
borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;
skolande värderingsmännen, der de stannade i olika meningar rörande vär¬
det af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon af de utaf
länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän för
arrendevärderingar;
att tomt derefter finge af Kongl. Majt:s befallningshafvande till pris,
motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas
till den, som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till
erhållande af sådan tomt och dervid erlade värdet för å tomten befintlig
skog jemte en femtedel af köpeskillingen för jorden;
att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att under iakt¬
tagande af de särskilda föreskrifter, som med afseende å områdets ord¬
nande och bebyggande kunde varda honom af Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen hafva å
tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus, salu¬
bod eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om det försum¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
5
mades, att tomtinnehafvaren skulle vara sin rätt till tomten och den der¬
för erlagda andel af köpeskillingen förlustig;
att tomtinnehafvare skulle vid enahanda äfventyr, sedan han inom
den förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens
bebyggande ålegat, sist vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga
återstoden af köpeskillingen; samt
att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpe¬
skillingen till fullo guldits, köpebref å tomt skulle af Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande för tomtinnehafvaren utfärdas;
dels ock att köpeskillingarne för tomterna å sistberörda. område, efter
afdrag af kostnaden för den af ingeniören Wennerström i januari månad
år 1898 uppgjorda regleringsplan jemte beskrifning öfver området, finge,
tills vidare, och intill dess annorlunda kunde varda af Kongl. Maj:t be¬
stämdt, användas till bestridande af sådana utgifter, som funnes erforderliga
för områdets behöriga ordnande, samt för sådant ändamål, till en början
och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kong]. Maj:ts befall¬
ningshafvande disponeras för att, när municipalstyrelse kommit till stånd,
omhändertagas af denna.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departements¬
chefen, jemte redogörelse öfver hvad som i ärendet förekommit och förä n -
ledt den af Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag aflåtna proposition i
detta ämne, samt med erinran, att Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1898
tillkännagifvit, att kamrarne i afseende å nämnda proposition stannat i
olika beslut, i följd hvaraf frågan för den riksdagen förfallit, vidare an¬
fört följande.
I skrift af den 25 juli 1898 hade aktiebolaget Gellivare Malmfält
anhållit, att från det område på eller i närheten af Gellivare Malmberg,
som jernvägsstyrelsen begärt att få till sig upplåtet, måtte undantagas
den areal, hvarpå bolagets kajer och skrädhus vore belägna, jemte skäligt
utrymme utanför sjelfva byggnaderna, samt att nyttjanderätt till den så¬
lunda undantagna marken måtte till bolaget upplåtas.
Till stöd härför hade bolaget framhållit, att en anordning, hvari¬
genom bolaget skulle hafva dispositionen öfver lastkajer och skrädhus, men
styrelsen öfver den mark, hvarå dessa byggnader vore belägna, icke skulle
vara ändamålsenlig, i ty att ett dylikt sambruk eldigt bolagets förmenande
oundvikligen skulle leda till slitningar och tvister, som onödigtvis komme
att försvåra bolagets arbete. Särskildt skulle, såsom bolaget ansåge, den
olägenhet uppkomma, att, derest för bolaget nppstode tillfälligt behof att
för något ändamål, exempelvis upplag, använda en jordbit bakom eller vid
sidorna af berörda lastkajer och skrädhus, sådant icke skulle kunna ske,
6
Statsutskottets Utlåtande N:o D5.
förrän bolaget hunnit utverka sig tillstånd dertill af vederbörande distrikts-
förvaltning, hvilket åter skulle medföra betydande tidsutdrägt och deraf
följande stagnation i rörelsen.
I häröfver infordradt yttrande af den 22 december nästlidet år hade
jernvägsstyrelsen anfört följande. Derest ordning och skick skulle kunna
inom jernvägens område af dess personal upprätthållas, måste nödvändigt¬
vis styrelsen sjelf ega dispositionsrätt öfver marken inom området äfven¬
som rätt att bestämma öfver användningen och skötseln af samma mark.
Erfarenheten hade gifvit vid handen, att slitningar och tvister ingalunda
behöfde uppkomma deraf, att styrelsen innehade eganderätt till mark, som
för uppförande af byggnader eller annat ändamål kunde hafva till trafi¬
kanter eller andra blifvit upplåten. De tillfälliga behof af upplagsplatser,
bolaget antydde, kunde i regel icke antagas uppstå så hastigt, att bolaget
icke med något förutseende från dess tjenstemäns sida borde kunna göra
ansökan om upplåtelse af för ändamålet erforderlig mark i så god tid, att
stagnation i bolagets rörelse icke behöfde uppstå. Om mot förmodan
genom oförutsedd händelse någon gång frågan om dylik tillfällig upplags¬
plats skulle tarfva en skyndsammare behandling, borde vederbörande sektions-
befäl kunna lemna bolaget erforderligt medgifvande tills vidare, intill dess
distriktsförvaltningens beslut kunde erhållas. Bolagets begäran om upp¬
låtelse, förutom af det område, som af dess hittills uppförda kajer och
skrädhus upptoges, jemväl af skäligt utrymme utanför sjelfva byggnaderna
syntes alltför sväfvande. Om upplåtelse af ett till storleken icke angifvet
område medgåfves, kunde bolaget komma att behöfva och sålunda såsom
skäligt anse så stort utrymme, att svårighet för styrelsen att, tillgodose
jernvägens egna behof deraf kunde uppkomma.
På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen afstyrkt bifall till
bolagets förevarande anhållan, hvaremot styrelsen förklarat, att, då last¬
kajer och skrädhus vore för bolagets rörelse nödvändiga, styrelsen ansåge
bolaget böra såsom hittills medgifvas rätt att afgiftsfritt begagna de om¬
råden, hvilka af bolagets redan befintliga byggnader upptoges eller hvilka
kunde komma att ytterligare tagas i anspråk för byggnader, som bolaget
framdeles kunde få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot förpligtelse
för bolaget ej mindre att i fråga om användningen af berörda områden
underkasta sig samma bestämmelser, som i liknande fall af styrelsen plä¬
gade fastställas för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägsområde
sig upplåten, än ock att till styrelsen återställa samma områden, i den
mån de blefve för bolagets malmlastning obehöfliga eller kunde för jern¬
vägens anläggningar erfordras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
7
Vidare hade bolaget i en till Kong!. Magt ingifven, den 8 december
1898 dagtecknad skrift andragit hufvudsakligen, att bolaget för att o-öra
allt, som vore bolaget möjligt för underlättande af lösningen af förevarande
för så väl bolaget som dess talrika arbetarepersonal ytterligt vigtiga fråga,
beslutit sig för att ytterligare inskränka det område, hvilket bolaget an¬
hållit få åt sig upplåtet; att bolaget sålunda afstode från all den mark,
som bolaget efter noggrann undersökning och pröfning funnit sig icke
under den närmaste framtiden oundgängligen behöfva disponera för ett
ändamålsenligt bedrifvande af bolagets rörelse; att, då det område, bolaget
i sm först mgifna ansökning anhållit få arrendera, innehölle en areal°af
1,370 hektar samt bolaget, pa sätt förut nämnts, återkallat samma ansök¬
ning i fråga om två egolotter, innefattande tillsammans 146,892 hektar, och
nu ytterligare afstode från en areal af 603,324 hektar, allenast en areal af
619,784 hektar återstode af det först afsedda området; samt att bolaget be¬
träffande nämnda återstående område, som funnes med röd färg inlagdt å
en bolagets förevarande skrift bilagd karta, vidhölle sin ansökning om~upp-
låtelse för redan angifna ändamål.
