Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
i
N:o 74.
r ' ; Vi-X t>ija', "‘10
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1898.
— — — — Andra Kammaren — 6 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet. , • , \
(Statsutskottets utlåtande n:o 4.)
Till Konungen.
l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel för år 1899 har Eders Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid
den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade
statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 14 januari inne¬
varande år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen
anvisas, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma
rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen
Kabinettskassans utgifter:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena................................................... kronor 24,000: —
[2.] utrikesdepartementet ........................... » 27,495: —
[3.] ministerstaten ....................................... » 337,941: —
[4.] militärattachéer.................................... » 8,471: —
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter..................................................................... » 45,893: — 443,800: —
Transport kronor 443,800: —
liih. till Rilcsd Prof,. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 10 Häft. (N:o 74.)
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 7å.
Transport kronor 443,800: —
Konsnlskassans utgifter:
[6.] utrikesdepartementet......kronor 7,594: —
[7.] konsulsstaten .................. » 230,960: —
[8.] skrifmaterialier,expenser
och extra utgifter........................... » 15,426: — 253,980: —
eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna
bestridas af inflytande konsulat- och expeditions-
afgifter........................................................................... 93,980: — 160,000: —
summa kronor 603,800: —
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] svenska kyrkan i Paris......................................... » 2,950: —
tillsammans kronor 606,750: —
Såsom vid jemförelse mellan den för år 1898 gällande riksstaten och före-
nämnda af Eders Kongl. Maj:t nu äskade anslag framgår, har Eders Kongl. Maj:t
icke ifrågasatt någon förändring beträffande anslagen till kabinettskassans utgifter
och de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena. I afseende ä an¬
slagen för konsulskassans utgifter har föreslagits en ökning af 1,020 kronor,
men som de inkomster, som inflyta genom konsulat- och expeditionsafgifter för
svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka bestridas utgifter å kon-
sulskassan, för år 1899 beräknats till 1,020 kronor högre än för år 1898,
förändras härigenom icke slutsumman af anslagen till denna kassas utgifter.
Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta, att svenska fartyg från och med år 1898 befrias från erläg¬
gande af den konsulatafgift af 6,35 öre per registerton, som nu utgår, samt
att ett förslagsanslag, beräknadt att ersätta det bidrag, konsulatkassan häri¬
genom går förlustig, måtte upptagas i riksstaten för 1898 att för sagda
ändamål användas.
I motionen har, med hänvisande till i ämnet vid 1888, 1889, 1892
och 1893 årens riksdagar väckta motioner, framhållits bland annat följande:
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
3
Till det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag
angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll hade ministern
för utrikes ärendena anfört, att den stegring i konsulatafgiften, hvilken inträdt
under de sista åren, syntes gifva anledning att taga i öfvervägande, huru
vida icke en nedsättning i denna afgift måtte kunna ske för att derigenom
bereda sjöfarten någon lättnad, men att, innan förslag i sådant syfte väcktes,
han ansåge lämpligt att afvakta ännu ett års erfarenhet, likasom det vore
nödigt att undersöka, hvilken inverkan en eventuel nedsättning i konsulat¬
afgiften skulle komma att medföra i de olönade konsulernas inkomster.
Med anledning af detta uttalande hade i denna sak intresserade hyst
den förhoppning, att en nedsättning eller afskrifning af nu utgående konsulat¬
afgift skulle ske.
I kongl. proposition till innevarande Riksdag erfore man af statsråds¬
protokollet, att konsulatafgiften för norska fartyg vore faststäld genom lag
samt att, enär frågor, som berörde bemälda afgifter, antoges stå i nära för¬
bindelse med de mellan rikena pågående förhandlingar, hvilkas resultat då
ännu icke förelåge, det ansetts nödigt afvakta den utredning och förslag,
som af sagda komité kunde komma att i hithörande afseende afgifvas.
Då föregående motioner i samma syfte afstyrkts hufvudsakligen på
grund af unionella förhållanden, erinrades i motionen, att gent emot Norge
vore väl likgiltigt, om sjöfartsnäringen eller svenska staten betalade Sveriges
andel i konsulatkassans utgifter, och det förhållande, att konsulatafgiften vore
faststäld genom lag i Norge, kunde ej vara skäl för att denna skatt fort¬
farande skulle betalas af svenska redare.
Om denna afgift förr kunnat anses mindre betungande, då hufvud-
sakligast mindre segelfartyg funnes, hvilka under ett kalenderår anlöpte få
hamnar, så vore ej förhållandet så nu. Stora ångfartyg hade under senaste
åren inköpts till Sverige, och nu funnes sådana, hvilka i konsulatafgift finge
erlägga cirka 150 kronor i hvarje hamn de besökte, der konsul funnes. Då
ångare besökte ett stort antal hamnar under året, så blefve detta en ganska
betungande utgift utan någon valuta, ty det biträde, som konsuln leinnade,
betalades dessutom efter taxa.
