Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1898, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt §68
riksd agsordningen.
Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 154, har herr Ernst Carlson framlagt förslag till ändrad lydelse
af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen, afseende
att utsträcka justitieombudsmannens embetstid till de tre år, som motsvara
en valperiod för Andra Kammaren.
Förslaget är af följande lydelse:
Regeringsformen
§96. t.-i-} bil
Lagtima Riksdag, som, efter förrättade nya val i hela riket till Andra
Kammaren, först sammanträder, skall förordna en för lagkunskap och ut¬
märkt redlighet känd man att, under de tre följande åren, intill dess sådant
förordnande ånyo skett, såsom Riksdagens ombud etc.
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 2 Höft. (N:o 2).
1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
§ 97.
Denne Riksdagens justitieombudsman, som, så länge han embetet
innehafver, skall i alla afseenden anses lika med Konungens justitiekansler,
väljes på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör dervid jemväl utses en
man af de egenskaper, som hos denne embetsman erfordras, att honom
efterträda, ifall han, innan nytt val af justitieombudsman blifvit på grund
af 96 § anstäldt, skulle med döden afgå, samt att utöfva embetet under
den tid justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom eller annat laga
förfall derifrån hindrad.
§ 98.
I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, af-
säger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen,
för den tid, som kan återstå, till dess nytt val af justitieombudsman skall
ega rum, i embetet genast insätta den man, som blifvit till justitieombuds¬
mannens efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efter¬
trädare, under riksdag, afsäga sig det erhållna förtroendet eller i justitie-
ombudsmansembetet insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan
stadgade sätt, en annan behörig man i hans ställe, för den tid, som kan
återstå. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne, skall Riksdagens
rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och
fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.
Riksdagsordningen
68 §.
Till följd af regeringsformens 96 § skall lagtima Riksdag, som efter
förrättade nya val i hela riket till Andra Kammaren först sammanträder,
förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att, under
de tre följande åren, intill dess sådant förordnande ånyo skett, hafva tillsyn
öfver lagarnes efterlefnad etc. — — — — — — — — —- —
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
3
Valmännen höra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses,
och på enahanda sätt välja en man af de egenskaper, som hos denne
embetsman erfordras, för att honom efterträda, ifall han, innan nytt val
af justitieombudsman egt ruin, skulle med döden afgå, samt att utöfva
embetet under deri tid justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom
eller annat laga förfall derifrån hindrad.
I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,
afsäger sig förtroendet eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast
för den tid, som kan återstå, till dess nytt val af justitieombudsman skall
ega rum, i embetet den man, som blifvit till justitieombudsmannens efter¬
trädare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under
riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-
embetet insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt,
en behörig man i hans ställe för den tid, som kan återstå.
Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört:
En ändring i justitieombudsmannens ställning hade inträdt genom
riksdagsperiodens afkortande, i det att den tid, för hvilken justitieombuds¬
mannen valts, lidit eu motsvarande förknappning. Så länge lagtima Riks¬
dag enligt grundlagens bud sammanträdde hvart femte år och sedermera
hvart tredje år, var justitieombudsmannens embetstid afsevärdt, längre än
efter 1866, då årliga riksdagar och med dem årliga val af justitieombuds¬
man infördes. Gifvet vore, att den, som tillträdde ett nytt embete, be-
höfde någon tid att sätta sig in i detsamma. Och lika klart vore, att
om den nyvalde skulle kunna uträtta något af vigt, måste han ega en viss,
ej allt för kort tillmätt tid till sitt förfogande för att kunna på ett ända¬
målsenligt sätt planlägga sitt arbete och sätta sin plan i verket. Redan
ur denna synpunkt framstode alltså den tid, för hvilken justitieombuds¬
mannen för närvarande utsåges, såsom allt för kort. Men ej nog härmed.
På senare tider hade upprepade gånger inträffat, att, ehuru Riksdagen för¬
nyat sitt förtroende till den en gång valde justitieombudsmannen, denne
likväl efter kort tid afsagt sig detsamma,, i de flesta fall för att öfvertaga
en plats i högsta domstolen, dit han af Konungen inkallats. Under de
tretton år, som förflutit sedan år 1884, hade justitieombudsmannens em¬
bete innehafts af 7 personer. Af dessa hade en beklädt embetet i 5 år,
två i 3 år, en 2 år, de öfriga på kortare tid än två år, ja, en endast ett
hälft år och eu knappt sex veckor, innan han blef justitieråd. Detta tydde
uppenbart på ett missförhållande, som på ett eller annat sätt borde afhjel-
pas, så mycket mer som vexlingen bland till justitieombudsmannens supp¬
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
leant valde varit, lika snabb som bland de ordinarie. Vid dessas afgång
hade nemligen suppleanterna i regeln insatts på de ordinaries plats, men
blott för att inom kort i de flesta fall öfvertaga ett justitierådsembete.
