REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÄLDS-KONTORET,
utfärdadt vid slutet af 1898 års riksdag.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Kikgg. kuutoreta reglemente )
1
Innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1.
)> skulder §§ 2—5.
» fordringar för utbetalda lån § 6.
» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
§§ 7-12.
* utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 13_17.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18.
På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 19—22.
Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för-
valtningsutgifter m. m. §§ 23—33.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—45.
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 40_48.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57.
Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—82.
Riksgäldskontorets betjening §§ 83 och 84.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 85—89.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 90—95.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 96—99.
Allmänna bestämmelser § 100.
3
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i-
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontor» skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande,
Härförutan har Riksdagen medgifva;
4
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägen¬
het, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-
kontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obliga¬
tioner har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgälds¬
kontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande be¬
lopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn¬
teckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skidder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskonto¬
ret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit full¬
gjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för¬
valtning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
5
§ 4.
Innevarande års Riksdag har beslutit, att under 1S99 skall till den un¬
der Riksgäldskontorets förvaltning stående fonden för extra amortering af stats¬
skulden, förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags beslut bör till
densamma ingå, utbetalas 426,994 kronor 5 öre.
§ 5.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets för¬
valtning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
; ■ . . . . i ■■ .. : I I.' 'Ui '
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte före¬
skrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
1 ro. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 7.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag¬
6
nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds-
kontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgälds-
koutoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyitats.
§ 8.
Riksdagen har år 1890
dels, på det Kongl. Maj:t må bliiva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj.t bestäm¬
mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill bö¬
lande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören Y. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits till¬
höra bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.
Majrts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kro¬
nor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
§ 9-
Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånef onden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite-
ter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisi¬
tion af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgälds¬
kontoret förorsakas.
§ 10.
Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånef onden må under
hvarje af åren 1894 1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite¬
ter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisi¬
tion af Kongl. Majit, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
*
7
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontor skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgälds¬
kontor förorsakas.
§ 11.
För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till StorsandsTcär och denna bibanas utrustning med trafikniateriel har
1895 års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,
utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd
häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det
sålunda anvisade beloppet.
§ 12.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så,
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs-
auläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i en¬
lighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
Indika kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbets¬
plan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att in¬
betalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
8
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhål¬
lande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låne-
andelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kong! kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jern¬
väg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan ge¬
nom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med anuuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och mate¬
riel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af sta¬
ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordnin¬
gen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må ut-
bekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kong], Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd leda¬
mot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
9
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kon¬
troller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som star under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kost¬
nadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grus-
tägter, som kunna vara disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 13-
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Kong!. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfver¬
lemnande till telegrafstyrelsen förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets
medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 14.
Innevarande års Riksdag har beslutit, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annui-
teter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå re¬
qvisition af Kongl. Maj .t, öfverlemnas medel till sfi stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgälds¬
kontoret förorsakas.
Bih. till Biksd. Prof. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente).
2
10
§ 15.
i rv^l jjy » j -, • • ‘ ' f( ; * . f l
Till påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen har innevarande
års Riksdag för år 1891) beviljat ett anslag af 5,400,000 kronor och deraf till
utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,650,000 kronor att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.
§ 16.
Innevarande års Riksdag har medgifvit, att af det anslag å 250,000 kronor,
som af 1890 års Riksdag stälts till Kongl. Maj:ts förfogande att användas till
bestridande af kostnader för verkställande af inköpet af Luleå—Gellivarebanan,
ett belopp af 175,582 kronor må från Riksgäldskontoret till jernvägsstyrelsen ut¬
betalas, såsom godtgörelse för af denna styrelse förskottsvis utgifven expropriations-
ersättning för mark, som, innan eganderätten till Luleå—Gellivarebanan öfver-
gått från svensk-norska jernvägsbolaget till svenska staten, för jernvägsanlägg-
ningen tagits i anspråk, men hvilken icke ingått uti det mellan bolaget och
staten rörande banan uppgjorda köpeaftal.
§ 17.
Innevarande års Riksdag bar medgifvit, att Vadstena och S:t Pers för¬
samlingar må, till fullbordande af Vadstena klosterkyrkas restaurering, såsom ränte-
fritt lån, att af Riksgäldskontoret utbetalas, bekomma ett belopp af 16,000 kronor,
med skyldighet för församlingarna att senast från och med det elfte året efter
lånets utbetalande årligen återgälda minst en tiondedel af lånebeloppet; och
åligger det i anledning häraf Fullmäktige att i vederbörlig ordning utbetala
nämnda belopp; hvaremot och då detsamma blifvit uppfördt i riksstaten för år
1899, Riksgäldskontoret egen att, sedan beloppet utbetalts, derför utbekomma
ersättning af statskontoret.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 18.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets' underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
11
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
sä snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
Ko. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 19.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner
fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens a denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Full¬
mäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarne kungjord.
§ 20.
Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riks¬
dagen faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.
§ 21.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst före¬
gående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut¬
öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplanas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende, om¬
ständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalnings¬
terminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke ut¬
sättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 22.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för upp¬
fyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
12
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna till¬
gång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsntgifter, m. m.
§ 23.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af sam¬
ma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be¬
skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 24.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Biksgäldskontoret anvisade som af de för
Biksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-
kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser van¬
ligen hänförda utgifter.
§ 25.
För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt dermed för¬
enade utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års
Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har år 1884 beslutat:
a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:
lön ....................................................................................... kronor 2,500: —
och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —
kronor 4,000: —;
13
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;
att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgörings-
penningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmel¬
ser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets regle¬
mente finnas för detta kontors tjenstemän angifna;
att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för biblio¬
tekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det bi¬
träde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön .......................................................................................... kronor 600: —
tjenstgöringspenningar ......................................................... » 100: —
kronor 700: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor an¬
gifna; och
c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.
Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, för¬
utom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ 26.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
14
Riksgäldskontor!,; egaude revisorerna att, utom de af dem faststälda arfvoden till
de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berät¬
telser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-
kontorets medel bestridas.
§ 27.
Aflöuiugen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcansli-
och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromälen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombuds¬
mannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro-
målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskild! är stadgadt, dels att sekre¬
15
teraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 28.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redo¬
görelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitie¬
ombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck¬
ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för¬
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga an¬
stalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 29.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa år¬
ligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kam¬
marens ledamöter.
Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 55 omför-
mälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.
§ 30.
AflÖningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöuingsstat, hvilken icke får
lö
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonju¬
tande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löne¬
förhöjning :
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under¬
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskonto-
rets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Full¬
mäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgörings¬
penningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst¬
göringen i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 31.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tu¬
sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäk¬
tige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
17
§ 32.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-
kontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.
§ 33.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgäldskontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sex¬
tondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenste-
mannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster ocli öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 34.
De till Biksgäldshontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks¬
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
Bill. till Bilisd. Prat. 1898. W Sund. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg-kontorets reglemente).
3
18
§ 35.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 36.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols verb, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds¬
kontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks¬
gäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 37.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riks¬
banken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
19
§ 38.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, un¬
der åren 1898 och 1899 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revision skostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den
liqvid, som enligt § 44 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med
statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämuda anslag må hafva under¬
stigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande
af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 39.
Som Riksdagen år 1877 medgift, att de medel, som influtit eller derefter in¬
nöta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono¬
lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse, den 11 i samma månad skulle af Stats¬
kontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riks¬
dagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs¬
odling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända¬
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa an¬
dra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning,
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds¬
kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra min¬
dre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försälj-
ningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inlevere¬
ring till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
20
omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med¬
gifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de krono¬
egendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med
1897 ars utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången
af ar 1900; och aligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå
Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
• § 40.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto¬
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 41.
Riksdagen har aren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträcknin¬
gar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda be¬
slut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af be¬
hof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men
stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld upp¬
sägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.
Riksgäldskontoret eger att till betäckande af det belopp, som utbetalts
för förvärfvande åt staten af Skåne—Hallands m. fl. jernvägar, äfvensom till anskaf¬
fande af 1898 års anslag till låneunderstöd åt enskilda jernvägar försälja stats¬
obligationer till erforderligt belopp.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de
utaf Riksdagen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslags-
21
belopp å 1,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende, samt å 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1899 ur 1896 års
fond för lån till enskilda jernvägar, äfvensom å 4,650,000 kronor af anslaget för år
1899 till påbörjande af en statsbana från Géllivare till riksgränsen.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på sätt och till
belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering
åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer,
förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret ut¬
färdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som
rörande sådan upplåning kunna komma att fattas med anhållan, att Kongl.
Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobliga¬
tioner, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Full¬
mäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amor¬
teringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna stats¬
obligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfär¬
das, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i
landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.
§ 42.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obliga¬
tioner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissemeutsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
99
§ 43.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till
hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt¬
njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum-
mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställnin¬
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 44
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 45.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån
af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obliga¬
tioner i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Full¬
mäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende om¬
ständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalnings¬
terminerna för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 46. ^
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud-
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli be¬
hörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 47.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 48.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret åter¬
ställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. (
24
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
$ c /w 4 .t r f i-.. ;'i?r. , . .
§ 49.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i deri”
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när binder för Ordföranden inträffar.
§ 50.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ 51.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 52.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
* till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och för-
tegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 53.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 54.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riks¬
gäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att
om-
25
sorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öf-
rigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understöd! jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdrif-
tens uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egen¬
dom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.
§ 55.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna me¬
del till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda ut¬
betalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sam¬
mankomst förflutna tid.
En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges be¬
slut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mel¬
lan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjuk¬
doms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande be¬
vilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöflig! för låne¬
transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 56.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående an¬
vändandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
(Kikgg.-kontorete reglemeute).
