Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
23
5T:« 171.
Herrar L. P. Malllllill och 0. W. RedelillS, angående ändrad
lydelse af rubrikerna n:is 45, 46, 47 och 717 i tulltaxan.
■ 'UJ * W ; -r--.il ir*'i ; • v;' '!■<.' ■ -> i-.ih
Enligt nu gällande tulltaxa utgör tullen å »blommor: naturliga, af¬
skena, äfvensom qvistar och blad, friska eller torkade, ej specificerade:
till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna: blommor 3 kronor»
och »qvistar och blad 50 öre», samt å »växter: lefvande, alla slag 10 öre»,
allt för ett kilogram.
Det måste således erkännas, att Riksdagen lagt sig vinn om att söka,
medelst hämmande af importen af dylika alster, främja och höja den
inhemska produktionen deraf. Emellertid har likväl under den tid nämnda
tullsatser galt importen af dessa alster fortfarande alltmera stegrats. Enligt
tillgängliga statistiska uppgifter importerades nemligen:
1890: blommor 3,110 kg., qvistar och blad 23,310 kg., växter
67,547 kg.;
1895: blommor 3,957 kg., qvistar och blad 27,975 kg., växter
205,960 kg.;
1896: blommor 5,234 kg., qvistar och blad *33,350 kg., växter
287,346 kg.
Man finner sålunda en betydlig stegring af importen beträffande alla
upptagna grupper. Men stegringen är jemförelsevis ovanligt stor hvad
beträffar gruppen »växter». Detta beror derpå, att man vid import af
blommor, särskildt i fråga om blommor, hvilka äro afsedda endast för
binderiarbete och som införas knippevis, genom att låta ett fåtal lökar
eller rötter sitta qvar, gifver åt knippena utseende af lefvande växter,
hvarigenom man lyckas få blommor tullbehandlade såsom »lefvande växter»
och sålunda undgår den för »blommor» gällande högre tullsatsen.
24
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
Med hänsyn tagen till nu anmärkta missförhållande, synas ofvan
anförda siffror om importen ådagalägga, att gällande tullsatser på hit¬
hörande område icke motsvarar sitt syfte. Landets trädgårdsodlare hafva
jemväl, såsom närslutna protokoll vid trädgårdsodlaremötet den 14 mars
1897 samt på förfrågan ingångna svar från ett stort antal trädgårdsodlare
i skilda delar af riket utvisa, vid behandling af frågan ganska samstäm¬
migt uttalat den uppfattning,' att i allmänhet blommor och andra pryd¬
nadsväxter af den art, nu är i fråga, till qvaliteten fullt jemförliga med
dem som hit införas, kunna produceras här i landet, men att, helst som
kommunikationerna med kontinenten blifva allt snabbare och billigare,
ökadt tullskydd är en nödvändig förutsättning för en sådan utveckling af
den svenska trädgårdsodlingen, att den kan bestå i täflan med utlandet
på detta område. Vid sådant förhållande och då ifrågavarande näring,
som måste söka sina afnämare inom den jemförelsevis mera burgna delen
af befolkningen, kan erhålla ett tillräckligt tullskydd utan att de fattigare
klasserna annorledes beröras deraf, än att genom näringens uppblomstring
beredes ökad tillgång till arbetsförtjenst, synes det vara önskvärdt att på
ifrågavarande område erhålla ett mera effektivt skydd.
På grund af det anförda våga vi derför hemställa,
... : t; r; >, >i;o \r V- r. !■ ■ ■ ■■ ' • ' -a ös . ' 1 ■ '-o.
att Riksdagen måtte besluta, att rubrikerna n:is
45, 46, 47 och 717 i tulltaxan erhålla följande lydelse:
Blommor:
naturliga, afskurna eller med rötter försedda, äf-
'' vensom qvistar och blad, friska eller torkade, ej
specificerade: till prydnad användbara, lösa eller
sammanbundna:
45. blommor — 1 kilogram — 5 kronor.
46. qvistar och blad — 1 kilogram — 1 krona.
47. andra slag ............................................. fria.
• *1' 717. Växter:
lefvande, alla slag — 1 kilogram — 20 öre.
Om remiss till vederbörligt utskott anliålles.
Stockholm den 28 januari 1898.
L. P. Mallmin.
O. W. Redelius,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
25
(Bilaga)
Protokoll, fördt vid trädgårdsodlaremötet
å industri- och handelsmuseets auditorium
söndagen den 14 mars 1897, kl. */, 6 e. m.,
angående »tullen å blommor och grönt».
Trädgårdsmästaren herr Ferd. Edberg helsade de närvarande väl¬
komna samt beslöt mötet, att till ordförande utse herr Axel Olsson och
till sekreterare herr Carl O Blomgren.
