— 584 —
T. f. Rektorns vid Eskilstuna allmänna
läroverk
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet i Strengnäs.
I anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att ingen post för
brandförsäkring af allmänna läroverkets hus i Eskilstuna blifvit i läroverkets
räkenskaper upptagen, får jag vördsamt afgifva följande yttrande:
För att amortera den skuld, hvari Eskilstuna stad satte sig för upp¬
förande af nuvarande läroverkshyggnad, som blef färdig år 1885, har staden
genom Kunglig resolution erhållit rättighet att årligen under en tid af 25
år uppbära terminsafgifterna till byggnadsfonden. Häraf framgår som en
gifven följd, att staden måste vara pligtig att besörja alla utgifter, som eljes
skulle bestridas af byggnadsfonden, således äfven brandförsäkringen. Att
staden fullgör sin skyldighet härutinnan, synes af bifogade intyg från stads-
kamreraren.
Att ingen utgiftspost för brandförsäkring synes i läroverkets räkenskaper,
är således helt naturligt. För framtiden skall emellertid i desamma upp¬
lysningsvis meddelas, huru med denna sak förhåller sig.
Eskilstuna den 27 December 1897.
B. F. Almqvist.
T. f. Rektor.
Bilaga.
Eskilstuna stads drätselkammare har den 18 Februari 1886 till försäkring
mot brandskada uti Städernas allmänna brandstodsbolag anmält allmänna
läroverkets här i staden hus, beläget å gården n:o 127 G.; och har samma
bolags styrelse den 23 Februari 1886 faststält denna försäkring till ett
värde för huset af sextiofemtusen kronor, hvilken försäkring ännu är gällande.
Premierna för denna försäkring hafva allt hittills blifvit från stadskassan
betalda, hvilket allt intygas på begäran.
Eskilstuna stadskamrerarekontor den 27 December 1897.
C. Jerribergh.
585 —
T. f. Rektorns vid Askersunds all¬
männa läroverk
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet i Strengnäs stift.
Enligt Högvördiga Domkapitlets resolution af den 22 dennes får jag
härmed afgifva yttrande öfver Riksdagens Revisorers hit remitterade anmärkning
i hvad densamma rör Askersunds allmänna läroverk.
Brandförsäkring för det egentliga lärohuset, hvars underhåll på grund
af § 5 i Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 8 Februari 1841 åligger
Askersunds stad (se Bil. A.), har varit gällande allt sedan år 1847 (se Bil. B.).
Det senare af staden uppförda gymnastikhuset, hvilket tillika inrymmer en
lärosal och hvars underhåll staden åtagit sig, har varit brandförsäkradt allt
sedan år 1866.
För dessa brandförsäkringar hafva, såsom synes på grund af stadens
underhållsskyldighet, afgifter erlagts af kommunen (se Bil. B.), utan att
derutinnan inträdde någon förändring, sedan Kongl. Maj:ts nådiga stadga för
rikets allmänna läroverk af den 1 November 1878 utfärdats, i hvilken stadga
för första gången förekommer uppgift om, att byggnadsfonden är “afsedd —
— — för bestridande af brandförsäkring".
Då dessa nu citerade ord icke synts mig oeftergifligen fordra en ändring
af förut bestående förhållandet, att brandförsäkringsafgifterna erläggas af
kommunen, och jag dessutom genom dylik ändring af en äfven efter år 1878
följd och af vederbörande granskande myndigheter under denna långa' tid utan
anmärkning lemnad praxis icke ansåg mig tillvarataga den fonds intressen,
hvilken jag har att jemte delegerade förvalta, har jag, som den 1 Juli 1895
tillträdde rektorsbefattningen härstädes, hvarken för år 1896 eller andra
räkenskapsår funnit mig pligtig hos kommunalstyrelsen göra framställning om,
att den måtte med dessa utbetalningar upphöra, och föreslå delegerade att åt
byggnadsfondens medel bestrida nämnda utgifter, helst som i följd häraf möj¬
ligen kunnat från kommunens sida framställas retroaktiva kraf, och de afgifter,
som erlagts under vissa år, då större eldsvådor hemsökt Sveriges städer, upp¬
gått till ganska afsevärda belopp.
Upplysning i räkenskapen derom, att lärohuset och gymnastikbyggnaden
äro försäkrade mot eldskada, äfven om utgifterna härför under räkenskaps¬
året icke bestridts af läroverkets medel, kan visserligen i likhet med många
andra önskningsmål anses lämplig, men fordras mig veterligen icke i någon
Rev. Ber. art g. Statsverket för år 1896. 74
586 —
för läroverken gällande författning, hvadan jag icke kan finna någon skyldig¬
het härutinnan hafva för mig förelegat.
Remissakten återgår jemlikt den mig gifna resolutionen.
Askersund den 28 December 1897.
Hjalmar Kylén.
t. f. Rektor.
Bilaga A.
Kongl. Majrts Nådiga Reglemente för Prins Oscars Elementar-Schola i
Askersund: Gifvet Stockholms Slott den 8 Februarii 1841.
’ § «•
Lärarne åtnjuta derjemte fria boningsrum, Rector i hela södra Schol-
huset; med undantag af lärosalen, och Collegan i öfra våningen af det norra
Scholhuset med enahanda undantag.
Underhållet af Scholans hus åligger framgent Askersunds Stad.
Bilaga B.
Att härvarande allmänna läroverks lärohus är sedan den 21 April 1847,
på derom den 30 Maj 1846 af Askersunds stad gjord framställning, för-
säkradt mot eldfara i Städernas allmänna brandstodsbolag;
att samma läroverks gymnastikbyggnad, hvilken tillika inrymmer en
lärosal, är sedan den 20 Oktober 1866, på derom den 5 Oktober samma år
af “ Byggnadsämnen" gjord framställning, försäkradt mot eldfara i nämnda
bolag;
a,tt de på grund af dessa försäkringar utgående afgifterna oafbrutet och
senast innevarande år till Askersunds stads brandstodskomité inbetalats genom
drätselkammaren af kommunalkassans medel, intygas på begäran.
Askersund den 27 December 1897.
o
A brandstodskomiténs vägnar.
C. W. Wennermark.
Ordförande.
— 587 —
5:o.
Lunds Domkapitels
utlåtande.
Till Konungen.
I sin den 30 November 1897 afgifna berättelse om verkstäld gransk¬
ning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer omförmält att, ehuru en¬
ligt 127 § i nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 November
1878 lärohus skall vara brandförsäkradt och enligt 137 § i samma stadga
kostnaden för brandförsäkringens bestridande skall utgå från läroverkens bygg¬
nadsfonder, af räkenskaperna emellertid icke fratnginge, att läroverksbyggnaderna
vid allmänna läroverken i Ystad, Landskrona, Trelleborg, Karlskrona, Karls¬
hamn och Engelholm blifvit mot eldskada försäkrade, hafvande Revisorerne
emellertid ansett att, derest anmärkta förhållandet i vissa fall möjligen be¬
rodde derpå, att vid något eller några tf berörda läroverk läroverksbygg¬
naderna blifvit före räkenskapsåret för längre tid brandförsäkrade, intyg derom
hade bort räkenskapen bifogas.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom remiss den 3 sistlidne December an-
befalt Domkapitlet att i anledning häraf inkomma med underdånigt utlåtande,
får Domkapitlet, efter att i ärendet hafva inhemtat yttrande från vederbörande
rektorer, dels i öfverensstämmelse med dessa yttranden meddela
att läroverksbyggnaderna vid allmänna läroverken i Ystad och Trelle¬
borg äro för all framtid brandförsäkrade;
att läroverksbyggnaderna vid allmänna läroverken i Landskrona, Karls¬
krona, Karlshamn och Engelholm likaledes äro mot eldskada försäkrade samt
att försäkringsafgifterna betalas af vederbörande stadskommuner;
dels också, i anledning af Revisorernes förmenande att, äfven om räken¬
skapen öfver läroverkens byggnadsfonder för året icke utvisade att brandför-
säkringsafgifter derifrån utgått, intyg om byggnadernas brandförsäkring i så¬
dant fall bort räkenskapen bifogas, underdånigst uttala den mening att räken¬
skapen icke synes vara rätta stället för bestyrkande af ett förhållande, som
icke föranledt någon utgift, utan torde uppgift i sådant afseende, om den
eljest må anses påkallad, rätteligen böra meddelas i vederbörande läroverks
årsredogörelse.
Lunds Domkapitel den 5 Januari 1898.
Underdånigst:
PER EKLUND.
F. A. JOHANSSON. R. W1NGREN.
O. HOLMSTRÖM.
B. W. Ericsson.
— 588 -
6:o.
Göteborgs Domkapitels
utlåtande.
Till Konungen.
I anledning af nådig remiss den 3 nästlidne December uppå Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Göteborgs 5-klassiga allmänna läroverks samt
allmänna läroverkens i Uddevalla, Strömstad, Halmstad och Yarberg räken¬
skaper för år 1896 får Domkapitlet, med öfverlemnande af vederbörande rektors-
embetens inkomna förklaringar, för egen del i underdånighet tillkännagifva,
att Domkapitlet ej har något att anföra utöfver hvad förklaringarne innehålla.
Göteborgs Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
E. H. RODHE.
'2* tv&j. K • j;;! ■ , .‘j • - -; • i - f •> >, * - , ;lu . 1*; .. ;;
ANTON ROSELL. C. ADAM.
JULIUS ÖSTERBERG.
A. B. Magni.
Rektorns vid femklassiga allmänna
läroverket i Göteborg
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.
Med återställande af remisshandlingarne, som jemte Högvördiga Dom¬
kapitlets resolution (A. 258) af den 22 December 1897 hit inkommo den 29
i denna månad, får jag vördsamt meddela, att Göteborgs femklassiga all¬
männa läroverks byggnader, hvilka på stadens egen bekostnad uppförts, varit
och fortfarande äro genom Göteborgs stads försorg och på dess bekostnad
försäkrade i brand- och lifförsäkringsaktiebolaget Svea för en summa af till¬
hopa Tvåhundratolftusen trehundra (212,300) kronor.
Till bestyrkande häraf bifogas närslutna intyg från Göteborgs stads-
kamrerarekontor.
Göteborg i femklassiga allmäna läroverkets rektorsexpedition den 30
December 1897.
C. Möller.
— 589 —
Bilaga.
■Il;- sUfssii*?? &iy **n>»iJ!9R .H I
*>!■ «n«i »ani.m
Att Göteborgs stad, som på egen bekostnad uppbygt de för femklas-
siga elementarläroverket i Majorna använda byggnaderna, haft och har samma
byggnader i brand- och lifförsäkringsäktiebolaget Svea försäkrade sålunda:
skolhuset ........
gymnastikhuset
afträdet .........
urinkur ...........
staket af trä
kronor 180,000
„ 29,000
1,500
300
1,500
33
33
33
eller för tillhopa kronor 212,300; —
det varder härmed intygadt.
Göteborg i stadskamrerarekontoret den 29 December 1897.
P. Andréen.
Rektorns vid Uddevalla allmänna
läroverk
yttrande.
Högvördiga Domkapitlet, Göteborg!
Med återställande af remisshandlingarne får jag härmed vördsammast
afgifva den förklaring, att, såsom bifogade intyg utvisar, Uddevalla allmänna
läroverks såväl lärohus som gymnastikbyggnad varit brandförsäkrade, lärohuset
i Städernas allmänna brandstodsbolag för kronor 67,500, gymnastikbyggnaden
i brand- och lifförsäkringsäktiebolaget Svea för kronor 25,000 samt att pre¬
mierna för dessa försäkringar betalats ur Uddevalla stadskassa.
Uddevalla den 31 December 1897.
J. M. Florett.
Bilaga.
Att Uddevalla allmänna läroverks lärohus är försäkradt i Städernas
allmänna brandstodsbolag för .............................................. kronor. 67,500; —
och dess gymnastikhus är försäkradt i aktiebolaget Svea för ,, 25,000: —
samt att premierna för dessa försäkringar till dato betalts ur Uddevalla stads
kassa, intygas härmed på begäran.
