RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1898. Första Kammaren. N:o 2.
Fredagen den 21 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.
Herr Tomerhjelm anmälde, att han instält sig vid riksdagen.
Anmäldes och bordlädes Riksdagens kanslideputerades me¬
morial n:o 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens kansli.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr von Strokirchs
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 1, med förslag till ändrad ly¬
delse af § 21 i lagen om dikning och annan afledning af vatten
den 20 juni 1879.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr von Strokirchs
under gårdagen bordlagda motion, n:o 2, angående skrifvelse till
Konungen, i fråga om åtgärder för vattenaftappning från och torr¬
läggning af vissa sankmarker.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr
Lithcinders sistlidne dag bordlagda motion, n:o 3, angående skrifvelse
till Konungen i fråga om inrättande af ett statsdepartement för
jordbruk, industri och handel.
Afgåfvos följande motioner:
n:o 4, af grefve ron Hallmjl, angående ändring af tredje stycket
i 81 § af lagen om aktiebolag den 28 juni 1895;
n:o 5, af herr Pettersson, ('art, om löneförhöjning för lågt
aflönade komministrar, kapellpredikanter samt pastorats- eller socken¬
adjunkter; och
n:o 6, af herr WieseJgren, om vidtagande af åtgärder för åväga¬
bringande af en tillfredsställande rättsordning i fråga om slägt-
eller efternamn.
På derom framstäld begäran blefvo dessa motioner bordlagda.
Första Kammarens Prof. i898. N:o 2.
1
N:o 2.
2
Lördagen den 22 Januari.
Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.
På hemställan af herr talmannen beslöts, att de ärenden, som
denna dag bordlagts första gången, skulle uppföras främst på
föredragningslistan till morgondagens sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2,3 8 e. m.
A.
In fidern
Krusenstjerna.
Lördagen den 22 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m.
Friherre von Kramer samt herrar Fock och Alin anmälde, att
de anländt till riksdagen.
Företogs val af tio ledamöter i konstitutionsutskottet; och be-
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
herr Alin...................................................
|
............... med
|
124
|
röster
|
» Behm .................................................
|
................ »
|
123
|
»
|
» jBerg, Gustaf Axel,............................
|
............... »
|
123
|
|
» Bergius ..............................................
|
................ »
|
123
|
»
|
» Sä've....................................................
|
....... »
|
123
|
»
|
friherre Wrangel von Brehmer ................
|
................. »
|
123
|
»
|
herr Blomberg ...........................................
|
............ »
|
122
|
|
friherre Akerhielm, Gustaf,......................
|
................ »
|
121
|
»
|
herr Nyström, Carl,..................................
|
................. »
|
119
|
»
|
» Östergren...........................................
|
................. »
|
110
|
»
|
Företogs val af tolf ledamöter i statsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
friherre von Otter .................................................. med 125 röster,
herr Tamm................................................................. 8 125 »
» Wijk ............................................................... * 125 *
Lördagen den 22 Januari. 3
herr Fosser.............................................................. med 124 röster,
» Lundéberg............................................................ » 124 »
» Bohnstedt............................................................ » 123 »
» Bill ing ...................... » 122 »
friherre Gripenstedt .................................................. » 122 »
grefve Klingspor, Philip, .......................................... » 122 »
herr Pettersson, Fredrik Emil, ........... » 122 »
» Tor ner hjelm......................................................... » 119 »
» Fränekel ............................................................ » 117 »
Företogs val af tio ledamöter i bevillningsutskottet; och be-
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
herr Almqvist...................................
» Almström...............................
» Odelberg, Theodor, .................
» Stephens...................................
» Weinberg................................
» Cavalli ...................................
» Nisse.r, Martin Samuel, ........
friherre Klingspor, Carl, ..............
herr Philipson ...............................
» af Buren................................
med 118 röster,
» 118 »
» 118 »
» 118 »
» 118 »
» 117 »
» 117 »
» 114 »
» 114 »
» 112 » .