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ord¬
ning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riks¬
dagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 57.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^ begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 58.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 59.
Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 60.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 61.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
27
. § 62.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
§ 63.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 64.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 65.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso¬
rerne eller Statsutskottet öfverlemnas.
jBesvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer¬
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del-
28
fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerue inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 66.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassö¬
rens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven¬
tera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhets¬
med flere handlingar.
§ 67.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt¬
ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk¬
bara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen af¬
färda, med anteckning'af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försälj ¬
ning blifvit föryttrade.
§ 68.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen¬
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begag¬
nande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embets-
myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, all¬
mänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse före-
skrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 69.
Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riks¬
dagshus samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgälds-
kontoret öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för in¬
rymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnads¬
fond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för in¬
lösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i deu mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.
§ vo.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnads¬
fonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras
för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen
in. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter,
som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen
meddelade.
§ 71.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskonlorets ställning och förvalt¬
ning under den tid, som Rovisorernes granskning kommer att omfatta.
30
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 72.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helg¬
dag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.
Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sam m anträda hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Full¬
mäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 73.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och ut¬
delning med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket
och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill
hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till
näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.
§ 74.
Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrif¬
materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.
För ofri g t ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenste¬
man, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter ve¬
derbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de un¬
der riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforder¬
31
liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 75.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april
1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolags¬
ordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvalt¬
ning och räkenskaper.
§ 76.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt be¬
rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säker¬
het för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 77.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Full¬
mäktige utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 78.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i post¬
sparbankens styrelse.
Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds¬
kontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl med¬
dela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullstän¬
digt register till Kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskost-
nader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riks¬
dagen år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af
ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, för¬
utom återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.
Härjemte har 1898 års Riksdag dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor
att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till kamrarnes pro¬
tokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m.,
af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof
använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade
registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek
m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom
efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft
befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor
50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.
§ 80.
Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgälds¬
kontor; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den
närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 81. .
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
38
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel¬
lan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-
kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande va¬
let till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträ¬
den böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.
§ 82.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitie¬
departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.
§ 83.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
eu kamrerare;
en kassör;
en revisor;
eu kassabokhållare;
eu lånehokhållare;
eu registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Rikgg.-kontorete reglemente.)
5
34
§ 84.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 85.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän¬
digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blif-
vit förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt-
mästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 86.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.
35
§ 87.
Itmau ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgälds-
kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 88.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domare värf må
begagnas.
§ 89.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försummelser in. in.
§ 90.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lef-
36
vernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige till¬
rättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var-
ningsgraden, ej deraf later sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å före¬
kommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 91.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
k ullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjen¬
steman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibe¬
hålla och utöfva sin beställning.
§ 92.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 93.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige an¬
mälas till suspension eller entledigande.
§ 94.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit in¬
fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Reviso-
rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kom¬
mande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
37
§ 95.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillå¬
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar¬
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjenste¬
man eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svå¬
rare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening,
§ 96.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret be¬
stämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 97.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad .att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen¬
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvar
gadt tillstånd.
§ 98.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer-
dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom till¬
delas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
38
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
§ 99.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 100.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 maj 1898.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,
»• v. Talman. n. v. Talman.
39
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1897 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen¬
tets
Årtal. §.
1866
1880
1886
1887
38
42
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
va ntfärdade.
Skulden för 1860 års pre¬
mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok¬
förda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopa Kr. 119,790,000, mot¬
svarande £ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ...............
Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
60,673,333,88 Kr. eller
68,257,500 Rmk..................
40 Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgälds
1860 d.
1880 d. >/«
1886 d.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.
Fonderad skuld.
3V2 %
3 '/j %
Thlr
|
54,500
|
(Kr.
|
121,111: n)
|
Kr.
|
101,821,500
|
£ St.
|
5,610,000
|
Frcs
|
141,372,000
|
Rmk
|
114,444,000
|
}Kr. 58,670,666: «a
1 Rmk 66,004,500
Icke fonderad
skuld.
40
Reglemen
tets
Årtal. §.
1888
1890
1891
1894
kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp¬
sägning, å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1897 års slut
blifvit utlemnade obliga
tioner å .............................
40 ObligationeråRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehaf-
varens sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders fö¬
regången uppsägning ......
39 Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
*/». motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller
49.360.000 Francs...............
44 Obligationer för 1891 års
tillfälliga jernvägslån, för¬
fallna d. Vt 1896, å Kr.
7.200.000, motsvarande
10.000. 000 Francs...............
42 Obligationer för 1894 års
jernvägslån å Kr. 36,000,000,
motsvarande 50,000,000
francs, 1,980,000 £ St. eller
40.400.000 Rmk.., hvaraf
blifvit utlemnade obliga¬
tioner å till hopa 18,000,000
Kr., motsvarande 25,000,000
francs, 990,000 £ St. eller
20.200.000 Rmk...................
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
vit utfärdade.
1887 d. 30/m
1888 d. Vs
1890 d. Va
1891 d. »/t
1894 d.
Räntefot.
3 Vid %
3 Va %
3 %
Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.
Fonderad skuld.
Kr.
|
48,759,500
|
Kr.
|
26,666,666:67
|
Rmk
|
30,000,000
|
\£ St.
|
1,470,000
|
Frcs
|
37,020,000
|
(Kr.
|
33,444,000
|
IRmk
|
37,624,500
|
\£ St.
|
l,843,600;io
|
(Frcs
|
46,428,633
|
Icke fonderad
skuld.
Kr.
|
18,000,000
|
jFrcs
|
25,000,000
|
\£ St.
|
990,000
|
Rmk
|
20,200,000
|
(Kr-
^Frcs
8,280
11,500
41
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.
|
|
|
|
Fonderad skuld.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
skuld.
|
1866
1890
|
13
14
|
Obligationer, hvilka i an¬
seende till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet .......
Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypo-
teksbank, bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000
|
/1798 d. •/,
(1811 d. 30/i2
1890 d. 16/ä
|
CO
ax
SB
|
il£.itå>» 3L.:O{)?/• TV< 1 rl 11
t ..... • /: ,>
i ö jo • J i i 'JL iöl V‘» -'i o vi; ii
: :'^T.OOi i. . fl 1'0ni
|
Kr. 10,125
yt i
iiiibd 1
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före¬
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
Runt 2,286: 88....................
|
1750 d. Va
|
6 %
|
, _ ,f . 4. * *
|
..vi t v-ouy i
*
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr (icke
kapitaliseradt).....................
|
oT~
rH
CO
r-H
|
|
|
! fT '
|
1866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000
R:dr .....................................
|
1778
|
5 %
|
|
|
1866
|
18
|
Innestående fond för Göta
kanals underhållande.........
|
1833 d. 31/i2
|
5 %
|
—
|
Kr. 140,889
|
|
|
Af Kongl. Statskontoret till
Riksgäldskontorets förvalt¬
ning öfverlemnade kassa¬
behållningar ........................
|
|
|
|
Kr. 30,000,000
|
|
|
Öfriga diverse skulder.........
|
—
|
—
|
—
|
t 7,055,911:73
|
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G
(Riksg.-kontorets reglemente.)
42
Reglemen-
|
|
tets
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
1866
|
20
|
Fondför Hjelmarekanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)....
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)....
|
1882
|
3
|
D:o för Södertelje kanals (d:o)
|
1866
|
22
|
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: ie
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
|
1866
|
25
|
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
|
1869
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller)..............
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1897.
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Kr.
2 8 7,4 8 3,444:44.
Inom limen balanserade skulder Kr........ 30,2 5 4,3 1 4:04.
43
Bil. B.
itiksgäldskontorets vid 1897 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
. t* {'& i . -■ /
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Byggnadslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
39
|
Lån till staden Kristine-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hamn och Varnums lands¬
församling, för uppbyggan¬
de af ny kyrka i Kristine¬
hamn ............................
|
118491
(1854]
|
\ .2 % \
c jemte >
( ränta. ]
|
3 %
|
37,500
|
|
3,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
43
|
Lån till Vesterås domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation
|
1860
|
—
|
—
|
28,000
|
—
|
28,000
|
—
|
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele¬
mentarläroverket..................
|
1861
|
5 %
|
4 %
|
120,000
|
|
46,493
|
42
|
|
90
|
Lån till Apotekare-societe-
|
|
|
|
|
|
|
1
|
ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
|
|
1
|
|
|
|
13,177
|
|
|
|
institutet..............................
|
1862
|
i »
|
|
50,000
|
—
|
36
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
90,670
|
78
|
44
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånel
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloDDet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
90,670
|
78
|
1866
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk
|
1864 4
|
5 %
|
A o/.
|
25,000
|
|
12,473
|
79
|
|
|
|
|
|
|
2>
|
»
|
Lån till staden Falun, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nyttläro-
verkshus derstädes
|
M* 1864
|
|
|
40,000
|
|
20,019
|
19
|
|
|
|
|
|
|
»
|
|
Lån till staden Sala, för upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
förande af ett nytt läro-
verkshus derstädes
|
1865
|
|
|
12,000
|
|
5,967
|
16
|
|
y>
|
Lån till staden Halmstad, för
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar¬
läroverk derstädes
|
1866
|
|
|
25,000
|
|
13,898
|
65
|
»
|
»
|
Lån till Kalmar Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny bygg¬
nad för läroverket i Kalmar
|
1866
|
»
|
»
|
40,000
|
|
22,206
|
05
|
»
|
1481)
|
Lån till staden Venersborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes
|
1867, 1868
|
|
|
40,000
|
|
23,382
|
78
|
»
|
1482)
|
Lån till staden Yestervik, för
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ny byggnad
åt elementarläroverket der-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
städes. .
