Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
1
/
N:o 67.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1899.
— — — — Andra Kammaren — 13 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af ut¬
gifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 9 och 75 samt memorial n:o 69.)
Till Konungen.
1 afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvud-
titel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen för
Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag'.
Kleresistaten.
l:o) I den till Riksdagen den 16 januari 1899 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten
1 under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja dels,
Bih. till Rikad. Vret. 189!). 10 Samt. 1 Afd. 1 Hand. 12 luft. (N:o 67.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
såsom årlig ersättning för prostetunna, tillkommande kontraktsprosten i
det blifvande Ångermanlands sydvestra kontrakt för Graninge församling,
12 kronor 60 öre, dels ock, såsom årlig ersättning till kontraktsprosten i
det blifvande Medelpads östra kontrakt för prostetunnor från Sundsvalls
och Holms församlingar, 25 kronor 20 öre, eller tillhopa, i jemnadt kron¬
tal, 38 kronor.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kong!. Majrts derom gjorda fram¬
ställning, beviljat dels, såsom årlig ersättning för prostetunna, tillkommande
kontraktsprosten i det blifvande Ångermanlands sydvestra kontrakt för
Graninge församling, 12 kronor 60 öre, dels ock, såsom årlig ersättning
till kontraktsprosten i det blifvande Medelpads östra kontrakt för proste¬
tunnor från Sundsvalls och Holms församlingar, 25 kronor 20 öre, eller
tillhopa, i jemnadt krontal, 38 kronor.
2:o) Under åberopande af hvad i punkten 2 af det vid statsverks¬
propositionen fogade statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 13
januari innevarande år blifvit anfördt har Eders Kong! Maj:t föreslagit
Riksdagen, att den under anslaget till kleresistaten i riksstaten upptagna
»anvisning i kontant» måtte ökas med
dels ersättning för prostetunnor .................................. kronor 8,592: 44
dels ersättning till fattiga prestenkor i Halland ______ » 774: 63
och dels ersättning till fattiga prestenkor från
kyrkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län utgående
anslag.......................................................... »_217: 50
eller med tillhopa kronor 9,584: 57,
samt att från anslaget måtte afgå hvad af 1856—
1858 års Riksdag beviljats till ersättning för indragen
kyrkotionde .............................................. »_204: 75
hvadan ökningen alltså skulle utgöra kronor 9,379: 82
eller, under iakttagande att 3 kronor 26 öre å anslaget äro odisponerade,
i jemnadt tal 9,377 kronor,
äfvensom att i riksstaten för år 1900 måtte upptagas under anslaget
till kleresistaten och under rubrik »indelning och dermed jemförlig an¬
visning, på förslag: friheter» endast 2,500 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot hvad af Eders Kongl.
Maj:t sålunda föreslagits, har bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
På grund af de beslut, Riksdagen under punkterna l:o) och 2:o) an¬
mält, har den under Jcleresistaten uppförda anvisning i kontant, nu 20,674
kronor, ökats med 9,415 kronor eller till 30,089 kronor, och summan af
de under samma anslagstitel uppförda belopp, nu 373,761 kronor, kommit
att utgöra 369,676 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för godtgörande
af vissa i statsrådsprotokollet angifna ersättningsbelopp den under anslaget
till domkapitlens expeditioner förefintliga anvisning i kontant, nu 27,659
kronor, måtte ökas med 515 kronor eller till 28,174 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bi¬
fallits.
På grund häraf har summan af de under anslaget till domkapitlens
expeditioner uppförda belopp, nu 33,500 kronor, ökats till 34,015 kronor.
Universiteten.
4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte ej mindre
bevilja dels till aflöning åt en vice bibliotekarie vid universitetsbiblioteket
i Upsala ett årligt anslag af 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor lön och
1,500 kronor tjenstgöringspenningar, dels till aflöning åt en ny ordinarie
amanuens vid nämnda bibliotek ett årligt anslag af 2,500 kronor, deraf
2,000 kronor lön och 500 kronor tjenstgöringspenningar, dels slutligen
till aflöning åt ytterligare en vaktmästare vid biblioteket ett anslag af 600
kronor årligen, än äfven medgifva, att lönen åt vice bibliotekarierna vid
universitetsbiblioteket i Upsala måtte kunna höjas efter fem års tjenst¬
göring med 500 kronor och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500
kronor, att innehafvaren af den nya vaktmästaresysslan finge åtnjuta två
ålderstillägg, hvartdera å 100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad
tjenstgöring, att den nuvarande vice bibliotekarien finge i fråga om åt¬
njutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sin utnäm¬
ning till vice bibliotekarie tjenstgjort vid biblioteket, samt att berörda
ålderstillägg åt vice bibliotekarierna och vaktmästaren finge utgå af det under
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
Riksdagen har på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit sig böra
medgifva inrättandet vid Upsala universitetsbibliotek af en ny vice bibliote-
karietjenst och har ej haft något att erinra mot att denne tjenstemans
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
begynnelseaflöning bestämmes till samma belopp, 4,000 kronor, hvarmed
den nuvarande vice bibliotekarien är aflönad. Hvad åter angår förslaget
om beviljande åt såväl den nye som den hittillsvarande vice bibliotekarien
af två ålderstillägg, har Riksdagen icke ansett sig böra i vidare mån lemna
bifall till detsamma, än att Riksdagen medgifvit, att lönen åt vice biblio¬
tekarierna må kunna efter fem års tjenstgöring höjas med 500 kronor
samt att den nuvarande vice bibliotekarien må berättigas att i fråga om
åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sin utnäm¬
ning till vice bibliotekarie tjenstgjort vid biblioteket.
Emot förslaget om inrättande vid biblioteket af en ny vaktmästare¬
befattning har Riksdagen icke haft något att erinra.
Riksdagen får anmäla,
att Riksdagen till aflöning å en vice bibliotekarie vid universitetsbiblio¬
teket i Upsala beviljat ett årligt anslag af 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor
lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar;
att Riksdagen medgifvit, att lönen åt vice bibliotekarierna vid universi¬
tetsbiblioteket i Upsala må kunna efter fem års tjenstgöring höjas med
500 kronor, äfvensom att den nuvarande vice bibliotekarien må i fråga om
åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han efter sin utnäm¬
ning till vice bibliotekarie tjenstgjort vid biblioteket;
att Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande till aflöning åt
en ny ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket i Upsala af ett årligt
anslag af 2,500 kronor, deraf 2,000 kronor lön och 500 kronor tjenst¬
göringspenningar, vunnit Riksdagens bifall;
att Riksdagen till aflöning åt ytterligare en vaktmästare vid biblioteket
beviljat ett anslag af 600 kronor årligen, äfvensom medgifvit, att inne-
hafvaren af den nya vaktmästaresysslan må åtnjuta två ålderstillägg, hvart-
dera å 100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; samt
att Riksdagen medgifvit, att berörda ålderstillägg åt vice bibliotekarierna
och vaktmästaren må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitcl
uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till förhöjning .
af den till konservatorn vid botaniska museet vid universitetet i Upsala ut¬
gående aflöning från dess nuvarande belopp 750 kronor till 1,800 kronor
måtte beviljas ett årligt anslag af 1,050 kronor.
Riksdagen, som finner skäligt, att konservatorns vid Upsala universitets
botaniska museum aflöning höjes, anser emellertid, att, derest aflöningen
bestämmes till 1,500 kronor, den ifrågavarande tjenstemannen kan anses
vara på ett nöjaktigt sätt godtgjord för det honom åliggande arbete.
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
af Riksdagen bifallits, att till förhöjning af den till konservatorn vid bo¬
taniska museet vid universitetet i Upsala utgående aflöning från dess nu¬
varande belopp 750 kronor till 1,500 kronor beviljats ett årligt anslag af
750 kronor.
6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till förbättrande
af arfvodena åt vikarierande akademiska lärare, utöfver de nu i utgifts-
staterna för universiteten i Upsala och Lund den 13 november 1885 upp¬
tagna, för ändamålet tillgängliga anslag å 1,500 kronor för universitetet i
Upsala och 1,000 kronor för universitetet i Lund, måtte beviljas särskilda
årliga anslag af 3,500 kronor för universitetet i Upsala och 4,000 kronor
för universitetet i Lund, dessa båda anslag att användas enligt de be¬
stämmelser, som af Eders Kongl. Maj:t komme att meddelas.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran emot hvad af Eders
Kongl. Maj:t sålunda föreslagits, får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning af Riksdagen bifallits.
7:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för in¬
rättande af eu ny ordinarie professur inom juridiska fakulteten vid uni¬
versitetet i Lund måtte beviljas ett årligt anslag af 6,000 kronor, deraf
4,500 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar.
I anslutning till hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, har Riksdagen
för inrättande af eu ny ordinarie professur inom juridiska fakulteten vid
universitetet i Lund beviljat ett årligt anslag af 6,000 kronor, deraf 4,500
kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar.
8:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, dels till
förhöjande af vice bibliotekariens vid universitetsbiblioteket i Lund aflöning
från 3,500 kronor till 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor lön och 1,500
kronor tjenstgöringspenningar, bevilja ett årligt anslag af 500 kronor, dels
ock medgifva, att lönen för bemälde vice bibliotekarie måtte kunna höjas
efter 5 års tjenstgöring, infallande före eller efter dessa bestämmelsers
trädande i tillämpning, med 500 kronor och efter 10 års sådan tjenst¬
göring med ytterligare 500 kronor, samt att ifrågakomma två ålderstillägg
måtte utgå af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag:
ålderstillägg.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt och under
hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 4:o) här ofvan yttrat i fråga
om vice bibliotekariernas vid Upsala universitetsbibliotek löneförmåner
får Riksdagen anmäla,
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning, till förhöjande af vice bibliotekariens vid universitetsbiblioteket
i Lund aflöning från 3,500 kronor till 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor
lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, beviljat ett årligt anslag af
500 kronor, samt medgifvit, att lönen för bemälde vice bibliotekarie må
kunna efter 5 års tjenstgöring, inberäknad äfven den tjenstgöringstid, som
infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, böjas med 500
kronor, samt att ifrågakomna ålderstillägg må utgå af det under åttonde
hufvudtiteln uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
9:o) På grund af bestämmelserna i kongl. förordningen om afskrif¬
ning af den från viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrko¬
tionde har af skäl, som blifvit i statsrådsprotokollet anförda, framställ¬
ning till Riksdagen gjorts derom, att anvisningen i kontant till universi¬
teten måtte förhöjas med ersättningsbelopp till Lunds universitet för
vaxljusmedlen, 819 kronor 80 öre, och till samma universitet för afskrifven
kyrkotionde, 31,773 kronor 2 öre, eller med tillhopa i jemnadt tal 32,593
kronor.
Riksdagen, som icke haft något att häremot invända, får alltså an¬
mäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning af Riksdagen bifallits.
På grund af Riksdagens under punkterna 4:o)—9:o) anmälda beslut
har anslaget i kontant till universiteten, nu 757,781 kronor, ökats med
tillhopa 54,443 kronor eller till 812,224 kronor.
10:o) Då af bestämmelserna i nyssnämnda kongl. förordning om af¬
skrifning af den från viss jord inom Skåne in. 11. provinser utgående
kyrkotionde följer, att kvrkotionden icke skall i riksstaten för år 1900
upptagas, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att utesluta det i
1899 års riksstat under anslaget till universiteten och rubriken »indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag: friheter och kyrkotionde» upp¬
tagna belopp 35,820 kronor.
Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har af
Riksdagen bifallits.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
ll:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen, att till förbätt¬
rande af arfvodena åt vikarierande lärare vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet måtte beviljas ett årligt anslag af 2,000 kronor, att användas
enligt de bestämmelser, som af Eders Kongl. Maj:t meddelas.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Riksdagen, som, på sätt ofvan under punkten G:o) anmälts, bifallit
Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af anslag till förbättrande
af arfvodena åt vikarierande lärare vid universiteten i Upsala och Lund,
bär ej heller haft något att erinra emot hvad i nu förevarande ärende i
enahanda syfte föreslagits beträffande vikarierande lärare vid karolinska
institutet; och får alltså Riksdagen anmäla, att Riksdagen till förbättrande
af arfvodena åt vikarierande lärare vid karolinska mediko-kirurgiska insti¬
tutet beviljat ett årligt anslag af 2,000 kronor, att användas enligt de
bestämmelser, som af Eders Kongl. Maj:t meddelas.
12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte förhöja
anslaget till bibliotekets vid karolinska mediko-kirurgiska institutet undei’-
håll och förökande, nu 4,000 kronor, med 4,000 kronor eller till 8,000
kronor, samt medgifva, att ett belopp af 500 krcpor deraf måtte kunna
användas till arbetsbiträde vid biblioteket.
Riksdagen har funnit det vara i statsrådsprotokollet visadt, att karo¬
linska institutets bibliotek är i behof af ökadt anslag särskildt för inköp
af medicinska tidskrifter och för anställande vid biblioteket af arbets¬
biträde; men då Riksdagen anser, att derest tillräckligt anslag för tid¬
skrifters förvärfvande beredes biblioteket och sålunda de medel, hvilka
beräknats till nyutkommande litteratur, vigtigare äldre litteratur och kom¬
plettering af defekter samt inbindning, hädanefter blifva utan afkortning
tillgängliga för sina egentliga ändamål, dessa sistnämnda utgiftsposter
skulle kunna så begränsas, att en förhöjning i anslaget med 3,000 kronor,
deraf 500 kronor till arbetsbiträde, skulle kunna vara tillräcklig, har
Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
förhöjt anslaget till bibliotekets vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
underhåll och förökande, nu 4,000 kronor, med 3,000 kronor, eller till
7,000 kronor, samt medgifvit, att ett belopp af 500 kronor deraf må kunna
användas till arbetsbiträde vid biblioteket.
13:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till aflöning åt en vakt¬
mästare vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bakteriologiska labora¬
torium mätte beviljas ett årligt anslag af 1,050 kronor.
På de skäl, som, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar, af karolinska
institutets lärarekollegium blifvit anförda, har Riksdagen till aflöning åt
en vaktmästare vid karolinska institutets bakteriologiska laboratorium
beviljat det begärda anslaget å 1,050 kronor, hvarvid likväl Riksdagen
ansett det böra föreskrifvas, att det belopp af 300 kronor, som, enligt
hvad i statsrådsprotokollet angifvits, beräknats utgöra ersättning åt vakt¬
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
mästaren för bostad och vedbrand, bör utgå endast så länge bostad icke
lämpligen kali vaktmästaren inom någon af institutets byggnader beredas.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kong! Maj:ts förevarande
framställning på det sätt af Riksdagen bifallits, att Riksdagen till aflöning
åt en vaktmästare vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bakteriologiska
laboratorium beviljat ett årligt anslag af 1,050 kronor, deraf 300 kronor,
utgörande ersättning för bostad och vedbrand, böra utgå endast så länge
bostad icke lämpligen kan vaktmästaren beredas inom någon af institutets
byggnader.
På grund af hvad Riksdagen under punkterna 11 :o)—13:o) anmält, har
anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 191,900 kronor,
ökats med 6,050 kronor eller till 197,950 kronor.
Allmänna läroverken.
14:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte å ordi¬
narie stat för allmänna läroverken bevilja dels till höjning af anslaget till
ålderstillägg 60,000 kronor, dels till ökning af anslaget till arfvoden åt
extra lärare och vikarier samt oförutsedda behof 65,000 kronor.
Emot hvad sålunda föreslagits har Riksdagen icke något att erinra;
och har Riksdagen alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning, å
ordinarie stat för allmänna läroverken beviljat till höjning af anslaget till
ålderstillägg 60,000 kronor samt till ökning af anslaget till arfvoden åt
extra lärare och vikarier samt oförutsedda behof 65,000 kronor.
l5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att i stället för det
nu från Meurlingska skolfonden utgående bidrag till aflönande af tre
adjunkter vid allmänna läroverket i Linköping måtte beviljas ett årligt
anlag af 360 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders Kongl.
Maj:ts framställning, har, såsom ersättning för det nu från Meurlingska
skolfonden utgående bidrag till aflönande af tre adjunkter vid allmänna
läroverket i Linköping beviljat ett årligt anslag af 360 kronor.
16:o) Sedan, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, departe¬
mentschefen under hänvisning till hvad han förut yttrat angående de för¬
ändringar i riksstaten, som, enligt hans åsigt, följde af kongl. förordningen
om afskrifning af den från viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående
kyrkotionde, hemstält, att Edei’S Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
det i 1899 ars riksstat under rubriken allmänna läroverken uppförda
reservationsanslag matte ökas med belopp, motsvarande ersättning för
studieskatten i Halland 66 kronor 92 öre och för bidraget till Karlshamns
skolstat 53 kronor 54 öre, eller med sammanlagdt i jemnadt tal 121
kronor, sa har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen inkommit med proposition
af angifna innehåll.
Riksdagen, som icke haft något att emot denna framställning erinra,
far alltså anmäla, att det i 1899 års riksstat under rubriken allmänna
läroverken uppförda reservationsanslag ökats med belopp, motsvarande er¬
sättning för studieskatten i Halland 66 kronor 92 öre och för bidraget till
Karlshamns skolstat 53 kronor 54 öre, eller med sammanlagdt i iemnadt
tal 121 kronor.
Pa grund af Riksdagens under punkterna 14:o) — 16:o) anmälda beslut
har reservationsanslaget till allmänna läroverken, nu 2,923,880 kronor,
ökats med tillhopa 125,481 kronor eller till 3,049,361 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att ur 1900 års
riksstat matte uteslutas det under anslaget till pedagogier och folkskolor
under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde» i riksstaten för år 1899 uppförda belopp, 1,0H)
kronor.
Pa sätt statsrådsprotokollet utvisar, har departementschefen vid ärendets
föredragning hänvisat till hvad han förut yttrat beträffande ändringar i
riksstaten, betingade af stadgandena i oftanämnda kongl. förordning om
afskrifning af kyrkotionde.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot hvad af Eders Kongl.
Mnj:t sålunda föreslagits, får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts före¬
varande framställning af Riksdagen bifallits.
På grund häraf kommer summan af de under nyssberörda anslag
uppförda belopp, nu 26,176 kronor, att utgöra 25,166 kronor.
Folkundervisningen.
18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för beredande af medel
för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg det
Sill. till lliksd. Prof. 1899. 10 .Sami. 1 Af/l. 1 Band. 111 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för
folkskolelärares bildande måtte från och med år 1900 ökas med 900 kronor.
Ifrågavarande anslagsbehof härleder sig, enligt livad departements¬
chefen till statsrådsprotokollet yttrat, deraf, att genom Eders Kong! Maj:ts
och Riksdagens beslut de vid folkskolelärare- och folkskolelärarinnesemi-
narierna anstälda lärare och lärarinnor i musik och sång äfvensom de
lärare och lärarinnor, som jemlikt § 13 mom. 3 i gällande seminariestadga
äro eller varda förordnade vid seminariernas öfningsskolor, tillförsäkrats
rätt att erhålla, de förre två ålderstillägg å tvåhundra kronor hvartdera
efter respektive fem och tio års tjenstgöring och de senare ett ålderstillägg
å trehundra kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, räknad t från
och med början af kalenderåret närmast efter det, då förordnande å här
afsedd tjenst första gången erhållits. Af en inom ecklesiastikdepartementet
gjord beräkning å de belopp, som för tillämpning af ofvannämnda beslut
borde under år 1900 utgå, framginge, att för beredande af medel till om-
förmälda ålderstillägg under år 1900 erfordrades ett belopp af 900 kronor.
Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts förevarande framställning har
Riksdagen för beredande af medel för tillgodoseende af ofvan omförmälda
lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg ökat det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande från och med år 1900 med 900 kronor.
19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande
af ytterligare medel till materiel, ved och ljus in. m. vid vissa folkskole¬
lärareseminarier, anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande måtte
från och med år 1900 ökas med 3,300 kronor.
Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande punkt af statsverks¬
propositionen föreslagit har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att,
då några medel för hyra af gymnastiklokal för seminariet i Upsala icke
synas för närvarande vara behöfliga, det härför afsedda beloppet af 300
kronor enligt Riksdagens åsigt icke ansetts böra beviljas. Förhöjningen i
det ifrågavarande anslaget har Riksdagen sålunda ansett kunna begränsas
till 3,000 kronor.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, för beredande af ytterligare medel till materiel, ved, ljus
m. m. vid vissa folkskolelärareseminarier, från och med år 1900 ökat
anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande med 3,000 kronor.
På grund af hvad Riksdagen under punkterna 18:o) och 19:o) anmält,
har anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande, nu 330,125 kronor,
ökats med tillhopa 3,900 kronor, eller till 334,025 kronor.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
20:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riks¬
dagen måtte i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t måtte taga i öfvervägande, om och på hvilka vilkor statsbidrag
skulle kunna lemnas till aflönande af vikarier för sådana lärare och lära¬
rinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande och extra
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, som af sjukdom urstånd-
sättas att sin tjenst fullgöra, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte för Riks¬
dagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
Till stöd för framställningen har i motionen hufvudsakligen anförts
följande.
Småskolans lärarepersönal intoge ännu i flera afseenden en undantags¬
ställning gent emot öfriga lärare och lärarinnor. Väl hade i följd af
beslut af 1897 års Riksdag lönen i någon man blifvit höjd, så att hvarje
vederbörligen examinerad lärare eller lärarinna tillförsäkrats en minimi¬
lön af 300 kronor jemte ett ålderstillägg på 50 kronor efter tio tjenstår.
Men det återstode dock åtskilliga önskemål. Ett af de mest trängande och
i ögonen fallande vore beredandet af rättighet för nämnda lärarepersonal
att vid sjukdomsfall få behålla en del af lönen.
Med hänsyn till småskolans växande betydelse såsom den grund¬
läggande bildningsanstalten för nationens barn ansåge motionärerna tid¬
punkten nu vara inne att lösa denna fråga.
