36
Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.
JU:o 174.
Af herr N. JÖIlSSOn i Gamraalstorp in. fl., om tull å
benmjöl.
Hvarje för Sverige nyttig näring, som kan hafva sitt hem inom
landets gränser och gifva sysselsättning åt svenska arbetare, är förtjent att
stödjas och uppmuntras. Detta gäller icke minst sådana näringar, genom
hvilka medel frambringas, som äro afsedda att öka den svenska jordens
bördighet, så att denna frambringar rikligare skördar. För att kunna
göra detta fordras, att en tillräcklig mängd näringsämnen gifves jorden,
och inses detta allt mera af Sveriges jordbrukare, hvilket bevisas genom
den oupphörligt ökade användningen af så kallade konstgjorda gödnings¬
ämnen. Flera bland dessa såsom chilisalpeter och kalisalter måste hemtas
från utlandet, då de ej kunna erhållas inom landet, men finnes bland
dem som kunna vara mål för inhemsk tillverkning ett af stort värde,
nemligen benmjöl, der råvaran kan till stor mängd uppsamlas och för¬
ädlas inom landet. Benmjöl innehåller tvenne för växtnäringen vigtiga
ämnen, nemligen fosforsyra (omkring 27 %) och Qväfve (omkring 2 %)
och har stor betydelse vid flera tillfällen både för sädesodlingen och vid
fleråriga vallar, då man önskar att fosforsyran småningom löser sig och
blir tillgänglig för att upptagas af växterna.
Största delen af den mängd benmjöl som för närvarande användes i
Sverige importeras, och utgjorde mängden år 1896 icke mindre än 8,298,927
kg., hvilket efter ett pris af 7 öre per kg. representerar ett värde af
580,927 kronor. Denna import måste anses alldeles obehöflig, då ben¬
37
Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.
mjöl kan tillverkas inom landet. År 1895 fans i Sverige 52 större och
mindre benmjölsfabriker som sysselsatte 185 arbetare och hade ett till¬
verkningsvärde af 533,528 kronor.
Om dessa ej arbetade under trycket af den utländska konkurrensen,
så skulle deras tillverkning kunna mångdubblas, hvarigenom den svenska
jordbrukaren skulle vara förvissad om att få köpa en god, ärlig vara,
tillverkad inom eget land, en industri kunde uppblomstra, som skulle
gifva sina idkare en större inkomst och många svenska arbetare syssel¬
sättning och förtjenst.
Under nuvarande förhållanden importeras delvis råvara, under 1896
till en mängd af 1,604,693 kg. med ett värde å 5 öre per kg. af 80,235
kronor, men skulle importen komma att mångdubblas, så fort det vore
möjligt för de svenska fabrikerna att drifva tillverkning i större skala.
Detta skulle äfven hafva en annan verkan, nemligen att intresset för rå¬
varans tillvaratagande och uppsamling inom landet ökades, och då det
hufvudsakligen är personer hörande till folkets fattigaste leder, som sys¬
selsätta sig dermed, så skulle dessa beredas ökade inkomster.
Priset per 100 kg. benmjöl var 1876 20 kronor och har sedan varit
i ett ständigt fållande, så att det år 1881 var 14 kronor 20 öre, 1891
11 kronor 80 öre och 1896 7 kronor 20 öre per 100 kg., samtidigt
med att tillverkningskostnaderna och arbetsprisen stigit med omkring
50 %, hvilka uppgifter äro tillräckliga bevis för att hvar och en skall
kunna till fullo fatta, att det numera ej är möjligt drifva tillverkning af
benmjöl med hopp af någon inkomst.
Om man nu kunde vara förvissad från utlandet alltid erhålla en
bättre eller åtminstone en god och pålitlig vara, så kunde det ju finnas
ett skäl låta landets behof af benmjöl fyllas genom import, exportera rå¬
varan till utlandet och låta dervarande fabrikanter skörda vinsten af för¬
ädlingen samt låta landets egna fabriker gå under.
Men nu är händelsen att genom gjorda analyser vid vårt lands ke¬
miska stationer, det många gånger visat sig, att det utländska benmjölet
är af underhaltig beskaffenhet.
