Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
1
rrj
N:o 35.
Af herr Wffiril, om afskaffande af knitbetssockertillverkningsafgiften
och nedsättning i tulien å socker m. in.
Den märkligaste händelsen i den svenska industriens historia under
de senaste tre årtiondena är utan tvifvel uppkomsten af den svenska soc¬
kertillverkningen. De ansträngningar, hvilka derförut, redan på 1830-talet
och åter på 1860-talet, gjorts att af i Sverige odlade hvitbetor tillverka
socker, måste nu betraktas såsom försök att utröna möjligheten af odling
af hvitbetor i Sverige i så stor skala, att en fabriksmessig tillverkning af
socker derpå kunde grundas, och lemnade det resultat, att en sådan odling
väl på många ställen kunde ske, men att det endast var i landets sydli¬
gaste delar, hvitbetorna erhöllo så rik sockerhalt, att sockrets tillgodo¬
görande ur dem kunde blifva en lönande handtering. Att Gotlands klimat
var sådant, att hvitbetsodling äfven der borde med fördel kunna ske, om¬
talades väl äfven redan då, men blef först långt derefter föremål för en
grundligare undersökning. Ovissheten om, huru staten skulle med hänsyn
till beskattningen ställa sig till den nya industrien, måste dock verka för¬
lamande på tankarne om nya fabriksanläggningar, och det var först sedan
1869 års Riksdag, på grund af en motion af professor Arrhenius, derom
fattat beslut, som den kunde raskare utveckla sig. Först 20 år efter det,
då beskattningen å det inom landet tillverkade råsockret började, kom till¬
verkningen deraf i jembredd med införseln af utländskt råsocker, och det
är först under de tre sistförflutna åren, som det varit tydligt, att den förra-
skulle alldeles undantränga den senare. För vissa speciella ändamål, sär-
skildt, efter hvad i tekniska verk uppgifves, för punschberedningen, anses
hvitbetssockret mindre lämpligt, och det är på deraf uppkommande behof
Bill. till Rik,sd. Prot. inuti. 1 Sand. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. (N;o 35). 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
af rörsocker, som införsel af utländskt socker ännu i jemförelsevis obetyd-
liga qvantiteter fortfar. * För allmänt konsumtionsbehof har den definitivt
upphört, och dermed har sockerbeskattningen fått eu helt annan karakter
än förut.
För blott fem år sedan kunde den dåvarande chefen för finans¬
departementet sanningsenligt till statsrådsprotokollet anföra: »Så länge sta¬
ten utkräfver tull af utifrån infördt socker, är den accis, som pålägges det
inom landet tillverkade sockret — förutsatt att accisen är lägre än tullen
visserligen till formen en beskattning å den inhemska sockertillverk¬
ningen, men till sin egentliga innebörd endast en reduktion af det tull¬
skydd, som åtnjutes af nämnda tillverkning», men sedan med nyssnämnda
undantag intet sockel1 från utlandet införes, och vi kommit i det skede, att
det för den allmänna sockerkonsumtionen blifvit alldeles likgiltigt, om något
socker i utlandet tillverkas och derifrån kan till Sverige införas eller ej, är
den anförda karakteristiken ej längre med verkliga förhållanden öfverens¬
stämmande. För anskaffande af vårt behof af socker odla vi inom vårt
eget land hvitbetor, och det är med gällande beskattningssätt dem, vi be¬
lägga med skatt, utan någon annan hänsyn till tullförhållanden än det
numera med ett alldeles oväsentligt undantag till prohibition uppgående
skyddet, och denna skatt är i förhållande till betornas värde ganska dryg.
Med det lagstadgade antagandet, att af 100 kg. betor erhålles 10,5 kg.
socker och att skatten skall utgå med 11,75 öre för hvarje kg., således
med 12 kr. 33 öre för ton betor, var den på betornas höstpris 1894 kr.
18,50 — 6 6 2/3 %, men när betpriset 1895 sänktes till kr. 15 pr ton, blef
den derpå 82 % och medförde den naturliga följden, att betproduktionen
minskades med nära en sjundedel. På det betpris, som sistlidne höst be¬
stämdes för liktidig leverans kr. 14 pr ton, utgjorde skatten 88 %.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften är en produktionsskatt på eu viss
handtering, och vi hafva i Sverige förr haft flera sådana, men de hafva
blifvit afskaffa^. 1883 upphäfdes definitivt qvarnskatten, 1860 tackjerns-
tionden och hammarskatten samt 1877 öfrig bergverkstionde, af hvilken nu
blott qvarstår några obetydliga rester, från hvilka Riksdagen ej velat befria
vissa verk, förr än egarne afstått från eller ersatt verken medgifna för¬
måner eller erhållna penningsummor.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften erlägges af råsockerfabrikerna och
ersättes dem af raffinaderierna, för hvad de öfvertaga, samt återbetalas i
* Enligt generaltullstyrelsen» uppgifter om rikets in- och utförsel 1893—1897 var
hela införseln 1897 af oraffineradt socker 822,000 kg. och af raftlneradt 221,000 kg. mot
resp. 2,007,000 och 675,000 året förut.
Motioner i Första Kaminaren, N:o 35.
3
sigta, hand af de svenska sookerkonsumenterna, för det socker, de köpa.
Detta skatteuppbördssätt är både för statsverket och konsumenterna mera
betungande och kostbarare än det förra, då tullen eller skatten erlades af
importörerna. Dessa hade nemligen rätt, och hafva det ännu för de soc¬
kerpartier, de fortfarande stundom införa, att upplägga det införda sockret
på nederlag, då tullafgift ej betalas förr, än sockret från nederlaget uttages,
d. v. s. ej förr, än det till detaljhandlare eller omedelbart till konsumenter
säljes, hvarigenom den ränteförlust å utlagda tullafgifter, som dessa jemte
inköpskostnad och handelsvinst måste betala, blef ganska obetydlig, men
råsockerfabrikanten skall erlägga hvitbetssockertillverkningsafgiften inom
slutet af kalendermånaden näst efter den, under hvilken betorna blifvit af
kontrollör uppvägda, och det dröjer kortare eller längre tid, ända till ett
helt år, innan den erlagda afgiften blir genom försäljning till konsumenter
ersatt, hvarvid naturligen hela den derpå uppkomna ränteförlusten måste
ersättas, och redan från årets början i prisbestämningen ingår. Sockret
blir derigenom dyrare. Men äfven en annan omständighet tillkommer,
som kan blifva mycket mera betungande än ränteförlust. Råsockerfabri¬
kanten måste i god tid före hvarje kampanjs början försäkra sig om den
qvantitet betor, häri under kampanjen behöfver, och om dem uppgöra köpe-
aftal, men missräknar han sig på den qvantitet råsocker, han under och
efter kampanjen kan sälja, så kan detta för honom medföra stor förlust.
Antar han för liten qvantitet, så kan han ej efteråt få köpa mera betor,
utan den vinst, han på större tillverkning kunnat få, öfvergår till andra
fabrikanter, eller om samtliga skulle räknat för lågt till importörer, men
beräknar han åter en för hög qvantitet säljbart råsocker, så kan han endast
under undantagsförhållanden till andra fabrikanter sälja det öfverskott af
betor, han har, och då betorna med tiden förlora hela sin sockerhalt, måste
han, för att rädda något af deras värde, öka inköpskostnaden med att för¬
vandla dem till socker, ehuru han misströstar om, när och i hvad mån han
derför skall få ersättning. Importören kunde deremot alltid med lätthet
rätta tillgången efter efterfrågan. Hade han ett för litet lager, var det
ingen svårighet att inom mycket kort tid från utlandet införa just så
mycket, som han behöfde, och hade han för stort lager på nederlag, så var
det hans konkurrenters likaväl som hans eget intresse att genom minskad
införsel förebygga prisfall.
För statsverket medför uppbörden af hvitbetssockertillverkningsaf-
giften kontrollkostnader, hvilka för tillverkningsåret 1894 95 uppgingo
till kr. 58,148,73 och för tillverkningsåret 1895—96 uppgingo till kr.
53,327,94 och ännu ej utredda för 1896—97; men säkerligen ökats.
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Uti eu den 11 sistlidne mars till Kong], Magt ingifven skrift hafva
egarne af tio råsockerfabriker hos Kongl. Magt anhållit om vidtagande af
åtgärder till undanrödjande af eller åtminstone lindring i de svårigheter,
hvilka inträdt inom sockertillverkningen i riket. Egarne af 6 råsockerfabriker
och egaren af samtliga fristående raffinaderier hafva icke biträdt ansök¬
ningen.
bökandena erinra derom, att redan tidigare tecken till eu annalkande
kris inom sockerindustrien visat sig och äfven framhållits, utan att dock faran
då antogs vara så allvarsam eller så nära öfverhängande, att vid deri tiden
något steg till dess afvärjande ansågs vara omedelbart af nöden, men att
förhållandet numera antagit så hotande dimensioner, att detsammas verk¬
ningar, enligt deras, omdöme, icke utan skada för det allmänna kunna fortgå.
