Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.
3
dömande myndigheterna rörande lagens mening och rätta tillämpning, och
hvilka fall mana till förtydligande af föreliggande bestämmelser.
På grund af hvad jag sålunda anfört vågar jag härmed vördsauiligen
hemställa,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t an¬
hålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta förslag till
ny lagstiftning rörande inteckning i fast egendom och
dervid taga under ompröfning såväl ofvan anmärkta
brister i nu gällande lagstiftning, som ock öfriga delar
af samma lagar, deri erfarenheten visat ändring vara
behöflig, samt för Riksdagen snarast möjligt framlägga
sålunda utarbetadt förslag.
■ f n*•«it u ii»Frie
Stockholm den 27 januari 1899.
P. O. Lundell.
N:o 142.
Af herr P, 0. Lundell, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i
fråga om ändring af förordningen angående ersättning
till förr ältning smän för utmätning i enskilda mål
m. m.
En oegentlighet i våra samfundsförhållanden, som ofta påpekas, är
de jemförelsevis stora omkostnader, hvartill exekutiva åtgärder stundom
kunna uppgå, äfven då dylika omkostnader fullt lagenligt uttagas. Syn¬
nerligen gäller detta då beloppen äro små och i glest befolkade landsdelar,
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.
der afstånden till vederbörande tjensteman äro jemförelsevis stora. Vanligen
äro dessa omständigheter också liktydiga med att det just är fattigt folk,
som hårdast drabbas af dessa så betungande kostnader. Det är nemligen
ingenting ovanligt, att utmätningsmannen på landet bor 5 å 10 mil från
förrättningsstället, och att äfven närmaste länsman har att resa 3 å 4 mil
till en utmätningsförrättning, samt att han sålunda fordrar reseersättning
för 6 å 8 mils resa för sig och biträde till och med tvenne gånger, då det
gällt verkställande af en liten utmätning för en skuld å 5 å 10 kronor.
En dylik utmätningsåtgärd kan till följd häraf för en fattig torpare eller
mindre hemmansegare blifva rent af ruinerande.
En utväg att afhjelpa det svåraste missförhållandet i angifna hän¬
seende skulle kunna åstadkommas, om stadgande infördes, som i viss mån
likstälde vissa mindre utmätningsärenden med bestämmelserna i kongl. för¬
ordningen den 12 juli 1878 angående uttagande af resterande krono- och
kommunalutskylder, nemligen deri, att kronofogde eller länsman eger upp¬
draga åt den inom socknen boende fjerdingsmannen att verkställa utmät¬
ning och försäljning m. m. vid dylika mindre, exekutiva ärenden, samt sådan
bestämmelse införes i kongl. förordningen om ersättning till utmätningsmän
i enskilda mål, att utmätningsman och hans biträde icke ega uppbära högre
ersättning för resa och traktamente än som skolat utgå, derest förrättnin¬
gen blifvit af fjerdingsmannen utförd, såvida det utsökta beloppet utom
lagsöknings- och exekutionskostnader ej öfverstiger etthundrafemtio kronor.
På grund häraf får jag vördsamligen anhålla,
det Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i kongl. förordningen
den 12 juli 1878 angående ersättning till utmätnings¬
män m. fl. för utmätning i enskilda mål och dermed
sammanhörande stadganden, införa sådana bestämmelser
som här förut augit'vits.
Begäres att denna motion måtte remitteras till lagutskottet.
Stockholm den 27 januari 1899.
P. O. Lundell.