Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
1
N:o 61.
Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1899, kl. 3 e. m.
Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
disposition af Ekolsunds bro i Upsala län m. m.
(I. A.)
Uti en till Riksdagen den 24 februari innevarande år aflåten
proposition (n:o 55) meddelas, hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den
25 februari 1898 hos Kong!. Maj:t gjort framställning angående dis¬
positionen från den 31 december nämnda år af den kronan tillhöriga
lägenheten Ekolsunds bro och krog i Öfver-Grans socken och Håbo
härad af Upsala län.
Ifrågavarande bro, öfver hvilken stora landsvägen från Stockholm
till Enköping ginge fram, vore belägen på gränsen mellan Håbo och
Trögds härad och ledde öfver Hjelstavikens aflopp till Ekolsunds-
viken.
Af tillgängliga handlingar inhemtades i fråga om denna krono¬
lägenhet, bland annat, följande.
Sedan bron år 1692 blifvit på kronans bekostnad nybyggd för
ett belopp af 1,020 daler 29 öre silfvermynt, hade densamma ut¬
arrenderats, jemte värdshus och tillhörande byggnader, af kammar¬
kollegium från den 1 januari samma år på obestämd tid mot årligt
arrende af 500 daler kopparmynt, med rätt för arrendatorn att af de
resande uppbära bropenningar. I arrendet hade äfven ingått nyttjande¬
rätt till en äng, kallad Herrhagen, och en trädgård jemte fiskerätt.
Vid skattläggning den 24 oktober 1700 af kungsladugården Seger-
Bih. till liiksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 36 Häft. (N:is 61—66.) 1
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
stad i Öfver-Grans socken hade den under arrendet af Ekolsunds eller,
såsom den då benämndes, Ekholmsunds bro inbegripna jorden blifvit
lagd till kungsladugården samt ingått i dess . ränta och mantal. Då
kungsladugården den 22 maj 1701 förpantats till enskild person, hade
uttryckligen angifvits, att i förpantningen inbegrepes de egor, som
dittills hört under Ekholmsunds krog, och på kammarkollegii i skrif¬
velse den 5 november 1723 gjorda förfrågan, huruvida dåvarande arren-
datorn af Ekholmsunds bro finge arrendera jemväl den äng och träd¬
gård, som före år 1701 legat under krogen och af arrendatorn till
bron nyttjats, men sedermera med kungsladugården Segerstad förpan¬
tats och brukats, hade Kongl. Maj:t i bref den 17 mars 1724 förklarat,
att nämnda äng och trädgård skulle under kungsladugården förblifva
och således icke upplåtas under broarrendet.
Sedan förpantningsrätten till Ekholmsunds gods jemte Segerstads
kungsladugård med alla derunder liggande hemman och lägenheter
enligt Rikets Ständers skrifvelse den 10 december 1742 upplåtits åt
Konung Fredrik I, hade förvaltaren af Ekholmsunds eller Ekolsunds
kungsgård hos kammarkollegium yrkat, att, som bron med brobyggnaden
af ålder lydt under kungsgården och vore på dess egor uppbyggda,
brohållningen emot de fallande bropenningar^ måtte i förpantnings-
brefvet inbegripas. Denna fråga hade af kollegium understälts Kongl.
Maj:ts pröfning, men Kongl. Maj:t hade i bref den 12 mars 1745 för¬
klarat sig finna betänkligt, att bron med dertill hörande hus i förpant-
ningsbrefvet infördes, enär Rikets Ständers skrifvelse om förpantningen
dertill ej gåfve anledning samt enligt kronoräkenskaperna bron och
krogen alltid varit skilda från kungsgården; och hade kollegium an-
befalts att verkställa utredning, hvilketdera kollegium förmenade vara
för Kongl. Maj:t och kronan bäst och nyttigast, antingen att bron för
kronans räkning behölles och bropenningarne i kronans kassa inflöte
eller att densamma under arrende upplätes.