Statens tjensteman afstode i allmänhet vid sjukdomsfall blott en del
af lönen, och särskild! hade numera nästan alla lärarekategorier, utom de
vid småskolan tjenstgörande, tillförsäkrats en dylik förmån.
Enligt gällande läroverksstadga af den 1 november 1878 finge ordi¬
narie lärare, som i följd af sjukdom åtnjöte tjenstledighet, under tiden
uppbära tre fjerdedelar af den till befattningen hörande lönen, men skulle
afstå den återstående fjerdedelen till vikaries aflöning. Liknande bestäm¬
melser gälde för ordinarie seminarielärare m. fl.
Under det senaste årtiondet hade Riksdagen utsträckt förmånen att
vid sjukdomsfall få behålla en del af lönenGtill flera andra kategorier af
lärare — så väl ordinarie som extra. År 1894 hade dylik förmån
medgifvits för extra ordinarie lärare vid läroverken samt ordinarie lärare
vid folkskolorna, år 1895 för teckningslärarne vid de allmänna läroverken
(förhöjning i förutvarande förmån) och år 1897 för öfningslärare vid folk¬
skolelärareseminarium samt lärare vid med dylikt seminarium förenad
öfningsskola.
Men de lägst aflönade lärarne och lärarinnorna, d. v. s. de vid små¬
skolor och mindre folkskolor anstälda, äfvensom de med dem i löneförmåner
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 67,
likstälda biträdande lärarne och lärarinnorna vid folkskolorna, måste vid
sjukdomsfall sjelfva aflöna sin vikarie, derest ej — såsom stundom hände
— vederbörande skoldistrikt trädde emellan. Då lönen blott utgjorde 300
kronor, vore ej gerna möjligt erhålla vikarie för lägre belopp, hvadan i
regeln vid sjukdomsfall småskolelärarinnan stode utan existensmedel och
sålunda befunne sig i en dubbelt sorglig belägenhet. Här kunde med fulla
skäl tillämpas de ord, som chefen för ecklesiastikdepartementet år 1807
yttrat i fråga om seminaricöfningslärarne:
»Det synes dock mycket hardt och obilligt, att en vid statens läro¬
verk anstäld lärare, om han blir af sjukdom någon tid urståndsatt att
sköta sin tjenst, skall anses vara skyldig att sjelf helt och hållet aflöna
vikarien, äfven om hela den med tjensten förenade aflöningen skulle der¬
till åtgå. Billigheten synes mig fordra, att den sjuke läraren af statsmedel
får någon hjelp till vikariens aflöning.»
Det rättvisa och billiga uti att härvidlag träda emellan med statsmedel
hade för öfrigt Riksdagen redan erkänt. I den riksdagsskrivelse, som läge
till grund för beslutet angående statsbidrag åt vikarie för sjuk folkskole¬
lärare, hette det nemligen:
»Riksdagen finner det vara med billighet öfverensstämmande, att staten,
då den lemnar bidrag till folkskolelärarepersonalens aflöning, jemväl i
någon mån träder hjelpande emellan i de fall, då lärare eller lärarinna
genom sjukdom urståndsättes att sjelf uppehålla sin tjenst.»
Mot förslaget att göra småskolelärarinnorna i föreliggande afseende
likstälda med öfriga lärarekategorier skulle helt visst invändas, att nämnda
lärarinnor icke innehafva ordinarie anställning, utan kunna af skolrådet
entledigas, äfven om tjenstefel ej föreligger. Invändningen saknade numera
all principiel betydelse, sedan extralärarne vid läroverken medgifvits rätt
att vid sjukdomsfall få behålla halfva lönen. Och i praktiken stälde det
sig så, att, äfven om mot all förmodan ett skolråd skulle på grund af
sjukdom entlediga en småskolelärarinna och derigenom söka beröfva henne
den ifrågasatta förmånen, hon likväl under alla omständigheter skulle få
behålla en del af lönen, åtminstone under fyra månader, eftersom detta
vore den kortaste uppsägningstiden. Härtill komme, att, enligt nya folk¬
skolestadgan, det berodde på skoldistrikten sjelfva att gifva småskolelära¬
rinnorna en fastare anställning. I följd häraf hade redan flera kyrko¬
stämmor i sina skolreglementen inryckt, att småskolelärarinnor med ett
visst antal tjenstår ej kunde entledigas i annan ordning, än som gälde för
ordinarie folkskolelärare.
Huru saken lämpligast borde ordnas för åt t äfven småskolans lärare¬
personal skulle blifva delaktig af den af motionärerna ifrågasatta förmån,
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
13
kunde näppeligen i frågans nuvarande läge afgöra^, utan ansåge motio¬
närerna en föregående utredning härom blifva erforderlig.
För extra lärarne vid läroverken, hvilka i rättsligt hänseende vore
närmast likstälda med småskolans lärarepersonal, gälde enligt kong], cirku¬
läret den 1 juni 1894 följande bestämmelse:
»Vid allmänt läroverk eller pedagogi anstäld extra ordinarie lärare,
som af vederbörande eforalstyrelse erhållit förordnande under hel läse-
termin eller derutöfver med full tjenstgöring, men som af vederbörligen
styrkt sjukdom förhindrats att tjenstgöra, må, derest han före detta för¬
ordnande tjenstgjort vid dylikt läroverk minst ett år, erhålla understöd för
den tid, hvarunder han varit ur stånd att tjenstgöra, till belopp mot¬
svarande hälften af det arfvode, som på grund af ifrågavarande förord¬
nande eljest skulle tillkommit honom för samma tid, dock att dylikt
understöd icke må utgå för längre tid än ett läsår, äfven om förordnandet
för längre tid meddelats.»
För folkskolans ordinarie lärarepersonal vore genom kongl. kungörelsen
den 1 juni 1894 bestämdt, att vikarie för sjuk lärare skulle åtnjuta arfvode
efter minst 600 kronor för åtta månaders undervisning, hvithet arfvode
utgjordes sålunda:
ordinarie läraren afstode ........................... 150 kr.
af statsmedel ut ginge ........................................ 400 »
skoldistriktet bidroge med ................................ . 50 »
Summa 600 kr.
Då vid folkskola anstäld ordinarie lärare eller lärarinna redan egde
den förmån, hvarom nu vore fråga, skulle det nu gälla att ytterligare ut¬
sträcka förmånen till öfriga vid folk- och småskolorna anstälda lärare och
lärarinnor i läsämnen — dock naturligtvis icke till vikarier. I korthet
sagdt skulle förmånen tillgodokomma de lärare och lärarinnor, för hvilka
skoldistrikt vore skyldigt att erlägga årsafgift till småskolelärarnes ålderdoms-
understödsanstalt, d. v. s. sådana lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor
vid folkskolor, för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjötes.
Antalet dylika läraretjenster, för hvilka afgift erlades till småskolelärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, hade år 1897 uppgått till ett antal af 8,405.
Samma år hade antalet ordinarie läraretjenster, för hvilka årsafgift
erlades till folkskolelärarnes pensionsinrättning och hvilkas innehafvare
åtnjöte förmånen att vid sjukdomsfall få behålla en del af lönen, utgjort
6,126. Af vid dessa fenster anstälda lärarinnor hade under året 269 haft
tjenstledighet för sjukdom, och hade af statsmedel betalts såsom bidrag
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
för vikariernas aflönande ett belopp 51,847 kr. 61 öre (beräknadt efter
400 kronor för åtta månaders undervisningstid).
Det statsbidrag, som kunde erfordras för att lemna bidrag åt vikarier
för sjuka småskolelärarinnor och med dem likstälda lärare och lärarinnor
vore naturligtvis beroende på hvilka föreskrifter som i detta afseende kunde
komma att meddelas. Om man bestämde statens bidrag till hälften af
det, som utginge för vikarie åt sjuk folkskolelärare, alltså 200 kr. för helt
år, skulle — under förutsättning att sjukdomsprocenten vore densamma
inom småskolelärarecorpsen som inom folkskolelärarecorpsen samt att bidrag
utginge för samma lärarinna under obegränsad tid — erfordras ett stats¬
anslag af 35,568 kronor. Då omsättningen inom småskolelärarecorpsen vore
mycket starkare än inom folkskolelärarecorpsen, beroende derpå att ett stort
antal lärarinnor redan efter några års tjenstgöring öfverginge till annan
lefnadsbana, i följd hvaraf medelåldern (och dermed helt säkert äfven
sjukdomsprocenten) vore väsentligt lägre inom den förra än inom den se¬
nare corpsen, kunde helt visst det statsanslag, som kräfdes för nu om-
handlade behjertansvärda ändamål, icke behöfva öfverstiga 25,000 kronor.
Såsom redan blifvit antydt, ansåge emellertid motionärerna en närmare
utredning erfordras, innan Riksdagen definitivt bestämde sig i fragan; och
hade motionärerna i anledning häraf inskränkt sig till att hos Riksdagen
hemställa om aflåtande till Eders Kongl. Maj:t af skrifvelse i ämnet.
Under hänvisning till hvad i motionen sålunda blifvit anfördt, far
Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t matte
taga i öfvervägande, om och på hvilka vilkor statsbidrag må kunna lemnas
till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid småskolor
och mindre folkskolor samt biträdande och extra ordinäre lärare och
lärarinnor vid folkskolor, som af sjukdom urståndsättas att sin tjenst full¬
göra, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga det för¬
slag, hvartill utredningen kan föranleda.
21:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riks¬
dagen måtte besluta, att i den punkt i kongl. kungörelsen den 1 juni
1894 och i kongl. kungörelsen den 29 maj 1896, som innehåller vilkoren
för meddelande af statsbidrag åt de lärare och lärarinnor, som i slöjd
undervisa i skolåldern varande gossar och flickor, orden -derest under¬
visningen uti ifrågavarande ämne pågår minst fyra timmar i veckan under
hela den för folkskolan bestämda årliga lä stid en» måtte utbytas mot föl¬
jande: derest undervisningen uti ifrågavarande ämne pagar minst fyra
timmar i veckan under minst sex månader af året, eller ock under den
kortare tid, under hvilken undervisningen i den egentliga folkskolan fortgår.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Genom den i motionen afsedda kongl. kungörelsen den 1 juni 1894,
angående anslag för beredande af undervisning i slöjd åt i skolåldern va¬
rande gossar, är förordnadt: »att skoldistrikt, som genom intyg af veder¬
börande folkskoleinspektör visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folk¬
skola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar,
utan att undervisningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersattes, må
af statsmedel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår till
minst tio, erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest undervisningen
uti ifrågavarande ämne pågår minst 4 timmar i veckan under hela den
för folkskolan bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i en
dylik skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, är så stort,
att de för denna undervisning äro delade i två eller flera afdelningar, må
på här ofvan angifna vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet
uppgår till minst femton, erhålla likaledes ett årligt understöd af 75
kronor; skolande förenämnda understöd utgå från förslagsanslaget till
bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna.»
I fråga om statsanslag för beredande af undervisning i slöjd åt i
skolåldern varande flickor föreskrifves i ofvannämnda kongl. kungörelse
den 29 maj 1896, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folk¬
skoleinspektör visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i q\inlig slöjd,
bestående i stickning, stoppning, linne- och klädsöinnad samt, der om¬
ständigheterna sådant medgifva, i spånad och väfning samt flätningsarbeten,
utan att undervisningen i folkskolans läroämnen derigenom eftersättes, må
af statsmedel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande flickor uppgår till
minst tio, erhålla ett årligt understöd af 30 kronor, derest undervisningen
uti ifrågavarande ämne pågår minst 4 timmar i veckan under hela den
för folkskolan bestämda årliga lästiden, att skoldistrikt, om i en dylik
skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, är så stort, att
de för denna undervisning äro delade i två eller flera afdelningar, må på
här förut angifna vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet slöjdande
uppgår till minst tjugufem, erhålla likaledes ett årligt understöd af 30
kronor, samt att förenämnda understöd skall utgå af förslagsanslaget för
beredande af undervisning i slöjd åt i skolåldern varande flickor.
I motiveringen till sin nu ifrågavarande motion yttrar motionären, bland
annat, att motionären villigt medgåfve, att det vid affattande! af ett lag¬
stadgande af nu ifrågavarande beskaffenhet, afsedt att tillämpas vid tusentals
skolor, som inom vidt skilda trakter af vårt land arbetade under mycket
olikartade förhållanden, måste vara ytterst svårt, för att ej säga omöjligt,
att finna eu bestämmelse om lärotid, som för alla vore tillfredsställande.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Hvad som i städerna äfvensom här och der på landet utan nämnvärd
svårighet läte sig genomföras, vore på landsbygden i allmänhet antingen
med största svårigheter förenadt eller ock omöjligt att verkställa. Beteck¬
nande vore det äfven, att vid riksdagarne 1894 och 1896, då nämnda
stadgande om årlig lärotid varit föremål för öfverläggning inom kamrarne
samt af Riksdagen antagits, af representanter från olika delar af riket
uttalats — endels ganska allvarliga — betänkligheter mot fastställande af
8 månaders slöjdtid. Vigtiga grunder hade dock, enligt motionärens för¬
menande, bort föranleda en begränsning till minst 6 månader. I sådant
fall hade föreskriften kommit i öfverensstämmelse med den åsigt, som fler¬
talet af rikets folkskoleinspektörer vid 1894 års möte uttalat, ty desse,
som på nära håll hade att öfvervaka folkskolornas verksamhet och för den
skull måste anses ega en noggrann kännedom om hvad man af dem med
hänsyn till deras olika organisation och vexlande lokala förhållanden rim¬
ligen kunde begära, hade, särskild! beträffande den qvinliga slöjden, ej
vågat föreslå längre undervisningstid än minst 6 månader. Då skolslöjden,
utom sin ej oväsentliga uppgift att bibringa en för det praktiska lifvet
nödig och nyttig handfärdighet, hade en stor uppfostrande betydelse och
derjemte åt barnen beredde en behöflig omvexling under deras trägna
sysslande med skolans läsämnen, skulle nog nyssnämnde målsmän för folk¬
undervisningen hafva strängt fasthållit fordran, att slöjdundervisningen
borde bedrifvas under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden,
såvida de ej fruktat, att en sådan bestämmelse mångenstädes ej kunnat
efterlefvas och att dess tillvaro i en folkskolestadga skulle befinnas menlig,
när det blefve ifrågasatt att införa slöjd i skolor, som arbetade under
ogynsamma förhållanden.
Öfvertygad om behofvet af ändring i nämnda hänseende, hade motio¬
nären funnit sig föranlåten att till 4898 års Riksdag aflemna en motion,
hvari hemstäldes, att i den punkt i kongl. kungörelsen den 29 maj 1896
angående anslag för beredande af undervisning i slöjd åt i skolåldern
varande flickor, som innehåller vilkoren för erhållande af statsbidrag,
orden »derest undervisningen uti ifrågavarande ämne pågår minst 4 timmar
i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden» måtte
utbytas mot följande: »derest undervisningen uti ifrågavarande ämne pågår
minst fyra timmar i veckan under minst sex månader af året, eller ock
under den kortare tid, under hvilken undervisningen i den egentliga folk¬
skolan fortgår». Att de svårigheter, som vore oskiljaktigt förbundna med
en under folkskolans hela lästid fortgående slöjdundervisning, ej blott för¬
sports inom det län motionären tillhörde, utan äfven annorstädes på lands-
bygden, ansåge motionären framgå dels deraf, att vid diskussioner inom
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
kamrarne representanter från 8 län uttalat sig till förman för motionen,
dels deraf, att Första Kammaren bifallit densamma och att inom Andra
Kammaren, der votering ej förekommit, talrika instämmanden åtföljt yrkan¬
det om bifall till motionärens förslag.
Motionären hänvisade i öfrigt till riksdagshandlingarna för år 1898
(motionen n:o 65 och kamrarnes protokoll för den 20 april, Första Kam¬
marens n:o 24 och Andra Kammarens n:o 28).
Den ändring, som vid förra årets riksdag begärts med afseende pa
undervisningstid, hade gält slöjden för flickor. Att så skedde, hade berott
på, att svårigheterna att erhålla statsbidrag för de i qvinlig slöjd under¬
visande framträdt betydligt skarpare än i fråga om dem, som undervisade
i goss-slöjd. Ty då undervisningen i qvinlig slöjd inom Göteborgs och
Bohus län till största delen bestriddes af småskolelärarinnor (165 under
år 1898; medräknades lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande
vid folkskolor, uppginge antalet till 198) och äfven i andra län nämnda
lärarinnor i stort antal undervisade i slöjd, men dessa lärarinnor af helt
naturliga skäl måste undervisa sina egna skolbarn hufvudsakligen under
den ljusare och blidare årstiden och för den skull måste under vårterminen
senare börja och under höstterminen tidigare sluta sina skolor, stälde sig
vilkoret att undervisa i slöjd under hela den för folkskolan bestämda
årliga lästiden helt annorlunda och ogynsammare för dem än för under¬
visare i goss-slöjd, ty desse vore samtlige lärare i folkskolan. Den i slöjd
undervisande folkskolelärare!! gjorde ju ingen uppoffring genom att^slöjda
hela den stadgade tiden, om detta eljest vore möjligt, ty han måste ju
ändå under samma tid stanna på sin station för att undervisa barnen i
folkskolans öfriga läroämnen, men den i slöjd undervisande ° småskole¬
lärarinnan, som ej finge under hela läsåret undervisa sina smaskolebarn
samtidigt med folkskolan, som under sitt läsår oftast maste bo ensam i
ett enstaka beläget skolhus och som väl kunde behöfva att under sin
ferietid få vistas hos föräldrar eller anhöriga på annan ort, maste i de
flesta fall, såvida hon ville komma i åtnjutande af statsbidrag, begifva sig
till sin skola en månad tidigare och stanna der qvar eu månad längre
enkom för bestridande af fyra timmars slöjdundervisning i veckan, som
hon hade att meddela folkskolans flickor. Om betydelsen af detta skål
för ändring i fråga om tiden för flickors undervisning i slöjd ej syntes
kunna förnekas, vore det likväl ej det enda eller ens det förnämsta. Andra
kunde anföras, som i lika grad gälde goss-slöjd och flick-slöjd, och af hvilka
det framginge, att, om en ändring i ofta nämnda afseende för de under¬
visande vore önsklig, den icke mindre vore önsklig och behöflig för de
Bill. till Riksd. Prat. 18.99. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. VA Raft. 3
18 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
slöjdande barnen. Motionären ville anföra något till bestyrkande af det
nu sagda.
Äfven om slöjdundervisningen meddelas uteslutande af folkskolans
lärare och lärarinnor, råkade man på landsbygden (och det vore dess för¬
hållanden, som motionären här åsyftade) ut för nästan oöfvervinneliga
svårigheter. Så blefve förhållandet särskildt under den mörkaste årstiden
vid vårterminens början och under sista delen af höstterminen. Huru
skulle man under sådan årstid kunna ifrågasätta slöjdundervisning, om
barnen, efter att hafva sysselsatts med läsundervisning så länge de kunde
se vid dagsljus, derefter skulle slöjda vid konstgjord belysning och sedan
vandra hem i mörker, stundom på obanade stigar, kanske genom skogar
och vildmarker, en väglängd, som ej sällan kunde uppgå till en half mil,
ja, derutöfver!
Ville man åter för afvärjande af denna olägenhet bereda utrymme
åt slöjden medelst minskande af timantalet, som vore anslaget åt folk¬
skolans öfriga läroämnen, hindrades man af föreskriften, att folkskole¬
inspektör, när statsbidrag söktes, skulle »intyga, att skoldistriktet på
ändamålsenligt sätt anordnat undervisning i slöjd för gossar eller flickor
utan att undervisningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersattes».
Och skulle än saken till äfventyrs under den mörka årstiden kunna någor¬
lunda tillfredsställande ordnas i sådana folkskolor, der barnen åtnjöte daglig
undervisning, t. ex. på det sätt, att de fem första dagarna i veckan an¬
vändas till undervisning i läsämnen och lördagen till slöjd, så stode man
deremot fullkomligt rådlös med afseende på andra grupper af folkskolor,
som till mycket stort antal för närvarande funnes och säkerligen under
en lång framtid komme att finnas i vårt land. Så vore förhållandet i
alla fasta folkskolor med hvarannandagsläsning. Sådana funnes, för att
anföra några exempel, i Göteborgs och Bohus län år 1897 till ett antal
af 106, i Södermanlands län 58, i Gefleborgs län 71. Och i tre af Vester-
götlands folkskoleinspektörsdistrikt, hvarest folkskolornas antal under år
1898 uppgått till 256, hade varit ej mindre än 247 skolor med hvar¬
annandagsläsning. Huru skulle det i skolor, der barnen åtnjöte under¬
visning endast tre dagar i veckan, låta sig göra att under den mörka
årstiden, som åtminstone kunde beräknas till två månader af läsåret, undan¬
taga en dag i veckan till slöjd? Samma svårigheter mötte i nästan alla
s. k. mindre folkskolor, der småskole- och folkskoleafdelningarna besökte
skolan vexelvis hvarannan dag. Och hvad anginge de i glest befolkade
trakter i stor mängd förekommande flyttande folkskolorna, som under år
1897 uppgått till ett antal af 696, vore det väl uppenbart, att man ej
till förmån för slöjden kunde taga någon enda timme från de öfriga
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
ämnena, hvadan äfven i dessa skolor slöjdundervisningen under den mör¬
kaste tiden blefve omöjliggjord, såvida man ej ville slöjda vid lampljus
och låta barnen gå hem i mörker eller ock inskränka slöjden till de i
skolans närmaste granskap boende, hvilket, huru orimligt det vore, enligt
hvad från fullt trovärdigt håll uppgifvits, i följd af nu gällande vilkor
för erhållande af statsbidrag flerstädes hade egt rum.