Den fara, som hotar, och som, i fall den ej förekommes, skall med¬
föra svåra ekonomiska och sociala verkningar, läge deruti, att konsumtionen
af socker inom riket icke upptoge produktionen af dylik vara, att priset å
sockerbetor i följd deraf komme att sjunka till en minimigräns, hvilken
måhända ej längre i nämnvärd mån tilläte jordens användande till betod-
ling, samt att en rubbning i flera förhållanden än dem, som direkt rörde
sockertillverkningen och landtbruket, härigenom måste inträffa.
Sökandena visa genom bifogade handlingar, att den 1 oktober 1894
på nederlag fans sammanlagdt raffineradt och rått socker kg. 3,651,965
och hos raffinaderier och råsockerfabriker kg. 6,145,943, samt att tillverk¬
ningen 1894—95 utgjorde kg. 72,890,500, och att importen Vio 1894—
Vio 1895 var af raffineradt socker kg. 1,432,419 och af råsocker kg. 1,464,344;
vidare att lagret af utländskt socker på nederlag den 1 oktober 1895 min¬
skats till kg. 1,032,288, men hos raffinaderier och råsockerfabriker ökats till
kg. 11,406,865 (således 1894—95 ökats med cirka kg 2,600,000), att till¬
verkningen 1895—96 var kg. 62,114,300 (kg. 10,776,200 mindre än 1894—
95) och importen Vio 1895—Vio 1896 kg. 782,833 (kg. 650,000 mindre än
1894—95) raffineradt socker och kg. 4,060,187 (kg. 2,680,000 mer än
1894—95) råsocker, samt att till den 1 oktober 1896 lagret af utländskt
socker på nederlag ytterligare nedgått till kg. 436,321 samt af socker hos
raffinaderier och råsockerfabriker äfven minskats till kg. 8,427,982, (således
med cirka 3,000,000 kg.) således sammanlagdt lager Vio 1896 kg. 8,864,300
(kg. 934,000 mindre än vid samma tid 1894 och kg. 3,575,000 mindre
än 1895), men på grund af en hvitbetstillgång uppskattad till 879,500 tons,
beräknade de, att tillverkningen 1896—97 skulle uppgå till kg. 102,910,000
(30,000,000 mer än 1894—95 och öfver 40,000,000 mer än 1895—96) och
efter afdrag af väntad konsumtion och behöfligt lager Vio 1897 ansågo de,
att en för landets behof öfverflödig qvantitet då skulle förefinnas af kg.
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
5
27,910,001) med en tillverkningskostnad inklusive skatt, lågt beräknad till
34 öre pr kg. värd kr. 9,489,400.
Såsom förklaring af dessa fluktuationer uppgåfvo sökandena, att för
tillverkningen 1894—95 gällande betpris voro i höstpris kr. 1,85 och i
vinterpris kr. 2,io per 100 kg.; att, sedan det blifvit påtagligt, att med dessa
pris en kontinuerlig och stegrad öfverproduktion skulle uppstå på våren
1895, betprisen för kampanjen 1895—96 bestämdes till resp. l,so och 1,70,
men i följd af de faktiskt stegrade sockerprisen och önskan att deraf i
viss mån görä odlarne delaktiga, utgingo de med resp. 1,66 och 1,86; att
på nedsättningen i prisen följde en nedgång i produktionen, som från
628,480 ton för perioden 1894—95 sjönk till 538,708,9 ton för perioden
1895—96, hvilket medförde den lyckliga vändning, att öfverskottet från
1894—95 ingick i konsumtionen; att prisen för kampanjen 1896—97 ur¬
sprungligen sattes till kr. l,so och 1,70, men efter det å en ort farhåga
uppkommit för att ett tillräckligt betqvantum ej till dessa pris skulle kunna
fås och priset derstädes blifvit höjdt till 1,65 och 1,85, tvingades först de
dertill närbelägna och slutligen äfven de mera aflägsna fabrikerna att jem¬
väl höja sina pris; samt att derefter en så stor betmängd erhållits, att
ultimo januari redan 801,194,i ten betor uppvägts och, då ännu 11 fabri¬
ker och 2 saftstationer voro i gång, kunde totalafverkningen icke blifva
mindre än 879,500 ton, hvilka skulle hafva’ förenämnda qvantitet kg.
102,910,000 socker. Till följd häraf hafva betprisen för 1897—98 blifvit
bestämda så lågt som till kr. 1,35 och kr. 1,55 (senare l,4o och l,eo), hvar¬
jemte hvitbetsodlarne måste betala halfva frakten och nedsättningen i sin
helhet uppgår till 30 / af de 1894—95 gällande pris.
Sökandena förklara, att allt hvad de åsyfta är en billig restitution af
redan betald tillverkningsskatt för att, med stödet deraf, den icke utan
ruinerande följder inom riket säljbara, hopade sockermängden må kunna,
om ej med vinst, så dock med relativt dräglig förlust utrikes afyttras. De an-
höllo derför, att Kong]. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om
medgifvande af skatterestitution vid utförsel af inhemskt socker.
Öfver ansökningen hördes Konungens befallningshafvande i alla de
län, inom hvilka råsockerfabriker äro belägna, samt gereraltullstyrelsen.
De förra hafva med påpekande af med restitutionen förenade praktiska
svårigheter, särskildt derigenom att flere fabriker ännu på vissa år äro
berättigade till lindring i skattebeloppen, dock tillstyrkt restitution, men
den senare har, jemte betonande af dessa svårigheter, på allmänna och
fortfarande giltiga skäl afstyrkt beviljande deraf. Sådana skäl äro:
att den europeiska sockerindustriens historia visar faran af lagstift¬
ningens ingripande till förmån för export af inhemskt socker;
fi
Motioner i Förlita Kammaren, A'ro .?•).
att medgifvande af skatterestitution vid utförsel af betsocker skulle
snart nog här i landet, likasom annorstädes skett, framkalla mera vidt-
gående kraf från producenterna, hvilka kraf icke så lätt skulle kunna af-
visa,s, derest industrien redan inrättat sig för export;
att restitutionsmedgifvande icke lätteligen låter förena sig med det
bos oss antagna beskattningssystemet;
att restitution till det belopp, sökandena föreslagit, visserligen icke
skulle medföra någon utförselspremie, men förhållandet måhända framdeles
skulle blifva annorlunda, om ej i högre anspråk, så i förhöjdt rende-
ment; samt
att äfven ett tillfälligt medgifvande af exportgodtgörelse kunde bi¬
draga till att framkalla en ny öfverproduktion med nya anspråk på till¬
mötesgående.
Vid föredragning af ärendet den 10 sistlidne december farin Kongl.
Maj:t den gjorda framställningen icke föranleda någon Kongl. Maj:ts vidare
åtgärd.
Märkligt nog hafva de sökande sockerfabrikanterna icke fäst afseende
vid — åtminstone icke nämnt — att från Sverige redan fortgår eu ut¬
försel af socker och dertill en lönande utförsel, alldenstund den år efter
år fortfar och ökas, visserligen - icke under namn af socker, utan såsom
råämne eller tillsatt material till fabrikat, i hvilka sockret är en väsent¬
lig ingrediens, såsom finare småbröd, bakelser och cakes, choklad, konfity-
rer, punsch, och ej heller hafva de hörda embetsmyndigheterna funnit skal
att påpeka det inflytande, eu restitution af skatt enbart vid utförsel af
socker skulle för tillverkarne af dem medföra. En så ensidig restitution
skulle dock icke blott vara orättvis, utan äfven för nämnda tillverkare
skadlig, kanske till den grad, att den skulle omöjliggöra den utförsel af
deras produkter, som sedan flera år fortgått. I frihamn, t. ex. i Köpen¬
hamn, dit fraktkostnaden från Sverige blefve eu obetydlighet, skulle nem¬
ligen konkurrenter kunna inrätta fabriker, grundade på användandet af
svenskt obeskattadt, d. v. s. genom restitutionen från skatt befriadt och
möjligen till underpris erhållet socker, under det att de svenska fabri¬
kanterna vid inköp af sådant måste till fullo ersätta tillverkningsafgiften
eller vid införsel af utländskt socker betala hög tull. Vid utförsel från
Tyskland af dylika fabrikat lemnas såväl premie som restitution af skatt
för det i dem ingående sockret.
Afskaffas deremot hvitbetssockertillverkningsafgiften, så skulle detta
åt tillverkningen och utförseln af sådana och kanske flera, ännu hos oss
icke brukliga fabrikat gifva en kraftig impuls, hvilken i en möjligen icke
oväsentlig mån skulle medverka till vidare utveckling af den svenska
Motioner i Första Kammaren, N:o 33.
7
sockerindustrien. Att utförsel kan ske, är redan bevisadt, och att den, om
fabrikaten kunna säljas så mycket billigare, som befrielse från den utgift,
med hvilken den på dem belöpande utgiften nu betungar tillverknings¬
kostnaden skulle medgifva, är tydligt, men de proportioner, till hvilka
tillverkning och utförsel skulle kunna uppdrifvas, äro naturligen svåra att
utreda.