|
1867, 1868
|
7>
|
|
20,000
|
|
11,905
|
28
|
|
14 83)
|
Lån till Upsala Domkapitel,
|
|
|
:
|
|
|
för uppförande af ny bygg-
|
|
|
|
( r,
|
|
|
|
1
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
|
200,523
|
68
|
') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
45
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
läntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
|
Årtal.
|
§.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
» '[-
|
|
—
|
200,523
|
68
|
|
|
nåd för högre elementar¬
läroverket derstädes............
|
1867, 1868
|
5 %
|
4 %
|
140,000
|
|
83,293
|
69
|
1866
|
1481)
|
Lån till Karlstads Domka-
|
|
r in
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes ......
|
1868
|
3»
|
»
|
40,000
|
|
24,436
|
24
|
|
»
|
1482)
|
Lån till Skara Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
|
|
|
|
|
1
|
■ ti. i '
|
|
|
|
|
byggnaden derstädes............
|
1868, 1869
|
»
|
»
|
40,000
|
—
|
32,344
|
13
|
1866
|
1483)
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
t >.r' >
|
|
|
|
för utvidgande af elemen-
tarläroverksbyggnaden der-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
städes....................................
|
1873, 1875
|
>
|
3»
|
20,000
|
—
|
14,898
|
62
|
1874
|
5
|
Lån till direktionen för se-
|
|
|
|
|
|
|
|
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
|
|
|
i t •;
|
|
|
|
|
|
|
nariura .................................
|
1875
|
3»
|
»
|
59,000
|
—
|
38,794
|
04
|
1882
|
17
|
Lån till föreståndarne för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
naden å domkyrkan .........
|
1883
|
»
|
|
30,000
|
—
|
24,512
|
84
|
1887
|
15
|
Ytterligare lån till Linkö¬
pings domkyrka till betäc¬
kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
—
|
—
|
|
|
1
|
418,803
|
24
|
<) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.
«) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
46
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då länd
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
oeioppet.
|
|
slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
|
418,803
|
24
|
|
|
kostnaden för tornbyggna¬
den å nämnda domkyrka
jemte dermed i samman-
|
|
|
|
|
|
|
|
1892
|
|
haag stående arbeten
|
1888
|
5 %
|
4 %
|
30,000
|
_
|
26,825
|
91
|
17
|
Lån till Skara domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
för fullbordande afrestau-
rationsarbetet å densamma
|
1893
|
|
»
|
40,000
|
|
38,326
|
40
|
1896
|
16
|
Lån till Hernösands dom-
|
|
|
|
|
1
|
|
kapitel för uppförande af
|
Lånet
åter¬
betalas
|
|
|
|
|
|
|
|
ny byggnad för allmänna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverket i Östersund
|
1897
|
med
500 kr.
|
—
|
15,000
|
_
|
15,000
|
|
|
|
= 498,955: 55
|
|
årligen
under
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Tomtreglering slån.
|
|
30 år.
|
|
|
|
|
|
1866
|
142
|
Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eldsvåda
|
1867
|
6 %
|
|
50,000
|
|
2,915
|
Q 1
|
1872
|
32
|
Lån till staden Strengnäs,
|
' ' ' '
|
|
O I
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda
|
1872
|
|
i >-> j. .;
»
|
30,000
|
|
9,451
|
21
|
1—*
00
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda
|
|
5 %
|
|
1878
|
50,000
|
42,896
|
61
|
/l 87 7
|
8
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
(1878
|
6
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda
|
1878, 1879
|
|
|
200,000
|
|
156,842
|
88
|
(1880
|
13
|
jån till staden Hudiksvall,
|
|
4 /J j
|
|
(1881
|
10
|
för ny tomtreglering efter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
Ii f ' •••• '•
|
—
|
|
711,062
|
06
|
■vi
*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
47
1
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
•
|
—
|
711,062
|
06
|
|
|
1878 och 1879 årens elds¬
vådor .............
|
1881, 1882
|
6 %
|
5 %
|
200,000
|
|
168,165
|
75
|
1888
|
15
|
Lån till staden Luleå, för
|
|
|
|
|
|
|
ny reglering efter 1887
^.rs Afsvafla........
|
1889
|
5 %
|
4 %
|
100,000
|
|
94,583
|
68
|
1889
|
17
|
Lån till staden Umeå, för ny
|
|
|
|
|
|
|
reglering i följd af den staden
år 1888 öfvergångna brand
|
1890
|
|
»
|
200,000
|
—
|
191,507
|
07
|
1896
|
15
|
Lån till staden Mariestad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny reglering af viss del
deraf i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand
|
1897
|
'
4 6/io %
|
3 V %
|
150,000
|
|
150,000
|
|
|
|
= 816,363: Öl
|
|
|
|
|
|
t
|
|
|
|
c) Lån till kanal- och
|
|
|
|
.
|
|
|
|
|
|
slussanläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
931)
|
Lån till Dalslands kanalak-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiebolag, för segelleds öpp¬
nande från Hattefura vid
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Venern till sjön Stora Lee
|
1865,1867
|
5 %
|
3 %
|
800,000
|
_
|
264,192
|
94
|
|
9 4-)1
|
Lån till Kinda kanalaktiebo-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
118 >
|
lag, för utsträckning af Kin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
143)
|
da båtled medelst kanalise-
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1,579,511
|
[50
|
‘) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente,
2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.
48
Reglemen-
|
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet
|
Räntefot
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
. Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,579,511
|
50
|
|
|
ring af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn
|
) 1865 |
\1867-T870j
|
5 %
|
3 %
|
437,500
|
. * l
|
359,692
|
05
|
|
|
= 623,884: 99
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Län till jernvägs-
|
|
|
1 M f
|
|
|
. !
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
79
|
Lån till Borås jernvägsak-
tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga
|
1862, 1863
|
|
4 %
|
1,377,055
|
24
|
319,050
|
07
|
»
|
80
|
Lån till Helsingborgs—Lands-
|
|
|
|
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga,äfven Helsing¬
borg—Årup) jern vägsaktie¬
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup...
|
1864, 1865
|
|
|
1,100,000
•
|
|
476,952
|
91
|
»
|
|
Lån till Kristianstad—Hess-
|
|
|
|
|
|
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
|
I
|
|
-
|
|
|
|
|
* : i
|
1
|
Hessleholms station på Sö¬
dra stambanan
|
1864, 1865
|
»
|
»
|
720,000
|
|
285,182
|
83
|
»
|
»
|
Lån till Ystad—Eslöfs jern-
|
!
1
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
-,
|
‘1
|
—
|
« ' . >i i i i.’
|
|
3,020,389
|
36
|
49-
Reglemen-
tetsA i ii<
_. ■ ...
Årtal.
48 21
l 0'
1860
Öl
1871
II
80
82
31
■)
.taqqolad
Transport
ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba¬
nan till Ystad.....................
|
--_---
|
-:--
|
- - ---------------------
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåteratod
vid 1897 års
slut.
|
|
|
|
|
.i*n k
|
1864—1866
.4-- :0781
1865—1867
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta¬
tion på Södra stambanan! 1864—1866
Lån till Uddevalla—Veners-
borg—Herrljunga jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud- j
devalla.................................
Lån till Karlskrona—Vexiö
ijernvägsjaktÅebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
Yexiö....................................
Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan,
Krylbo och Norberg .........!
Lån till Upsala—Margrete-
hillsjernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............
11
1872
873
1874
| \
(1872\
1873
Transport
ho
|
jsniiiT
|
—
|
—
|
3,020,389
|
36
|
i fn
|
j{ ZgtlVl
|
läkkött 11
|
i n
|
Ad IT; , n
|
8 1
|
, T i r
|
nlii/i t (71
|
.liitlodoiivlr
|
<y.\
|
7
|
|
%
|
[4,,%
|
2,450,000
|
"
|
,1,080,463
|
10
|
*1 (ii
|
ihlirAv U
|
tn ,li/i Hil
|
ni
bni
|
7
fi
|
i
|
-m
|
o t mim
|
4/deg'io(i lii
|
i a
|
7.1 II 87
|
8 1
|
-TA'r
|
iller; -!ol
|
.jä/ilodniliJi
|
>:y\
|
7
|
|
» it i/i
|
v!4 »fri-!
|
1,200,000
|
*rH-
|
u 522,251
|
87
|
•
|
ildo Imf
|
.giodalöt
|
II
|
I
|
|
()0 >
|
,880.d Il
|
million ii t
|
jftO
|
ii
|
|
j ....
|
|
00 'inilo
|
, .*1
|
A
|
|
‘tor
|
oil/ifiild'
|
egfclod A
|
[lffl.
|
f;8 7 K!
|
8 i
|
-fri
|
•t Öl ! Q'r
|
1 tf,11 no
|
1)
|
/i
|
|
» ni
|
) 'jblllUl
7>
|
3,240,000
|
|
'4,801,412
|
44
|
olif
|
(fri orillil
|
fi
|
bill
|
it
|
|
-?,n
|
)ili',rild<j
|
nbmnjiui
|
ri:?
|
O
|
|
|
KHl
|
i;41 nof* '1
|
it
|
j\[
|
|
-ni
|
ivi/.—d
|
VI Öl A 0 Y 11
|
1 i!
|
isti o it T
|
8 I
|
|
4V.
|
ji
2,600,000
|
jn'
7Jf
|
(J 1,959,248
|
54
|
M 07
|
Ib >[rvj‘»t
|
■o7 nrVit ni;
|
n n
|
»i.
|
|
-f\\>
|
ivt/ dun
|
•/dofmnh.x
|
n it
|
t
|
|
~j (j
|
i>0 fri ,o
|
Ivtoil llil
|
:..i'
|
-i
|
|
%
|
5 %
|
C 406,000
|
rtl-r
|
260,979
|
81
|
|
r 7 \y
|
•/hiinii m
|
1
|
i:, i
|
|
rit
|
i! y;rr
|
>! k a ^.ii vret oi
1 li! Afling;
|
, .1
I-1. /t
fifr
|
7
r
|
|
» '
|
|
'• 500,000
|
U
|
1 334,670
|
22
|
—
|
i>; —
|
L n-iii
|
.r i
|
8,979,415 34
|
') He § 3 af 1886 års Reglemente.