Uddevalla stads kassakontor, 30 December 1897.
J. Collander.
Stadskassör.
— 590 —
T. F. Rektorns vid Strömstads all¬
männa läroverk
yttrande.
Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.
Med anledning af sistlidne gårdag hit ingången remiss angående här¬
varande läroverkshus’ försäkring mot eldskada får jag med bifogande af bevis
om försäkringen vördsamt afgifva följande yttrande:
Sedan läroverkshusets uppförande, hvartill staden erhöll rätt att dispo¬
nera hela byggnadsfonden, har brandförsäkringen ombesörjts af staden, som
betalt de erforderliga utgifterna, hvilka derför icke blifvit i byggnadsfondens
räkenskaper upptagna.
Strömstad 31 December 1897.
K. Cederskog.
T. f. Rektor.
Bilaga.
Afskrift.
Att härvarande allm. läroverks byggnader alltsedan deras uppförande
varit af staden brandförsäkrade i försäkringsaktiebolaget Skandia samt att
premierna derför af staden gäldats till den 6 September 1898 (åtta), betygas
på begäran.
Strömstad den 30 December 1897.
På drätselkammarens vägnar
J. H. SYLYANDER.
Ordf.
Vidimera? ex officio
K. Cederskog.
Rektorns vid Halmstads allmänna
läroverk
yttrande.
Till Domkapitlet i Göteborg.
Med anledning af Domkapitlets remiss af den 22 innevarande December,
hvilken remiss hit inkom den 29 i samma månad, får jag meddela, att läro-
591 —
verkshuset härstädes alltsedan år 1869 genom drätselkammarens försorg varit
och, såsom af bilagda qvitto synes, fortfarande är brandförsäkradt i Städernas
allmänna brandstodsbolag, ett förhållande som också af stadens räkenskaper
framgår. Anledningen till att ifrågavarande brandförsäkring icke omförmäles
i läroverkets räkenskap är den, att med stöd af Kongl. Maj:ts nådiga utslag
den 12 Oktober 1869 byggnadskassans behållning hittills hvarje år enligt
rektors och delegerades beslut öfverlemnats till stadens drätselkammare, hvilken
deremot å sin sida är skyldig att bestrida kostnaderna för hvad till läroverks-
husets underhåll med mera hörer. Bland sådana kostnader har drätselkam¬
maren hittills varit van att äfven bestrida kostnaden för läroverkshusets brand¬
försäkring. Om tillvaron af det nämnda nådiga utslaget brukar jag också
städse under mom. 31. Anm. göra eu erinran. ,
Emellertid skall jag med anledning af Revisorernes nu gjorda anmärk¬
ning hädanefter af byggnadsfondens medel sjelf erlägga brandförsäkringsafgiften,
innan behållningen till drätselkammaren öfverlemnas.
Halmstad af rektorsembetet den 31 December 1897.
H. F. Hult.
Bilaga.
Afskrift.
Att härvarande högre elementarläroverks byggnad, belägen på eu från
Halmstads slott afskild och af Kronan till staden öfverlemnad jordrymd emellan
slottet och staden, är uti Städernas allmänna brandstodsbolag under N:o 36099
på obestämd tid brandförsäkrad för .................................... kronor 90,000: —
samt uti sagda hus befintlig dels väggfast, dels svårligen
flyttbar materiel, såsom varmapparater, katedrar, läktare,
bänkar, stolar, bord, orgel, skåp, gymnastik-appareil m. m.
genom samma brandbref för ............................................. „ 20,000: —
tillhopa kronor 110,000:—,
säger Etthundratiotusen kronor, äfvensom att årsafgifterna för denna för
säkring äro guldna för tiden till och med år 1897, det varder härmed på
begäran intygadt.
Halmstad den 31 December 1897.
A Brandstodskomiténs vägnar:
P. BENGTSSON.
Ordf.
Vidimeras ex officio.
H. F. Hult.
— 592 —
Rektorns vid Varbergs allmänna
läroverk
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.
Med anledning af Domkapitlets remiss af Riksdagens Revisorers an¬
märkning rörande Varbergs lägre allmänna läroverks lärohus i fråga om brand¬
försäkring för år 1896, får jag härmed, jemte återställandet af remisshand¬
lingen, vördsamt meddela, att, såsom åt här bifogade intyg från v. konsul
R. Jobson framgår, nämnda hus ända sedan den 20 September 1895 varit
och intill den 5 November 1898 är brandförsäkradt i brand- och lifförsäk-
rings-aktiebolaget Svea, äfvensom att kostnaderna härför bestridts och bestridas
af Varbergs stad genom dess drätselkammare.
Varberg den 31 December 1897.
A. Börjeson,
t. f. rektor.
Bilaga.
Härmed intygas, att Varbergs lägre allmänna läroverks byggnad här¬
städes alltsedan den 20 Sept. 1895 varit och fortfarande, tills den 5 Nov.
1898, är brandförsäkrad i brand- och lifförsäkrings-aktiebolaget Svea i Göte¬
borg för Sextiofemtusen (65,000) kronor.
Varberg den 30 December 1897.
Rob. C. Jobson.
>v. ff:. 1 ‘I
7 :o. .
Kalmar Domkapitels
utlåtande.
4 # tv ti'Vt *0 V;> rf- / t i .t/';* *f r i in; ■! , , <«• t '* * « •.. »i j • . ,-i b- ' «.<
Till Konungen.
Till åtlydnad af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i an¬
ledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1896 framstälda
anmärkning derom, att af Oskarshamns läroverks räkenskaper icke framginge,
att läroverksbyggnaderna blifvit försäkrade mot eldskada, får Domkapitlet här-
— 593 —
jemte i underdånighet öfverlemna stadens drätselkammares bevis om ifråga¬
varande byggnaders försäkring i nämnda hänseende, och torde vid sådant för¬
hållande vidare yttrande i ämnet ej erfordras.
Kalmar Domkapitel den 19 Januari 1898.
Underdånigst:
P. SJÖBRING.
WARHOLM. M. ROSBERG. L. N. HALLMER.
F. J. BASHRENDTZ. P. J. LINDVALL. A. R. ISBERG.
J. A. Johansson.
Bilaga.
På begäran varder härmed meddeladt, dels att Oskarshamns allmänna
läroverks hufvudbyggnad för ett belopp af 42,000 kronor är försäkrad uti
Städernas allmänna brandstodsbolag och dels att läroverkets gymnastiklokal
är försäkrad uti bolaget Skandia för ett belopp af 24,000, hvaraf dock 4,500
kronor afse apparelj och inventarier.
Oskarshamn den 7 Januari 1898.
För Oskarshamns drätselkammare
H. DRANGEL,
t. f. Kamrer.
8:o.
Karlstads Domkapitels
utlåtande.
Till Konungen.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t låtit anbefalla Domkapitlet
afgifva underdånigt utlåtande i anledning af den utaf Riksdagens Revisorer
uti deras afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte der¬
till hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 gjorda
anmärkning, att af räkenskaperna för, bland andra, Kristinehamns, Filipstads
och Amåls allmänna läroverk icke framginge, att läroverksbyggnaderna der¬
städes blifvit mot eldskada försäkrade.
Rev. Ber. ang. Statsverket år 1896.
75
— 594 —
Med anledning häraf har Domkapitlet infordrat förklaringar i saken
från rektorerne vid dessa läroverk, af hvilka förklaringar framgår, att nämnda
städer, såsom tydligen varande egare till de allmänna läroverkshusen derstädes,
ombesörja och bekosta deras brandförsäkring, hvadan utgifterna derför icke
kunna vara synliga i läroverkens räkenskaper. Och får Domkapitlet, med
öfverlemnande af berörda förklaringar, för egen del i underdånighet anmäla,
att Domkapitlet icke funnit något att till desamma tillägga.
Karlstads Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
C. H. RUNDGREN.
G. JAKOBSSON. A. HALLSTRÖM. JOHN BÖRJESON.
K. J. Andersson.
Rektorns vid Kristinehamns allmänna
läroverk
yttrande.
Till Högvördige Domkapitlet i Karlstad.
Med anledning af skrifvelsen af den 23 dennes får jag vördsamt med¬
dela, att enligt uppgift af Kristinehamns drätselkammares ordförande allmänna
läroverkets byggnader äro brandförsäkrade i Städernas allmänna brandstodsbolag.
Kristinehamn den 31 December 1897.
S. W. Tenow.
Rektorns vid Filipstads allmänna
läroverk
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet, Karlstad.
Till svar å vördade skrifvelsen af den 23 sistl. December med anled¬
ning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att af vederbörande räkenskaper tj
tramginge, att läroverksbyggnaden i Filipstad vore försäkrad mot brandskada,
får jag härmed upplysa, att ifrågavarande byggnad, såväl som ekonomibygg¬
nader och gymnastikhus jemte öfriga staden tillhöriga byggnader, är af staden
brandförsäkrad, hvadan således utgiftsposten härför är synlig i stadens räken¬
skaper, ej i skolans.
Filipstad den 3 Januari 1898.
Vördsammast
Arvid Borg.
Rektorns vid Åmåls allmänna läroverk
yttrande.
— 595 -
Till Högvördiga Domkapitlet i Karlstad.
Till åtlydnad af Högvördiga Domkapitlets skrifvelse den 23 December
1897 får jag härmed vördsamt sända intyg om, att läroverksbyggnaden i
Åmål är försäkrad mot brandskada. Då årspremierna betalas af stadens
drätselkammare, har jag ej ansett nödigt, att ett sådant intyg bifogades räken¬
skaperna, men skall för framtiden iakttaga det.
Åmål den 5 Januari 1898.
J. O. Sundberg.
Bilaga. '
Att elementarskolhuset i Åmål genom försäkringsbrefvet N:o 42,565
är i Städernas allmänna brandstodsbolag försäkradt till ett värde af tiotusen
femhundra (10,500) kronor, betygas.
A mål den 5 Januari 1898.
Å brandstoilskommitténs vägnar:
J. Aug. Dalberg.
9:o.
Hernösands Domkapitels
utlåtande.
Till Konungen.
Sedan Riksdagens Revisorer i sin den 30 November nästlidet år afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 fästat uppmärksamheten derå,
att af räkenskaperna för, bland andra, allmänna läroverken i Luleå, Sundsvall,
Skellefteå samt Örnsköldsvik icke fränlgingb, huruvida berörda läroverksbygg-
nader blifvit försäkrade mot brandskada, har Eders Kongl. Maj:t genom remiss
på nådigste befallning den 3 sistlidne December låtit anbefalla Domkapitlet
att i anledning af nämnda anmärkning inkomma med underdånigt utlåtande
— 596 —
så tidigt, att samma utlåtande inom den 1 instundande Februari må kunna
till Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika med revisions¬
berättelsen till trycket befordras.
Med föranledande häraf har Domkapitlet från rektorerne vid ofvan om-
förmälda läroverk infordrat underdåniga förklaringar i saken, och får nu med
öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:t af samma förklaringar, Domkapitlet för
egen del i underdånighet anföra, att Domkapitlet icke har något att utöfver
vederbörande rektorers förklaringar i ärendet andraga.
Hernösands Domkapitel den 19 Januari 1898.
Underdånigst:
MARTIN JOHANSSON.
W. M. CARLGREN. HERMAN WÅHLANDER,
P. RÖD STRÖM. J. O. NILSSON.
E. OTE. Högström.
Rektorns vid Luleå allmänna
läroverk
yttrande.
Till Konungen.
Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningsakt af den 30
November 1897, hvari förmärs, att någon kostnad ej finnes upptagen i Luleå
allmänna läroverks räkenskaper för bestridande af brandförsäkring af läroverkets
lärohus, får jag i underdånighet meddela, att alla af Luleå allmänna läroverk
begagnade lokaler äro af Luleå stads drätselkammare brandförsäkrade i Stä¬
dernas allmänna brandstodsbolag till följande belopp, nemligen
Läroverksbyggnaden....................................... kronor 40,000
Gymnastikbyggnaden .................................. „ 23,500
Uthusbyggnaden............................................. „ 1,000,
samt att de härå belöpande brandstodspremierna erläggas af Luleå stad.