Till ledning för omdömet härom har jag tänkt mig kunna bidraga:
upplysning om de förhållanden, i hvilka socker i dylika fabrikat åt
olika slag ingår;
uppgifter om de belopp, med hvilka sådana fabrikat ingå i införsel
till eller utförsel från länder, med hvilka vi hafva lätta handelsförbindel¬
ser; samt
uppgifter om i hvad män för dylika fabrikat behöflig^ råämnen eller
material af annat slag än socker inom vårt land finnas eller med lätthet
kunna anskaffas.
I afseende på sockerhalten i olika fabrikat bär professor Peter Klason
haft godheten lemna mig uppgifter, hvilka jag såsom bilaga 5 bifogar.
Om de qvantiteter, med hvilka sockerfabrikat ingå i åtskilliga län¬
ders införsel och utförsel, samt dessa fabrikats värden har jag ur berättel¬
serna om deras utrikes handel gjort utdrag — bilaga 6 — och dervid för
länder, som ej infört det metriska vigtsystemet, förvandlat uppgifna qvanti¬
teter till kilogram samt reducerat alla uppgifna värden till kronor. De
länder, ur hvilkas officiella statistik jag hemtat uppgifterna, äro Frankrike,
Storbritannien, Norge och Nordamerikas förenta stater. Äfven för Tysk¬
land och Belgien har jag gjort utdrag, men funnit dem för ändamålet
värdelösa, emedan i tyska statistiken en mängd olika fabrikat upptagas
under det gemensamma namnet: »Konditoreiwaaren» och den belgiska har
en ännu mera olika varor omfattande rubrik: »Conserves alimentaires au
sucre». Då i Frankrike medelvärden för hvarje varuslag årligen bestämmas
af en komité, har det varit tillräckligt att, såsom äfven i den franska
statistiken sker, blott för slutsummorna utsätta värden, men då det i Stor¬
britannien åligger hvarje importör och exportör att för hvarje infördt eller
utfördt varuparti uppgifva dess värde, erhållas vid sammanräkning för sär¬
skilda länder mycket värdefulla upplysningar om olika värden af varor
med samma benämning, allt efter som de ankomma från ett eller ett annat
eller afgå till ett eller ett annat land. Jag har derför, såsom i den engel¬
ska statistiken sker, utfört värdena för hvarje land.
Uppgifterna visa, att i de länder, från hvilka de hemtats, eu ganska
betydande handel med olika sockerfabrikat eger rum. Särskildt är detta
fallet med utförseln från Storbritannien af finare bröd och införseln dit af
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
kondenserad mjölk. Den förra är beroende deraf, att engelsmännen, jemte
tillgång af finaste hvetemjöl, hafva obeskattadt, och genom i flera länder
medgifna utförselspremie!- delvis skänkt socker, den senare åter af den
stora brittiska sjöfartens behof af frisk mjölk och grädde. Men äfven andra
sockerfabrikat förekomma i handeln i aktningsvärda mängder, och upp¬
gifterna kunna endast tydliggöra det kända förhållandet, att för goda va-
ror till rimliga pris finnes på verldsmarknaden gerna alltid afsättning.
Hvad slutligen angår tillgång på råämnen, så lemnar vårt klimat
mångahanda frukter af bästa slag, fullt jemförliga med utlandets af samma
sorter och hvilka der i jembredd med sydfrukter, dem vi icke hafva, an¬
vändas till sockerfabrikat af olika slag, och dei-jemte hafva vi ymnig till—
gång på skogsbär smultron, hallon, åkerbär, björnbär, hjortron, lingon
m. fl. hvilka i godhet och särskilt i arom öfverträffa andra länders,
men hvilka nu endast tillgodogöras i enskilda hushåll och i några få saft-
och bärvinsfabriker.
Denna export består af något blåbär, men väsentligast af lingon, hvilka
enligt uppgift af generalkonsulatet i L ii beck, dit den största exporten sker,
för syltning uppköpes af enskilda familjer. Någon export af bär eller sylt
förekommer icke derifrån. Det pris, som för dem, levererade i Liibeck,
betalas, är 25 M. eller 22 kr. 22 öre pr 100 kg. och har ofta varit ännu
lägre. I kommerskollegii statistik upptagas de till ett utförselsvärde af
20 öre pr kg. Gifvet är, att detta värde är nedtryckt af det förhållande,
att de råa bären endast kort tid kunna bibehållas friska. För att erhålla
ett högre värde och kunna till aflägsnare orter försändas, måste de in¬
syltas eller på annat sätt genom tillsats af socker konserveras. Ovisst är
visserligen, om och i hvad mån de svenska fabrikaten, hur som helst be¬
redda, kunna vinna utländingars smak, men deremot är högst sannolikt, att
de med stor förkärlek skulle såsom sylt mottagas af till andra länder ut¬
flyttade svenskar. Sekreteraren vid generalkonsulatet i Chicago, grefve
C. A. Wachtmeister skref den 26 februari 1895 till Exportföreningen: »En
hel del svenska lingon importeras årligen hit genom tyska mellanhänder.
De amerikanska lingonen äro grafva i »köttet» och till storleken i form af
ett körsbär. Äfven om härvarande amerikanska marknad ej skulle kunna
vinnas för våra lingon, tror jag, att den skandinaviska skulle vara tillräck¬
lig för vår export och att det vore skäl att söka få direkta försäljare här,
då mellanhanden i Tyskland säkerligen ej obetydligt fördyrar varan.»
Högre pris än för lingonsylt borde kunna erhållas för finare sylter af åker¬
bär, smultron, björnbär, hallon, vinbär, krusbär, men för allas höjande i
värde och möjlighet af uppkomst af en lönande afsättning till utlandet
fordras oundgängligen, att socker här blefve i jemförelse med förhål-
Motioner i Första Kammaren, N:o 35. 9
landet i utlandet billigare än nu, och vilkoret derför är, att det ej be¬
skattas.
För beredning af sylt fordras alls ej dyrbara maskiner eller apparater,
ej heller stor arbetsstyrka. Om en större afsättning till utlandet kunde
vinnas, skulle derför syltning kunna blifva en allmän husslöjd i skogs¬
bygder. Jag föreställer mig, att dervid skulle så tillgå, att något handels¬
hus till skogsbygderna utsände uppköpare, som kunde gifva undervisning
om hurudan vara i utlandet önskades, och att ett sådant handelshus, som
på detta sätt finge större mängd af olika sorter sylt att sälja, derigenom
blefve i tillfälle att göra nödiga åtgärder och kostnader för deras introdu¬
cerande i olika länder.
Någon tillverkning af kondenserad mjölk finnes mig veterligen ännu
icke i Sverige, men någon anledning, hvarför den icke här skulle kunna
bedrifvas lika väl som i Norge, är obekant. Det anses derför vara erfor¬
derligt, att korna gå på bete och att betet är godt, men detta är ju i större
delen af landet fallet.
Dessa betraktelser gälla möjligheten af utförsel af socker i förädlad
form af sockerfabrikat, men derjemte skulle en genom tillverkningsafgiftens
afskaffande möjliggjord ytterligare nedsättning af sockerpriset hädanefter
som hittills, om än ej så hastigt och i så hög grad som under de sist-
förflutna åren, betydligt öka konsumtionen i vårt eget land. Faran för
öfverproduktion och deraf föranledd kris skulle upphöra, stadga och lik¬
formighet i beskattningsförhållanden inträda i stället för de täta förändrin¬
gar och den ojemnhet, som utmärkt den sista tiden, och såväl den för jord¬
bruket nyttiga betodlingen soiq sockerindustrien kunna lugnt utveckla sig.
Farhåga för ny öfverproduktion bör ej förefinnas, sedan konstlad upp¬
muntran för nya fabriker upphört, ingen tanke på statens ingripande till
fördel för denna industri mera än för andra, med hvilka den blifvit lik-
stäld, hädanefter kunde uppstå, och minnet af att kriser i följd af öfver¬
produktion hotat — hvilket efter de restitutionssökandes uppgift redan i
flera särskilda repriser skett — väl ej snart kan förblekna. I hvarje fall
skulle ansvaret för en så stor olycka icke längre kunna tillskrifvas Riks¬
dagen såsom en följd af dess beskattningsåtgärder.
Motioner om hvitbetssockertillverkningsafgiftens upphäfvande hafva
väckts vid riksdagarne:
1879 af herr Lasse Jönsson i Sandby,
1886 » » Nils Pehrsson i Vadensjö och M. Dalin,
1890 » » H. F. G. Björck,
1896 » » J. H. G. Fredholm, och
1897 » » Fjällbäck.
Bill. till Riksd. Frot. 1838. 1 Sand. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.
2
10
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
De skäl, som förmått bevillningsutskotten att afstyrka och Riksdagen
att afslå dessa motioner, hafva väsentligen varit:
att socker förbrukas i betydligt större mängd af de förmögnare inom
samhället och derför mera än andra njutningsmedel egnade sig för be¬
skattning ;
att statsverket icke kan undvara inkomsten af sockerbeskattniri-
gen; och
att, om denna upphörde, förlusten måste ersättas genom ökande af
andra skattetitlar.