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-koutorets reglenu (ute.)
()<i /*. fiM H T ft M* )<. If ( k
y.hh I In K t (*
50
Reglemen¬
tets
|
Årtal.
|
§■
|
1871
|
31
|
1878
|
11
|
1891
|
7
|
1876
|
5
|
|
»
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.
|
Transport
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8,979,415
|
34
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Lud¬
vika till Kil, mot skuldför¬
bindelse .........
|
11874
1875
(l876J
|
|
5j/2 JK1)
|
5 %
|
5,000,000
|
—
|
4,304,781
|
28
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga¬
tioner å nominelt 5,988,600
|
|
|
|
|
2)
|
|
|
|
Kr., efter 90 % ..........
|
1878. 1879
|
|
|
6,078,240
|
|
5,389,740
|
|
Samma bolags obligationer
af den 31/u 1891 för in¬
lösen af utelöpande oin¬
friade kuponger tillhörande
ofvannämnda obligations¬
lån af den IS/i 1874
Lån till Vestervik—Åtvida-
|
1891
|
|
|
4 %
|
|
|
1,707,800
|
1.707,800
|
berg—Bersbojernvägsaktie-
bolag, för anläggning af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida-
|
118771
|
|
|
|
|
|
|
|
berg till Bersbo, med bi-
|
<1878
|
|
5 %3)
|
4Va %
|
1,865,000
|
—
|
1,671,231
|
56
|
bana till Storsiön ........
|
1879
|
|
|
|
|
|
|
Lån till Hultsfred—Vester-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny med
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
-
|
22,052,968
|
18
|
*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
f) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
3) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Y .YiJtiiVY C, \ U -
51
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Eapitalåterstod
vid 1897 års
slut.
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
22,052,968
|
18
|
|
|
bibana till sjön Yxern, sido-
|
|
1877]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
spår till Ankarsrum och
|
|
1878
|
|
5 %l)
|
4 V, %
|
1,750,000
|
|
1,584,382
|
52
|
|
|
hamnspår vid Verkebäck...
|
|
1879
|
|
|
|
|
|
1876
|
5
|
Lån till Vislanda—Bolmens
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................
|
j
|
[18771
1878
|
r
|
» >)
|
|
785,000
|
|
768,299
|
12
|
»
|
|
Lån till Gotlands jern vägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................
|
1
1
|
1877
1878
1879
|
i,
|
» *)
|
|
500,000
|
—
|
443,213
|
66
|
! *
|
* 1
|
Lån till Södra Dalarnes jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\1879
|
13/
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Kryl-
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He-
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak-
|
|
1879
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiebolags jernväg jemte bi¬
bana till Bispbergs grufve-
|
4
|
1880
1881
|
>
|
» >)
|
|
2,375,000
|
—
|
2,171,129
|
67
|
|
|
fält ......................................
|
|
1882
|
|
|
|
|
|
|
|
1876
|
5
|
Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för an-
|
|
(1879
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af jernväg öfver
|
|
1880
|
|
* ')
|
|
2,600,000
|
—
|
2,376,815
|
63
|
|
|
Fritsla till Borås...............
|
|
,1881
|
|
|
|
|
|
|
|
1881
|
15
|
Lån till Lenna—Norrtelje
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
__j _
|
|
—
|
—
|
29,396,808
|
78
|
*) 8e § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
52
Beglemen-
f teta h
■ tuta
Årtal.
8 0 0
i-8<
nqliqninqsrJ
•loqqolod
c._
Transport
läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Lenna jernväg och Norr-
teljle ....................................
1881
2 :
jö'812
70 Q21
|8 T! 8
08
15 Lån till Siljans jernvägs-
■ aktiebolag, för anläggning
i af jernväg från Borlänge
! station å Bergslagernas
;,y. j jernvägsaktiebolags jern-
j väg’ till Insjön i Dalarne...
» Lån till Hvetlända—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta¬
tion å statens Södra stam-
> bana..............;
Tiden, då Iånét
utbetalts.
7781
8 i
1883
1884
1885
1886
| T T 8 I
}878I
VI.:
07'
Lån för anläggning af
jernväg från Finspong
till Nbrshöhrt- (numera öf-
vertaget af Norra Öster¬
götlands jernvägsaktiebo¬
lag) ....................................
000,003,2 ('
jLån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
1883 — 1886
1885
<18861
(0781
1
1881
2881
(
1883-
4886
088 £j
(18 811
Ö08.Q2—!
Transport] ----
Lj
auitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
-nomelqaH
Kapitalåterstod
vid 1897 års
sint.
.8
|
: J-io
|
[8nfi'I T
|
|
|
29,396,808
|
78
|
-obi
|
taioxY
|
110(3 flit Rit!
|
dic
|
|
|
rfoo
|
m in 8 7 a
|
IhA Hil •
|
H
|
|
|
...ilo
|
V A ,4.raT7
|
Liv nigrin
|
rrju
|
|
|
|
äiofi—Jti
|
nnlaiV il*)
|
fri
|
i i G i) Ti
|
|
% J,
|
,4'it %
|
746,197
|
94
|
746,197
|
94
|
n fni
|
ghvme
|
fn garn;
|
:8b
|
|
|
|
llil
|
;dgnn(J
|
i9vfÖ fl b Afl
|
Bil
|
|
|
|
|
...a9mIoS
|
i {
|
|
|
|
7 Viol c b
|
ii^ItoO Ilij
|
rn
|
.1
|
|
|
*
|
ii t fl loda
|
tdi
|
*
|
|
nit
|
{deiV ir
|
rit giSvino
|
t<
|
•
|
|
»
|
|
9504000
|
|
011 909
|
os
|
-A19
|
|
I rribo8 llil
|
Afl
|
J f
|
|
lan 'löl ,
|
gfllodsitjlna
|
gMv
|
(81 i 07-
|
<):
|
-bni
|
1 flint g
|
ivfliei In 5
|
aii
|
|
|
fn i o
|
Yi gflöfnt
|
b nq noiifll^
|
oc
|
|
|
-ell
|
,ntgovA •
|
9vf 6 fl lind fl
|
ib t?
|
|
|
fao ii
|
)§ retnc
|
doo triol
|
fiol:
|
|
|
|
ooiisn-iu
|
300,000
|
|
283,796
|
83
|
6 i
|
oi inta
|
sgniihoS
|
lii,
|
|
|
-de?
|
^vaier,
|
8flm9§fllag
|
79(2
|
|
|
-id !
|
struss gn
|
vmsf, ggfllo
|
le i:
|
|
|
-9 Vt
|
rig »8'iS1
|
iqaiä llil b
|
ABC
|
|
|
|
|
|
M
|
|
|
riålO
|
tf---S’X9t
|
iflY llil
|
a.id
|
J 6 '0~C
|
1
|
»■ nn
|
•iöt »gille
|
500,0.00
|
t*T—
|
469,279
|
46
|
TOVl'
|
§nvm‘
|
l 'In gflinj
|
|
|
|
|
........g in
|
ofl Bil ni?.
|
hTI
|
: ;
|
|
0(.[3J
|
■flod—c
|
tiio J Bil
|
|
I oi 13E
|
11
|
i-nn !
|
rot ,sb1o
|
d9il}lB8§fl71
|
nej
|
|
|
Uio\
|
am»T
|
_ 1
1
|
-|
|
31,807,992
|
04
|
låghet att utbekomma,
* - ----—^ ~; —- w
.uytnoraelgoa bu 3881 do o 8881 ia £ § y8 (£
Reglemen-
tets, j,Y,
___-jula_
|
-»TSff .lol-,inö» !.lot:ni
|
Tiden, då lårtet
utbetalts.
|
ÖJ>i i i
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
-nomolgoH
Kapitalåterstod
vid 1897 års
slut.
j -'i .uttÅ
|
Årtal.
|
§•
|
;ig seo
|
|
Transport
|
|
|
- i
i
|
j jic
|
dKUBlT
|
|
— I
|
i
31,807,992
|
04
|
|
|
Stockholm till Rimbo gäst-
|
/1883-1885\
|
-flis
|
[ amono’
|
r—rnoMIIi:
|
nj
|
»1 1 Öl 98
|
il
|
|
|
gifvaregård ........................
|
|
1887
|
f
|
5 %'±i
|
41/2 '! %
|
bj500(000
|
|
472,994
|
70
|
1881
|
15
|
Lån till Kinds härads jern-
|
|
|
|
Bio]
|
k nåil 1
|
iivmo[ fn ;
|
ni.r
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag för anlägg-
|
|
(08
|
3!
|
i bil
|
rrnjltS n
|
ija Liv ba
|
Sill
|
:
|
|
|
|
ning af jernväg mellan Bo-
|
/1884/3 I
|
, Ib^71
|
nej. abi
|
clrrmV jr
|
la (]
|
|
|
!rfi k rf
|
Kft O
|
råsi.ooh- Svenljunga.,..........
|
• 118B7'f81
|
i » ..
|
|
500(000
|
|
486,323
|
22
|
1886
|
16
|
Lån till Skara—Kinnekulle
|
|
|
|
‘-ant
|
i>l—bni
|
i9naM HiJ
|
nid
|
|
|
|
:—lYenerns jernvägsaktie-
|
|
|
|
•iöT?
|
^lodoild
|
s
|
linil :
|
|
|
|
1 bolag för anläggning af
|
|
|
|
a in’)
|
gävmoj
|
In gnkigg
|
slak
|
|
i
|
|
■jernväg från Skara till
|
/l 887\
|
|
Inoit
|
BlaagBvn
|
19j, abBfa9i
|
ibM
|
|
|
|
Kinnekulle och Venern ...