Nämnda skatt vore orättvis bland annat på den grund, att norrmännen,
genom att antaga den engelska mätningsregeln, faktiskt förskaffat sig en
nedsättning med cirka en femtedel emot hvad svenska fartyg, mätta enligt
tyska regeln, måste betala.
Uti liknande, vid föregående riksdagar väckta motioner har till stöd för
framställningarna hufvudsakligen anförts:
att skeppsrederirörelsen otvifvelaktigt vore den näring, som lidit största
betryck under de senaste decennierna;
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
att många stater sökt stödja denna näring dels genom direkta bidrag
att fördelas mellan rederierna, såsom i Frankrike och Italien, dels genom
betydliga årliga statsunderstöd åt vissa större bolag, såsom i Tyskland;
att sådan konsulatafgift, som är pålagd de svenska fartygen, ej egde
sin motsvarighet hos andra likstälda nationer, t. ex. England, hvilka
arbetade under samma omständigheter;
att den lindring, som enligt gällande förordning tillkomme fartyg,
som under samma kalenderår besökt samma hamn upprepade gånger, endast
kunde åtnjutas af fartyg med regelbundna turer på utlandet, men, då deras
antal vore ett försvinnande fåtal, ej vore af nämnvärd betydelse för fartyg
i lastfart;
att den ifrågavarande afgiften kunde för lastångare, som besökte
många hamnar, blifva mycket betungande, så att exempel till och med
kunde påvisas, då för en medelstor ångare öfver 1,000 kronor betalts i
dylika afgifter, hvilket vore tryckande, då under flera är fartygen fått
segla dels utan, dels med ringa nettobehållning;
att afgiften endast delvis användes för konsulernas aflöning, i det att
en del, såsom ingående till konsulskassan, lemnade bidrag till aflöning och
pensionering af ministrar vid utländska hof, hvilket vore ett för sjöfarts¬
näringen ganska främmande ändamål;
att, då konsulerna lika mycket vore afsedda att beakta och befordra
vissa handelsintressen och icke allenast sjöfarten, rättvisan kräfde, att
fartygen endast hade att erlägga afgifter till konsulerna i förhållande till
det besvär, de förorsakade dessa; samt
att den expeditionstaxa, enligt hvilken afgift till konsulerna skall,
oberäknadt nu ifrågavarande konsulatafgift, erläggas af svenskt fartyg för
påkallad embetsåtgärd, vore högre än den engelska.
För öfrigt har uti förevarande ämne, bland annat, förekommit, att uti
en vid 1896 års riksdag väckt motion föreslagits, att Riksdagen måtte
besluta, att svenskt fartyg skulle från och med år 1897 erhålla full ersättning
för af detsamma vid vederbörande konsulat utbetalda konsulat- och expeditions-
afgifter samt att i riksstaten för år 1897 måtte för ändamålet uppföras ett
förslagsanslag af 175,000 kronor. Motionen remitterades till statsutskottet,
som i anledning af densamma yttrade, att utskottet visserligen, med hänsyn
till sjöfartsnäringens tryckta ställning och angelägenheten, att särskild! utrikes
segelfraktfarten erhölle någon lindring i på densamma ^vilande afgifter,
funnit syftet med motionen behjertansvärdt, men att likväl, enär sjöfarts-
näringskomiténs betänkande ännu icke varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts
pröfning, och dertill komme, att den s. k. unionskomitén antagligen jemväl
komme att behandla det för Sverige och Norge gemensamma konsulatväsendet,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
utskottet ansåge sig böra hemställa, att förslaget icke måtte föranleda
någon Riksdagens åtgärd.
Emot detta yttrande afgafs reservation af nio ledamöter af utskottet,
hvilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t vid förestående
behandling af väckta frågor om den svenska sjöfartsnäringens utveckling
äfven täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke lindring måtte kunna
beredas den svenska utrikes-fraktfarten genom lemnande af ersättning till
större eller mindre del för de konsulat- och expeditionsafgifter, som vid sådan
fraktfart utbetalas.
Utskottets hemställan blef af båda karörarne efter votering bifallen.
Sedan denna fråga sist af Riksdagen behandlades, har den s. k. unions-
komitén afslutat sina arbeten. Vid sådant förhållande och då Riksdagen
finner motionens syfte, nemligen sjöfartsnäringens främjande genom ändring
i bestämmelserna om konsulatafgiften, synnerligen: beaktansvärdt, har Riks¬
dagen funnit tiden vara inne för frågans återupptagande till behandling. Riks¬
dagen har emellertid ej ansett sig kunna bifalla motionen oförändrad, bland
annat af det skäl, att deruti ifrågasatts rubbning i nu gällande riksstat.