Efter det Kongl. Maj:t genom remiss den 16 i sistnämnda månad
anbefalt kammar- och kommerskollegierna att efter domänstyrelsens hörande
skyndsamt afgifva utlåtande i anledning af bolagets sistberörda skrift, hade
kollegierna, med öfverlemnande af domänstyrelsens yttrande, den 21 sist-
lidne mars inkommit med utlåtande i ärendet.
Domänstyrelsen hade i sitt nyssberörda yttrande dels åberopat sitt
i ärendet afgifna utlåtande af den 20 januari 1896, deri styrelsen med
vissa smärre modifikationer rörande upplåtelsevilkoren tillstyrkt bifall till
bolagets ansökning på det sätt, densamma då blifvit af ‘Kongl. Maj:ts
befallningshafvande förordad, dels vidare anfört, att, på sätt den bolagets
senaste ansökning bilagda karta utvisade, det område, bolaget nu begärde
få åt sig på arrende upplåtet, bestode af mark, belägen dels inom och
emellan bolagets utmåRområden, dels omedelbart invid’dessa. Med upp¬
lysning tillika, a,tt det ifrågavarande markområdet helt och hållet läge inom
kronan vid afvittningen i Gellivare socken tillfallen, ännu odisponerad
öfverloppsmark, hade domänstyrelsen derför hemstält, att detta område
måtte hufvudsakligen på de vilkor, som i Kong], Maj:ts proposition i
ämnet till 1898 års Riksdag funnes omföririälda, åt bolaget upplåtas.
för egen del hade kollegierna anfört följande. Kollegierna funne
sig så mycket mindre hafva anledning till erinran om upplåtelse åt bolaget
af nu ifrågavarande område, som kollegierna, hvart för sig, i sina förut i
ärendet afgifna utlåtanden på anförda skäl tillstyrkt bifall till då förelig¬
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
gande ansökningar af bolaget om upplåtelse för angifna ändamål af väsent¬
ligt större områden.
Beträffande de i nämnda proposition angifna vilkor och bestäm¬
melser för den då föreslagna upplåtelsen af mark åt bolaget anförde vid
nästlidet års riksdag statsutskottet i sitt i anledning af samma proposition
till Riksdagen afgifna utlåtande, att bland berörda vilkor och bestämmelser
förekomme föreskrift derom, att, derest hus och byggnader vid den tid,
då bolagets arrenderätt inträdde, funnes vara utan särskild från kronans
sida gjord upplåtelse på området uppförda af annan än bolaget, egare af
sådan lägenhet skulle, i det fall, att å lägenheten inhystes personer, hviska
förde ett sådant lefnadssätt, att fara deraf uppstode för allmän ordning
och säkerhet, vara skyldiga att afträda densamma utan lösen. Denna före¬
skrift, som förefölle utskottet väl sträng, syntes höra ändras derhän, att
lägenhetens egare vid afträdandet egde rätt att bortföra af honom uppförda
byggnader.
Äfven sådan lägenhet å nämnda område, som blifvit bebyggd etter
den 4 augusti 1895, skulle enligt Kongl. Majts förslag afträdas utan lösen.
Nämnda dag hade visserligen i Gellivare församlings kyrka upplästs en af
Kongl. Map.ts befallningshafvande utfärdad kungörelse, hvari meddelats
varning mot att utan behörigt tillstånd uppföra boningshus och andra
byggnader å Malmberget på kronomark, hvars upplåtande åt bolaget vore
ifrågasatt, och derjemte erinrats, att de sålunda uppförda husens.egare och
i främsta rummet egarne af de hus, hvilka hindrade platsens ifrågasatta
reglering för en ordnad byggnadsverksamhet, äfventyrade att varda från
området°afhyste, så fort detsamma för annat ändamål behöfde tagas i .an¬
språk. Denna kungörelse syntes dock hafva utfärdats under förutsättning,
att anordningar omedelbart blefve vidtagna för beredande af tillfälle till
lämpliga byggnadsplats^^ erhållande. Då emellertid lång tid sedan dess
förflutit och vid anställande af ökadt antal arbetare å denna ort omstän¬
digheterna oemotståndligt framkallat behofvet af nya bostäder, syntes
nämnda kungörelse icke nu böra föranleda sådana lägenhetsegares afhy¬
sande under så stränga vilkor, som Kongl. Majtts förslag innefattade,
hvarför desse liksom öfrige lägenhetsinnehafvare, med undantag af de
nyss oinförmälde, syntes böra ega rätt att vid lägenhetens afträdande
erhålla lösen för derå uppförda byggnaders värde.
Bland förenämnda vilkor förekomme vidare, att bolaget skulle aflöna
den polisstyrka, som till ordningens vidmagthållande å Malmberget och
närmaste derintill belägna område af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
förordnades. Då sålunda denna polisstyrka helt och hållet vore beroende
af länsstyrelsen, syntes det ej böra befaras, att densamma skulle komma
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
9
att stå i något underordnadt förhållande till bolaget, men på det att hvarje
sken deraf måtte undanrödjas, ansåge utskottet, att i stället för bestäm¬
melsen derom, att polisstyrkan skulle aflönas af bolaget, borde föreskrifvas,
att erforderliga medel för sagda polisstyrkas aflönande skulle af bolaget
tillhandahållas Kongl. Maj:ts befallningshafvande, så att polismännens aflö¬
ning icke komme att utbetalas å bolagets kontor, utan genom länsstyrelsen.