Af det ofvan sagda ansåge motionären framlysa, att bestämmelserna
med afseende på undervisningstid i folkskoleslöjden vid en stor mängd af
skolor ej kunde efterlefvas. Och då motionären förestälde sig, att det för
staten, som för folkundervisningen gjort och gjorde så stora uppoffringar",
borde vara önskvärdt, att de rika understöden måtte komma så många
som möjligt till godo, hade motionären ansett den olägenheten, att slöjd¬
tiden i någon mån förkortades, vara vida mindre än den, att nu gällande
stadgande bibehölles med påföljd, att ett af folkskolans vigtigare läroämnen
aldrig finge inträda i en stor del af de svenska skolorna, och i följd deraf
många fattiga hem blefve beröfvade det gagn och den glädje, som eljest
kunnat komma dem till del.
Då statsutskottet vid 1898 års riksdag till behandling förehade den
af motionären då väckta, här ofvan omförinälda motion, förklarade sig
utskottet icke kunna förorda hvad i samma motion föreslagits och anförde
såsom skäl dertill, dels att någon på erfarenhet grundad öfvertygelse om
behöfligheten af förändring i gällande bestämmelser ännu icke kunnat
vinnas, dels att den af motionären föreslagna förändringen strede mot
den grundsats, som vid slöjdundervisningens införande i våra folkskolor
framhållits, eller att den skulle bereda en nyttig omvexling mellan själs-
och kroppsarbete och förekomma eu ensidig utveckling på grund af syssel¬
sättning med endast bokliga studier, hvarför slöjdundervisningen borde
meddelas i folkskolan och såsom en nödvändig del af det hela ingå bland
öfriga undervisningsämnen, och dels att den ifrågasatta förändringen kunde
leda dertill, att undervisningen i slöjd komme att till tiden inskränkas
vid vissa skolor, der den för närvarande påginge under hela den för folk¬
skolan bestämda årliga lästiden.
Då emellertid det af motionären vid 1898 års riksdag väckta förslaget,
på sätt motionären åberopat, blifvit af Första Kammaren antaget och äfven
inom Andra Kammaren vunnit tillslutning och då vidare den nu förelig¬
gande motionen afsåge förändringar i bestämmelserna om statsbidrag till
slöjdundervisning icke endast för flickor, utan äfven för gossar, har inne¬
varande års statsutskott, som dock icke ansett sig böra föreslå Riksdagen
att i enlighet med motionärens förslag omedelbart besluta förändring i
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
omförmälda bestämmelser, funnit sig böra hemställa, att eu skrifvelse i
ämnet måtte till Eders Kongl. Maj:t aflåtas med hemställan om utredning,
huruvida vilkoren för tillgodonjutande af statsbidrag för slöjdskolor lämp¬
ligen böra undergå förändring i sådant syfte som i motionen föreslagits, och
med anhållan tillika, att Eders Kongl. Maj:t, derest så finnes vara lämp¬
ligt, måtte till Riksdagen inkomma med det förslag i ämnet, hvartill ut¬
redningen kan gifva anledning.
Detta statsutskottets förslag har af Riksdagen bifallits.
Riksdagen får alltså, i anledning af förevarande motion, hos Eders
Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida
det i kongl. kungörelserna den 1 juni 1894 och den 29 maj 1896 före-
skrifna vilkor för meddelande af statsbidrag åt lärare och lärarinnor,
som i slöjd undervisa i skolåldern varande gossar och flickor, att under¬
visningen skall pågå under hela den för folkskolan bestämda årliga läs-
tiden, kan böra undergå förändring i syfte att statsbidrag må kunna utgå,
äfven om undervisningen fortgår under kortare tid, äfvensom att Eders
Kongl. Maj:t, derest så finnes vara lämpligt, måtte till Riksdagen inkomma
med det förslag i ämnet, hvartill utredningen må gifva anledning.
22:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att Riks¬
dagen ville besluta, att slöjdskolor för gossar och flickor måtte blifva
likstälda med öfriga i Eders Kongl. Maj:ts cirkulär till Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande den 28 maj 1897 omnämnda skolor i fråga om ut¬
bekommande af lönetillskott af allmänna medel.
Härom anföres i motionen följande:
Genom kongl. kungörelsen den 1 juni 1894 vore såsom vilkor för
erhållande af statsbidrag stadgadt, att undervisningen i slöjdskola för i
skolåldern varande gossar skall fortgå »minst 4 timmar i veckan under
hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden».
Nu inträffade emellertid ofta, att eu nyinrättad slöjdskola ej trädde
i verksamhet förr än vid höstterminens början. Och då ej sällan till Eders
Kongl. Maj:t ingåfves ansökan om statsbidrag för denna kortare tid af
året, som slöjdundervisning vid skolan bedrifvits, blefve sådan ansökan
alltid afslagen under hänvisning till ofvan anförda stadgande. Annorlunda
kunde naturligen ej ske, så länge nyss nämnda bestämmelse oförändrad
qvarstode.
Men giltig anledning till ändring i detta afseende syntes numera obe¬
stridligen förefinnas. Enligt Eders Kongl. Maj:ts cirkulär den 28 maj 1897
till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande »bör hinder för utbekommande
af lönetillskott icke möta vare sig deraf, att en småskola eller mindre
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 67..
folkskola under årets lopp förändrats till folkskola, i hvilken händelse
lönetillskott till det för hvarje fall bestämda belopp må utgå för de tider
af året, då hvardera skolan varit i verksamhet, eller deraf att ny lärare-
tjenst eller ny skola inrättats under så framskriden tid af året, att af sådan
anledning undervisning ej kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i hvilken
händelse lönetillskott må utgå för den tid undervisningen bedrifvits» o. s. v.
Den enklaste konseqvens tycktes ju fordra, att slöjdskolorna uti ifråga¬
varande händelse likstäldes med andra skolor. I sådana skoldistrikt, der
läsåret började med höstterminen, och deras antal blefve med hvarje år
allt större, vore det ju det allra naturligaste, att en beslutad slöjdskola trädde
i verksamhet vid höstterminens början. Så började t, ex. läsåret med höst¬
terminen i Göteborgs och Bohus län år 1897 vid 35 folkskolor, i Söder¬
manlands län vid 118 folkskolor och i Gefleborgs län vid 27. Många om¬
ständigheter kunde dessutom göra det omöjligt att få en beslutad slöjd¬
skola i gång vid början af vårterminen.
Riksdagen, som icke ansett sig kunna på grund af hvad i motionen
blifvit anfördt besluta någon förändring i gällande bestämmelser angående
vilkoren för statsbidrag till slöjdskolor — hvarmed motionären synes
åsyftat såväl särskildt för slöjdundervisning inrättade skolor som i samman¬
hang med vanliga folkskolor anordnad slöjdundervisning —, får på de af
motionären anförda skäl hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kong!.
Maj:t måtte efter verkstäld utredning till Riksdagen inkomma med förslag
till sådan förändring i gällande bestämmelser angående tillgodonjutande af
statsunderstöd för slöjdundervisning, att dylikt understöd må kunna ut¬
betalas jemväl för slöjdundervisning, som vid nyinrättad slöjdskola eller
vid folkskola, der slöjdundervisning ej förut meddelats, tagit sin början å
annan tid af kalenderåret än vid vårterminens början.
De tekniska läroverken.
23:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till arfvode
åt en extra lärare i läran om metallernas egenskaper vid tekniska hög¬
skolan anvisa ett årligt anslag af 2,500 kronor.
Visserligen kan det anses lämpligt, att, på sätt föreslagits, särskild aflöning
beviljas för en extra lärare vid tekniska högskolan i läran om metallernas
egenskaper, och att den till professorn i mekanisk teknologi anslagna lön
hädanefter användes uteslutande för sitt egentliga ändamål; men då extra
läraren i läran om metallernas egenskaper hittills tillika varit föreståndare
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
för tekniska högskolans materialprofningsanstalt och i denna egenskap
åtnjutit en inkomst, som enligt Riksdagen tillhandakomna upplysningar
synes kunna beräknas till omkring 4,000 kronor årligen, samt föreningen
af dessa båda befattningar af högskolestyrelsen befunnits fördelaktig och
sålunda torde kunna väntas blifva för framtiden bibehållen, har Riksdagen
ansett det nu ifrågavarande arfvodet för extra läraren i läran om metal¬
lernas egenskaper icke böra bestämmas till högre belopp än 2,000 kronor.
På grund häraf har Riksdagen till arfvode åt en extra lärare i läran
om metallernas egenskaper vid tekniska högskolan anvisat ett årligt anslag
af 2,000 kronor. •
24:o) Vidare har Eders Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att, med
uteslutande af de för Chalmers tekniska läroanstalt beviljade anslag till en
lärare i allmän och husbyggnadskonst 1,500 kronor, till befrämjande af
undervisningen i byggnadskonst och ornamentsritning 2,000 kronor, till cn
lärare i elektroteknik 2,000 kronor samt till en lärare i mekanisk tekno¬
logi, mekanik och konstruktion af enkla maskindelar 2,000 kronor, eller
tillsammans 7,500 kronor,
dels på ordinarie stat bevilja:
till höjning af aflöningen för en hvar af fyra nuvarande
lektorer, nemligen i matematik och beskrifvande geometri, i
kemisk teknologi samt mineralogi och geognosi, i maskinlära
och maskinkonstruktioner samt i skeppsbyggeri, från 3,500
kronor till 4,500 kronor ............................................................ 4,000 kronor,
till upprättande af ett nytt lektorat i byggnadskonst
och ornamentsritning ...................................................................... 4,500 »
till upprättande af ett nytt lektorat i elektroteknik ...... 4,500 »
till höjning af aflöningen för en andre lärare i mate¬
matik från 1,000 kronor till 3,000 kronor .............................. 2,000 »
till höjning af aflöningen för en andre lärare i allmän
kemi från 2,000 kronor till 3,000 kronor................................... 1,000 »
till höjning af aflöningen till en andre lärare i skepps¬
byggeri från 1,800 kronor till 3,000 kronor............................. 1,200 »
till höjning af aflöningen för en lärare i väg- och vatten¬
byggnadskonst från 1,200 kronor till 2,000 kronor ............... 800 »
till höjning af aflöningen för en lärare i allmän mekanik
från 1,500 kronor till 2,500 kronor ....................................... 1,000 »
till aflöning för en lärare i mekanisk teknologi.............. 1,500 »
till aflöning för en lärare i konstruktion af enkla, maskin¬
delar .................................................................................... 1,200 »
Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 23
till aflöning för en lärare i elementär menanik ........... 1,200 kronor
till aflöning för en lärare i elektrokemi............................ 800 »
till aflöning för en lärare i landtmäteri............................ 400 »
till höjning af aflöningen för en lärare i svenska språket
och bokföring från 400 kronor till 900 kronor.................. 500 »
till höjning af aflöningen för en lärare i frihandsteck-
ning från 1,000 kronor till 2,500 kronor................................... 1,500 »
till höjning af aflöningen för en lärare i modellering
från 500 kronor till 1,200 kronor ........................... 700 »
till höjning af bibliotekariens arfvode från 300 kronor
till 800 kronor .................................................. 500 »
till höjning af aflöningen för en vaktmästare från 750
kronor till 1,200 kronor, med bibehållande af rätt till fri bostad 450 »
till höjning af anslaget till repetitörer från 1,200 kronor
till 2,000 kronor ............... 800 »
dels förklara, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningen skulle
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,600 kronor såsom lön och
1,900 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
dels ock medgifva:
att samtlige lektorer och läraren i verkstadsarbete vid anstalten finge
efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen
af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra
ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande lektorer och
läraren i verkstadsarbete att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodo¬
räkna sig den tid, de efter sin utnämning i sådan egenskap tjenstgjort vid
anstalten;
att andre läraren i matematik, allmän kemi och skeppsbyggeri finge
efter fem års val vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 500
kronor; samt
att ålderstilläggen finge utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanskig: ålderstillägg;
kommande vid bifall till framställningen om nyss berörda anslags be¬
viljande och uteslutning af omförmälda fyra anslag det ordinarie anslaget
till Chalmers tekniska läroanstalt, nu 56,000 kronor, att ökas med 21,050
kronor, eller till 77,050 kronor.
Riksdagen har medgifvit, att en hvar af de i staten för Chalmers
tekniska läroanstalt uppförda fyra lektorer, nemligen i matematik och be¬
skrifvande geometri, i kemisk teknologi samt mineralogi och geognosi, i
maskinlära och maskinkonstruktioner samt i skeppsbyggeri, må berättigas
att — utöfver dem nu tillkommande två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
efter fem ocli tio års val vitsordad tjenstgöring — efter ytterligare fem
års dylik tjenstgöring åtnjuta ett tredje ålderstillägg, likaledes å 500
kronor, att utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslags¬
anslag: ålderstillägg; dock att den lektorerna hittills tillkommande ratt
till pension å allmänna indragningsstaten samt deras ställning till lärarnes
vid elementarläroverken enke- och pupillkassa icke må härigenom undergå
någon förändring.
Vidare har Riksdagen, med uteslutande af det för Chalmers tekniska
läroanstalt beviljade anslag till en lärare i allmän och husbyggnadskonst
1,500 kronor, af 1,500 kronor utaf anslaget till befrämjande af undervis¬
ning i byggnadskonst och ornamentsritning samt af anslaget till en lärare
i elektroteknik 2,000 kronor, eller tillsammans 5,000 kronor, för upp¬
rättande af ett nytt lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning och
ett nytt lektorat i elektroteknik, båda med enahanda aflöningsförmåner,
som af läroanstaltens förutvarande lektorer komma att åtnjutas, på ordi¬
narie stat beviljat tillsammans 7,000 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition i öfrigt har icke föranledt
till annan Riksdagens åtgärd, än att det ordinarie anslaget till Chalmers
tekniska läroanstalt ökats med det belopp, 2,050 kronor, som hittills af
läroanstalten tillhörande donationsmedel utgått såsom bidrag till aflöning
åt lärarne i landtmäteri, väg- och vattenbyggnadskonst, svenska språket
och bokhålleri, frihandsteckning samt modellering.
På grund af Riksdagens sålunda anmälda beslut har det ordinarie
anslaget till Chalmers tekniska läroanstalt, nu 56,000 kronor, ökats med
4,050 kronor eller till 60,050 kronor.
25:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att den årliga af-
löningen för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås måtte bestämmas sålunda, att
föreståndaren, som tillika är lektor, skulle erhålla 4,500 kronor, deraf .4,000
kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lektorn i byggnads¬
konst, beskrifvande geometri m. m. vid skolan i Örebro skulle erhålla
3,000 kronor, deraf 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgörings¬
penningar, samt en hvar af öfrige lektorer skulle erhålla 3,500 kronor,
deraf 2,200 kronor lön och 1,300 kronor tjenstgöringspenningar, med
rättighet tillika för en hvar af lektorerna att efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring, infallande före eller efter dessa bestämmelsers trädande i
tillämpning, åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter
ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett dylikt tillägg af 500 kronor att
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag
t
Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 25
till ålderstillägg, samt, att för ändamålet det ordinarie anslaget till de
tekniska elementarskolorna måtte höjas med ett belopp af 8,000 kronor.
Det af Eders Kongl. Maj:t i detta ämne gjorda förslag afser förhöj¬
ning med 500 kronor i begynnelselönen för en hvar af föreståndarne och
lektorerna vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro
och Boras. Riksdagen, som särskild! med afseende på begynnelselönen å
ena sidan för lektorerna vid de allmänna läroverken och å andra sidan
för lektorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt icke ansett sig kunna
bifalla detta förslag, har likväl funnit skäligt, att någon förbättring i
aflöning^! beredes desse föreståndare och lektorer, och derför utöfver
de två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, som enligt gällande löne-
stater äro lektorerna vid ifrågavarande skolor tillerkända och hvilka äfven
atnjutas^ af föreståndarne, som tillika äro lektorer, beviljat lektorerna ett
tredje . ålderstillägg^ å 500 kronor att utgå, sedan de med goda vitsord
tjenstgjort i fem ar, räknadt från det de börjat uppbära andra ålders-
tillägget; dock att, någon förändring i den lektorerna hittills tillkommande
rätt till pension å allmänna indragningsstaten samt i deras ställning till
lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa icke må härigenom
inträda.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, medgifvit, att en hvar af lektorerna vid de tekniska ele¬
mentarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås berättigas att —
utöfver dem nu. tillkommande två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,
efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring — efter ytterligare fem
års dylik tjenstgöring åtnjuta ett tredje ålderstillägg, likaledes å 500 kronor,
att utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslags¬
anslag till ålderstillägg; dock att den lektorerna hittills tillkommande rätt
till pension å allmänna indragningsstaten samt deras ställning till lärarnes
vid elementarläroverken enke- och pupillkassa icke må härigenom undergå
någon förändring.
På grund af hvad Riksdagen under punkterna 23:o)—25:o) anmält
har anslaget till de tekniska läroverken, nu 444,025 kronor, ökats med
tillhopa 6,050 kronor eller till 450,075 kronor.
Medicinalstyrelsen med tillhörande stater.
. 26:°) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, i händelse af¬
löning föi öfverfältläkaren uppfördes a ljerde hufvudtitelii, hvad om honom
Bih. till Riksd. Prut. 1899. 10 Sami. 1 A/d 1 Band. 12 Häft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
förekommer i medicinalstyrelsens stat måtte uteslutas, och i stället anslås
motsvarande aflöning till ytterligare ett medicinalråd, samt att, vid bifall
härtill, staten i den del, som angår aflöningen för medicinalstyrelsens leda¬
möter, måtte erhålla följande lydelse:
Lön
j Tjenstgörings-
pennmgar
Summa
1 ledamot, medicinalråd...
|
4,400
|
2,000
|
|
6,400
|
| 1
— 1 Efter 5 år kan lö-
i nen höjas med 600
|
3 ledamöter d:o
|
13,200
|
— 6,000
|
|
19,200
|
—IJkronor.
|
Då, på grund af kamrarnes skiljaktiga beslut i anledning af Eders
Kongl. Maj:ts till Riksdagen framstälda förslag till ny organisation af
arméns förvaltning, frågan om uppförande af öfverfältläkarens aflöning å
fjerde hufvudtiteln för denna riksdag förfallit, måste jemväl Eders Kongl.
Maj:ts nu förevarande framställning, som gjorts under förutsättning af
bifall till nämnda förslag, anses hafva förfallit; hvilket Riksdagen häri¬
genom skolat för Eders Kongl. Maj:t anmäla.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att allmänna barnbördshusets
ordinarie anslag, nu utgörande 23,760 kronor, måtte höjas med 6,000
kronor eller till 29,760 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot hvad af Eders Kongl.
Maj:t i nu ifrågavarande afseende föreslagits, har höjt allmänna barnbörds¬
husets ordinarie anslag, nu utgörande 23,760 kronor, med 6,000 kronor
eller till 29,760 kronor.
28:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att arfvodena åt
hvar och en af biträdande lärarne vid barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg måtte höjas från 1,500 kronor till 2,500 kronor
samt att för sådant ändamål de till barnmorskeundervisningsanstalterna
nu utgående ordinarie anslag måtte ökas med 2,000 kronor.
Emot Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen
icke haft något att erinra; och har Riksdagen alltså höjt arfvodena åt
hvar och en af biträdande lärarne vid barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg från 1,500 kronor till 2,500 kronor, samt för
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
sådant ändamål ökat de till barnmorskeundervisningsanstalterna nu ut¬
gående ordinarie anslag med 2,000 kronor.
29:o) Vidare har Eders Kong!. Maj:t, på grund af hvad departements¬
chefen under punkt 2 i statsrådsprotokollet framhållit, och till följd af
stadgandena i kongl. förordningen om afskrifning af kyrkotionde, före¬
slagit Riksdagen, att anvisningen i kontant å anslaget till barnmorske-
undervisningen och barnbörd shusen måtte ökas med ett belopp, mot¬
svarande ersättning till barnmorskeläraren i Lund, 1,357 kronor 71 öre,
eller med i jemnadt tal 1,358 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.
På grund af Riksdagens under punkterna 27:o)—29:o) anmälda beslut har
anslaget i kontant till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu
32,750 kronor, ökats med sammanlagdt 9,358 kronor eller till 42,108 kronor.
30:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det under ru¬
briken »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter och
kyrkotionde» uppförda belopp å 700 kronor måtte ur riksstaten utgå.
Till stöd för sin hos Eders Kongl. Maj-.t gjorda hemställan om fram¬
ställande till Riksdagen af nämnda förslag har departementschefen, så¬
som af statsrådsprotokollet i ärendet framgår, hänvisat till hvad han under
punkt. 2 i nämnda protokoll anfört.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.
Akademien för de fria konsterna.
31 :o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att följande under
rubriken »diverse anslag» i akademiens för de fria konsterna stat förekom¬
mande poster måtte upptagas sålunda:
belysning, undervisningsmateriel in. in. kronor 8,000: —
samlingarnas ökande och underhåll..... » 4,500: —
Riksdagen, som funnit någon förhöjning i de i akademiens för de fria
konsterna stat upptagna anslagsposterna till belysning, undervisnings¬
materiel in. in. samt till samlingarnas ökande och underhåll vara behöflig,
har emellertid trott sig finna, att förhöjningarna skäligen skulle kunna
begränsas till något lägre belopp än de af Eders Kongl. Magt föreslagna.
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Akademien har i sin framställning i ärendet till Eders Kongl. Maj:t för¬
klarat sig antaga, att kostnaderna för belysningen, hvilka år 1897 upp¬
gått till 2,895 kronor 90 öre, skulle för de närmaste åren komma att
uppgå till enahanda belopp. Med afseende härå, och då de årliga om¬
kostnaderna för undervisningsmateriel m. m. icke synas böra beräknas till
högre belopp än den summa af 4,000 kronor, hvartill hela anslagsposten
till belysning och undervisningsmateriel m. m. hittills varit i staten upp¬
tagen, har Riksdagen funnit, att, derest ifrågavavarande anslagspost bestämmes
till ett afrundadt belopp af 7,000 kronor, densamma måste anses vara för
sitt ändamål tillräcklig.