Naturligen kunde ingen anmärkning med fog göras deremot, att den, som
hedrats med Riksdagens förtroende att vara dess justitieombudsman, inkal¬
lades i högsta domstolen. Ej heller torde Riksdagen ha skäl misstycka,
att den justitieombudsman, som erhållit en sådan kallelse, följde densamma
och sålunda utbytte eu ettårig förtroendepost mot ett bättre afiönadt och
med pensionsrätt utrustadt högt embete. Men från synpunkten af den
värdefulla erfarenhet, en justitieombudsman under en genom Riksdagens
förnyade förtroende utsträckt embetstid borde vara i tillfälle att förvärfva,
och den prestige, en längre tids embetsutöfning förlänade, vore en dylik
tät vexling af embetets innehafvare afgjordt att beklaga. Deraf måste
kontinuitet i uppfattningen af embetets pligter oundvikligen lida, den nye
innehafvare!! af embetet, måtte vara hur framstående som helst. Det af
motionären nu framlagda förslaget till utsträckning af tiden för justitie¬
ombudsmannens embetsutöfning skulle för embetets innehafvare medföra
en mera tryggad ställning och underlätta ett planmessigt fullföljande af
hans arbete. Jemte dessa fördelar, som ej blott skulle blifva justitie¬
ombudsmannens, utan äfven Riksdagens, skulle derigenom äfven vinnas ökad
utsigt, att justitieombudsmannen längre, än på senare tider varit fallet,
kunde förmås att qvarstå vid sitt embete, och sålunda kontinuiteten i ern-
betsutöfningen främjas. Ett visst stöd för den sålunda ifrågasatta ändringen
af grundlagens bud i nämnda afseende torde kunna sökas i den omstän¬
digheten, att stadgandet om årliga val af Riksdagens fullrnägtige i riks¬
banken och riksgäldskontor år 1894 ändrades derhän, att dessa val skulle
förrättas för tre år i sänder. Lika litet i fråga om den nu föreslagna än¬
dringen af justitieombudsmannens val som i fråga om valet af nyssnämnda
fullrnägtige irmebure stadgandet om en treårig valperiod någon nyhet, utan
endast en återgång till hvad som före år 1866 var gällande.
Slutligen har motionären anhållit, att konstitutionsutskottet måtte i
motionens syfte vidtaga de redaktionella ändringar i paragrafernas ofvan
föreslagna lydelse, som kunde finnas påkallade, äfvensom föreslå de öfver-
gångsbestäinmelser, som kunde anses erforderliga.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
5
För belysning af den fråga, motionen rör, har utskottet låtit upp¬
rätta och såsom bilaga till detta betänkande fogat en förteckning öfver dé
personel’, hvilka sedan justitieombudsriiansinstitutionens införande år 1809
blifvit valda till justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare, med
angifvande af den tid, de utöfvat einbetet. Af denna förteckning framgår,
att" det sex gånger sedan 1884 inträffat, att innehafvare af justitieombuds-
mansembetet afsagt sig detsamma för att tillträda högre embete i statens
tjenst, och såsom synes af motionens motivering, är det detta täta ombyte
af embetets innehafvare, som närmast föranledt det nu väckta förslaget.
För att dettas syfte verkligen skall kunna vinnas är dock den tid, för
hvilken justitieombudsmannen enligt förslaget skulle väljas, uppenbarligen
alldeles för kort, och förändringens betydelse skulle derför egentligen
komma att ligga deri, att den rätt att utse justitieombudsman, som allt
sedan embetets tillkomst har tillhört hvarje Riksdag (sedan 1866 med
undantag af urtima Riksdag), skulle tillhöra endast hvar tredje.