Kollegierna, som på de af statsutskottet anförda skäl funne sig
kunna biträda de af utskottet sålunda föreslagna ändringar i vilkoren
för ifrågavarande upplåtelse, ville alltså tillstyrka Kongl. Maj:t att i ny
proposition föreslå Riksdagen medgifva, att af den kronan vid afvittring
i Gellivare socken tillfallna öfverloppsmark måtte till aktiebolaget Gellivare
Malmfält på arrende under eu tid af femtio år upplåtas det område, som,
innefattande en areal af 619,784 hektar, funnes omförmäldt i bolagets skrift
af den 8 december 1898 och å den vid samma skrift fogade karta till
sina gränser närmare angifvet, dock med undantag af dels sådana delar
af området, hvilka till äfventyra redan blifvit af kronan i vederbörlig ord¬
ning upplåtna till andra, dels ock den del af området, som i jernvägssty-
relsens utlåtande den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof
erforderlig och som å den vid sagda utlåtande fogade ritning innefattades
inom de med bokstäfverna d, e, f, g, h, i, s, d betecknade linier, samt
under de i ornförmälda proposition till 1898 års Riksdag upptagna vilkor,
dock med de ändringar i dessa vilkor, som af statsutskottet vid samma
Riksdag ifrågasatts.
Med förmälan att frågan om ordnande af bosättningsförhållandena
vid Gellivare Malmberg och särskildt den del af frågan, som anginge upp¬
låtelse under eganderätt af byggnadstomter åt enskilde, kräfde en snål'
lösning och att representanter för arbetarne vid Malmberget fått tillfälle
att vid sammanträde inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttala sig i
ämnet, hade vidare Kongl. Maj:ts befallningshafvande i skrifvelse den 8
december 1898, med bifogande af en af vederbörande bergmästare upp¬
rättad karta till upplysning om hvilka inmutningar funnes å det, af
ingeniören Wennerström planlagda område, redogjort för hvad vid berörda
sammanträde förekommit och i öfrigt lemnat en framställning af hvad som
synts Kongl. Maj:ts befallningshafvande vara att andraga med hänsyn till
spörsmålet, huruvida vid en förnyad proposition i ämnet någon ändring
kunde vara önskvärd i de vilkor och bestämmelser, som för ifrågakomna
jordupplåtelse föreslagits.
Dervid hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört hufvudsakligen
följande. Kongl. Maj:ts befallningshafvande hölle, i likhet med de vid om-
förmälda sammanträde närvarande arbetarerepresentanter, före, att syftet
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sand. 1 Afd. 50 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
med uppkomna tomtupplåtelser, hvilket väsentligen vore att bereda tillfälle
för arbetare samt yrkes- och näringsidkare vid Malmberget att förvärfva
egna hem, bäst skulle vinnas genom tomternas upplåtande under egande-
rätt, men ansåge tillika nödigt, att vid tomtupplåtelserna vissa grundsatser
och regler tillämpades för att så vidt möjligt förekomma, att tomterna
öfverginge till personer, som, utan att ega någon som helst i yrke eller
sysselsättning grundad anknytning till platsen, blott i spekulationssyfte
ville förvärfva lägenheter derstädes. Ett medel till motverkande af dylika
spekulationer läge deri, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid tomternas
afyttrande ej vore ©vilkorligt förbunden att antaga ett högre köpeanbud
framför ett lägre, der Kongl. Maj ds befallningshafvande funne antagandet
af det lägre anbudet mera öfverensstämmande med upplåtelsernas hufvud-
ändamål. Till vinnande af samma syfte syntes ett bestämdt företräde till
inlösen af tomt kunna lemnas den, som derå redan hade uppfört bonings¬
hus af bättre, icke provisorisk beskaffenhet. Vidare borde i allmänhet
icke mer än en tomt upplåtas åt eu och samma person, en regel, som dock
ej borde gälla bland arbetarne bildade bostadsföreningar, hvilka, derest de
med hänsyn till bestämmelserna i deras reglementen kunde anses lämpade
att på ett fullt betryggande och rigtigt sätt genomföra sin uppgift, borde
till tomtinköp njuta skälig företrädesrätt. Innan ännu köpebref erhållits
å tomt, borde densamma icke få till annan öfverlåtas utan Kong]. Maj:ts
befallningshafvandes medgifvande. Från nu angifna synpunkt ansåge Kongl.
Majds befallningshafvande det jemväl vara välbetänkt, att icke alla tom¬
terna, derest sådant kunde ifrågakomma, genast afyttrades, utan att eu del
af dem tills vidare reserverades för den händelse, att staten möjligen sjelf
skulle vilja å platsen uppföra bostäder, som sedan finge af arbetare genom
amortering inlösas. De ordalag, hvari Kong]. Maj ds omförmälda proposi¬
tion till 1898 års Riksdag varit affattad, syntes väl medgifva Kong!. Majds
befallningshafvande att vid upplåtandet af tomter förfara och laga efter
omständigheterna på sådant sätt, som af det nu anförda betingades, men
Kongl. Majds befallningshafvande hade dock ansett sig böra särskildt fram¬
hålla förenämnda grundsatser och regler, för den händelse desamma skulle
finnas vara i ett eller annat hänseende origtiga eller ock särskilda och
uttryckliga bestämmelser i en eller annan punkt kunde finnas erforderliga.
Beträffande bestämmelserna om den byggnadsskyldighet, som skulle
åligga blifvande tomtinnehafvare, hade arbetarnes representanter vid sam¬
manträdet inför Kongl. Maj ds befallningshafvande ansett, att, i enlighet
med hvad statsutskottet vid 1898 års Riksdag föreslagit, de tider, inom
hvilka tomtinnehafvare skulle hafva å sin tomt påbörjat och fullbordat
boningshus, salubod eller annan dermed jemförlig' byggnad, lämpligen borde
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
11
utsträckas till respektive två och tre år. I fråga om påföljderna för för¬
summad byggnadsskyldighet syntes upplåtelsevilkoren billigtvis böra än¬
dras derhän," att i intet fall större andel af köpeskillingen för tomt än en
femtedel blefve genom dylik försummelse förverkad; och kunde enligt
Kongl. Maj:ts befallniugshafvandes förmenande sådan ändring enklast ske
på det sätt, att den andel af köpeskillingen för jorden, som vid upplåtel¬
sen skulle erläggas, bestämdt fixerades till en femtedel. Den föreslagna
bestämmelsen om äfventyret för underlåtenhet att efter fullgjord byggnads¬
skyldighet inbetala återstående ogulden köpeskilling kunde synas gifva an¬
ledning till tvekan beträffande tidpunkten för de stadgade påföljdernas in¬
trädande, men enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvande» uppfattning vore
denna bestämmelse att tolka så, att påföljderna icke skulle inträda förr än
vid den medgifna byggnadstidens utgång.