Hvad angår anslaget till samlingarnas underhåll och ökande, har Riks¬
dagen icke funnit sig öfvertygad om behofvet af en så betydlig höjning
af detta anslag, som föreslagits, utan ansett sig endast böra medgifva, att
detta anslag, som, då förhöjningen i anslaget till belysning, undervisnings¬
materiel m. m. beviljats, hädanefter kan odeladt användas för sitt egent¬
liga ändamål, från sitt nuvarande belopp, 2,500 kronor, höjes med 500
kronor eller sålunda till 3,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anförd t, har Riksdagen medgifvit, att
följande under rubriken »diverse anslag» i akademiens för de fria kon¬
sterna stat förekommande poster må upptagas sålunda:
belysning, undervisningsmateriel m. m. kronor 7,000: —
samlingarnas ökande och underhåll...... » 3,000: —
På grund häraf kommer »diverse anslag» att uppgå till sammanlagdt
15,500 kronor såsom gemensamt reservationsanslag, och anslaget till aka¬
demien för de fria konsterna i sin helhet, nu 61,900 kronor, deraf två
reservationsanslag å tillhopa 21,000 kronor, att ökas med 3,500 kronor
och sålunda i riksstaten uppföras med 65,400 kronor, deraf två reserva¬
tionsanslag å tillhopa 24,500 kronor.
Meteorologiska centralanstalten.
32:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för beredande
af ökadt arfvode åt amanuensen vid meteorologiska centralanstalten och
inrättande af en andre amanuensbefattning derstädes äfvensom i öfrigt
för uppehållande af väderlekstjensten vid anstalten i dess nuvarande om¬
fattning det till anstalten utgående årliga anslag måtte höjas med 9,350
kronor, deraf 5,850 kronor såsom reservationsanslag, hvarigenom anstaltens
ordinarie anslag skulle uppnå en slutsumma af 34,400 kronor, deraf 21,850
kronor reservationsanslag.
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Riksdagen, som icke funnit sig öfvertygad om behöfligheten eller
lämpligheten deraf, att, såsom af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, de för
uppehållande af meteorologiska centralanstaltens verksamhet erforderliga
medel nu skulle i deras helhet uppföras å ordinarie stat, har ansett sig
böra uppföra det ordinarie anslaget till anstalten i 1900 års riksstat med
oförändradt belopp 25,050 kronor, deraf 16,000 kronor reservationsanslag.
Deremot har Riksdagen funnit sig böra å extra stat bevilja återstoden
af de medel, hvilka under förevarande anslagstitel af Eders Kongl. Maj:t
äskats eller sålunda 9,350 kronor, deraf emellertid 300 kronor synas böra
fortfarande särskildt uppföras såsom anslag till upprätthållande af en
meteorologisk station i Gellivare och återstående beloppet, 9,050 kronor,
upptagas under den i innevarande års riksstat förekommande anslags-
rubriken »till upprätthållande af fullständigt ordnad väderi ekstj en st vid
meteorologiska centralanstalten». Med afseende å sistnämnda anslagsbelopp
anser sig Riksdagen vidare böra uttala, att den deri ingående förhöjningen
med 500 kronor i amanuensens vid meteorologiska centralanstalten arfvode
bör i anstaltens stat för år 1900 upptagas såsom personligt tillägg i
arfvodet åt nuvarande innehafvaren af amanuensbefattningen Hugo Emanuel
Hamberg samt att det belopp af 3,000 kronor, som enligt propositionen
varit afsedt till arfvode åt en andre amanuens, synes böra i anstaltens
stat uppföras under den der förut förekommande rubriken »anslag till
vetenskapligt biträde».
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning,
dels å ordinarie stat uppfört anslaget till meteorologiska central¬
anstalten med oförändradt belopp 25,050 kronor, deraf 16,000 kronor re¬
servationsanslag,
dels å extra stat för år 1900 till upprätthållande af fullständigt
ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska centralanstalten anvisat 9,050
kronor, deraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt nuvarande
amanuensen vid anstalten Hugo Emanuel Hamberg och 3,000 kronor
såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjensten, samt
dels å extra stat för år 1900 till upprätthållande af en meteorologisk
station i Gellivare beviljat ett anslag å 300 kronor.
Lasaretts underhåll.
33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i riksstaten för
år 1900 (j mindre förhöja den under anslaget till lasaretts underhåll upp¬
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
förda anvisning i kontant, nu 94,836 kronor, med ersättning för den till
Lunds lasarett för dess utvidgning och för understöd af ett kliniskt in¬
stitut derstädes från åtskilliga församlingar i Malmöhus län och en för¬
samling i Kristianstads län anslagna kyrkotionde, beräknad till 3,038 kro¬
nor 54 öre eller, vid det förhållande, att å anslaget 98 öre äro odispone¬
rade, med ett jemnadt belopp af 3,038 kronor, då anslaget alltså kornme
att upptagas till 97,874 kronor, än äfven utesluta det vid samma anslag
under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag: fri¬
heter och kyrkotionde» hittills uppförda belopp 4,360 kronor.
Eders Kong!. Maj:ts förevarande förslag har af Riksdagen bifallits.
Hospitals underhåll.
34:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att
dels godkänna följande aflöningsstat för läkare vid Upsala asyl:
asylläkaren, kontant aflöning........................................................... kr. 4,500: —
jemte boställsvåning med bränsle och lyse äfvensom derutöfver ett första
ålderstillägg af 500 kronor efter fem års samt ett andra ålderstil lägg af
likaledes 500 kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring,
med rättighet dessutom till sex veckors semester årligen,
1 underläkare, kontant aflöning............................................... kr. 2,000: —
1 d:o d:o d:o ................................................. » 2,000:
hvilka begge underläkare derjemte skulle ega att åtnjuta bostad med möbler
och sängkläder, bränsle, lyse, tvätt och första klassens kost,
dels beträffande denna stats tillämpning jemväl godkänna, att af kon¬
tanta aflöningen för hvar och en af dessa läkare två tredjedelar skulle ut¬
göra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar,
dels ock medgifva, att hvad som erfordrades för beredande af ifråga¬
varande aflöningsförmåner åt läkarne skulle utgå af förslagsanslaget till
hospitals underhåll med undantag af ålderstilläggen, hvilka borde påföras
åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot hvad Eders Kongl.
Kongl. Magt i förevarande proposition föreslagit Riksdagen, har emellertid
i anledning af hvad medicinalstyrelsen och departementschefen yttrat an¬
gående behofvet af särskild ersättning åt öfverläkaren vid Upsala hospital
för den honom tillkommande befattning med asylen, velat uttala, att, en¬
ligt hvad till Riksdagens kännedom kommit, det arfvode af 1,200 kronor
för år, som utgår till öfverläkaren vid Lunds hospital för hans befattning
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
med asylerna i Lund och i Malmö, blifvit bestämdt med hänsyn till sär¬
skilda omständigheter, hvilka icke hafva full motsvarighet vid Upsala
hospital och asyl, samt att, derest på grund af lydelsen af nuvarande
öfverläkarens vid hospitalet i Upsala fullmagt ersättning för hans befatt¬
ning med asylen skulle anses böra utgå, denna ersättning, så länge öfver-
läkaren åtnjuter lön såsom extra ordinarie professor vid Upsala universitet,
synes Riksdagen kunna bestämmas till högst 500 kronor; och har Riks¬
dagen ansett bestämmandet af öfverläkarens ifrågavarande arfvode, på sätt
nu nämnts, böra uppställas såsom vilkor för bifall till propositionen.
Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
proposition, under vilkor, att öfverläkarens vid Upsala hospital arfvode för
hans befattning vid asylen komrner att, så länge han åtnjuter lön såsom
extra ordinarie professor vid hopsala universitet, bestämmas till högst 500
kronor,
dels godkänt följande aflöningsstat för läkare vid Upsala asyl:
asylläkaren, kontant aflöning ................................................ kr. 4,500: —
jemte boställsvåning med bränsle och lyse äfvensom derutöfver ett första
ålderstillägg af 500 kronor efter fem års samt ett andra ålderstillägg af
likaledes 500 kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring,
med rättighet dessutom till sex veckors semester årligen,
1 underläkare, kontant aflöning ......................................... kr. 2,000: —
1 d:o d:o d:o ............................................ » 2,000: —,
hvilka. begge underläkare derjemte skola eg a att åtnjuta bostad med möbler
och sängkläder, bränsle, lyse, tvätt och första klassens kost,
dels beträffande denna stats tillämpning jemväl godkänt, att af kon¬
tanta aflöningen för hvar och eu af dessa läkare två tredjedelar skola ut¬
göra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar,
dels ock medgifvit, att hvad som erfordras för beredande af ifråga¬
varande aflöningsförmåner åt läkarne skall utgå af förslagsanslaget till
hospitals underhåll med undantag af ålderstilläggen, hvilka böra påföras
åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
35:o) Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för den 9 december 1898 har Eders Kongl. Maj:t
i särskild proposition (n:o 3) af samma dag föreslagit, att — sedan en af
Vesternorrlands läns landsting tillsatt komité hos Eders Kongl. Maj:t gjort
framställning att för sinnessjukes vård i de fall, som omförmäldes i § 41
af stadgan angående sinnessjuke den 2 november 1883, få för landstingets
räkning och på dess bekostnad å hospitalets vid Hernösand område an¬
lägga en s. k. bevakningsafdelning med tjugu platser, deraf hälften för
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
män och hälften för qvinnor, samt medicinalstyrelsen uppgjort förslag till
de närmare vilkor och bestämmelser, som för det ifrågasatta medgifvandet
synts böra uppställas, och landstinget godkänt samma förslag — Riksdagen
måtte^ för sin del medgifva, att uti förevarande ämne aftal af innehåll,
statsrådsprotokollet utvisade, måtte mellan staten och Vesternorrlands läns
landsting träffas.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot hvad i omförmälda
hänseende föreslagits, har bifallit Eders Kongl. Maj:ts förenämnda propo¬
sition.
36:o) Sedan genom kongl. förordningen den 14 oktober 1898 den till
Malmö asyl från Lunds landsförsamling ingående kyrkotionde, med forsellön
beräknad till 115 kronor 91 öre, blifvit från och med år 1900 afskrifven,
så har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att den ersättning
härför, som bör Malmö asyl tillkomma, måtte få utgå från förslagsanslaget
till hospitals underhåll.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bi¬
fallits.
Kyrkors underhåll.
37:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att i riksstaten för
år 1900 under anslaget till kyrkors underhåll måtte ej mindre såsom
»anvisning i kontant», efter afdrag från nuvarande beloppet 7,528 kronor
af 6,500 kronor 50 öre, uppföras i jeinnadt tal 1,028 kronor, än äfven
uteslutas det under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: friheter och kyrkotionde» uppförda belopp 193,300 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bi¬
fallits.
På grund häraf kommer summan af de under anslaget till kyrkors
underhåll uppförda belopp, nu 370,228 kronor, att utgöra 170,428 kronor.
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.
38:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservations¬
anslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande
måtte höjas från 24,000 kronor till 30,000 kronor, eller med 6,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att emot framställningen erinra, har
33
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
höjt reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks
utgifvande från 24,000 kronor till 30,000 kronor, eller med 6,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
39:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskild! nämnda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln har Eders Kong! Maj:t icke föreslagit
annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags¬
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved rn. m., för närvarande upp¬
taget till 23,053 kronor, måtte höjas med 3 kronor, eller till 23,056 kronor.
Samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, i af¬
seende å hvilkas belopp Riksdagen icke här ofvan gjort särskild anmälan,
hafva för år 1900 faststälts till samma belopp som i innevarande års
riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,
till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, höjts med 13 kronor eller från
23,053 kronor till 23,066 kronor.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva,
utom det redan i punkten 32:o) anmälda, följande anslag beviljats.
Riks- och landsarkiven.
40:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet på
extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.
41:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl. Maj:t för år
1900 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående
år för berörda ändamål beviljats; och har Riksdagen, med bifall härtill,
till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro
Bill, till Rilcsd. Blot. 7899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Haft. 6
34 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
af vigt för fäderneslandets historia, beviljat för år 1900 ett extra anslag
af 3,000 kronor.
42:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till fortsatt utgifvande genom riksarkivet af »Svenska riks¬
dag saft er jemte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia
under tidehvarfvet 1521—1718», på extra stat för år 1900 beviljat ett
anslag af 1,500 kronor.
48:o) Sedan 1898 års Riksdag besluta att för uppförande af bygg¬
nader för ett landsarkiv i Lund m. m. bevilja ett anslag af 104,563 kronor
samt deraf på extra stat för år 1899 anvisa 82,000 kronor, har Eders
Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1900 anvisa
återstående beloppet 82,563 kronor.
Med anledning häraf har Riksdagen af det för uppförande af bygg¬
nader för ett landsarkiv i Lund m. m. beviljade anslag å 164,563 kronor
på extra stat för år 1900 anvisat återstående beloppet 82,563 kronor.
44:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af förut bevil-
jadt anslag till beredande af lokaler för ett landsarkiv i Upsala på extra
stat för år 1900 anvisa återstoden 53,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran deremot, att det af
1898 års Riksdag beviljade anslaget till beredande af lokaler för ett lands¬
arkiv i Upsala användes på sätt i statsrådsprotokollet angifvits och att
sålunda landsarkivet förlägges till sydvestra flygeln af Upsala slott, dervid
Riksdagen emellertid förutsätter, att några särskilda kostnader ej komma
att tillskyndas statsverket på grund deraf, att de rum och lägenheter i
nämnda flygels jordvåning, hvilka jemlikt kongl. brefven den 14 juni 1872
och den 1 november 1895 blifvit upplåtna till begagnande af Upsala läns
landsting, icke vidare kunna för detta ändamål användas.
Riksdagen har af det till beredande af lokaler för ett landsarkiv i
Upsala beviljade anslag å 106,000 kronor på extra stat för år 1900 an¬
visat återstående beloppet 53,000 kronor.
45:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anordnande
af värmeledning i de för landsarkivet i Vadstena afsedda lokaler, på extra
stat för år 1900 anvisa ett anslag af 5,500 kronor.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Majrts förevarande fram¬
ställning, till anordnande af värmeledning i de för landsarkivet i Vad¬
Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 35
stena afsedda lokaler beviljat på extra stat för år 1900 ett anslag af 5,500
kronor.
N ationalmusemn.
46:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, till vård, under¬
håll och tillökning af statens konstindustriella samlingar beviljat på extra
stat för år 1900 ett anslag af 4,000 kronor.
47:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för restaurering
af tafior, tillhörande statens i nationalmusei förråd, i landsortsmuseer och å
de kongl. slotten, företrädesvis Gripsholm, befintliga konstsamlingar bevilja
25,000 kronor och deraf på extra stat för år 1900 anvisa 10,000 kronor.
Riksdagen, som med hänsyn till det stora värdet af statens i före¬
varande framställning afsedda tafvelsamlingar finner önskvärdt, att erfor¬
derliga medel för taflornas underhållande finnas tillgängliga, har ansett
sig höra bevilja det utaf Eders Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslag
å 25,000 kronor; men då genom den i ärendet förebrägta utredningen icke
blifvit visadt, att af detta anslag, hvilket skulle fördelas på en följd af år,
större belopp erfordras för det första året än för de derpå följande, under
hvilka, enligt hvad intendenten vid nationalmuseum föreslagit, 5,000 kronor
årligen borde utgå, har Riksdagen ansett sig icke böra för år 1900 an¬
visa större belopp än det sistnämnda.
Riksdagen bär alltså för restaurering af tafior, tillhörande statens i
nationalmusei förråd, i landsortsmuseer och å de kongl. slotten, företrädes¬
vis Gripsholm, befintliga konstsamlingar, beviljat 25,000 kronor och deraf
på extra stat för år 1900 anvisat 5,000 kronor.
48:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för an¬
ordnande af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden beviljat på extra
stat för år 1900 ett anslag å 2,000 kronor.
49:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till inlösen af
eu utaf amanuensen F. R. Martin gjord samling orientaliska konstslöjd-
föremål på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 4,860 kronor.
I anslutning härtill har Riksdagen, till inlösen af eu utaf amanuensen
F. R. Martin gjord samling af orientaliska konstslöjdföremål, på extra stat
för år 1900 anvisat ett belopp af 4,860 kronor.
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Lifrnstkammaren.
50:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts i sådant afseende gjorda fram¬
ställning har Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum, på extra stat
för år 1000 anvisat ett anslag af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård
af lifrustkammarens samlingar m. m.
Domkapitlens expeditioner.
5 Ro) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad för derå föregående år egt
rum, på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 3,716 kronor för
löneförbättring åt fjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.
52:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, och i likhet med hvad för åren 1896, 1897, 1898 och 1899
egt rum, på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, för
betäckande af brister, som före år 1897 uppkommit i domkapitlens expedi-
tionskassor, i den mån de anmälas och blifvit till siffran i behörig ordning
faststälda.
Universiteten.
53:o) På grund af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, till arfvode
åt en lärare vid universitetet i Upsala, som kan finnas villig och lämplig
att derstädes meddela undervisning i Jinsk-ugriska språk, särskildt lappska
och finska, på extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af 2,500 kronor.
54:o) Sedan Riksdagen år 1894 beviljat ett anslag af 36,000 kronor
för anställande under sex år vid universitetet i Upsala af lektorer i tyska,
franska och engelska språken, samt af detta anslag för hvart afåren 1895,
1896, 1897, 1898 och 1899 anvisat 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit, att af omförmälda anslag måtte för år 1900 anvisas åter¬
stående 6,000 kronor.
Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Upsala på extra stat för år 1900 anvisat 6,000 kronor.
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
55:o) På grund af Eders Rongl. Maj:ts derom gjorda framställning har
Riksdagen för uppehållandet af undervisningen och examinationen i geografi
vid, universitetet i Upsala på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af
1,000 kronor.
5t>:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie am,annonser vid universitets¬
biblioteket i Upsala på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af
3,500 kronor.
57:o) Eders Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till fyllande af
den summa, som beräknats för till- och ombyggnader samt dermed för¬
bundna förbättringar vid akademiska sjukhuset i Upsala i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med framlagda ritningar och förslag, bevilja ett anslag
af 293,835 kronor och deraf på extra stat för år 1900 anvisa 150,000
kronor.
Riksdagen har vid pröfning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning funnit den ifrågasatta till- och ombyggnaden af akademiska sjuk¬
huset i Upsala vara af behofvet påkallad; och den i statsrådsprotokollet
framlagda planen för dessa arbetens verkställande har icke gifvit Riks¬
dagen anledning till någon erinran. Beträffande åter de grunder, efter
hvilka kostnaderna skulle emellan staten och Upsala län fördelas, har
Riksdagen, i betraktande af de kostnader, som länen i allmänhet måste
vidkännas för uppförande och underhåll af sjukhus, ansett billigheten
fordra, att, derest Upsala akademiska sjukhus fortfarande såsom hittills
tillika skall vara Upsala läns sjukhus, länet i väsentligen högre grad, än
som nu föreslagits, bör deltaga i kostnaderna för dess utvidgning. Vid
sådant förhållande och då det kan synas vara ovisst, huruvida från Upsala
läns landsting kan förväntas större bidrag än de af landstinget redan
utfästa, har Riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida sambandet
mellan den kliniska undervisningen vid universitetet och länets sjukvård
bör fasthållas i sin nuvarande form. Men då Riksdagen funnit, att genom
upplösning af nämnda samband stora svårigheter skulle uppkomma för
landstingsområdet och att äfven för den akademiska undervisningen olägen¬
heter häraf möjligen kunde vara att befara, har Riksdagen icke velat
föreslå en sådan åtgärd, åtminstone icke utan att landstinget först blifvit
satt i tillfälle att taga frågan om bidrag till sjukhuset under förnyadt
öfvervägande.
För sådant ändamål har Riksdagen ansett sig böra bevilja visst stats¬
anslag för sjukhusets utvidgning och iståndsättande under förutsättning
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
af dess fortfarande användande såsom länssjukhus, hvilket anslag emeller¬
tid bör utgå endast under den förutsättning, att i öfrigt erforderliga kost¬
nader komma att af landstingsområdet bestridas. I sammanhang härmed
har Riksdagen med afseende å sjukhusets årliga driftkostnader ansett sig
böra föreslå vissa förändringar i det i statsrådsprotokollet delvis intagna,
af landstinget för dess del antagna kontrakt emellan landstinget och univer¬
sitetet; och har Riksdagen ansett jemväl dessa förändringar böra upp¬
ställas såsom vilkor för statsanslaget.