Luleå den 7 Januari 1898.
Underdånigst:
K. A. FREDHOLM.
Rektor.
— 597 —
Rektorns vid Sundsvalls all¬
männa läroverk
yttrande.
Till Konungen.
m ■■
Anmodad af Högvördiga Domkapitlet i Hernösand genom resolution den
22 December 1897 att inkomma med underdånig förklaring rörande det af Riks¬
dagens Revisorer år 1897 anmälda förhållandet, att utaf Sundsvalls högre
allmänna läroverks räkenskaper för år 1896 icke framginge, att lärohuset vore
enligt gällande föreskrift försäkradt mot eldfara, får jag härmed underdånigast
anföra, att bemälda lärohus allt från dess uppförande varit och fortfarande är
försäkradt mot eldfara, men att detta icke framgår af läroverkets räkenskaper
af det skäl, att Sundsvalls stads drätselkammare, enligt vidfogadt officielt
intyg, verstält försäkringen af lärohuset och utbetalt försäkringsafgiften utaf
stadens medel.
Sundsvall den 13 Januari 1898.
Underdånigst:
FREDRIK TÖRNVALL.
Rektor vid Sundsvalls högre allmänna läroverk.
Bilaga.
Att allmänna läroverkets hus i Sundsvall ända från dess uppförande
varit och fortfarande är genom försorg af Sundsvalls stads drätselkammare
försäkradt i Städernas allmänna brandstodsbolag till ett belopp af trehundra¬
tusen (300,000) kronor, varder härigenom på begäran intygadt.
Sundsvall den 11 Januari 1898.
För drätselkammaren i Sundsvall
C. Th. Lindahl
drätselkammarens sekreterare.
T f. Rektorns vid Skellefteå
allmänna läroverk
yttrande.
Till Konungen.
Genom Högvördiga Domkapitlets i Hernösand skrifvelse af den 22 sist-
lidne December ålagd att afgifva underdånig förklaring rörande det af Riks-
- 598 -
dagens Revisorer för år 1896 anmärkta förhållandet, att af byggnadsfondens
Skellefteå läroverk räkenskap ej framgår, att läroverkets byggnader blifvit
försäkrade mot eldskada, får jag härmed i djupaste underdånighet upplysa,
att Skellefteå allmänna läroverk, som saknar eget lärohus, har lokaler åt sig
upplåtna i stadens rådhus, å hvilket brandförsäkring såväl som reparationer
ombesörjas och bekostas af stadens förvaltning.
Skellefteå den 11 Januari 1898.
Underdånigst:
M. Gr. HÖGBOM.
t. f. Rektor.
■ d&.oi ;
T. f. Rektorns vid Örnsköldsviks
allmänna läroverk
yttrande.
Till Konungen.
Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att det ej fram-
ginge al räkenskaperna, huruvida Örnsköldsviks allmänna läroverks byggnad
vore brandförsäkrad, får jag i djupaste underdånighet afgifva följande förkla¬
ring. Nämnda läroverk eger ännu ej något särskildt lärohus, utan är inrymdt
i en af stadens byggnader, som derjemte innehåller flere andra lägenheter.
Denna byggnad är af Örnsköldsviks kommun försäkrad mot eldfara, såsom
synes af medföljande intyg från bolaget Sveas agent härstädes. Då sålunda
läroverkets^ byggnadsfond ej vidkänts någon utgift för brandförsäkringen, har
ej heller något qvitto derå kommit att medfölja räkenskaperna.
Örnsköldsvik den 8 Januari 1898.
Underdånigst:
O. A. PERMAN
v. Rektor.
Bilaga.
Att Örnsköldsviks kommun hos brand- och lifförsäkringsaktiebolaget
Svea försäkrat en byggnad (läroverkshus) å tomten N:o 1 i qvärteret Athén
härstädes för ett belopp af kronor tjuguåttatusen (28,000) gällande till den
30 Mars 1898, intygas härmed.
Örnsköldsvik den 7 Januari 1898.
P. Dillner.
Bolagets- agent.
— 599
10:o.
Domkapitlets i Visby
utlåtande.
Till Konungen.
Med anledning af nådiga remissen af Riksdagens Revisorers berättelse,
försåvidt densamma gäller allmänna läroverkens byggnader, får Domkapitlet
härmed öfverlemna rektors vid härvarande allmänna läroverk af Domkapitlet
infordrade yttrande, hafvande Domkapitlet ingenting att i frågan meddela ut¬
öfver hvad deri anförts.
Visby den 5 Januari 1898.
Underdånigst:
K. H. GEZ. von SCHÉELE.
J. A. FAGERHOLM. NILS HÖJER. GUST. JACOBSON.
J. GYLLING. HERMAN LEVIN.
J. A. Ronqvist.
Rektorns vid Visby allmänna läroverk
yttrande.
Till Högvördiga Domkapitlet i Visby.
Med anledning af Domkapitlets remiss af transsumt af Riksdagens
Revisorers den BO November 1897 afgifna berättelse för år 1896 får jag
med återställande af remissakten härmed vördsamt meddela,
att Visby högre allmänna läroverks samtliga byggnader sedan lång tid
tillbaka äro brandförsäkrade i Städernas allmänna brandstodsbolag,
att senaste försäkringen togs den 8 November 1890 för en tid af tio
år eller åren 1891—1900,
att derför erlagda afgifter behörigen verificerats i räkenskapen för det
år, sådant skulle ske, eller år 1890.
Deremot har det naturligtvis icke kunnat falla mig in att i de följande
årens räkenskaper styrka, hvad som under dessa icke blifvit såsom utgift af-
fördt eller med andra ord att göra mig skyldig till onödigt skrifveri. Räken-
— 600
skapsföringen jemte åtskilliga andra skrifgöromål, hvilka allesammans i ett
Kongl. cirkulär af den 23j^December 1874 uttryckligen betecknats såsom
“främmande för rektors egentliga embetsutöfning", taga i alla fall rektors tid
och uppmärksamhet så i anspråk, att hvarje ökning derutinnan och framför
allt hvarje obehöflig bör noga undvikas.
Visby i rektorsembetet den 31 December 1897.
Gust. Jacobson.
Skara Domkapitels
underdåniga utlåtande angående Riks¬
dagens Revisorers anmärkning vid all¬
männa läroverkets i Borås räkenskaper
för år 1896.
Till Konungen.
I nådig remiss den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t befalt
Domkapitlet afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
i afgifven revisionsberättelse för år 1896 gjorda framställning rörande vissa
inköp af böcker och uppstoppade foglar för allmänna läroverkets i Borås räk¬
ning. Och får Domkapitlet i anledning häraf i underdånighet öfverlemna
vederbörande rektors i ärendet infordrade yttrande, till hvilket Domkapitlet
för sin del intet särskilt har att tillägga.
Skara Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
E. J. KEIJSER.
N. J. LINNARSSON. C. LAN DTM AN SON. F. ÖDBERG.
N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ.
Gustaf Bring.
Rektorns vid allmänna läroverket i
Borås
förklaring angående försäljning till
läroverket af honom tillhöriga böcker
m. m.
Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.
Anmodad att inkomma med yttrande angående Statsrevisorernes anmärk¬
ning vid granskningen af Borås allmänna läroverks räkenskaper, får jag vörd¬
samt anföra:
— 601 —
Alldenstund Revisorerne ej påstått, och svårligen kunnat påstå, att de
af mig till läroverket försålda böckerna eller fåglarne varit obehöfliga eller
priset å dem för högt beräknadt, saknar anmärkningen all befogenhet. Skulle
Revisorerne möjligen befara, att en rektor genom en dylik transaktion skulle
afse att bereda sig en fördel på läroverkets bekostnad, så frågar jag:
Hvad skulle i sjelfva verket vinnas genom ett förbud för rektor att till
sitt läroverk försälja vare sig någon bok eller en naturaliesamling? Nog bör
man lätt kunna inse, att en sådan rektor genom att skjuta annan person fram¬
för sig utan'svårighet skulle kunna vinna sitt mål.
Att rektor i fråga om köpen “representerar läroverket* är ett påstående
af Revisorerne, som äfven bör bemötas. Här är det läroverkskollegium, som
representerar detta. Det heter nemligen i § 142 mom. 2 af gällande stadga
för rikets allmänna läroverk: Räkenskaperna öfver de kassor, för hvilka rektor
ansvarar, skola åt läroverkskollegium granskas och underskrifvas. Göres icke
anmärkning vid räkenskapernas beskaffenhet — — — vare kollegiets leda¬
möter — — — I denna granskning deltager alltid inspektor. Herrar Revi¬
sorers farhåga för ett möjligen befaradt Övergrepp från min sida är derför
lika obefogad, som suppositionen, att jag skulle kunnat vara nog obetänksam
att ej hafva läroverkshuset brandförsäkradt, hvarom jag förut lemnat Hög-
vördiga Domkapitlet besked.
Borås den 4 Januari 1898.
C. J. Neumant
Universitetskanslerns
underdåniga utlåtande med anledning
af framställning af Riksdagens Reviso¬
rer angående dispositionen af å två
professorslöner inom Juridiska fakul¬
teten vid universitetet i Upsala upp¬
komna besparingar.
Till Konungen.
Sedan Eders Kong]. Maj:t genom nådig remiss den 3 December 1897
anbefalt lvanslersembetet vid rikets universitet att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af en utaf Riksdagens Revisorer vid granskning af stats¬
verkets tillstånd beträffande Åttonde hufvudtiteln gjord anmälan om, att vid
universitetet i Upsala besparingarne å en ordinarie och en extra ordinarie pro¬
fessorska inom Juridiska fakulteten blifvit under den tid, då dessa embetens
Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896. 76
— 602 —
innehafvare för fullgörande af andra offentliga uppdrag, för hvilka de uppburit
särskild ersättning, måst afstå från sina vid universitetet utgående löner,
disponerade för den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i stället för att
ingå till universitetets reservfond, har Kanslersembetet till åtlydnad af denna
nådiga befallning infordrat Juridiska fakultetens vid universitetet i Upsala samt
det Större Akademiska Konsistoriets derstädes yttranden angående denna Revi-
sorernes framställning och får, med bifogande af dessa yttranden och med
återställande af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt utlåtande
åberopa, hvad nämnda akademiska myndigheter i ärendet anfört.
Stockholm den 31 Januari 1898.
Underdånigst:
PEHR EHRENHEIM.
Carl Rogberg.
Större Akademiska Konsistoriets i
Upsala
yttrande.
Till Kanslersembetet för Rikets Universitet.
Sedan Kongl. Maj:t anmodat Kanslern för rikets universitet inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af en utaf Riksdagens Revisorer vid
granskning af statsverkets tillstånd beträffande Åttonde hufvudtiteln gjord
anmälan om, att vid härvarande universitet besparingarne å en ordinarie och
en extra ordinarie professorslön inom Juridiska fakulteten blifvit under den
tid, då dessa embetens innehafvare för fullgörande af andra offentliga uppdrag,
för hvilka de uppburit särskild ersättning, måst afstå från sina vid universitetet
utgående löner, disponerade för den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i
stället för att ingå till universitetets reservfond, har Kanslersembetet genom
remiss den 20 December nästlidne år anmodat det Större Akademiska Konsisto¬
riet att efter vederbörandes hörande afgifva förklaring och yttrande i ärendet;
och får af sådan anledning Konsistoriet, som i ärendet hört den Juridiska
fakulteten och vid denna skrifvelse i bestyrkt afskrift bifogar dess till Konsi¬
storiet ingifna utlåtande, såsom eget infordradt yttrande endast vördsammast
meddela, att Konsistoriet icke erhållit tillfälle att yttra sig beträffande använd¬
ningen af de besparingar, som gjorts å löneförmånerna vid den af Justitierådet
Hammarskjöld tillförene iunehafda professorsbefattning, samt att Konsistoriet
för sin del, hufvudsakligen af skäl Riksdagens Revisorer jemväl framhållit,
— 603 —
afstyrkt enahanda användning af före detta extra ordinarie Professor Hammar¬
skjölds besparade lönemedel, hvaraf framgår, att Konsistoriet i omförmälda af-
seenden endast stält sig i nådiga brefven den 24 April 1890, den 6 April
1894 och den 25 Oktober 1895 lemnade föreskrifter till vederbörlig efter¬
rättelse.