Det är icke första gången, denna inskränkning i Riksdagens rätt
föreslås. Vid 1868 års riksdag väcktes motion derom i Första Kammaren
af herr Säve (motion n:o 9) utan att dock vinna tillslutning vare sig inom
konstitutionsutskottet eller hos kamrarne. Utskottet (utlåtande n:o 4)
anmärkte deremot, bland annat, följande: »Då Riksdagens ställning till
justitieombudsmannen, såsom redan sjelfva namnet angifver, är den en
hufvudman intager till sitt befullmägtigade ombud, torde man ej vilja
bestrida rigtigheten af den grundsats, att Riksdagen bör vara i tillfälle
att hvarje gång den sammanträder utöfva den rättighet att återkalla sin
fullmagt, som allmän lag tillerkänner hvarje hufvudman; och finner utskottet
intet skäl att tillstyrka Riksdagen att afstå en rättighet, som hvilar på en
rigtig grundsats, och hvars missbruk man icke har anledning att befara,
men som någon gång kunde vara af vigt att oförminskad ega i behåll».
Den anmärkning mot förslaget, som innehålles i detta yttrande, eger
enligt utskottets mening fortfarande giltighet. Dess betydelse framträder
till fullo, om man erinrar sig stadgandet i § 42 mom. 2 riksdagsordningen,
enligt hvilket hvarje lagtima Riksdags lagutskott skall granska justitie¬
ombudsmannens embetsförvaltning och med utlåtande deröfver till Riks¬
dagen inkomma. Afsigten med detta stadgande skulle väsentligen förfelas,
om Riksdagens rätt att välja ny justitieombudsman inskränktes till hvart
tredje år.
Då motionären till stöd för sitt förslag åberopar den förändring i
fråga om fullmägtiges i riksbanken och riksgäldskontor funktionstider,
som genomfördes år 1894, så anser utskottet sig böra anmärka, att de
skäl, som föranledde denna förändring, icke kunna åberopas med afseende
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
på deri nu ifrågasatta, äfvensom att jemförelsen ej heller för öfrigt är fullt
träffande, i det att hvarje lagtima Riksdag fortfarande eger rått att genom
val af ett visst antal fullmägtige utöfva inflytande på sammansättningen af
de ifrågavarande verkens styrelser.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att herr Carlsons förevarande motion icke måtte
föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1898.
På utskottets vägnar:
O. BERGRIS.
Reservationer:
af herr Säve, som anfört:
»Då antagligt är, att de täta ombyten af justitieombudsmän, som
under de senare åren inträffat, i väsentlig grad föranledts deraf, att val-
|>erioden för ombudsmannen med 1866 års riksdagsordning förkortades
från treårig till ettårig; då dessa ombyten måste inverka ofördelaktigt på
sjelfva justitieombudsmannainstitutionen, hvilken, för att kunna förblifva
hvad den varit, förutsätter en större kontinuitet i embetsgöromålens hand¬
läggning, än hvad hädanefter lärer kunna påräknas; och då slutligen om¬
budsmannen i följd af sin otrygga ställning måste sakna mycket af den
prestige, hvilken är ett af vilkoren för att han på ett framgångsrikt sätt skall
kunna lösa de många magtpåliggande och grannlaga uppgifter, som i grund¬
lag och instruktion äro honom förelagda —• har jag ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till de i motionen föreslagna grundlagsändringarna
med de mindre redaktionella förändringar, som utskottet möjligen kunnat
pröfva nödiga;»
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
7
af herrar Vahlin och Liljeholm; samt
af herr Dahn emot viss del af utskottets motivering.
in rf.),. , . .. i'»ii ■>!)!>*,ah:
Herrar Ljungman och Restadius hafva begärt få här antecknadt,
den förstnämnde, att han ej varit närvarande vid detta utlåtandes slutliga
justering, samt den sistnämnde, att han ej öfvervarit ärendets behandling
inom utskottet.
m-1 •,
*>. r1 t i! . i». i
* .VV
ris.i?
t * f*« i • .
|
iiifi i ' i‘\ ,;.i 0? • *'1; v\ \ vVV > .n\\vV>\A
liniovi .’i%\
1.1 i . i
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
8
Bilaga.
hane . >»\>i\\.,\ ii-io mVvv ! un !•«> h
11 ■ •it: it'
u/ tull i.
itiisul
Förteckning
öfver personer, utsedde till Riksdagens justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare
åren 1800—1808.
(Förkortningar: It. St. = Rikets ständer; R. = Riksdagen; Fallm. = fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor;
J.O.M. = justitieombudsman; Efttr = justitieombudsmannens eventuelle efterträdare.)