Vid förutnämnda sammanträde inför Kongl. Maj:ts befallningshaf¬
vande hade uttalats den önskan, att köpeskillingarne för tomterna måtte
få komma det samhälle, som å det för reglering afsedda området skulle
bildas, till godo och användas till åtgärder för dettas ordnande, såsom till
reglering af gator och andra allmänna platser, till torrläggning af sank¬
mark inom området m. m. Derjemte och med hänsyn till det allmänna
gagnet af dessa och liknande ändamål samt önskvärdheten deraf, att de
åtgärder, som med ifrågavarande medel kunde befrämjas, måtte blifva i
möjligaste mån redan i och med tomtupplåtelsernas första början vidtagna,
hade vid sammanträdet hemstälts, huruvida icke, i den mån upplåtelser
komme att ske, statsverket kunde låta till användning för samhällets behof
omedelbart anvisa hvad som motsvarade beloppet af de vid dessa upp¬
låtelser betingade köpeskillingarne, oafsedt att blott viss andel af dessa
inbetalts, hvarefter de belopp, som statsverket sålunda kunde komma att
förskjuta, sedermera skulle ersättas af köpeskillingarne, när dessa i sin
helhet inflöte. Kongl. Maj:ts befallningshafvande,, som ansåge de sålunda
fram strida önskningarna vara högeligen behjertansvärda, tillstyrkte lifligt
hvad härutinnan andragits och föresloge att, i händelse af bifall till ifråga¬
varande begäran, medlen till en början och innan egentligt municipalsam-
hälle på platsen bildats finge af Kongl. Maj:ts befallningshafvande dispo¬
neras för att, när municipalstyrelse kommit till stånd, omhändertagas
af denna.
Sedan Kongl. Maj:t genom remiss den 16 december 1898 anbefall
kammar- och kommerskollegierna att efter domänstyrelsens hörande skynd¬
samt afgifva utlåtande jemväl öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
förevarande framställning, både kollegierna deri 21 sistlidne mars inkommit
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
med det sålunda infordrade utlåtandet och dervid tillika öfverlemnat domän¬
styrelsens yttrande i ärendet.
Domänstyrelsen hade förklarat sig icke hafva något att erinra mot
hvad Kong]. Maj:ts befallningshafvande i sin nu ifrågavarande framställning
andragit och hemstält.
Jemväl kollegierna hade förmält sig i hufvudsak dela de åsigter,
som i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förevarande framställning uttalats.
I några punkter hade dock kollegierna funnit sig föranlåtna att mot hvad
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört och föreslagit göra några er¬
inringar.
Sålunda hade kollegierna, ehuru det syntes antagligt, att hvad som
anförts om önskvärdheten deraf att de inflytande köpeskillingarne för tom¬
ter komme det blifvande arbetaresamhället till godo skulle visa sig befo-
gadt, likväl funnit betänkligheter möta, att i frågans nuvarande läge, utan
närmare utredning om det blifvande samhällets behof, och innan någon
erfarenhet vunnits om köpeskillingarnes belopp, en föreskrift skulle med¬
delas derom, att köpeskillingarne i deras helhet ovilkorligen skulle för
samhällets behof användas, likasom kollegierna, med hänsyn till osäker¬
heten deraf att ingångna aftal om tomtupplåtelser komme att vederbörligen
medelst byggnadsskyldighetens fullgörande och köpeskillingens fulla inbeta¬
lande af tomtinnehafvare fullföljas, ansett mindre lämpligt, att statsverket
skulle åtaga sig att förskottsvis utbetala betingade köpeskillingsbelopp, som
kanske aldrig komme att inflyta. Enligt kollegiernas mening syntes det
lämpligast kunna få bero på Kongl. Maj:ts pröfning, i hvad mån köpe¬
skillingarne skulle tillgodokomma det blifvande samhället eller användas
till inköp af skogbärande eller för skogsbörd tjenlig mark.
I öfrigt hade kollegierna ansett att, utom de föreslagna ändringarna
i bestämmelserna om den andel af köpeskillingen, som vid upplåtelse af
tomt borde erläggas, och om tiden för byggnadsskyldighetens fullgörande,
jemväl ett förtydligande af stadgandet rörande äfventyret för underlåten
köpeskillingsliqvid lämpligen borde ske till öfverensstämmelse med den af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande åt detta stadgande gifna tolkning, hvar¬
jemte kollegierna hållit före, att, på sätt statsutskottet vid 1898 års riks¬
dag föreslagit, det borde bestämmas, att tomt å inmutadt område eller
utmål ej finge försäljas, förr än rätten till grufdrift derstädes upphört.
I en den 14 sistlidne mars till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade
bolaget, med erinran att mot förslaget att använda sistberörda område till
byggnadstomter blifvit anmärkt, att åtskilliga inmutningar vore belägna å
detta område, förklarat, att bolaget, för att icke denna omständighet skulle
utgöra hinder för områdets användande i nämnda syfte, beslutit att, i den
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
13
mån sådant utan intrång i bolagets redan uppgjorda brytningsplan kunde
ske, afstå från alla å området belägna inmutningar under förutsättning att
bolaget erhölle visshet, att ingen annan kunde få möjlighet att derstädes
göra nya inmutningar. En del af ifrågavande inmutningar vore emellertid
så belägna, att bolaget icke utan väsentlig rubbning af den faststälda
brytningsplanen och dermed följande afbräck för bolagets grufdrift kunde
afstå från deras tillgodogörande. Det så kallade Kaptenslagret, hvars be¬
arbetande norr om Tingvallskullespåret bolaget påbörjat, .sträckte sig
nemligen söder om spåret in å ifrågavarande område, och bolaget hade
ordnat sin verksamhet för att följa malmsträckningen in å detta område
och kunde af sådan anledning icke afstå från de inmutningar, hvilka vid
blifvande utmålsläggning bolaget tänkt sig skola erhålla de gränser, som
å en skriften bilagd karta funnes utmärkta med gröna linier. Af den
mark inom den så kallade stadsplanen, hvilken vore belägen inom de å
kartan utmärkta gröna linierna, vore det emellertid icke nödvändigt för
bolaget att för sin rörelse ofvan jord förfoga öfver större del än den, som
å kartan vore betecknad med röda, punkterade gränslinie!’. Möjligt vore
ock, att det för bolagets rörelse framdeles kunde visa sig tillräckligt att
ofvan jord disponera öfver endast den mark, som innefattas inom de å
kartan uppdragna hela, röda linier, och ville bolaget i sådant fall åtnöja
sig dermed.