Den remitterade handlingen återgår med denna skrifvelse.
Upsala den 19 Januari 1898.
På det Större Akademiska Konsistoriets vägnar:
TH. M. FRIES.
Kongl. Universitetets rektor.
Johan v. Bahr.
Afskrift.
Juridiska fakultetens i Upsala
yttrande.
Till det Större Akademiska Konsistoriet i Upsala.
Sedan Kongl. Maj:t den 3 sistlidne December befalt, att från Kanslern
för rikets universitet underdånigt utlåtande skulle infordras i anledning af en
af Riksdagens Revisorer vid granskning af statsverkets tillstånd beträffande
Åttonde hufvudtiteln gjord anmälan i anledning deraf, att vid universitetet i
Upsala besparingarne å en ordinarie och extra ordinarie professorslön inom
Juridiska fakulteten blifvit under den tid, då dessa embetens innehafvare för
fullgörande af andra offentliga uppdrag, för hvilka de uppburit särskild ersätt¬
ning, måst afstå från sina vid universitetet utgående löner, disponerade för
den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i stället för att ingå till univer¬
sitetets reservfond, och sedan Kanslersembetet med anledning häraf den 20 i samma
månad anmodat det Större Konsistoriet, att, efter vederbörandes hörande, in¬
komma med förklaring och yttrande i ärendet, har det Större Konsistoriet
genom remiss den 24 i samma månad infordrat fakultetens yttrande.
Till fullgörande häraf får fakulteten, som — ehuru efter hennes upp¬
fattning den ifrågavarande anmärkningen icke kan vara rigtad mot universi¬
tetets styrelse, hvilken endast haft att ställa sig Kongl. Maj:ts beslut rörande
dispositionen af dessa besparade löner till efterrättelse — likväl anser sig icke
böra underlåta att begagna sig af det tillfälle, som genom infordrandet af
— 604 —
fakultetens yttrande lemnats, att för sin del framhålla de vigtiga skal, på
kvilka den anmärkta anordningen blifvit vidtagen, anföra följande.
Då, såsom Revisorer^ anmärkt, den för universitetet nu gällande staten
innehåller, att, bland annat, besparingarne på den del af denna stat, som afser
aflöningen, skola ingå till en särskild reservfond, som skall 'stå under univer¬
sitetskanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof,
kommer fakultetens yttrande hufvudsakligen att beträffa den frågan, huruvida
i de anmärkta fallen användningen af de ifrågavarande lönebesparingarne stått
i strid med de i universitetets stat gifna föreskrifterna rörande reservfondens
användning.
1 detta afseende är då först om reservfondens användning öfver hufvud
att märka, att det väl icke lärer kunna betviflas, att under särskilda omständig¬
heter universitetets vetenskapliga behof på bästa sätt tillgodoses derigenom,
att en särskild fakultet sättes i stånd att fullgöra hvad henne enligt universi¬
tetets statuter åligger, der möjligheten deraf annars skulle af särskilda anled¬
ningar äfventyras; och då universitetets ekonomiska behof väsentligen föranledas
af de vetenskapliga, kan helt visst användandet af tillgångar ur reservfonden
för ett nödvändigt vetenskapligt eller undervisningsbebof, hvilket ej kan på
annat sätt tillgodoses, sägas stå i öfverensstämmelse med reservfondens uppgift.
Men det är tydligt, att det ändamål, för hvilket, enligt derom gjorda bestäm¬
melser, de nu ifrågavarande lönebesparingarne skola användas, står i full
öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i universitetets stat äro gifna rörande
reservfondens användning. Från denna synpunkt kan således icke någon be¬
fogad anmärkning framställas mot den vidtagna anordningen. Den af Reviso¬
rerne gjorda anmärkningen måste derför antagas gälla det förhållandet, att
medel af detta slag, hvilka, om de ingått till reservfonden, obestridligen kunnat
i hvarje, särskildt fall vid ådagalagdt behof användas till samma ändamål,
blifvit på en gång afskilda för att användas för en särskild fakultets behof i
samma afseende. Det är de skäl, som föranledt denna anordning, som nu
skola något närmare belysas.
Vid bedömandet af denna fråga får det icke förbises, att särskilda om¬
ständigheter föranleda, att för den Juridiska fakulteten så ofta stora svårig¬
heter möta fullgörandet på ett fullt tillfredsställande sätt af hvad hennes
ändamål och uppgift fordra, att behofvet af särskilda hjelpmedel dertill kan
sägas vara till en viss grad permanent. Anledningarne till detta förhållande
äro så väl kända och i och för sig så lätt begripliga, att endast några antyd¬
ningar derom torde kunna anses tillräckliga. Det är — hvilket i och för sig
är förklarligt nog — mycket vanligt, att fakultetens lärare för längre eller
kortare tid kallas från sin verksamhet vid universitetet till fullgörande af vig¬
tiga funktioner på rättsskipningens eller förvaltningens område, och att, då de
— 605 —
för denna verksamhet åtnjuta särskild ersättning, den lön på universitetets
stat, som de skulle uppbära, under denna tid besparas. Den verksamhet vid
universitetet, som skulle ålegat dessa lärare, måste emellertid såvidt möjligt
uppehållas. Och det är fakulteten, som det närmast åligger att derom draga
försorg. Det ligger i sakens natur, att detta endast för ytterst kort tid och
för vissa fall kan ske derigenom, att fakultetens fortfarande tjenstgörande ordi¬
narie lärare öfvertaga en annan ordinarie lärares tjenstgöring. Derför måste
efter regeln behofvet fyllas genom anlitande af extra ordinarie lärarekrafter.
Men härvid möter den stora svårigheten, att det ingalunda är lätt att vid
fakulteten qvarhålla de lärarekrafter af detta slag, som hon tid efter annan
lyckats vinna, och att det icke heller är lätt att, då sådana afgå till någon
utom universitetet liggande verksamhet, förvärfva nya sådana lärarekrafter.
Anledningen till detta förhållande är icke svår att finna. För en ung man
med begåfning och grundligare rättsvetenskapliga studier erbjuder i de flesta
fall den praktiska banan så mycket större utsigter till en betryggad ställning
och öfverhufvud till framgång i flere afseenden, att det icke kan alltför
mycket förvåna, om han icke uppoffrar dessa utsigter för förhoppningen att
förr eller senare — kanske i många fall rätt sent — erhålla en fast lärare¬
plats vid fakulteten — en plats, som i hvarje fall erbjuder jemförelsevis an¬
språkslösare vilkor än dem, han kunnat vinna på den praktiska banan. Fakul¬
teten förbiser härvid visserligen icke, att hos en och annan ett starkt veten¬
skapligt intresse är eu faktor, som i viss mån förändrar förhållandet: Men
detta gäller egentligen endast om dem, hvilka äro i tillfälle att utan alltför
mycket tryckande bekymmer bedrifva och afsluta sina studier och derefter
afvakta, att utsigt till fast anställning vid fakulteten skall öppna sig. Tv
det ligger i sakens natur, att utan denna förutsättning äfven det starkaste
vetenskapliga intresse skall mer eller mindre förlamas.
Fakulteten tror sig härmed hafva i korthet visat, att hon, af särskilda
anledningar, för att kunna under de anförda omständigheterna fylla sin uppgift,
har ett trängande behof af ytterligare hjelpmedel utöfver dem, som regelmessigt
stå henne till buds. Det har nemligen visats, dels att det är af väsentlig
vigt för att fakulteten skall kunna vederbörligen uppehålla undervisnings- och
examinationsskyldigheten, att hon kan erbjuda åt vikarier eu sådan ersättning,
att de finna sig i stånd att qvarstå i fakultetens tjenst, dels att det i alla
händelser måste betraktas såsom i högsta grad önskvärdt, att fakulteten finner
sig i stånd att understödja begåfvade yngre studerande inom sitt område att
bereda sig att vinna anställning vid fakulteten. Hvad beträffar ersättning-
för vikariat bör det nemligen anmärkas, att för detta ändamål regelmessigt
finnas att tillgå endast de till tjensten anslagna tjenstgöringspenningarne samt,
ehuru icke alltid, ett docentstipendium. Mnd denna ersättning kan af skäl,
— 606 —
som förut äro antydda, oftast en till vikarie kompetent person icke vara till-
fredsstäld, hvarför det är nödigt att på annat sätt bereda honom erforderlig
fyllnad.
Men äfven om fakultetens behof i ifrågavarande afseenden sålunda är
ådagalagdt, skulle det möjligen kunna anmärkas, att det rigtiga synes vara,
att detta behof tillgodoses genom användandet af reservfonden, till hvilken
de nu ifrågavarande lönebesparingarne då borde ingå; och det skulle vidare
kunna anmärkas, att i sådant fall äfven den fördelen vunnes, att en mera all¬
sidig pröfning af detta behof, jemfördt med andra sådana, för livilka reserv¬
fonden tages i anspråk, skulle kunna ega rum. Men häremot kan för det
första med allt skäl framhållas, dels att anledningen till fakultetens behof är
att betrakta såsom i det hela permanent, då deremot reservfondens ändamål
väl måste anses vara att fylla mera tillfälliga behof, dels att dessa fakultetens
behof enligt sakens natur måste framträda i flere särskilda fall, hvilkas pröf¬
ning skulle leda till onödig tidsutdrägt och besvärliga omgångar. Det måste
derför anses vara en ändamålsenligare anordning, att de på fakultetens stat
besparade lönemedlen afskiljas, för att af dem fakultetens behof må kunna
tillfredsställas, detta så mycket hellre som det eljes kan befaras, att i före¬
kommande fall reservfondens ställning icke medgifver tillgodoseendet af dessa
behof. Hvad åter angår den allsidigare pröfning, som behofvet förmenas skola
erhålla derigenom, att medlen till dess tillfredsställande utginge ur reservfonden,
torde endast behöfva erinras derom, att, vare sig att medlen utgå ur reserv¬
fonden eller ur de afskilda lönebesparingarne, det i båda fallen är i Universitets¬
kanslerns hand, som dispositionsrätten ligger.
Det återstår nu endast att tillägga, att vid användningen af de löne-
besparingar, som stälts till Kanslerns disposition för fakultetens ändamål, de
grunder följts, för hvilka i det föregående redogjorts. Sålunda hafva ur båda
dessa besparingsfonder i första rummet utgått hvad som fordrats för att bereda
vederbörande vikarier skälig fyllnad i ersättning för den tjenstgöring de be¬
strida Men derjemte hafva äfven ur den fond, som bildats af besparingarne
på Statsrådet C. G. Hammarskjölds lön, öfver hvilken fond en något vidsträck¬
tare dispositionsrätt blifvit meddelad, reseunderstöd i sex fall utgått dels till
redan vid fakulteten anstälde docenter, för att vid främmande universitet
vinna vidare utbildning, hvar i sin vetenskap, dels till yngre idkare af rätts¬
vetenskap, hvilka, efter fullbordad studiekurs vid detta universitet, förklarat
sig hafva för afsigt att vid främmande universitet bereda sig till lärarekall
vid fakulteten. Slutligen hafva af ifrågavarande medel anslag utgått för
anskaffande åt litterära hjelpmedel för de i fakultetens tanke synnerligen vig¬
tiga rättsvetenskapliga öfningarne.
— 607 —
Den sålunda gjorda användningen af dessa lönebesparingar bör utan
tvifvel anses ha varit såväl fakulteten, som universitetet i det hela till väsentlig
fördel.
I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt finner fakulteten den af
Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningen icke från någon synpunkt böra
till någon åtgärd föranleda.
