Kongl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 16.
1
N:o 16.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående åt¬
gärder till förekommande af skogshärjning af insekten
nunnan; gifven Stockholms slott den 23 januari 1899.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver finans¬
ärenden för denna dag vill Kongl. Maj':t härmed föreslå Riksdagen att
medgifva,
att till ersättande af de enligt nådiga bref den 30 september
1898 och den 13 innevarande januari, angående åtgärder till före¬
kommande af skada af larven till fjärilen nunnan, till domänstyrelsen
af statskontoret utbetalade belopp äfvensom för vidtagande i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med domänstyrelsens och landtbruksstyrelsens
förslag af åtgärder till bekämpande af insekten nunnans härjningar må
af innevarande års skogsmedel få användas ett belopp af högst 200,000
kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allemådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Er. Gast. Boström.
Bill. till Kiksd. Prat. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Fr oposition No 16.
Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 23 januari 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
WlKBLAD,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusen stjerna,
Claéson,
Dyrssen.
Tillförordnade chefen för finansdepartementet, herr statsministern
Boström anförde härefter:
I särskilda, den 17 och den 24 augusti 1898 till statsrådet och
chefen för civildepartementet aflåtna skrifvelser anmälde Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Södermanlands län, att under samma års sommar
inom Björkviks och Kila socknar af Jönåkers revir och nämnda län
stor förödelse å skog anstälts af den till fjärilarnes ordning hörande
insekten nunnan (Psilura monacha), och framhöll Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande dervid tillika önskvärdheten, att för vinnande af närmare
kännedom om denna skadeinsekt, för hvars utrotande eller oskadlig¬
görande inga verksamma medel ännu syntes vara kända, dess utveck¬
ling och utbredningssätt måtte göras till föremål för iakttagelser af sak-
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
kunniga personer för att derigenom få utrönt, i hvad mån skydd mot
insekten kunde beredas.
I häröfver infordradt utlåtande anförde domänstyrelsen och landt-
bruksstyrelsen, att domänstyrelsen med anledning af förut erhållen
kännedom om insektens härjningar förordnat dels lektorn vid skogs¬
institutet, filosofie doktorn A. Nilsson att å ort och ställe göra undersök¬
ning om insekthärjningen samt att deröfver afgifva berättelse, dels ock
tillförordnade jägmästaren i Jönåkers revir C. G. Ramstedt att, för
vinnande af fullständig kännedom om insekthärjningen, bestämma grän¬
serna för de områden, å hvilka skada eller äggläggning af insekten
under året skett, äfvensom å förefintliga kartor så väl angifva dessa
gränser som ock beteckna och särskilja de områden, som vore i olika
grad angripna, hvarefter kopior af kartorna, åtföljda af arealbeskrifningar
öfver de särskilda områdena jemte en sammandragskarta, skulle till
domänstyrelsen insändas; och hade domänstyrelsen derjemte i cirkulär-
skrifvelse till jägmästare i Stockholms, Jönåkers, Gripsholms, Daga,
Finspångs, Ombergs och Kinda revir föreskrifvit, att af insekten nunnan
i öfrigt möjligen äggbelagda områden inom sagda revir skulle å marken
utmärkas och berättelse derom till domänstyrelsen ingifvas. Innan
förenämnda utredningar hunnit afslutas, ansåge embetsverken sig icke
böra framlägga förslag till åtgärder för insektens bekämpande, men då
i hvarje fall det skulle vara till stor fördel att i de trakter af Preussen,
Bayern och Österrike, der härjningar af insekten nunnan förekommit
under de senare åren, inhemta fullständig praktisk kännedom om utföran¬
det af de till insektens bekämpande nu brukliga och verksamma åtgärder,
hemstälde embetsverken, att domänstyrelsen måtte bemyndigas att för¬
ordna lämplig skogstjensteman att för berörda ändamål afresa till nämnda
länder, äfvensom att till bestridande af de med resan förenade utgifter
samt till betäckande af kostnaderna för redan verkstälda och vidare
erforderliga undersökningsarbeten angående insektens utbredningsområde
till domänstyrelsens disposition måtte ställas ett belopp af 7,000 kronor.