Företogs val af åtta ledamöter i bankoutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
grefve Hamilton ......................................................... med 124 röster,
herr Moberg ............................................................... » 124 »
» Bett ig................................................................ » 124 »
» Almgren, Oscar, .............................. » 123 »
» Sanne ............................................................... » 123 »
grefve Spens............................................................... » 123 »
herr Östberg ............................................................. » 121 »
» Nilsson, Ola, ................................................ » 90 »
Företogs val af åtta ledamöter i lagutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
herr Fröberg.............................................................. med 124 röster,
» Lundström ......................................................... » 124 »
» Pehrsson, John,................................................... » 124 »
» Budebeck ................... » 124 »
» Andersson, Gustaf,............................................. » 123 »
» Hasselrot ............................................................ » 121 »
» Öländer............................................................... » 121 »
» Pettersson, Carl F., ......................................... » 113 »
N:o 2.
4
Lördagen den 22 Januari.
Företogs val af åtta suppleanter i konstitutionsutskottet; och
befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
herr Sörensson..............
» Almgren, Fredrik,
grefve Posse.................
herr Hallgren...............
» Nisser, Ernst, ......
grefve Leivenhaupt .....
herr Fehrman..............
» Benedicks...............
med 96 röster,
» 96 »
» 92 »
» 88 »
» 85 »
» 83 »
» 77 »
» 72 » ,
sedan ordningen mellan de två förstnämnda blifvit genom lottning
bestämd.
Företogs val af nio suppleanter i statsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde :
herr Lybeck.............................................
|
..................... med 104 röster,
|
grefve Wachtmeister, Fredrik, ............
|
.................... » 94 »
|
herr Nyström, Thomas, ........................
|
..................... » 89 »
|
» Éhrenborg.......................................
|
..................... » 88 »
|
» Törnebladh ....................................
|
..................... » 86 »
|
» Berlin............................................
|
..................... » 84 »
|
» Bodhe.............................................
|
..................... y 84 »
|
» Björlin ..........................................
|
..................... » 81 »
|
» Grundberg ....................................
|
..................... » 79 » ,
|
sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster, blifvit
|
genom lottning bestämd.
|
|
Företogs val af åtta suppleanter i bevillningsutskottet; och
|
befunnos, efter valförrättningens slut,
|
dertill hafva blifvit utsedde:
|
herr Böhss..............................................
|
....................... med 83 röster,
|
friherre Bappe.......................................
|
....................... » 79 »
|
herr Bergström ....................................
|
..................... » 78 »
|
» Bruzdius.......................................
|
...................... » 78 »
|
» Schröder .......................................
|
....................... » 77 »
|
» Wester..........................................
|
....................... » 73 »
|
» Berg, Gustaf B., .........................
|
...................... » 73 »
|
» Söderberg........................................
|
....................... » 70 » ,
|
sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster, blifvit
|
genom särskilda lottningar bestämd.
|
|
Företogs val af sex suppleanter i
|
bankoutskottet; och befunnos,
|
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
|
herr Asker..............................................
|
....................... med 97 röster,
|
» Björklund .....................................
|
....................... » 94 »
|
Lördagen den 22 Januari.
5
]ST:o 2.
herr Dahlberg........
grefve von Hallwyl
herr Ekströmer .....
» Jehander .......
med 89 röster,
» 84 »
» 83 »
» 81 »
Företogs val af åtta suppleanter i lagutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
herr Lindgren............
» Trygger ............
» B o ndesson............
» Andersson, F. J.,
» Krok .................
» von Stapelmohr ...
» Fagerholm .........
» Leman.................
med 82 röster,
» 81 »
» 80 »
» 78 »
» 78 »
» 73 »
» 66 »
» 60 »
sedan ordningen mellan dem, som erhållit lika antal röster,
blifvit genom lottning bestämd.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet grefve von Hallwyls
nästlidne dag bordlagda motion, n:o 4, om ändring af tredje stycket
i 81 § af lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den af herr
Pettersson, Carl, väckta, under gårdagen bordlagda motion, n:o 5, om
löneförhöjning för lågt aflönade komministrar, kapellpredikanter
samt pastorats- eller sockenadjunkter.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Wieselgrens
sistlidne dag bordlagda motion, n:o 6, om vidtagande af åtgärder
för åvägabringande af en tillfredsställande rättsordning i fråga om
slägt- eller efternamn.
Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades under
gårdagen, bordlagda memorial n:o 1, angående antagande af tjenste¬
man i Riksdagens kansli.
Justerades åtta protokollsutdrag för denna dag.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Bergmark under
tre veckor från denna dag.
Jt:o 2.
G
Måndagen den 24 Januari.
På framställning af herr Liihander, som, med företeende af
läkarebetyg, anhöll att icke ifrågakomma vid tillsättning af utskott,
medgaf kammaren honom ledighet från riksdagsarbetet under de
närmaste trettio dagarne.
Kammaren åtskildes kl. 2,3 5 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Måndagen den 24 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.
Friherre von Otter anmälde, att han ankommit till riksdagen.
Herr statsrådet Annerstedt aflemnade
dels Kongl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner till Riks-
dagen:
l:o) med förslag till lag om ändrad lydelse af 13 kap. 4 §
giftermålsbalken;
2:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap.
10 § handelsbalken;
3:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 86 §
utsökningslagen m. m.;
4:o) med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om
beräkning af strafftid m. m.;
5:o) med förslag till checklag m. m.;
6:o) med förslag till lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 §
kyrkolagen;
7:o) med förslag till lag, innefattande tillägg till 15 kap. 18 §
kyrkolagen;
8:o) med förslag till lag om anteckning i kyrkobok af utrikes
slutna äktenskap;
9:o) med förslag till lag angående rätt till erhållande af kyrk¬
lig vigsel i visst fall;
10:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
Maria Christina Blomstedt;
Måndagen den 24 Januari.
ll:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
ogifta Maria Christina Eriksson;
^ 12:o) angående upplåtelse af kronomark till Arjeplougs kommun
i Norrbottens län;
l3:o) angående upplåtelse af kronomark till Jockmocks kom¬
mun i Norrbottens län;
14:o) angående upplåtelse till Norrköpings stad af förra hospi-
talslägenheten Hospitalsholmen;
15:o) angående försäljning af två under förra militiebostället
s/4 mantal n:o 7 Bro i Upsala län lydande utegor;
lG:o) angående försäljning af en till förra militiebostället
Öfverstå n:is 2 och 3 i Örebro län börande lägenhet;
17:o) angående förböjning i de vaktmästarne hos åtskilliga
statsmyndigheter tillerkända löneförmåner;
18:o) angående ändring i vissa delar af förordningarna om
kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om
landsting den 21 mars 1862 samt af förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
19:_o) angående godtgörelse till jernvägsstyrelsen för förskotts¬
vis utgifven expropriationsersättning för viss till Luleå—Gellivare-
banan börande mark;
20:o) angående upplåtelse till statens jernvägar af ett jordom-
råde från förra hospitalshemmanet Ousby n:o 3 i Kristianstads län;
21:o) angående tillstånd för Visby _ stad att tillbyta sig två
jordområden af den utaf Gotlands artillericorps disponerade tyghus¬
planen invid Visby;
22:o) angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum
lyder enligt förordningen den 2 december 1892; och
23:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jern-
vägsanläggningar;
dels ock Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdag en om
förordnande af en statsrådsledamot att utöfva den befattning med
riksdagsärenden, som enligt § 46 af riksdagsordningen tillkommer
en ledamot af statsrådet.
Upplästes ett inkommet läkareintyg, så lydande:
Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare godsegaren
herr G. B. Berg den 22 dennes genom olyckshändelse ådragit sig
ett brott i venstra öfverarmen och i följd deraf är tills vidare
hindrad fullgöra sitt riksdagsmannavärf, varder härmed intygadt.
Kongl. Serafimerlasarettet den 24 januari 1898.
John Berg,
med. d:r och professor.
Justerades protokollet för den 17 i denna månad.
X:o 2.
8
Måndagen den 24 Januari.
Statsverks¬
proposi¬
tionen.
Föredrogs å nyo Kongl. Maj:ts den 19 innevarande januari
bordlagda nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.
Herr Ljungberg: Det är naturligt, att ett så omfattande do¬
kument som den kongl. propositionen, hvilken nu blifvit oss före¬
lagd, måste innehålla många öfverraskningar för representationen.