Kostnaderna för de ifrågavarande arbetena hafva beräknats till 462,188
kronor. Från universitetets sida har såsom bidrag härtill erbjudits dels
af de s. k. Regnellska donationsmedlen 41,000 kronor och dels af univer¬
sitetets egna medel 20,000 kronor. Sedan dessa medel tagits i anspråk,
återstår sålunda till fördelning emellan staten och landstingsområdet en
kostnad af 401,188 kronor. Då den af 1894 års landsting tillsatta, i
statsrådsprotokollet omförmälda komité hemstält, att landstinget till den
af nämnda komité föreslagna, till en kostnad af 200,000 kronor beräknade
utvidgningen af sjukhuset, hvarigenom för landstingets räkning skulle
kunna der inrymmas 120 sjuksängar, skulle bidraga med ett räntefritt lån
å 157,353 kronor 64 öre, har Riksdagen ansett någon invändning icke
skäligen kunna från landstingets sida framställas deremot, att landstinget
till den nu ifrågavarande utvidgningen, för hvars genomförande lands¬
tinget förbehållit sig dispositionsrätt till 170 sängplatser, lemnade ungefär
samma bidrag som staten eller i jemnadt tal 200,000 kronor. Beträffande
detta landstingets bidrag har Riksdagen emellertid ansett, att, derest så
skulle befinnas mera önskvärdt för landstinget, det bör medgifvas lands¬
tinget att efter derom med Upsala universitet träffad öfverenskommelse
tillhandahålla bidraget i form af räntefritt lån. Kraf på uppoffringar i
detta fall från landstingets sida synes kunna med så mycket större fog
framställas, som, i händelse landstinget skulle på annat sätt fullgöra sina
skyldigheter i fråga om sjukvården, kostnaderna för uppförande af sjukhus
otvifvelaktigt skulle väsentligen öfverstiga sistnämnda belopp, och det af
Riksdagen gjorda förslaget sålunda måste anses vara för landstinget syn¬
nerligen fördelaktigt. Statens bidrag skulle härigenom komma att uppgå
till 201,188 kronor, hvaraf synes böra för år 1900 anvisas lika stort
belopp, som Eders Kongl. Maj:t äskat eller 150,000 kronor.
De årliga omkostnaderna för sjukhusets förvaltning bestridas, enligt
hvad i statsrådsprotokollet upplyses, till hufvudsakligaste delen genom
patientafgifter.
Enligt § 4 af det af landstinget antagna kontraktsförslaget skall
ersättning af länet utgå med endast 1 krona 35 öre för hvarje inom an¬
39
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
talet 33,000 fallande sjukdag samt 1 krona 50 öre för hvarje sjukdag,
som öfverskjuter nämnda antal. Riksdagen har dock erhållit upplysning
derom, att den verkliga kostnaden ej oväsentligt öfverskrider äfven det
sist nämnda beloppet. Ehuru det utan obillighet synes kunnat påfordras,
att landstinget för sina sjuka betalte hela den verkliga kostnaden, har
likväl Riksdagen med hänsyn dertill, att å sjukhuset meddelas klinisk
undervisning, ansett sig endast böra hemställa, att, sedan för sjukvården
användts dels de inkomster, öfver hvilka sjukhuset nu. disponerar, och
dels de afgifter, som landstingsområdet enligt omförmälda kontrakt är
skyldigt erlägga, staten och landstinget till täckande af derutöfver gående
kostnader för vården af sjuke från landstingsområdet bidraga med hälften
hvardera.
Såsom vilkor för statsanslags beviljande har Riksdagen slutligen äfven
ansett böra uppställas, att, på sätt 1894 års landstingskomité i § 6 af sitt
kontraktsförslag ifrågasatt, landstinget skulle till byggnadernas underhåll
bidraga med 1,000 kronor årligen.
Derest emellertid landstinget skulle, på sätt Riksdagen nu föreslagit,
tillförbindas att till väsentlig del såväl bekosta sjukhusets byggnader och
deras underhåll som ock deltaga i sjukhusets driftkostnader, synes billig¬
heten jemväl fordra, att landstinget tillerkännes rättighet att genom in¬
sättande i sjukhusets direktion af halfva antalet direktionsledamöter öfva
inflytande på sjukhusets förvaltning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, i anledning
af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, såsom bidrag till kost¬
naderna för till- och ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar
vid akademiska sjukhuset i Upsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
i statsrådsprotokollet omförmälda ritningar och förslag, beviljat ett anslag
af 201,188 kronor och deraf på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp
af 150,000 kronor; dock under vilkor,
att från Upsala läns landstingsområde för enahanda ändamål beviljas
2u0,000 kronor antingen såsom anslag eller, efter öfverenskommelse med
Upsala universitet, i form af räntefritt lån;
att, sedan för sjukvården användts dels de inkomster, öfver hvilka
sjukhuset nu disponerar och dels de afgifter, som landstingsområdet enligt
ofvan omförmälda, af landstinget antagna kontraktsförslag är skyldigt er¬
lägga, staten och landstinget till täckande af derutöfver gående kostnader
för vården af sjuke från landstingsområdet bidraga med hälften hvar¬
dera; samt
att landstinget för underhåll af sjukhusets byggnader lemnar ett årligt
bidrag af 1,000 kronor.
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
58:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts förslag och på det att eu extra ordinarie 'professur inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af
4,000 kronor årligen, att utgå, intill dess adjunktslöner blefve härför till¬
gängliga; och har sagda belopp anvisats för hvart och ett af åren 1890—
1899. Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet
tillgå, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1900
anvisa 4,000 kronor till aflöning åt en extra ordinarie professor inom
juridiska fakulteten vid universitetet i Lund.
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens
bifall.
59:o) Sedan Riksdagen år 1895 för anställande under sex år vid
universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken be¬
viljat ett anslag af 36,000 kronor, och deraf för hvardera af åren 1896,
1897, 1898 och 1899 anvisats 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag för år 1900 anvisa 6,000
kronor.
Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Lund på extra stat för år 1900 anvisat 6,000 kronor.
60:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom särskildt
arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Otto Magnus Söderberg
för år 1900 anvisa ett extra anslag å 3,000 kronor, med vilkor, att Söder¬
berg under nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets i Lund historiska
museum samt mynt- och medaljkabinett.
Riksdagen, som på grund af hvad i statsrådsprotokollet i ärendet
anförts ansett sig böra medgifva, att det arfvode, hvilket under en följd
af år utgått till docenten Söderberg, nu bestämmes till det af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna förhöjda beloppet 3,000 kronor, har såsom sär¬
skildt arfvode ' åt docenten vid universitetet i Lund Sven Otto Magnus
Söderberg för år 1900 anvisat ett extra anslag å 3,000 kronor, med vilkor,
att Söderberg under nämnda år egnar sin tjenst åt nämnda universitets
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett,
61:o) Uti eu inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riks¬
dagen måtte bevilja ett anslag till belopp af 1,500 kronor på extra stat
för år 1900 till aflöning åt en assistent i matematik vid Lunds universitet
med skyldighet att offentligt föreläsa tre gånger i veckan.
Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande.
41
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Vid Lunds universitet egde ett förhållande rum, hvilket knappast
förekomma vid något annat universitet i Europa, nemligen att undervis¬
ningen i en så vidsträckt vetenskap som matematiken måste skötas af en
enda ordinarie lärare. I Upsala funnes deremot utom den ordinarie pro¬
fessuren i matematik äfven en extra ordinarie dylik, och äfven i Lund
hade fordom funnits en adjunktur i ämnet, hvilken först för några år
sedan, vid den siste innehafvarens bortgång, indragits.
Att detta nu omnämnda förhållande måste menligt inverka på under¬
visningen i ämnet, vore uppenbart. Då, enligt universitetsstatuternas § 124,
den ordinarie professorns föreläsningar framför allt måste »afse lärjungarnes
sjelfständiga vetenskapliga utveckling», kunde desamma omöjligen på samma
gång lämpas för de yngre, till universitetet nyss ankomne studenterna
eller ens röra sig inom områden, hvilka för desse vore tillgängliga. Att
saknaden af föreläsningar, lämpade just för desse yngres ståndpunkt och
behof, måste särskildt inom en vetenskap af så abstrakt natur som den
ifrågavarande försvåra deras arbete och sålunda förorsaka dem en ganska
betydande tidsförlust, behöfde ej påpekas.
Denna olägenhet kunde, enligt mcftionärens förmenande, i någon män
afhjelpas och sålunda en vigtig förmån beredas dessa studerande genom
ett ringa anslag, uppgående till ungefär samma belopp som en extra-
lärarelön vid ett högre allmänt läroverk. Motionären ansåge sig derför
böra upptaga det af professorn i ämnet väckta samt af Lunds universitets
matematisk-naturvetenskapliga sektion och större konsistorium under år
1897 förordade förslaget om anställande af en biträdande lärare eller
assistent i matematik med uppgift att offentligt föreläsa tre gånger i
veckan och sålunda utfylla just den brist, som här framhållits.
Assistenter funnes redan förut i åtskilliga vetenskaper vid Lunds
universitet. Det skulle möjligen invändas, att deras uppgift ej vore att
föreläsa offentligt, utan att vägleda de studerande i sådana praktiska
öfningar, som förekomme inom t. ex. fysik, mineralogi m. fl. vetenskaper.
Denna invändning vore till en början ej faktiskt rigtig; åtminstone
assistenten i mineralogi hade till sin uppgift bland annat just att föreläsa
offentligt. Och för öfrigt förekomme, af bekanta skäl, inom matematiken
ej sådana praktiska arbeten som inom de andra, nyss nämnda vetenska¬
perna; lärarens uppgift vore der framför allt att med det lefvande ordets
hjelp undanrödja de svårigheter, som mötte den studerande.
På grund af hvad i motionen blifvit anfördt, har Riksdagen funnit
det vara af behofvet påkalladt, att en assistent i matematik anställes vid
Lunds universitet särskildt för handledning af de yngre studerande, för
hvilka professorns i ämnet föreläsningar enligt universitetsstatuternas af
Bill. till Rilead. Prot. 1899. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 12 Haft. 0
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
motionären anförda bestämmelse icke kunna anses vara afsedda; och har
derför Riksdagen, som icke haft, annat att erinra emot motionärens förslag
att assistenten skulle vara skyldig att offentligen föreläsa tre gånger i
veckan, än att det möjligen med afseende på undervisningens behof kan
befinnas ändamålsenligt, att den föreslagna föreläsningsskyldigheten delvis
utbytes mot åliggande att på annat lämpligt sätt meddela undervisning
och handledning åt den studerande ungdomen, ansett sig böra, i anledning
af förevarande motion, på extra stat för år 1900 anvisa ett anslag af
1,500 kronor till aflöning åt en assistent i matematik vid Lunds uni¬
versitet.
62:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1899
egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1900 åt akademikamreraren i
Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år beviljat 750
kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
63:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt
extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1900
anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
Med afseende å hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller, har
Riksdagen, som, enligt hvad under punkten 56:o) här ofvan anmälts, bi¬
fallit Eders Kongl Maj:ts förslag om ökning i anslaget till extra ordinarie
amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala, funnit skäligt, att nu före¬
varande anslag, hvilket under eu följd af år utgått med 1,500 kronor,
bestämmes till det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna högre beloppet 2,500
kronor; och har Riksdagen alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, till arfvoden åt extra biträden vid universitets¬
biblioteket i Lund för år 1900 på extra stat anvisat ett belopp af 2,500
kronor.
64:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, i likhet med hvad för åren 1897, 1898 och 1899 egt
rum, jemväl för år 1900 på extra stat anvisat ett belopp af 1,500 kronor
till arfvode åt en assistent vid växt fy Biologiska laboratoriet vid botaniska
institutionen i Lund.
G5:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum, till arfvode
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
åt eu instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund för år 1900
anvisat ett extra anslag af 500 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
66:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag,
har Riksdagen jemväl för år 1900 på extra stat anvisat:
till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
gynekologiska klinik 900 kronor; och
till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium 900
kronor.
67:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt ruin, på
extra stat för år 1900 anvisat:
till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor, att utgå
under vilkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp
för år 1900.
68:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till bekostande af
teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska institutet beviljat ett
extra anslag för år 1900 af 1,500 kronor.
69:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Majd derom föreslagit, har
Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kli¬
niken vid karolinska institutet på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp
af 500 kronor.
70:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffande
till användning vid klinikerna å serafimerlasarettet af en fullständig s. k.
Röntgen-apparat jemte apparater för fotografering på extra stat för år 1900
bevilja ett belopp af 3,000 kronor.
Riksdagen har för anskaffande till användning vid klinikerna å sera-
fimerlasarettet af eu fullständig så kallad Röntgen-apparat jemte appa¬
rater för fotografering på extra stat för år 1900 beviljat ett belopp af
3,000 kronor.
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
7 ko) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fyllande af
brist, som å det allmänna materielanslaget vid karolinska institutet upp¬
stått, å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 2,690 kronor.
Riksdagen, som åren 1897 och 1898 bifallit de under nämnda år af
Eders Kongl. Majd begärda anslag till täckande af den för åren 1894—1896
i karolinska institutets å ordinarie stat uppförda allmänna materielanslag
uppkomna brist, anser sig icke heller böra vägra beviljande af det nu
äskade anslaget, men vill i sammanhang härmed erinra derom, att Riks¬
dagen uti skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 14 maj 1898 uttalat den
mening, att, sedan 1897 års Riksdag i anledning af Eders Kongl. Maj:ts
proposition höjt det ordinarie materielanslaget till 17,500 kronor, det borde
kunna med visshet antagas, att någon brist å anslaget under år 1898 och
derpå följande år icke skulle uppstå.
Under hänvisning till det af 1898 års Riksdag sålunda gjorda ut¬
talande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, till fyllande af brist, som å
karolinska institutets allmänna materielanslag uppstått under år 1897, å
extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 2,690 kronor.
Allmänna läroverken och pedagogierna.
72:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läro¬
verken och pedagogierna, att utgå efter samma grunder som för inne¬
varande år, på extra stat för år 1900 anvisat enahanda belopp, som för
ändamålet är i detta års riksstat uppfördt, eller 429,725 kronor.
76:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen på extra stat för år * 1900 anvisat:
a) till betäckande af brist å det gemensamma reservationsanslaget till
de allmänna läroverken för år 1898 84,000 kronor och för år 1899 105,000
kronor, eller tillhopa 189,000 kronor; samt
b) till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken 128,000 kronor.
74:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen,
för att vid Halmstads allmänna läroverk bereda utsträckning af under¬
visningen å reallinien till och med sjunde klassen, måtte dels för inrättandet
af eu ny lektorsbefattning vid nämnda läroverk höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 2,500 kronor, dels på extra stat för år
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
1900 bevilja såsom förhöjning i anslaget till »arfvoden åt extra och vikarie¬
rande ämneslärare vid de allmänna läroverken» ett belopp af 1,800 kronor.
Med förklarande att afgörandet af detta ärende syntes ej länge kunna
uppskjutas utan skada för den ort motionärerna tillhörde, hafva dessa till
stöd för sin framställning vidare anfört följande.
År 1805 hade Hallands läns landsting ingått till Eders Kong! Maj:t
med anhållan om eu kongl. proposition till Riksdagen angående upprättandet
af ett fullständigt realläroverk i Halmstad. 1 anledning häraf hade Eders
Kongl. Maj:t till sagda års Riksdag hemstält, att ett på båda linierna full¬
ständigt läroverk måtte derstädes inrättas, enär det visat sig, att städer,
der läroverk med blott reallinie blifvit upprättade, ej funnit sig tillfreds-
stälda dermed, utan snart nog framstält begäran att äfven erhålla latinlinie.
Eders Kongl. Maj:ts hemställan hade äfven blifvit af Riksdagen beviljad.
Emellertid hade Eders Kongl. Maj:t den 1 juni 1877, sedan Riksdagen
gifvit sitt bifall till derom gjord framställning, beslutit, att från och med
nämnda års hösttermin reallinien skulle indragas vid åtskilliga läroverk, dels
i 7:de klassen, dels både i öde och 7:de klasserna. Bland de läroverk, som
drabbats af denna senare hårda stympning, hade äfven varit Halmstads,
hvilket varit så mycket mera oväntadt, som reallinien derstädes varit tal¬
rikare besökt än motsvarande linie vid en del läroverk, der densamma
dock bibehållits. Till grund för åtgärden hade nemligen blifvit lagd eu
äldre statistik, med år 1875 slutande redogörelse, och att reallinien vid
Halmstads läroverk under de derpå närmast följande åren vuxit hade an¬
setts vara något »tillfälligt». Verkliga förhållandet vore emellertid, att det
vid det nybildade högre läroverket tagit någon tid att utveckla en reallinie
och att denna linie afklippts just då den befunnit sig i en löftesrik tillväxt.
Följden hade blifvit, att i senare tider många ynglingar från staden och
orten, hvilka ämnat egna sig åt militärtjenst eller tekniska yrken eller för¬
värfva sig högre merkantil bildning och för dessa ändamål behöft aflägga
studentexamen, antingen måst söka inträde i andra läroverk eller också
läsa latin för mogenhetsexamen på den klassiska linien och sedermera med
kostnad och tidsutdrägt komplettera sin examen på reallinien.
När reallinien sålunda indragits vid vissa läroverk, hade bestämts, att
den ordinarie lärarepersonalen vid dessa läroverk ej skulle förminskas, på
det att reallinien vid förändrade förhållanden skulle kunna utan svårighet
åter upprättas. Att sådana förhållanden numera inträdt i fråga om Halm¬
stads allmänna läroverk, syntes motionärerna obestridligt. Stadens folk¬
mängd, som år 1877 utgjort omkring 7,000 personer, uppginge numera
till omkring 15,000 och hade sålunda från den nämnda tidpunkten mera
än fördubblats. Äfven i länets öfråga städer hade invånareantalet betydligt
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
ökats. Dertill korame, att det industriella och merkantila lifvet starkt ut¬
vecklats inom hela Halland och vestra Småland, hvilken sistnämnda landsdel
enligt gällande författning vore hänvisad att för de fem lägsta klasserna
begagna sig af Halmstads allmänna läroverk.
De nyssnämnda orternas, isynnerhet Hallands, invånare måste nu, för
att få sina barn undervisade i realklasserna öfver den 5:te, vända sig till
Göteborg eller Helsingborg. Men realläroverket i Göteborg vore redan
öfverfyldt, och Helsingborgs hade redan nu flera lärjungar å reallinien än
något annat svenskt läroverk med undantag för dem i Stockholm och
Göteborg. Med den utvidgning af realstudenters kompetens, som alltjemt
egde rum, vore det icke tvifvelaktigt, att Helsingborgs läroverk snart ej
skulle kunna mottaga realister från andra län än de skånska.
Då emellertid efter realliniens indragning år 1877, latinlinien blifvit
klufven i två, med delvis skild undervisning, komme lärarekrafterna vid
Halmstads allmänna läroverk ej att förslå för upprättandet af en reallinie
inom 6:te och 7:de klasserna, helst som Halmstads läroverk fått det minsta
antal lektorer (fyra), som något läroverk egde, och det kunde förutses, att
en åter upprättad reallinie skulle medföra en mycket stark tillströmning
redan i 4:de och 5:te klasserna. Då det antal lärotimmar, som öfver de
nuvarande skulle komma att behöfvas, enligt motionärernas mening utgjorde
omkring 40, borde tvenne nya lärarebefattningar inrättas, af hvilka en
lämpligen borde göras till en lektorstjenst, medan den andra endast behöfde
blifva en extra lärarebefattning.
I anledning af förevarande motion vill Riksdagen erinra dels derom
att Riksdagens vederbörande utskott vid 1897 års riksdag i anledning af
en då väckt motion om anslag för utsträckning af undervisningen å real¬
linien vid allmänna läroverket i Kristianstad uttalat, bland annat, att då
det visat sig, att särskildt under de senare åren eu allt större del af lär-
jungarne vid de allmänna läroverken anlitat undervisningen å reallinien,
hvilket förhållande ej minst gjort sig gällande beträffande sjunde klassen,
der sådan funnes på båda linierna, det syntes utskottet kunna med fog
ifrågasättas, huruvida icke fullständig undervisning å reallinien borde in¬
föras vid åtskilliga af de högre allmänna läroverk, som deraf vore i saknad,
samt att utskottets hemställan om afslag å motionen blifvit af Riksdagens
båda kamrar antagen utan att någon anmärkning emot ofvannämnda ut¬
talande förekommit, dels ock derom att 1898 års Riksdag, i anledning af
en af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning äfvensom tre särskilda inom
Riksdagen väckta motioner, för beredande af tillfälle till utsträckning af
undervisningen å reallinien till och med sjunde klassen vid allmänna läro¬
verken i Vesterås, Kristianstad, Östersund och Luleå, vid hvilka läroverk
47
Riksdagens Slcrifvelse N:o 67.
undervisning a reallinien förut meddelats endast till och med sjette klassen,
på extra stat för år 1899 beviljat, såsom förhöjning i anslaget till »arfvo-
den åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken»,
ett belopp af 8,000 kronor.
I fråga om lärjungeantalet å reallinien inom fjerde och femte klas¬
serna vid Halmstads läroverk har Riksdagen inhemtat, att detta antal
utgjort i medeltal vid höstterminernas början åren 1892—1896 i fjerde
klassen 17 och i femte klassen 10, vid början af höstterminen 1897 i fjerde
klassen 1 1 och i femte klassen 10 samt vid början af höstterminen 1898
i fjerde klassen 11 och i femte klassen 9.
De skäl, som legat till grund för 1898 års Riksdags ofvan omför-
mälda beslut, hafva synts Riksdagen äfven tala för att möjlighet beredes
till utsträckning af undervisningen å reallinien vid Halmstads läroverk
till och med sjunde klassen. Men Riksdagen har ansett det icke vara
lämpligt, att de härför erforderliga medlen för närvarande ens till någon
del anvisas å ordinarie stat. Det belopp, som för ifrågavarande ändamål
skulle erfordras, har synts Riksdagen höra bestämmas till 3,800 kronor,
hvaraf 2,000 kronor beräknats för anställande af eu extra ordinarie lektor
samt 1,800 kronor för anställande af en extra lärare.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen med anled¬
ning af förenämnda motion, för beredande af tillfälle till utsträckning af
undervisningen å reallinien vid högre allmänna läroverket i Halmstad till
och med läroverkets sjunde klass, på extra stat för år 1900 beviljat ett
anslag af 3,800 kronor.
På grund af Riksdagens under punkterna 73:o) mom. b) och 74 :o)
anmälda beslut har anslaget till »arfvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken» i 1900 års riksstat uppförts
med ett belopp af 131,800 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
75:o) På grund af Eders Ivongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinne¬
seminariet af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1900, att utgå efter
samma grunder som den för innevarande år beviljade, för år 1900 på
extra stat anvisat enahanda belopp som för år 1899, eller 3,250 kronor.