Genom nådigt bref den 30 september 1898 fann Kongl. Maj:t
godt dels bemyndiga domänstyrelsen att förordna lämplig skogstjenste¬
man att företaga den af embetsverken föreslagna resan, dels ock till
bestridande af kostnaderna för densamma äfvensom för undersöknin¬
garna anvisa ett belopp af 7,000 kronor.
Sedan till domänstyrelsen inkommit dels berättelse från lektor
Nilsson om hans undersökningar och iakttagelser rörande insekten nun¬
nans härjningar, dels en af extra jägmästaren Ramstedt med biträde
af extra jägmästaren H. Fogelberg upprättad sammandragskarta med
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
beskrifning öfver de af insekten härjade eller infekterade trakterna, dels
ock en af extra jägmästaren C. G. Timberg, som af domänstyrelsen
förordnats att företaga omförmälda studieresa i Tyskland och Österrike,
afgifven reseberättelse, hafva domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen i
underdånig skrifvelse den 14 december 1898 afgifvit förslag till åtgär¬
der för bekämpande af insekten nunnans härjningar.
I denna skrifvelse hafva embetsverken till en början redogjort
för liufvudsakliga innehållet i den af extra jägmästaren Timberg afgifna
reseberättelse.
I berättelsen lemnades en fullständig beskrifning öfver de i Tysk¬
land och Österrike använda medlen för nunnans bekämpande, men fram¬
hölls på samma gång, att något under alla förhållanden fullt säkert sådant
medel icke vore kändt, ehuru åtskilliga med framgång blifvit använda
för att bekämpa insekten eller för att minska möjligheten till dess ut¬
bredning, och detta med så mycket större verkan ju tidigare ingripan¬
det skett. Hade insekten redan lemnats tillfälle att utveckla sig i större
massor, blefve syftet företrädesvis att söka rädda den angripna skogens
lif och att till minsta möjliga grad nedbringa svärmningarne af fjärilar,
under det att insekthärjningens fullkomliga upphörande finge blifva
naturens eget verk.
Efter omförmälandet af vissa direkta, utrotning smedel, såsom ägg¬
plockning och larvdödande m. m., hvilka medel med fördel kunde an¬
vändas endast vid tidigt iakttagen och således obetydligt framskriden
massökning, framhölles bland de indirekta utrotning smedlen, hvilka läm¬
pade sig för framskriden härjning, den s. k. limningen af träden såsom
ett företrädesvis verksamt medel, der ej genom afverkning i så stor
omfattning som möjligt af den starkare infekterade skogen betingelserna
för insektens utveckling och förökning kunde undanrödjas. Limningen
verkstäldes på det sätt, att träden på omkring en meters höjd från
marken, efter det barken delvis borttagits, försåges med en lim- eller s. k.
larvring af 2 centimeters bredd och 4 millimeters tjocklek af en för
ändamålet särskildt beredd massa, s. k. larvlim. Der limning af träden
skulle verkställas och totalafverkning af skogen således ej företagas,
måste granunderväxten, om densamma kunde gifva larverna näring,
öfverallt bortskaffas. Inom härjningsområdet förekommande ungskogar
och andra ej äggbelagda bestånd borde isoleras från de infekterade och
i härjningsområdets utkanter anläggas s. k. demarkationslinier, afsedda
att verka spärrande. Isoleringslinierna borde upphuggas till mindre
bredd och i dem anordnas smärre grafvar eller ock s. k. limsträngar,
bestående af längs marken lagda mindre stammar, hvarå larvlim an¬
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
bringades. Demarkationslinierna borde erhålla en bredd af 40 å 50
meter, derå all mindre skog bortskaffades, hvarefter ris och affall upp¬
brändes, och borde dessa linier eller bälten jemväl förses med lim¬
strängar, om sådant ansåges nödvändigt. Limningens verkan berodde
derpå, att återvägen till trädkronorna vore afskuren för de larver, som
af en eller annan anledning kommit nedanför limningen. Detta larver¬
nas nedgående till marken kunde bero af flera omständigheter, såsom
blåst, hög temperatur o. s. v.