Upsala den 17 Januari 1898.
Å Juridiska Fakultetens i Upsala vägnar:
JOH. HAGSTRÖMER.
Teodor Åström.
Vidimeras ex officio
Anders Badhe.
Universitetskanslerns
underdåniga utlåtande med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid Upsala universitets räkenskaper
för år 1896.
Till Konungen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 3 nästlidne December
anbefalt Kanslersembetet vid Rikets. Universitet att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af en del utaf Riksdagens Revisorer beträffande Upsala
universitets räkenskaper för år 1896 gjorda, i Revisorernes berättelse under
§ 3 närmare omförmälda framställningar, har Kanslersembetet på grund häraf
infordrat det Större Akademiska Konsistoriets i Upsala yttrande och får, med
bifogande deraf och med återställande af remissakten, för sin del såsom eget
underdånigt utlåtande åberopa, hvad nämnda akademiska myndighet i anledning
af ifrågavarande framställningar anfört.
Stockholm den 31 Januari 1898.
Underdånigst:
PEHR EHRENHEIM.
(Jarl Bogberg.
— 608 —
Större Akademiska Konsistoriets i
Upsala
yttrande.
Till Kanslersembetet för Rikets Universitet.
Sedan Kong!. Maj:t genom remiss den 3 December nästlidne år anmodat
universitetets Kansler inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af
en del utaf Riksdagens Revisorer beträffande universitetets räkenskaper för
år 1896 gjorda, i dess berättelse under § 3 närmare omförmälda fram¬
ställningar, samt Kanslersembetet på grund häraf från det Större Akademiska
Konsistoriet infordrat det yttrande, hvartill berörda framställningar kunde från
universitetets sida gifva anledning, får nu Konsistoriet efter hörande af
universitetets drätselnämnd i ärendet vördsammast afgifva följande förklaring.
Beträffande till en början den allmänna anmärkning mot universitetets
bokföring, som framstälts af Revisorerne, eller att densamma icke synes vara
fullt tidsenlig, får Konsistoriet utan att till bemötande i sak upptaga anmärk¬
ningen allenast erinra, att dess räkenskap är upplagd och fortfarande upp¬
rättas i öfverensstämmelse med det formulär, som efter granskning och god¬
kännande af Kongl. Statskontoret år 1860 faststälts till efterrättelse af Kanslern
på bemyndigande af Kongl. Maj:t, samt att afvikelser i väsentliga delar från
detta formulär icke kunna på Konsistoriets eget bevåg företagas. För bok¬
föringens omgestaltning erfordras sålunda först och främst högre myndigheters
medgifvande, hvarförutom Konsistoriet vill såsom sin bestående åsigt fram¬
hålla, att genomgripande förändringar i bokföringen kunna åstadkommas, först
efter utredning och förslag af särskilt utsedde sakkunnige.
Revisorerne hafva vidare anmärkt, att kassaräkningen saknar hänvis-
niugar till bilagorna, och att i dessa senare icke finnas hänvisningar till
verifikationerna, hvilka brister i bokföringen Revisorerne funnit i hög grad
försvåra räkenskapsgranskningen; och ehuru vidtagandet af ifrågavarande
åtgärder innebär en så betydlig ökning i akademiräntmästarens redan nu trägna
och mångfaldiga göromål, att det kan ifrågasättas, huruvida han kan med¬
hinna äfven detta arbete, får Konsistoriet likväl, efter att hafva inhemtat
nämnde tjenstemans yttrande i frågan, med hänsyn till den lättnad vid räken¬
skapsgranskningen, som deraf otvifvelaktigt skulle följa, förklara, att för fram¬
tiden de af Revisorerne önskade hänvisningarne till verifikationerna skola i
räkenskaperna införas.
Hvad vidare angår Revisorernes erinran, att de belopp, 33,198 kronor
33 öre, som i hufvudboken upptagits å ett konto, benämndt “Donerade och
af Universitetet disponerade fonders konto" och inrymmande tre fonder, den
609 —
Borgströmska, den Höijerska ock den Jungkladska, kommit att af närmare
angifna skäl på dubbelt sätt ingå bland universitetets tillgångar, hvarföre
anledning icke synts Revisorerne förefinnas för kontots upptagande i hufvud-
boken, vill Konsistoriet — med upplysning att ifrågavarande konto funnits i
räkenskaperna från och med år 1860, då det upplagts i full öfverensstämmelse
med ofvan åberopade formulär — meddela, att redan vid Upsala universitets
drätselnämnds sammanträde den 17 Augusti 1897 i sammanhang med kam¬
rerarens anmälan om afslutande af 1896 års hufvudbok, och således långt
förr än nu ifrågavarande anmärkning framstälts af Revisorerne, inom nämnden
uppmärksamheten fästats vid oegentligheten af berörda kontos förefintlighet i
hufvudboken.
Drätselsnämnden har i följd deraf beslutit vidtaga åtgärd för kontots
aflägsnande ur räkenskaperna och i sådant syfte redan utverkat Kanslersembetets
medgifvande att med reservfondens tillhjelp i 1897 års hufvudbok å kontot
afskrifva ett belopp af 18,198 kronor 33 öre, och är det drätselnämndens
afsigt att under närmast följande år föranstalta om kontots fullständiga af¬
förande.
Revisorernes anmälan om lämpligheten af utbyte af kontobenämningen
“Rikets Lånebanks Konto" emot en tidsenligare skall af drätselnämnden till
rättelse iakttagas.
Revisorerne hafva vidare anmärkt, att upptagande år efter år i räken¬
skapen af pensionsbelopp, som i 1885 års stat funnits uppförda å indrag-
ningsstat för sedermera aflidne personer och numera icke längre utgå, syntes
Revisorerne innebära en oegentlig tillämpning af berörda utgiftsstat. I afseende
å denna anmärkning får Konsistoriet — då, såsom ock Revisorerne sjelfva
erinrat, ifrågavarande bokföringssätt är fullt öfvesensstämmande med åberopade
utgiftsstat, då vidare afvikelser från densamma såsom norm för bokföringen
enligt Konsistoriets åsigt endast i tvingande fall böra ifrågakomma, men något
sådant fall härvidlag icke förefinnes, och då slutligen ett efterkommande af
Revisorernes önskan, om det än icke inverkar å räkenskapens resultat, för¬
rycker öfversigtligheten af reservfonden tillgodokommande tillgångar — för sin
del afstyrka, att anmärkningen till någon åtgärd föranleder.
Beträffande derefter anmärkningen, att upptagande bland diverse for¬
dringar och tillgångar af en till 18,000 kronor uppgående fordran af Sätra
helsobrunn synts Revisorerne vilseledande, då universitetet är egare till
brunnen, vill Konsistoriet upplysa, att denna fordran i räkenskaperna mot¬
svaras af eu skuld å samma belopp, som utbalanseras från Sätra Brunns¬
intendenten S. E. Henschens konto och utgöres af trenne lån, hvilka af
universitetet utlemnats för byggnadsarbeten vid brunnen. Då emellertid dessa
Re v. Ber. ang. Statsverket för år 1896. fl
610 —
lan tillika finnas bokförda bland reserverade fordringar, torde det vara mindre
behöfligt att de upptagas å Intendenten Henscbens konto, likasom att å
Sätra belsobrunns konto bokföres ett lika stort belopp såsom universitetets
tillgång, hvarför Konsistoriet anser lämpligt, att i hufvudboken för år 1897
å Sätra helsobrunn och Intendenten S. B. Henschens konti emot hvarandra
afföras ifrågavarande till samma belopp upptagna skuld och fordran. Brunnens
skuld till universitetet på grund af nämnda trenne lån kommer då att i likhet
med universitetets öfriga reverserade fordringar endast ibland dessa redovisas.
Af Revisorerne har det för bedömande af förvaltningen af de universitetet
tillhöriga fastigheterna ansetts önskvärdt, att vid räkenskapen måtte fogas
en specifik förteckning öfver fastigheternas värden och afkastning. Konsistoriet
inser visserligen, att upprättandet af dylika förteckningar och deras fogande
vid räkningarne skulle i afsevärd mån främja det ändamål, som af Revisorerne
dermed åsyftas, men då åtgärden medför ett arbete, som är alltför vidlyftigt
och tidsödande att för hvarje år kunna utföras af de vid akademikontoret
nu anstälde tvänne tjensteman, helst om tillika tages i betraktande, att genom
Kongl. kungörelsen den 22 Januari 1897 tiden för inlemnande till Kongl.
Kammarrätten af hvarje års räkenskap förkortats med tre månader, måste
Konsistoriet bestämdt förklara, att Revisorernes förslag om ifrågavarande för¬
tecknings upprättande för närvarande icke kan till något åtgörande från dess
sida föranleda. I sammanhang härmed vill Konsistoriet påpeka, att till ledning-
för sin granskning i fråga om universitetets fastigheter Revisorerne hafva att
tillgå dels universitetets jordebok, som innefattar specificerad förteckning öfver
dessa fastigheter och hvaraf exemplar, utom det härstädes befintliga, finnes
tillgängligt hos Kongl. Kammarkollegium, och dels den i räkenskapen ingående
specialräkningen öfver fastigheterna och särskildt det deri upptagna så kallade
förändringsextraktet, som, utgående från jordeboken, utvisar alla förändringar,
som fastigheternas afkastning årligen undergår.
Med begagnande af de i specialräkningen befintliga poster upptagas
sedermera fastigheternas afkomstsummor å de i hufvudboken upplagda spanmåls-
räntors samt penninge- och persedelräntors konti för att derifrån tillgodoföras
generalkontot.
Hvad slutligen vidkommer den af Revisorerne uttalade önskvärdheten
deraf, att förteckningar blefve för att räkenskaperne bifogas uppgjorda öfver
de i universitetets lokaler befintliga möbler och dermed jemförliga värdefullare
inventarier samt särskildt öfver dess dyrbara porträttsamling, får Konsistoriet
meddela, att Konsistoriet först efter hörande af vederbörande institutions-
prefekter, hvilka enligt gällande universitetsstatuter äro berättigade att före
slutligt besluts fattande i frågor af förevarande beskaffenhet afgifva yttrande,
men från hvilka i anseende till den för Konsistoriets utlåtande knappt utmätta
— 611
tiden sådana yttranden icke hunnit infordras, kan' blifva i tillfälle att inkomma
med bestämdt utlåtande och förslag beträffande ifrågavarande förteckningars
upprättande.
Den remitterade handlingen återgår med denna skrifvelse.
Upsala den 19 Januari 1898.
På det Större Akademiska Konsistoriets vägnar:
TH. M. FRIES.
Kongl. Universitetets Rektor.
Johan v. Bahr.
Universitetskanslerns
underdåniga utlåtande med anledning
af en af Riksdagens Revisorer gjord
anmärkning i fråga om Karolinska
mediko-kirurgiska institutets räken¬
skaper för år 1896.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 3 December 1897 å transsumt af Riksdagens
Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 har Eders
Kongl. Maj:t anbefalt Kanslersembetet vid rikets universitet att, efter veder-
börandes hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förklaring och ytt¬
rande i anledning af Riksdagens Revisorers, jemlikt ofvannämnda transsumt,
gjorda framställning, hvari Revisorerne — med förmälan, hurusom, enligt hvad
Karolinska mediko-kirurgiska institutets räkenskaper utvisade, ett till ett
eldarebiträde vid institutet utbetalt arvode uppburits och qvitterats af insti¬
tutets eldare och maskinist — fästat uppmärksamheten derå, att det syntes
med god ordning öfverensstämmande, att den person, hvilken tillerkänts arvode,
sjelf eller genom befullmägtigadt ombud uppbure och qvitterade detsamma.
Till åtlydnad af denna nådiga befallning har Kanslersembetet infordrat
Karolinska institutets Lärarekollegii yttrande och förklaring med anledning af
denna Revisorernes framställning och får, med bifogande åt Lärarekollegiets i
frågan afgifna skrifvelse af den 10 innevarande Januari och med återställande
af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt utlåtande åberopa hvad
— 612
Lärarekollegiet i ärendet anfört, till hvilket Kanslersembetet icke har något
att tillägga.
