Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
1
: ' \.
ill
tf:o 25.
Ank. till Riksd. kansli den 22 april 1898, kl. 11 f. m.
>-i'["»Ti--kj >>.;!•••: > -*3i!U i“>■ .^w .
Betänkande, i anledning af väckta motioner om ändring af be¬
stämmelserna rörande postbevillningen.
1 (l:a A.)
Förslag om ändringar i gällande bestämmelser rörande postbevill¬
ningen hafva framstälts i två inom Andra Kammaren väckta motioner,
n:is 30 och 184, den förra af herr A. Norrman och den senare af herr
O. G. Eklund.
Bevillningsutskottet, som ansett nödigt att för dessa frågors be¬
dömande erhålla utredning om de ekonomiska verkningar, som de i berörda
motioner föreslagna nedsättningarna i postbefordringsafgifterna komme att
för postverket medföra, har för sådant ändamål i vederbörlig ordning ut¬
verkat Kongl. Maj:ts befallning till generalpoststyrelsen att till utskottet
inkomma med utredning i berörda hänseende; och har dylik utredning
från generalpoststyrelsen till utskottet inkommit.
Bill. till Riksd. Prof: 1898. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 25.)
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
Herr Norrman föreslår, att Riksdagen måtte besluta att genom
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana
ändringar i nu gällande poststadga, att afgiften för rekommenderade in¬
rikes bref nedsättes från tjugu till tio öre jemte vanlig befordringsafgift,
samt att vigten å vanliga inrikes bref, som skola befordras för enkelt
porto, måtte höjas till 25 gram. >
Till stöd för dessa förslag anföres i motionen följande:
»Enligt nu gällande poststadga utgör afgiften för rekommenderadt
bref 20 öre, hvartill kommer den vanliga brefbefordringsafgiften, minst
10 öre. Man kan således icke få ett dylikt bref befordradt under 30 öre,
äfven om det endast innehåller 5 eller 10 kronor. Deremot kostar en
postanvisning endast 15 öre för belopp under 25 kronor. Klart är alltså,
att det kostar afsändaren jemnt dubbelt så mycket att sända 5 till 25 kro¬
nor i rekommenderadt bref som med postanvisning. Hvad rim och reson,
som kan ligga i denna anordning, är något svårt att förstå. Icke kan väl
skälet till olikheten ligga endast deruti, att postverket skulle hafva någon
betydligt större risk eller större besvär för det rekommenderade brefvet, än
för postanvisningen. Visserligen kan risken sägas vara något större, efter¬
som ett förkommet rekommenderadt bref skall ersättas med 50 kronor,
men postanvisningen endast med sitt kända verkliga belopp: men den stora
skilnaden i afgift kan härmed icke tillräckligt motiveras. Hvad åter angår
besväret, så är detta tydligen mycket mindre för behandlingen af ett rekom¬
menderadt bref än för behandlingen af en postanvisning, hvilken ju med
tillhörande penningar skall å posten inslås i kuvert och förseglas och sedan
fordrar ungefär samma behandling som det rekommenderade brefvet. Skulle
man göra afseende på postverkets besvär, borde således postanvisningen
tydligen vara dyrare än det rekommenderade brefvet. Detta kan nu för
ingen del vara min mening att yrka, ty att postanvisningen är billig och
beqväm, är nog godt och väl. Meningen är endast att föreslå en rimlig
nedsättning uti afgiften för rekommenderade bref, likasom en sådan ned¬
sättning redan skett uti postanvisningsafgiften, att således i viss mån lik¬
ställa dessa båda: allt i den stora allmänhetens och i synnerhet de fattigares
intresse. Vill man icke nedsätta rekommendationsafgiften till full likhet
med postanvisningsafgiften, till följd af den något större risken, så torde
dock vara billigt att göra en nedsättning af 10 öre, så att »reket» blir 5
öre dyrare än den billigaste postanvisningen. Man må icke häremot in¬
vända: hvad behöfves detta — man kan ju använda postanvisning i stället
för »rek»; — ty det är dock visst, att detta råd i många fall icke kan
följas, utan en och hvar kan ofta behöfva att sända ett rekommenderadt
bref. Detta gäller i synnerhet den s. k. arbetsklassen, särdeles å lands¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 3
bygden, men äfven delvis i städerna. Många dylika personer hafva ej lätt
att sätta sig rigtigt in uti postanvisningens rätta begagnande; och somliga
vilja och behöfva, när de skola sända ett mindre penningbelopp — i syn¬
nerhet när det gäller deras närmaste eller bekanta — de vilja och behöfva
skrifva mera utförligt och förtroligt, än som kan ske i postanvisning. Det
är ju äfven rätt ofta besvärligt och obeqvämt att sända postanvisning och
lösa penningar något längre väg till poststationen.
