Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 58.
1
N:o 58.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag
till bestridande af kostnaderna för en expedition till nord¬
östra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och
hans följeslagare; gifven Stockholms slott den 24 februari
1899.
Under åberopande af hvad bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för en
expedition till nordöstra Grönland för efterforskande af S. A. Andrée och
hans följeslagare, på extra stat för år 1900 anvisa 40,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils Claeson.
Bih. till Ritcsd. Prot. 18.99. 1 Sami. 1 Afd. 43 Höft. (N:o 58.)
1
2
Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
februari 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr minisjern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Akerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
AnNERSTEDT,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Dyrssen.
Departementschefen, statsrådet Claeson anförde:
»I underdånig ansökning den 22 innevarande månad har intendenten
vid naturhistoriska riksmuseum professor A. G. Nathorst giort framställ¬
ning om understöd af allmänna medel till en tillämnad expedition under
hans ledning till nordöstra Grönland för att efterforska S. A. Andrée och
hans följeslagare på ballongfärden.
Professor Nathorst har dervid till en början erinrat, hurusom han
för kort tid sedan utfärdat ett upprop till allmänheten att genom penninge-
bidrag möjliggöra planens förverkligande. I nämnda upprop lemnar
professor Nathorst en redogörelse för sin plan; och anför han härom i
uppropet hufvudsakligen följande.
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
»Mer än halftannat år har nu förflutit, sedan Andrée företog sin
djerfva, af hela den civiliserade verlden med spändt intresse afvaktade
ballonguppstigning, för att på ett dittills opröfvadt sätt söka nå nord¬
polen. Sedan dess är den dufvopost, som meddelade, att ballongen den
13 juli 1897 befann sig vid 82° 2' n. br. och 15° 5' o. long., den enda
underrättelse, som erhållits från den djerfve forskaren och hans följeslagare.
Icke ett spår efter dem sjelfva eller ballongen har med säkerhet blifvit
observeradt, icke en enda af de bojar, som det var Andrées afsigt att tid
efter annan utkasta från ballongen, har blifvit funnen.
Under det första året fans dock ingen större anledning till oro, ty på
grund af ballongens rörelserigtning vid dufvans utsläppande, måste det ju
anses ganska sannolikt, att Andrée skulle nedstigit på eller i närheten af
Franz Josefs land, der såväl öfvervintringshus som proviantdepoter stodo
honom till buds. Men de fartyg, som i höstas återkommo från Franz
Josefs land, hafva der sökt honom förgäfves, och ej bättre framgång har
följt de spaningar, som försiggått kring Spetsbergen och i norra Sibirien.
Under dessa förhållanden hafva de med polartrakterna bäst förtrogne
forskarne — bland dem äfven Nansen — samstämmigt utpekat nordöstra
Grönland såsom det område, der Andrée och hans följeslagare tilläfventyrs
ännu äro att finna vid lif.
Nansens skrifvelse i denna fråga lyder (i öfversättning) som följer:
»Jag tror nu emellertid, att om vi skola hafva hopp om att finna
Andrée och hans ^kamrater i lifvet, då måste vi på samma gång antaga,
att de befinna sig på Grönlands ostkust, såvida de ej skulle vara på nord-
vestkusten och der hafva träffat Peary eller Sverdrup.»
»Hvarför jag tror och alltid har trott, att Grönlands ostkust har större
sannolikhet för sig än andra ställen, är för det första dess stora utsträckning
och möjligheten deraf, att ballongen verkligen har drifvit mot vester eller
sydvest, hvarvid den icke kunnat undgå att komma till denna kust. Men
dernäst bör också erinras derom, att om de kommit ned på polarisen inom
den af mig antydda cirkeln*), så skulle isens drift inom en ansenlig del
af detta område föra dem mot Grönlands ostkust, och då, menar jag, är
det sannolikt, att Andrée, som visste detta, såsom en klok och beräknande
man genast uppstält såsom mål att nå denna kust, der han visste, att
det fans enastående förutsättningar för att uppehålla lifvet: säl, hvalross,
björn, ren och myskoxar jemte sjöfågel.»
