Statsutskottets Utlåtande N:o 98.
7
t
)
N:o 98.
Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1898, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositon, angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan
Brita Kristina Nyländer.
- ’' f • • , .... • i. ■ ‘ - ^ i ■r ~ % t - i •; pr'? f j \ ;
l a- a.) ;!
q jo ' y-: ■ >J *• "H<i ^ ,.‘i •!’>'. , -3 L» < • .t 1 '■ it
:•»- • , i . ,-;m,.;!<■!, fao^r-, . k. ^>! .o
Uti en till Riksdagen den 2 nästlidne april aflåten, till stats¬
utskottets förberedande behandling öfverlemnad proposition (n:o 96) med¬
delas, hurusom skomakaren Carl Adam Nyländers enka, Brita Kristina
Nyländer, född Svensdotter, den 14 februari 1895 aflidit utan att efter¬
lemna några vid bouppteckningstillfället kända arfvingar; och hade råd-
stufvurätten i Jönköping på derom framstäf begäran den 11 påföljande
mars förordnat stadsfogden K. A. Rundbäck att såsom god man iakt¬
taga och bevaka den aflidnas till namn och vistelseort okända arfvin-
gars rätt och bästa.
Under uppgift, att enkan Nyländer kort före sin död genom munt¬
ligt testamente förordnat om sin qvarlåtenskap, hade bemälde Rundbeck
till bestyrkande häraf den 29 januari 1896 låtit såsom vittnen för döds¬
falls skull vid nämnda rådstufvurätt höra hustrurna Emma Sandström och
Helena Ahlin, hvilka, enligt hvad det vid förhöret förda protokoll ut¬
visade, dervid berättat: l:o. Emma Sandström, att vittnet, som i många
år varit bekant med enkan Nyländer, ofta hört denna under sin lifstid
tala om, att hennes qvarlåtenskap skulle delas mellan barnhemmet å Löf-
vingstorp samt hennes mans slägtingar; att särskild! vid ett tillfälle
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 98.
kort före enkan Nyländers död, hvilken inträffat den 14 februari 1895,
enkan Nyländer yttrat till vittnena, som samtidigt varit på besök hos
henne, ungefär följande : »det säger jag, att efter min död skall barn¬
hemmet på Löfvingstorp hafva hälften och min mans slägt andra hälften
af min qvarlåtenskap», att enkan Nyländer vid detta tillfälle varit vid
fullt och sund! förstånd samt handlat fritt och otvunget, men icke sär¬
skilt bedt vittnena lägga hennes yttrande på minnet eller uttryckligen
sagt, att yttrandet innefattade hennes yttersta vilja och testamente,
samt att vittnet varit i den tron, att enkan Nyländer före sin död
skrifvit sitt testamente; och 2:o, Helena Ahlin till alla delar lika med
föregående vittne.
Berörda muntliga förordnande hade sedermera blifvit bevakadt
såsom testamente såväl af styrelsen för barnhemmet å Löfvingstorp
som ock af följande mannen Nyländers syskon, nemligen Sven Svens¬
son, Nils Gustaf Svensson, Johannes Magnus Svensson och Sofia Kristina
Svensson i Hvetlanda samt N. Nilssons hustru Eva Katrina SveDsdotter
i Tranås.
