Lagutskottets Utlåtande N:o 31.
1
\:o 31.
Ank. -till Eiksd. kansli den 6 mars 1899 kl. 2 e. m
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående lagstiftning i fråga om sockenbibliotek.
Från Andra Kammaren har lagutskottet fått till sig hänvisad eu
af herr S. J. Boethius inom nämnda kammare väckt motion, n:o 111, af
följande lydelse:
»För att det arbete, som nedlagts och nedlägges på vårt folk¬
skoleväsendes utveckling, må blifva verkligt fruktbärande, fordras, att
åt dem, som i folkskolorna förvärfvat bildningens första förutsättningar,
tillfälle må beredas att genom ändamålsenlig läsning göra den förvärf-
vade bildningsmöjligheten effektiv. Dertill kräfves emellertid goda
folkbibliotek. Under det uppsving, som vårt folkskoleväsende erhöll på
1860-talet, erkändes detta också ällmänt, och följden häraf var uppkom¬
sten af en stor mängd s. k. sockenbibliotek; 1866 räknade man icke
mindre än 1,265 sådana. Under de sista årtioendena har dock ett be¬
klagligt bakslag inträdt. med afseende på denna en gång så lofvande
rörelse. Orsakerna härtill torde vara flera, hvarför också medel af olika
slag till det nämnda missförhållandets afhjelpande kunna behöfvas. Eu
af dessa orsaker är emellertid sådan, att den torde kunna undanrödjas
på lagstiftningens väg och derför förtjenar de offentliga myndigheternas
uppmärksamhet.
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 7 Sami. 19 Höft. (N:o 31.)
1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 31.
När 1862 års kommunallagar först började tillämpas, synes den
allmänna uppfattningen hafva varit, att sockenbiblioteken, såsom stående
i nära samband med folkskoleväsendet, hörde under kyrkostämmans och
skolrådets vård, en uppfattning, som fick ytterligare stöd af att 1842
års folkskolestadga anbefalde presterskapet »att uppmuntra till inrättan¬
de och begagnande af sockenbibliotek», och att instruktionen för folkskole¬
inspektörerna ålade dessa att utöfva uppsigt öfver de ifrågavarande inrätt¬
ningarna. Man torde också vara berättigad att antaga, att den kraftiga
utveckling, som sockenbiblioteksinstitutionen företedde på 1860-talet,
väsentligen berodde af skolstyrelsernas intresse derför. Emellertid uppstod *
i ett par kommuner i Skaraborgs län (Skarstads och Hellums kommun samt
Önums kommun) tvist mellan kyrko- och kommunalstämmorna rörande
målsmanskapet för sockenbiblioteken, i det å ena sidan de respektive
kommunalstämmorna tillsatte särskilda biblioteksstyrelser och å andra
sidan sockenbibliotekets räkenskaper i den ena af de båda kommunerna
förelädes kyrkostämman. Från båda håll anfördes klagomål hos Konun¬
gens befallningshafvande i länet, som i sitt utslag af den 11 juli 1866
förklarade kommunalstämma obehörig att om ordnandet, vården och för¬
valtningen af sockenbibliotek fatta beslut, hvilket deremot tillkommc
kyrkostämma. Frågan drogs då under Kongl. Maj:ts pröfning, och den
8 februari 1867 utfärdades, på föredragning af chefen för civildeparte¬
mentet, en kongl. resolution, hvarigenom länsstyrelsens utslag undan¬
röjdes, kommunalstämmorna förklarades hafva varit berättigade att
tillsätta styrelse för sockenbiblioteket, men det öfverklagade kyrko-
stämmobeslutet angående biblioteksräkenskaperna förklarades utan ver¬
kan. De grunder, som anfördes för utslaget, voro, att enligt § 7 i
kongl. förordningen af den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet
ingå andra ärenden undantagas från kommunalstämmas behandling än
sådana, om hvilka särskild! stadgas, att de höra under kyrkostämma, men
Irågan om sockenbibliotekens förvaltning ej är upptagen bland de ärenden,
som i § 2 af kongl. förordningen af den 21 mars 1862 om kyrkostämma
uppräknas såsom hörande till kyrkostämmans handläggning. Detta preju-
dikt har haft till följd, att inom kommunerna antingen ovisshet uppstått
angående rätt forum för sockenbiblioteksfrågors behandling, då det nämnda
utslaget synes strida mot § 11 i nuvarande folkskolestadga, hvilken lik¬
som föregående folkskolestadga ålägger skolråden att befrämja inrättan¬
det och begagnandet af sockenbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker
dertill anskaffas, eller att sockenbiblioteken helt och hållet öfverlemnats
åt kommunalstämmans och kommunalnämndens vård. Intetdera har i
allmänhet varit lyckosamt för sockenbiblioteken. Osäkerheten har verkat
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 31.