Bolaget ville alltså gifva tillkänna, att bolaget afstode från alla
inom den så kallade stadsplanens område belägna inmutningar med undan¬
tag af dem, hvilkas gränser, när de utmålslagts, folie inom det å nyss¬
nämnda karta med gröna linier utmärkta område, samt att bolaget i fråga
om detta områdes användande ofvan jord underkastade sig nu omförmälda
inskränkning, dock under förutsättning att ingen annan erhölle möjlighet
att inom gränserna för den så kallade stadsplanens område göra någon
inmutning.
I utlåtande af den 24 sistlidne mars hade domänstyrelsen, med öf¬
verlemnande af vederbörande öfverjägmästares yttrande, hemstält, att ä
det till bebyggande af enskilde afsedda område måtte genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg efter öfverjägmästarens hörande afsättas en
tomt till bostadsplats för en vid Malmberget behöflig skogsbevakare.
Slutligen hade i skrifvelse till Kong]. Maj:t af den 8 nästlidne april
aktiebolaget Gellivare Malmfält, under åberopande af sin skrift i ärendet
af den 14 nästförutgångne mars, af förekommen anledning ytterligare gifvit
till känna:
dels att bolaget afstode från samtliga de bolaget tillhöriga inmut¬
ningar, hvilkas inmutningspunkter vore belägna inom gränserna för den
14
Statsutskottet* UHåtaiide N:o 95.
så kallade stadsplanen, under förutsättning att bolaget erhölle visshet, att
ingen annan kunde få möjlighet att derstädes göra någon inmutning;
dels att bolaget i fråga om sina öfriga inmutningar förpligtade sig
att vid blifvande utmålsläggningar icke begära, att gränserna för något
utmål sträcktes in å området för den så kallade stadsplanen;
dels ock att samtliga de af civilingeniören (}. Thisell uttagna mut-
sedlar rörande område å Malmberget blifvit öfverlåtna å bolaget, hvadan
allt, som i ärendet anförts beträffande bolagets inmutningar, egde tillämp¬
lighet jemväl å de af Thisell gjorda inmutningarna.
För egen del hade departementschefen anfört, att såsom redan till¬
förene upprepade gånger framhållits, kräfde frågan om ordnandet af bo-
sättningsförhållandena vid Gellivare Malmberg ovilkorligen att snarast möj¬
ligt vinna sin lösning. Vid frågans behandling inom Riksdagen nästlidet
år hade jemväl detta från alla håll erkänts, men mot det då af Kongl. Maj:t
framlagda förslaget till frågans lösning hade i åtskilliga afseenden fram-
stälts anmärkningar, hvilka föranleda att förslaget, ehuru detsamma med
endast vissa smärre ändringar beträffande upplåtelsevilkoren af statsutskottet
förordats till antagande, ej vunnit Riksdagens bifall.
De hufvudsakligaste anmärkningar, som mot förelaget framförts, hade
galt dels och i främsta rummet, att det område, som afsetts att på arrende
till bolaget upplåtas, vore väsentligt större, än som kunde vara för bolaget
behöfligt, dels att tiden för arrendeupplåtelsen skulle vara för långt till¬
tagen, dels ock att tillräcklig utredning saknades angående beskaffenheten
af och dispositionsrätten till den mark, som ifrågasatts att, fördelad i tom¬
ter, till enskilde under eganderätt afyttras.
Beträffande först storleken af det till utarrendering åt bolaget af-
sedda område ville departementschefen, under åberopande af hvad han i
sådant afseende anfört vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den
24 mars nästlidet år, nu endast ånyo framhålla, att, enligt hvad de i
ärendet hörda myndigheter förklarat, det näppeligen läte sig göra att
åstadkomma en fullt nöjaktig utredning angående huru stor del eller
hvilka särskilda delar af det af bolaget först begärda området kunde anses
för bolagets verksamhet oundgängligen erfordras. Vid sådant förhållande
hade den ändamålsenligaste utvägen synts vara, att, sedan till upplåtelse
åt enskilde afsätta en viss areal af den derför lämpligast belägna mark
inom området, återstoden deraf med de inskränkningar, som af de i ärendet
hörda myndigheter föreslagits, utarrenderades åt bolaget, men att deremot
vid upplåtelsen meddelades sådana vilkor och bestämmelser, att det all¬
männas intresse gent emot bolagets blefve behörigen tillgodosedt. Nu
hade emellertid bolaget, för att underlätta frågans lösning, afstått från
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
15
dispositionsrätt till all den mark inom det förut af bolaget begärda om¬
rådet, som bolaget funnit sig icke under den närmaste framtiden ound¬
gängligen behöfva för ett ändamålsenligt bedrifvande af sin rörelse, samt
vidhållit sin ansökning endast i fråga om en sammanlagd areal af 619,784
hektar af sagda område. Någon anmärkning derom, att jemväl sistberörda
areal skulle vara väsentligen större, än som för bolaget erfordrades dels
för ändamålsenligt bedrifvande af dess affärsrörelse, dels ock för beredande
af lämpligt belägna bostadsplatser åt i bolagets tjenst anstälde eller eljest
af bolaget beroende personer, ansåge departementschefen ej med fog kunna
framställas. Från det nu senast ifrågasatta området borde i allt fall,
såsom vederbörande myndigheter föreslagit, undantagas dels sådana delar
af området, hvilka till äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig
ordning upplåtna åt andra, dels ock den del af området, som i jernvägs-
styrelsens utlåtande den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens
behof erforderlig, dock, hvad anginge sistberörda del af området, med de
rättigheter och skyldigheter för bolaget i afseende å de byggnader, bolaget
kunde erhålla tillstånd att derå hafva uppförda, som af jernvägsstyrelsen
i sådant hänseende föreslagits.