Dertill kommer, att i motionen icke förebragts någon utredning angående be¬
loppet af de konsulatafgifter, som skulle från statsverket utbetalas; och har någon
tillförlitlig uppgift i nämnda afseende icke heller varit för Riksdagen att tillgå.
Det i den här ofvan omförmälda, vid 1896 års riksdag väckta motion föreslagna
sätt att åt de svenska rederierna bereda lindring genom återbetalning af de
erlagda konsulatafgifterna synes Riksdagen jemväl förtjena uppmärksamhet.
Riksdagen, som icke klimat obeaktadt, hvad ministern för utrikes ärendena
till statsrådsprotokollet den 26 november 1897 i ämnet anfört, vill emellertid
ej för det närvarande uttala en bestämd åsigt i fråga om sättet för lättna¬
dernas åstadkommande, men har funnit sig böra hos Eders Kongl. Maj:t
anhålla, att vid den pröfning, som Eders Kongl. Maj:t kommer att egna sjö-
fartsnäringskomiténs förenämnda utlåtande. Eders Kongl. Maj:t måtte taga i
öfvervägande jemväl frågan om ändring i bestämmelserna angående konsulat¬
afgiften i syfte att bereda sjöfartsnäringen lättnad, hvilken fråga, för så vidt
Riksdagen inhemtat, icke varit af bemälda komité särskild berörd.
Under anförande af hvad sålunda förekommit, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de
ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit, samt i sammanhang
härmed anhålla, att Eders Kongl. Magt vid förestående behandling af väckta
frågor om den svenska sjöfartsnäringens utveckling täcktes taga i öfver¬
vägande, huruvida, i hvad män och på hvad sätt lindring i afseende å konsulat¬
afgiften må kunna beredas den svenska utrikes sjöfarten.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
Extra anslag.
2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Riksdagen
i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning för 1899 an¬
visat ett extra anslag af 4,500 kronor.
3:o. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att med¬
gifva, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må från och med år
1899 tills vidare få användas årligen 8,000 kronor till två konsulsstipendier,
hvardera å 4,000 kronor, och 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof,
af stipendiaternas resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden
den 14 januari innevarande år till stöd för denna framställning anförts och
med hänsyn till det gagn, som förbindelserna med utlandet, i afseende å
handel och sjöfart, utan tvifvel skola komma att röna deraf, att tillfällena
för unge män att å konsulsbanan bereda sig praktisk utbildning ytterligare
ökas, samt enär ett bifall till ifrågavarande förslag icke medför någon höjning
af denna hufvudtitels anslag, har Riksdagen, som emot bestämmelserna an¬
gående stipendiernas tillsättande och åtnjutande icke haft något att erinra,
funnit sig böra bifalla Eders Kongl Maj:ts förevarande framställning om
inrättande af två konsulsstipendier. Riksdagen har emellertid ansett, att den
tid, för hvilken medgifvande till dessa stipendiers utgående nu lemnas, bör
begränsas till tre år eller enahanda tidsperiod, som år 1895 för det då be¬
slutade stipendiet bestämdes.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts före¬
varande framställning, att Riksdagen medgifvit, att af Sveriges andel i konsuls¬
kassans besparingar må från och med år 1899 så länge Eders Kongl. Maj:t
finner lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 8,000 kronor
till två konsulsstipendier, hvartdera å 4,000 kronor, och 3,000 kronor till
bestridande, i mån af behof, af stipendiaternas resekostnader, eller tillsammans
11,000 kronor, med iakttagande i fråga om tillsättandet och åtnjutandet af
de båda stipendierna af samma bestämmelser, som gälla för det nu utgående
stipendiet.
Stockholm den 6 maj 1898.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens Skrifvelse N:o 74.
7
Bil. Litt. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufyudtitel.
U trikesdepartementet.
Kabinettskassans utgifter.
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena
Utrikesdepartementet.....................................................
Ministerstaten................................................................
Militärattachéer..............................................................
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..............
S:gr
Konsulskassans utgifter.
Utrikesdepartementet....................................... 7,594
Konsulsstaten................................................... 230,960
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 15,426
253,980: -
eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna
bestridas af inflytande konsulat- och expeditions-
afgifter........................................................................... 93,980: --
S:gr
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.
Svenska kyrkan i Paris....................................................................
Summa
Anvisning
i kontant.
|
Kronor.
|
ö.
|
24,000
|
|
27,495
|
—
|
337,941
|
—
|
8,471
|
—
|
45,893
|
—
|
443,800
|
—
|
160,000
|
|
2,950
|
|
606,750
|
—
|
8
Riksdagens Skrifvelse It:o 74.
t
it it)
13 r, <j i
Ml. Zitt. É.
.•»‘i.*va)»r »y-.-o
Extra ordinarie anslag under riksstatens Tredje
hufvudtitel.
|
Kronor
|
ö.
|
Utrikesdepartementet.
|
|
|
För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................
|
4,500
|
—
|
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1898.