förlamande, och kommunalnämnderna, som måste ombesörja så många
andra angelägenheter och i hvilka kommunernas folkskolelärare icke
kunna inväljas, hafva, då de på grund af det nämnda utslaget, kommit
att tjenstgöra såsom biblioteksnämnder, ej alltid med behörig kraft
kunnat egna sig åt detta uppdrag. För att i någon mån uppfylla sina
skyldigheter med afseende på anskaffandet af god folkläsning, hafva
stundom i stället respektive skolmyndigheter koncentrerat sin verksam¬
het på s&o/biblioteken, hvilkas utveckling de enligt samma § 11 äfven
hafva att befrämja och hvilkas vård oomtvistligen tillhör dem, men
detta torde stundom hafva medverkat till att det kommunala intresset
svalnat för sockenbiblioteken, och dock kunna dessa tydligen ej er¬
sättas genom skolbiblioteken, hvilka böra lämpas efter barnens och
ungdomens behof.
Under sådana förhållanden synes en ändring i kommunallagarne
vara af behofvet påkallad med syfte att dels undanrödja den an¬
märkta ovissheten, dels ytterligare befrämja sockenbiblioteksinstitutio-
nens utveckling. Det enklaste sättet härför vore, att vården af denna
institution uttryckligen öfverflyttades på kyrkostämma och skolråd, då
dessa i öfrigt hafva hand om kommunens folkundervisningsanstalter,
till hvilka sockenbiblioteken helt enkelt äro ett nödvändigt komplement,
och borde då ett tillägg göras till § 2 i kongl. förordningen om kyrko¬
stämma af den 21 mars 1862, hvarigenom »sockenbibliotek» äfven intoges
bland de i nämnda § uppräknade frågor, som höra till kyrkostämmas
handläggning. Folkskolestadgans ofvan omtalade § 11 bragtes härigenom
i öfverensstämmelse med gällande kommunallagar. Häremot skulle emel¬
lertid kunna anföras, att möjligen på detta sätt sockenbiblioteken erhölle en
allt för ensidig religiös pregel, men, säger en författare, som i tidskriften
Verdandi för 1898 behandlat frågan om våra folkbibliotek: »det är nu säker¬
ligen ingen fara att öfverlemna biblioteken åt skolråden. Ehuru dessa höra
till de institutioner, som långsammast utveckla sig, så äro de dock nu i re¬
geln helt annorlunda än på 1850-talet». En brist vore visserligen, attfolk-
skolelärarne, hvilka väl böra hafva det största intresset för sockenbiblio¬
teken, ej äro sjelfskrifna medlemmar af skolråden och, om de tillika
äro klockare, ej ens äro valbara till dessa, men möjligen kunde stadgas
rätt för folkskolelärare att alltid adjungeras i skolråd, niir sådant be¬
handlar frågor rörande sockenbibliotek. Skulle emellertid hinder möta
mot att öfverflytta sockenbiblioteksinstitutionen från kommunalstämma
till kyrkostämma, då är det af nöden, att ett tillägg göres till kongl.
förordningen af den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet af
sådant innehåll, att i hvarje kommun skall finnas en under kommunal¬
4
Lagutskottets Utlåtande Ko 31.
nämnden stående biblioteksstyrelse, och synes det, att i denna styrelse
skolrådets ordförande och folkskolelärare!! böra vara sjelfskrifna leda¬
möter, eller, der flere folkskolelärare finnas inom kommunen, en af dessa
bör i styrelsen inväljas.
