8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 7.9.
K:o 79.
Af herr E. H. Sj Svall, angående tillägg till § 26 mom, 1 af för¬
ordningen angående utvidgad näringsfrihet.
Uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående utvidgad närings¬
frihet af den 18 juni 1864, sådan den lyder enligt kongl. förordningen
af den 23 september 1887, finnes i § 26 underrubriken: »Om den rätt
till idkande af handel eller annat näringsyrke, som kan förvärfvas af
utländing,» i mom. 1 under a) och b) uppräknade de handlingar, hvilka
utländsk man eller qvinna skola till Konungen inlemna för att under¬
ställas hans pröfning vid afgörandet om tillåtelse för dem att här i
riket idka handel eller fabriksrörelse, handtverk eller annan handtering.
Att ett medgifvande åt utländing att idka handel i vårt land på så
sätt, att han idkar försäljning från här i riket placeradt lager, städse
förutsätter, att han önskar sig här i riket uppehålla, torde nog få antagas
vara andemeningen i ofvannämnda författning, hvadan ock vanligen i slik
af Kongl. Maj:t meddelad tillåtelse plägar inrymmas den bestämmelsen,
att perstsnen, som erhåller tillåtelsen, skall vara här i riket bosatt.
Skulle åter en utländsk firma endast vilja sälja egna varor och fabrikat
från lager i eget land, så står ju sådant densamma enligt gällande lag
fritt att göra genom reseombud och mot erläggande af stadgad bevill-
ningsafgift af 100 kronor pr 30 dagar och resande.
Afsigten med nämnde § 26 kan, efter mitt förmenande, näppeligen
vara någon annan än att tillföra vårt land en fördel med ett handels-
tillstånds beviljande åt utländing, men får han idka försäljning från
lager här i riket utan skyldighet att vara bosatt här, löper ju mången
svensk köpman risk att blifva ruinerad af de stora och rika utländska
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o- 79.
bolagen, hvilka i ty fall helt enkelt kringgå de svenska affärsmännen
som mellanhand, och, i det de inkräkta på dessas rättigheter och
tillförsäkras större sådana än motsvarande skyldigheter, i icke ringa
mån skada ett af våra vigtigare näringsyrken.
År vidare hvarje handelsrättighet personlig, bör ju, enligt sakens
natur, äfven personen, som utöfvar sådan rättighet, finnas här i riket,
något som framgår äfven af stadgandena i paragraferna 9 och 40 af
lagen om aktiebolag af den 28 juni 1895, der en bestämmelse göres,
att stiftare af bolag icke blott skall vara svensk eller norsk undersåte,
utan såsom sådan äfven här i riket bosatt, således icke en svensk utom¬
lands boende.
Då sålunda andemeningen uti anförda paragraf af nu ifråga¬
varande kongl. förordning antagligen måste vara den, att utländing
icke skall undfå tillstånd till utöfvande här i riket af handel, utan att
också vara här i riket bosatt, men sådant i nämnda paragraf icke är
tydligt nog framhållet, och fall verkligen förekommit, då Kongl. Maj:t
medgifva utländing dylikt tillstånd utan föreläggande för honom att
här i riket bosätta sig, så synes ju vara af behofvet påkalladt, att åbe¬
ropade lagrum erhåller en mera bestämd ordalydelse.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag härmed vördsamt
hemställa,
att Riksdagen ville för sin del besluta att till
§ 26 mom. 1 af kongl. förordningen angående ut¬
vidgad näringsfrihet den 18 juni 1864, sådan den
lyder enligt kongl. förordningen af den 23 september
1887, skall göras följande tillägg: c) förbindelse att un¬
der den tid tillståndet åtnjutes vara här i riket bosatt.
Stockholm den 25 januari 1898.
Hj. Sjövall.
Sill. till Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Höft.
2