I den till nästlidet års Riksdag i förevarande ämne aflåtna proposition
hade upptagits bland de för arrendeupplåtelsen åt bolaget föreslagna
vilkor tre punkter, enligt hvilka, derest Gellivare kommun för uppförande
af allmänna hus hade behof att använda någon del af det under bolagets
arrende inbegripna område eller kommunen för annat ändamål än upp¬
förande af allmänna hus hade behof af någon del af området eller derest
för idkande af annan rörelse eller yrke än grufbrytning upplåtelse inom
området af tomtplats för bebyggande önskades af annan än bolaget, bolaget
skulle vara pligtig! att under vissa vilkor upplåta erforderlig mark, allt
med viss pröfningsrätt för Kongl. Majsts befallningshafvande. Då bolaget
nu icke begärt att få på arrende öfvertaga mer än omkring hälften af
den areal, som enligt nyssnämnda proposition föreslagits till upplåtande
åt bolaget, kunde nyssnämnda tre punkter såsom numera öfverflödiga utgå,
och detta med så mycket större skål som enligt en annan punkt bolaget
skulle, om af någon anledning det nu eller framdeles skulle visa sig
angeläget, att någon sådan del af området, som för bolaget icke vore
oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt undantoges, vara skyldigt
underkasta sig Ivongl. Maj:ts bestämmande härutinnan. Bland de förut
föreslagna upplåtelsevilkoren kunde äfven den punkt utgå, som ålade
bolaget att öfvervaka och i första hand ansvara för,] att helsovårdsstadgans
föreskrifter samt andra till den allmänna sundhetens befrämjande gifna
bestämmelser iakttoges inom det område, som till bolaget upplätes.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
Deremot borde som uttryckligt vilkor för arrendeupplåtelsen stadgas,
att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende föreslagna området finge
af bolaget tillträdas, skulle hafva genom lagligen gällande handling, som
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnades, förbundit sig ej mindre
att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar, hvilkas inmutnings-
punkter vore belägna inom gränserna för det område, som vore afsedt att
för bebyggande åt enskilde med eganderät.t upplåtas, än äfven att i fråga
om sina öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar icke begära,
att gränserna för något utmål sträcktes in å nyssnämnda område.
Hvad derefter anginge tiden för arrendeupplåtelsen, inskränkte sig
departementschefen till att erinra, att för en så omfattande affärsrörelse
som bolagets måste erfordras anläggningar, afsedda för längre tid, och att
det för den skull vore för bolaget vigtigt att få så lång upplåtelsetid som
möjligt. Någon betänklighet vid att bestämma denna tid till femtio år
syntes ej böra möta, då tillika föreskrefves, att arrendeskillingen skulle
bestämmas endast för en tid af tio år i sänder, hvarigenom betryggande
garanti vunnes, att kronan under hela aiTendetiden erhölle nöjaktig afkast¬
ning af sitt fastighetskapital, äfven om en förhöjning i jordens värde skulle
under tiden inträffa.
Vidkommande slutligen beskaffenheten af och dispositionsrätten till
det område, som skulle för bebyggande åt enskilde upplåtas, påpekade
departementschefen, att, enligt hvad den härutinnan förebragta utredning
gåfve vid handen, detta område vore afsatt å den för ändamålet lämpli¬
gast belägna plats å södra sluttningen af Malmberget samt så rundligt till¬
taget, att, äfven om den sankmark, som funnes inom området och som ju
vore af sedd att torrläggas, till en början icke toges i anspråk för bebyg¬
gande, området dock måste anses vara för en lång följd af år tillräckligt
för tillgodoseende af behofvet af tomtplatser till bebyggande för enskilde
vid Malmberget. Då bolaget afstått från rätten till de inom området be¬
fintliga inmutningar, bland hvilka de, som förut innehafts af annan person,
numera öfverlåtits å bolaget, kunde det så kallade stadsplansområdet,. inne¬
fattande en areal af 145,192 hektar, i sin helhet upplåtas till försäljning åt
enskilde med undantag allenast af det område, utgörande 6,482 bär,, som
erfordrades för jernvägsstyrelsens behof, äfvensom en tomt, hvilken, i en¬
lighet med hvad domänstyrelsen hemstält, borde afsättas till bostadsplats
för en skogsbevakare och tills vidare undantagas från försäljning.
I sin senast i ämnet gjorda framställning hade Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande närmare utvecklat, huru Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge böra i åtskilliga hänseenden förfaras vid upplåtelse af tomtplatser
å merberörda område. De grunder, Kongl. Maj:ts befallningshafvande an¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
17
sett böra härvid följas, syntes departementschefen välbetänkta och egnade
att befrämja det syfte, som med upplåtelserna afsåges. Meddelande af sär¬
skilda bestämmelser i omförmälda hänseenden borde icke erfordras, utan
syntes lämpligast vara, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde härvid
efter omständigheterna förfara.
Till en af de i fråga om tomtupplåtelserna föreslagna bestämmelserna
syntes ett tillägg erforderligt. Enligt denna skulle nemligen förslag till
köpeskilling för de särskilda tomterna, samtidigt för alla tomterna, upp¬
göras af vederbörande revirförvaltare och en af Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande utsedd person. Den värdebestämning, som sålunda komme till
stånd, vore visserligen endast ett förslag, men dock i så måtto bindande
för Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att tomten icke linge af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande upplåtas till lägre pris än den på sådant sätt föreslagna
köpeskillingen. Nu kunde det lätteligen tänkas inträffa, att de båda vär-
deringsmännen stannade i olika meningar rörande värdet å någon tomt och
att således något gemensamt förslag icke kunde komma till stånd. För
sådant fall syntes skyldighet böra åläggas de båda värderingsmännen att
tillkalla en tredje, och borde deras valrätt lämpligen begränsas till någon
af de utaf länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattnings-
män vid arrendevärderingar.
Beträffande dispositionen af inflytande köpeskillingar för försålda
tomter funne sig departementschefen, med föranledande af de i sådant
afseende af arbetarnes representanter vid förenämnda sammanträde inför
Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttalade önskemål, böra tillstyrka, att, i
öfverensstämmelse med hvad förut i vissa fall medgifvits vid upplåtelse
af kronomark, afsedd till bostadsplatser för enskilde, de inflytande köpe-
skillingarne finge, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda af
Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande af sådana utgifter, som
funnes erforderliga för områdets behöriga ordnande, för hvilket ändamål
medlen borde, på sätt Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, till en
början och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande disponeras för att, när municipalstyrelse kommit till
stånd, omhändertagas af denna.
Hvad åter anginge det vid nyssberörda sammanträde jemväl fram-
stälda förslag, att statsverket skulle åtaga sig att, i den mån upplåtelserna
af tomter komme att ske, förskottsvis utbetala de betingade köpeskillingarne
till användning för det å området uppkommande samhällets behof, hvar¬
efter de belopp, som statsverket sålunda kunde komma att förskjuta, seder¬
mera skulle ersättas af köpeskillingarne, när dessa i sin helhet inflöte, funne
Bill. till Iiiksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
departementschefen, som delade de af kollegierna mot ett sådant förfarande
uttalade betänkligheter, sagda förslag icke böra bifallas.