Då några arfvingar efter enkan Nyländer icke inom föreskrifven
tid anmält sig, hade kammaradvokatfiskalsembetet, som i vederbörlig
ordning delgifvits ofvanberörda såsom testamente bevakade muntliga
förordnande, instämt styrelsen för barnhemmet å Löfvingstorp jemte
Sven Svensson, Nils Gustaf Svensson, Johannes Magnus Svensson och
Sofia Kristina Svensson i Hvetlanda, N. Nilsson och hans hustru Eva
Katrina Svensdotter i Tranås samt förbemälde Rundbäck till rådstufvu-
rätten i Jönköping med yrkande, att rådstufvurätten måtte dels förklara,
att enkan Nyländers qvarlåtenskap skulle utan hinder af hennes såsom
muntligt testamente bevakade uttalande tillfalla Kongl. Maj:t och kronan
såsom danaarf, dels ock ålägga Rundbäck i hans förenämnda egenskap
att till kammaradvokatfiskalsembetet redovisa enkan Rylanders qvar¬
låtenskap jemte upplupen ränta. Genom utslag den 8 juni 1897 hade
rådstufvurätten af anförda orsaker ogillat den å Kongl. Maj:ts och kro¬
nans vägnar i målet förda talan, hvaremot, sedan kammaradvokatfiskals¬
embetet hos Göta hofrätt fullföljt talan mot rådstufvurättens berörda
utslag, hofrätten genom dom den 26 november 1897, som vunnit laga
kraft, på anförda skäl, med upphäfvande af rådstufvurättens utslag,
förklarat, att enkan Nyländers qvarlåtenskap skulle utan hinder af det
efter henne bevakade muntliga testamentet tillfalla Kongl. Maj:t och
kronan såsom danaarf, äfvensom förpligta! Rundbäck att inom två
månader efter det hofrättens dom vunnit laga kraft vid vite till kam-
Statsutskottets Utlåtande K:o OS.
9
marädvokatfiskalsembetel aflemna fullständig, af bestyrkelsehandlingar
åtföljd redovisning öfver förvaltningen af enkan Nyländers qvarlåtenskap.
Redan dessförinnan både i en till Kongl. Maj:t den 30 november
1896 ingifven skrift kontraktsprosten J. A. I. Sundelin för barnhem¬
met å Löfvingstorp, samt förenämnda Sven Svensson, Nils Gustaf Svens¬
son, Johannes Magnus Svensson och Sofia Kristina Svensson samt Nils
Nilsson, såsom målsman för sin hustru Eva Katarina Svensson, hos
Kong!. Maj:t anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande qvarlåtenskap
måtte till sökandenas förmån efterskänkas, dervid sökandena anfört
bland annat, att enkan Nyländer, som varit född af okända föräldrar
och tillbragt sin tidigaste barndom å barnhus i Stockholm, derefter
uppfostrats af enkan Anna Dahl i Eksjö, som genom testamente den
14 juli 1864 förordna!, att hennes qvarlåtenskap skulle tillfalla foster¬
dottern Brita Kristina Svensdotter att henne enskildt tillhöra; att vid
enkan Dahls den 30 april 1870 inträffade död behållningen efter henne,
uppgående till 846 kronor 80 öre, deraf fastighet taxerad till 825 kro¬
nor, tillfallit enkan Nyländer; att äktenskapet med mannen Nyländer,
som afflytta! till Amerika och derstädes aflidit den 30 september 1870,
varit barnlöst; att något testamente ej varit mellan bemälda makar
upprättadt; att enkan Nyländer under senare delen af sin lefnad ofta
uttalat den önskan, att qvarlåtenskapen efter henne skulle fördelas mel¬
lan hennes mans slägtingar och barnhemmet på Löfvingstorp, ehuru hon,
antagligen i öfvertygelse att hon genom det i ofvanberörda vittnens
närvaro gjorda förklarande tillräckligt tydligt uttryckt sin yttersta vilja,
icke upprättat något skriftligt testamente; att, om ock vid anstäld rätte¬
gång vederbörande domstolar icke skulle godkänna berörda muntliga
förordnande såsom lagligt testamente, det dock ej kunde råda tvifvel
derom, att enkan Nyländer gjort sitt förklarande sjelfständigt, frivilligt
och med sådan klarhet och bestämdhet, att förordnandet åtminstone
stöde testamente synnerligen nära; att rättvisans kraf bäst tillgodosåges
genom att förordnandet tillerkändes giltighet; att den anstalt, som
skulle erhålla halfva qvarlåtenskapen, vore en sedan många år tillbaka
i Jönköping verksam välgörenhetsinrättning, hvars fortsatta tillvaro
vorö beroende af den enskilda barmhertighetens understöd; att mannen
Nyländer utom förenämnda syskon haft en broder Anders Petter Svens¬
son, som aflidit utan bröstarfvingar; samt att mannen Nyländers öfriga
syskon, som skulle erhålla den andra hälften af qvarlåtenskapen, samt¬
liga vore i så fattiga omständigheter, att deras behof af dessa medel
vore i ordets egentliga mening trängande.