Kostnaderna för limningen beräknades till i medeltal för hektar:
barkens rödbleckning 1,3 dagsverke å 2,50 kronor............ 3:25 kronor
limningsarbetet 2,2 5 )) » » » ........... 5: 6 3 y>
50 kg. lim på arbetsplatsen.................................................... 8: 12 »
eller tillsammans 17: o o kronor.
Äfven om i Sverige bristande öfning i arbetet skulle föranleda
högre kostnad, minskade dock de svenska skogarnes stamantal per
hektar arbetet, hvarföre det angifna medeltalet syntes Timberg vara till¬
fyllest äfven för våra förhållanden.
Andra i litteraturen rörande nunnans bekämpande angifna och i
skogen försökta utrotningsmedel, såsom antinonin, kalkmjöl, rökning
m. m., hade antingen visat sig vara olämpliga på grund af praktiska
svårigheter eller ock utan all verkan. Försök att befordra utvecklingen
af nunnans parasiter eller att på konstlad väg sprida en hos nunne-
larverna förekommande sjukdom, benämnd »Schlafifsucht», eller i dess
mest utpräglade och dödande form »Wipfelsjukan», hade visat sig sakna
afsevärd praktisk betydelse. Äfven om i fråga om denna senare sjuk¬
doms inympande från sjuka till friska larver laboratorieförsök krönts
med framgång, hade dock gynsamma resultat dermed ej ernåtts i skogen.
I öfrigt försökta medel mot nunnan, såsom dödandet af puppor och fjä¬
rilar, de senare genom anbringandet af elektriska strålkastare jemte in-
fångningsapparater m. in., hade icke vunnit något större förtroende.
Slutligen erinrades, att de till buds stående utrotningsmedlen borde
med all kraft användas å hela härjningsområdet, enär en försummad
trakt lätt kunde blifva en härd för fortsatt härjning och verkan af de å
öfriga delar af området nedlagda kostnader derigenom betydligt för¬
minskas.
Beträffande nuvarande området för nunnans härjningar inom landet
hafva embetsverken meddelat,
att enligt uppgifter, som till domänstyrelsen inkommit från jäg-
mästarne i Daga, Gripsholms, Stockholms, Ombergs, Kinda och Fin¬
6
Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 16.
spångs revir, fjärilens under 1898 års sommar iakttagna massvandringar
icke förorsakat någon afsevärd äggläggning,
att vid de inom nuvarande liärjningsområdet af extra jägmästaren
Ramstedt med biträden verkstälda undersökningar om fjärilens ägg¬
läggning befunnits, att vid senaste svärmningstid 8,909,5 9 bar skogs¬
mark, deraf 1,848,93 har inom Östergötlands län och 7,060,66 härinom
Södermanlands län, varit infekterade af insekten,
att enligt beskrifningen till förenämnda öfver liärjningsområdet
upprättade sammandragskarta inom'detta område funnes allmänna skogar
med en areal af 3,170,8 3 har och enskilda skogar med en ytvidd af
5,738,7 6 har; samt
att å det för insektens härjningar utsatta område skogen varit
å 325,4 7 har totalt förstörd,
» 479,16 » till hälften förstörd,
x> 1,989,0 5 » belagd med öfver 1,500 ägg per stam,
» 1,701,7 8 » » » från 500—1,500 ägg per stam samt
» 4,414,13 » )) d under 500 » » »
Med stöd af den sålunda vunna utredningen rörande omfånget och
beskaffenheten af nunnans härjningar inom Södermanlands och Öster¬
götlands län funne embetsverken sig med allt fog kunna uttala den
mening, att en stor fara hotade skogarne och att, efter allt att döma,
en ännu större skogsförödelse än under år 1898 vore att förvänta genom
insektens skadegörelse under 1899 års sommar. Då insektens härjnin¬
gar tagit en sådan utsträckning och visat sig pågå med en så stark
intensitet, funnes föga förhoppning att äfven med de mest energiska
åtgärder kunna på en gång stäcka insektens framfart och bringa härj¬
ningen att omedelbart upphöra, i all synnerhet som mera komplicerade
utrotningsmedel ej kunde användas i våra vidsträckta skogar och in¬
sekten i dem städse med lätthet funne nya, närmare eller fjermare be¬
lägna områden för sitt förstörelsearbete.