J ustitieombudsman.
|
Embetstid såsom
|
J ustitieombudsmannens
|
) . Tii Mjölig
Anmärkningar.
|
justitieombudsman.
|
eventuelle efterträdare.
|
1.
|
Mannerheim, Lars
Aug., frih.,f. d. förste
expeditionssekrete¬
rare.
|
6/c 1809—4/s 1823
|
|
Förordnad af R. St. Vs 1810; tiden
för innehafvandet af befattningen
skulle räknas från 6/e 1809; ånyo
förordnad »/« 1810, '7* 1812,1815
och Va 1818.
|
|
|
|
Petersson, Joll. Hem.,
lagman, advokatfiskal
i kommerskollegium.
|
Förordnad af R. St. ‘/s 1810; ånyo för¬
ordnad ls/9 1810 och6/* 1812.
|
|
|
|
Zenius, Olof, kommerse¬
råd.
|
Förordnad af R. St. 1815; ånyo
förordnad s/s 1818.
|
2.
|
Ehrenborg, Gasper,
t. f. landshöfding,
förste expeditions¬
sekreterare.
|
|
|
Förordnad af R. St. n/s 1823; död
kort efter valet.
|
|
|
|
Richert, Joll. Gabriel,
förste expeditions¬
sekreterare, häradshöf¬
ding.
|
Förordnad af R. St. ‘Ve 1823; för¬
klarade sig ej vilja inträda i J.O.M.-
embetet, i anledning hvaraf nytt val
anstäldes.
|
3.
|
Törnebladh, Carl Pe¬
ter, hofrättsråd, hä¬
radshöfding.
|
15/io 1823—6/91834
|
|
Förordnad af R. St. 16/io 1823; ånyo
förordnad “/* 1829. Sedermera en
af rikets herrar, justitiestatsminister
m. m.
|
|
|
|
Callerholm,Nils, lagman,
häradshöfding och
borgmästare.
|
Förordnad af R. St. 16/io 1823; afsade
sig uppdraget, i anledning hvaraf
nytt val anstäldes.
|
|
|
|
Ullberg, Jonas, lagman
och borgmästare, jur.
utr. d:r.
|
Förordnad af R. St. 17/n 1823; ånyo
förordnad 26/s 1829.
|
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
9
V&-S ^ombudsman.
|
Embetstid såsom
justitieombudsman.
|
Justitieombudsmannens
eventuel^ efterträdare.
|
Anmärkningar. ,
|
4. Poignant, Pehr Nic-
las, revisionssekre¬
terare.
|
—
|
|
Vald af R. St. •/• 1834: död dagen
derefter, innan förordnande utfär¬
dats. M'.. ,
|
5. L an din, Carl Ludvig.
hofrättsråd i Svea
hofrätt.
|
n/9 1834—1/3 1848
- i
- il
|
» \ i ’,J .
Bergström, Joll. Jacob,
häradshöfding i Södra
Möre.
Rhodin, Lars Johan,
krigsfiskal, lagman.
Runeberg, Edv. Gabriel,
magistratssekreterare
i Stockht^m, lagman.
|
V . i> ii
Vald till Efttr. af R. St. 6/» 1834: med
anledning af revisionssekreteraren
Poignants död af R. St. »% 1834
förordnad till J.O.M; ånyo förordnad
13/5 1840 och ®/ii 1844: vice presi¬
dent 1846.
Förordnad af R. St. 21/io 1834.
Förordnad af R. St. ls/6 1840.
Förordnad af R. St. 9/n 1844.
|
h. Theorell, Sven Lo-
renz, häradshöfding
i Södra Möre, kam¬
marråd.
■ ' *■ s .
|
ts-
»o
GO
r-H
IN
■sf '
1
GO
T*
00
wH
|
’ • '</ ' ■ • ' ‘
Mörner, Carl Göran Bet-
|
Förordnad af R./'st. »Va 1848; ånyo
förordnad V» 1861 och “/a 1854.
-t<. fn, j jo*
Förordnad af R. St. »»/» 1848: ånyo
|
'>>• .■ ■ - i--i
|
|
lof, grefve, hofrätts¬
råd i Svea hofrätt,
kammarherre.
|
förordnad 1/s 1851.
|
• - 'i • ;
|
. - ■ ' v* - Va
|
Almqvist. Ludv. Theodor,
häradshöfding i W. och
■ ö. Rekarne m. fl. hä¬
rad, revisionssekrete¬
rare.
|
Förordnad af R. St. “/a 1854.
|
7. Bergfalk. Pehr Erik,
professor i Upsala,
jnr. utr. d:r.
|
t »j/i
|
|
Förordnad af R. St. Va 1857: afsade
sig uppdraget.
|
8. Södergren, Joll. Aug.,
revisionssekreterare.
|
l8/»1857—i7/7 1857
0 Vi
•
|
fx- '■>.-! r.tavit
•».Hd hi'/aT
Lagerstråle, Gerhard, hä¬
radshöfding i Luggude
härad, assessor.
|
Förordnad af R. St. till Efttr. Va 1857:
med anledning af Professor Berg¬
falks afsägelse af R. St. 18/a 1857
insatt i J.O.M.-embetet: utnämnd till
justitieråd 1857.