Professor Nät hors t anför i sitt upprop vidare. »Redan för mer än
ett år sedan framhöll i sjelfva verket doktor Ekholm, att om Andrée
*) En cirkel med 10 breddgraders radie kring den punkt, hvarifrån dufvan ut¬
släpptes.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
lyckats styra ballongen ut ur vindstillan inom den nya ovädershvirfvel,
som följde strax efter den, hvarunder uppstigningen egde rum, »så
har vinden kring densamma fört honom ganska långt norrut, kanske
till polens närhet». Härifrån kan vinden visserligen hafva drifvit bal¬
longen vidare mot Grönland, men det är också mycket möjligt, att bal¬
longens beskaffenhet tvingat Andrée att nedstiga någonstädes på drif¬
ven i området närmast kring polen. Men äfven i så fall är det, såsom
Nansen framhåller, sannolikt, att han på grund af isens drift sökt komma
fram till Grönland. Denna isdrift torde försiggå med en hastighet af i
medeltal åtminstone 5 kilometer om dygnet, hvarföre t. ex. en tre månaders
vandring på isen i driftens rigtning skulle öka den tillryggalagda väg¬
sträckan med icke mindre än 450 kilometer. Äfven om han nedstigit på
isen i polens omedelbara närhet, bör han sålunda på de nära tre månader,
som återstodo tills solen gick ned, kunnat hinna till Grönlands ostkust vid
80° n. br., och han skulle då haft proviant för ytterligare en månad kvar.
Och väl en gång der, i det på villebråd rikaste området inom polartrak¬
terna, böra han och hans följeslagare kunnat uppehålla lifvet icke blott
ett, utan ett par år.
Har Andrée kommit till Grönlands norra del, så har han sedan haft
två vägar att välja på. Han kan hafva sökt sig mot vester och sydvest
till Robeson Channel, där han har utsigt att mötas af Peary eller Sver-
drup, och då är allt godt och väl. Men har han sökt sig söderut längs
den östra kusten, eller har han kommit omedelbart till denna, då skulle
det med de fortskaffningsmedel, som stå honom till buds, säkerligen dröja
några år, innan han kunde hinna till den nordligaste bebodda platsen,
vid Angmagsalik (65° 50' n. br.), om öfver hufvud taget något fram¬
trängande ända dit vore möjligt.
Det är derför af yttersta vigt att en expedition riktas mot Grönlands
ostkust mellan 73° och 70° n. br., der en landning är möjlig och äfven vid
flere tillfällen egt rum. Finnas Andrée och hans kamrater på östra Grön¬
land, så böra de nemligen på sin väg söderut mer än väl hunnit dit, och
skulle de redan passerat denna sträcka, så hafva de helt visst i uppresta
vardar (rösen) nedlagt underrättelser derom. I sistnämnda fall finge und-
sättningsexpeditionen följa kusten söderut, för att om möjligt uppsöka
dem der.
Utsigten att de tillfälligtvis skulle påträffas af något fångstfartyg är
icke stor, ty sådana komma blott sällan dit. Det har i tidningarne upp-
gifvits, att en dansk man skulle gå med en expedition till dessa trakter
för att söka efter Andrée, men de närmare upplysningar, som derom sedan
erhållits, tyda på att det är osäkert, om detta företag verkligen kommer
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
till utförande. Under sådana förhållanden synes det mig vara en bjudande
pligt, att vi nu af alla krafter anstränga oss för att få till stånd en svensk
undsättningsexpedition till anförda trakter af Grönland. Det går icke an att
utan vidare lemna dessa djerfva forskare åt sitt öde, dessa forskare, hvilka,
om de ännu lefva, redan måst utstå tvenne polarnätters mörker, köld och
umbäranden. Det får icke om oss heta, att vi lemnat desse män utan
hjelp, hvilka, i tron på sitt företag och för att bereda heder och ära åt
sitt fosterland, vågat den största insats någon menniska kan göra, nem¬
ligen sina egna lif. Vi få ej tröttna förrän vi gjort allt för deras rädd¬
ning, och hvad som för oss nu återstår, är att söka dem i östra Grönland.
Men detta måste ske redan stundande sommar, nästa år är det för sent.