En af de största bland dessa har dock varit den, att en tillökning
af första hufvudtiteln nu blifvit ifrågasatt, och detta för Norges
skull. Af unionen mellan Sverige och Norge tinnes, såsom vi veta,
knappast skuggan qvar, och separationen fortskyndas alltjemt. De
båda brödrafolken skola icke numera uppträda såsom enhet gent
emot utlandet, utan man låter Norge afsluta särskilda liandelstrak-
tater äfven i sådana fall, då de främmande magterna sjelfva till
en början protestera deremot, ja, till och med i fall, der, så¬
som t. ex. i förhandlingarna med Spanien, Norge förut på det
bevekligaste anhållit att få vara med oss uti fördraget. Men ej nog
dermed; vid verldsutställningarna och de stora marinexpositionerna
skola vi nu äfven gå hvart rike för sig, då det likväl kunde synas,
som om det borde vara af den största vigt, att man just vid sådana
tillfällen visade, att unionen, trots allt, håller tillsammans. Ytter¬
ligare har, genom en kongl. norsk resolution i kommandomål, helt
nyligen blifvit bestämdt, att våra flottor icke ens i krig skola hafva
gemensamt befäl, hvarigenom de största olyckor kunna inträffa,
då vi, i stället för att med samlade krafter möta en fiende, kanske
finna oss söndrade och invecklade i etikettsstrider.
Blott en rättighet gent emot Norge återstår oss svenskar ännu,
nemligen den att fullgöra de skyldigheter, som Norge icke vill
eller kan uppfylla. Den nu förevarande frågan är af sådan be¬
skaffenhet.
Jag vill emellertid för min del icke motsätta mig det bidrag,
som här har begärts för kronprinsens hofhållning, då ju detsamma
anses nödvändigt för vårdande af kronprinsessans helsa. De an¬
märkningar, jag likväl har att framställa, äro af formel natur, i det
att jag anser, att saken icke kan eller bör ordnas på det sätt, som
uti den kongl. propositionen blifvit föreslaget.
Innan jag kommer in på denna fråga, skall jag emellertid
bedja att få i minnet återkalla några karakteristiska drag såväl
från vår egen förenings som från en annan unions historia.
Yid den svensk-norska unionens ingående beviljade norrmän¬
nen till kronprinsens hofhållning 32,000 speciedaler, d. v. s. 128,000
kronor, hvilket anslag fortfor att utgå under några år. Och äfven
under den derpå följande tiden var det anslag, som af norrmännen
lemnades till kronprinsens hofhållning, temligen högt. Hvad som
framför allt är anmärkningsvärd^, är för öfrigt det system, som då
omfattades af norrmännen, nemligen att, i fråga om hofhällnings-
anslagen, så mycket som möjligt skynda svenskarne i förväg och
bevilja hvad som äskades. Norrmännen ville naturligtvis, ehuru
våra första unionskonungar höllo strama tyglar, eller kanske just
derför, tillvinna sig konungarnes bevågenhet.
Sedermera, efter det undfallenhetsperioden inträdt, hafva norr¬
Måndagen den 24 Januari.
9
X:o 2.
männen antagit ett annat system. I stället för artigheter hafva
kommit ohöfligheter, och man förhalar numera bevillningarna till
den kongl. civillistan, ända till dess den svenska Riksdagen åtskilts
och ända till stortingssessionerna, förmodligen för att, åtminstone
påstås detta af norska högertidningar, hafva ett band på Konungen.
Detta med afseende på Norge.
Jag vill nu öfvergå till hithörande förhållanden inom en annan
union. Det är väl bekant, att, när Österrike och Ungern år 1867
afslutade den, bekanta och med skäl berömda öfverenskommelsen
sins emellan, det bestämdes, att Ungern lika väl som Österrike
blott skulle utgöra en viss procent af de gemensamma utgifterna.