Ordföranden delgaf mötets karakter, samt uppstälde till diskussion
följande frågor:
1) År importen af blommor och grönt i sin nuvarande utsträckning
skadlig för yrket?
2) Kunna blommor och grönt odlas i tillräcklig mängd här i landet
under alla årstider?
3) Hvad böra trädgårdsmännen göra för att stäfja importen af blom¬
mor, som famna odlas här i landet?
4) Hvilka tullsatser anser mötet lämpliga:
a) på blommor och växter med blommor samt finare grönt? (Adianthum
Asparagus, Medeola etc.)
b) på kvistar och blad (afskurna)?
Herr Ferd. Edberg trodde nog, att vi, hvad första punkten beträffar,
kunna obetingadt svara ja, men ville dock hafva en diskussion till stånd,
då det förmodligen fans många vigtiga synpunkter att iakttaga, innan vi
besvara frågan med ja eller nej.
Bih. Ull Riksd. Prot. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Häft.
4
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
Att importen är skadlig, derom var herr W. Andersson alldeles för¬
vissad — ty från utlandet tages ju numera nästan allting, så vi kunna
ju härstädes af egna produkter knappt sälja det allra minsta; — flera
instämmanden.
Mötet besvarade nästan enhälligt frågan med ja!
Diskussionen ang. 2:dra punkten: ~t> Kunna blommor och grönt odlas i
tillräcldig mängd här i landet under alla årstider?» öppnades af herr Oscar
Ericsson, som ansåg, att under nuvarande förhållanden och med den smak-
rigtning, som nu råder, vi näppeligen kunna fylla behofvet häraf — väl
kunna vi odla blommor och grönt — men hvad lönar det att offra tid
och arbete, då man ej kan omsätta sina produkter. »Nej, tull å både
blommor och afskuret grönt». Grönt tror jag vi kunna odla här i lan¬
det i tillräcklig mängd, häraf finnes redan nu en ganska stor mängd, som
kan användas. »Om vi ej nu skulle kunna anse oss fylla behofvet, så
tror jag dock vi kunna åstadkomma rätt mycket», önskade höra de när¬
varandes mening i frågan.
Då ingen härutinnan tycktes vilja fortsätta diskussionen, fann sig
herr Oscar Ericsson föranledd att ännu en gång få taga till orda: Han
uppmanade sina kolleger att nu taga tillfället i akt och göra sina åsigter
gällande — mötet var ju tillkommet att gifva trädgårdsmännen tillfälle
att mera offentligt afgifva sin ståndpunkt i denna lifsfråga; betonade sär¬
skilt trädgårdsmännens pligt att verka för höjandet af sitt kall, ty utan
insatser från deras sida går yrket sin undergång till mötes. Inom riks¬
församlingen finnes ingen representant för vårt yrkes utöfvare eller någon
som för vår talan. »Nej, vi måste sjelfva visa, att äfven inom vårt fack
finnes intressen att bevaka.» Lifligt bifall.
Herr A. Svärd hade på sin plats funnit ett nummer af tidningen
Viola, der han upptäckt en annons, som han tyckte passa för diskussionen.
Här annonsera utländska importörer om blommor och växter af alla slag
och till möjligast billiga pris. — Ja, till samma pris kunna äfven vi sälja
— »men vi måste bestämdt vara alldeles för tafatta». Nog kunna vi
med litet mera energi fylla blomsterhandlarnes behof af blommor och
grönt. Måhända kunna nog de utländska odlarne få sina blommor större
och vackrare än vi, men få vi tull och något bättre betaldt för våra varor,
så kunna vi ju äfven på dem offra mera tid och arbete och i så fall
äfven höja kulturen. Huru är det med tullen för närvarande? Se t. ex.
på 1 O-öres tullen vis-ä-vis convallaria hvad betyder dessa 10 öre?
nonsens! Med de kommunikationer, som nu stå till buds, kunna ju kom-
Mvtioner i Andra Kammaren, N:o 171.
27
missionärer och blomsterhandlare beställa sina varor ena dagen och ha
dem här den andra, d. v. s. de kunna få dem lika friska från utlandet
som vi lemna dem här. »Nej! — Om vi ska’ lefva, måste vi ha tull —
högre tull!» Den enda utväg för oss är att få den förhöjd. Utländingen
är, som jag förut antyda långt före oss, vi måste söka att taga deras
exempel. »Yrkar högre tull på blommor, men ej på grönt». Herr J.
Englund, Sundbyberg, upplyste, att då här om året Nizza-rosorna fröso
bort, då fingo vi sälja det vi hade, och han trodde ej, blomsterhandlare
eller kunder ledo något derpå. Herr C. M. Mellgren trodde gent emot
herr Oscar Ericsson, att vi, samma dag som tullen träder i kraft, kunna
odla tillräckligt för landets behof, var alldeles säker på att vi under 9
månader på året redan nu hafva tillräckligt med både blommor och grönt.