|
11888/
|
|
|
igiivanai
|
324,000
|
CO
0
0
r—l
—i
CO
|
98
|
Öl B V 1
|
8 OSt-
|
Lån o till- SvartJelfs jernvägs-
|
|
0G8 J
|
i......
|
........1
|
iqaid barn
|
no i
|
|
|
|
|
aktiebolag för anläggning
|
|
|
|
j-nio
|
Ila Wd
|
[ggälfifs iö:
|
ra
|
J
|
I
|
|
|
af jernväg mellan Carls-
|
/I887/
|
|
doo
|
öjaiiiY
|
nisllöin
|
8*
|
7 i
|
|
|
|
dahl och Grythyttehedm.m.
|
11888/
|
|
å-197
|
:ö nasmi.
|
a)341,000
|
r^4-
|
[ 341,000
|
|
|
»
|
Lån till Halmstad—Bolmens
|
|
(0081
|
\ -1X;I
|
[—allod
|
duell In 1
|
|
1
|
|
i 9 j: o [. f;
|
^ o f;
|
jerftvägsaktiebolag för an-
|
|
/S08I
|
I !(b,;I
|
k; ji-jdiV’
|
(Ävmoj g fr
|
[1B3
|
|
|
|
|
läggning af jernväg från
|
|
|
|
jaiOi
|
•in al/l—a
|
iinaiydti lli
|
m
|
J * i
|
|
|
|
Hälmstad till Byholma och
|
|
|
|
j-tip.
|
löl galt
|
d9iidB8gB7
|
ISO
|
|
|
|
|
Bolmen med sidospår till
|
I
|
1887/
|
|
Ull
|
om gåva
|
5C 8)
|
|
I
|
|
|
|
sjön Södra Unnen ...........
|
i
|
1888/3
|
»-da
|
>M »(00
|
a 824(915
|
|
797,210
|
67
|
| ‘ ‘ » \ l
|
8 »
|
Lån till Fögelsta—Vadstena
|
|
ILO
|
9
|
j
|
|
|
'JO
|
f
|
|
|
|
—Ödeshögs jernvägsaktie-
|
|
|
|
-svit
|
j. in geni
|
tö!
|
ni
|
J ;
|
I
|
|
|
bolag för anläggning af
|
|
|
|
-Iso
|
ti bil an
|
qqiiH ruWt
|
Tl ft
|
r
|
|
|
|
jernväg mellan Fögelsta
|
|
|
|
|
JtovVj
|
i *19/a i;n) /
|
gn
|
f
|
|
|
|
och Vadstena till Ödeshög
|
|
1888
|
8 1
|
» -9 j
|
joll -» -gl
|
300;ooo
|
-4
|
289,924
|
66
|
r- 1,80
|
IT 8 3
|
Lån till Mellersta Blekinge
|
|
/CO
|
3 ]
|
j ...3i
|
lo do i\å a
|
igävaioi ai
|
|
|
|
|
i
|
jernvägsaktiebolag för jern-
|
|
1888
|
|
nll i
|
amoT—
|
ömlfiM II it
|
fn
|
,r : 8f ilo
|
ii
|
|
|
vägsanläggning från Karls-
|
|
1889
|
|
-a f>
|
|
> < {9
|
|
|
|
|
|
hamn till Ronneby och
|
|
1890
|
|
|
) gi.var
|
I. 'in g' b)
|
i 'j
|
|
|
|
1 ' _
|
Gullbärna ...........................
|
|
1893
|
|
|
1 »
|
1,102,250
|
|
1,065,238
|
29
|
|
p'),k
;
|
Transport
|
|
—
|
f -
|
—
|
—
|
!35,571,692)56
|
a) Enligt K. Br. af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.
b) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,260 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
54
Reglemen-
|
|
—
|
|
i
|
—
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet
|
Räntefot
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
35,571,692
|
56
|
1886
i
.
|
16
|
Lån till Mora—Venerns jern¬
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Vermlands jernväg
med bibana.........
|
(18891
{1892}
(1893)
|
5 %
|
4Vj %
|
1,000,000
|
|
984,314
|
87
|
|
|
Lån till Mariestad—Kinne-
|
|
|
|
kulle jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg från
Marie stads jern vägsstation
till Gössäters järnvägssta¬
tion med bispår
|
1890
|
|
|
305,000
|
|
298,475
|
75
|
>
|
»
|
Lån för anläggning af jern-
|
|
|
|
|
|
väg mellan Vittsjö och
Hessleholm (numera öfver-
taget af Hessleholm—Mar-
karyds jernvägsaktiebolag)
|
|1890(
(1892/
|
»
|
|
404,000
|
|
392,949
|
16
|
:
|
>
|
Lån till Skymnäs—Munkfors
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg mellan
Björndalsbron och Munk¬
fors.........
|
|
|
|
24
|
/l891|
}189 21 1
|
90,835
|
89,410
|
$
|
|
Lån för anläggning af jern-
|
;
|
|
|
|
|
väg från Klippan till Röst¬
ånga (numera öfvertaget
af Helsingborg—Hessle-
holms jernvägsaktiebolag...
|
/1S92\
}1893J
|
»
|
|
290,000
|
|
287,034
|
75
|
1891
|
18
|
Lån till Malmö—Tomelilla
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg från
|
I
|
|
|
|
I
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
37,623,877
|
33
|
55
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1897 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
1 J’f<
|
1 — ‘
|
—
|
—
|
37,623,877
|
33
|
|
|
Malmö öfver Staffanstorps
|
(1892, 1893 J
|
|
|
. , ;.rj rf-
|
|
|
|
|
|
station till Tomelilla.........
|
11894,1896/
|
5 %
|
l'h %
|
1,300,000
|
—
|
‘‘1,300,000
|
—
|
1891
|
18
|
Lån till Norra Södermanlands
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg från Ny-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
by bruk till Södertelje med
bibanor till Åkers stycke-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bruk, Strengnäs, Mariefred
och Igelstaviken ...............
|
1892—1896
|
(l j>*(
»
|
|
1,800,000
|
|
M
ti.
1,800,000
|
|
»
|
19
|
Lån till Hernösands—Sol-
|
|
|
|
|
|
|
lefteå jernvägsaktiebolag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för anläggning af jernväg
från Hernösand till Sollef-
|
(1892,18981
|
|
|
|
|
|
|
|
|
teå ... .
|
i 1895 I
|
»
|
it
|
2,350,000
o.u
|
—
|
2-,350,000
|
—
|
»
|
18
|
Lån till Norrköping—Söder-
|
l •
|
|
|
|
|
|
|
köping—Vikbolandets jern¬
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg från Norr¬
köping till Söderköping
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m. ...........
|
1893—1895
|
»
|
it
|
653,000
|
—
|
653,000
|
—
|
it
|
it
|
Lån till Uddevalla—Lelån-
|
|
|
|
|
|
|
|
gens jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg mel¬
lan Uddevalla och sjön Le-
lången ... ............
|
1895—1896
|
it
|
»
|
.1,247,000
|
|
1,247,000
|
|
1896
|
14
|
Lån till Östra Blekinge jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg från Gull-
|
|
|
|
a)
|
|
|
|
|
|
bärna station till Thorsås
|
1897
|
v
|
»
|
537,500
|
—
|
337,500
|
—
|
|
|
Transport
|
|__
|
_
|
—
|
—
|
—
|
45,311,377
|
33
|
a) Hraraf vid 1897 års slut återstodo ej lyftade kr. 200,000: —.
m
Reglemen-
tets!'
j Bih iriv
|
J . , , :rt . .
, , .luhijtifisi Jsj
Jijqqoioa
|
Tiden, då lånet
ntbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet
|
Kapitälåterstod
vid 1897 års
slut.
.§ 1 .UnÅ
|
Årtal.
|
r§-
|
88 T78
|
,820,
|
Transport
|
_ ---__
|
JK
|
iqaffTiX
|
|
—
|
45,311,377
|
33
|
| 1896
|
14
|
Lån till Klintehamn—Roma
|
i
:j£Q8 f (S
|
18 I) ■‘ ([i
|
DiaadÖal
|
2 *tsvlö ör
|
it il]
|
Ä
|
|
— 000
|
,008,
|
i jernvägsakti^bplag för an-
|
5 ' i f) 081.4
|
:j 8 I I
|
f; 11 i I s r
|
ioT Ilil no
|
iifi-
|
|
|
|
|
läggning af jernväg från
|
|
abn
|
r, infinna
|
)ö8 btkjYLU
|
i n
|
U 31 IQ
|
81
|
|
|
Klintehamn till Roma sta-
|
|
-rus
|
*!Oi ‘Ofri
|
i.. a)
|
rarij
|
|
|
|
|
tion........................
|
1897
|
5 % .y.
|
4*/i %
|
214 000
|
|
140 000
|
|
»
|
»
|
Lån till Markaryd— Veinge
|
|
f)9u
|
i srfoiio£
|
o8 bill åut
|
yy
1 7
|
cf *
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag för an-
|
|
|
)qja aiei
|
1. Ilil ’iori
|
ndi
|
d
|
|
|
|
läggning af jernväg från
|
|
. fm
|
|
ängnoilS .
|
Lm
|
o
|
|
— 008
|
|
Markaryds: station till Ve-
|
0081—!
|
!0P i
|
l
|
odrvaJeblsl
|
do
|
0
|
|
|
|
inge station ........................