7G:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit, bar Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat dels för fort¬
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
satt uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid högre lärarinnesemi¬
nariet ett belopp af 3,000 kronor, dels ock för beredande af fortsatt under¬
visning i huslig ekonomi vid seminariet och dermed förenade normalskolan
för flickor ett belopp af 5,000 kronor.
Folkundervisningen.
77:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande
af parallelklasser vid två folkskolelärareseminarier på extra stat för år 1900
bevilja ett anslag af 19,400 kronor.
I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning har
Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri
yrkats, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t ville så snart ske kan till Riksdagen inkomma med
förslag om inrättande å derför lämplig ort inom Malmöhus eller Kristian¬
stads län af ett seminarium för utbildande af folkskoleld rar innor.
Efter att hafva omförmält Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda fram¬
ställning äfvensom redogjort för vissa delar af departementschefens yttrande
till statsrådsprotokollet, anföra motionärerna till stöd för sin framställning
följande.
Motionärerna, som ansåge behofvet af ökad tillgång på lärarekrafter
för folkskolan vara ådagalagdt genom hvad af chefen för ecklesiastikdeparte¬
mentet i ärendet anförts, hyste emellertid en något afvikande mening i
afseende å lämpligaste sättet för behofvets tillgodoseende. Motionärerna
ansåge nemligen, att inrättande snarast, möjligt af ett nytt seminarium
skulle vara den rigtigaste utvägen, och befarade, att genom anordnande
af parallelklasser tillkomsten af ett nytt seminarium skulle försvåras eller
åtminstone fördröjas. För denna uppfattning hemtade motionärerna ett
stöd i de antydningar, som i statsrådsprotokollet förekomme derom, att
vid början af läsåret 1900—1901 parallelklasser borde anordnas vid ytter¬
ligare två seminarier. Det väntade resultatet af en sådan anordning skulle
enligt statsrådsprotokollet blifva, att, sedan parallelklasser inrättats vid
fyra seminarier, man skulle årligen kunna utexaminera lika många elever,
som, om ett nytt seminarium anordnades. Så länge parallelklasserna komme
att fungera, skulle de sålunda träda i stället för ett nytt seminarium och
göra inrättandet af ett sådant öfverflödigt. Och sedan början en gång
blifvit gjord med inrättande af parallelklasser, kunde enligt motionärernas
förmenande en sådan anordning naturligen endast småningom upphöra i
den man, som de särskilda årsklasserna af elever hunnit fullständigt genomgå
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
49
de föreskrifna kurserna och blifvit från vederbörande seminarier utexami¬
nerade. En indragning af parallelklasserna kunde ej heller väntas blifva
genomförd utan motstånd från ortsmyndigheternas sida, och de anordningar,
som under tiden måst vidtagas för utvidgning af seminariets lokaler m. in.,
skulle antagligen i och med parallelklassernas indragning till större eller
mindre del visa sig obehöfliga och onyttiga.
Hvad som särskildt föranledt motionärerna att för Riksdagen framhålla
denna deras uppfattning af den nu ifrågavarande angelägenheten vore den
omständigheten, att i de båda skånska länen behofvet af ett derstädes för-
lagdt folkskolelärarinneseminarium sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande.
Allt för ofta hade det i dessa län inträffat och inträffade det alltjemt, att
unga qvinnor med afgjord håg och fallenhet för lärarinnekallet nödgades
afstå från sin önskan att dertill förskaffa sig erforderlig utbildning allenast
af den orsak, att genomgåendet af ett seminarium på aflägsen ort — i
Kalmar, Stockholm eller Skara — vore förbundet med afsevärdt högre
kostnader, än fallet skulle varit, om en sådan bildningsanstalt för qvinliga
elever funnits att tillgå på närmare håll. Vidare hade inom de båda
nämnda länen under de senaste åren visat sig en afgjord benägenhet atl
i allt större utsträckning använda qvinliga lärarekrafter, och i synnerhet
vore detta enligt motionärernas mening fallet i städer, köpingar och större
stationssamhällen, der ett flertal lärare anstäldes vid samma skola, Er¬
farenheterna rörande qvinnans deltagande i folkskolans arbete hade nem¬
ligen i Skåne liksom i andra delar af landet varit sådana, att den misstro,
som i åtskilliga afseenden förefunnits emot qvinnans lämplighet och dug¬
lighet för lärarinnekallet, allt mer och mer gifvit, vika, och att i stället
den öfvertygelsen börjat göra sig gällande, att det vore önskvärdt, om
qvinliga arbetskrafter kunde i än högre grad, än hittills varit fallet, komma
till användning i skolans tjenst. Då sålunda vigtiga skäl syntes motio¬
närerna tala för att den utvidgning af seminarieundervisningen, hvars be¬
höflighet påvisats i statsrådsprotokollet, måtte väsentligen komma den
qvinliga seminarieundervisningen till godo, ansåge motionärerna rätta tiden
nu vara kommen för förverkligandet af det nämnda, inom Skåne lifligt
kända önskemålet. Att det qvinliga seminarium, som enligt motionärernas
åsigt borde snarast möjligt inrättas, borde förläggas till lämplig ort inom
Skåne, syntes motionärerna vara betingadt redan af provinsens talrika
befolkning, uppgående enligt senaste befolknirigsstatistiken till nära en
åttondedel af rikets hela folkmängd. Då det dessutom kunde med visshet
antagas, att ett sådant seminarium skulle komma att anlitas äfven af
befolkningen i Blekinge och södra delen af Halland, syntes motionärerna
något tvifvel icke kunna råda derom, att dess rätta plats vore att söka
Bill. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft. 7
50
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
inom Skåne. Det skulle också helt visst inom denna provins väcka för¬
stämning och missnöje, om genom åtgärder af annan art utsigterna till
erhållande af ett qvinligt seminarium inom provinsen undanskötes till en
obestämd framtid.
Af hvad motionärerna sålunda anfört ansåge de framgå, att de helst
önskat föreslå Riksdagen beviljande af erforderligt anslag för upprättande
å lämplig ort inom Malmöhus eller Kristianstads län af ett seminarium
för utbildande af folkskolelärarinnor, men då nödig utredning angående
den härför behöfliga kostnaden icke stode motionärerna till buds, helst
som den del af kostnaderna, som afsåge anskaffande af tomt och bygg-
naderjför seminariet, vore beroende på den ort, dit seminariet kunde kom¬
ma att förläggas, och det närmare bestämmandet af orten syntes motio¬
närerna lämpligen böra öfverlemnas åt Kongl. Maj:t, så ansåge motionärerna
sig för närvarande — utan att i detta sammanhang framställa något yr¬
kande beträffande det af Eders Kongl. Maj:t begärda anslaget för anordnande
af parallelklasser — endast böra hemställa, att Riksdagen måtte till Eders
Kongl. Maj:t aflåta en skrifvelse af ofvan angifva innehåll.
Riksdagen har icke tilltrott sig att bedöma, huruvida inrättandet af
ett nytt seminarium för qvinliga elever må vara af ett nära förestående
behof påkalladt, eller inom hvilken del af landet ett sådant seminarium,
om detsamma befinnes erforderligt, lämpligast bör förläggas; men då en
utredning af dessa förhållanden synes Riksdagen vara önskvärd, har Riks¬
dagen trott sig böra, i anledning af berörda motion, hos Eders Kongl.
Maj:t göra hemställan om verkställande af en sådan utredning, dervid
Eders Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att jemväl taga i öfvervägande,
hvad af motionärerna blifvit anfördt i fråga om lämpligheten af det nya
seminariets förläggande inom Malmöhus eller Kristianstads län.
Riksdagen har, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning, på extra stat för år 1900 beviljat för anordnande af parallel¬
klasser vid två af rikets folkskolelärareseminarier ett anslag af 19,400
kronor.
Tillika får Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes låta utreda, huruvida inrättandet af ett nytt seminarium för
utbildande af folkskolelärarinnor kan vara af behofvet påkalladt samt inom
hvilken del af landet ett sådant seminarium, om detsamma befinnes er¬
forderligt, lämpligast bör förläggas.
78:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, till
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt
till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden
åt musiklärare vid dessa seminarier efter samma grunder, som blifvit för
år 1899 bestämda, på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 36,300
kronor.
• 79:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898 och 1899 egt rum, jemväl
för år 1900 på extra stat anvisat ett belopp af 20,000 kronor till under¬
stöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta
bidrag af statsmedel.
80:o) Riksdagen har, med anledning af en inom Riksdagen väckt
motion, på extra stat för år 1900 anvisat ett extra anslag af 4,000 kronor
att användas till resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor
under de vilkor och bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt
föreskrifva.
De tekniska läroverken.
81:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 bevilja till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska hög¬
skolan 8,300 kronor, till ökning af sekreterarens och kamrerarens der¬
städes arfvoden 500 kronor, till förändring i hufvudbyggnadens vid hög¬
skolan inredning samt värmelednings- och belysningsanordningar 30,400
kronor, samt till förstärkning af undervisningsmaterielen derstädes 8,254
kronor, eller tillhopa 47,454 kronor.
Ehuru Riksdagen, som sistlidet år bifallit Eders Kongl. Maj:ts då
gjorda framställning om utvidgning och omorganisation af tekniska hög¬
skolan, anser sig haft grundad anledning antaga, att ökade anslag till
högskolan icke skulle under den närmaste tiden ifrågasättas, har Riksdagen
likväl ansett sig böra i hufvudsakliga delar bifalla Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning. Enligt hvad Riksdagen försport lärer nemligen
tillgången på ingeniörer för närvarande knappast kunna anses motsvara
de tekniska yrkenas alltjemt växande behof. Och hvad angår de kost¬
nader förslaget skulle medföra, har Riksdagen funnit, att i förhållande till
den väsentliga ökningen i högskolans elevantal och med afseende derå,
att högskolans organisation nu skulle kunna väntas blifva definitivt genom¬
förd, kostnaderna icke kunna anses vara för höga.
Vid granskning af de särskilda föreslagna utgiftsposterna har Riks¬
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
dagen — om ock Riksdagen icke funnit alla de ökade utgifterna vara
nödvändiggjorda uteslutande genom ökningen i elevantalet — likväl icke
ansett sig höra göra annan förändring än som föranledes deraf att någon
förhöjning i sekreterarens och kamrerarens arfvoden icke synes Riksdagen
vara af behofvet påkallad.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla, att
Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat följande anslag till tekniska
högskolan: till förstärkning af lärarekrafterna 8,300 kronor; till förändring
i hufvudbyggnadens inredning samt värmelednings- och belysningsanord-
ningar 30,400 kronor; till förstärkning af undervisningsmaterielen 8,254
kronor, eller sålunda tillhopa 46,954 kronor; samt
o.tt Eders Kong!. Maj:ts framställning om anslag till förhöjning af
sekreterarens och kamrerarens vid tekniska högskolan arfvoden icke af
Riksdagen bifallits.
S2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 bevilja dels till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska
skolan i Stockholm 2,000 kronor, dels till inköp och underhåll af inven¬
tarier och undervisningsmateriel vid skolan 10,750 kronor, eller tillsam¬
mans 12,750 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Majrts
förevarande framställning, har på extra stat för år 1900 anvisat till för¬
stärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor,
samt till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel vid
skolan 10,750 kronor, eller tillsammans 12,750 kronor.
83:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen i likhet med hvad för åren 1896—1899 egt rum, till
understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för
deras inspektion, på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 45,000
kronor, under vilkor att det bidrag, som af dessa medel kommer att ut¬
betalas till understöd åt sådan skola, icke får öfverstiga hvad vederbörande
kommun kontant tillskjuter för skolan.
Gymnastiska centralinstitutet.
84:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflönande
af en extra lärare i sjukgymnastik vid gymnastiska centralinstitutet på extra
stat för år 1900 bevilja ett anslag af 2,500 kronor.
53
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Med anslutning till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har
Riksdagen för aflönande af en extra lärare i sjukgymnastik vid gymnas¬
tiska centralinstitutet på extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af
2,500 kronor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
85:0) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 anvisa dels till arfvode för granskning af hospitalens räken¬
skaper ett belopp af 1,200 kronor, dels ock till ökadt biträde hos medici¬
nalstyrelsen vid hospitalsärendenas behandling en summa af 6,000 kronor,
dock, hvad denna summa beträffar, under förbehåll att deraf innehölles
ett belopp, motsvarande hvad serafimerordensgillets förre sekreterare T. A.
Billbergh kunde komma att af de till honom för år 1900 i ersättning för
sekreterareaflöning från allmänna indragningsstaten utgående medel afstå
till bekostande af biträde åt medicinalstyrelsen vid handläggning af sekre-
teraregöromål å hospitalsafdelningen.
På grund häraf har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat till
arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor,
samt till ökadt biträde hos medicinalstyrelsen vid hospitalsärendenas be¬
handling en summa af 6,000 kronor under förbehåll att deraf innehålles
ett belopp, motsvarande hvad serafimerordensgillets förre sekreterare T. A.
Billbergh kan komma att af de till honom för nämnda år i ersättning för
sekreterareaflöning från allmänna indragningsstaten utgående medel afstå
till bekostande af biträde åt medicinalstyrelsen vid handläggning af sekre-
teraregöromål å hospitalsafdelningen.
Sanatorier.
86:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för åstadkom¬
mande af ett sanatorium för tung sotspatienter i södra Sverige af förut be-
viljadt. anslag på extra stat för år 1900 anvisa 250,000 kronor.
I anslutning härtill har Riksdagen för åstadkommande af ett sana¬
torium för lungsotspatienter i södra Sverige af förut beviljadt anslag på
extra stat för år 1900 anvisat 250,000 kronor.
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshus eu.
87:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att på extra stat
för år 1900 anvisa ett anslag af 2,000 kronor till anordnande af repeti¬
tionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, så vidt ske kunde,
af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna deri under den tid, de
genomginge dessa kurser.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning, på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 2,000 kronor till
anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande,
så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna deri
under den tid, de genomgå dessa kurser.
88:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bar Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 6,000 kro¬
nor såsom bidrag till uppehållande af allmänna barnbördshusets verk¬
samhet.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
89:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å till¬
sammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksam¬
het, blifvit för innevarande år liksom för flera föregående år beviljade, äro
för samma ändamål fortfarande erforderliga, har Riksdagen på extra stat
för år 1900 anvisat följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitets¬
akademien:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vår¬
den af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt. vaktbetjening 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. in. 3,200 kronor; samt
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum m. m. 2,000 kronor.
90:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för vidtagande
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
af konservering såtgärder vid Visby stadsmur på extra stat för år 1900 an¬
visa återstoden af förut beviljadt anslag, 9,025 kronor.
Riksdagen har af det för vidtagande af konserveringsåtgärder vid
Visby stadsmur beviljade anslag å 18,050 kronor på extra stat för år
1900 anvisat återstående beloppet 9,025 kronor.
§ Naturhistoriska riksmuseum.
91:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska
riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen
förenade utgifter jemväl för år 1900 på extra stat anvisat 2,000 kronor.
92:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 uppföra en summa af 7,300 kronor till vård, underhåll och
förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling.
Riksdagen, som på extra stat för hvardera af åren 1898 och 1899
anvisat för ifrågavarande ändamål ett anslag af 7,300 kronor, har dervid
beträffande ett belopp af 4,500 kronor, afsedt till arfvode åt en särskild
föreståndare för samlingen, uppstält ett vilkor, enligt hvilket sistnämnda
belopp icke finge utgå, förrän visadt blifvit, att det för uppförande af
en nybyggnad för samlingen beräknade belopp åstadkommits.
Riksdagen har vid pröfning af nu förevarande ärende funnit, att an¬
ställandet af en föreståndare för de ifrågavarande samlingarnas underhåll
och vård icke bör genom ett fortsatt uppställande från Riksdagens sida
af det af 1&97 och 1898 års Riksdagar vid anslaget fastade vilkor upp¬
skjutas till en obestämd framtid, helst som för åstadkommande af en
byggnad för samlingarna med nuvarande högt uppdrifna pris på materialier
och arbetskraft synes erfordras vida högre belopp än det härför beräknade
samt något statsanslag till byggnadskostnaderna icke synes böra påräknas.
På grund häraf och då Riksdagen i öfrigt icke haft något att emot
framställningen erinra, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
förevarande förslag, på extra stat för år 1900 uppfört eu summa af 7,300
kronor till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets
etnografiska samling.
56
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Undervisningsanstalter för döfstunima och blinda.
93:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande
af undervisningen vid de i Vadstena och Bollnäs anordnade läroanstalter
för öfveråriga döfstumma anvisa ett extra anslag för år 1900 af 32,800
kronor.
Riksdagen har med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning för uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena och Bollnäs
anordnade läroanstalter för öfveråriga döfstumma på extra stat för år 1900
beviljat ett anslag af 32,800 kronor.
94:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ¬
ning har Riksdagen, till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda, på
extra stat för år 1900 beviljat ett anslag till enahanda belopp, som för
detta ändamål under närmast föregående år anvisats, eller 10,000 kronor.
95:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 bevilja för uppehållande af förskolans för blinda å Tomteboda
verksamhet 10,350 kronor.
Riksdagen har på extra stat för år 1900 beviljat för uppehållande af
förskolans för blinda å Tomteboda verksamhet 10,350 kronor.
96:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har Riks¬
dagen på extra stat för år 1900 anvisat till tryckning af blindskrifter 2,500
kronor och till understöd åt blindlärareelever samt till reseunderstöd åt
blindlärare 1,200 kronor. *
•*' • «k
97:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen på extra stat för år 1900 till förhyrande af lokal för förskolan
för blinda i Vexiö beviljat ett anslag af 4,000 kronor.
98:o) Sedan 1998 års Riksdag beviljat 117,000 kronor för uppförande
af en byggnad för förskolan för blinda i Vexiö m. m. och deraf anvisat
60,000 kronor på extra stat för år 1899, har Eders Kongl. Maj:t nu före¬
slagit Riksdagen att för år 1900 å extra stat anvisa återstoden af ifråga¬
varande anslag, eller 57,000 kronor.
Med anledning häraf har Riksdagen af det för uppförande af eu bygg¬
nad för förskolan för blinda i Vexiö m. rri. beviljade anslag å 117,000
kronor på extra stat för år 1900 anvisat återstående beloppet 57,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
5 7
Hospitals vård en.
99:o) Eders Kongl. Maj:t har i särskild proposition af den 30 december
1898 angående förvärfvande för Visby hospitals räkning af dervarande
länslasaretts byggnader m. m. föreslagit Riksdagen, bland annat, att på
extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 28,000 kronor till förvärfvande
af de Gotlands läns landsting tillhöriga byggnader och tomter, som nu
användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed förbättra och
utvidga Visby hospital.
På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anmäler,
har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 28,000
kronor till förvärfvande af de landstinget tillhöriga byggnader och tomter,
som nu användas för länets lasaretts och kurhus’ behof, att dermed för¬
bättra och utvidga Visby hospital.
100:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 bevilja ett anslag af 18,000 kronor till underhåll af Jerfsö
sjukhus för spetelsk.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.
Diverse anslag.
101 :o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år egt ram,
jemväl för år 1900 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till
svenska fornskriftsällskapet.
102:o) Likaledes på grund af derom utaf Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning har Riksdagen, på sätt för flera föregående år egt rum, till
beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt
andra derstädes sig uppehållande landsmän beviljat ett extra anslag för
år 1900 af 10,000 kronor.
103:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen för beredande af religionsvård inom Hernösands
stifts finsktalande församlingar på extra stat beviljat
till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde
kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1900;
Bih till Riksd. Prot. 1899. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 8
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,
deraf 500 kronor att utgå under år 1900; samt
till två stipendier för utbildande vid universitetet af prester, förtrogna
med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under
år 1 900,
med rätt för Eders Kong!. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande anslagens användande.
104:o) Sedan 1S98 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom giorda framställning, på extra stat beviljat till anställande af tre
kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens samt de delar af Vesterbottens
andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor, deraf
6.000 kronor att utgå under år 1899, samt till resekostnadsersättning åt
dessa kontraktsadjunkter 2,250 kronor, deraf 750 kronor att utgå under
sistnämnda år, har Eders Kongl. Majd nu föreslagit Riksdagen att anvisa
för år 1900 af anslaget till kontraktsadjunkterna 6,000 kronor samt af
anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 750 kronor.
Eders Kongl. Majds förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.
105:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda fram¬
ställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren
1891—1899 egt rum, på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af
25.000 kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för
att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.
I06:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för åren 1898 och 1899 eget rum, för år
1900 anvisat ett extra anslag af 3,650 kronor, att på de vilkor, Eders
Kongl. Majd kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för
utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till
kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif».
107:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riks¬
dagen måtte på extra stat under åttonde hufvudtiteln till Eders Kongl.
Majds disposition för åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands
folkmål ställa ett belopp af 5,500 kronor att utgå med 1,100 kronor un¬
der hvartdera af åren 1900—1904 på vilkor i öfrig!, som Eders Kongl.
Majd egde bestämma.
Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande.
Gotlands läns landsting hade förlidet år beslutit att för åstadkom¬
59
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
mande af en ordbok öfver gotlandsmålet, på grundval af bröderna Säves
i Upsala universitets bibliotek förvarade samlingar, under hvardera af de
fem åren 1899—1903 af landstingsmedel utbetala 300 kronor, eller till¬
sammans 1,500 kronor; dock under vilkor, att landstingets bidrag ej
skulle utgå förr, än visas kunde, att i öfrigt nödiga medel, 5,400 kronor,
genom statsanslag eller på annat sätt funnes för angifna ändamål garan¬
terade.