Då af det nu anförda framgår, att olika synpunkter med afseende
på frågans lösning kunna göra sig gällande, har jag ej ansett mig böra
framställa ett definitivt ändringsförslag, utan får vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte genom skrifvelse till Kongl. Maj:t begära, det
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
om sådana ändringar i nu gällande kommunallagar, att dels klarhet må
vinnas angående frågan, under hvilka kommunala myndigheter socken¬
bi blioteksinstitutionen sorterar, dels bättre garantier erhållas för denna
institutions vård och utveckling)).
Utskottet vill till en början såsom sin åsigt framhålla, att af
gällande lagbestämmelser framgår, att frågor rörande de å landsbygden
inrättade s. k. sockenbiblioteken skola behandlas på kommunalstämma.
Uti 7 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet föreskrifves nem¬
ligen, att alla ärenden, som förut voro till sockenstämmas handläggning
hänvisade, äfvensom de öfriga angelägenheter, hvilka kommunen såsom
sådan eger att vårda, skola till öfverläggning och beslut i kommunal¬
stämma upptagas, endast med undantag af sådana angelägenheter, om
hvilka särskild^ stadgas, att de skola upptagas till behandling å kyrko¬
stämma, och bland de uti 2 § af förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd uppräknade frågor, hvilka höra till kyrkostämmas
handläggning, finnas icke omnämnda ärenden angående sockenbiblioteken.
Den omständigheten, att frågor angående sockenbiblioteken skola
behandlas på kommunalstämma, innebär emellertid icke, att kommunal¬
nämnden ovilkorligen skall handhafva den närmare vården och tillsynen
öfver ifrågavarande bibliotek. Intet hinder finnes för att kommunal¬
stämman, derest den till följd af mängden af öfriga kommunalnämnden
åliggande bestyr eller af annan anledning så finner lämpligt, uppdrager
skötandet af sockenbibliot ekens angelägenheter åt en särskild biblioteks¬
styrelse, i hvilken då jemväl folkskolelärare kunna inväljas, eller att
kommunalstämman på något annat sätt ordnar dessa biblioteks vård och
förvaltning, så att kommunalnämnden derifrån befrias. Med hänsyn der-
5
Lagutskottets Utlåtande N:o 31.
till, att gällande lagstiftning sålunda lemnar tillfälle att efter omständig¬
heterna ordna sockenbibliotekens handhafvande på sätt, som må finnas
lämpligast, och då den omständigheten, att högsta målmanskapet för
dessa bibliotek är tillagdt kommunalstämman, icke enligt utskottets åsigt
kan anses innebära, att den vigtiga angelägenheten skulle blifva obe¬
hörigen tillbakasatt eller försummad, kan utskottet icke tillstyrka, att
ifrågavarande slags ärenden skulle öfverflyttas till kyrkostämman.
Att såsom motionären föreslagit införa en bestämmelse om att i
hvarje kommun skall tillsättas en biblioteksstyrelse, lärer icke böra
ifrågakomma redan af den anledning, att något stadgande icke finnes
derom, att alla kommuner skola hafva sockenbibliotek, samt många kom¬
muner också, delvis till följd deraf att deras behof af bibliotek är på
annat sätt tillgodosedt, icke inrättat några dylika bibliotek.
Emellertid anser utskottet det icke heller lämpligt att föreskrift
gifves af innehåll, att i alla kommuner, som äro försedda med socken¬
bibliotek, ovilkorligen skall finnas särskild under kommunalnämnden
stående biblioteksstyrelse. Att intvinga sockenbiblioteksinstitutionen uti
en viss bestämd, för hela vårt land gemensam form torde ingalunda
gagna saken, utan utskottet håller före, att ifrågavarande institution
bäst befrämjas derigenom att den, utan att bindas af detaljerade lag¬
bestämmelser, får utveckla sig fritt och otvunget, dervid det enskilda
intresset och initiativet till fullo kunna göra sig gällande, samt de olika
förhållandena å hvarje särskild ort kunna tagas i betraktande vid ord¬
nande af sockenbibliotekens angelägenheter och förvaltning.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att herr Boétliius’ ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm don 6 mars 1899.
På lagutskottets vägnar:
K. S. HUSBERG.
Bill till lli/csd. Prut. 1800. 7 Sami 10 Häjt.