Motioner i Andra Kammaren, N:o 172.
1
it
r
> 1< <y\:\
.t:; •n~n'im
jhit ni,; JJi; V: >l»ncrf
Jul i i'.* a ! (i) ‘Amall• j!
itMVIÅ
amu >.!:(!t va* i I l>' ji r
{ , . r 'tf (i t'X f , ,’f *4,
' lA ■ li-Ju?-' [ ."■ ?
»T:o 172.
; M! KO
rilliitt
- 4> :•
,hsin )
Af herr S. J. Kardell, i fråga om statens jordegareandel vid
inmutning på odisponerad kronojord.
Uti af mig inom Andra Kammaren förlidet år väckt motion föreslog
jag, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong}. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t till all kraft och verkan upphäfva den nådiga kungörelsen
rörande inmutning å kronojord af den 19 augusti 1889. Denna motion
blef af båda kamrarne afslagen. Af den diskussion, som fördes vid till¬
fället i fråga, framgick, att hufvudmotivet för afslaget var, att staten
borde göra sig till godo sin jordegareandel på odisponerad kronojord,
och att denna frågas lösning borde föregå den nämnda författningens upp¬
häfvande. Flera olika sätt, på hvilka staten skulle begagna sig af denna
sin rätt, hafva föreslagits. Ehuru jag för min del icke tror, att utveck¬
lingen af bergsbruket i Lappmarken skall befrämjas, vare sig att jord-
egareandelen uttages på det ena eller andra sättet, anser jag mig dock
vid den utgång, som frågan vid' förliden riksdag erhöll, böra bland de
olika förslagen söka finna det, som torde vara på en gång för kronan
gagneligast och för det norrländska bergsbruket minst skadligt. Detta
förslag är otvifvelaktigt det, som går ut derpå, att en afgäld eller s. k.
royalty åsättes malmen. Ty på samma gång som staten derigenom får
en inkomst från alla de olika bergverken, så betryggas den enskilde in-
mutaren mot alla de obehag och den ovisshet, som äro förenade med t. ex.
arrendesystemet.
Emellertid torde det vara omöjligt att en gång för alla bestämma,
huru stor afgäld, staten bör uttaga i hvarje särskildt fall, i det att fyn-
Bih. till Riksd. Vrot. 1898. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 33 Uäft. (N:is 172—174.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 172.
digheterna äro af olika värde, och det är klart, att den ena kan bära en
större afgäld än den andra. Med hänseende dertill synes skäl vara för
handen, att afgäldens belopp bestämmes för hvarje grufföretag i för¬
hållande till malmens värde och andra på frågan inverkande faktorer.
Äfven synes billigheten fordra, att vissa frihetsår från ifrågavarande
afgäld beviljas inmutarena. Åsigterna om, huru många sådana böra med-
gifvas, äro olika; men jag tror mig ej begära för många, om jag föreslår
fem. I enstaka fall, der det är af nöden, böra flera frihetsår kunna be¬
viljas.
Med hänseende till hvad jag här ofvan tagit mig friheten framhålla,
får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen beslutar, att staten skall vid in¬
mutning på ©disponerad kronojord uttaga sin jord-
egareandel i form af en afgäld eller s. k. royalty,
som för hvarje grufföretag särskilt bestämmes, samt
att befrielse från denna afgäld må medgifvas inmutare
åtminstone under de första fem åren.
Om remiss till lagutskottet anhålles.
- ii i J ' L, -f Min., V.. : vi
Stockholm den 28 januari 1898.
& J. Kardell.
'timtal, "ir- ' (1;. ••• ' 1 i .•'Lnc/täri
l