Att vi under nuvarande förhållanden och den smak som nu råder kunna
odla allt hvad som behöfves, menade herr Wilh. Andersson ej vara så
alldeles säkert. Yi kunna för det första under våra klimatförhållanden
ej å blommor få den färg och lukt, som de utländska prestera. Måhända
äro vi ej rustade att genast leverera det qvantum, som nu importeras, tror
dock, att med en högre tullsats de svenska blommorna skulle få ett långt
större värde, än de nu ega, då torde vi kunna sälja Primula, Cineraria,
Lackvioler etc., hvilka nu ej lönar odla.
Herr C. J. Carlsson trodde att vi kunna odla hvad som helst, blott
vi inrättade praktiska växthus, i likhet med dem som i utlandet användas.
Herr Oscar Ericsson ville i förbigående få anfördt, att detta vårt
möte i förening med önskan å högre tull ej kan eller får anses som något
attentat mot blomsterhandlarne. »Nej, vi böra se saken från national¬
ekonomisk synpunkt. Yi böra höja oss sjelfva och vårt eget fack». För
15 år tillbaka, då herr Ericsson började trädgårdsmästeri, fans i Stockholm
6 eller 7 st. blomsterhandlare, nu deremot existera härstädes ett femtiotal,
hvilket bevisar, att blomsterodlingen för oss är af stor betydelse. Anförde
några exempel efter nu gällande tullsatser:
På 1 kg. får vi in 15 dussin rosor med emballage eller ungefär 20 öre
pr dussin. Rosor med långa stjelkar 8 dussin på 1 kg. eller omkring
3 öre pr st. i tull. Chrysanthemuin på 1 kg. 50 ä 75 st. eller omkring
4 ä 6 öre st. Convallaria 100 st. på kg. eller = 10 öre. Tulpaner etc.
2 dussin och mera på 1 kg., hvilka tullbehandlas som lefvande växter,
dragande en tull af 1 0 öre pr kg. Då man nu kan importera blommande
lökar etc. under namn af lefvande växter och det händer, att rötterna på
en del stannat i sitt hemland — ja, då betyder denna 10-öres tull blankt
28
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
ingenting. Vi vore skyldige att göra tullverket uppmärksamma på, huru
tullbehandlingen af blommor för närvarande tillgår samt huru den rätte¬
ligen borde tillgå. Tullen på det gröna verkar för närvarande platt intet.
Herr Aug. Carlsson, Väntorp, var förvissad om att vi här kunna
odla och öfvervintra Cypressus Lawsoniana.
Herr J. N. Lindahl önskade högre tull på cypress, blommor och
grönt äfvensom tull på torra hyacinthlökar och tulpaner. Herr Carl O.
Blomgren bad få upplysa, att tullen å sistnämnda artiklar var en fråga,
som rörde sig utom programmet, men hvartill ges tillfälle att återkomma
vid det sammanträde, som svenska trädgårdsodlareförbundet håller sönda¬
gen den 28 mars.
För 10 å 15 år tillbaka hade herr Svärd af blomsterhandlarne kal¬
lats för hyacinthkungen — samt kunde då få sälja sina blommor; hade
han trott, att mångleriet haft en så god framtid för sig, hade han långt
före detta varit månglare och ej sysslat med odling af blommor och växter.
Blir det tull, så kunna de gröfre blommorna komma till användning, och jag
är förvissad om att vi kunna odla tillräckligt med blommor, bara vi få
högre tull. Herr Ferd. Edberg ville hafva till stånd en effektiv tull, »en
tull som käns — de som vilja ha blommor, som ej kunna åstadkommas
här — ja! de må lätta på pungen». Det kan säkerligen produceras blom¬
mor hela vintern. — Jag har sett Chrysanthemum, som kan mäta sig med
den danska. — Önskade, att mötet besvarade frågan med enhälligt ja!
Herr F. O. Lindros anförde som exempel blommans värde förr och nu,
d. v. s. innan importen började. Han hade vid egendomen Lillsjönäs efter
18 ex. stockrosor på ett års tid sålt för 180 kronor blommor.
Att vi kunna obetingadt svara ja på frågan, drog Ernst Ericsson i
tvifvel, ty vi kunna nog ej ännu fylla behofvet. Publiken har blifvit van
vid utländska blommor, och erkännas måste, att tyskarne äro ett godt stycke
före oss — men önskade ändå tull.
Deri instämde nog herr E. G. Andersson, att vi böra ha tull, men
hvad beträffar tvifvel om qvantiteten, ansåg han vara ett onödigt bekym¬
mer, ty vi kunna redan nu odla tillräckligt, hvaruti herr J. N. Lindahl
instämde, tilläggande, att vi nog kunna odla rosor året om.