Bröderna P. A. Säve och Carl Säve, af hvilka den förre framleft sitt
lif i Visby som adjunkt vid dervarande högre allmänna läroverk och den
senare varit den förste professorn i nordiska språk i Upsala, hade efter-
lemnat mycket omfattande och efter sakkunniges utlåtande synnerligen
värdefulla samlingar rörande företrädesvis Gotlands, men äfven andra land¬
skaps folkspråk och folkminnen. Den sist qvarlefvande af dessa bröder,
P. A. Säve, hade testamenterat samlingarna till Upsala universitet i hopp
om att universitetet skulle sörja för deras offentliggörande. För sådana
ändamål hade dock universitetet inga medel att disponera. Nu hade
emellertid två professorer vid detta universitet, professorerna A. Noreen
och J. A. Lundell, hvilka vore att betrakta såsom särskildt sakkunnige i
förevarande fall, uppgjort ett förslag till publikation och oegennyttigt
förklarat sig villiga att ordna, leda och öfvervälta utgifvande! af den del
af samlingarna, hvars redaktion vore mest brådskande, nemligen ordboken.
Deras detaljerade kostnadsförslag, som legat till grund för det gotländska
landstingets beslut, kräfde för ordboken ensam 7,000 kronor, och arbetet
beräknades taga en tid af fem år. Gotlands läns landsting hade af kärlek
till fäderneön och dess minnen beviljat för här berörda ändamål ett för
dess förhållanden frikostigt understöd. Men med hänsyn till sin egent¬
liga betydelse rörde saken tydligtvis mindre Gotlands än den svenska veten¬
skapen i allmänhet. De gotländska munarterna sades intaga en alldeles
särskild ställning och representera ensamma för sig en af de fyra grupper,
i hvilka de skandinaviska folkmålen plägade indelas. Af den närmare
kännedom om gotlandsmålen, som blott eu någorlunda fullständig ordbok
kunde förmedla, väntades vigtiga uppslag ej blott för Skandinaviens
språkhistoria, utan äfven för de germanska språkens och stammarnes äldre
historia i det hela. Det syntes derför vara en oafvislig pligt för vårt
land att, så fort ske kunde, förskaffa språkforskare och historiker den
hjelp, åstadkommandet af en någorlunda fullständig gotländsk ordbok
skulle innebära; och arbetet måste göras snart, innan det gamla målet
fullständigt hunne glömmas på ön. Huru värdefulla de Säveska ordsam¬
lingarna — upptagna i ett tjugutal anteckningsböcker — än vore, vore
det nemligen mycket sannolikt, att vid en sorgfällig redaktion skulle
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
uppdyka frågor i mängd, som kunde säkert lösas endast genom utfrågande
af personer, som ännu kunde det gamla gutamålet.
Statsverket lemnade väl ett årligt understöd för landsmålstidskriften,
men tydligt vore, att denna publikation, som hufvudsakligen vore afsedd
för mindre omfattande arbeten, icke kunde inrymma den här ifrågasatta
ordboken, som beräknades fylla minst 75 tryckark.
Utan statens mellankomst funnes säkerligen ingen utsigt att få denna
viktiga ordbok till stånd, hvilken enligt sakkunniges påstående, alltsedan
svenskan och dermed beslägtade tungomål börjat göras till föremål för
vetenskapliga studier, utgjort ett stående önskningsmål för nordiska språk¬
forskare.
Riksdagen, som genom intyg af åtskilliga sakkunniga personer erhållit
full bekräftelse på de i motionen innefattade uppgifterna angående den
vetenskapliga betydelsen af det ifrågasatta ordboksarbetet äfvensom derom,
att ledningen af arbetet enligt den derför uppgjorda planen skulle komma
i synnerligen goda händer, har för åstadkommande af en utförlig ordbok
öfver Gotlands folkmål beviljat ett anslag af 5,500 kronor samt deraf på
extra stat för år 1900 anvisat 1,100 kronor att utgå på de vilkor, Eders
Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
108:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag har
Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv», jemväl för år 1900 på extra stat beviljat ett anslag af
3,000 kronor.
109:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds framställning har Riks¬
dagen i likhet med hvad för åren 1896—1899 egt rum, till understöd
för fortsatt utgifvande af tidsskriften »Acta mathematica», på extra stat
för år 1900 anvisat 3,000 kronor.
110:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att till understöd,
på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, åt sådana anstalter eller för¬
eningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, å extra stat för
år 1900 bevilja ett anslag af 55,000 kronor.
Med hänsyn till det lifliga intresse, hvarmed de ifrågavarande före-
läsningskurserna synas omfattas inom skilda delar af vårt land, till följd
hvaraf ock det för innevarande år för ändamålet anvisade anslag visat
sig. otillräckligt, har Riksdagen funnit sig böra bevilja det af Eders Kongl.
Majd nu äskade förhöjda anslaget; dervid emellertid Riksdagen ansett sig
böra dels erinra om den af 1898 års Riksdag uttalade önskan, att den af
61
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Eders Kongl. Maj:t utöfvade kontrollen öfver de ifrågavarande föreläs¬
ningarna måtte så inrättas, att den största möjliga säkerhet vunnes derför,
att föreläsningarna blefve till verklig nytta för de samhällsklasser, för
Indika de vore afsedda, dels ock uttala önskvärdheten, att förhöjningen i
anslaget måtte företrädesvis komma sådana orter till godo, der af staten
understödda föreläsningskurser icke förut vore verksamma.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande fram¬
ställning, för år 1900 beviljat ett extra anslag af 55,000 kronor, att på de
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1899 angifna
vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.
111 :o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1897—-1899 egt rum, på extra
stat för år 1900 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, att under de vilkor,
Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till understöd
åt de vid Upsala enskilda läroverk och Aten eu m för flickor i Stockholm
samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisnings¬
kurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.
112:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat
för år 1900 anvisa till underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten-
höjdmätningsstationerna rn. m. 2,500 kronor, eller enahanda belopp, som en
följd af år för ändamålet beviljats, samt till fortsatt sammanställning och
bearbetande af anteckningar öfver registrerade vattenhöjder 1,300 kronor,
eller tillhopa 3,800 kronor.
Riksdagen har på extra stat för år 1900 anvisat till underhåll och
tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m. 2,500
kronor; samt till fortsatt sammanställning och bearbetande af anteckningar
öfver registrerade vattenhöjder 1,300 kronor, eller tillhopa 3,800 kronor.
113:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstapla förslag har
Riksdagen, i likhet med hvad för hvartdera af åren 1895—1899 egt ruin,
jemväl för år 1900 å extra stat anvisat ett anslag af 4,000 kronor, att
mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets för¬
fogande för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter.
114:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1894—1899 egt rum, på extra
stat för år 1900 beviljat ett anslag af 2,000 kronor, att utgå till under¬
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
stöd åt kuranstalten Sans-Souci invid Upsala på vilkor, som af Eders
Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.
115:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 bevilja ett anslag af 7,500 kronor att utgå till understöd åt
Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvades
lämpliga.
Riksdagen, som, på sätt under näst föregående punkt i denna skrifvelse
anmälts, anvisat ett anslag af 2,000 kronor till kuranstalten Sans-Souci,
hvarest sju patienter kunna mottagas, har med hänsyn till det antal
patienter, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet uppgifvits, kan mottagas
vid Stockholms alkoholisthem, ansett sig icke böra bevilja större belopp för
nu ifrågavarande ändamål än 4,000 kronor, hvadan Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning på det sätt bifallits, att å extra stat för år 1900
anvisats 4,000 kronor att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på
vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.
116:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 anvisa, för anställande af historiska forskningar rörande
Sverige i Vatikanska arkivet i Rom, 3,000 kronor, att utgå enligt vissa i
statsrådsprotokollet omförmälda vilkor och bestämmelser.
Riksdagen, som af riksarkivariens i statsrådsprokollet intagna fram¬
ställning funnit, att det syfte, som med ifrågavarande, af tre föregående
Riksdagar beviljade anslag varit afsedt, kan väntas blifva slutligen vunnet,
om arkivforskningarna fortsättas under arbetsåret 1899—1900, har ansett
sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning; och har
alltså Riksdagen såsom understöd för fortsatt anställande af historiska
forskningar rörande Sverige uti vatikanska arkivet i Rom anvisat på extra
stat för år 1900 ett anslag af 3,000 kronor, att utgå under vilkor, att
den person, åt hvilken utförandet af berörda forskningar uppdrages, skall
vara skyldig ej mindre att arbeta i vatikanska arkivet hela den tid af det
med hösten 1899 börjande arbetsåret, hvarunder arkivet hålles öppet, och
använda den återstående tiden till arbeten, som stå i sammanhang med
detta hans hufvuduppdrag, än äfven att efter ifrågavarande arbetsårs slut
afgifva redogörelse för det gångna årets arbeten äfvensom till riksarkivet
öfverlemna de af honom under året gjorda afskrifter och anteckningar.
117:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
restaurering af Mariakyrkan i Sigtuna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
63
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
med öfverintendentsembetets förslag å extra stat för år 1900 anvisa ett
belopp af 23,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen funnit sig
böra bevilja anslag af statsmedel för restaurering af Mariakyrkan i Sigtuna
i enlighet med öfverintendentsembetets förslag; men då enligt Riksdagens
åsigt församlingarna böra vidkännas de med restaureringsarbetet förbundna
kostnader, såvidt desamma erfordras för kyrkans bibehållande såsom guds-
tjenstlokal, och endast de kostnader, som derutöfver kräfvas för kyrkans
bevarande såsom byggnadshistoriskt minnesmärke, böra drabba staten, har
Riksdagen, som förutsätter, att det framtida underhållet af kyrkan skall
åligga församlingarna, ansett statens bidrag till restaureringsarbetet skäligen
kunna begränsas till 17,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, såsom bidrag
till restaurering af Mariakyrkan i Sigtuna i hufvudsaklig öfvensstämmelse
med öfverintendentsembetets förslag, å extra stat för år 1900 anvisat ett
belopp af 17,000 kronor.
118) Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden
för den 6 mars innevarande år har Eders Kongl. Maj:t uti en till Riksdagen
samma dag aflåten proposition (n:o 64) föreslagit Riksdagen att såsom
bidrag till restaurering af Husaby församlings kyrka i enlighet med fast-
stäldt ritningsförslag för extra stat för år 1900 bevilja ett belopp af
25,000 kronor.
Med hänsyn till Husaby kyrkas antiqvariska och konsthistoriska be¬
tydelse har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att en del af kostnaderna
för densammas restaurering bestrides af statsmedel; men då staten icke
kan anses skyldig att bidraga till nämnda kostnader i större mån än så¬
vidt de afse kyrkans återställande såsom historiskt minnesmärke, under
det att åtskilliga af de föreslagna restaureringsarbetena endast synas afse
att underhålla kyrkan såsom gudstjenstlokal, hvilket är en församlingens
angelägenhet, har Riksdagen, som förutsätter, att det framtida underhållet
af kyrkan skall åligga församlingen ensam, för ifrågavarande ändamål
anvisat 17,500 kronor, hvarmed, enligt Riksdagens åsigt, de kostnader,
hvilka enligt det föreliggande förslaget afse kyrkans iståndsättande såsom
forntida minnesmärke, måste anses kunna betäckas.
Riksdagen har alltså såsom bidrag till restaurering af Husaby för¬
samlings kyrka i enlighet med faststäldt ritningsförslag på extra stat för
år 1900 anvisat 17,500 kronor.
119:o) Eders Kong]. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit Riks¬
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
dagen att under i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 13 sist-
lidne januari angifven förutsättning och enligt deri i öfrigt omförmälda
bestämmelser å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 12,000 kronor
till bidrag för uppförande af en kapellbyggnad i Qvickjock.
Riksdagen har, under förutsättning att Jockmocks församling efter
af vederbörande jägmästare, der så erfordras på församlingens bekostnad,
verkstäld utstämpling från närbelägen kronoöfverloppsmark kostnadsfritt
utfår det för kapellbyggnaden erforderliga virke, på extra stat för år 1900
beviljat 12,000 kronor till bidrag för uppförande af en kapellbyggnad i
Qvickjock i öfverensstämmelse med af öfverintendentsembetet uppgjorda,
i ärendet företedda ritningar.
120:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppförande
af en kapellbyggnad i Junosuando by af Pajala församling, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsembetet uppgjord ritning,
samt till anläggning af begrafningsplats, å extra stat för år 1900 anvisa
ett belopp af 22,000 kronor.
Riksdagen, som ansett statsanslag böra beviljas för uppförande af en
kapellbyggnad i Junosuando by samt till anläggning af en begrafnings¬
plats derstädes, har vid granskning af handlingarna trott sig finna, att
vissa förenklingar i byggnadsplanen skulle kunna vidtagas, på grund af
hvilka statens bidrag skulle kunna begränsas till ett något lägre belopp,
än af Eders Kongl. Maj:t föreslagits; och har Riksdagen ansett, att be¬
loppet skäligen skulle kunna bestämmas till 18,000 kronor.
Riksdagen har sålunda, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts före¬
varande proposition, för uppförande af en kapellbyggnad i Junosuando
by af Pajala församling samt till anläggning af begrafningsplats derstädes
å extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 18,000 kronor.
121 :o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande
af kostnaderna för utredningar angående pr ester skåpets aflöning sförhållanden
med mera såsom förslagsanslag på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp
af 10,000 kronor.
På grund häraf har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898
och 1899 egt rum, för bestridande af kostnaderna för utredningar an¬
gående presterskapets aflöningsförhållanden med mera, på extra stat för
år 1900 anvisat ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
122:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels i statsverks¬
propositionen att till bestridande af kostnader för en gradmätning å Spets-
65
Riksdagens Skrifvelse. N:o 67.
bergen på extra stat för år 1900 anvisa återstoden, 50,000 kronor, af
förut beviljadt belopp, dels ock uti en den 1 mars innevarande år till
Riksdagen aflåten proposition att för omförm äkta ändamål på extra stat
för år 1900 bevilja, utöfver ofvannämnda belopp, ytterligare 65,000
kronor.
Ehuru Riksdagen har anledning antaga, det 1898 års Riksdag, då den¬
samma till ifrågavarande ändamål beviljade ett belopp af 100,000 kronor,
förutsatte, att något anslag derutöfver icke skulle för ändamålet erfordras,
har likväl Riksdagen, med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet anförts,
ansett, att ej allenast återstoden af det år 1898 beviljade anslaget, utan
äfven det belopp, Eders Kongl. Maj:t i propositionen af den 1 sistlidne
mars äskat, borde af Riksdagen beviljas.
Riksdagen har alltså till bestridande af på Sverige belöpande kost¬
nader för en svensk-rysk gradmätning å Spetsbergen på extra stat för år
1900 anvisat dels återstoden, 50,000 kronor, af förut beviljadt anslag,
dels ock derutöfver ytterligare 65,000 kronor, eller sålunda sammanlagdt
115.000 kronor.
123:o) I särskild proposition (n:o 58) af den 24 februari 1899 har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande
af S. A. Andrée och hans följeslagare, på extra stat för år 1900 anvisa
40.000 kronor.
På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse af den 20 sistlidne mars hos
Eders Kongl. Maj:t anmält, har Riksdagen, såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för en expedition till nordöstra Grönland för efterforskande
af S. A. Andrée och hans följeslagare, på extra stat för år 1900 anvisat
40,000 kronor.
124:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till det af
Stockholms läraresällskap grundade pedagogiska biblioteket i Stockholm på
extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Riksdagen, som ansett understöd af statsmedel böra ifrågavarande
pedagogiska bibliotek beredas, har emellertid, då någon nedsättning i de
föreslagna utgiftsposterna synts Riksdagen kunna åvägabringas och då det
i allt fall icke med bestämdhet uppgifvits, att biblioteket skulle för näst¬
kommande år sakna tillgång till den lokal, detsamma hittills kostnadsfritt
innehaft, ansett, att statsanslaget borde begränsas till 2,500 kronor.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
proposition, till det af Stockholms läraresällskap grundade pedagogiska
Bill. till Riksd. Frot. 18.99. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft. 9
66 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af
2,500 kronor.
125:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1900 anvisa till återgäldande af förskott för tekniska skolans i
Stockholm deltagande i verldutställningen i Paris år 1900 3,000 kronor,
och till reseunderstöd i afseende å nämnda utställning 12,000 kronor, eller
tillsammans 15,000 kronor.
Riksdagen har på extra stat för år 1900 anvisat till återgäldande af
förskott för tekniska skolans i Stockholm deltagande i världsutställningen
i Paris år 1900 3,000 kronor, och till reseunderstöd i afseende å nämnda
utställning 12,000 kronor, eller tillsammans 15,000 kronor.
12(ko) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret i skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t den 30 november 1898 till ersättning anmält medel,
som till den af Eders Kongl. Maj:t den 4 juni 1897 tillsatta komité för
afgifvande af betänkande och förslag angående afskaffande eller inskrän¬
kande af lärareprofven rn. m. statskontoret, på grund af kongl. brefven af
nämnda dag och den 26 augusti, den 8 oktober och den 3 december 1897
samt den 13 maj, den 20 maj och den 12 augusti 1898, af för händer
varande medel förskottsvis utbetalt, nemligen:
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden till
komiténs ordförande och ledamöter............................... kr. 4,029: 65
ersättning till två ledamöter i komitén för mistning af af-
löningsförmåner.................................................................. » 118: 13
arfvoden åt vikarier för ledamöter i komitén...................... » 539: 70
arfvode till komiténs sekreterare.............................................. » 1,779: 59
till bestridande af tillfälliga utgifter........................................... » 500: —
till kostnader för tryckning af komiténs betänkande ............ » 905: 20
eller tillhopa kr. 7,872: 27.
I ytterligare skrifvelse af samma dag hade statskontoret till ersättning
anmält medel, som till den af Eders Kongl. Maj:t den 21 maj 1897 tillsatta
komité för utarbetande af förslag till stadga angående undervisnings-,
studie- och examensväsendet inom de teologiska fakulteterna vid rikets uni¬
versitet statskontoret, på grund af kongl. brefven af sistnämnda dag och
den 16 september 1898, af för händer varande medel förskottsvis utbetalt,
nemligen:
Riksdagens Skrifvelse R:o 67.
67
resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden till
komiténs ordförande och ledamöter.................................. kr. 3,677: 50
arfvode till komiténs sekreterare................................................... » 1,600: —
till bestridande af trycknings- med flera kostnader.............. » 1,131: 77
eller tillsammans kr. 6,409: 27.
I skrifvelse jemväl af den 30 november 1898 hade statskontoret vidare
till ersättning anmält ett belopp af 6,166 kronor 67 öre, som statskontoret
enligt föreskrift i kongl. bref af den 17 december 1897 och den 10 juni
1898 utanordna! att användas till ökadt biträde hos medicinalstyrelsen vid
ho svit als ärendenas handläqqninq under tiden från den 14 augusti 1897 till
1898 års slut.
I ytterligare skrifvelse af samma dag, den 30 november 1898, hade
statskontoret jemväl anhållit om anvisande af ersättning för ett belopp af
1,000 kronor, som statskontoret enligt föreskrift i kongl. bref af den 22
december 1897 utanordna! såsom godtgörelse till dåvarande arkitekten hos
öfverintendentsembetet A. T. Holmgren för biträde vid uppgörande af rit¬
ningar och kostnadsförslag för ett landsarkiv i Upsala.
Vidare hade statskontoret i skrifvelse den 10 december 1898 till
ersättande anmält ett belopp af 1,000 kronor, som enligt kongl. bref den
10 augusti 1896 utbetalts såsom lönefyllnad för år 1897 åt läraren i natur¬
historia och farmakoqnosi vid farmaceutiska institutet.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 31 december 1897 be¬
myndigat öfverintendentsembetet att gå i författning om vidtagande af
särskilda åtgärder och anordningar till skydd för nationalmuseibyggnaden
samt förklarat, att embetet skulle ega att till bestridande af kostnaderna
för ifrågavarande arbeten af medel, som embetet omhänderhade, mot redo¬
visning använda ett belopp af högst 6,625 kronor och framdeles hos Eders
Kongl. Maj:t anmäla det utgifna beloppet till ersättning, så hade öfver¬
intendentsembetet uti skrifvelse den 13 december 1898, med tillkänna¬
gifvande, att samtliga arbeten i fråga fullständigt afslutats, och att den
utaf embetet af under händer hafvande medel guldna kostnaden för deras
utförande uppgått till 6,496 kronor 18 öre, till ersättning anmält sist¬
nämnda, af embetet förskjutna belopp och dervid tillika hemstält, att, då
de vidtagna åtgärderna, hvilkas nödvändighet orsakats allenast af den
omständighet, att vaktposter, som förut till museibyggnadens skydd varit
vid denna utstälda, indragits, icke, enligt embetets förmenande, rimligen
kunde hänföras till sådana reparations- och underhållsarbeten, hvartill det
till embetets disposition stälda, städse för dermed afsedda ändamål hårdt
anlitade anslag till byggnader och reparationer måste anses vara ämnadt
68 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
att användas, Eders Kongl. Maj:t måtte af särskilda medel, som kunde vara
för Eders Kongl. Maj:t tillgängliga, godtgöra embetet det angifna för-
skotterade beloppet 6,496 kronor 18 öre.
För återgäldande af berörda förskott — 7,872 kronor 27 öre, 6,409
kronor 27 öre, 6,166 kronor 67 öre, 1,000 kronor, ytterligare 1,000 kronor
samt 6,496 kronor 18 öre — tillhopa 28,944 kronor 39 öre, har Eders
Kongl. Maj:t i enlighet med departementschefens hemställan af Riksdagen
äskat ett extra anslag för år 1900 till belopp af 28,945 kronor.
Riksdagen har, till ersättning af förenämnda förskott på extra stat
för år 1900 beviljat ett belopp af 28,945 kronor.
Stockholm den 13 maj 1899,
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens Skrifvelse fi:o 67.
69
Sil. Litt. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Anvisning
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
p& förslag. Samma.