Förordnad af R. St. 28/s 1857.
|
Bih. till Kiksd. Prot. 181)8. 3 Sami. 2 Häft.
2
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
Justitieombudsman.
Embetstid såsom
justitieombudsman.
J ustitieombudsman nens
eventuelle efterträdare.
Anmärkningar.
9. Lagerstråle, Ger¬
hard, häradshöfding
l Luggude härad,
assessor.
10. Wester, Carl, hä'
radshöfding i Listers
härad.
»/»1857—1>°/51858
10/5 1858—4/s 1861
11. Fröman, Nils Aug.,
sekreterare i J.O.M.-
expeditionen, advo
katfiskals n. h. o. v.
iOvd .
W/b 1861—14/s 1884
d\ SO
Wester, Carl, häradshöf¬
ding i Listers härad.
Fröman, Nils Aug., se¬
kreterare i J.O.M.-
expeditionen, advokat-
fiskals n. h. o. v.
Dreijer, Arendt, expedit
tionschef i justitie-
statsexpeditionen.
j Bydqvist, Carl Magnus,
advokatfiskal i kom¬
merskollegium.
Huss, Frans Fabian,
expeditionschef i justi-
tiestatsexpeditionen.
Lindhagen, Claes Albert,
revisionssekreterare.
Svedelius, Carl Frithiof,
revisionssekreterare.
Med anledning af J.O.M. Södergrens
utnämning till justitieråd af R. St.
22,7 1857 insatt i J.O.M.-embetet;
statsråd 1858.
Förordnad af R. St. !4/io 1857.
Med anledning af J.O.M. Lagerstråles
kallelse till statsråd af Fullm. 10/5l858
insatt i J.O.M.-embetet; förordnad
af R. St. 8/s 1860; död under embete
resa 4/g 1861.
Förordnad af R. St. 8 s 1860.
Med anledning af J.O.M. Westers död
af Fullm. 16/s 1861 insatt i J.O.M.
embetet; förordnad af R. St. 18 s 1863;
ånyo förordnad af R. St. 14/s 1866
samt af R. 14/s 1867, 4/s 1868, 27/i
1869, V* 1870, 4/s 1871, 21/» 1872,
Va 1873, 20/a 1874, 27/2 1875, 4/a 1876,
28/s 1877, 2/s 1878, 28/ 21879, 28/21880,
22/2 1881, 22/2 1882, 27/2 1883 och27,
1884; afsade sig embetet 1884 och
erhöll pension.
Förordnad af R. St. 18/» 1863; ånyo
förordnad 14/s 1866; utnämnd till
justitiekansler 1866 och till justitie¬
råd 1867.
Förordnad af R. St. 20/e 1866.
Förordnad af R. 14 a 1867; utnämnd
till justitieråd 1869.
Förordnad af R. 4/s 1868; ånyo för-
ordnad 27/2 1869, */» 1870 och */»
1871; utnämnd till justitieråd 1874.
Förordnad af R. 21/2 1872; ånyo för¬
ordnad '/a 1873 och 28/2 1874; ut¬
nämnd till justitieråd 1874.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
11
J ustietieombuds man.
Embetstid Båsom
justitieombudsman.
Justitieombudsmannens
eventuel le efterträdare.
Anmärkningar.
Billbergh, Ture Arvid,
advokatfiskal i Svea
hofrätt.
Lothigius,Lars Wilh. Sa¬
mtid, häradshöfding.
12. Lothigius, Lars Wilh.
Samuel,, häradshöf¬
ding i Arstadsm.fi.
härad.
M/«1884—!»/10I886
Thomasson, Eskilander,
borgmästare i Lund.
13.
Thomasson, Eskilan-4/'
der, borgmästare i
Lund.
11 1886—21/e 1889
Bergtus, Sebastian Oskär
Gast., häradshöfding i
Rönnebergs m. fl. hä¬
rad, f. d. hofrätts-
assessor.
Huss, Magnus Wilhelm,
revisionssekreterare.
14.
Huss, Magnus Wil¬
helm, revisionssekre¬
terare.