Att en person, som alls icke behöfver tänka på beloppet af sina ut¬
gifter, konsumerar mera af hvilket som helst af honom begagnadt njut¬
ningsmedel än en person, som i afseende på äfven rent personliga behof
måste iakttaga sträng sparsamhet, är i regel antagligt, men att det skulle
vara mera fallet med socker än med andra njutningsmedel, är nog tvifvel¬
aktigt, helst sedan sockret blifvit så billigt. Smaken för mer eller mindre
socker i drycker är ej beroende af förmögenhetsförhållanden, och den rike
är ej i frestelse att till i hans diet mera ingående feta soppor, fisk och
kötträtter eller grönsaker tillsätta socker, hvaremot den mindre bemedlade
väl ofta har anledning att finna i hans diet mera ingående mjöl- och mjölk¬
rätter smakligare med än utan socker. Frågan är emellertid icke om
hvem, som konsumerar mera, utan om hvem, som vinner mest på billigt
pris, och vare sig att detta sker genom vunnen frihet från tvång af um¬
bäranden eller genom besparing af utgift, så är det väl den mindre be¬
medlade, som har de större fördelarne.
I afseende på möjligheten för statsverket att undvara inkomsten af
hvitbetssockertillverkningsafgiften har aldrig förr någon tidpunkt varit så
gynsam som den nuvarande. Det kan emellertid icke förväntas, att fort¬
farande år efter år stora öfverskott skola förefinnas till Riksdagens disposi¬
tion, och det är derför nödigt att vid upphäfvande af hvitbetssockertill-
verkningsafgiften tillse anskaffande af nya eller ökning af andra äldre stats¬
inkomster.
I första rummet bör väl då erinras, att vi sedan flera år hafva hyl¬
lande ett i nykterhetens intresse tillkommet förslag om maltskatt. Der¬
näst måste nog ifrågakomma att höja de i tullafgifter utgående skatterna
på andra njutningsmedel, men dervid är väl att märka, att det icke bör
eller kan ifrågakomma att med befrielse från skatt af en klass öka skatt
för någon annan särskild klass af landets invånare. Derigenom att socker
är en så allmän konsumtionsartikel uppstår genom afskaffande af beskatt¬
ningen derpå för alla en icke oväsentlig besparing, och med någon minsk¬
ning af öfverflödiga öfverskott och påläggande af maltskatt skola statsverkets
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
11
behof säkerligen kunna fyllas derigenom, att staten medelst förhöjning af
skatt på andra njutningsmedel för sig tar eu del af den besparing som
för hela folket vid konsumtion af socker uppkommer.
Exempelvis vill jag nämna förhållandet i detta hänseende till kaffet.
Detta förtäres såsom dryck och till denna dryck tillsättes socker. Propor¬
tionen deraf kan mycket variera, men en ledning för omdömet om huru
den för mindre bemedlade bör beräknas, erhålles af de lagstadganden, som
i detta fall förefinnas. Enligt den i kongl. kungörelsen den 3 februari
1865 faststälda spisordningen skall hvarje sjöman i veckan hafva 75 ort
socker och 50 ort kaffebönor, och enligt kongl. reglementet den 6 augusti
1881 hvarje soldat eller beväring hvarje dag 3 ort socker och 2 ort brändt
kaffe* Sjömannen får derjemte 6 ort té, och om detta beräknas ända till
fyra gånger så drygt som kaffet, uppgår dock vigten af kaffe och té till¬
sammans icke fullt till vigten af sockret. Kaffebönor förlora vid rostning
15 till 25 % af sin vigt. Antages medeltalet 20 %, så får soldaten eller
beväringen 120 ort socker mot 100 ort kaffebönor, och äfven med an¬
tagande af den större rostningsförlusten alltid i vigt mera socker än kaffe.
I ett privat hem har jag fått den uppgift, att till tjenstfolket utväges lp4
skålp. socker mot 1 skålp. kaffe. För rika personer som föredraga star¬
kare kaffe blir vigtskilnaden mindre, men man bör tryggt kunna antaga,
att på det hela till kaffedrycken åtgår mera i vigt af socker än af kaffe¬
bönor. Beräknar man vidare att tillverkningsafgiften 11,75 öre pr kg. jemte
ränteförlust ersättes råsockerbruken med 12 öre pr kg. så skulle, derest
nämnda afgift afskaffas, kaffedrycken icke för konsumenten blifva dyrare
om kaffetullen, som är 12 öre, fördubblades. För köparen af socker och
kaffe måste det vara alldeles likgiltigt, om han vid liqviden ersätter en
råsockerproducent för erlagd afgift med 12 öre pr kg, och en kaffeimportör
för erlagd tull med 12 öre pr kg., eller om råsockerproducenten icke har
gjort något utlägg, men han måste ersätta kaffeimportören för erlagd tull
24 öre.
På samma sätt kan, sedan procenten af socker i punsch blifvit känd,
lätt uträknas huru mycket billigare denna dryck blir genom afskaffande
af hvitbetssockertillverkningsafgiften och deremot svarande nedsättning i
tullafgiften för rörsocker, samt, efter bestämmande af procenten af i punsch
ingående arrak, hur mycket tullen å arrak bör höjas för att punsch icke
för inhemsk förtäring skall blifva billigare än förut. Vid utförsel af punsch
skulle hela beloppet af den hvitbetssockertillvcrkningsafgiften motsvarande
nedsättningen i tull för socker tillgodokomma punschbryggerierna, emedan
de med tillämpning af § 9 af tulltaxeunderrättelserna kunna betinga sig
restitution för tullen å den arrak, som de använda.
12 Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Tobaken står ej i det intima förhållande till socker, som kaffe och
punsch, men nog förtär väl hvarje rökare socker, så att han vid besparing
af utgift för det sistnämnda kan betala mera för sin tobak, och för familjer¬
na, i hvilka qvinnor och barn icke röka, bör en förflyttning af skatt på
socker till skatt på tobak bestämdt medföra fördel.
Socker är icke blott ett njutningsmedel utan derjemte ett vigtigt
näringsämne och skiljer sig derjemte från kaffe och tobak deruti, att dessa
senare icke äro föremål för annan industri än den som afser att aptera
dem för förbrukning, såsom kaffebränning och fabrikation af cigarrer, snus
o. s. v., hvilkas pris naturligt stiger eller faller med råämnenas, men
det färdiga sockret är ämne för vidare bearbetning till fabrikat, som äro
föremål för storartade industrier, hvilkas framgång är i hög grad beroende
af sockrets billighet. Redan häruti förefinnes, synes det mig, bestämdt och
giltigt skäl att aflyfta skattebördan derpå och i mån af statens behof lägga
den på de rena konsumtionsartiklarne, eller höja de direkta skatterna.
Huru detta lämpligast skall ske, kan ej med tillräcklig sakkunskap af en
enskild riksdagsman föreslås och svårligen af bevillningsutskottet behörigen
utredas, utan bör blifva föremål för en omsorgsfull utredning inom finans¬
departementet.
Att afhända statsverket en påräknad inkomst af 8,500,000 kr. låter
ej heller vid uppgörandet af statsregleringen för 1899 göra sig, ty äfven
om Riksdagen skulle finna lämpligt att härtill använda befintligt öfverskott
från 1896 och att i dess ställe för förestående stambanebyggnader använda
lånta medel, samt gör andra minskningar i föreslagna utgifter, så blir
dock den summa, som härigenom blir disponibel, otillräcklig. Det finnes
då trenne utvägar, nemligen:
att. principielt besluta hvitbetstillverkningsafgiftens afskaffande och
till framtiden uppskjuta verkställandet deraf; eller
att besluta partiel nedsättning deraf fortgående under nästkommande
och derpå följande eller flere till antalet bestämda år; eller
att besluta afskaffandet från och med nästa år och till fyllande af
statsverkets behof, utöfver hvad som vid pågående statsreglering dertill kan
göras disponibelt, hänvisa till öfverskottet från 1897.
De första två utvägarne synas försigtigare men måste för socker¬
industrien medföra mycket stora olägenheter. Enligt den första skulle full¬
komlig ovisshet råda, om och när afskaffande af skatten kan ske, och en¬
ligt det andra skulle det blifva råsockerbrukens intresse att, såvidt för
anskaffande af nödigt sockerbehof är möjligt, till påföljande år uppskjuta
tillverkning och betköp samt, hvad värre är, raffinaderiernas intresse att från
år till år inskränka sina uppköp af råsocker, öfverlemnande till råsocker¬
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
13
bruken att bära förlusten af skatt på hvarje parti socker, som ej förr än
under ett kommande år för konsumtionen behöfdes.