Det oaktadt ansåge embetsverken, att man icke borde underlåta
att med alla till buds stående medel söka bekämpa insekten. Genom
anlitande af dessa medel skulle åtminstone insektens massökning i
alltjemt stegrad progression kunna förekommas och dermed äfven faran
för insektens spridning till andra trakter minskas, allt i afvaktan att
genom naturens egna åtgöranden insekthärjningen komme att upphöra.
I sådant syfte borde samverkande åtgärder vidtagas å så väl de all¬
männa som ock de i enskild ego varande skogarne inom hela det in¬
fekterade området. Det kunde dock icke förväntas, att den enskilde
skogsegaren, som i allt fall lede skada och förlust genom insektens
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
angrepp, skulle vidtaga och bekosta dyrbara utrotningsåtgärder, desto
mindre som ban måste använda alla för honom tillgängliga arbets¬
krafter för att tillgodogöra sig sina redan till undergång dömda skogs¬
tillgångar. Under sådana förhållanden fordrades statens mellankomst
och hjelp, och särskildt syntes det tillhöra staten att bekosta administra¬
tionen vid insekthärjniugens bekämpande. De allmänna skogarne ut¬
gjorde omkring 36 procent och de enskilda skogarne omkring 64 procent
af härjningsområdet. Då de allmänna skogarne till allra största delen
utgjordes af häradsallmänningar, af hvilka kronan icke åtnjöte någon
afkomst, borde i fråga om de åtgärder, som af staten bekostades, för
dessa skogar tillämpas samma grund som för enskildes skogar. Å
skogen till det inom området befintliga förra militiebostället Ålberga
med en areal af 135 har skogsmark tillkomme det deremot staten att
ensamt vidtaga erforderliga åtgärder.
Af åtgärder, som domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen funnit i
stort sedt vara för skogsförbållandena i fråga verksamma mot insekt¬
härjningen, bar i första rummet framhållits en forcerad afverkning af
den mer eller mindre angripna skogen, enär insektlarverna derigenom
beröfvades tillgång på för dem lämpliga födoämnen och i brist på
sådana förginges af svält, innan utvecklingen fortskridit till förpupp-
ning och fjärilbildning. Men äfven om arbetskrafter funnes att tillgå i
sådan utsträckning, att skogen kunde nedhuggas, skulle dock efter all
sannolikhet en sådan åtgärd för skogsegarne blifva mycket förlust-
bringande, enär de betydliga virkesqvantiteter, som härigenom erhölles,
till följd af ortens synnerligen dåliga transportförhållanden hvarken
hunne förädlas eller i rätt tid fraktas till utskeppningsort. Skogsafverk-
ningens hastigare eller långsammare bedrifvande borde derföre helt och
hållet lemnas beroende af den enskilde skogsegarens åtgöranden, för
så vidt staten ej skulle efter frivillig öfverenskommelse inköpa vissa
skogstrakter för att omedelbart och antagligen med stor förlust afverka
dessa, en åtgärd, som embetsverken dock ansåge sig icke böra ifråga¬
sätta.