Sedan mötet med ja! besvarat punkten i fråga, skreds till behandling
af 3:dje frågan:
»Hvad böra trädgårdsmännen göra för att stäf ja importen af blommor,
som kunna odlas här i landet?»
29
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
Ordföranden uppläste nu en till mötet inkommen skrifvelse, med
förslag till att genom komiterade ställa sig i förbindelse med hela landets
trädgårdsodlare för att få kännedom om allmänna meningen härutinnan.
Enligt herr Mellgrens mening, var tull enda botemedlet.
Herr Ferd. Edberg uppmanade att ej lita allt för mycket på tullens
välsignelse; förordade specialkulturer.
Herr A. Malmberg menade, att vi i och med tullens införande ej få
lägga armarne i kors, utan bereda oss på alla möjliga eventualiteter, ty
det skulle ju måhända kunna komma en regering, som helt enkelt slopade
hvad som nu vore gjordt, och huru stodo vi oss då; förordade specialkul¬
turer.
På 4:de punkten:
> Hvithet tullsatser anser mötet lämpliga
föreslog herr C. J. Carlsson, Haga, 15 kronor kg. å blommor samt
10 kronor för grönt, herr C. O. Blomgren önskade en tull af högst 8
kronor kg. för blommor och möjligen 5 eller 3 kronor kg. för grönt.
För att förebygga de finter, som nu begås vid importen, ville herr Oscar
Ericsson ha lika tull för blommor och blommande växter.
Herr J. N. Lindahl önskade äfven förhöjd tull å krukväxter.
Vid derefter företagen sluten omröstning, blef mötets uttalande föl¬
jande tullsatser:
a) Blommor och blommande växter samt finare grönt (Adianthum, Aspa-
ragus, Medeola etc.) 15 kronor pr kg.
b) Qvistar och blad (afskurna) 3 kronor kg.
För att utarbeta cirkulär och sätta sig i förbindelse med landets
trädgårdsodlare, tillsattes en komité af tre personer, nemligen handelsträd-
gårdsmästaren Oscar Ericsson, herr Axel Olsson och Carl O. Blomgren,
Stockholm, samt fingo dessa komiterade i uppdrag att verkställa det
samma så fort som möjligt samt att anordna ett nytt möte.
Herr Oscar Eriksson tackade för förtroendet, men kunde ej under¬
låta att få påpeka, att till allting # behofves pengar, samt lade de närva¬
rande på hjertat, att, derest de till sakens fromma ville offra en skarf,
tillfälle dertill gafs vid detta möte.
Bill. till Kikad. Prat. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Höft. 5
30
Motioner i Andra Kammaren, Ko 171.
Resultatet af uppmaningen resulterade i frivilliga bidrag till ett be¬
lopp af fyratiotvå (42) kronor, för hvilka komiterade ansvara och redo¬
visa. fri ■ * !' >,( il. i',!\' ifl, -it"!
För att justera dagens protokoll utsågs herr Knut Bovin och han-
delsträdgårdsmästaren A. Svärd.
.■ : it Ti u Jl » i / 'mv; -'.o :• 1 ■
Stockholm den 14 mars 1897. . •u n „ i; ■ . '
f, it 'i v il !! ■ ,,ii. i.i. — 4 li-i- i' -in ^
Axel Olsson,
mötets ordförande- , i;
Carl O. Blomgren,
mötets sekreterare.
Justeras:
.: f. : ; ■ /i; 1 i .(ii--.'i'fit .*» . ) " iMi'
A. Svärd. ii •> t: i;i .t* ■ c; :w Knut Bottin. U
>-x, . j , f; *. .{ ••dijon* •!*•.<> •.(•iiuiioh *i«.*• -v'i Tofn.ii
fi - ,,:i 0 in i »).:•> .'•••.fn it tf»*. 1 >
"i if/iiV '-»}•; U:: infinitt!::.' i H(!i i i; l.'U! 'Jl'5 Ui? J! >s I r.l.
i; fint 1 vidtbl om/ h; :>!■**•?J-ir»» biiviiiJ .!• Ttol;
■fji.MH '
£qJ JitnAVu .vJMlbn,fe.
>:.J( | . - t-:-.. i iftrnO
tfntoj it-*»!, ogint unf5iii»mvr
» liiji'fi.Mlfi -t'b; ’» n>. 1'f>'ti.o-i bo! B*; »•;* ;
■uni-iut *irit oiudont nnwin.-l • •;-.< 1
>; •••• ,'lfij!-»! Ilif H- ..rsr-fj
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman? Boktryckeri-Aktiebolag 1898. : . \
) ji;i.
It1