Med anledning häraf hade kollegium den 26 februari 1746 af-
gifvit utlåtande, deri kollegium förmält sig finna nyttigast vara, att
bron med dertill hörande hus bortarrenderades på tjugu år mot en
viss årlig afgift, hvarjemte kollegium understält Kongl. Maj:ts pröfning
ett projekteradt arrendekontrakt med innehafvaren af kungsgården.
Genom bref den 10 juni sistnämnda år hade Kongl. Maj:t förklarat
sig till alla delar gilla nämnda förslagskontrakt, och anbefalt kollegium
att om verkställigheten deraf behörigen föranstalta, hvarefter kollegium
genom kontrakt den 4 juli samma år till innehafvaren af Ekholmsunds
kungsgård under arrende upplåtit bron med dertill hörande hus, med
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
B
rätt att ej allenast uppbära de vid samma bro efter gällande taxa
fallande bropenningar, utan ock tillhörande hus till sitt bästa nyttja i
tjugu års tid, räknadt från samma års början till 1765 års slut, mot
årlig afgift af 170 daler silfvermynt samt under i öfrigt angifna vilkor.
Sedan Ekholmsunds kungsgård och gods transporterats på Hans
Kong]. Höghet Arffursten Prins Gustaf, hade den nye innehafvaren af
kungsgården låtit hos kammarkollegium anmäla, att han ansåge sist-
omförmälda kontrakt icke vara för sig bindande, men att han erbjöde
sig att på vissa vilkor ombygga bron af sten och igenfylla den lilla
bron för en beräknad kostnad af 4,000 daler silfvermynt. Med anled¬
ning häraf hade kammarkollegium hemstält, att den höge innehafvaren
af kungsgården måtte lemnas frihet att på egen bekostnad låta upp-
bygga bron af sten, emot det kungsgården beviljades att på femtio
år uppbära de der fallande bropenningar efter då gällande taxa samt
njuta förmånen af krögeriet och de dervid stående husen. Denna
kammarkollegii hemställan hade af Kongl. Maj:t enligt bref den 21
februari 1749 bifallits.
Till följd häraf hade kammarkollegium genom kontrakt den 27
mars 1749 upplåtit till Hans Kong], Höghet Prins Gustaf att under
arrendevilkor ej allenast mottaga och uppbära låta alla de vid Ekholm-
sunds bro efter den vanliga taxan fallande bropenningar, utan ock
njuta förmån af krögeriet och de dervid stående hus uti femtio års tid,
räknad från samma års början till 1798 års slut, och det utan något
arrende eller annan afgift, än att Hans Kongl. Höghet på egen omkost¬
nad läte berörda bro å nyo uppbygga af sten och igenfylla den lilla
bron till brukbar väg samt sedermera bestå all erforderlig nybyggnad
och reparation af hvad namn den vara måtte så väl vid sjelfva bron
som dertill lydande hus, utan kronans eller kronoalhnogens tillhjelp
eller tunga.
Sedermera hade konung Gustaf 111, såsom egare åt Ekholm-
sunds gård, genom köpebref den 9 november 1785 försålt nämnda
gård samt derunder hörande hemman och lägenheter till grosshandlaren
Georg Seton, hvarjemte på Seton öfverlåtits arrenderätten till Ekholra-
sunds bro och krog, sådan som den Konungen tillhörde, icke allenast
under då ännu återstående arrendeåren, »utan ock än vidare på hundra
år derifrån räknade».