Önskligt hade visserligen varit, att redan förra sommaren en expedi¬
tion afgått dit, men man hoppades ju då, att de skulle finnas på Franz
Josefs land. Ett års ytterligare uppehåll i östra Grönland bör dock icke
nödvändigt hafva medfört deras undergång, ty af det rika djurlifvet i
dessa trakter hafva de ju kunnat hemta både föda och kläder. Om de
verkligen kommit dit, då är det följaktligen också hopp om att de ännu
kunna vara vid lif, och de för sin del hoppas då ännu på undsättning.
En expedition till nordöstra Grönland kan emellertid endast ske på
ett solidt ishafsfartyg, och för att för min del befrämja densamma skall
jag kostnadsfritt ställa Antarctic till denna expeditions förfogande. Ehuru
expeditionen finge företaga vissa reparationer af fartyget, komme den ändock,
samt emedan en stor del af den vetenskapliga utrustningen från föregående
färd kan användas, att blifva betydligt billigare än annars vore möjligt.
Under förutsättning att, inberåknadt chefen, 6 naturforskare medfölja samt
att fartygets befäl och besättning utgöras af sammanlagdt 19 personer,
har jag förslagsvis beräknat kostnaderna på följande sätt.
Reparationer af fartyg och maskin samt komplettering
af inventarier................................................................ kronor 12,000: —
Kol och olja ..................... » 6,000: —
Proviant (för ett år) ............................................................ » 18,000: —
Aflöningar till befäl och besättning under 4 månader » 12,000: —
Assuranser (af fartyg och instrument) .......................... » 2,500: —
Komplettering af den vetenskapliga utrustningen.......... » 1,500: —
Arfvoden åt naturforskare och bidrag till deras ut¬
rustning ............................................................................. » 6,000: —
Diverse utrustningspersedlar, frakter, oförutsedda utgifter » 12,000: —
Summa kronor 70,000: —
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
Till detta kontanta belopp, som med 30,000 ä 40,000 kronor torde
understiga hvad en dylik expedition annars plägar kosta, fordras dess¬
utom, att några för expeditionen intresserade personer förbinda sig att,
i händelse af fartygets infrysning, låta utbetala besättningens löner, så att
deras, anhöriga icke blefve lidande. Som aflöningar vid ofrivillig öfver¬
vintring .endast pläga utgå. med lönens halfva belopp, skulle den sålunda
erforderliga, garantiförbindelsen komma att röra sig om cirka 12,000 eller
på sin höjd 15,000 kronor. Dock hoppas jag, att någon utbetalning af
denna summa icke skulle behöfva ifrågakomma.
Expeditionen skulle afgå i början af juni, och kosan skulle först,
under hydrografiska och zoologiska arbeten, ställas mot Jan Mayen. När
iskanten påträffas följes densamma norrut till mellan 73° och 76° n. br.,
där den största utsigten att tränga in mot land plägar förefinnas, men
hvilket sällan^ kan ega rum förrän i senare hälften af juli. Vid land
kunde man° på grund af vinterns tidiga inträdande i dessa trakter troligen
icke uppehålla sig mer än omkring 2 å 3 veckor, hvilket dock för expe¬
ditionens ändamål vore fullt tillräckligt.
Såsom ofvan synes, har jag beräknat, att äfven 6 naturforskare skulle
deltaga i färden. Detta har skett för att expeditionen, äfven om Andrée
och hans följeslagare eller spår efter dem icke skulle anträffas, dock må
kunna återvända med så rika vetenskapliga skördar, att de motsvara de
på expeditionen nedlagda kostnaderna. Här vill jag endast betona, dels
de utmärkta tillfällen till hydrografiska och zoologiska arbeten, som er¬
bjudas under resan till och från Grönland, dels de sällsynta intressanta
iakttagelser och studier, som kunna göras på land. Der finnes en rela¬
tivt rik flora, på hvilken mängder af inyskoxar, renar och lemlar lifnära
sig. Just på denna sträcka uppträda också några af de försteningsförande
geologiska system, som finnas på Spetsbergen. Alla samlingar härifrån —
botaniska, zoologiska och geologiska — skulle vara ytterst värderika. Mysk-
oxen och densamma åtföljande faunan äro nemligen i våra museer endast
obetydligt representerade, floran likaså, medan det i geologiskt hänseende
vore af stor betydelse att få de mycket litet kända fossilförande geologiska
systemen fullständigt undersökta, särskilt för jemförelse med Spets¬
bergens.