Å Jönåkers härads allmänningar äfvensom å förra militiebostället
Ålberga hade domänstyrelsen emellertid redan gått i författning om
högst betydliga afverkningar, hvarjemte, enligt hvad kändt vore, de
enskilde skogsegarne inom härjningsområdet anordnat skogens tillgodo¬
görande i största möjliga mån.
Andra medel, hvilka jemsides med en forcerad skogsafverkning
borde komma till användning i det skede, hvari härjningen nu befunne
sig, hafva domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen ansett vara: 1) lim¬
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
ning af stammar i äggbelagda bestånd, 2) anbringandet af demarkations-
linier samt 3) anbringande af isoleringslinier.
Limning af stammar i äggbelagda bestånd borde verkställas och
bekostas af staten, under vilkor att så väl den enskilde skogsegaren
som ock allmänningsdelegarne å deras markområden sjelfva nedhögge
all sådan underväxt och småskog, hvarå larverna i annat fall kunde
återuppstiga å de limmade gröfre stammarne, i hvilket fall limningen
blefve utan verkan. Då med limningen afsåges, utom möjligheten att
rädda träden från undergång, att genom att beröfva de å marken ned¬
stigna larverna tillräcklig föda hindra deras vidare utveckling och så¬
ledes minska en blifvande svärmning af äggläggande fjärilar, syntes
allt arbete med limningen och dermed nödvändigtvis sammanhängande
åtgärder böra bekostas af staten. Medelkostnaden för dylika arbeten i
utlandet hade, med beräkning af ett dagsverkspris af 2,5 0 kronor, af
Timberg angifvits till 17 kronor för hektar, men af flera skäl borde
med hänsyn till våra förhållanden kostnaden höjas och beräknas till
20 kronor för hektar. Då, enligt de gjorda undersökningarna om före¬
komsten af äldre skogsbestånd inom härjningsområdet, limning kunde
ifrågakomma å högst 4,000 har, skulle således kostnaderna härför komma
att uppgå till 80,000 kronor. I detta belopp vore dock aflöning till
förmän och jägmästare ej inberäknad.
Anordnandet af demarkationslinier till 40 meters bredd i härjnings-
områdets ytterkanter hade för en sträcka af i rundt tal 30,000 meter
beräknats kosta i allt 8,000 kronor. Dessa liniers eller bältens upp¬
rödjning och skötsel borde helt och hållet ombesörjas och bekostas af
staten. För deras anordnande å enskildt område måste naturligen med¬
gifvande erhållas.
Isoleringslinier inom det angripna området afsåge företrädesvis
skydd för ungskogar, hvilka hotades af insektens angrepp genom larver¬
nas öfverförande från närliggande äldre bestånd. Dessa liniers anord¬
nande borde derföre tillkomma skogsegaren, ehuru med den hjelp från
det allmännas sida, att limsträngarnes utläggning, sedan linierna blifvit
upphuggna, verkstäldes och bekostades af staten. Dervid borde dock
fästas det vilkor, att skogsegaren skulle taga sådan vård om sina betes¬
kreatur, att dessa ej genom trampning eller på annat sätt skadade de
utlagda limsträngarne. Efter approximativ beräkning erfordrades dylika
isoleringslinier å en sträcka af omkring 80,000 meter. Kostnaderna för
limsträngarnes utläggande å denna sträcka uppginge till i rundt tal 5,000
kronor.
För administration af de sålunda föreslagna åtgärderna äfvensom
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
för att tillhandagå enskilde skogsegare med råd och anvisningar i fråga
om allt hvad som rörde insekthärjningens bekämpande borde tre yngre
skogstjenstemän af domänstyrelsen förordnas och på orten stationeras
för en tid af nio månader från 1899 års början.
Derjemte erfordrades tio förmän under en tid af nio månader,
eller från och med januari till och med september, och ytterligare tio
sådana under eu tid af tre månader, eller från och med april till och
med juni.