Friheter. Ersättningar.
Ecklesiastikdepartementet.
Departementschefen.........................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......
Riks- och landsarkiven...................................................
Kongl. biblioteket..........................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations¬
anslag å tillhopa 26,800 kronor) ........................
Kleresistaten. Nuvarande belopp............... 373,761: —
Minskas å anslaget »Friheter och kyrko¬
tionde» från 16,000 kronor till 2,500
kronor eller med............... 13,500: —
men ökas å anvisning i kon¬
tant från 20,674 kronor
till 30,089 kronor eller med 9,415: —
så att anslaget i sin helhet minskas med 4,085: —j 30,089
Domkapitlens expeditioner. Anvisning i kontant. Nu-j
varande belopp .................................... 27,659: —j
• Ökas med ................................................ 515: — 28,174
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag.................. 55,000
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).;
.Nuvarande belopp................................ 793,601:—;
Ökas å anvisning i kontant
dels med aflöning åt en vice
bibliotekarie, en amanuens
och en vaktmästare vid
Upsala universitets biblio¬
tek..................... 7,100: -
Kronor ! ö. | Kronor ■ ö. ! Kronor I ö. j
17,000—
81,800
45,100
73,200
58,850
2,500
Transport 7,100: t
793,601
337,087
5,841
Kronor
17,000
81,800
45,100
73,200
58,850
369,676
34,015
55,000
389,213 -j 2,500|—1342,928|—I 734,641
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Transport 7,100: —
dels till höjning
af afiöningen för
konservatorn vid
botaniska museet
i Upsala med ... 750: —
till förbättrande
af arfvodena åt
vikarierande aka¬
demiska lärare i
Upsala och Lund 7,500: —
för en ny pro¬
fessur inom juri¬
diska fakulteten
i Lund med...... 6,000: —
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter, i Ersättningar.
Kronor ö. Kronor ö. | Kronor
793,601: — 389,213 - 2,500 — 342,928
Summa.
Kronor
734,641
;
och till höjning
af vice bibliote¬
kariens i Lund
aflöning med ... 500: —
äfvensom med er¬
sättning för vax¬
ljusmedel och för
afskrifven kyrko¬
tionde vid Lunds
universitet........ 32,593: — 54,443:_
men minskas genom ute¬
slutande ur riksstaten af an¬
slaget »Friheter och kyrko¬
tionde» med ................ 35,820: —
18,623:
812,224 —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500
kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag,(
högst). Nuvarande belopp............... 191,900: —i
Tillkommer: till förbättrande af arfvo¬
dena åt vikarierande lärare vid insti¬
tutet .................................. 2,000: —
812,224
Transport 2,000: — 191,900: — j 1,201,437 —, 2,500 —'342,928 — 1,546,865 —|
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
71
|
|
|
|
Indelning och dermed
|
|
|
|
|
jemförlig anvisning,
|
|
|
|
Anvisning
|
pS förslag. Summa.
|
|
|
|
kontant.
|
—
|
•
|
|
|
|
|
1 Friheter.
|
Ersättningar. |
|
|
|
|
Kronor
|
- ! IT 1 -
o. | Kronor ; o.
|
Kronor j ö. Kronor
|
ö.
|
Transport
|
2,000: —
|
191,900: —
|
1,201,437
|
-! 2,500 -
|
342,928— 1,546,865
|
|
höjning af anslaget till bi-
|
|
|
|
1 •
|
|
|
bliotekets underhåll och för-
|
|
|
|
|
|
|
ökande
|
3,000: —
|
|
|
! I
|
j . |
|
|
till aflöning åt en vakt-
|
|
|
|
| 1
|
|
|
mästare vid bakteriologiska
|
|
|
|
|
T ■ j •.! *
|
|
laboratoriet
|
1,050: —
|
6,050: —
|
197,950
|
;
|
-—. 197,950
|
—
|
Allmänna läroverken, reservationsanslag.
|
Nuvarande
|
|
|
i
|
|
belopp
|
2,923,880: —
|
■
|
1
|
' [ '
|
|
Tillkommer: höjning af anslaget till
ålderstillägg ............. 60,000: —
(l:o af anslaget till arf-
vodeu åt extra lärare och
vikarier samt oförutsedda
behof .......................... 65,000: —
ersättning för ett från
Meurlingska skolfonden
utgående bidrag ........... 360: —
d:o för studieskatten i
Hallaud och bidraget till
Karlshamns skolstat ...... 121:—- 125,481:—j 3 049 36P
Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro¬
verken under förfall på grund af sjukdom, förslags¬
anslag................................................................... 5,000—; --
Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst 35,000.—i --
Högre skolor för qvinlig ungdom .................................j 200,000.—: ---j-
Högre lärarinneseminariet
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande belopp 26,176:
Minskas med under rubriken »Friheter
och kyrkotionde» uppförda anslag, som
uteslutes ur riksstaten......................... 1,010:
j Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande,
belopp .......................... 330,125: —
Transport 330,125: —
Nuvarande
43,500
24,406
4,756,654-
|
|
|
|
|
|
|
!
|
760
|
|
343,688
|
_
|
3,049,361
5,000
35,000
200,000
43,500
25,166-
5,102,842:-
72
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
;
Transport 330,125: —
Tillkommer för tillgodo¬
seende af vissa lärares och
lärarinnors rätt till ålders-
tillägg............... 900: —
ytterligare medel
till materiel, ved
och ljus m. in. vid
vissa folkskole¬
lärareseminarier 3,000: — 3,900: — 334 025-
Stipendier för seminarieelever............... 75,000:
Arfvoden och resekostnadsersättning åt
folkskoleinspektörer.......................... 95,000:
Undervisningsmateriel in. m. för folk¬
skolor ............................................... 20,000:
Understöd åt högre folkskolor............... 20,000:
eller ett gemensamt reservations¬
anslag.............................. 544,025: —
Bidrag till aflönande af vikarie under
öfningslärares vid folkskoleläraresemi¬
narium sjukdom, förslagsanslag ...... 4,000:
Bidrag till aflönande af lärare och lära¬
rinnor vid semiuarier för småskole-
lärares och småskolelärarinnors bil¬
dande, förslagsanslag............. 20,000:
Till befrämjande af folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar, förslagsanslag............ 45,000:
!
|
Anvisning i
kontant.
1
|
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
|
S n m in a.
|
Friheter. Ersättningar.
|
|
Kronor j ö.
|
Kronor ! ö.' Kronor I ö.
|
Kronor ] ö. j
|
4,756,654 —
|
2,500 — 343,688 —
|
5,102,842-
|
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor, förslagsanslag.................. 4,570,000
Understöd åt folkhögskolor, förslags¬
anslag................................................. 55,000
Understöd för aflönande af lärare vid
fortsättningsskolan, förslagsanslag ... 50,000
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd
vid folkskolorna, förslagsanslag ..... 110,000
Transport 5,398,025
4,756,6541—| 2,500
343,688;—I 5,102,842;-
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
73
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed j
jemförlig anvisning,
på förtlag.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
Kronor ö. Kronor ö.
90,000: —
40,000: —!
444,025: — |
6,050: -
Transport 5,398,025: —
För anordnande af qvinlig slöjd i folk¬
skola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, förslagsanslag..................
Bidrag till aflönande i vissa fall af
vikarie för ordinarie lärare eller lära¬
rinna vid folkskola, förslagsanslag,..
De tekniska läroverken. Nuvarande belopp
Tillkommer till arfvode åt eu extra lä¬
rare vid tekniska högskolan 2,000: —
höjning af anslaget till Chal¬
mers tekniska läroanstalt ... 4,050: —
Gymnastiska centralinstitutet...................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500
kronor reservationsanslag)
Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag,
högst ......................................................................
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslags¬
anslag......................................................................
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen. Nu¬
varande belopp .................................. 33,450:
Tillkommer: höjning af anslaget till all¬
männa barnbörds-
huset ................... 6,000: —
höjning af arfvodena
åt biträdande lä¬
rare i Stockholm
och Göteborg ..... 2,000: —
ersättning till barn-
morskeläraren i
Lund................... 1,358: — 9,358; —
Afgår: anslaget »Friheter och
kyrkotionde», som uteslutes
ur riksstaten ....................... 700:
4,756,654 —1 2,500 — 343,688 —
5,528,025
450,075 —
37,150 —
502,250
103,500
12,000
Ortopediska institutet.....
Yeterinärundervisningen
8,658:
42,108— —
8,250 — —
58,500—| —
Transport |l 1,498,512 — 2,500
Summa.
Kronor
5,102,842 —
5,528,025
450,075
37,150
502,250
103,500
12,000
liih. till Hikscl. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Häfi.
42,108
8,250
58,500
343,688—!11,844,700-
10
74
Riksdagens Skrifvelse N:u 67.
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. [Ersättningar.
Summa.
Kronor ; ö. Kronor j ö. Kronor ! ö.
Kronor
[Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag
Till bestridande af kostnader för allmän helso- och;
sjukvård, förslagsanslag........................................... 145,000
: Svenska läkaresällskapet
[Svenska akademien
Vetenskapsakademien
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf
450 kronor reservationsanslag)...........................
Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne re¬
ser v åt i o nsanslag å tillhopa 21,000 kronor). Nu¬
varande belopp................................ 61,900: —
[ Ökas å reservationsanslaget »Diverse an¬
slag» med tillsammans....................... 3,500: —
hvarjemte rubriken ändras till: Akademien för de
fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag å
tillhopa 24,500 kronor).
Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reserva¬
tionsanslag) .........................................................
[Naturhistoriska riksmuseum............................................
Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor
reservationsanslag)...........................................
[Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
| Till befrämjande af döfstumundervisningen, för¬
slagsanslag ........................................ 200,000: —
Institutet för blinda .............................. 50,150: —
I Förskolan för blinda i Vexiö ............... 9,500: —
[Fattigvården i Stockholm och landsorten .....................
[Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.....................
[Lasaretts underhåll. Nuvarande belopp...
Minskas genom uteslutande ur riks-
stateu af anslaget »Friheter och kyrko¬
tionde» .............................. 4,360: —
men ölcas med ersättning för
kyrkotionde...................... 3,038: —
Transport 11,498,512—[ 2,500 —343,688—11,844,700-
10,500:-
99,196: —
1,322:
Hospitals underhåll, förslagsanslag
[Störa barnhuset i Stockholm..........
10,500 -
3,000
8,250
14,460
29,450
65,400
51,200
76,450
25,050
259,650 — j
9,564 —1
75,000 —[
97,874
900,000 —[
78,000 —i
145,000 -
3,000-
8,250-
14,460 -
—i 29,450 —
65,400 —
51,200
76,450[
25,050
259,650 -
9,564-
75,000 -
.
97,874 -
900,000 -
78,000-
Transport 13,347,360 — 2,500 — 343,688 — 13,693,548 -
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
75
Anvisning i
kontant.
Frimurarebarnhuset ..................................
Barnhusen i landsorten...................................................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags¬
anslag ...................................................................
Kyrkors underhåll. Nuvarande belopp ... 370,228: —
Minskas: dels å anvisning i kontant
med................................. 6,500: —
dels genom uteslutande ur
riksstaten af anslaget
»Friheter och kyrko¬
tionde» med .................. 193,300: — 199,800: —]
Resestipendier samt läroböckers och lärda
verks utgifvande, reservationsanslag.
Nuvarande belopp .......................... 24,000: —
Ökas med............................................... 6,000: —
Älderstillägg, förslagsanslag........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........j
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
__ anslag. Nuvarande belopp................. 23,053: —|
Ökas med ................................................ 13: —
Extra utgifter, reservationsanslag................................i
Kronor 5.
Transport 13,347,360;—
2,750
28,380
150,000
1,028
30.000 —i
80.000 —
1,500!—
23,066 —
15,0001—,
Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Summa.
Kronor
2,500 —
Kronor
343,688
169,400
Kronor
13,693,548
2,750
28,380
150,000
— 170,428
30.000
80.000
1,500
23,066
15,000
Summa. 13,679,084— 2,500 — 513,088 — 14,194,672 —
76
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Kronor 1 ö.
Ecklesiastikdepartementet. “ —
Riks- och landsarkiven:
\ Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet... 1,700: —
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand¬
lingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia ... 3,000: —
För fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m. 1,500: —
» uppförande af byggnader för ett landsarkiv i Lund... 82,563: —
Till beredande af lokaler för ett landsarkiv i Upsala ...... 53,000: —
» anordnande af värmeledning i de för landsarkivet i
Yadstena afsedda lokaler ............................................. 5,500: —
147,263 —
Nationalmuseum:
Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindu¬
striella samlingar...........................................................
För restaurering af taflor, tillhörande statens i national-
musei förråd m. m. befintliga konstsamlingar ............
» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei-
byggnaden ....................................................................
Till inlösen af en utaf amanuensen F. it. Martin gjord
samling af orientaliska konstslöjdföremål.....................
4,000: —J
5,000: — |
2,000: —
4,860: —
Lifrustkammaren:
15,860
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m.
5,800 —
Domkapitlens expeditioner:
För löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner 3,716: —
» betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 5,000: — 8,716_
Transport 177,639,—
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
77
Kronor j ö.
Transport 177,639-
Universiteten:
Till arfvode åt en lärare vid universitetet i Upsala i finsk-
ugriska språk.................................................................. 2,500: —
» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid uni¬
versitetet i Upsala ...................................................... 6,000: —
För uppehållande af undervisningen och examinationen i
geografi vid universitetet i Upsala .............................. 1,000: —
Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universi¬
tetsbiblioteket i Upsala .............................................. 3,500: —
För till- och ombyggnader m. m. vid akademiska sjukhuset
i Upsala......................................................................... 150,000: —
Till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund.............................. 4,000: —
» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Lund .................................................. 6,000: —
» särskildt arfvode åt docenten vid universitet i Lund
Sven Söderberg............................................................ 3,000: — '
» aflöning åt en assistent i matematik vid Lunds uni¬
versitet ......................................................................... 1,500: —i
» personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund
Oscar Gerhard Regnell.................................................. 750: —j
» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund .......................................................................... 2,500: —
» arfvode åt en assistent vid växtfysiologiska laboratoriet
vid botaniska institutionen i Lund .............................. 1,500: — i
» arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska insti¬
tutionen i Lund ............................................................ 500: — |
Karolinska medilco-kirurgiska institutet:
Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik............................................................................. 900: —
» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska labora¬
torium .............................................................................. 900: —
» en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vård¬
anstalt för sjuka barn................................................... 1,800: —
» eu poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.............. 2,800: —
» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid
institutet ...................................................................... 1,500: —i
För anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid institutet .................................................. 500: —
Transport 8,400: — ■
:
182,750 —
360,389 —
78
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
För
Till
Till
»
Till
För
Föi-
Till
! »
»
Till
»
Transport
anskaffande till användning vid klinikerna å serafimer-
lasarettet af eu fullständig s. k. Röntgenapparat m. m.
fyllande af brist å det allmänna materielauslaget vid
institutet ........................................................................
8,400: —
3,000: —
2,690: —
Kronor
i
|
Ö.
|
360,389
1
|
—1
|
14,090
|
|
Allmänna läroverken och pedagogierna:
tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna
läroverken och pedagogierna ....................................... 429,725: —
betäckande af brist å det gemensamma reservations¬
anslaget till de allmänna läroverken........................... 189,000: — |
arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken................................................ 131,800: —j
Högre lärarinneseminariet:
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
seminariet ..........................................................,.......
fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen
vid seminariet ............................................................;
beredande af fortsatt undervisning i huslig- ekonomi
vid seminariet och normalskolan .................................
3,250: —!
3,000: —
" I
5,000: —
750,525 -
11,250 —
Folkunder visning en :
anordnande af parallelklasser vid två folkskolelärare¬
seminarier....................................................■_....................
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskole-
lärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musik¬
lärare vid dessa seminarier .........................................
understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ..........
resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor
19,400: —
36,300: —
20,000: —
4,000: —
79,700
De tekniska läroverken:
förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan
förändring i hufvudbyggnadens vid högskolan inred¬
ning m. m.....................................................................
förstärkning af undervisningsmaterielen derstädes ......
8,300: —
30,400: —
8.254: —; _j_
1,215,954)—|
Transport 46,954: — j
Riksdagens Skrifvelse N:o 6‘7.
79
Transport 46,954
Till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i
Stoekholm ................................................................... 2,000
». inköp och underhåll af inventarier och undervisnings¬
materiel vid samma skola ........................................ 10,750
» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till be¬
stridande af kostnader för deras inspektion ............... 45,000
Gymnastiska centralinstitutet:
i
J Till aflönande af en extra lärare i sjukgymnastik vid institutet ....
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ... 1,200:
ökadt biträde hos medicinalstyrelsen vid hospitals-
ärendenas behandling
6,000: — I
Sanatorier:
För åstadkommande af ett sanatorium för lungsotspatienter
i södra Sverige................................................................
Barnmor skeuyuler visning en och barnbördshusen:
Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor
ni. in.............................................................................
Bidrag till uppehållande af allmänna barnbördshusets
verksamhet ...........: ...............................................
2,000:
6,000:
Krouor ! ö.
1,215,954
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende stälda
samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening ............ 4,000: —
» undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn-
lemningar m. m........................................................... 3,200: —
» utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000: —
» vidtagande af konserveringsåtgärder vid Yisby stadsmur 9,025: — i
104,704
2,500
7,200
250,000
8,000 -
18,225
Transport \ 1,606,583 ^
#
80
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
|
|
Kronor
|
Ö.
|
Naturhistoriska riksmuseum:
|
Transport
|
1,606,583
|
—
|
Till inköp ock insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med arbetena
vid afdelningeii förenade utgifter.................................
» vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska
samling ..
|
2,000: —
7,300: —
|
*
9,300
|
_1
|
Meteorologiska centralanstalten:
|
|
|
|
\ Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst
vid anstalten ................................................................
» upprätthållande af en meteorologisk station i Gellivare
|
9,050: —
300: —
|
9,350
|
|
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
|
|
|
Till uppehållande af undervisningen vid läroanstalterna i
Vadstena och Bollnäs för öfveråriga döfstumma.........
» handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ...............
För uppehållande af förskolans för blinda å Tomteboda
verksamhet .........
Till tryckning af blindskrifter .............................................
» understöd åt blindlärareelever samt till reseunderstöd
åt blindlärare.................................................................
» förhyrande af lokal för förskolan för blinda i Vexiö
» uppförande af en byggnad för förskolan för blinda i
Vexiö in. m.......
|
32,800: —
10,000: —
10,350: —
2,500: —
1,200: —
4,000: —
57,000: —
|
117,850
|
|
Hospitalsvården:
|
|
|
Till förvärfvande af vissa Gotlands läns landsting tillhöriga
byggnader och tomter, som nu användas för länets
lasaretts och kurhus’ behof............................................
> understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske.....................
|
28,000: —
18,000: —
|
46,000
|
|
Diverse anslag:
|
|
|
Till svenska fornskriftsällskapet .........................................
» beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i
utländska hamnar ......................................................
|
2,000: -
10,000: —
|
|
|
Transport
|
12,000: —
|
1,789,083
|
—
|
Riksdagens Skrifvelse N:o 67.
81
Transport
Till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester-
bottens fjerde kontrakt..................................................
» resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
» två stipendier för utbildande vid universitet af prester,
förtrogna med finska språket .......................................
» anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lapp¬
markens samt de delar af Vesterbottens andra och
tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken.....................
» resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter......
» nordiska museet ............................................................
» understöd för utgifvande äfven under år 1900 af tid¬
skriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif» ...................................
För åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands
folkmål .........................................................................
Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nor¬
diskt medicinskt arkiv» ..............................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta
mathematica».................................................................
» understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen..............
» understöd för anordnande af vissa undervisningskurser
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ............
» underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten-
höjdmätningsstationerna in. m. samt till fortsatt sam¬
manställning och bearbetande af anteckningar öfver
registrerade vattenböjder................................................
För utgifning och spridning af nykterhetsskrifter ...........
Till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala ...
» understöd åt Stockholms alkoholisthem........................
För fortsatt anställande af historiska forskningar rörande
Sverige i Vatikanska arkivet i Rom ...........................
Bidrag till restaurering af Mariakyrkan i Sigtuna ..........
» till restaurering åt Husaby församlings kyrka ......
» till uppförande af en kapellbyggnad i Qvickjock .
För uppförande af en kapellbyggnad i Junosuando by af
Fajala församling m. m................................................
» bestridande af kostnaderna för utredningar angående
presterskapets aflöningsförhållanden m. m., förslag.s-
anslag...........................................................................
12,000:
4,000:
500:
1,500:
6,000
750
25,000
3,650
1,100
3,000
3,000: —
55,000: —
5,000: —
3,800: -
4,000: —
2,000: —
4,000: —
3,000: —
17,000: —
17,500: —
12,000: —
18,000: —
10,000: —
Transport 211,800:
llih. till Rilcscl. rrot. 18,99. It) Samt. 1 Afd. 1 Band. 12 Häft.
Kronor ö.
1,789,083!—
i
1,789,0831-;
11
82
Riksdagens Skrifvelse N:o G7.
Kronor ! ö. !
—
Transport
Till bestridande af kostnader för eu gradmätning å Spets¬
bergen ........................................................................
» bestridande af kostnaderna för en expedition till nord¬
östra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée
och hans följeslagare...................................................
» det af Stockholms läraresällskap grundade pedagogiska
biblioteket i Stockholm ...............................................
» återgäldande af förskott för tekniska skolans i Stock¬
holm deltagande i verldsutställningen i Paris samt till
reseunderstöd i afseende å nämnda utställning............
» ersättning för af statskontoret utbetalda förskott ......
211,800: — 1,789,083
115,000: —
40,000: —
2,500: — j
15,000: — j
28,945: — j 413,245
Summa 2,202,828
Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1899.