När alltså det nuvarande förhållandet mellan afgiften för rekom-
menderadt bref och afgiften för postanvisning är orimligt, och eftersom
det ligger i allmänhetens intresse, i synnerhet arbetsklassens, att i flera fall
hellre sända små penningsummor i rekommenderadt bref än med post¬
anvisning, så synes mig en nedsättning af 10 öre uti afgiften för det
förra vara fullt motiverad, helst som vårt svenska postverk befinner sig
uti en mycket god ekonomisk ställning och för öfrigt troligen icke skulle
mycket förlora på den föreslagna nedsättningen, likasom det icke lär hafva
förlorat på de förut tid efter annan till allmänhetens fördel företagna lätt¬
nader och nedsättningar i afseende på postbefordringen.
Ett liknande behof af ändring uti poststadgan föreligger i ett annat
afseende. Det enkla portot, 10 öre, gäller endast för bref, som väga högst
15 gram. Derefter vidtager dubbelt porto, 20 öre, och gäller ända till
och med 125 gram. Det synes, som dessa bestämmelser knappast hade
någon annan grund än det rena godtycket, ty intet rimligt förhållande
finnes mellan 15 och 125 gram. Visserligen kunde man måhända anföra
utlandets exempel, men det orimliga blir icke rimligt endast derför, att
det är utländskt. För öfrigt hafva vi icke för afsigt att föreslå någon
ändring annat än för inrikes post. Och till stöd för en ändring i post¬
verkets nuvarande »tyngdlag» för inrikes bref vill jag åberopa icke allenast
den nyss nämnda orimligheten, utan äfven den olägenhet, besvärlighet och
onödiga kostnad, som under närvarande förhållanden tillskyndas allmän¬
heten derigenom, att vigten för det enkla portot är satt allt för låg. Det
inträffar ju rätt ofta, såsom hvar man vet, att ett vanligt bref, som man
väntat skola gå för enkelt porto, blifver för tungt och måste betalas med
dubbelt porto. Visserligen kan man då säga: Skaffa dig en s. k. brefvåg
och rätta dig efter den. Ja väl; dock undrar jag, om vår allmoge och
vara s. k. arbetare kunna och vilja Tätta sig efter denna uppmaning. Och
i alla fall blir brefvet ändå lätt för tungt: det kan icke hjelpa^. Mången
har för tillfället icke annat än tjockt papper eller tunga kuvert att begagna
eller måste nyttja lack, såsom t. ex. vid rekommendation, eller vill i brefvet
sända ett porträtt eller eu räkning, ett qvitto eller annat dylikt. Så blir
då brefvet snart för tungt för enkelt porto, och häraf vållas stundom obe¬
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
hag och bryderi, men alltid en dubbel utgift. Och saga hvad man vill, så är
dock 10 öre, och ännu mer många 10-öringar, äfven pengar, i synnerhet
för fattigt folk. Och under vårt postverks blomstrande tillstånd är det
alldeles onödigt att hålla brefven så dyra. Om gränsen för det enkla 10-
öres-portot uppflyttades från 15 till 25 gram, vore missförhållandet hulpet
och de nyss påpekade olägenheterna skulle försvinna. Det dubbla portot
skulle då befordra högst 5 gånger tyngre bref än det enkla; förhållandet
dem emellan blefve 1 : 5. Och vanliga bref man och man emellan, hvilka man
beräknat till ett porto, skulle då sällan blifva för tunga eller betinga
dubbelt porto. Den möjliga förlust af åtskilliga tusen tioöringar, som
genom den föreslagna förändringen kunde tillskyndas postverket, borde
väl anses föga betyda i jemförelse med den obestridliga trefnad, som genom