Stockholm den 17 Januari 1898.
Underdånigst
PEHR EHRENHEIM.
Carl Rogberg.
Lärarekollegiets vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet
förklaring.
Till Kanslern för rikets universitet.
1 anledning af nådig remiss den 3 December 1897 å transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 hafven
I den 20 samma månad anmodat Karolinska institutets lärarekollegium att
till Eder inkomma med den förklaring och det yttrande, som kunde föranledas
deraf, att Revisorerne, på sätt berörda transsumt angifver, — med förmälan
hurusom, enligt hvad institutets räkenskaper utvisade, ett till ett eldarebiträde
vid institutet utbetaldt arvode uppburits och qvitterats af institutets eldare
och maskinist — fästat uppmärksamheten derå, att det syntes med god ord¬
ning öfverensstämmande, att den person, hvilken tillerkänts arvode, sjelf eller
genom befullmägtigadt ombud uppbure och qvitterade detsamma.
Lärarekollegium får i anledning häraf, med remissaktens återställande,
anföra, att eldaren och maskinisten ombesörjt anskaffandet af nödigt biträde
och derföre qvitterat det åt samma biträde anvisade arvodet, men då det
synts Revisorerne vara med god ordning öfverensstämmande, att antaget biträde
sjelf eller genom befullmägtigadt ombud uppbär och qvitterar arvodet, vill
Lärarekollegium förständiga vederbörande att för framtiden tillse, att hvad Revi¬
sorerne sålunda erinrat varder behörigen iakttaget.
Stockholm den 10 Januari 1898.
På Lärarekollegii vägnar:
K. A. H. MÖRNER.
Ang. Alströmer.
— 613 —
Styrelsens för Tekniska^hög-
skolan
underdåniga utlåtande i anledning af
2 utaf Riksdagens Revisorer gjorda
anmärkningar rörande högskolans för¬
valtning år 1896.
Till Konungen.
På grund af nådig remiss får Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan
inkomma med följande underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens Revi¬
sorers i berättelsen för år 1896 gjorda framställningar, såvidt dessa beröra
högskolan, och får Styrelsen tillika bifoga de yttranden, som af högskolans
sekreterare och kamrerare samt föreståndaren för bergsskolan på anmodan i
detta ärende afgifvits.
1. Revisorerne hafve anmärkt att, för utskrifning af qvittenser å er-
lagda elevafgifter äfvensom af afgångsbetyg, under revisionsåret af högskolans
medel utbetalts särskild godtgörelse till skrifbiträde, och anse Revisorerne, att
dessa arbeten ålegat sekreteraren och kamreraren. Med hänsyn till dessa
tjenstemäns bifogade utredning får Styrelsen i underdånighet fästa uppmärk¬
samheten vid, att enligt § 85 af de för högskolan gällande stadgar särskildt
biträde för renskrifning må begagnas, samt att de arbeten, hvarom här är
fråga, svårligen kunna betraktas annat än som renskrifning efter ett gifvet
koncept. Att tryckta formulär användas för att förminska kostnaden för ren¬
skrifning kan icke förändra detta förhållande. Det är för öfrigt ingalunda
för att förminska tjensteinännens besvär, som detta renskrifningsbiträde an¬
vändes, utan för att påskynda expeditionen, som eljest skulle väsentligt för¬
dröjas till icke ringa skada i flere hänseenden. Hvad särskildt afgångs-
betygen beträffar, skulle ett om ock blott några dagars dröjsmål med deras
utfärdande vara till stor olägenhet för de platssökande eleverna och äfven för
industriidkare, som önska välja biträden bland dessa. Icke heller torde det
finnas något högre läroverk, der icke sådana afgångsbetyg med särskild om¬
sorg utskrifvas. Hvad åter angår utfyllandet af qvittoblanketterna, så måste
äfven detta ske skyndsamt vid början af terminerna; enär flere hundra elever
nära samtidigt skola betala såväl stadgade öfningsafgifter som ock verkställa
den i § 18 af stadgarne bestämda depositionen. Ett dröjsmål härmed skulle
äfven kunna medföra svårigheter för redovisningen, emedan det icke sällan in¬
träffar, att en eller annan elev lemnar läroverket kort efter terminens början.
Dessutom torde Styrelsen få påpeka, att öfningsafgifters erläggande af Kongl.
Maj:t beslutits i samband med läroverkets provisoriska utvidgning, just på
grund af Riksdagens underdåniga framställning, och de ytterst ringa kostnader,
som påkallats för deras behöriga uppbärande, torde icke skäligen kunna af
614 —
Riksdagen klandras. Styrelsen vill dock i alla fall tillse, huruvida icke i
samband med den definitiva organisationen af läroverket någon lämplig anord¬
ning kan vidtagas för att minska renskrifningskostnaderna.
2. Revisorerne anföra vidare, att Kongl. Maj:t medgifvit, att vid hög¬
skolan i sammanhang med det mekaniska laboratoriet derstädes upprättats en
materialprofningsanstalt, för hvilken Kongl. Maj:t den 29 Januari 1897 för
efterrättelse tillsvidare faststält reglemente jemte taxa för anstaltens begag¬
nande af allmänheten. Med tillfredsställelse har Styrelsen erfarit, att Revi¬
sorerne, hvilka på stället tagit kännedom om de anordningar, som vid den
nya profningsanstalten kommit till stånd, funnit desamma ändamålsenliga. För
att komplettera de upplysningar, som Revisorerne lemnat öfver anstalten, torde
det tillåtas Styrelsen att meddela följande uppgifter, hvilka äfven belysa den
ifrågavarande anmärkningen. Enär profningsanstalten icke eger något årligt
understöd, utan är hänvisad till de inkomster, den sjelf genom sina under¬
sökningar förvärfvar, har icke heller någon fast aflöning kunnat tilldelas tjenste-
männen. Genom öfverenskommelse med dem är tillsvidare faststäldt, att prof-
ningsanstaltens föreståndare bör åtnjuta 70 procent, dess ingeniör 20 procent
och dess inspektör 5 procent af nettovinsten. Men om hela denna vinst skulle
öfverstiga 5,000 kronor för ett år, tillfaller hälften af öfverskottet öfver 5,000
kronor profningsanstalten. Styrelsen har dock förbehållit sig rättighet att
framdeles efter vunnen erfarenhet göra den förändring, som den finner behöflig.
Under det första året af profningsanstaltens verksamhet, räknadt från och med
den 1 Oktober 1896, har nettovinsten uppgått till 6,908,4 2 kronor, hvaraf
5,954,21 kronor tillfallit anstaltens tjenstemän, och h vilket belopp utgör dessas
hela aflöning vid anstalten, hvarjemte profningsanstalten sjelf erhållit 954,21
kronor. Att de årliga inkomsterna varit så pass ansenliga, beror till en stor
del på konst- och industriutställningen i Stockholm, och det är icke sannolikt,
att de snart skola uppgå till lika högt belopp.
De vid anstalten från dess öppnande till slutet af år 1897 verkstälda
prof utgöra ett antal af 2,582, hvaraf 1,406 afse undersökningar af metaller
samt 555 byggnadsten och cements styrka; de öfriga profven afse undersök¬
ning af skeppsankare, kettingar, linor, remmar, papper och väfnader, äfven¬
som bergskemiska och elektriska prof m. m. Såväl för statens byggnads¬
arbeten som för statens jernvägar, äfvensom för arméns och flottans räkning,
äro ganska många prof utförda, och har det stora gagn, som både statens
egen tekniska verksamhet och den enskilda industrien samt ingeniörskonsten
skördat af den nya materialprofningsanstalten, hvilken blifvit upprättad med så
ringa kostnad för statsverket, redan till fullo blifvit ådagalagdt. Äfven har
det tydligen visat sig, att undervisningen vid högskolan drager väsentlig för¬
del af densamma. Materialprofningsanstalten är till sin bestämmelse hufvud-
— 615 —
sakligt afsedd för hållfasthetsprof, men då det ofta är önskvärdt, att jemte
dessa tillika undersökning anställes öfver materialiernas kemiska och elektriska
egenskaper m. m., eger anstaltens föreståndare efter § 7 i reglementet att
anlita sakkunnige personer, som vilja åtaga sig dylika arbeten för profnings-
anstaltens räkning. I de flesta fall, ehuru ingalunda alltid, hafva lärare vid
högskolan verkstält dylika undersökningar. Styrelsen har låtit sig angeläget
vara att föreskrifva, att vid dylikt biträdes lemnande undervisningen icke får
lida någon olägenhet, och att icke någon kostnad derigenom får drabba läro¬
verket. Profningsanstaltens omkostnader för förmedlingen af dylika utom den¬
samma anstälda undersökningar betäckas genom 30 procent af afgiften för
profningens verkställande. Hvad beträffar den af Revisionen gjorda anmärk¬
ningen om bergsskolan, torde Styrelsen få upplysa om, att nämnda afdelning
af högskolan allt från dess början biträdt idkare af bergshandteringen med
anställande af prof, hvilket, såsom bergsskolans föreståndare visat, är både till
nytta för bergsundervisningen och en ringa återtjenst mot de betydande för¬
delar brukssocieteten bereder bergsskolan genom att bekosta bergselevernas
mycket dyrbara, i läroverkets stadgar föreskrifna praktiska öfningar under som¬
maren. Skulle några kostnader förorsakats bergsskolan genom nämnda bi¬
träde, äro de på så sätt hundrafaldigt återgäldade af brukssocieteten. Men
detta biträde har redan till stor del öfvertagits af materialprofningsanstalten,
och detta torde väl hädanefter allt fullständigare blifva händelsen. Styrelsen
har ock anmodat bergsskolans föreståndare att tillse, det ersättningen för de
kostnader, som möjligen uppstå genom ifrågavarande biträde, vare sig att detta
sker direkt till bergshandteringens idkare eller genom profningsanstaltens för¬
medling, särskilt redovisas.
Stockholm den 18 Januari 1898.
Underdånigst:
RUDOLF CRONSTEDT.
G. R. DAHLANDER. J. BOLINDER. RICH. ÅKERMAN.
P. W. ALMQUIST. G. F. BERNDES.
W. Hoffstedt.
— 616 —
Sekreterarens och kamrerarens vid
Tekniska högskolan
förklaring.
Till Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan.
Anmodad att afgifva yttrande i anledning af en i Riksdagens Revisorers
den 30 nästlidne November afgifna berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896 gjord framställning, rörande utgifterna under Åttonde hufvud-
titeln, hvad särskildt beträffar Tekniska högskolan, får jag vördsamt anföra
följande:
Riksdagens Revisorer yttra i hit hörande § 3: “För utskrifning af
qvittenser å erlagda elevafgifter, äfvensom af afgångsbetyg hafva under revisions¬
året af högskolans medel utbetalats särskild godtgörelse till för ändamålet an-
litadt skrifbiträde. Då emellertid enligt den för högskolan gällande instruk¬
tionen bestyret med ifrågavarande utskrifter, hvilka hufvudsakligen bestå alle¬
nast i utfyllande af för ändamålet tryckta blanketter och således icke kunna
vara nämnvärdt tidsödande, måste, hvad angår utskriften af afgångsbetyg,
anses hafva ålegat sekreteraren och i öfrigt kamreraren i och för hans tjenst,
synes det Revisorerne, som hade högskolans styrelse saknat stöd för ifråga¬
varande utbetalningar, och hafva Revisorerne med anledning häraf velat å för¬
hållandet fästa uppmärksamheten."
