Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 4.
5
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 18 februari 181)8, kl. (i e. m.
i, , v> /• ■■■ _ ■. ■■■■ ■ > ntt
Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i
anledning af väckt motion om ändring af § 46 uti
instruktionen för medicinalstyrelsen den 2 november 1877.
Af förekommen anledning, hvilken ej torde behöfva här återupp¬
repas, har herr P. P. Waldenström uti en till utskottet hänvisad motion, n:o 194,
anhållit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa om
sådan ändring i § 46 af ofvannämnda instruktion, att läkare medgåfves rät¬
tighet att öfver af medicinalstyrelsen meddelad varning anföra besvär liksom
öfver annan bestraffning.
Till stöd härför har motionären åberopat, att det vore en vår svenska
samhällsordning genomgående grundsats, att den medborgare, som trodde sig
hafva blifvit af underordnad myndighet orätt bedömd, egde rätt att der¬
öfver anföra besvär hos öfverordnad och i sista hand hos Kongl. Maj:t, att
emellertid en klass, nemligen läkarne, vore derifrån utesluten, i ty att en
läkare, som af medicinalstyrelsen erhölle en varning, om än så oförtjent i
sak och amper i form, icke finge deröfver anföra besvär, samt att det icke
syntes motionären rimligt, att läkaren ensamt skall vara gent emot medici¬
nalstyrelsen beröfvad en rättighet, som tillkomme, så vidt motionären visste,
hvarje annan högre eller lägre embets- och tjensteman gent emot den myn¬
dighet, under hvilken han stode.
Med vitsordande, att, på sätt motionären uppgifvit, läkare enligt an-
gifna § i medicinalstyrelsens instruktion är förhindrad att öfverklaga erhållen
varning, kan utskottet icke annat än gifva motionären rätt derutinnan, att
fall kunna förekomma, då det måste förefalla ytterst obilligt, att en läkare
är beröfvad rättigheten att öfverklaga en erhållen varning, hvilken ju, utom
det obehag densamma medför, äfven kan komma att utgöra ett hinder för
den varnades framtida befordran samt utöfva menligt inflytande på lians
utkomst.
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 4.
De skäl, som sålunda onekligen tala för åvägabringande af en ändring
i det af motionären påpekade förhållandet, borde gifvetvis föranleda bifall till
motionärens framställning, derest läkarne verkligen intoge en sådan miss¬
gynnad undantagsställning i förevarande fall, som motionären påstått.
Nu är emellertid förhållandet derutinnan helt annorlunda, än motionären
förestält sig, ty medl undantag af de ecklesiastika samt måhända äfven de
under länsstyrelserna sorterande tjenstemännen och till äfventyrs jemväl några
andra enstaka tjenstemannaklasser, äro öfriga svenska tjensteman i alldeles
lika ställning uti ifrågavarande hänseende som läkarne, till bestyrkande hvaraf
utskottet tillåter sig exempelvis anföra, att, enligt gällande instruktioner
af den 19 november 1869 för skogsstyrelsen § 66,
„ „ 8 december 1876 „ statskontoret § 19 mom. 4,
„ „ 1 november 1878 „ telegrafstyrelsen § 26,
,, ,, 1 november 1878 ,, generaltullstyrelsen § 32,
,, ,, 14 november 1879 ,, kammarrätten § 41,
„ „ 14 november 1879 „ kammarkollegium § 34,
,, „ 27 maj 1881 ,, arméförvaltningen § 49 mom. 4,
„ „ 10 november 1882 „ domänstyrelsen,
„ „ 4 juni 1886 „ generalpoststyrelsen §§ 41 och 48 mom. 2,
„ „ 13 december 1889 ,, landtbruksstyrelsen § 30,
„ „ 30 oktober 1891 ,, kommerskollegium § 31,
„ ,, 15 oktober 1897 „ jern vägsstyrelsen § 96,
vederbörande under dessa embetsverk lydande tjenstemän äro förbjudna att
anföra besvär öfver dem i tjensten meddelad varning.
Då nu sålunda flertalet svenska tjenstemannaklasser äro beröfvade
den rättighet, soin motionären vill bereda läkarecorpsen, och då det icke synes
utskottet lämpligt att med afseende å denna vigtiga principfråga söka åstad¬
komma eu rubbning endast beträffande en enda tjenstemannaklass, får utskottet,
på grund jemväl af hvad för öfrigt i saken förekommit, hemställa,
att ifrågavarande motion ej må till någon kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 februari 1898.
På utskottets vägnar:
, ,,,, T. Zetterstrand.
i