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemstälde han,
som i öfriga, nu icke särskild! vidrörda punkter anslöte sig till kollegiernas
mening, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen afgifva det förslag förelig¬
gande proposition innefattar.
I afseende å förevarande, till statsutskottet remitterade proposition
får utskottet till en början erinra, att, på sätt af statsutskottet i ut¬
låtandet öfver Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag aflåtna framställning
i detta ämne jemväl framhållits, det är af största vigt, att ifrågavarande
angelägenheter varda med det snaraste ordnade. De skäl, som till stöd
för en sådan uppfattning af 1898 års statsutskott anfördes, torde efter de
närmare upplysningar, som sedermera erhållits angående missförhållandena
vid Gellivare, hafva vunnit ökad styrka. Särskild! får utskottet erinra om
hurusom Riksdagens revisorer, med anledning af verkstäldt besök vid
Gellivare, framhållit, att det måste vara af största vigt att kraftiga åt¬
gärder med det snaraste vidtoges för ordnande af förhållandena vid Malm¬
berget. Med afseende härå och dä de anmärkningar, som af nästlidet års
statsutskott framstäldes mot det vid samma års riksdag afgifna förslaget i
detta ämne, blifvit i det nu föreliggande iakttagna, då den under ärendets
behandling inom Riksdagen gjorda erinran beträffande storleken af det om¬
råde, som är afsecR att till bolaget upplåtas, gifvit anledning till en betydlig
inskränkning i detta område, och då jemväl öfriga invändningar mot 1898
års förslag dels blifvit bemötta, dels föranledt rättelser och förändrade
bestämmelser, finner utskottet sig böra i hufvudsak förorda Kongl. Maj:ts
nu framlagda proposition i ämnet.
I Kongl. Maj:ts förslag om hvad som bör iakttagas vid det ifråga¬
varande planlagda, för bebyggande af enskilda afsedda områdets upp¬
låtande, förekommer, att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna
skall uppgöras samtidigt för alla tomterna. Härvid har utskottet velat
erinra, att då det otvifvelaktigt vore förmånligt om bebyggandet kon¬
centrerades å vissa delar af området, hvarigenom kostnaderna för vägars
anläggning och underhåll in. m. kunde minskas, det förefaller, som
om till en början endast sammanhängande tomter å området borde
till försäljning utbjudas, der ej redan uppförda byggnader eller andra
anledningar skulle förorsaka ett motsatt förfarande. Vid sådant för-
hållande synes ej erforderligt att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, alla
tomterna samtidigt åsättas köpevärde, hvilket måhända skulle befrämja
tomtspekulation och i öfrigt ur ekonomisk synpunkt torde vara så
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
19
mycket otjenligare, som i den mån platsen bebygges och samhället ut¬
vecklar sig, tomtvärdet antagligen måste komma att ej oväsentligt stiga.
Utskottet anser alltså, att föreskriften härom bör utgå.
Beträffande köpeskillingarna för tomterna å detta område, har Kongl.
Maj:t föreslagit, att de efter afdrag af vissa kostnader må, tills vidare och intill
dess annorlunda kan varda af Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande
af sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga ordnande.
Mot denna bestämmelse, som icke förekom i Kongl. Maj:ts förslag i
ämnet till nästlidet års Riksdag och som innebär ett frångående från den
hittills i allmänhet följda åsigten om dispositionen af köpeskillingar för
försåld kronomark, har utskottet haft vissa betänkligheter. Men då det
torde vara af vigt, att inga medel försummas, som kunna bidraga till att
ifrågavarande område varder så snart som möjligt ordnadt, har utskottet
icke velat motsätta sig hvad Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagit, helst
utskottet antager, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att, så snart om¬
ständigheterna sådant medgifva, enligt det derom gjorda förbehållet, be¬
stämma om köpeskillingarnes indragande till statsverket.
På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen må med hufvudsakligt, bifall till
hvad Kongl. Maj:t föreslagit medgifva,
dels att af den kronan vid afvittringen i Gellivare
socken tillfallna öfverloppsmark må till aktiebolaget Gelli¬
vare Malmfält på arrende under en tid af femtio år
upplåtas det område, som, innefattande en areal af
619,784 hektar, finnes omförmäldt i bolagets skrift af
den 8 december 1898 och å den vid samma skrift fo¬
gade karta till sina gränser närmare angifvet — dock
med undantag af dels sådana delar af området, hvilka
till äfventyra redan blifvit af kronan i vederbörlig
ordning upplåtna till andra, dels ock den del af
området, som i jernvägsstyrelsens utlåtande den 17
mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof er¬
forderlig och som å den vid sagda utlåtande fogade
ritning innefattas inom de med bokstäfverna d, e, f, g,
h, i, s, d betecknade luder, med rätt för bolaget att
såsom hittills å sistnämnda del af området afgiftsfritt
begagna den mark, hvilken af bolagets redan befintliga
byggnader upptages eller som kan komma att ytterligare
tagas i anspråk för byggnader, som bolaget framdeles
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
kan få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot för¬
pligtelse för bolaget ej mindre att i fråga om använd¬
ningen af berörda mark underkasta sig samma bestäm¬
melser, som i liknande fall af styrelsen pläga fastställas
för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägs-
område sig upplåten, än ock att till styrelsen återställa
samma mark, i den mån den blifver för bolagets malm¬
lastning obehöflig eller kan för jernvägens anläggningar
erfordras, — samt under följande vilkor:
att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen
senast den 14 mars erlägga arrende till belopp, som
Kongl. Maj:t på gemensamt förslag af Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande i Norrbottens län, öfverjäginästaren i
Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästare-
distriktet bestämmer för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets
arrenderätt inträder, finnas vara utan särskild från
kronans sida gjord upplåtelse på området uppförda af
andra än bolaget, under arrendetiden må af egarne bibe¬
hållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare i
händelse af tvist skall bestämmas af Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande, mot det att egarne till bolaget erlägga
årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget ålig¬
gande arrendeskilling, som å tomten belöper efter för¬
hållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget
upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för
innehafvare af dylik lägenhet att afträda densamma,
derest sådant kan finnas erforderligt vare sig med hänsyn
till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helso-
vårdshänsyn eller för åstadkommande af ordnad byggnads¬
verksamhet; skolande egare af sådan lägenhet jemväl
vara skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägen¬
heten inhysas personer, hvilka föra ett sådant lefnadssätt,
att fara deraf uppstår för allmän ordning och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens egare skall vara
skyldig afträda densamma utan lösen, dock med rätt att
inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande bestämd
tid bortföra af honom derå uppförda byggnader, hvaremot
i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skall af bolaget
erläggas samt vid brist af åsämjande bestämmas af gode
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
21
män; skolande det tillkomma Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande att i händelse af tvist afgöra fråga om skyldig¬
het att afträda lägenhet i fall, som i denna och näst¬
föregående punkt omförmälas;
att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga
finnes föreskrifvet icke må ega tillämpning å hus, tomt¬
plats eller trädgård, som befinnes å det till bolaget
upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i särskildt fall finner sådana omständigheter
föreligga, att inmutning icke må ske närmare någon viss
på området befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård,
än hvad omförmälda § i grufvestadgan angifver;
att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller be-
drifver densamma i väsentligen minskad omfattning, det
skall ankomma på Kong]. Maj:t att förklara bolagets
arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till
någon del af området, hvarjemte, för den händelse gruf¬
drift af annan än bolaget kommer att idkas inom om¬
rådet och för sådan af annan idkad grufdrift utrymme
utöfver sedvanliga utmål visar sig behöfligt, Kongl. Maj:t
må ega bestämma, att bolaget skall afstå hvad som för
ändamålet kan anses erforderligt och skäligt; skolande i
fall, som i denna punkt afses, proportionerlig minskning
af bolagets arrendeafgift ega rum;
att bolaget skall vara skyldigt att utan särskild
ersättning af området afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts
bepröfvande kan finnas erforderligt för anläggning af
allmän väg eller till utrymme för jernväg eller för dess
drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd,
det nu eller framdeles skulle visa sig angeläget, att
någon sådan del af området, som för bolaget icke är
oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt undan¬
tages, bolaget skall vara skyldigt underkasta sig Kongl.