Ett undantag från denna regel vidtogs emellertid af ungrarne med
afseende å civillistan. Och hvarför? Jo, emedan det ungerska
folket, som är ett storsinnadt folk, ansåg det vara tillbörligt att,
när det i öfrigt fordrade jemlikhet, äfven iakttaga sådan jemlikhet
i afseende på anslagen till sitt konungahus, hvadan alltså Ungern,
ehuru det har en folkmängd 6 å 7 millioner mindre än Österrike,
då Österrike hade beviljat 4,650,000 floriner till sin kejsare, bevil¬
jade samma belopp till sin konung. Jag kan här i förbigående
nämna, att kejsaren af Österrike mycket kortare tid af året vistas
i Ungern, än vår Konung vistas i Norge.
I detta sistnämnda land har man deremot gått till väga på ett
helt annat sätt. Man har i alla länders press, likasom i sin egen,
öfverljudt hojtat om den jemlikhet, hvartill man ansett sig berät¬
tigad. och om den »suveränitet», man inbillat sig innehafva ; men
på samma gång hafva norrmännen aldrig tvekat att, med hänse¬
ende till civillistan liksom till de diplomatiska utgifterna, antaga
det välvilliga proportionstal, som svenskarne låtit dem åtnjuta, och
de hafva till slut icke ens vårdat sig om att iakttaga detta. Hvad
det nu ifrågavarande anslaget beträffar, har man i Norge till och
med gått så långt, att i stället för att lemna 80,000 kronor, som
var ä j7 af hvad Sverige och Norge tillsammans betalade, gifver
man nu till kronprinsens hofhållning endast 30,000 kronor, d. v. s.
i stället för de nämnda ä/17, har man gått ned till något mera
än 2'17.
Med afseende på den nu föreslagna förhöjningen af Sveriges
anslag till kronprinsens hof, skall jag vidare taga mig friheten an¬
föra, att jag, såsom sagdt, för min del icke har något emot, att
anslaget beviljas. Men jag kan icke annat än protestera emot det
sätt, hvarpå vederbörande önska få denna fråga ordnad. Det säges
nemligen i den kongl. propositionen, att anslaget skall uppföras
på ordinarie stat. Men är icke detta ett tillfälligt bidrag? Har
icke finansministern sjelf sagt, att denna förhöjning »gifvetvis skall
utgå endast så länge det norska anslaget utgår med dess nuvarande
lägre belopp»? Således kan väl ingen bestrida, att förhöjningen
är ett temporärt anslag, och sådana böra ju icke uppföras på ordi¬
narie stat. Sker detta, skulle det ju dessutom kunna hända oss,
att det högre anslaget blir qvarstående, äfven sedan Norge full¬
gjort sina prestanda.
Emellertid är det icke nog härmed, utan här förekommer äfven
Första Kammarens Prof. i898. N:o 2. 2
Statsverks¬
proposi¬
tionen.
(Forts.)
N:o 2. 10
Måndagen den 24 Januari.
Statsverks- ett besynnerligt yttrande af finansministern. Han säger sig nem-
prouosi- lie-en anse. att det icke »synes beliöfva såsom uttryckligt vilkor
aunm. tor ansiagsiornojnmgeu augiivtis», itlt u.ot nugic “rr
(Forts.) ^öra att utgå, när anslaget ifrån Norge höjes. Jag kan icke De¬
gripa detta hemlighetsmakeri. Man känner sig böjd att utropa:
nestigia terrent, när man påminner sig sådana der vid två före¬
gående tillfällen, det ena på 1820- och det andra på 1880-talet,
gjorda hemlighetsfulla förbehåll å ena sidan och löften å andra
sidan, hvilka afgifvits utan att i någon handling officielt intagas. Jag
anser derför för min ringa del, att det uttryckligen bör tillkänna-
gifvas, att detta anslag endast utgår, så länge norrmännen vidhålla
det lägre beloppet, äfvensom att det bör bestämdt angifvas,_ att
detta är ett förskott, som bör af Norge ersättas. Det kan nemligen
ganska lätt hända, att vi i många år få utgöra detta förskott, och
jag tror icke, att någon af eder, mine herrar, skulle anse sig be¬
rättigad att pålägga svenska staten en börda, tillkommen endast
genom Norges undandragande, utan att vi skulle fordra ersättning
derför. .