|
1897
|
»
iO(
|
— Rinn*
|
563,000
|
u
|
", ji 210,000
|
— j
|
|
|
= 43,722,173: 78
|
|
|
|
iii7irifjr ä
|
|
. • i
|
|
j
|
|
Summa
|
__
|
;äj
|
|
- rf r: r», g i:! in
|
-*
|
45,661,377
|
33
|
|
|
|
1808 f ,£
|
Q8i] 4el
|
o8 Uil
|
jfinsömeH
|
ri t J
|
1
|
|
000,ft£ft»£' —- ••löi» oöf; <■ | 'opi 1 ...t
a) Hvaraf vid 1897 åra slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: —.
b) D:o vid d:o d:o kr. 353,000: —. Obn
-a-isj, édoboelodfjIiV—gahjöjf
-ggidflfj "löi gldod9i)vlfiagiiV
— 000,850
— OOO.Tl-2,1 — 000,742,1
— 005,188 — 005, "85
,88 778,118,54 — -----
-no'/' ajVii giivcrji, 'In gmo
gniqöjhgböS iiii gniqöd
5U8 I—8,031 ................................ .m .in
■ -mils,!— r.IljuebMJ Hrj nLI "
''tiii gfifodoiliiisggijvmai f>asg
-{oar^imnoi }« gninggiilnf;
"9lI nojs doo nHsivobbU nid
0081—508 t ................................ usgtnd
-imf egaiddti mbl) bil nc,1 8 .1 <)G81
-ggiifaa -iö’i gn[odyiidaägiiy
dlnfj ,'t/ri'i gjmnsf in gran
”081 ««?,7odT IliJ no listig st mild ,
--- iioqiasnT
.— :ö00t002 .7i
T98f I>iv }£TatH
ohotiZSt& iuh Bil:
57
Atlöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening.
1 Sekreterare
och ombudsman
1 Kamrerare.....
1 Kassör ..
1 Revisor .
1 Kassabokhållare
1 Lånebokhållare......
1 Registrator och Kanslist
1 Kammarskrifvare....
1 Förste Vaktmästare
1 Vaktmästare ......
2 Vaktmästare ... ....
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
penningar.
|
Arfvoden
och miss-
råknings-
peDningar.
|
Summa.
|
Ålderstillägg.
|
4,400
4.000
3.500
2.500
2.500
2.000
1.500
1,500
700
600
1,200 |
|
*1,600
1,600
1,200
800
800
800
900
600
100
100
200
|
400
400
800
|
| 6,400
6,000
5,500
3,300
3,300
2,800
2.400
2,100
800
700
1.400
|
Efter fem års tjenstgöring
inom graden kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
tio års tjenstgöring med
ytterligare 500 kronor.
Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 500
kronor.
Efter fem års tjenstgöring
kan lönen höjas med 100
[ kronor och tjenstgörings-
Jpenningarne med 100 kr.
|
Summa 24,4001 8,700
|
1,600
|
34,700
|
|
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för¬
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verk¬
ligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Full¬
mäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenst¬
göringspenningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. *
* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så¬
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöning»
beloppet i dess helhet.
Bih. till Jlifcsd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
8
58
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vid¬
sträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontor^
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragni riksstat vid Riksgäldskontoret.
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg
|
|
|
1 i
l,500j — |
|
|
Summa kronor j
|
1,500] —
|
Pension sstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin
|
4,400
|
|
Förre Kamreraren August Leonard Stuart
|
4,000
|
—
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman
|
1,500
|
_
|
Förre Notarien August Neijber
|
3,000
|
1
|
Summa kronor
|
12,900]—]
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
59
Förestående tre stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34,700: —
Indragningsstaten vid dito ..................................................................... ,, 1,500: —
Pensionsstaten vid dito .......................................................................... „ 12,900: —
äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 maj 1898,
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
Gustaf Sparre,
n. v. Talman.
Robert De la Gardie,
n. v. Talman.
60
Fullmäktige i Riksgälds kontoret.
Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;1)
f. d. Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Fer Samselius, vice Ordförande;1)
Godsägare!!, Kommendören af Kongl. Majrts Nordstjerneorden l:a kl., Kommen¬
dören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvard Sederholm;3)
Grosshandlaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Riddareu af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund;3)
Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog;2)
f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl.,
Riddaren af Kong], Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Wilhelm Odélberg-1)
Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik Östberg.3)
Suppleanter:
Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld;
t. d. Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr
Reinhold Viktor Ramstedt.
Riksdagsmannen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Medicine och
Filosofie Doktorn, Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström;
l) Vald år 1895. 2) Vald år 1896. 3) Vald år 1897.
61
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds ver k eu
vid 1898 ärs revision.
Af Första Kammaren valde:
Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr C. H. Falk;
» » » » » Herr C. U. S. Lybeck;
)) » )> » » Herr T. A. Säve;
» » » » » Herr Gustaf Andersson;
» » » » » Herr Gustaf Axel Berg;
f. d. Kommendören vid Kongl. Flottans reserv, Herr G. E. Uljf.
Suppleanter:
Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr F. E. Pettersson;
)> » » » » Herr L. Grundberg;
» » » » » Herr C. E. Hallgren.
Af Andra Kammaren valde:
Riksdagsmannen
»
»
»
»
Herr G. Persson i Stallerhult;
Herr N. Nilsson i Skärhus;
Herr J. A. Sjö;
Herr A. Göransson;
Herr K. A. Kihlbcrg;
Herr C. A. Andersson i Malmö.
Suppleanter:
Riksdagsmannen, Herr C. G. Bäckgren;
» Herr S. J. Boethius;
)) Herr C. F. Petersson i Däuningelauda.
62
REGISTER
till
1898 års Reglemente för Riksgäldskonloret.
Ackord för riksgäldskontorets fordrin¬
gar får icke utan Riksdagens
samtycke medgifvas ...............Sid. 17.
Aflöning för justitieombudsmannen
m. fl......................... » 14.
» » Riksdagens biblioteka¬
rie äfvensom för en
hos honom anstäld
vaktmästare............... » 12.
» » riksgäldskontorets tjen-
stemannapersonal och
vaktbetjening............ » 15.
Aflöningar, anslag till........................... » 19.
Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetje-
mng................................. » 57.
Afsked för tjensteman och vaktbetje¬
ning .......................................... » 37.
Allmänna hypoteksbanken ..................... » 31.
Amortering, extra, af statsskulden...... » 4, 5.
» af statslån utan viss be¬
stämd återbetalningstid. » 21.
» af 1894 års lån................. » 5.
Amortissementsfonder .......................... » 4, 21, 23.
Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 4, 19.
§ 34.
§ 27.
§ 25.
§ 30.
§ 38.
§
§
98.
77.
§§ 3, 4.
§ 41.
§ 5.
§§ 3, 42, 46.
§§ 3, 38.
Anslag skall utfärdas angående lediga
tjenster vid riksgäldskontoret
Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ............
Ansökningstid till lediga tjenster.........
Anteckningsböcker, kassörens och ka-
mererarens ............
Arfvode för fullmäktige samt deras
ordförande och två de¬
puterade...........................
» » Riksdagens revisorers kan¬
sli och vaktbetjening......
» b förrättande af tjenst i riks¬
gäldskontoret ..................
Befordringsgrunder vid riksgälds¬
kontoret ............
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen¬
steman och vaktbetjente
Behållningar, statskontorets..................
Belöning för extra arbeten ..................
Bergverkstionden, vilkor för upphöran¬
de af........................
Berättelser, fullmäktiges........................
b justitieombudsmannens ...
b Riksdagens revisorers ......
Besigtningar å riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ...............
Besvär öfver fullmäktiges beslut ......
Bevillningsförordning, utfärdande af ny
Bibliotek, Riksdagens ...........................
Bibliotekarie b ...........................
Brist i statskontorets inkomster fylles
Byggnadsfond för riksdags- och riks-
bankshus.......................
Dalslands kanalaktiebolag, revision af
Deputerade, fullmägtiges .....................
Diarium, ombudsmannens.....................
Enke- och pupillkassan vid riksgälds¬
kontoret .........
Enskilda jernvägar, ang. inköp för sta¬
tens räkning af vissa
b b låneunderstöd till....
Entledigande af tjensteman och vakt¬
betjente vid riksgälds¬
kontoret ........................
Ersättning för bestridande af lediga
tjenster ..............................
Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomité ns
expeditioner........................
Sid.
|
35.
|
§ 87.
|
)>
|
25.
|
§ 56.
|
»
|
35.
|
§ 87.
|
x>
|
28.
|
§ 66.
|
»
|
15.
|
§ 29.
|
|
13.
|
§ 26.
|
»
|
34.
|
QC
pi
|
5>
|
35.
|
§ 89.
|
»
|
17.
|
§ 32.
|
D
|
18.
|
§ 37.
|
»
|
16.
|
§ 31.
|
»
|
18.
|
§ 36.
|
S>
|
29.
|
§ 71.
|
))
|
15.
|
§ 28.
|
»
|
14, 30.
|
§§ 26, 73.
|
S>
|
28.
|
§ 67.
|
»
|
27, 36.
|
§§ 65, 94.
|
))
|
32.
|
§ 81.
|
»
|
12.
|
§§ 25. 80
|
»
|
12.
|
§ 25.
|
»
|
10.
|
§ 18.
|
»
|
29.
|
§§ 69, 70.
|
|
31.
|
§ 75.
|
»
|
15, 25.
|
§ij 29, 55.
|
)>
|
28.
|
§ 66.
|
)>
|
17, 34.
|
§§ 33, 85.
|
Ö
|
20.
|
§ 41.
|
))
|
7, 20.
|
§§ 12, 41.
|
»
|
36.
|
§§ 91-94.
|
J>
|
34.
|
§ 85.
|
|
15.
|
§ 28
|
64
Extra ordinarie tjensteman, ang, vilkoren Sid.
för deras antagande » 35.
» »b och vaktmästare,
deras skiljande
från riksgälds¬
kontor ............ » 37.
b » » gratifikationer åt... » 16,
» b b åtnjuta ersättning
för förrättande-
af ordinarie
tjenst.................. » 34.