Emot det sista alternativet ser jag deremot ej annan giltig invänd¬
ning kunna göras, än att utredning om lämpliga skatter att ersätta hvitbets-
soekertillverkningsafgiften ej skulle till nästa år kunna medhinnas, hvilket
dock, då, ifall maltskatt beslutas, fullständigt förslag dertill redan förefinnes,
och förändringen i tullafgifterna å konsumtionsartiklar esomoftast på mycket
kortare tid behandlats, ej bör befaras. Att ett sådant beslut skulle strida
mot principen att Riksdagen ej bör disponera det senast förgångna årets
öfverskott är ej en giltig invändning, ty om Riksdagen beslutar afskaffande
af större eller mindre del af hvitbetssockertillverkningsafgiften år 1900, så
har detta redan skett, och utom den tillgång af t. ex. halfva hvitbetssocker-
tillverkningsafgiften, som för nästa Riksdags statsreglering synes obehöflig,
blefve egentliga skilnaden blott den, att 1899 års Riksdag finge bland sina
beslut upptaga ett, som redan blifvit af 1898 års Riksdag fattadt.
I det skydd, sockerfabrikanterna nu åtnjuta bör ingen förändring
göras hvarken till minskning eller ökning, men det senare skulle dock ske,
om de nu bestämda tullafgifterna för socker vid afskaffande af hvitbetssocker-
tillverkningsafgiften lemnades oförändrade. Tullen å råsocker, mörkare än
n:o 18 bör derföre nedsättas med skattens belopp 11,75 öre pr kg., d. v. s.
till hälften, och tullen å raffineradt socker i samma förhållande, eller från
33 öre till 16,5 öre.
Mitt förslag är således, att Riksdagen måtte besluta:
att hvitbetssockertillverkningsafgiften skall från 1899
års början upphöra;
att från samma tid tullafgifterna skola nedsättas
för raffineradt socker och för oraffineradt socker, icke
mörkare än n:o 18 holk st., till 16,5 öre pr kg. samt
för oraffineradt socker, mörkare än n:o 18 boll. st., till
11,75 öre pr kg., och
att med anmälan af dessa beslut anhålla, att Kongl.
Maj:t täckes till nästkommande Riksdag afgifva förslag
till de ökade eller nya skatter, som äro erforderliga för
att i mån af statsverkets behof ersätta den minskning af
inkomster, som genom hvitbetssockertillverkningsafgiftens
afskaffande uppkommer.
Stockholm den 28 januari 1898.
C. Fr. Wcern.
14
Motioner i Första Kammaren, N;o 35.
Bilaga 1.
Införsel och produktion af råsocker
Års¬
perioder.
|
Införsel af råsocker mörkare än n:o
|
18 Holk Standard.
|
|
Produktion af
|
Qvantitet.
Kg.
|
Medel¬
pris pr
kg.
Öre.
|
Värde.
Kr.
|
Tull-
|
Kostnad.
Kr.
|
Qvantitet.
Kg.
|
Medel¬
kostnad
pr kg.
Öre.
|
Värde
Kr.
|
afgift
pr kg.
Öre.
|
belopp.
Kr.
|
1867—69
|
15,252,675
|
54,11
|
8,253,771
|
23,63
|
3,446,853
|
11,700,624
|
409,581
|
93,26
|
381,933
|
1870-72
|
15,738,832
|
62,91
|
9,901,677
|
»
|
3,702,593
|
13,604,270
|
1,313,214
|
96,08
|
1,261,571
|
1873—75
|
18,717,937
|
53,38
|
9,990,840
|
18,82
|
3,522,746
|
13,513,586
|
1,838,556
|
90,62
|
1,665,876
|
1876—78
|
16,707,941
|
57,11
|
9,541,684
|
»
|
3,144,459
|
12,686,143
|
574,844
|
92,65
|
532,000
|
1879—81
|
19,265,424
|
49,09
|
9,458,307
|
23,53
|
4,392,372
|
13,850,679
|
723,054
|
84,64
|
612,000
|
1882—84
|
25,419,957
|
42,24
|
10,738,058
|
23,5
|
5,973,688
|
16,711,746
|
1,836,699
|
66,15
|
1,214,986
|
1885—87
|
26,805,641
|
31,60
|
8,443,777
|
»
|
6,299,325
|
14,743,102
|
4,325,440
|
52,39
|
2,266,217
|
1888—90
|
29,342,953
|
33,86
|
9,935,078
|
»
|
6,903,427
|
16,838,505
|
15,175,802
|
40,19
|
6,098,414
|
1891—93
|
24,887,401
|
28,84
|
7,181,497
|
»
|
5,848,539
|
13,030,036
|
31,472,649
|
46,38
|
14,596,009
|
1894
|
17,096,992
|
25,00
|
4,274,248
|
»
|
4,017,793
|
8,292,041
|
56,641,225
|
41,01
|
23,228,596
|
1895
|
3,039,754
|
22,00
|
668,746
|
|
714,342
|
1,383,088
|
73,202,655
|
38,56
|
28,224,264
|
1896
|
3,996,361
|
25,00
|
999,090
|
»
|
939,145
|
1,938,235
|
63,473,565
|
40,74
|
25,859,996
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
15
samt tillverkningar vid raffinaderierna.
hvit!) etsråsocker.
|
Summa.
|
Tillverkningar vid raffina¬
derierna.
|
Tillverkningsafgift.
|
|
|
|
Statsverkets
inkomst af
|
Qvantitet.
|
|
|
Erlagd afgift
pr kg.
|
Belopp.
|
% Kostnad.
|
Qvantitet.
|
Värde.
|
tull och
afgift.
|
nåd pr kg.
|
Värde.
|
Öre.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kg.
|
Öre.
|
Kr.
|
|
• ,__
|
381,933
|
12,662,256
|
8,635,704
|
3,446,853
|
1.2,777,690
|
95,70
|
12,228,677
|
—
|
—
|
1,261,571
|
17,052,046
|
11,163,248
|
3,702,593
|
13,905,299
|
99,76
|
13,900,238
|
2,44
|
44,935
|
1,710,811
|
20,556,493
|
11,656,716
|
3,567,681
|
15,918,193
|
95,16
|
15,146,525
|
7,76
|
44,633
|
576,633
|
17,282,785
|
10,073,684
|
3,189,092
|
14,799,543
|
89,80
|
13,289,129
|
9,79
|
70,800
|
682,800
|
19,988,478
|
10,070,307
|
4,463,172
|
16,801,035
|
88,74
|
14,909,064
|
9,13
|
167,613
|
1,382,599
|
27,256,656
|
11,953,049
|
6,141,301
|
23,030,926
|
81,80
|
18,837,486
|
8,12
|
351,188
|
2,617,405
|
31,131,081
|
10,709,994
|
6,650,513
|
26,692,853
|
65,75
|
17,549,838
|
4,78
|
726,044
|
6,824,458
|
44,518,755
|
16,033,492
|
7,629,471
|
29,671,447
|
71,52
|
21,222,489
|
7,23
|
2,275,337
|
16,851,346
|
56,360,050
|
21,777,508
|
8,123,876
|
40,628,487
|
64,83
|
26,339,448
|
8,34
|
4,723,275
|
27,951,871
|
73,738,217
|
27,502,844
|
8,741,068
|
57,263,880
|
57,72
|
33,054,540
|
9,75
|
7,139,148
|
35,363,412
|
76,242,409
|
28,893,010
|
7,853,490
|
67,291,041
|
51,30
|
34,523,292
|
12,17
|
7,726,387
|
33,586,383
|
67,469,926
|
35,524,618
|
8,665,532
|
62,706,854
|
55,12
|
34,565,049
|
16
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Bilaga 2.
Införsel af socker
Års¬
perioder.
|
Raffineradt.
|
Oraffineradt icke mörkare än n:o
18. Holk Standard.
|
Summa införsel.
|
Qvantitet
|
Medel¬
pris
pr kg.
|
Värde
|
Qvantitet.
|
Medel¬
pris
pr kg.
|
Värde.
|
Qvantitet.
|
Värde.
|
|
kg-
|
öre.
|
kr.
|
Kg.
|
Öre.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
1867—69 . . .
|
2,954,818
|
71,16
|
2,102,807
|
35,941
|
49,24
|
17,896
|
2,990,759
|
2,120,703
|
1870—72 . . .
|
4,852,514
|
74,61
|
3,620,436
|
97,009
|
66,96
|
64,959
|
4,949,523
|
3,685,395
|
1873—75 . . .
|
10,666,328
|
63,02
|
6,684,544
|
174,353
|
67,46
|
117,616
|
10,840,681
|
6,802,160
|
1876-78 . . .
|
14,880,920
|
63,70
|
9,479,107
|
68,199
|
57,27
|
39,060
|
14,949,119
|
9,518,167
|
1879—81 . . .
|
12,497,625
|
58,55
|
7,317,237
|
77,363
|
51,26
|
39,657
|
12,574,988
|
7,356,894
|
1882—84 . . .
|
13,784,672
|
49,82
|
6,866,865
|
141,625
|
38,22
|
54,123
|
13,926,297
|
6,920,988
|
1885—87 . . .
|
12,464,764
|
37,00
|
4,611,963
|
70,395
|
27,00
|
19,007
|
12,535,159
|
4,601,050
|
1888—90 . . .
|
10,727,880
|
39,64
|
4,252,159
|
20,173
|
31,40
|
6,335
|
10,748,053
|
4,258,494
|
1891—93 . . .
|
6,464,839
|
36,17
|
2,338,199
|
3,756
|
34,88
|
1,380
|
6,468,595
|
2,339,579
|
1894 . .