Hvad först beträffar utskrifningen af afgångsbetygen, med hvilken expedi¬
tion det åligger sekreteraren att biträda, må erinras, att det härmed förknip¬
pade arbetet icke, såsom Riksdagens Revisorer förmena, allenast består “i ut¬
fyllandet af för ändamålet tryckta blanketter", utan är af mycket tidsödande
och derjemte brådskande art. Ifrågavarande utskrifning tillgår nemligen i
verkligheten sålunda:
Betygslistorna från lärarne inkomma i allmänhet först sista dagen af
terminen. Från dessa betygslistor, hvilkas antal är rätt stort — exempelvis
ej mindre än 66 vårterminen 1896 —hoparbetar sekreteraren i betygsliggaren
särskilda sammandrag för de olika fackskolorna och årskurserna samt upprättar
derjemte konceptlistor för afgångsbetygens utskrifvande, hvilket allt måste ske
under den brådska, som råder vid handläggandet af den mängd expeditioner
och andra göromål, hvilka vid denna tidpunkt komma på sekreterarens lott.
Efter nämnda betygssammandrag och konceptlistor sker slutligen utskrifningen
eller rättare renskrifningen af afgångsbetygen genom ifyllande å tryckta, af
styrelsen faststälda formulär utaf betygen för de respektive läroämnena; och
detta sistnämnda skrifgöromål är det, som verkställes af ett särskildt betaldt
— 617
renskrifningsbiträde, under det att sekreteraren utför allt det öfriga arbetet.
Under de angifna omständigheterna kan val ej den anmärkta utskrifningen af
ofta nämnda betyg annat än betraktas såsom renskrifning, för hvilken enligt
§ 35 af högskolans stadgar särskildt biträde må begagnas. På nu anförda
sätt har ock — försåvidt jag kunnat finna — utskrifningen af afgångsbetyg
från högskolan i alla tider försiggått, och detta, såsom det vill synas, på
goda praktiska grunder, men äfven af det skäl, att man här, likasom annor¬
städes, velat gifva åt afgångsbetygens picturella utstyrsel ett prydligt utseende.
Slutligen må i fråga om denna del af Riksdagens Revisorers framställ¬
ning framhållas, att, om sekreteraren personligen skulle renskrifva afgångs-
betygen, ett dröjsmål på flere dagar med betygens utlemnande till de afgå¬
ende, på desamma väntande eleverna ej kan undvikas, i betraktande af de
förut berörda, vid tidpunkten för betygsutskrifningen hopade sekreteraregöro-
målen och af betygens stora antal. Detta var t. ex. 98 vårterminen 1896
med 20 till 30 betygssättningar å hvarje. Huruvida ej mot ett sådant för¬
dröjande af betygens utlemnande en berättigad anmärkning skulle kunna göras,
må väl dock med skäl ifrågasättas.
Med det anförda torde befogenheten af, att vid utskrifningen af afgångs¬
betyg från Tekniska högskolan, på sätt der nu brukas, anlita skrifbiträde
mot särskild godtgörelse, vara tillfyllest ådagalagd.
I fråga om den andra delen af Riksdagens Revisorers framställning,
eller rörande utskrifning af qvittenser å erlagda elevafgifter, kunna i hufvud¬
sak anföras likartade skäl till försvar för den härmed förenade utgiftens be¬
stridande.
Elevafgifterna skola erläggas i början af hvarje termin, då göromål af
mångahanda slag af påtagliga skäl samla sig för tjenstemännen. Först sedan
inträdes- och uppflyttningspröfningar egt rum, betygslistor häröfver inkommit,
sammandrag af betygen införts i liggaren, styrelse och lärarekollegium fattat
beslut om nyantagne, uppflyttade och i respektive afdelningar qvarsittande
elever, afgifternas nedsättande för en del elever på grund af inkomna ansök¬
ningar derom, m. m., kan sekreteraren utarbeta förslags- eller konceptlistor,
enligt hvilka afgifterna skola uttagas med vexlande belopp för olika elevgrup¬
per. Qvittensernas utskrifvande, som består i elevnanmens afskrifvande från
nyssnämnda listor på tryckta blanketter — således åter eu renskrifnings-
åtgärd — måste derpå ofördröjligen verkställas och afgifterna upptagas, på det
att sekreteraren med stöd af resultatet häraf må kunna upprätta de slutliga
officiella förteckningarne öfver de särskilda fackskolornas och deras årskursers
elever, hvilka skola lända till efterrättelse för lärarne vid den redan påbörjade
undervisningen. Att vid detta omfattande och tidsödande arbete skyndsamhet
Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1S96. 78
— 618
påfordras, torde af det anförda vara tydligt, hvadan anlitandet af särskilt
skrifbiträde blir nödvändigt, om icke olägenheter för undervisningens normala
bedrifvande skola uppstå.
Äfven den här ifrågavarande, anmärkta utgiften torde sålunda hafva
varit fullt motiverad.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, synes det sannolikt, att den af
Riksdagens Revisorer i fråga om Tekniska högskolans förvaltning år 1896
gjorda, ofvan omordade framställningen skulle uteblifva, om tillfälle till med¬
delande af här lemnade upplysningar om de med de anmärkta åtgärderna för¬
enade förhållandena hade gifvits.
Stockholm den 3 Januari 1898.
W. HOFFSTEDT.
Sekreterare.
I ofvanstående instämmer
Ernst Lilliesköld,
Kamrerare.
Föreståndarens för bergsskolan
förklaring.
Till Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan.
I Riksdagens Revisorers den 30 November 1897 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896 förekommer följande beträffande Tek¬
niska högskolan och den nya materialprofnings-anstalten. Revisorerne anföra:
att, enligt profningsanstaltens reglemente, anstaltens föreståndare eger
att för vissa särskilda undersökningar, såsom mikroskopiska prof, elektriska
undersökningar och kemiska analyser, anlita sakkunnige personer, och hafva
i öfverensstämmelse härmed inom anstalten anordnats särskilda afdelningar för
anställandet af elektriska, textil- och bergskemiska undersökningar;
att, enligt samma reglemente, profningsanstaltens verksamhet ledes åt
Tekniska högskolans styrelse, men att dess ekonomi är fullständigt skild från
högskolans;
att af de inkomster, som enligt af Kongl. Maj:t faststäld taxa inflyta
till profningsanstalten, 70 procent utgå såsom aflöning till anstaltens förestån¬
dare och de som åtagit sig att förestå de med anstalten inforlifvade afdel-
— 619 —
ningarne; men att en vid bergsskolan anstäld lärare, som åtagit sig förestån-
dareskapet för den bergskemiska afdelningen ocli på grund häraf för anstaltens
räkning utför kemiska analyser, derjemte enskildt verkställer liknande under¬
sökningar, utan att ersättning härför omförmälda taxa vinner tillämpning, samt
att ej någon godtgörelse för desamma kommer profningsanstalten till¬
godo, ehuru dessa undersökningar verkställas i högskolans lokaler och med
anlitande af dess materialier.
Mot denna Herrar Revisorers framställning af profningsanstaltens orga¬
nisation och verksamhet samt den med anledning häraf gjorda anmärkningen
mot en vid bergsskolan anstäld lärare, får jag vördsamt anföra:
1) Revisorerne säga, “att inom profningsanstalten anordnats särskilda
afdelningar för anställandet af bergskemiska- och elektriska undersökningar".
Detta är icke öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Den med
statsmedel vid Tekniska högskolan uppförda profningsanstalten utgör endast
en mekanisk anstalt för profning af metaller, cement, tegel, sten etc. å deras
hållfasthet och begagnas dels för elevernas undervisning, dels för att mot godt¬
görelse, efter eu af Kong!. Maj:t faststäld taxa, betjena allmänheten med
dylika profs utförande. Då emellertid dessa hållfasthetsprof ofta behöfva
kompletteras med kemiska, elektriska eller mikroskopiska undersökningar, men
anstalten totalt saknar lokaler och materialier härför, har i reglementet för
anstalten intagits, att den i dylika fall eger att anlita sakkunnige personer.
Beträffande nu de bergskemiska analyserna säga Revisorerne, att en vid
bergsskolan anstäld lärare åtagit sig föreståndareskapet för anstaltens bergs¬
kemiska afdelning och på grund häraf för anstaltens räkning utför dessa ana¬
lyser. Profningsanstaltens bergskemiska afdelning skulle sålunda, enligt Revi-
sorernes uppfattning, vara förlagd till bergsskolan.
Visserligen sysselsätter sig läraren i bergskemi under timmar, fria från
lektioner, med kemiska analyser, vanligen kontroll-analyser för herrar bruks-
egares räkning, och af många skäl har man ansett detta vara till nytta och
fördel för skolan. Läraren förvärfvar sig nemligen härigenom mera vana och
skicklighet i ämnet, hvari han skall undervisa, och skolan erhåller, genom de
uoggrannt analyserade profven, ett förträffligt material för elevernas labora-
tionsöfniugar; och dessutom kunna sådana analysers utförande vid bergsskolan
betraktas såsom skyldigt tillmötesgående mot herrar bruksegare, hvilka, genom
Jernkontoret, bekosta bergselevernas hela praktiska kurs.
Men att deremot upplåta bergsskolans laboratorium till en afdelning
under profningsanstalten, med bergsskolans lärare såsom föreståndare, är något
helt annat, och skulle lätt kunna leda derhän, att undervisningen försummades
— 620
och utrymmet för elevernas laborationsöfningar förminskades, hvarför en sådan
anordning hvarken kan eller bör ske utan särskilt tillstånd af styrelsen ocli
bergsskolans föreståndare. En dylik tillåtelse har hvarken blifvit begärd eller
beviljad, och någon kemisk afdelning för profningsanstaltens räkning, såsom
Herrar Revisorer antaga, existerar icke vid bergsskolan.
2) Revisorerne anmärka, att nämnde lärare vid bergsskolan äfven utför
analyser åt andra personer, utan att vid ersättning härför profningsanstaltens
taxa vinner tillämpning.
Den för profningsanstalten utfärdade taxan gäller blott för sådana prof,
som kunna utföras med anstaltens egna apparater och maskiner, d. v. s. för
hållfasthetsprof, men icke för några andra prof, hvarför kemisten, som anstalten
anlitar, måste anses vara berättigad till att sjelf bestämma sin taxa.
Så hafva de bergskemiska profven för profningsanstalten utförts, dels
af ifrågavarande lärare vid bergsskolan, dels å D:r Tamms laboratorium och
dels af Major Silfverling å eget laboratorium, och vid dem alla till gängse
pris. Enda vinsten, som anstalten kan hafva af dessa prof, består blott i den
rabatt, som anstalten genom aftal kan förskaffa sig. Eruket är nemligen, att
om en person inlemnar flere prof till kemisk undersökning, erhålles eu rabatt
å det annars vanliga priset för analyserna. Så har ifrågavarande lärare
vid bergsskolan i sådana fall till herrar bruksegare vanligen rabatterat 15 ä
20 procent, vid de analyser å jernmalmer från Norrbotten, som han i höstas
utförde för statens räkning, rabatterades 15 procent, och för de prof, som
inlemnats till honom genom profningsanstalten, 30 procent. Dessa 30 procent
utgöra sålunda den vinst som anstalten förskaffat sig å dessa kemiska under¬
sökningar, men de utgöra en rabatt å priset för kemistens eget arbete, men
alldeles icke, såsom Revisorerne antaga, en ersättning för förbrukade reagentier.
3) Slutligen hafva Revisorerne gjort anmärkning på, att för de ke¬
miska prof, som utföras till andra än profningsanstalten, ingen ersättning
kommer den med statsmedel åvägabragta anstalten till godo, oaktadt de ut¬
föras å högskolans lokaler och med dess materialier.
Då profningsanstalten enligt reglementet är till sin ekonomi fullständigt
skild från Tekniska högskolans, vore det väl uppenbart orätt, om bergsskolan
af sitt statsanslag, vare sig i form af reagentier eller någonting annat, skulle
hafva skyldighet att bidraga till profningsanstaltens underhåll. Ersättning
för reagentier etc. skall väl, antingen analyserna utföras för profningsanstaltens
eller enskild persons räkning, utgå till bergsskolan, men icke till profnings¬
anstalten.
Af ofvanstående torde tydligen framgå, att Herrar Revisorers anmärk¬
ningar härleda sig från en missuppfattning.