Flyttningshjelp för justitieombudsman¬
nen................................. » 14.
Fond för extra amortering af stats¬
skulden .......................... » 5
b » nytt riksdagshus .................. » 29.
» » understödjande af odling af
sänka trakter..................... b 6, 9, 20.
Fordringar, riksgäldskontorets ............ b 5.
» b förteck¬
ning å d 43—56.
Fullmakter för riksgäldskontorets tjen¬
steman.............................. » 35.
» granskning af riksdagsmän¬
nens ................................. b 33.
Fullmäktige i riksgäldskontoret och
deras suppleanter.......„. » 60.
» ega att af Riksdagens re¬
visorer begära råd och
yttranden ..................... » 26.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 25.
» antal för besluts fattande » 27.
» arfvodenochresekostnads-
ersättningar................ b 15.
» befattning upphör ......... » 24.
» berättelser........................ » 29.
» besluts öfverklagande...... » 27, 36.
b deputerade........................ b 15, 25.
» komplettering.................. b 24.
b ombud.............................. b 25, 31, 33.
b omröstningar................... b 27.
b ordförande och vice ord¬
förande ........................ b 24, 60.
b protokoll........................... b 26.
b sammankomster............... b 26, 28.
b sammanträden gemensamt
med fullmäktige i riks¬
banken........................... b 32.
$ 88.
§ 95.
§ 31
§ 85.
§ 27.
§ 4.
§ 69, 70.
$§ 9, 10 14, 41
§ 6.
§ 89
§ 82.
§ 57.
$ 56.
§ 62
§ 29.
§ 53.
§ 71.
§§ 65, 94.
§ 29, 55.
§§ 50, Öl, 53.
§§ 55, 77, 81.
§ 64.
§ 49. —
§ 58.
§§ 58-65.
§ 81
Fullmäktiges ställande till ansvar.........
b suppleanter .....................
» b deras inträ¬
dande ...........................
» särskilda uppdrag............
» tjenstledighet ..................
» åligganden.......................
b öfverläggningar ...............
Förfall för fullmäktige ........................
Förräntning af riksgäldskontorets kon¬
tanta tillgångar och be¬
hållningar ....................
» b 1888 års statslån».........
b b 1894 » » .........
För säljning smedel för mindre krono¬
lägenheter ...
b b kronans hus i
städerna ......
Gellivare-riksgrånsen, ang. anslag till
en statsbana mellan
Generalassistanskontoret, f. d.,understöd
för sterbhusen efter obemed¬
lade tjenstemän m. fl. vid...
Gratifikationer till e. o. tjenstemän och
vaktbetjente vid riks-
gäldskontoret ...............
Göta kanal, ledamot i styrelsen och om¬
bud vid revisionen utses
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, an¬
slag till inköp af
Hufvudbok, riksgäldskontorets ............
Hus, kronans, i städerna.....................
b Riksdagens, och Riksgäldskon¬
torets.......................................
b ang. uppförande af nya för Riks¬
dagen och Riksbanken m. m....
Hypoteksbanken, allmänna.....................
Indragnings stat vid riksgäldskontoret
Inkomster, riksgäldskontorets ..............
Inlösen af förfallna obligationer och
räntekuponger..................
b b s. k. riksgäldssedlar .........
Inspektor öfver Riksdagens bibliotek
utses af fullmäktige ............
Inventarier i riksgäldskontorets och
Riksdagens hus..................
Inventering af låne- och säkcrhetshand-
lingar .................................
liih. till Hilcsd. Prof . 1808. 10 Sand.
Sid.
|
25.
|
§ 56.
|
x>
|
60.
|
—
|
»
|
24.
|
§§ 50, 51,
|
»
|
28—33.
|
§§ 66—82.
|
»
|
26.
|
§ 60.
|
X)
|
24.
|
§ 54.
|
X>
|
27.
|
§§ 63, 64.
|
X)
|
26.
|
§i 60, 61
|
X>
|
22.
|
§ 43.
|
»
|
4.
|
§ 3.
|
X>
|
5.
|
§ 5.
|
X)
|
19.
|
§ 39.
|
D
|
18.
|
§ 35.
|
»
|
10, 20.
|
§§ 15, 41.
|
x>
|
17.
|
§ 32.
|
X)
|
16.
|
§ 31.
|
X)
|
32.
|
§ 81.
|
X)
|
5.
|
.§ 7.
|
X>
|
23.
|
(j 46.
|
X)
|
18.
|
§ 35.
|
X)
|
12, 28, 30.
|
§§ 24, 67,
|
X)
|
29.
|
§§ 69.
|
X)
|
31.
|
5 77.
|
X)
|
58.
|
—
|
)>
|
17—22.
|
§.§ 34 - 45.
|
»
|
3, 21.
|
§§ 2, 41,
|
X)
|
4.
|
§ 2.
|
X)
|
32.
|
Ö
00
C<7*
|
p
|
28, 30.
|
§§ 67, 74
|
1>
|
28.
|
§ 66.
|
i
|
Afä. 2 Band.
|
|
(Riksg.-kontorets reglemente.)
66
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, Sid.
anslag till inköp af............ b
» Luleå—Norska gränsen, ang.
inköp för statens räkning af »
Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa »
» » låneunderstöd för »
b statens, anslag till............... b
Jernvägsbolag, enskilda, revision af
deras förvaltning m. m. b
Jernväg »byggnader, statens, anslag till b
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp
för............... »
Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvakt-
betjenings aflö¬
ning ................. B
b embetsberättelse b
b embetsresor...... b
b expedition, dess
expenser......... b
b insättande i em-
betet.................. b
Kansli- och vaktbetjening, justitieom¬
budsmannens B
» b riksgälds-
kontorets...... b
> sb aflöningen för b
Kapitalfordringar, riksgäldskontorets
vid 1897 års slut
utbalanserade......... b
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1897 års slut utbalan¬
serade........................... B
Kassaförstärkning åt statskontoret...... b
Kinda kanals aktiebolag, revision af... b
Kompetensvilkor för riksgäldskonto¬
rets tjensteman ...... B
Konstitutorial för tjensteman............... b
Kontorsexpenser..................................... b
Konvertering af äldre statslån.............. b
Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret b
b riksgäldskontorets, i riks¬
banken ................................. B
Kronolägenheter, mindre, medel som in¬
flyta för försäljning af b
Kuponger, tillhörande statsobligationer,
inlösen af.............................. b
5.
6.
20.
7, 20.
7, 10, 20.
31.
7, 10, 20.
14.
14.
15.
15.
15.
32.
14.
33, 34.
15.
43- 56.
39-42.
10, 22.
31.
35.
35.
11.
22.
19.
4, 21.
§ 7.
§ 8.
§ 41.
§§ 12, 41.
§§ IL 15, 16, 41
§ 76.
§§ 11, 15, 16, 41
§ 27.
§ 27.
§ 28.
§ 28.
§ 28.
§ 81.
§ 27.
§§ 83, 84.
§ 30.
§§ 18, 45.
§ 75.
§ 88.
§ 89.
I 24.
I 41.
§§ 19-22.
§ 44.
§ 39.
§§ 2, 41.
67
Ledigheter bland fullmäktige ..............Sid. 24.
Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken » 23.
Liqvidations- och amor tissementsfonder b 4, 5, 21, 23.
Liden—Gellivarebanan, anslaget till be¬
stridande af kostnaderna för
inköpet af........................... » 6, 10.
Låne- och säkerhetshandlingar, invente¬
ring af » 28.
Lånerörelse, riksgäldskontorets........... b 11, 20, 22.
Låneunderstöd åt enskilda jernvägar b 7.
Lönebesparing.........................,.............. b 34.
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b 15.
Löneskilnadsersåttning........................... b 34.
Missväxter, behöfvandes undsättning vid b 20.
Obligationer, riksgäldskontorets........... b 3, 20, 21.
Odling slånefonden ................................. b 6, 20.
Ombud, Konungens............................... b 27.
b fullmäktiges ............................ b 25, 31, 32.
Omröstningar, fullmäktiges .................. b 27.
Ordförande bland fullmäktige............. b 60.
b vice, bland fullmäktige... b 60.
» b fullmäktiges, utses af
' fullmäktige sjelfve... b 24.
Papper, upphandling af....................... b 30.
Pensionering af riksgäldskontorets tjen¬
steman och vaktbetjening b 37, 38.
b af Riksdagens bibliote¬
karie och den hos honom
anstälde vaktmästare... b 12.
Pensionsstat vid riksgäldskontor...... b 58.
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af fullmäktige b 31.
Preskriptionstid för riksgäldskontorets
skulder........................ b 3, 21.
Protokoll, fullmäktiges ........................ b 26.
b Riksdagens, tryckning af... b 30.
b Riksdagens från och med år
1867, ang. upprättande af
register till ........ b 32.
Redovisning af de till riksgäldskonto-
ret ingående medel....... b 23.
Register till kamrarnes protokoll med
bihang, från och med år 1867,
ang. upprättande af.............. » 32.
Resekostnadsersättning för Riksdagens
revisorer ...... b 13.
b för fullmäktige b 15.
» för justitie¬
ombudsmannen b 15.
§ 50.
§§ 48.
§§ 3, 5, 42, 46.
§§ 8, 16.
§ 66.
§§ 21, 41, 43—45.
§ 12.
§ 85.
§ 30.
§ 85.
§ 40.
§§ 2, 41, 42.
§§ 9, 10, 41.
§ 63.
§§ 55, 77, 81.
§ 64.
§ 49.
§ 74.
§§ 96—99.
« 25.
§ 78.
§§ 2, 42.
§ 58.
§ 74.
§ 79.
§§ 46—48.
§ 79.
§ 26.
§ 29.
§ 28.