|
4,196,044
|
30,00
|
1,258,813
|
5,393
|
33,00
|
1,780
|
4,201,437
|
1,260,593
|
1895 . . .
|
1,447,892
|
27,00
|
390,820
|
275
|
24,00
|
66
|
1,447,757
|
390,886
|
1896 . .
|
826,137
|
30,00
|
247,841
|
623
|
27,00
|
168
|
826,750!
|
248,009
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
17
för konsumtion. Utförsel af socker.
|
Tullafgifter.
|
|
|
j ! :v
|
|
|
|
|
|
Summa kost¬
nad med tull.
|
. r
|
|
|
Tull
pr kg.
|
Förhållande
till värdet af
raffineradt.
|
Förhållande
till värdet af
oraffineradt.
|
Belopp.
|
|
Qvantitet.
|
Värde.
|
Öre.
|
*
|
%
|
Kr.
|
Er.
|
|
Kg
|
Er.
|
32,94
|
46,29
|
66,90
|
966,441
|
3,087,144
|
|
3,440
|
3,572
|
|
44,15
|
49,19
|
1,630,140
|
5,315,535
|
|
4,968
|
5,131
|
27,29
|
43,30
|
40,45
|
2,958,340
|
9,760,500
|
|
2,109
|
1,873
|
»
|
42,84
|
47,65
|
4,074,404
|
13,592,571
|
|
32,730
|
30,770
|
32,94
|
56,26
|
64,26
|
4,014,522
|
11,371,416
|
: '1 J , !. -i
|
7,349
|
6,914
|
33,00
|
66,24
|
86,34
|
4,595,629
|
11,516,617
|
|
1,718
|
1,031
|
|
89,19
|
122,22
|
4,136,559
|
8,737,609
|
m }; { f
|
45,991
|
27,595
|
|
83,25
|
105,10
|
3,546,818
|
7,805,312
|
|
1,298
|
779
|
|
91,24
|
94,61
|
2,134,137
|
4,473,716
|
|
117,289
|
79,137
|
|
110,00
|
100,00
|
1,385,453
|
2,645,746
|
|
2,535
|
1,420
|
»
|
122,22
|
137,50
|
476,433
|
867,319
|
|
1,257
|
339
|
|
110,00
|
122,22
|
271,323
|
519,332
|
|
412
|
124
|
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Käft. 3
18
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Bilaga 3.
.*f*»!•«>* Ii; l-^roin
Konsumtion
Års-
|
Tillverkningar vid
raffinadierna.
|
Införsel för konsum¬
tion.
i.H • »it
|
Utförsel.
|
Återstod för konsum¬
tion.
|
perioder.
|
Qvantitet.
|
Värde.
|
Qvantitet.
|
i
Värde.
|
Qvantitet-
|
Tillverk¬
ningsvärde.
|
Qvantitet.
|
Tillverk¬
nings- eller
införsels-
|
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
1867—69
|
12,777,690
|
12,228,677
|
2,990,759
|
2,113,560
|
3,440
|
3,292
|
15,765,009
|
14,338,945
|
1870-72
|
13,905,299
|
13,900,238
|
4,949,523
|
3,685,862
|
4,968
|
4,966
|
18,849,854
|
17,581,134
|
1873-75
|
15,918,193
|
15,146,525
|
10,840,681
|
6,802,160
|
2,109
|
2,007
|
26,756,765
|
21,946,678
|
1876—78
|
14,799,543
|
13,289,129
|
14,949,118
|
9,518,167
|
32,730
|
29,392
|
29,715,931
|
22,777,904
|
1879—81
|
16,801,035
|
14,909,064
|
12,574,988
|
7,354,894
|
7,349
|
6,516
|
29,368,694
|
22,257,442
|
1882—84
|
23,030,926
|
18,837,486
|
13,926,297
|
6,920,988
|
1,718
|
1,395
|
36,955,505
|
25,757,079
|
1885-87
|
26,692,853
|
17,549,838
|
12,535,159
|
4,430,970
|
45,991
|
30,239
|
39,182,021
|
21,950,569
|
1888—90
|
29,671,447
|
21,222,489
|
10,748,053
|
4,258,490
|
v; 1,298
|
928
|
40,418,202
|
25,480,051
|
1891—93
|
40,628,487
|
26,339,448
|
6,468,595
|
2,339,579
|
117,289
|
76,038
|
46,979,793
|
28,602,989
|
1894 . .
|
57,263,880
|
33,054,540
|
4,201,437
|
1,260,593
|
2,535
|
1,463
|
61,462,782
|
34,313,670
|
1895 . .
|
67,291,041
|
34,523,292
|
1,447,755
|
,390,886
|
1,257
|
645 i
|
68,737,539
|
34,913,533
|
1896 . .
|
63,473,565
|
25,859,996
|
826,760
|
248,009
|
412
|
227
|
64,299,903
|
26,107,778
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
19
1 »VvW
i :'S- ■ r. t
af socker.
|
|
-mil
|
|
■ 1 f
|
Per individ af medelfolkmängden.
i *■*•»*; '• k
|
|
Beskattning.
|
|
Medel-
|
Återstod för konsum¬
tion.
|
Beskattning.
|
Hvitbets-
sockertill-
verknings-
afgift.
Kr.
|
|
|
Förhållande
|
folkmängd.
|
Qvan¬
titet.
Kg.
|
Tillverk¬
nings- eller
införsels¬
värde.
Kr.
|
Tillverk¬
nings- “
afgift.
Kr.
|
Införsels¬
tull.
Kr.
|
Summa
skatt.
Kr.
|
Införselstull.
Kr.
|
Summa.
Kr.
|
nings- och in¬
förselsvärde.
%.
|
|
|
4,413,295
|
4,413,295
|
30,8
|
4,176,200
|
3,77
|
3,43
|
—
|
1,06
|
1,06
, i Öl
|
—
|
5,332,733
|
5,332,733
|
30,3
|
4,192,400
|
4,50
|
4,19
|
—
|
i>27
|
1,27
M . i
|
44,935
|
6,481,086
|
6,526,021
|
29,8
|
4,318,800
|
6,20
|
5,08
|
0,01
|
1,50,
|
1,5 f
|
44,633
|
7,218,862
|
7,263,495
|
32,0
|
4,457,300
|
6,67
|
5,11
|
0,01
|
1,62
|
1,63
|
70,800
|
8,406,894
|
8,477,694
|
38,2
|
4,565,500
|
6,43
|
4,88
|
0,02
|
1,84
|
1,96
|
167,613
|
10,569,317
|
10,736,930
|
42,0
|
4,597,000
|
8,04
|
5,60
|
0,04
|
2,30
|
2,34
|
351,188
|
10,435,883
|
10,787,071
|
49,9
|
4,696,500
|
8,34
|
4,67
|
0,07
|
2,23
|
2,30
|
726,044
|
10,450,245
|
11,176,299
|
45,1
|
4,760,900
|
8,49
|
5,35
|
0,15
|
2,20
|
2,35
|
2,275,337
|
7,982,676
|
10,258,013
|
39,0
|
4,804,700
|
9,78
|
5,95
|
0,47
|
1,66
|
2,13
|
4,723,275
|
5,402,946
|
10,126,221
|
34,2
|
4,848,700
|
12,68
|
7,08
|
0,97
|
1,12
|
2,09
|
7,139,148
|
1,190,775
|
8,329,923
|
30,0
|
4,896,200
|
14,04
|
7,13
|
1,46
|
0,24
|
1,70
|
7,726,387
|
1,210,468
|
8,936,855
|
48,6
|
4,940,900
|
13,00
|
5,28
|
1,56
|
0,24
|
1,80
|
20
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Bilaga 4.
Fabrikat
—---—................ .. ..
|
|
Finare småbröd, bakelser, cakes.
|
|
Årsperioder.
|
I n f ö
|
r s e 1.
|
Tillverkning.
|
U t f c
|
reel.
|
•
|
Qvantitet.
Kg.
|
Värde.
Er.
|
Värde.
Er.
|
Qvantitet.
Kg.
|
Värde.
Er.
|
l-ti-rih- • . . - ^ >'■ *• ’“i.. »
1867—1869 .........
|
|
|
|
|
|
1870—1872 .........
|
—
|
_
|
-
|
|
|
1^73—1875 ...........
|
—
|
—
|
_
|
: t \ i J. )
|
|
1876—1878 ........
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
1879—1881 . ."V. . . T-'} . . .
|
—
|
_
|
_
|
|
|
ié82—1884 . . ”?. . .
|
341,283
|
341,283
|
—
|
_
|
__
|
1885-1887 . ;0:°. . . ? ! . . ? ■;
|
231,229
|
231,229
|
—
|
—
|
_
|
1888-1890 . . ?!
|
191,088
|
191,088
|
|
5,501
|
5,501
|
1891-1893 . !
|
( )| )<. ill 'il 1
60,835
|
60,835
|
157,000
|
6,047
|
6,047
|
1894-1896 , ? '?. . . ??