Aflöningen för den af skogstjenstemännen, hvilken borde förordnas
såsom biträdande jägmästare med skyldighet att ansvara för det helas
gång, kunde ej sättas lägre än 300 kronor för månad, jemte ersättning
för en tjenstehäst med 600 kronor för hela tiden. För de två andra
skogstjenstemännen borde aflöningen utgå med tillhopa 450 kronor för
månad. Förmän, företrädesvis utexaminerade skogslärlingar, kunde er¬
hållas mot ett månadsarfvode af 105 kronor eller efter 3,5 0 kronor
för dag.
På grund af hvad sålunda anförts hafva embetsverken uppgjort
följande kostnadsberäkning:
Arbetskostnader, materialier m. m.
för limning af 4,000 har skogsbestånd kronor 80,000: —
„ anordnande af demarkationslinier „ 8,000: —
„ „ „ isoleringslinier...... „ 5,000: — kronor 93,000: —
Administrationskostnader :
till aflönande af
1 biträdande jägmästare under nio
månader.............................................
2 assistenter under nio månader......
10 förmän „ „ „ ......
10 d:o „ tre „ ......
ersättning för tjenstehäst åt bi¬
trädande jägmästaren ..................
kronor 2,700: —
„ 4,050: —
„ 9,450: —
„ 3,150: —
„ 600:— „ 19,950: —
tillsammans kronor 112,950: —
Under år 1899 komme emellertid med stor sannolikhet att på-
fordras åtgärder för nunnans bekämpande jemväl utom nu angifna område
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
och således inom nya infektionshärdar, om hvilkas förekomst man först
vid iakttagelser under våren och sommaren kunde erhålla kännedom. Då
det vore af den allra största vigt, att kraftiga åtgärder omedelbart kunde
vidtagas för att söka omintetgöra dessa insektens första angrepp eller
åtminstone förekomma dess ohejdade massökning å de nya härdarne,
borde enligt embetsverkens åsigt nyss angifna kostnadssumma ökas med
ett ganska betydligt belopp. Med 'afseende härå hafva embetsverken
ansett, att ett anslag af 200,000 kronor borde ställas till domänstyrel¬
sens disposition för åtgärder under år 1899 till nunnehärjningens be¬
kämpande.
För att erforderliga arbeten måtte kunna bringas i verkställighet
redan vid innevarande års början, borde domänstyrelsen erhålla bemyn¬
digande att till bestridande af kostnaden för sådana arbeten dels an¬
vända hvad som återstode af de jemlikt nådiga brefvet den 30 septem¬
ber 1898 för undersökningar rörande insekten nunnans utbredning m. m.
beviljade 7,000 kronor, dels ock förskottera af under händer varande
medel ett belopp af högst 25,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts hafva embetsverken hemstält,
dels att 200,000 kronor, utöfver redan beviljade 7,000 kronor,
måtte anslås till nunnehärjningens bekämpande under år 1899, att ställas
till domänstyrelsens disposition,
dels att domänstyrelsen måtte bemyndigas
ej mindre att förordna tre skogstjenstemän att ordna och öfver-
vaka åtgärder i nyssberörda syfte mot arfvoden och ersättning för årets
nio första månader af sammanlagdt 7,350 kronor,
än äfven att i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder låta
verkställa och af anslaget bestrida utgifter för arbeten m. m. till före¬
kommande af insektens skadegörelse å skog,
dels att domänstyrelsen måtte ega att för dylika arbetens omedel¬
bara vidtagande ej allenast använda hvad som återstode af de jemlikt
nådiga brefvet den 30 september 1898 för undersökningar rörande nunne-
härjningen m. m. anvisade 7,000 kronor, utan äfven, för att sedermera
ersättas af ofvan begärda anslag, af under händer varande medel dertill
förskottera ett belopp af intill 25,000 kronor,
dels slutligen att hvad som möjligen kunde af anslaget återstå vid
1899 års utgång måtte för samma ändamål, om sådant erfordrades, få
användas under näst derpå följande år.