68
Revisionsberättelser från enskilda jern-
vägsbolag..............
|
Sid.
|
31.
|
§ 76.
|
|
Revisionsko stnader..................................
|
J>
|
13, 19.
|
§§ 26,
|
38.
|
Revisorer, Riksdagens, vid 1898 års
statsrevision och deras
suppleanter...............
|
|
61.
|
|
|
» » ang. utfärdande af
kallelse till deras
första sammanträde...
|
»
|
30.
|
§ 72.
|
|
» » ang. inkallande af
suppleanter...............
|
X>
|
30.
|
§ 72.
|
|
» B råd och yttranden
af dem ega fullmäk¬
tige att begära ......
|
X)
|
26.
|
§ 57.
|
|
* s traktamenten och
resekostnader för.....
|
X>
|
13.
|
§ 26.
|
|
Revisorer, utses af fullmäktige för
granskning.af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt
allmänna hypoteksbankens
förvaltning ........................
|
y>
|
31.
|
§§ 75,
|
77.
|
Revisorernes berättelser.........................
|
»
|
13, 30.
|
§ 26,
|
73.
|
Riksbanken, ang. uppförande af nytt
hus för...........................
|
5)
|
29.
|
§§ 69,
|
70.
|
Riksdagens bibliotekarie.......................
|
x>
|
12.
|
§ 25.
|
67.
|
» hus......................................
|
D
|
12, 28.
|
§§ 24,
|
b » lokaler inom, få för
vissa ändamål upplåtas
|
X)
|
28.
|
§ 68.
|
|
Riksdagsbiblioteket.................................
|
X)
|
12.
|
§ 25.
|
|
Riksdagshus, nytt, angående bildande af
byggnadsfond för.........
|
X)
|
29.
|
§ 69.
|
|
» Hytt, ang. uppförande af
|
D
|
29.
|
§ 70.
|
38.
|
Riksdag skostnader..................................
|
X)
|
12, 19.
|
§§ 23,
|
Riksdagsort, fullmäktiges yttrande
derom...........................
|
X)
|
32.
|
§ 81.
|
|
Riksdagstrycket.......................................
|
X)
|
30.
|
§ 74.
|
|
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
|
»
|
17.
|
§ 33.
|
|
b fordringar för utbe¬
talda lån.................
|
X)
|
5, 43—56.
|
§ 6.
|
_
|
b fullmäktige ...............
|
X)
|
60.
|
|
|
b föremål .....................
|
5)
|
3.
|
§ 1-
|
-57,
|
b förvaltning ...............
|
X)
|
24—26, 38.
|
§§ 49-
|
» hufvudbok ................
|
X)
|
23.
|
§ 46.
|
|
b hus ............................
|
J>
|
12, 28.
|
§§ 24,
|
67.
|
b inkomster och sär¬
skilda tillgångar ....
|
y>
|
17—22.
|
§§ 34-
|
-45.
|
b kreditiv i riksbanken
|
x>
|
22.
|
§ 44.
|
|
b liqvid med statsverket
|
X)
|
23.
|
§§ 48.
|
|
69
Riksgäldskontorets lånerörelse...............
» obligationer ..............
b räkenskaper...............
» skulder .....................
b styrelse .....................
b tjenstemannapersonal
» upplåning..................
» utbetalningar ............
b utlåning ....................
» vaktbetjening ...........
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.........
Räkenskaper, riksgäldskontorets .........
Räntekuponger, inlösen af....................
Sakregister till kamrarnes protokoll...
Sammankomster, fullmäktiges .............
Sammanträde, första, Riksdagens revi¬
sorers, ang. utfärdande
af kallelse till...............
Sammanträden, fullmäktiges i riks¬
banken och riksgälds¬
kontor gemensamma
Semester, angående aflöning under......
Skrifmaterialier för justitieombudsman¬
nens och tryckfrihets-
komiténs expedition...
b för Riksdagens behof
Skulder, riksgäldskontorets, preskrip¬
tionstid för.............................
Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å
Skåne—Hallands m. fl. enskilda jern-
vägar, ang. inköp för
statens räkning af...
Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret
» indragnings-, b b
b pensions-, b b
Statsbanan Vännäs—Umeå—Storsand¬
skär, ang. anslag till ......
Statskontorets behållningar, aflemnas till
riksgäldskontoret
b inkomster, brister i, fyllas
Statslån, äldre, konvertering af............
b 1888 års, ang. förräntning af
b 1894 års, ang. förräntning och
amortering af .....................
Strörnsholms nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning.........
Styrelsen för riksgäldskontoret ...........
Suppleanter för fullmäktige.................
Sid. 11, 20—22.
b 3, 20, 21.
b 23.
b 39—42.
» 24—26.
b 33.
b 11, 20, 22.
b 5—17.
b 20.
b 34.
b 4.
» 23.
B 4, 20, 21.
b 32.
b 26, 27.
b 30.
b 32.
b 58.
B 15.
b 30.
B 3, 21.
B 39—42.
b 20.
b 57.
b 58.
b 58.
» 7.
b 18.
b 10.
b 22.
B 4.
b 5.
B 31.
B 24—26.
b 60.
§§ 21, 41—45.
§§ 2, 41, 42.
§ 46 47.
§§ 49—57.
§ 83.
§§•21, 41, 43, 44.
§§ 7-33.
§ 45.
§ 84.
§ 2.
§§ 46, 47.
§§ 2, 41, 42.
§ 79.
§§ 58—65.
§ 72.
§ 81.
§ 28.
§ 74.
H 2, 42.
§ 41.
§ 11.
§ 37.
I 18.
§ 45.
§ 3.
§ 5.
§ 75.
§§ 49-57.
70
Suppleanter, deras inträdande............... Sid
» för Riksdagens revisorer »
» ang. inkallande af............ »
Suspension af tjensteman och vakt-
betjening........................ »
Telefonväsende, statens, ang. lån för
fortsatt utveckling af »
Telegrafverket, förskott till.................. »
Tjensteförsummélser, frågor rörande.... »
Tjenstemän vid riksgäldskontor....... »
» » » aflöning för... »
» » b aflöningsstatför »
» » » antagande af... »
s»» besvärshänvis¬
ning för........... »
sb» entledigande af »
b » » pensionering af b
» » justitieombudsmannens
expedition........................... »
Tjenster i riksgäldskontoret,lediga, be¬
stridande och återbesättande af »
Tjenstledighet för fullmäktige ............. »
b för tjenstemännen och
vaktbetjeningen....... »
Traktamenten, Riksdagens revisorers b
Tryckfrihetskomiténs expedition och ex¬
penser................... B
Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang.... »
b af revisorernes berättelser »
Tryckningskostnader för justitieombuds¬
mannens berät¬
telser .................. »
» ' för Riksdagens re¬
visorers berättelse »
Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obli¬
gationer ......................... B
Understöd för obemedlade tjenstemäns
sterbhus................................ »
Undsättningsmedel vid missväxter....... »
Uppdrag, fullmäktiges särskilda ......... »
Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll »
Upplåning, riksgäldskontorets ............ »
Utbetalningar, åliggande riksgälds¬
kontoret ............. j>
24.
|
§§ 50, 51, 53.
|
61.
|
- -
|
30.
|
§ 72.
|
|
|
35, 36.
|
§§ 90, 91, 93, 94.
|
9, 20.
|
§§ 13, 41.
|
11.
|
§ 22.
|
35—37.
|
§§ 90-95.
|
33.
|
§ 83.
|
15.
|
§ 30.
|
57.
|
|
35.
|
QO
po
|
36.
|
§ 94.
|
35, 36.
|
§§ 91-93.
|
37, 38.
|
§§ 96—99.
|
14.
|
§ 27.
|
34, 35.
|
§§ 85—89.
|
26.
|
§ 60.
|
34.
|
§ 86.
|
13.
|
§ 26.
|
15.
|
§ 28.
|
30.
|
§ 74.
|
30.
|
§ 73.
|
15.
|
§ 28.
|
13.
|
§ 26.
|
4.
|
§ 2.
|
17.
|
§ 32.
|
20.
|
§ 40.
|
28—33.
|
§§ 66—82.
|
30.
|
§ 74.
|
11, 20, 22.
|
§§ 21, 41, 44, 45.
|
5—17.
|
§§ 7-33.
|
Utdrag af riksgäldskontor^ räken¬
skaper.......................................
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna stats¬
obligationer ................
Utlåning, riksgäldskontorets ................
Vadstena klosterkyrkas restaurering,
anslag till ...........................
Vaktbetjening, justitieombudsmannens
» riksgäldskontorets.......
j> aflöningsstat för............
Vaktbetjeningens pensionerande............
» tjensteförsummelser
och entledigande...
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,
aflöning för..................
Vestkustbanan, ang. inköp för statens
räkning af ..................
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds¬
kontor.................................
» » att kunna antagas till tjen¬
steman vid riksgäldskontoret
Vännäs—Umeå—Storsandskär, ang. an¬
slag till bansträckan mellan
Öfverlåtelse på viss person af riksgälds¬
kontorets obligationer......
Öfverläggningar, fullmäktiges .............
Sid.
x>
|
23.
|
§ 47.
|
»
|
20.
|
§ 41.
|
|
22.
|
§ 43.
|
»
|
10.
|
§ 17.
|
))
|
14.
|
§ 27.
|
J>
|
34.
|
§ 84.
|
»
|
57.
|
|
»
|
37, 38.
|
§§ 96-99.
|
»
|
36—37.
|
§§ 93—95.
|
»
|
12.
|
§ 25.
|
3>
|
20.
|
§ 41.
|
»
|
15.
|
§ 30.
|
))
|
35.
|
töh
OO
po
|
D
|
7.
|
§ 11.
|
»
|
4.
|
§ 2.
|
|
27.
|
§§ 63, 64.
|