Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
1
: I' • ;;.. , >’ ’ i> -i ij: NU •’/■■■>■
•»■{••v-i . i j1' : *. • f i>i» i- ]■ • ■ m 11 Oi i %: ^
■*' <-a\, i r,ii
N:o 42.
•- ,1 il.- i..... <:■> j::/ - • ' .... - ■ ,J C'i )' N?SI,- H'j . :li
Ank. till Riksd. kansli 11 mars 1898, kl. 12,30 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om sådan ändring i lagen
angående tillsättning af presterliga fenster, att äfven
den, som häftar för oguldna kommunalutskylder, må ega
rösträtt vid prestval.
Uti en inom Andra Kammaren väckt och till lagutskottet hänvisad
motion, n:o 150, anför herr Norrman:
»Uti § 26 af Lag angående tillsättning af presterliga fenster» den
26 oktober 1883 stadgas bland annat: »Rösträtt vid prestval tillkommer
en hvar, som i församling, der sådant val skall anställas, eger rättighet att
i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga; och gälle vid valet i
afseende på röstberäkning samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på
annan person hvad för kyrkostämma är stadgadt». Härutaf följer bland
annat, att den, som häftar för oguldna stads- eller kommunalutskylder,
lika litet eger rösträtt vid prestval som i kyrkostämma, vid allmän råd¬
stuga eller å kommunalstämma.
Det torde vara fullkomligt i sin ordning, att de, som icke betalt
stads- eller kommunalutskylder för sistlidet år, förlora sin rösträtt å kom¬
munalstämma, vid allmän rådstuga och å kyrkostämma, till dess de betalt
dessa sina utskylder; men att detsamma bör vara fallet vid prestval, torde
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 7 Sami. 24 Raft. (No 42.) 1
2 Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
med skäl kunna sättas i fråga. En person, som till följd af ekonomiskt
bryderi icke kunnat i rätt tid betala sin kommunalskatt, är ju i lika stort
behof utaf själasörjare som den, hvilken har betalt, och troligen i de flesta
fall ungefär lika kompetent att välja prest. Han har ju icke heller helt
och hållet och för alltid förlorat sin rösträtt, utan endast för tillfället;
men ett prestval är ju icke en angelägenhet, som endast gäller det löpande
året eller några få år, utan vanligen en längre framtid, och är för öfrigt
icke företrädesvis en timlig, utan en andlig angelägenhet. Och om per¬
sonen i fråga icke är stadd under konkurs eller administration, så eger
han ju dock faktiskt sin gård, sitt hus eller sin tjenst och måste betraktas
såsom en fullmyndig medlem af kyrkan, såvida intet annat och vigtigare
hinder förefinnes än några kronors restantier till kommunen.
Härtill kommer nu den omständigheten, att om ingen anmärkning
göres vid frågodagstillfället, så behåller personen sin rösträtt, äfven om
han icke har betalt sina kommunalutskylder. Skall åter anmärkning
framställas vid ett så högtidligt tillfälle, eller frågodagsförrättaren skall
anställa en noggrann efterfrågan om obetalda utskylder (något, hvartill
han för öfrigt måhända icke kan anses pligtig) — så medför detta ett
slags skymfande, som i sjelfva Guds hus kommer att påföras en del, i
öfrigt måhända oförvitliga, personer och måste för dem kännas smärtsamt
och för valförrättaren temligen obehagligt.
På grund häraf, hemställer motionären, att Riksdagen måtte besluta
att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om sådan ändring i lagen an¬
gående tillsättning af presterliga tjenster, att obetalda kommunalutskylder
icke måtte utgöra hinder för rösträtts utöfvande vid prestval af sådana
röstegande, som fortfarande råda öfver sig och gods sitt och som endast
restera med sistlidna årets kommunalutskylder.
Den i samtliga gällande kommunallagar förekommande bestämmelsen,
att den medlem, som icke uppfylt sin skyldighet att till kommunen
erlägga honom påförda, förfallna utskylder, icke heller eger att utöfva
inflytande på kommunala beslut, synes utskottet rigtig, icke allenast
beträffande egentliga kommunala angelägenheter, utan jemväl fortfarande
böra ega tillämpning i fråga om rösträtt vid prestval. Hvad motionären
anfört derom, att ett dylikt val ju icke gäller det löpande året eller endast
några få år, utan en längre framtid, kan också sägas om ett flertal kom-
Lagutskottets Utlåtande N:o 42. 3
anmäla beslut, men denna omständighet innebär enligt utskottets mening
ingen anledning att vare sig beträffande sådana beslut eller rörande prest¬
val afvika från den allmänna principen.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 mars 1898.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Herrar Husberg och JRudebeck hafva begärt få antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.