Bill. till Éiksd. Prof. 1S9S. 4 Sami. 1 Afd. 50 Höft.
o
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 98.
Vid ansökningen hade funnits fogade fyra af vederbörande pasto¬
rer afgifna intyg, utvisande, dels att Sven Nilsson och hans hustru
Anna Johansdotter från Korsberga församling i sitt äktenskap haft,
jemte sonen Carl Adam, barnen Nils Gustaf född 1816, Johannes
Magnus född 1818, Sofia Kristina född 1821, Sven född 1826 och Eva
Katarina född 1834, gift med förre gardisten Nils Nilsson från Säby
församling, äfvensom sonen Anders Petter; dels att bemälde Nils Gustaf
Svensson och Sofia Kristina Svensson samt Johannes Magnus Svens¬
son från Korsberga församling alla vore mycket fattiga och i största
behof af det arf, som möjligen kunde komma dem till del efter deras
slägting enkan Nyländer; dels att snickeriarbetaren Sven Svensson från
Hvetlanda församling befunne sig i synnerligen fattiga omständigheter;
dels ock att inhyses förre gardisten Nils Nilsson och hans hustru Eva
Katarina Svensdotter från Dalhem i Säby församling befunne sig i
ytterst torftiga omständigheter, hvilket sistberörda förhållande jemväl
vitsordades i ett af vederbörande läkare utfärdadt intyg.
Öfver berörda ansökning hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Jönköpings län afgifvit infordradt utlåtande och dervid öfverlemnat
ett från magistraten i Jönköping inhemtadt yttrande, deri magistraten
vitsordat, att ifrågavarande barnhem utöfvade en mycket välsignelserik
verksamhet och för sin fortsatta tillvaro vore hänvisadt till den enskilda
offervilligheten; och hade Kongl. Maj:t,s befallningshafvande för egen
del med afseende å hvad ärendet förekommit och med åberopande af
magistratens berörda yttrande tillstyrkt bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansöknin¬
gen hördt, hade i afgifvet yttrande dels meddelat, att ifrågavarande dana-
arfsmedel blifvit behörigen redovisade och efter afdrag af utanordnad
aktoratsprovision uppginge till 1,050 kronor 76 öre, som i statskonto¬
ret innestode, dels ock anfört, att, enär det syntes hafva varit enkan
Nyländers vilja, att hennes efterlemnade egendom skulle lika fördelas
mellan barnhemmet å Löfvingstorp, å ena, och hennes förut aflidne
mans arfvingar å andra sidan, ehuru denna vilja icke fått sitt uttryck
i sådan form, som för ett lagligen giltigt testamente vore föreskrifven,
advokatfiskalembetet, med hänsyn jemväl till hvad i ärendet blifvit
upplyst om ifrågakomna barnhem och mannen Nyländers syskons lef-
nadsförhållanden, tillstyrkte bifall till ansökningen.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifråga-
varanda danaarfsmedel måtte på sökandena öfverlåtas på det sätt, att
af de behållna danaarfsmedlen hälften öfverlätes på barnhemmet på
Statsutskottets Utlåtande N:o 98.
11
Löfvingstorp och hälften på sökandena Sven Svensson, Nils Gustaf
Svensson, Johannes Magnus Svensson, Sofia Kristina Svensson och
Nils Nilssons hustru Eva Katarina Svensdotter.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 5 maj 1898.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.