Sedan bemälde Seton aflidit, hade kammarkollegium genom kong],
bref den 14 december 1787 erhållit befallning att till dåvarande egaren
af Ekholmsund, juris doktorn Alexander Seton, på hundra år, räknade
från då löpande arrendets slut, utfärda behörigt arrendekontrakt på
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Ekholmsunds bro och krog. I det arrendekontrakt, kollegium med
föranledande häraf den 23 mars 1789 utfärdade, hade till bemälde
Alexander Seton upplåtits under arrendevilkor att emottaga och upp¬
bära de vid Ekolsunds bro efter den vanliga faststälda taxan, den han
icke finge på något sätt förhöja, fallande bropenningar, samt att njuta
förmån af krögeriet och de dervid stående hus, icke allenast för den tid,
som då ännu återstode på förenämnda arrendekontrakt af den 27
februari 1749, hvilket ej ginge tillända förrän med 1798 års slut, utan
ock vidare på hundra års tid, räknade från sistnämnda år, utan något
arrende eller annan utgift, än att han på egen bekostnad bestode all
erforderlig nybyggnad och reparation af hvad namn den vara måtte,
såväl vid sjelfva bron som dertill lydande hus, utan kronans eller
kronoallmogens tillhjelp och tunga, hvarjemte det skulle åligga Seton
besörja, att de resande vid öfverfarten af berörda bro icke blefve för¬
hindrade och uppehållne, samt att bron och krogen efter ofvannämnda
tids förlopp måtte finnas i fullkomligt och godt stånd.
Då efter denna tid, såvidt det kunnat utrönas, några stadganden
eller föreskrifter, som medfört ändringar i eller tillägg till sistnämnda
kontrakt, icke utfärdats, hade domänstyrelsen, i enlighet med gällande
författningar angående förvaltningen af statens domäner, låtit under år
1897 verkställa arrende- och salu värdering å ifrågavarande lägenhet.
Af det vid berörda förrättning förda instrument inhemtades,
bland annat,
att det s. k. kroghuset numera icke vore till finnandes och att,
då dess borttagande skett redan för lång tid tillbaka, tillförlitlig upp¬
lysning ej heller kunnat erhållas om dess läge; att förrättningsmännen,
som haft i uppdrag att afgifva förslag till lägenhetens framtida disposi¬
tion, hemstält, att Ekolsunds bro, som enligt arrendatorns af krono¬
fogden i orten vitsordade uppgift numera trafikerades i så ringa om¬
fattning, att det ej lönade sig att bekosta upptagande af stadgade
bropenningar, som derför ej heller uppburits under de senaste tjugu
åren, måtte af kronan, som af densamma icke kunde påräkna någon
inkomst, vid arrendetidens utgång den 31 december 1898 öfverlemnas
till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad, hvilka skulle
hafva förklarat sig villige att för framtiden underhålla hvar sin hälft af
bron; och att, sedan nuvarande arrendatorn af lägenheten, hofjägmästaren
P. B. Seton på Ekolsund, afgifvit skriftligt anbud att för den bort¬
tagna lägenheten vid Ekolsunds bro i löseskilling erlägga 750 kronor,
att betalas den 31 december 1898, då i köpet skulle ingå allt, som
tillhörde lägenheten, med undantag af bron, hvilken skulle af honom
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
o
underhållas till sistnämnda dag och då af honom få aflemnas i befint¬
ligt skick, förrättningsmännen vidare hemstält, att kronan vid öfver¬
lemnande till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad af
eganderätten till bron måtte på dem öfverflytta de rättigheter, som
kronan enligt gällande arrendekontrakt sig förbehållit, samt att, då
arrendator!! enligt kontraktet vore skyldig att vid afträdet lemna krogen
i fullkomligt och godt stånd och då en sådan byggnad ej syntes kunna
uppskattas lägre än till 1,000 kronor, lösesumman för lägenheten
måtte höjas till sistnämnda belopp.
I afgifvet yttrande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet
förklarat sig icke hafva något att erinra mot hvad uppskattnings-
männen sålunda föreslagit.