Dessa äro de anmärkningar, som jag trott mig i denna fråga
böra framställa. Och det är så mycket mera nödvändigt, att vi
vidhålla våra rättigheter i detta och dylika fall, som vi, hvad pen¬
ninganslag beträffar, hafva att betänka ett vitsord af norrmännen
sjelfva i persiflaget öfver den norska hederskänslan: »Den norske
feresfölelse bestaar deri, åt svenskerne betaler og vi gaar fri».
Jag skall äfven bedja att få yttra några ord i afseende på en
punkt å den åttonde hufvudtiteln. Under denna hufvudtitel före¬
kommer, bland mycket annat, ett anslag till våra arbetareinstitut.
Detta anslag har i senare åren blifvit allt jemt höj dt. Det bör¬
jade icke utgå förrän år 1885, då 15,000 kronor för ändamålet voro
'anslagna. Anslaget höjdes år 1895 till 25,000 kronor, så 1897 till
MO,000 kronor och vidare för 1898 till 35,000 kronor. Regeringen
begär det oaktadt nu, att anslaget skall ytterligare höjas till 45,000
kronor, och grunden härtill skall vara den, att så många ansöknin¬
gar inkommit med anhållan om bidrag af ifrågavarande anslag.
Ja, det vet man väl, att der åtelen är, der samlas ock örnarne,
och att, om ett anslag finnes, alla vilja hafva del deraf. Men det
är icke denna omständighet, som bör utgöra ett giltigt skäl för
anslagets förhöjning, utan det är, om ett tillfredsställande svar kan
lemnas på frågan: »Hafva dessa arbetareinstitut uppfylt sitt ända¬
mål? Vet man, huru de agera?» Jag tror, att man skulle komma
till ganska märkvärdiga upptäckter, om man närmare granskade
dessa instituts sätt att verka. Det finnes sådana, i hvilka man
hufvudsakligen sysselsätter sig med att sprida osvenska, kosmopoli¬
tiska idéer, och der undervisningen för öfrigt består i en mängd
alldeles opraktiska ämnen, åtminstone för de klasser, som här äro
i fråga. Man undervisar t. ex. våra arbetare om natur och folk i
Milanesien, om Senegambien, om australnegrerna och sådant der,
men jag har icke kunnat finna, att man undervisar och upplyser
åhörarne om vårt näringslif, om vår nationella utveckling och sådant
mera, som kunde gifva vårt folk praktiskt gagneliga kunskaper
Måndagen den 24 Januari. 11
och höja deras nationalmedvetande. Jag tror, att det fattas något
högst väsentligt i dessa instituts organisation, och det är en nitisk
och sakkunnig inspektion. Det bör, enligt min mening, öfverlåtas
åt en officielt ansvarig inspektör, t. ex. en folkskoleinspektör, att
hålla hand öfver, att detta anslag icke missbrukas.
Man säger nu, att 35,000 kronor äro så litet att fördela på så
många. Ja väl, men det finnes ett sätt att komma ifrån denna
svårighet, nemligen genom att sänka maximalgränsen för bidrag af
detta anslag. Denna gräns är nu 3,000 kronor, men den kunde
mycket väl sättas till 1,500 kronor, och då skulle det nuvarande
anslaget blifva tillräckligt för det verkliga behofvet.
Huru föga tillsyn öfvas med hänseende till dessa arbetare¬
institut^ framgår bland annat deraf, att, ehuru ett af de bestäm¬
daste vilkoren för erhållande af bidrag af detta anslag, som fast-
slogos vid dessa instituts upprättande, och på hvilket vilkor man
då lade mycken vigt, var, att politiska strider eller förhandlingar
der icke finge förekomma, utan uttryckligen blefvo »förbjudna»,
detta förbehåll dock ingalunda blifvit allestädes noggrannt iaktta¬
get, ty politik odlas inom vissa arbetareinstitut, än under en, än
under en annan form, om också vanligen på ett förstucket sätt.
Man märker dock mycket väl tendensen, och den är allt annat än
fosterländsk.
På nu anförda grunder skall jag derför tillåta mig vördsamt
hemställa, att vederbörande, då de utlåta sig i denna anslagsfråga,
måtte betänka, att det erfordras någon närmare uppsigt öfver det
sätt, hvarpå dessa arbetareinstitut skötas.