samma åtgärd kunde beredas många tusen korrespondenter, den besparing,
som komme åtskilliga fattiga till del, och den mera rimliga proportion,
som komme att uppstå mellan enkelt och dubbelt porto. I ännu högre
grad gäller detta om den här ofvan omtalade nedsättningen uti rekom¬
mendation safgiften . »
General poststyrelsens den 29 nästlidne mars dagtecknade yttrande i
anledning af herr Norrmans motion är af följande lydelse:
»Då en någorlunda exakt beräkning af de ekonomiska verkningarna
för postverket utaf de i sistnämnda motion ifrågasatta ändringarnas genom¬
förande icke kunnat på grund af tillgängliga poststatistiska uppgifter
verkställas, men tiden ej inedgifvit anordnande af de fullständigare stati¬
stiska undersökningar vid vederbörande postanstalter i riket, som de väckta
förslagens stora innebörd för postverket i finansielt hänseende nogsamt
kunnat göra önskvärda,
har, för erhållande af material till den utredning, som nu skolat
verkställas, generalpoststyrelsen låtit vid Stockholms postkontors samtliga
vederbörande afdelningar och filialer under sju på hvarandra följande dagar
i denna månad företaga räkning af derstädes i första hand postbehandlade
inrikes brefpostförsändelser af de slag, hvilka skulle komma att beröras af
de ifrågastälda ändringarna.
Det har dervid, hvad först beträffar de rekommenderade försändel¬
serna, utrönts, att under den vecka, förenämnda räkning skett, till veder¬
börande postanstalter i Stockholm inkommit 7,118 rekommenderade inrikes
bref samt 51 andra för rekommendation afsedda inrikes brefpostförsändelser
(försändelser i sjelfva posttjensten — eller s. k. postsaker — oberäknade).
För helt år motsvaras dessa tal af respektive 370,136 och 2,652.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
5
Och då, med beräkning efter förhållandena under åren 1896 och
1897, till Stockholms postanstalter kunna anses inkomma 14,8 procent af
de till rikets samtliga postanstalter inkommande försändelser af detta
slag, skulle såsom slutresultat, i förevarande hänseende, af den för¬
anstaltade räkningen framgå, att inom hela riket kunna för år beräknas
förekomma för inrikes befordran afsedda 2,500,918 rekommenderade
bref och 17,918 andra rekommenderade brefpostförsändelser, postsaker
oräknade.
Genom ^nedsättning af rekominendationsafgiftenj,från 20 till 10 öre
för hvarje rekommenderad inrikes postförsändelse, som är portopligtig,
skulle följaktligen postverkets inkomst på denna gren af poströrelsen, för
år räknadt, minskas med:
för rekommenderade bref........................................ kronor 250,091: 80
för öfriga rekommenderade försändelser...... >_1,791: 80
tillsammans kronor 251,883: 60
eller, i rundt tusental, 252,000 kronor.
Enligt den motion, om hvilken nu är fråga, skulle vidare för vanligt
(d. v. s. ej för allenast lokalbefordran afsedt) inrikes portopligtigt bref
lägsta vigtsatsen höjas från 15 till 25 gram, så att jemväl för dylikt bref
vägande öfver 15 men ej öfver 25 gram befordringsafgiften skulle utgöra
allenast 10 i stället för, såsom nu, 20 öre.
Under den vecka, då ofvan omförmälda räkning försiggått vid veder¬
börande postanstalter i Stockholm,*) hafva till desamma inkommit 5,799
förut ej postbehandlade vanliga inrikes bref inom angifna vigtgränser,
öfver 15 till och med 25 gram.