Den förödelse, insekten nunnan åstadkommit å betydande skogs¬
områden inom Södermanlands och Östergötlands län, innebär tvifvels¬
utan en allvarlig maning att söka med alla till buds stående medel
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
hämma insektens vidare utbredning. Redan vid anmälan om insektens
första uppträdande inom vårt land behagade Kongl. Maj:t enligt nå¬
digt bref den 30 september 1898 meddela föreskrifter om vidtagande
af sådana åtgärder, som i frågans dåvarande läge funnes vara af om¬
ständigheterna påkallade och hvilka afsåge att erhålla fullständig känne¬
dom om insektens härjningar och medlen för densammas utrotande.
Sedan de utredningar, som med anledning häraf och i öfrigt på föran¬
staltande af domänstyrelsen vidtagits, numera afslutats, finner jag mig
också ega fullgiltig anledning tillstyrka de direkta åtgärder till före¬
kommande af insektens massökning och minskande af faran för dess
spridning, embetsverken med ledning af berörda utredningar funnit vara
af beskaffenhet att med utsigt till framgång kunna och böra vidtagas.
Då med dessa åtgärder åsyftas att förekomma en allmän skogs-
förödelse inom vidsträckta områden af vårt land, samt främjande af
detta mål måste anses vara ett statsintresse af icke ringa betydelse,
synes det mig äfven vara i sin ordning, att staten, ehuru de under dess
egen disposition varande skogar hittills endast i ringa mån berörts af
insektens härjningar, träder emellan och under de vilkor embetsverken
föreslagit understödjer de enskilde skogsegarne i kampen mot den fara,
som genom insektens fortsatta utbredning hotar en af vårt lands mest
värderika tillgångar eller dess skogar.
Kostnaden för vidtagande af de nu föreslagna åtgärderna för in¬
sektens bekämpande inom det redan kända området för densammas
härjningar har af embetsverken beräknats till 112,950 kronor. Derest
under innevarande års vår eller sommar skulle befinnas, att insekten
utbredt sig utöfver nyssnämnda område, erfordras emellertid åtgärder
för att söka hämma densammas skadegörelse äfven inom de nya om¬
råden, till hvilka den kan hafva sträckt sina härjningar. Då kostnaden
härför icke nu kan beräknas, anser jag, i likhet med embetsverken, att
till bekämpande af insekten nunnans härjningar bör utöfver förenämnda
112,950 kronor anvisas ytterligare ett ganska betydligt belopp, hvaraf
det, som vid innevarande års slut möjligen kan komma att återstå, bör,
om så erfordras, få användas under näst derpå följande år.
Åberopande hvad jag nu anfört och med erinran att Kongl.
Maj:t enligt nådiga bref den 13 innevarande januari dels medgifvit, att
hvad som ännu återstode af det enligt nådiga brefvet den 30 septem¬
ber 1898 anvisade belopp af sjutusen kronor finge af domänstyrelsen
användas till bestridande af kostnader för åtgärders vidtagande för be¬
kämpande af insekten nunnans härjningar, dels ock anbefalt stats¬
kontoret att för nämnda ändamål förskottsvis af under händer varande
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
medel till domänstyrelsen utbetala ett belopp af högst tiotusen kronor,
hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva,
att till ersättande af de enligt förenämnda nådiga bref den 30
september 1898 och den 13 innevarande januari till domänstyrelsen af
statskontoret utbetalade belopp äfvensom för vidtagande i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med domänstyrelsens och landtbruksstyrelsens förslag
af åtgärder till bekämpande af insekten nunnans härjningar må af inne¬
varande års skogsmedel få användas ett belopp af högst 200,000 kronor.
Hvad herr statsministern sålunda hemstält, deri
statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten gilla och bi¬
falla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta proto¬
koll utvisar.
Ex protocollo:
Hugo Malm.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.