81,5: ; 03. r i vp,o ao.r. nr.a
|
oop no: i ;
53,679
onT.inx.l
|
53,679
1! ‘ Jo
|
175,000
.!!!.*<>.() 1
|
14,664
|
14,664
|
1891 . U. . ji;.n. . . ftji ;
|
53,194
|
53,194
|
116,000
|
4,293
|
4,293
|
1892 .t-Si.0. . Oi-.l . . . . j v . .
|
64,633
|
64,633
|
177,500
|
4,863
|
4,863
|
1893 .( 2,0. . it.I . . . uu i: I
|
64,677
|
64,677
|
177,500
|
8,984
|
8,984
|
1894 .........
|
61,142
|
61,142
|
189,000
|
15,811
|
15,811
|
1895 .........
|
50,399
|
50,399
|
142,000
|
14,230
|
14,230
|
1896 .........
|
49,497
|
49,497
|
195,244
|
13,952
|
13,952
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
21
af socker.
|
C h
|
o k
|
0 1
|
a d.
|
|
Konfltyrer, karameller och konfekt.
|
Införsel.
|
Tillverkning.
|
Utförsel.
|
Införsel.
|
Tillverk¬
ning.
|
Utförsel.
|
Qvan¬
titet.
Kg.
|
Värde.
Kr.
|
Qvantitet.
Kg.
|
Värde.
Kr.
|
Qvantitet.
Kg.
|
Värde.
Kr.
|
Qvan¬
titet.
Kg.
|
Värde.
Kr.
|
Värde.
Kr.
|
Qvan¬
titet.
Kg.
|
Värde.
Kr.
|
5,726
|
|
|
14,357
|
|
_
|
8,405
|
_
|
—
|
274
|
—
|
8,959
|
—
|
—
|
11,532
|
84
|
—
|
10,837
|
—
|
—
|
2,285
|
—
|
8,127
|
23,899
|
—
|
89,700
|
8,583
|
25,240
|
24,737
|
72,743
|
—
|
20,028
|
58,895
|
8,208
|
24,124
|
—
|
275,855
|
13,622
|
40,058
|
22,014
|
64,737
|
144,500
|
16,270
|
47,904
|
17,964
|
53,252
|
—
|
24,100
|
20,592
|
61,099
|
40,865
|
123,395
|
93,758
|
8,620
|
25,578
|
41,144
|
123,433
|
—
|
190,310
|
44,238
|
132,715
|
83,869
|
251,606
|
301,073
|
34,458
|
103,375
|
52,390
|
157,170
|
—
|
285,693
|
75,421
|
226,264
|
80,152
|
240,456
|
407,201
|
57,526
|
172,578
|
64,798
|
194,393
|
—
|
299,600
|
130,638
|
391,914
|
82,361
|
247,083
|
626,452
|
157,096
|
471,827
|
53,662
|
143,320
|
448,144
|
754,218
|
159,187
|
477,560
|
86,006
|
258,018
|
994,467
|
20,497
|
61,490
|
50,734
|
117,786
|
576,666
|
966,488
|
176,394
|
440,984
|
91,883
|
275,650
|
1,681,174
|
21,253
|
63,758
|
68,532
|
205,596
|
275,139
|
487,180
|
169,658
|
508,974
|
87,416
|
262,248
|
838,575
|
26,566
|
79,698
|
37,274
|
111,822
|
529,216
|
841,638
|
158,960
|
476,880
|
88,862
|
266,586
|
976,125
|
20,179
|
60,537
|
19,847
|
59,541
|
541,867
|
933,837
|
148,942
|
446,825
|
81,740
|
245,220
|
1,168,702
|
14,745
|
44,235
|
24,156
|
60,390
|
569,749
|
996,721
|
157,756
|
394,390
|
87,207
|
261,621
|
1,553,356
|
15,621
|
46,863
|
27,092
|
67,730
|
752,146
|
1,149,489
|
183,761
|
459,403
|
93,893
|
281,679
|
1,771,717
|
25,560
|
76,680
|
1 33,078
|
32,695
|
408,102
|
753,134
|
187,664
|
469,160
|
94,550
|
283,650
|
1,718,449
|
22,577
|
67,731
|
22 Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Fabrikat af socker. (Forts.)
Årsperioder.
|
I
|
u n
|
S 0
|
h.
|
Bärvin.
|
Tillverkning.
|
Utfo
|
r s e 1.
|
f \ J
Tillverkning.
|
Qvantitet.
Kg.
|
Värde.
Kr
|
Qvantitet.
Liter.
|
Värde.
Kr.
|
Värde.
Kr.
|
1867—1869 . . .
|
e
|
|
15,041
|
|
219,183
|
1870—1872 ....
|
—
|
—
|
20,266
|
—
|
309,400
|
1873—1875 .............
|
—
|
—
|
48,723
|
53,488
|
508,180
|
1876—1878 . . .
|
—
|
-f-
|
57,015
|
76,243
|
339,374
|
1879—1881 ....
|
—
|
—
|
55,298
|
76,724
|
212,504
|
1882—1884 ....
|
, ,v —
|
—
|
67,291
|
100,936
|
314,974
|
1885—1887 ....
|
•8' r -
|
—
|
63,966
|
95,949
|
147,536
|
1888—1890 ....
|
—
|
—
|
58,040
|
87,061
|
128,884
|
1891—1893 .............
|
—
|
—
|
48,611
|
72,917
|
144,780
|
1894—1896 .............
|
2,196,155
|
2,334,567
|
40,567
|
60,851
|
183,662
|
1891................
|
ej uppgifven
|
46,825
|
70,238
|
129,995
|
1892 ....
|
2,513,316
|
2,514,408
|
50,300
|
75,450
|
140,024
|
1893 ...............
|
2,184,344
|
2,144,195
|
48,709
|
73,064
|
164,321
|
1894 ................
|
2,139,557
|
2,136,826
|
36,587
|
54,881
|
167,981
|
1895 ................
|
2,256,975
|
2,314,146
|
43,178
|
64,767
|
178,206 1
|
1896
|
2,191,932
|
2,552,728
|
41,936
|
62,904
|
204,800 1
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
23
Bilaga 5.
På anmodan af Herr Presidenten Wsern har jag bestämt sockerhalten i
följande af mig i salubod inköpta varor:
Sockrad saft, prima.............65 % socker.
Sockrad saft, sekunda............58 » »
Sylt....................45 » »
Bärviner, jästa (åtgår 240 gram socker pr liter) 24 * »
D:o ojästa............... 9» »
Punsch...................28 » »
Chokolad, osockrad.............12 » »
Yanilj chokolad, sockrad...........44 » »
Ätchokolad.................60 » »
Chokolad å la créme ............71 » »
S. k. smörgåscakes (eng.)..........15 » »
Cakes, sötare................25 » »
Biscuits (eng.) ................51 » »
Desertbiscuits (sockerbröd)..........45 » »
Finare skorpor............... 9 » »
' Enligt uppgift i König: Die Menschlichen Nahrungs- und Grenussmittel är
den ungefärliga sockerhalten:
Likörer...................35 % socker.
Kond. mjölk (rörsocker)...........20 »
Vanlig konfekt...............75» »
Fruktbonbons................90 » »
Confiturer (torra kanderade frukter) . . .... . 75 » y
Marzipan..................30 > »
I flera slag af bröd tinnes mer eller mindre socker resp. sirap.
Stockholm den 22 januari 1898.
Peter Klason,
Prof. i kemi och kem. teknologi vid K. Tekn. Högskolan.
24
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Bilaga 6.
Utdrag ur utländsk handelsstatistik.
Finare bröd, bakverk, cakes.
Införsel till Frankrike af »Biscuits sucrés».
|
Årligt medeltal 1891—1895.
|
1896.
|
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg. Kr.
|
Från Storbrittannien . .
|
. . . 1,109,036
|
|
1,103,237
|
» Belgien......
|
. . . 84,569
|
|
98,876
|
» Andra länder . . .
|
. . . 11,755
|
|
20,367
|
|
1,205,360
|
1,450,420
|
1,222,480 1,188,251
|
Utförsel från Storbrittannien af »Biscuits and bread».
Ärligt medeltal 1891—1895. 1896.
Till Tyskland.......
» Nederländerna ......
» Belgien........
» Frankrike.......
» Andra kolonier . . . .
» Brittiska besittningar .
Kg.
249,987
1,187,755
1,625,691
1,280,394
2,563,876
3,584,600
Kr.
170,162
1,065,738
1,513,462
2,350,772
2,599,499
2,816,180
Kg.
224,587
1,586,179
1,516,482
1.273.251
2.905.252
4,912,360
Kr.
146,261
1,303,343
1,367,575
2,377,997
2,585,784
3,115,239
10,492,303 10,515,813
12,418,111 10,896,199
Motioner i Företa Kammaren, A:o 35.
2/>
; A ;li:i lea-iöfrt!
Choklad.
|
Införsel till Frankrike.
|
. vi-invi:
|
; Av Ao i
|
Ärligt medeltal 1892—1895.
|
1896.
|
|
\4
bb
tf
|
Kg. Kr.
|
Från Schweiz .. .
