8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 99.
i
N:o 99.
Af herr A. Pell* i, om ändrade bestämmelser i fråga om stämpel-
afgift Jäv vexel.
Vid 1894 års riksdag aflat Kongl. Maj:t proposition om ny stämpel-
förordning och i medföljande statsrådsprotokoll motiverades den föreslagna
stämpelbeläggningen å vexlar på följande sätt:
»Grundtanken i stämpelbeskattningen å handlingar, som förmedla
omsättningen af det rörliga kapitalet, är den, att detta kapital, som tillför
sin egare större skatteförmåga än den, som medföljer inkomst af arbete,
och derjemte till följd af sin natur lätt kan undandraga sig den allmänna
inkomstbeskattningen, skall träffas af eu komplementär beskattning, då det
öfvergår från en hand till en annan och sålunda liksom visar sig. Att det
i det stora hela blifver det rörliga kapitalet inom landet, som kommer att
bära sagda beskattning, är otvifvelaktigt, ehuru dess verkan i hvarje sär¬
skilt fall icke alltid låter sig på förhand beräknas.»
Meningen var alltså, att kapitalet skulle hufvudsakligast drabbas af
den nya skatteformen, men denna uppfattning ansågs redan då af såväl
bevillningsutskottet som majoriteten i Andra Kammaren vara tvifvelaktig.
Utskottet afstyrkte all stämpelbeläggning af vexlar, och Andra Kammaren
godkände utskottets utlåtande, hvaremot Första Kammaren antog nu gäl¬
lande förordning i detta hänseende. Vid gemensam omröstning i Riks¬
dagen segrade Första Kammarens beslut dock endast med 178 röster (97
i Första och 81 i Andra) mot 166 (39 i Första och 127 i Andra Kam¬
maren).
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 99.
Hafva nu åsigterna, att kapitalet skulle hufvudsakligen drabbas af
denna beskattning, besannat sig? Nej, enligt min och mångas åsigt, för
visso icke. Då förordningen ej innehåller något om att kapitalet, som
lemnar penningar, skall betala stämpeln, hvilket måhända var en af för-
utsättningarne, så drabbar stämpelafgiften hufvudsakligen de mindre be¬
medlade, som i saknad af eget kapital nödgas diskontera vexlar, och blifva
de derigenom endast ytterligare betungade. Orättvisan af stämpelbeläggning
å vexlar faller så mycket mer i ögonen, när sådana handlingar, hvilka
verkligen representera kapitalet, såsom kuponger till obligationer och
aktier, ännu äro stämpelfria.
Förordningen, sådan den nu är, kan dessutom af dem, som den afsåg
att träffa, kringgås på åtskilliga sätt, hvarigenom statsverket går miste
om den påräknade inkomsten. Utländske köpmän t. ex., som förut sålde
varor mot accepterad vexel, taga nu i stället reverser, hvilka, vid upp¬
visande för inkassering, ej behöfva stämpelbeläggas.
På grund af hvad jag här ofvan i korthet anfört, tillåter jag mig vörd¬
samt föreslå,
att Riksdagen behagade besluta sådan förändring
i förordningen angående stämpelafgiften af den 9 augusti
1894, att vexel, utstäld af svensk undersåte, endast
förses med stämpel, då den för vinnande af betalning
uppvisas inför offentlig myndighet.
Stockholm den 27 januari 1898.
Axel Petri.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1898. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band, 20 Käft.
2