För egen del hade domänstyrelsen, jemte meddelande att under¬
sökning, huruvida under broarrendet fortfarande inginge någon jord,
verkstälts så väl i rikets generallandtmäterikontor som ock i länets
landtmäterikontor, utan att någon upplysning derom kunnat vinnas,
men att styrelsen bland äldre handlingar återfunnit instrumenten öfver
besigtningar, som den 29 april och den 23 juni 1738 hållits å det så
kallade kroghuset, jemte eu i instrumentet öfver sistberörda besigtning
åberopad ritning till då föreskrifven tillbyggnad, af hvilka handlingar
storleken och beskaffenheten af byggnaden vid tiden kort före utfär¬
dandet af 1749 års kontrakt framginge, vidare anfört, att af 1701. års
förpantningsaftal angående Segerstads kungsladugård samt kongl. brefvet
den 17 mars 1724 med temlig visshet syntes framgå, att någon jord
för nävarande icke inginge i arrendet, samt att detta äfven bestyrktes
af gällande arrendekontrakts lydelse, enligt hvilket arrendet endast
omfattade rätt till uppbärande af bropenningar och nyttjanderätt af
till bron hörande hus; och hade domänstyrelsen förklarat sig biträda
uppskattning8männens förslag såväl i fråga om den framtida disposi¬
tionen af den nu befintliga bron som äfven i hvad det afsåga rätt för
nuvarande arrendatorn att i stället för uppförande af nytt brohus er¬
lägga lösen för detsamma till statsverket, hvarjemte styrelsen hemstält,
att det måtte uppdragaB åt synemännen vid blifvande laga af- och till-
trädessyn å lägenheten att, med ledning af ofvannämnda den 29 april
och den 23 juni 1738 upprättade instrument öfver besigtning af det
s. k. kroghuset, bestämma beloppet af denna lösen.
Sedan Kongl. Maj:t genom bref den 20 maj 1898 aubefalt domän¬
styrelsen att föranstalta om laga syn å ifrågavarande lägenhet och
dervid .åt synemännen uppdraga att föreslå den ersättning, arrendatorn
kunde finnas böra till kronan utgifva, hade domänstyrelsen med skrifvelse
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
tf
den 21 oktober sistnämnda år jemte infordradt yttrande från Kong].
Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat instrument öfver en den 23
derförutgångne augusti å lägenheten förrättad laga af- och tillträdes-
syn mellan lägenhetens arrendator, hofjägmästaren Seton, afträdare,
samt Kongl. Maj:t och kronaD, tillträdare, af hvilket instrument in-
hemtades, att bron befunnits i godt skick samt att, beträflande det
borttagna brohuset, synemännen förständigat afträdaren att före afträdes-
dagen, den 31 december 1898, antingen låta uppföra ny dylik byggnad
i enlighet med vid synen uppgjordt förslag eller ock senast å sist¬
nämnda tid till statsverket erlägga den af synemännen uppskattade
lösesumman, 1,514 kronor 9 öre.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade förklarat sig icke hafva
något att erinra mot den af synemännen beräknade kostnaden för
byggnadens uppförande samt hemstält, att den ersättning, som arrenda-
torn borde till kronan utgifva för det icke längre befintliga brohuset,
måtte bestämmas till 1,500 kronor.
Domänstyrelsen hade icke heller funnit något att anmärka mot
hvad som förekommit vid synen; och hade styrelsen beträffande den
ersättning, som arrendatorn borde till statsverket utgifva för omför-
mälda, numera obefintliga byggnad, hemstält, att densamma måtte be¬
stämmas till det vid synen beräknade belopp eller 1,514 kronor 9 öre.
Enligt finansdepartementet tillhandakommet meddelande hade
hofjägmästaren Seton icke sökt ändring i synemäunens vid förenämnda
laga af- och tillträdessyn fattade beslut.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva,
att den kronan tillhöriga Ekolsunds bro finge i nu befintligt
skick med eganderätt öfverlåtas till de väghållningsskyldige i Håbo
och Trögds härad, mot det att kronan befriades från skyldighet att
vidare underhålla bron; samt
att den lösen af 1,514 kronor 9 öre, hofjägmästaren P. B. Seton,
hvilken senast på arrende innehaft bron, hade att till kronan erlägga
för befrielse från skyldigheten att åter uppföra det under arrendet af
bron inbegripna, men numera obefintliga krog- eller brohuset, måtte
tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i
hufvudstaden samt för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende
blifvit hänvisadt, har icke haft något att erinra mot hvad Kong!.
Maj:t i förevarande hänseende föreslagit, hvadan utskottet hemställer,
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
7
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 21 april 1899.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.