> Andra länder . .
|
.... 254,114
. . . 30,308
|
400,391
49,821
|
.
|
284,422 614,359
t.
|
450,162 972,350
|
. eif IDUfiOi
|
Utförsel från Frankrike.
|
V-OObil
|
;xy| .&
|
Ärligt medeltal 1892—1895.
|
1896.
|
Kg. Kr.
Till Belgien . ;. tj....... 173,978
» Storbrittannien...... 79,538
» N.-Amerikas Förenta stater 98,645
> Andra länder och franska
besittningar . . v 590,311
942,472 2,215,774
|
Kg. , ,-Kr. ^
274,231
107,505;
72,736 ,
808,120
1,262,592 2,727,199
. . 4 tf 1
|
Från Nederländerna
> Andra länder
: jtni : vp r$.V. 1
Införsel till Storbrittannien.
Ärligt medeltal 1893—1895.
Kg. Kr.
1,062,025 4,388,582
230,276 928,521
1896.
Kg. Kr.
1,357,376 5,241,139
363,677 1,348,180
1,292,301 5,317,103
1,721,053 6,589,319
• •/'I i ■'. ) ] •' (‘ • r si i; ' t '; , iIji S-.V.' t011 It
Utförsel från Storbrittannien.
Ärligt medeltal 1891—1895
Kg. Kr.
Till N.-Amerikas Förenta stater 189,911 410,434
» Andra främmande länder . 138,211 250,346
j Brittiska besittningar . . 926,694 1,983,97-1
• • • 1,254,816 2,649,754
Bill. till Fih.nl. Fiol. 1SD8. 1 Sami. 2 A/d. 1 Vand.
1896.
Kg. Kr.
79,049 167,508
136,164 268,514
973,501 2,090,942
1,188 714 2,526,964
12 Häft. 4
26 Motioner i Första Kammaren, N:o 35,
Införsel till Norge.
Årligt medeltal 1891—1895. 1896.
Kg. Kr. Kg. Kr.
Från Sverige........ V ' : 167,898 ^ 335,796 176,040 352,080
> Tyskland........ 17,900 35,800 20,357 40,714
» ötorbnttanmen . . . , . ■ 6,648 .!»/13,296 4,027 8 054
» Andra länder...... 2,108 4,216 5,105 10^10
194,554 389,198 295,529 411,958
. ........ I ’ I - j' .1 :‘t ij'l • ■?! it
i k-i*; *.: Vi i I (u i i å ; :• i :f t >*.
Konfekt och karameller.
Införsel till Frankrike af »Sirops et Bonbons».
Årligt medeltal 1891—1895. 1896.
Kg. Kr. Kg. Kr.
Från Storbrittannien..... 148,056 143,838
» Schweiz......... 220,162 167^843
» Turkiet......... 59,330 • 87,915 *
» Andra länder...... 69,667 46,052
497,215 671,625 445,648 561,516
Utförsel från Frankrike af »Sirops et Bonbons».
Årligt medeltal 1891—1895. 1896.
. Kg. Kr. Kg. Kr.
Till Storbrittannien . ., , . 167,558 225,577
» Belgien . ....... 69,909 89*976
» Algeriet........ 237,057 481,723
» Andra länder...... 586,915 799,161
1,061,439 1,439,521 1,595,937 2,919,881
Införsel till Storbrittannien af »Confectionary».
Årligt medeltal 1891—1895. 1896.
o * inf Kg. /. Kr. Kg. Kr.
Från N.-Amerikas Förenta stater 1,334,618 821,504 1,527,302 807 648
» Andra främmande länder 377,292 523,135 399,085 521 £09
» Brittiska besittningar och
kolonier........ 510,489 _408,092 46,888 40,388
2,222,399 ~ 1,752.731 1,973,275 1,369,845
Motioner i Borsta Kammaren, N-'o Jo.
27
Konfltyrer.
Införsel till Frankrike af »Fruits confits au sijcre».
|
|
Årligt medeltal 1891—1896.
|
m
|
|
Kg.
|
Er.
|
Kg. Kr.
|
Från Tyskland.....
|
. . . 4,590
|
|
1,679
|
» Storbrittannien . .
|
. . . 4,415
|
|
2,267
|
» Italien......
|
. . . 45,779
|
|
40,168
|
> Schweiz......
|
. . . 11,251
|
|
12.231
|
» Andra länder . . .
|
. . . 25,027
|
|
4,620
|
|
91,062
|
163,602
|
60,966 99,011
|
Införsel
|
till Frankrike af »Confitures au
|
sucre».
|
|
Årligt medeltal 1891—1896.
|
1896.
|
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg. Kr.
|
Från Tyskland . . .
|
..... 10,112
|
|
—
|
» Storbrittannien
|
..... 85,550
|
|
98,712
|
» Schweiz ....
|
..... 305,781
|
|
239,933
|
> Turkiet ....
|
..... 31,989
|
|
46,354
|
» Andra länder .
|
..... 39,499
|
|
63,932
|
|
472,931
|
406,026
|
448,931 366,663
|
Utförsel från Frankrike af »Fruits confits
|
au sucre».
|
|
Årligt medeltal 1891—1896.
|
18%.
|
|
Kg Kr.
|
Kg Kr
|
Till Belgien......
|
. . . 47,438
|
99,610
|
» Storbrittannien. . .
|
. . . 721,612
|
1,212,335
|
» Italien.......
|
.... 374,490
|
308,919
|
» N.-Amerikas Förenta stater 203,440
|
246,835
|
» Andra länder . . .
|
. . . 256,377
|
271,549
|
|
1,603,367 2,727,674
|
2,139,248 2,772,466
|
28
Motioner i Första Kammaren, N:o 35.
Utförsel från Frankrike af »Confitures au sucre».
Årligt medeltal
|
1891—1895. 1896
|
|
Kg.
|
Kr. Kg. Kr.
|
Till Belgien.........
|
122,316
|
41,075
|
» Storbrittannien......
|
122,808
|
276,837
|
» Algeriet.........
|
58,351
|
93,118
|
» N.-Amerikas Förenta stater
|
—a—r- *
|
175,127
|
Andra länder......
|
335,996
|
448,736
|
|
639,471
|
661,457 1,034,893 819,959
|
Införsel till Storbrittannien af »Succades», »Fruits and Vegetables,
^ preserved in sugar».
Årligt medeltal 1891—1895.
Kg. Kr.
Från Nord-Amerikas Förenta stater . . . 995,172 577,505
» Andra främmande länder..... 2,052,828 2,147,729
» Brittiska besittningar ock kolonier . 3,585,261 1,563,176
6,633,261 4 288,410
Å .2/4 * d
1896.
Kg. Kr.
Från Frankrike........i. . 1,452,220 1,623,359
» Nord-Amerikas Förenta stater . . . 1,564,488 785,747
» Andra främmande länder. . .. . . . 655,066 574,637
» Straits Settlements ns . . u... ■ . 1,307,998 432,753
» Hong-kong ... . ...... 195,097 977,607
» Andra brittiska besittningar och ko¬
lonier .............. 634,543 163,022
5,809,412 4,557,125
iHvWl r/Vii 1.1 >^:,7
Utförsel från Nord-Amerikas Förenta stater af Fruits preserved
canned». .. !
Årligt medeltal
1891—1895 1896
iAr. ivr.
Till Frankrike . , .... värde 6,330 10,766
» Tyskland . ......' . » 37,590 23,846
29
Motioner i Föräta Kammaren, N;o 35.
Till Storbritannien
» Andra länder .
Årligt medeltal
18&1—1895. 1896.
Kr. Kr.
värde 2,369,666 3,695,321
» 1,285,823 1,424,198
värde 3,699,409 5,154,131
Kondenserad mjölk.
Införsel till Frankrike af »Lätt condensé, additionné de sucre».
Från Storbritannien
» Schweiz....
» Italien . . . •
» Andra länder .
Årligt medeltal 1891—1895.
Kg. Kr.
128,049
13,911,556
281,709
. 45,933
14,367,247 12,503,081
1896.
Kg. Kg.
1,479,776
15,013,249
599,020
24,405
17,116,450 12,323,844
Utförsel från Frankrike af Lätt condensé, additionné de sucre».
Årligt medeltal 1891—1895. 1896.
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
Till Belgien ......
» Storbrittannien. . .
|
. . . 155,964
. . . 13,506,896
|
|
165,808
15,825,033
|
|
> Spanien......
» Brasilien......
|
. . . 175,273
|
|
187,071
71,774
|
|
» Andra länder . . .
|
. . . 727,437
|
|
846,906
|
|
|
14,565,570
|
12,698,110
|
17,096,592
|
12,309,546
|
Införsel till Storbrittannien af »Milk, condensed or preserved>.
Från
Ärligt medeltal 1891—1895. 18%.
Kg
Norge......... 2,441,296
Nederländerna...... 7,819,492
Frankrike........ 13,244,779
Andra länder...... 1,905,050
25,410,617
Kr. Kg. Kr.
1,747.900 2,370,684 1,878,579
5,353,768 11,068,863 6,476,637
9,672,252 15,264,435 11,134,840
1,393,181 2,351,836 1,763,536
18,167,101 31.055,818 21,253,592