Detta antal skulle motsvara för helt år 301,548 stycken.
Och då, efter förhållandena de båda sistförflutna åren, af hithörande
försändelser kunna beräknas från Stockholm utgå 15,2 procent, skulle
siffertalet 1,983,868 beteckna det antal för annan än lokalbefordran afsedda,
portopligtiga inrikes bref vägande öfver 15 men ej öfver”25 gram, som
under ett år förekomme till postbefordran här i riket.
En minskning i postporto af 10 öre per försändelse af förevarande
slag skulle sålunda — närmelsevis beräknadt — medföra en årlig minsk¬
ning i portoinkomsterna af ........................................... kronor 198,386: 80
eller, i rundt tusental, 198,000 kronor.
Med afseende emellertid derå, att sjelfva vigtsatserna för vanliga
inrikes bref och lokalbret' för närvarande äro desamma, och likheten der¬
utinnan, som tillkommit på grund af Riksdagens år 1884 fattade beslut,
icke lärer böra rubbas, har — på ofvan angifna sätt — särskildt beräk¬
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
nats jemväl antalet till postanstalterna inkommande lokalbref vägande öfver
15 men ej öfver 25 gram, hvarvid visat sig, att dylika kunna antagas
förekomma till ett antal af 383,000 för år inom hela riket.
Då nu befordringsafgiften för lokalbref utgör beträffande lägsta vigt¬
satsen 5 öre och beträffande den 2:dra vigtsatsen 10 öre, skulle alltså en
eventuel minskning i befordringsafgift från 10 till 5 öre för lokalbref i
vigt öfverstigande 15 men ej 25 gram medföra ytterligare minskning i
portoinkomsterna per år med............................................ kronor 16,900: —
eller, i rundt tusental, 17,000 kronor.
Huruvida höjning af lägsta vigtsatsen för omförmälda bref skulle
komma att medföra ökning af antalet till postbefordran aflemnade bref,
och derigenom portominskningen för bref öfver 15 till och med 25 gram
i viss mån motvägas, anser generalpoststyrelsen, minst sagdt, tvifvelaktigt.
I sådant hänseende tillåter sig general poststyrelsen omnämna, hurusom vid
handläggning, på sin tid, inom tyska riksförsamlingen af förslag, liknande
det nu förevarande, numera aflidne ledaren af tyska postverket, statssekre¬
teraren von Stephan, gifvit uttryck för en uppfattning öfverensstämmande
med generalpoststyrelsens nyssnämnda åsigt.
Deremot torde icke saknas skäl för det antagande, att en nedsättning
af rekommendationsafgiften för inrikes brefpostförsändelser från 20 till 10
öre per försändelse skulle kunna framkalla någon ökning af antalet rekom¬
menderade försändelser af ifrågavarande slag. General poststyrelsen anser
sig dock böra dervid framhålla, hurusom, i händelse af sådan ökning, post¬
verkets ansvarighet för förlust af eller skada å sådana försändelser ock i
motsvarande mån komme att ökas
Frågan om nedsättning af r ek o m rn end ati on saf gi f t e ri synes derföre
vara af beskaffenhet att framkalla spörsmålet om eventuel nedsättning af
det belopp, hvarmed förlust af eller skada å rekommenderad inrikes för¬
sändelse må kunna ersättas. Till jemförelse dervid torde få meddelas, att,
medan här i Sverige ifrågavarande belopp, för händelse af förlust, utgår
med 50 kronor, varder i hvartdera af grannländerna Norge — der rekom¬
mendationsafgiften är 10 öre — och Danmark — der den är 16 öre— en
inrikes rekommenderad brefpostförsändelse, som förkommit medan den varit
under postverkets vård, ersatt med allenast 20 kronor och i Tyskland —
hvarest afgiften för rekommendation är 20 pfennig (18 öre) — med 42
riksmark (87 kronor 80 öre). I Frankrike lärer från och med den 1 näst¬
kommande april träda i tillämpning en lag, genom hvilken, i sammanhang
med nedsättning af rekommendationsafgiften för inrikes korsbandsför-
sändelser (tidningar och andra trycksaker, varuprof och affärshand¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 7
lingar) från 25 till 10 centimes, skadeståndet till afsändare för förlust af
dylik försändelse blifvit nedsatt från 25 till 10 francs.»