I kongl. landtbruksstyrelsens berättelse för 1895 meddelas från Jön¬
köpings kemiska station, att af undersökta benmjölsprof 2 höllo respektive
14 och 33 % olösta ämnen, mest sand; från Kalmar kemiska station, att
ett undersökt benmjöl höll 18.2 % sar>d, oc^ från Örebro kemiska station,
att af 3 undersökta benmjölsprof ett var uppblandadt med gaskalk.
38
Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.
Ytterligare kan meddelas, att förhållandena icke förbättras, så att
t. ex. af prof, som senare inlemnats till Jönköpings kemiska station, innehöll
ett 11.4 % olösliga ämnen och ett annat 48 °/0 sand samt att vid Kalmars
kemiska station 2 undersökta prof visat sig innehålla 35 och 40 °/0 sand.
Alla dessa underhaltiga prof hafva varit tagna från partier, som
blifvit importerade.
Nu kan naturligen den anmärkningen göras, att får man bara en
lagstadgad effektiv kontroll å gödningsämnen, så kan man vara förvissad
om, att för framtiden inga underhaltiga gödningsämnen spridas bland jord-
brukarne. Men hvar och en praktisk landtbrukare vet, huru svårt det är
få till stånd en fullt effektiv kontroll, och att det är de små jordbrukarne,
som i allmänhet blifva lurade att köpa de underhaltiga gödningsämnena.
Man kan ju äfven anmärka, att om importen från utlandet försvåras,
köpare af benmjöl icke kunna vara mera förvissade om att få fullgod vara,
när de köpa benmjöl af svensk tillverkning. Men det har alltid visat
sig, att våra inhemska fabriker sträfvat efter att tillverka eu vara af
bästa beskaffenhet, och lär väl ingen vilja riskera sitt anseende och till¬
varo med att utsläppa en underhaltig vara i handeln, hvilket naturligen
snart nog blef kändt. Dessutom är det förenadt med större lätthet att
verksamt kontrollera det inhemska benmjölet än det importerade.
Af hvad som ofvan sagts framgår, att det är fullkomligt rättvist
gifva den svenska benmjölsfabrikationen ett välbehöfligt skydd för att fa¬
brikerna skola kunna fortfarande arbeta och vidare utveckla sig samt
jordbrukarne skola kunna i större mängd än hittills få köpa ärlig och
fullgod vara af inhemsk tillverkning.
Måhända fruktar mången, att benmjölet genom en tullsats af t. ex.
25 öre per 100 kilo skulle fördyras med ett lika belopp, men är detta
ej att antaga, då fabrikerna genom ökad tillverkning äfven kunna hålla
låga pris. Skulle äfven priset å benmjöl komma att höjas med 25 öre
per 100 kilo, så inverkar detta dock så obetydligt för köparne, att de ej
derför böra motsätta sig ett rättvist skydd för en af landets nyttiga nä¬
ringar. Om en jordbrukare gödslar en hektar med 400 kg. benmjöl och
en ökad kostnad af 1 krona samt sedan beräknar huru mycket fördyrad
hvarje skördad hektoliter säd och kilogram gräs blir, så skall han finna, att
det blir en ren obetydlighet. Jordbrukaren har nu ett välbehöfligt och rätt¬
vist tullskydd å sin spannmål samt är nog lycklig att för närvarande få
den någorlunda betald. Under sådana förhållanden är det ock hans pligt
att stödja hvarje för jordbrukaren och landet nyttig näring. Det är ock
Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.
39
hvarje annan medborgares pligt, då genom hvarje närings höjande syssel¬
sättning och arbete beredes svenska arbetare.
På grund af hvad här ofvan anförts få vi vörd¬
samt föreslå, att Riksdagen måtte besluta, att benmjöl,
som importeras till svenska hamnar måtte beläggas
med en tull af 25 öre per 100 kg.
Stockholm den 28 januari 1898.
Nils Jönsson.
Sten Nordström.
G. J. Jakobson.
A. Emil Baaz.
Adolf Ericson.
Elof Nilsson.
C. E. Johansson.
L. P. Mallmin.
J. Bengtsson.