Maj:ts bestämmande härutinnan;
att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker
å den växande skogen inom området, samt i sin mån söka
att till laga ansvar befordra dem, som till dylik åverkan
göra sig skyldiga;
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende
icke skall ega annan rätt till skogen å området, än att
bolaget må dels, efter anvisning af vederbörande skogs-
tjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt hinder
icke möter, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som
af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afrödja skog,
som finnes å tomtplats, mot ersättning, som domän¬
styrelsen likaledes bestämmer;
att bolaget skall tillhandahålla Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande erforderliga medel för aflönande af den
polisstyrka, spm till ordningens vidmagthållande å Malm¬
berget och närmaste derintill belägna område af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande förordnas;
att den enligt gällande grufvestadga jordegare
tillhörande rätt beträffande fyndigheters tillgodogörande
icke på grund af nu ifrågavarande arrende må tillkomma
bolaget;
att. bolagets arrenderätt icke får af bolaget å
annan öfverlåtas, med mindre Kongl. Maj:t sådant med-
gifver; samt
att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende
föreslagna området får af bolaget tillträdas, skall hafva
genom lagligen gällande handling, som till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande öfverlemnas, förbundit sig ej mindre
att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar,
hvilkas inmutningspunkter äro belägna inom gränserna
för nedan omförmälda, å den af ingeniören IL Wenner-
ström under januari månad år 1898 upprättade karta
med litt. x betecknade område, än äfven att i fråga om
sina öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar
icke begära, att gränserna för något utmål sträckas in
å nyssnämnda område;
dels att det i bolagets skrift den 29 maj 1897
omförmälda, å den vid skriften fogade karta med litt. x
betecknade, af ingeniören Wennerström under januari
månad år 1898 å karta planlagda område om 145,192
hektar må — med undantag af den del af området,
som jern vägsstyrelsen enligt dess utlåtande den 17
mars 1898 af anförda skäl ansett böra för kronans
räkning bibehållas och som å den vid samma utlåtande
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
23
fogade ritning innefattas inom de med bokstäfverna v,
s, k, o, 1, r, q, v betecknade linier — från kronans mark
afskiljas samt i hufvudsaklig enlighet med omförmälda,
af Wennerström uppgjorda regleringsplan, sedan en
lämplig tomt till bostadsplats för en skogsbevakare afsätta,
fördeladt i tomter, för bebyggande åt enskilde med
eganderätt upplåtas under iakttagande,
att förslag till köpeskilling för de särskilda tom¬
terna skall uppgöras af vederbörande revirförvaltare och
en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsedd person,
hvarvid särskilt värde bör åsättas å tomt befintlig skog
och särskildt värde sjelfva jorden; skolande värderings-
inännen, der de stanna i olika meningar rörande värdet
af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon
af de utaf länets landsting eller hushållningssällskap
utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar;
att tomt derefter må af Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande till pris, motsvarande minst den på nämnda
sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den, som hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till er¬
hållande af sådan tomt och dervid erlägger värdet för
å tomten befintlig skog jemte en femtedel af köpeskillin¬
gen för jorden;
att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyl¬
dig att, under iakttagande af de särskilda föreskrifter,
som med afseende å områdets ordnande och bebyggande
kunna varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vid upplåtelsen meddelade, inom 'två år från upplåtelsen
hafva å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år
fullbordat boningshus, salubod eller annan dermed jem¬
förlig byggnad', vid äfventyr, om det försummas, att
tomtinnehafvaren skall vara sin rätt till tomten och den
derför erlagda andel af köpeskillingen förlustig;
att tomtinnehafvare skall vid enahanda äfventyr,
sedan han inom den förelagda tiden af fem år fullgjort
hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålegat, sist
vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga åter¬
stoden af köpeskillingen; samt
_ att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen
fullgjord och köpeskillingen till fullo guldits, köpebref
Statsutskottets Utlåtande N:o 95.
å tomt må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande för tomt-
innehafvaren utfärdas;
dels ock att köpeskillingarne för tomterna å sist-
berörda område, efter afdrag af kostnaden för den af
ingeniören Wennerström i januari månad år 1898 upp¬
gjorda regleringsplan jemte beskrifning öfver området,
må, tills vidare och intill dess annorlunda kan varda af
Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande af så¬
dana utgifter, som finnas erforderliga för områdets be¬
höriga ordnande, samt för sådant ändamål, till en början
och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande disponeras för att, när muni-
cipalstyrelse kommit till stånd, omhändertagas af denna.
Stockholm den 8 maj 1899.
■ .b ■/ A / :■' lr>'-'
På statsutskottets vägnar:
.jrm CHR. LUNDEBERG.
>fl l
Stockholm 1899. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt k. Söner.