De afgifter, som enligt nu gällande allmänna poststadga af den 9
juli 1892 äro bestämda för rekommendation och för postbefordring af
bref, kunna enligt utskottets åsigt icke anses höga, och från allmänhetens
sida hafva, såvidt utskottet har sig bekant, klagomål öfver storleken af
dessa afgifter icke heller i nämnvärd mån förekommit. Hvad beträffar
vigtsatsen för bref, som befordras för enkelt porto, så är denna här i landet
bestämd till samma storlek, som enligt gällande, den 4 juli 1891 afslutade
verldspostkonvention finnes stadgad vid postbefordring af bref mellan olika
länder. Att för Sverige särskildt stadga någon annan vigtsats för post-
befordringen än den, som sålunda i allmänhet är gällande, torde ej vara
lämpligt och skulle vid brefvexling med andra länder medföra olägenheter.
På dessa skäl och då enligt generalpoststyrelsens omförmälda skrif¬
velse genom bifall till herr Norrmans motion skulle förorsakas en minsk¬
ning i postverkets inkomster af omkring 467,000 kronor, hemställer
utskottet,
l:o) att den enligt gällande poststadga bestämda
rekommendationsafgiften, 20 öre, måtte bibehållas oför¬
ändrad, samt
2:o) att den enligt samma stadga bestämda vigt¬
satsen, högst 15 gram, för bref, som befordras för enkelt
porto, jemväl måtte bibehållas oförändrad.
Vidare föreslås i den af herr Eklund väckta motionen, att Riksdagen
måtte nedsätta det inländska korsbandsportot för vanliga trycksaker från
4 öre till 2 öre per 50 gram, dock att lägsta porto skulle vara 4 öre (vid
lokalbefordran 2 öre); och anför motionären till grund för detta förslag
följande:
»Enligt gällande posttaxa är portot för inländska korsbandsförsän-
delser sålunda bestämdt:
För svenska tidningar och tidskrifter 1 öre per 50 gram, dock är
lägsta portot 4 öre (vid lokalbefordran 2 öre);
för andra trycksaker 4 öre per 50 gram (vid lokalbefordran är
lägsta porto 2 öre).
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
Jemför man portot för korsbandsförsändelser med portot för paket,
finner man, att portot för paket ställer sig billigare än portot för kors¬
band, ehuru förhållandet väl borde vara motsatt, alldenstund postverket
har större besvär med ett paket än med ett korsband.
Ett paket, som väger intill V2 kilo, kostar 30 öre i befordrings-
afgift, men ett korsband med samma vigt 40 öre.
Ett paket, som väger intill 1 kilo, kostar 50 öre, men ett korsband
med samma vigt 80 öre.
Ett paket, som väger IV2 kilo, kostar 75 öre, men ett korsband med
samma vigt 1 krona 20 öre.
Portot för korsband till utlandet, exempelvis till Nordamerikas
Förenta stater, är blott 1 öre högre per 50 gram än korsbandsportot inom
landet. Vid brefbefordran är proportionen emellertid helt arman. Ett
bref till utlandet kostar dubbelt mot ett inländskt bref, då vigten af brefvet
är högst 15 gram. öfverstiges denna vigt, blir proportionen ännu högre
till favör för det inländska portot.
Och då postverket kan befordra svenska tidningar och tidskrifter
för ett porto af 1 öre per 50 gram, borde det väl icke fordras ett 4
gånger så högt porto för böcker och andra tryckalster.