ä7/« 1889—1V« 1889
Claeson, Nils Ludv. Al¬
fred, assessor i Svea
hofrätt.
15.
Claeson, Nils Ludv.
Alfred, assessor i
Svea hofrätt.
15/» 1889—30/91892
Bestadius, Daniel Gott-
lieb, häradshöfding i
Yätle m. fl. härad.
Förordnad af R. 27/a 1875; ånyo för¬
ordnad Va 1876, 1877, Va 1878,
26/a 1879, 28/2 1880, 22/a 1881, «/i
1882, «/, 1883.
Förordnad af R. 2,/a 1884.
Med anledning af J.O.M. Frömans af¬
sägelse af Fullm. 14/8 1884 insatt i
J.O.M.-embetet; förordnad af R. S1/s
1885 och 23/s 1886; utnämnd till
landshöfding 1886.
Utsedd af Fullm. 14/s 1884; förordnad
af R. 2,/s 1885; ånyo förordnad 28/a
1886.
Med anledning af J.O.M. Lothigius’ ut¬
nämning till landshöfding af Fullm.
4/u 1886 insatt i J.O.M.-embetet;
förordnad af R. !3/2 och 7/7 1887,
28/2 1888 och 23 2 1889; utnämnd
till justitieråd 1,/'e 1889.
Utsedd af Fnllm. 4/u 1886; förordnad
af R. 23/a och 71887.
Förordnad af R. 28/« 1888; ånyo för¬
ordnad 23/ 2 1889.
Med anledning af J.O.M. Thomassons
utnämning till justitieråd af Fullm.
27/e 1889 insatt i J.O.M.-embetet;
utnämnd till justitieråd 5/s 1889.
Förordnad af Fullm. 27/« 1889.
Med anledning af J.O.M. Huss’ ut¬
nämning till justitieråd af Fullm.
16/8 1889 insatt i J.O.M.-embetet;
förordnad af R. 21/2 1890, 18/a 1891
och 20/2 1892; utnämnd till justitie¬
råd 30/e 1892.
Förordnad af R. 21/2 1890; ånyo för¬
ordnad 18/a 1891.
12
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
J ustitieombudsman.
Embetstid såsom | Justitieombudsmannens
justitieombudsman, j eventuelle efterträdare.
Anmärkningar.
16. Lilienberg, A Ib. Alex.,
häradshöfding i Me¬
delstads härad.
17.
Thollander. Axel
Ferd., revisionssekre¬
terare.
’/io
1892—V-* 1897
!
Lilienberg, Alb. Alex.,
häradshöfding i Medel¬
stads härad.
Bohman, Hugo Erik
Maurits, revisions¬
sekreterare.
Förordnad af R. 20/a 1892.
Med anledning af J.O.M. Claesons
nämning till justitieråd af
insatt i J.O.M.-embetet, men
sig uppdraget, i anledning
Eu 11 fn. anstälde nytt val.
Förordnad af Fullm. 6/io 1892 samt
R. 32/2 1893, 17/sf 1894, 23/ä 1895, s*/
1896 och 6/s 1897: utnämnd till ju
stitieråd 3 4 1897.
Utsedd af Fullm. ls/io 1892;
af R. 1893: ånyo förordnad 17!
1894, 23 a 1895, "/> 1896 och «/»1897
18. Bohman, I{ugo Erik
Maurits, revisions¬
sekreterare.
'' .111' i
19. Ribbing, Gustaf,
assessor i Svea hof¬
rätt.
biHrl.J ■ 1 ■
: tåtii’*4 nrAiii -lUi
20. Bergér, Ossian, hä¬
radshöfding i norra
Åsbo härad, f. d.
hofrättsassessor.
*% 1897—15/n 1897
10/n 1897—9/21898
»/* 1898-
Med anledning af J.O.M. Thollande
utnämning till justitieråd af R. 30/
1897 insatt i J.O.M.-embetet;
nämnd till justitieråd “/11 1897.
Ribbing, Gustaf, assessor Förordnad af R. ia/s 1897.
i Svea hofrätt.
Leijonmarck, Carl Evald,
konstituerad revisions¬
sekreterare.
Med anledning af J.O.M. Bohmans nt
nämning till justitieråd af Fullm
”7'u 1897 iusatt i J.O.M.-embetet.
10
Utsedd af Fullm. 18/n 1897;
af R. «/, 1898.
■! ■ • U
-1 k >■- -M •••-«•, .»tij.-Å
Förordnad af R. **/* 1898.
Stockholm 1898..
Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.