Efter härmed slutad öfverläggning blef den kongl. propositio¬
nen tillika med det i anledning af densamma nu afgifna yttrandet
hänvisad till statsutskottet.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts ne-
dannämnda, denna dag aflemnade nådiga propositioner till Riks¬
dagen:
l:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
Maria Christina Blomstedt;
2:o angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
ogifta Maria Christina Eriksson;
3:o) angående upplåtelse af kronomark till Arieplouers kommun
i Norrbottens län;
4:o) angående upplåtelse af kronomark till Jockmocks kommun
i Norrbottens län;
5:o) angående upplåtelse till Norrköpings stad af förra hospi-
talslägenheten Hos^italsholmen;
6:o) angående försäljning af två under förra militiebostället */4
mantal n:o 7 Bro i Upsala län lydande utegor;
7:o) angående försäljning af en till förra militiebostället
Öfverstå n:is 2 och 3 i Örebro län hörande lägenhet;
N:o 2.
Statsverks¬
proposi¬
tionen.
(Forts.)
X:o 2.
12
Måndagen den 24 Januari.
8:o) angående förhöjning i de vaktmästarne hos åtskilliga stats¬
myndigheter tillerkända löneförmåner;
9:o) angående godtgörelse till jern vägsstyrelsen för förskotts¬
vis utgifven expropriationsersättning för viss till Luleå—Gellivare-
banan hörande mark;
10:o) angående upplåtelse till statens jernvägar af ett jordom¬
råde från förra hospitalshemmanet Ousby n:o 3 i Kristianstads län;
ll:o) angående tillstånd för Yisby stad att tillbyta sig två jord¬
områden af den utaf Gotlands artillericorps disponerade tyghusplanen
invid Viifby; och
12:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jern-
vägsanläggningar.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet Kongl. Majits nedan-
nämnda, under sammanträdet aflemnade nådiga propositioner till
Riksdagen:
l:o) med förslag till lag om ändrad lydelse af 13 kap. 4 §
giftermålsbanken;
2:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap.
10 § handelsbalken;
3:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 86 §
utsökningslagen m. m.;
4:o) med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om
beräkning af strafftid m. m.;
5:o) med förslag till checklag m. m.;
6:o) med förslag till lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 §
kyrkolagen;
7:o) med förslag till lag, innefattande tillägg till 15 kap. 18 §
kyrkolagen;
8:o) med förslag till lag om anteckning i kyrkobok af utrikes
slutna äktenskap;
9:o) med förslag till lag angående rätt till erhållande af kyrklig
vigsel i visst fall;
10:o) angående ändring i vissa delar af förordningarna om
kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om
landsting den 21 mars 1862 samt af förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862; och
ll:o) angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum
lyder enligt förordningen den 2 december 1892.
Upplästes och lades till handlingarna Kongl. Kaj:ts under
dagens sammanträde aflemnade nådiga skrifvelse till Riksdagen om
förordnande af en statsrådsledamot att utöfva den befattning med
riksdagsärenden, som enligt § 46 af riksdagsordningen tillkommer
eu ledamot af statsrådet; och skulle underrättelse om denna nådiga
skrifvelses innehåll genom utdrag af protokollet meddelas veder-
N: o 2.
Måndagen den 24 Januari. 13
hörande utskott samt de ledamöter, som hafva inseende öfver Riks¬
dagens kansli.
Atlemnades följande motioner:
n:o 7, af herr von Möller, angående skrifvelse till Konungen,
med begäran om framläggande af förslag till ny legostadga för
husbönder och tjenstehjon;
n:o 8, af herr Boström, Johan, om meddelande af lagbestäm¬
melse angående skyldighet för staten att i visst fall erlägga kom-
munalutskylder för utarrenderad kronojord; och
n:o 9, af herr Sörensson, med förslag till ändrade bestämmelser
rörande af- och tillträde af ecklesiastikt boställe.
Dessa motioner blefvo hvar för sig på begäran bordlagda.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Rodhe under
sexton dagar från den 29 innevarande januari och herr Sörensson
under fjorton dagar från den 26 i samma månad.
Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 12,40 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Första Kammarens Frot. 1898.
N:o 2.
3