Man kan mot ifrågasatt nedsättning af korsbandsportot invända,
att det icke skulle vara af behofvet påkalladt derför, att vederbörande
afsändare kan, för att erhålla billigare portokostnader, begagna sig af
paketbefordringssättet. Detta kan visserligen vara sant, men å andra sidan
torde det vara rigtigt, att ett befordringssätt, som ställer sig enklare såväl
för afsändare som för postverket, äfven drager ett lägre porto än det mera
arbetsamma. Ett paket skall slås in omsorgsfullt, förses med adresskort,
under det att korsbandet blott kräfver ett enkelt omslag. Dertill kommer,
att paket kunna sändas ofrankerade, hvilket naturligtvis i expeditions-
afseende vållar extra arbete, under det att korsbandet måste frankeras för
att kunna befordras.
Ett väl afvägdt korsbandsporto för vanliga trycksaker synes mig
böra utgå med dubbla portot för tidningar och tidskrifter, eller 2 öre
per 50 gram, dock så, att lägsta portot är 4 öre och vid lokalbefordran
2 öre.»
I anledning af herr Eklunds motion har generalpoststyrelsen i skrif¬
velse, likaledes dagtecknad den 29 nästlidne mars, yttrat:
»Då en någorlunda exakt beräkning af de ekonomiska verkningarna
för postverket utaf den i sistnämnda motion ifrågasatta portonedsättningens
genomförande icke kunnat på grund af tillgängliga poststatistiska uppgifter
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
9
verkställas, men tiden ej medgifvit anordnande af någon mera fullständig
statistisk undersökning,
har, för erhållande af material till den utredning, som i förevarande
hänseende nu skolat verkställas, generalpoststyrelsen låtit vid Stockholms
postkontors samtliga vederbörande afdelningar och filialer under sju på
hvarandra följande dagar i denna månad företaga räkning af derstädes i
första hand postbehandlade försändelser af det slag, som skulle komma att
af den ifrågavarande nedsättningen beröras.
Resultatet af den sålunda anstälda räkningen, tillämpadt på riket i
dess helhet, föreligger i härhos bifogade tabellariska sammanställning, vid
hvars upprättande lagts till grund det förhållande, att under de två senast
förflutna åren från hufvudstadens postanstalter befordrats i medeltal ej
mindre än 41,8 procent af hela antalet sådana inrikes postförsändelser, om
hvilka nu är fråga.
Såsom af omförmälda sammanställning framgår, har den ifrågasatta
portonedsättningen beräknats skola medföra en årlig minskning i porto-
inkomsterna af kronor 39,413: 04 eller, i rundt tusental, 40,000 kronor.
Vid bedömandet af de ekonomiska verkningarna för postverket af
ifrågavarande portonedsättning torde emellertid äfven böra beaktas, att, om
ock antagas finge, att nedsättningen skulle medföra en tillväxt i antalet af
ifrågavarande postförsändelser, och portonedsättningen sålunda, åtminstone i
viss mån, komme att motvägas af en genom tillväxten i försändelsernas
antal åstadkommen ökning af postinkomsterna i deras helhet, det å andra
sidan ej får förbises, att en dylik tillväxt i antalet af dessa ej sällan skrym¬
mande postförsändelser säkerligen ganska snart måste framkalla behof af
ökning i det redan nu strängt anlitade utrymmet i åtskilliga jernvägspost-
kupéer och derigenom verka till förökning af omkostnaderna för jernvägs-
postbefordringen.»
Den i generalpoststyrelsens ifrågavarande skrifvelse omförmälda ta¬
bellariska sammanställning finnes detta betänkande vidfogad.
Såsom motionären framhållit, förefinnes väl en ganska stor skilnad
mellan portosatseima för tidningar och tidskrifter samt för andra tryck¬
saker, hvilken omständighet dock enligt utskottets åsigt icke utmärker, att
portosatserna för sistberörda varuslag äro för höga, utan snarare beror
derpå, att portosatserna för tidningar och tidskrifter äro synnerligen låga.