En pa sadant sätt anordnad och utförd expedition skulle följaktligen,
äfven om dess hufvudsyfte — påträffandet af Andrée och hans följeslagare
eller uppdagande af spår efter dem — icke blefve uppnådt, så långt ifrån
hafva arbetat förgäfves, att den tvärtom fullt ut vore värd de kostnader,
som offrats pa densamma. Och vi skulle derjemte hafva den tillfreds¬
ställelsen att för samtid och efterverld kunna påvisa, att vi verkligen gjort
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 7
allt, som kunnat göras, för att skingra det dunkel, i hvilket de djerfva
luftseglarnes öde ännu är inhöljdt.»
I den underdåniga ansökningen af den 22 dennes anmäler professor
Nathorst att såsom bidrag till expeditionen tecknats 36,860 kronor, hvar¬
jemte till hans disposition stälts ytterligare 10,000 kronor af de medel,
som vore öfver af det för Andrées egen expedition anskaffade belopp,
hvadan hela den för ändamålet disponibla summan nu utgjorde 46,860
kronor.
Under hänvisning till en likaledes vid ansökningen fogad karta öfver
polartrakterna anför professor Nathorst vidare, att genom fjolårets expedi¬
tioner vore till fullo ådagalagdt, att ballongen icke nedfallit i närheten
af Spetsbergen eller omgifvande öar — Kung Karls land, Giles land o. s. v.
— och att luftseglarne icke funnes på någon af dem. Detsamma kunde
äfven sägas om Franz Josefs land, hvars hela södra kust förgäfves under-
sökts och der Andrées egen, dit transporterade proviantdepot befunnits
orörd. Skulle Andrée emellertid hafva kommit för långt norr eller
öster om Franz Josefs land för att till sistlidne sommar, före fartygets
afgång derifrån, hafva kunnat hinna till dess södra kust, så' vore icke
någon anledning till oro, ty då borde han hafva sammanträffat med Well-
mans derstädes nu befintliga expedition. Hade han kommit till Novaja
Semlja, borde han kunnat taga sig fram till den af samojeder bebodda
södra ön. I norra Sibirien hade efterforskningar förgäfves blifvit anstälda,
ehuru det vore beklagligt, att dessa ej blifvit utsträckta till Taimyrhalfön,
der det dock numera torde finnas föga hopp att finna ballongfararne vid
lit, om de verkligen nedstigit derstädes.
Helt annorlunda vore förhållandet i det villebrådsrika nordöstra Grön¬
land. Till hvad professor Nathorst härom i uppropet yttrat, ville han nu
endast foga, att det vore Sverdrups afsigt att undersöka kuststräckan norr-
lfran till 76 nordlig bredd, under det att dansken Amdrup söderifrån
skulle undersöka sträckan mellan 66 och 70°. Deremot komine sträckan
mellan 70° och 76°, der utsigterna att finna Andrée och hans följeslagare
\ore störst, icke att blifva undersökt, så framt ej den af professor Nathorst
planerade expeditionen komrne till stånd.
