8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 52.
Nso 52.
Af herr S. Söderberg, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
förslag till lagbestämmelser i fråga om skydd för det
fria arbetsaftalet.
Det torde vara en känd sak, att förhållandet mellan arbetare och
arbetsgifvare för närvarande icke är det allra bästa, åtminstone icke på
alla platser. Orsakerna dertill kunna ju vara rätt många. Ibland kan
man spåra dessa orsaker å arbetsgifvarnes sida, stundom å arbetarnes.
Att särskildt förklara, hvar största felet ligger, har jag hvarken lust eller
förmåga att orda om. Det bör icke heller till den sak, hvilken jag nu
särskildt vill framhålla.
Det är många arbetare, som betrakta det som ett tvång att behöfva
ansluta sig till en fackförening. Dessa försaka gerna de fördelar, som
dermed kunna vara förenade emot att vara frie män — bundna endast
af det fria aftalet med sin arbetsgifvare. Men arbetareorganisationerna
hafva utvecklat sig derhän, att det är förenadt med största svårighet för en
sådan arbetare att erhålla arbete och undgå de obehag från kamraters sida, som
deraf kunna följa. Likaså ha dessa organisationer framkallat många obehag
ligheter för arbetsgifvarne, då de icke sjelfva få underhandla med sina ar¬
betare, utan ofta med för dem okända personer, som nu ofta sker vid
arbetsnedläggelser. Friheten har härigenom lidit ett ganska betänkligt
afbrott både för gifvare och tagare af arbete. Det patriarkaliska förhål¬
landet dem emellan har efterträdts af ett tillstånd af misstänksamhet,
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
hvarigenom båda parterna lida skada, och splitet mellan olika klasser
hindrar samhällets lugna utveckling.
Att på lagstiftningsväg råda bot härför är nog en mycket vansklig
sak; men liksom det måste ligga den sanne fosterlandsvännen om hjertat
att värna sitt land för yttre fiender, som hota dess frihet, så bör man
ju använda de medel, som stå till buds, att motarbeta sådant inom våra
gränser, som är egnadt att föra vårt frihetsälskande folk under träldomsok.
Hvad jag härigenom i all korthet velat anföra, är endast ett påpe¬
kande af nödvändigheten, att förhållandet mellan arbetare och arbetsgifvare
på något sätt ordnas, att effektivt lagligt skydd beredes dem, som bedrifva
handtverks- eller fabriksrörelse, och samma skydd för de arbetare, som
vilja arbeta, men icke vill ansluta sig till de socialistiska fackföreningarna.
Men det kan icke med fog begäras af enskild person, knappt af Riks¬
dagens lagutskott, att föreslå några detaljerade bestämmelser i denna vid¬
lyftiga och djupgående fråga, utan tager jag mig friheten föreslå,
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t an¬
håller, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
hvilka åtgärder i lagstiftningsväg kunna vidtagas för
bevarandet af det fria arbetsaftalets hållande i helgd,
och framlägga för Riksdagen förslag till lag, som afser
skydd för arbetare, som ej vill tillhöra någon fack¬
förening, samt skydd för arbetsgifvare, som hindras i
sin handtverks- eller fabriksrörelse af strejkande, som
spionera omkring deras verkstäder.
Stockholm den 25 januari 1899.
Sam. Söderberg.
Bill. till Riksd. Prof. 1099. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 10 Häft.
2