Något behof af den utaf motionären påyrkade nedsättningen anser utskottet
icke förefinnas, och då, såsom generalpoststyrelsen anfört, ökade kostnader
Bih. till Riksd. Prof. 1808. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2
10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
för statsverket skulle kunna vållas genom en sådan nedsättning, hemställer
utskottet,
3:o) att nu stadgade afgifter för befordran mellan
inrikes orter af trycksaksförsändelser, som ej utgöras af
inländska tidningar och tidskrifter, måtte bibehållas oför¬
ändrad.
Stockholm den 21 april 1898.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
■!. .1 '■ ■■ ■ .. .. t r ... -v .'
Reservationer
vid punkten 2:o)
af herrar G. Jansson, S. M. Olsson, Lundström och Göransson,
hvilka ansett, att utskottet med anledning af herr Norrmans motion bort
hemställa, det Riksdagen måtte besluta sådan ändring i poststadgan, att
vigten å vanliga inrikes bref, som skola befordras för enkelt porto, be¬
stämmes, i stället för 15 gram, till högst 20 gram.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
11
Tablå
utvisande den årliga minskning i inkomster, som — på grundvalen af en vid postanstalterna i Stock¬
holm den 2—8 mars 1898 anstäld statistik — beräknats skola för svenska postverket uppkomma,
derest afgiften för befordran mellan inrikes orter af trycksaksförsändelser, som ej utgöras af inrikes
tidningar och tidskrifter, nedsattes från fyra till två öre per vigt 50 gram eller del af 50 gram, med
iakttagande att minsta afgiften för dylik försändelse fortfarande skulle vara fyra öre.
Portosatser, efter hvilka de tryck¬
saksförsändelser taxerats, som vid
ifrågavarande statistik förekommit.
|
Antal under
räkningsveckan
den 2—8 mars
1898 vid post¬
anstalterna i
Stockholm i
första hand
postbehand-
lade trycksaks¬
försändelser af
förevarande
slag.
|
De i kol. 2 angifna tal
skulle för helt år mot¬
svaras af:
|
Beräknad minsk¬
ning (med 2 öres
nedsättning i af¬
giften per portosats)
i postverkets in¬
komster för så stort
antal försändelser
af förevarande slag,
som i kol. 4 an-
gifvits.
|
för post¬
anstalterna i
Stockholm.
|
för samtliga
postanstalter
i riket.
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
5.
|
|
|
|
|
Er.
|
öre.
|
2................
|
1,195
|
62,140
|
148,660
|
5,946
|
40
|
3................
|
702
|
36,504
|
87,330
|
5,239
|
80
|
4................
|
545
|
28,340
|
67,799
|
5,423
|
92
|
5................
|
460
|
23,920
|
57,224
|
5,722
|
40
|
6................
|
229
|
11,908
|
28,488
|
3,418
|
56
|
7................
|
127
|
6,604
|
15,799
|
2,211
|
86
|
8................
|
325
|
16,900
|
40,430
|
6,468
|
80
|
9................
|
69
|
3,588
|
8,583
|
1,544
|
94
|
10................
|
23
|
1,196
|
2,861
|
572
|
20
|
11................
|
12
|
624
|
1,492
|
328
|
24
|
12................
|
16
|
832
|
1,990
|
477
|
60
|
13................
|
5
|
260
|
622
|
161
|
72
|
14................
|
7
|
364
|
870
|
243
|
60
|
15................
|
6
|
312
|
746
|
223
|
80
|
16................
|
27
|
1,404
|
3,358
|
1,074
|
56
|
17................
|
2
|
104
|
248
|
84
|
32
|
20................
|
2
|
104
|
248
|
99
|
20
|
21................
|
1
|
52
|
124
|
52
|
08
|
23................
|
1
|
52
|
124
|
57
|
04
|
25................
|
1
|
52
|
124
|
62
|
—
|
Summa
|
—
|
-
|
- |
|
39,413
|
04
|
Stockholm, af kongl. generalpoststyrelsens statistiska kontor den 22 mars 1898.
Rafael Lundgren.