Undersökningen af denna kuststräcka vore för oss en nationel heders¬
sak, det enda som, enligt professor Nathorsts åsigt, ännu återstode att göra,
för att allt kunde sägas vara gjordt för att uppsöka våra djerfva lands¬
män. Han har derför underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till innevarande ars Riksdag aflåta proposition om beviljande af det belopp,
som för expeditionen vore erforderligt utöfver de medel, som redan stode
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
professor Nathorst för ändamålet till buds. De för hela expeditionen
erforderliga kostnaderna hade han ursprungligen beräknat till 70,000 kronor,
men genom det dröjsmål, som förorsakats genom telegrammet från Krasno-
jarsk, hade tiden för fartygets iståndsättande blifvit ytterligare inskränkt,
hvilket naturligtvis föranledde ökade kostnader, när arbetet i alla fall
måste vara färdigt till en viss tidpunkt, i all synnerhet vid denna tid på
året, då alla varf vore mycket upptagna. Dertill komme, att det vore
önskvärdt att utan allt för stor hänsyn till kostnaderna kunna få fartyget
i så godt stånd som möjligt, ty för att nå den afsedda delen af den ost¬
grönländska kusten måste man bana sig väg genom ett G50 å 700 kilo¬
meter bredt bälte af svår is. Det torde derför vara nödvändigt att be¬
räkna expeditionens kostnader till omkring 85,000 kronor, hvarför den
summa, som af Riksdagen behöfde äskas, skulle utgöra 38,140 kronor eller
i rundt tal 40,000 kronor. Det vore emellertid möjligt, att hela detta belopp
ej behöfde komma till användning, utan att en del deraf kunde till stats¬
verket återbäras. Utöfver nämnda belopp fordrades visserligen jemväl en
garantiförbindelse på 15,000 kronor, innefattande utfästelse att fartygs-
befälets och besättningens löner skulle blifva utbetalade för den händelse
expeditionen mot förmodan blefve infrusen och nödgades öfvervintra, men
denna hoppades professor Nathorst skulle kunna på enskild väg anskaffas.
Professor Nathorst har slutligen erinrat, att de samlingar och iakt¬
tagelser, som komme att under ifrågavarande expedition göras, skulle
blifva nationens egendom, och att dessa väl torde uppväga de kostnader,
som på expeditionen nedlagts, äfven om dess hufvudsyfte — att finna
Andrée och hans följeslagare — icke blefve uppnådt.
Äfven jag anser det vara en nationell hederssak för Sverige att göra
allt hvad göras kan för efterforskande af de svenske män, som på ett
hittills opröfvadt, om beundransvärd dristighet vittnande sätt sökt att
nå jordens norra pol. Här kräfves emellertid icke att staten ensam
ikläder sig samtliga kostnaderna för den tillämnade undsättningsexpedi-
tionen. Mer än hälften af berörda kostnadsbelopp är nemligen redan
genom enskild offervillighet anskaffådt, hvarförutom expeditionens ledare
i hög grad främjat densamma genom att kostnadsfritt ställa till dess för¬
fogande ett för ändamålet särskilt lämpadt fartyg. Härtill kommer, att
ifrågavarande expedition, som är ämnad att från Sverige afgå i början af
juni månad detta år, synes böra blifva så fullständigt utrustad, att den¬
samma, äfven om dess hufvudsyfte icke vinnes, skall kunna fortsätta den
rad af vetenskapliga forskningar och geografiska upptäckter, som från
svensk sida påbegynts och med stor framgång fullföljts inom polartrak¬
ternas område.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.
Visserligen hafva på senaste tiden i tidningspressen förekommit tele¬
grafiska meddelanden, som skulle synas göra ifrågavarande expedition till
nordöstra Grönland obehöflig, i det att enligt dessa meddelanden man
skulle hafva funnit spår af Andrée och hans följeslagare i Sibirien. Då
emellertid dessa underrättelser ännu icke bekräftats och det icke låter sig
göra att i afbidan härpå längre uppskjuta arbetet med utrustningen af
den föreslagna undsättningsexpeditionen, om densamma skall kunna afgå
i tid, anser jag nödvändigt att icke fördröja vidtagandet af de. åtgärder
från statens sida, som möjliggöra afsändandet af denna expedition, helst
det faller af sig sjelft, att, derest underrättelserna från Sibirien skulle under
vårens lopp visa sig vara sanna, det statsanslag, som för ändamalet ma
beviljas, icke kommer att utbetalas i vidare mån än de på enskild väg
insamlade medlen icke förslå till betäckande af omkostnader för förbe¬
redelserna till expeditionen. Jag hemställer derför i underdånighet, det
täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, såsom bidrag till bestri¬
dande af kostnaderna för omförmälda expedition, på extra stat för år
1900 anvisa 40,000 kronor.
Vid bifall härtill lärer hinder ej förefinnas för Eders Kongl. Maj:t att
låta under innevarande år af tillgängliga medel förskottera ifrågavarande
belopp.»
I departementschefens hemställan instämde statsrådets öfriga ledamöter.
Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse bilagan — till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Tottie.
Bill. till Riksd. Prof. 18.99. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 42 Käft.
2