Motioner i Andra Kammaren, N:o 210.
1
N:o 210.
Af herr A. Göransson, i anledning af Kongl. Maj:ts proposi¬
tion med förslag till lag angående ändrad lydelse af
§§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunal¬
styrelse på landet.
Då jag anser den i Kongl. Maj:ts proposition n:o 40 föreslagna be¬
gränsning af den kommunala rösträtten på landet vara alltför obetydlig för
att ens i någon mån kunna tillfredsställa landsbygdens rättmätiga kraf här¬
utinnan, tager jag mig friheten föreslå en mera effektiv begränsning af
samma rösträtt. Kongl. Maj:t har endast föreslagit en begränsning af röst¬
rätten för aktiebolag, och att ingen må rösta för högre röstetal, än som sam-
manlagdt tillkommer öfriga röstegande inom kommunen. Men icke ens alla
aktiebolag få komma med, utan endast sådana, som utöfva rösträtt för andra
beskattningsföremål än jordbruksfastighet, äfvensom alla, hvilkas röstetal är
högre än samtliga öfrige röstegandes inom kommunen. Den af Kongl. Maj:t
föreslagna begränsningen medelst ett relativt röstmaximum till 7ao af kom¬
munens hela fyrktal skulle träffa endast 437 aktiebolag af 2,613, men
deremot finnas 2,176 aktiebolag, 5,485 andra bolag samt 1,036 enskilda
personer med högre röstetal än 1,000 fyrkar, som ej beröres af denna be¬
gränsning. Hvad åter angår den andra förut omnämnda begränsningen, torde
den knappast få någon som helst praktisk betydelse, enär det är otänkbart,
att alla kommunens röstberättigade vid eu kommunalstämma begagna sig af
sin rösträtt, och då har man af hela förslaget qvar endast det lilla, att ett
fåtal aktiebolag ej skulle få rosta för mer än V af kommunens hela fyrktal,
och detta kan väl knappast kallas för en reform. Redan vid stiftandet af
nu gällande kommunallagar bestämdes en begränsning af den kommunala
rösträtten i städerna på så sätt, att ej någon vid allmän rådstuga finge ut-
Bih. till Biksd. Vrot. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 48 Höft. (JV:is 210, 211). 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 210.
öfva rösträtt för större antal röster, än som svarade emot en tjugondedel af
stadens hela röstetal efter röstlängden. Vid 1869 års riksdag beslutades en
ytterligare begränsning af kommunala rösträtten i städerna genom det stad¬
gande, som ännu är gällande, att ej någon vid allmän rådstuga får utöfva
rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af sta¬
dens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall för högre röstetal än
det, som motsvarar bevillningen för tio tusen rikdalers inkomst af kapital
eller arbete, således motsvarande 1,000 fyrkar. Då krafvet på en begräns¬
ning af den kommunala rösträtten på landet gjort sig gällande riksdag efter
riksdag i snart 40 år, då komitéer och statistiska utredningar visat behofvet
deraf, så synes det visserligen icke vara för tidigt att nu få en verklig
reform, utan att behöfva vänta till en ovis-, kanske långt aflägsen framtid
på den kommunala skattelagstiftningsfrågans lösning.
På grund af hvad jag nu anfört får jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte besluta, att första stycket af §
11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet skall
erhålla följande lydelse:
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röst-
egande åsätta fyrktal, dock må ej af aktiebolag rösträtt
utöfvas för mer än en tjugondedel af kommunens hela
fyrktal. Ej heller må någon rösta för högre röstetal än
det, som motsvarar ett tusen fyrkar, eller i något fall för
egen del och å annans vägnar sammanlagdt rösta för
högre röstetal, än som tillkommer samtliga öfriga röst-
egande inom kommunen.
Och anhåller jag, att lagutskottet, till hvilket denna min motion torde
komma att remitteras, måtte, om så anses nödigt, vidtaga ändringar i formu¬
leringen af ifrågavarande paragraf, blott att syftemålet med mitt förslag vinnes.
Stockholm den 16 februari 1898.
A. Göransson.