- 621
Denna har uppkommit, dels genom en sammanblandning af profnings-
anstalten och Tekniska högskolan, dels, och kanske hufvudsakligen, genom
mindre lämpliga rubriker i profningsanstaltens bokföring, der det nemligen
förekommer sådana benämningar som Bergskemiska afdelningen, Elektriska
afdelningen etc., i stället för de mera korrekta: Bergskemiska profs Conto,
Elektriska undersökningars Conto etc. Detta bör vid ett kommande bokslut
rättas.
Stockholm i December 1897.
J. Wiborgh.
Styrelsens för Tekniska elemen¬
tarskolan i Norrköping
underdåniga utlåtande i anledning af
två af Riksdagens Revisorer gjorda
anmärkningar rörande Ebersteinska
skolans räkenskaper.
Till Konungen.
På nådig befallning får styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norr¬
köping härmed afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revi¬
sorers gjorda framställning i deras den 30 November 1897 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896.
I § 2 af berättelsen angående de Tekniska skolorna hafva Revisorerne
fäst sin uppmärksamhet å det förhållande, att i Ebersteinska söndags- och
aftonskolans räkenskaper för år 1896 ett konto finnes upplagdt för C. J.
Nelins donationsfond, hvilket konto upptager såsom “kontant i kassan" i den
ingående balansen 6,980 kronor 10 öre och i den utgående 10,246 kronor
35 öre, varande ränta efter 1| procent för året i räkenskapen godtgjord ett
belopp af 6,900 kronor; men att i Ebersteinska skolans kapitalräkning, dit
berörda donationsfond med hela sitt utförda belopp, 60,296 kronor 35 öre,
ingår, icke någon post upptages såsom “kontant i kassan".
Styrelsen erkänner, att uttrycket “kontant i kassan" är vilseledande;
rubriken borde i stället hafva hetat: “innestående hos Ebersteinska skolan".
Det har under de sista åren, då penningetillgången i landet visat sig vara
synnerligen riklig, varit ganska svårt att anskaffa värdepapper af lämplig
beskaffenhet för placering af skolans fonder, och har styrelsen derföre nödgats
insätta större belopp på upp- och afskrifningsräkning i bank i afvaktan på
lägligt tillfälle att erhålla lämplig inteckning. För att ej onödigtvis betunga
räkenskaperna med ytterligare konti, hafva dessa medel insatts på Ebersteinska
622 —
skolans räkning i banken, och fonderna hafva godtgjorts samma ränta, som
skolan erhållit, hvilket Revisorerne hafva observerat, då de påpekat, att fonden
godtgjorts lh procents ränta å ingående balansens jemna belopp 6,900 kronor.
Balansen ökades den 31 December till 10,246 kronor 35 öre, beroende på att
en till fonden hörande, af Norrköpings skolråd utfärdad revers då amorterades.
I § 3 af sin berättelse anföra Revisorerne, att vid Ebersteinska skolans
räkenskaper äro fogade redovisningar öfver dels J. Moselii donationfond, dels
Stackelbergska beklädnadskassan samt att dessa bägge fonder icke i likhet
med Ebersteinska skolans öfriga donationsfonder influtit i skolans kapitalräkning,
men att skäl icke synts Revisorerne förefinnas för beredande af eu fristående
ställning åt nämnda båda fonder.
Hvad beträffar Stackelbergska beklädnadskassan, har, såsom framgår af
det härmed i afskrift bifogade donationsbrefvet, förvaltningen af denna, enligt
donators föreskrift, uppdragits åt skolans ordförande och kassaförvaltare, hvilka
hafva att göra medlen “på bästa sätt fruktbärande samt årligen aflemna redo¬
visning inför skoldirektionen". På grund af detta stadgande beslöt skolans
direktion den 24 April 1852, då gåfvomedlen emottogos, “att förvaltningen,
dispositionen och redogörelsen skall noggrannt ordnas efter gåfvobrefvets be¬
stämmelse"; “att kapitalfonden skall bokföras och redovisas under benämning
af Stackelbergska beklädnadskassan" och “att redogörelsen för Stackelbergska
beklädnadskassan föres särskildt och kommer således icke under Kongl.
Kammarrättens granskning". Emellertid erhöll styrelsen från Kong]. Kammar¬
rätten en den 24 Mars 1869 daterad skrifvelse, uti hvilken styrelsen an¬
modas “tillse, att ifrågavarande medel varda bland skolans till Kongl.
Kammarrätten ingående räkenskaper till särskild redovisning upptagna". Ehuru
skolans styrelse betviflar Kongl. Kammarrättens befogenhet att lemna ett
dylikt förständigande, alldenstund skolstyrelsen sjelf är granskaren men ej
förvaltaren af nämnda medel, har dock skolstyrelsen stält sig Kongl. Kammar¬
rättens anmodan till efterrättelse och särskildt redovisat denna fond; men att,
såsom Riksdagens Revisorer nu tyckas önska, låta medlen inflyta i skolans
kapitalräkning, deremot anser styrelsen såväl donators bestämda föreskrift som
det bestämda ändamål, hvartill medlen skola användas, lägga hinder.
Hvad åter beträffar den Moseliska donationen, så torde, enär donator
J. Moselius i sitt testamente ej gjort någon särskild föreskrift angående de
penningars förvaltning, som han lemnat, icke något hinder möta för hans
donations intagande i skolans kapitalräkning, om man anser, att större reda
derigenom skulle kunna vinnas.
Norrköping den 13 Januari 1898.
Underdånigst:
C. EBERSTE1N.
AXEL SWARTLING. EDV. ENGHOLM. G. KRET. A. G. J. EURENIUS.
— 623 —
Bilaga.
Afskrift.
Undertecknade Ägta Makar, som, genom Guds wår Frälsares synnerliga
nåd ock barmhertighet hafva i wårt lyckliga Ägtenskap tillgodonjutit en lika
rik som långvarig oafbruten välsignelse, och nu, på vår höga Ållderdom, då
både själs- och kroppskrafter neka oss att så, som wi borde och önskade,
verka det goda ocli nyttiga, likväl med all uppmärksamhet och välvilja hafva
hlifvit omfattade af det Samhälle, hvarest vi sökt en fristad åt ållderdomens
sista dagar, villje, då vi nu nalkas vår sammanlefnads Femtionde År, men
påminte genom tilltagande svaghet, att vi kanske icke upplefva den dag, som
jämnar dessa år, härmed, och i kraft af detta wårt öppna Bref hafva förordnat
och skänckt till Ebersteinska Skolan i Norrköpings stad Ett Tusende (1,000)
Riksdaler Banco, såsom stående fond, hvaraf årliga Räntan skall användas till
kläder åt barn, som bevista skolan, och utmärka sig för flit och goda seder,
och kvilkas Förälldrar äro obemedlade, men kända för Gudsfrucktan och en
hedrande vandel; Och på det eu tillbörlig urskilljning härutinnan må kunna
ske, thy äger Läraren, på hvilkens hjärta vi lägga detta uppdrag, att, efter
samvete och öfvertygelse, uppsätta förslag, och sedan, gemensamt med Ord¬
föranden i Skol-Directionen, besluta samt föranstalta om tarfliga kläders för¬
färdigande; Kommandes under intet vilkor några medel att Contant utdelas.
Angående medlens förvaltning, uppdrages ansvaret däraf åt bemälde
Ordförande och Cassa-Förvaltaren, att göra dem på bästa sätt frucktbärande,
samt årligen aflemna redovisning inför Skol-Directionen.
Bemälde Fond kommer att hädanefter bära namn af: Beklädnads-Cassa.
Ofvanstående Donation hafva wi, Undertecknade Ägta Makar, af fri
willja utgifvit och i vittnens närvaro med våra egenhändiga Namnteckningar
och Signeter bekräftat, som skedde i Norrköping, den 24:de April 1852.
C. ADOLPHE STACKELBERG EVA SOPHIE STACKELBERG
(L. S.) - född ADELSWÄRD •
(L. S.)
Rätt afskrifvet betygar
Ex officio
A. G. J. Eurenius.
— 624 —
Medicinalstyrelsens
underdåniga utlåtande angående Riks¬
dagens Revisorers berättelse rörande
styrelsens redovisning öfver de till
bospitalsväsendet anslagna medel.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 3 December nästlidet år har Eders Kongl.
Maj:t anbefalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens Revisorers i bilagdt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1896 gjorda framställningar.
Med anledning häraf får Medicinalstyrelsen, som i ärendet infordrat ytt¬
randen från styrelsens kamrerare samt direktionerna för Upsala och Kristine¬
hamns hospital, härmed anföra följande.
Revisorernes anmärkning uti § 2, att behållningen å Adelswärdska stif¬
telsen vid 1896 års slut, utgörande 6,289 kronor 36 öre, icke blifvit på före-
skrifvet sätt i bankinrättning insatt, har utan tvifvel föranledts deraf, att
sagda behållning bokförts såsom “kontant behållning" utan ett behöfligt till¬
ägg: innestaende Riksbanken. Af härvid bilagd utredning med intyg (bi¬
lagorna A. och B.), intyget dessutom befintligt bland räkenskaperna, framgår
emellertid otvetydigt, att behållningen i Riksbanken å Medicinalstyrelsens folio-
räkning n:o 4 den 31 December 1896 utgjorde 81,905 kronor 38 öre och
att deri ingick Adelswärdska stiftelsens behållning med 6,289 kronor 36 öre.
Det af Revisorerne åberopade Kongl. cirkuläret den 26 Augusti 1873
föreskrifver, att “kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar
skola, der sådant utan väsentlig olägenhet kan ega rum, uti bankinrättning
på depositions- eller upp- och afskrifningsräkning insättas och endast vid behof
derifrån uttagas". Tvänne former för sådana behållningars placering äro alltså
tillåtna, och har den sistnämnda formen i detta fall måst begagnas för att
kunna bestrida tillfälliga, stundom icke obetydliga utgifter. Att behållningen
varit insatt å upp- och afskrifning eller folioräkning, förklaras deraf, att jern-'
likt donationsbrefvet för Adelswärdska stiftelsen ränteöfverskottet skall “an¬
vändas till hospitalsinrättningens förmån efter direktionens (Hospitalsdirektionens
i Vadstena) ompröfning" och efter reqvisition hos Medicinalstyrelsen af medel
under angifvande af ändamålet. Då ränteöfverskott vid tillfälliga behof måst
anlitas till stundom betydliga belopp, såsom en gång 5,427 kronor och helt
nyligen 1,000 kronor, har Medicinalstyrelsen varit skyldig så placera behåll¬
ningen, att nödiga medel vid behof vore disponibla. För att erhålla bättre
ränteafkastning och under förhoppning, att hospitalsdirektionen icke reqvirerar
— 625 —
betydligare belopp har emellertid större delen af behållningen insatts på deposi¬
tion i säker bankinrättning.
Hade Riksdagens Revisorer haft tid att närmare granska bokföringen,
som utvisar att någon kontant behållning i vanlig mening icke förefanns, men
väl att densamma varit innestående å folioräkning i Riksbanken, både nu
ifrågavarande anmärkning uteblifvit.
Rörande samma anmärkning säger Medicinalstyrelsens kamrerare T. H.
Cronland å de två första raderna i det af honom den 16 innevarande Januari
i ärendet afgifna yttrandet: “Efter att under gårdagen hafva fått emottaga
bilagda transsumt etc.“ Då man häraf skulle kunna förledas att antaga, att
kamreraren för sent fått del åt Riksdagens Revisorers nu ifrågavarande an¬
märkning, nödgas Medicinalstyrelsen upplysa, att så ej är förhållandet, enär
kamreraren Cronland, som var närvarande vid första föredragningen inom
styrelsen af samtliga Revisorernes anmärkningar, deraf erhållit del redan den
IT sistlidne December, eller samma dag aumärkningarne hit ankommit, samt
att i styrelsens protokoll för nyssnämnda dag för öfrigt finnes antecknadt, att
transsumt af revisionsberättelsen angående Adelswärdska fondens medel skulle
lemnas till kamreraren.
Uti § 3 af berörda transsumt hafva Riksdagens Revisorer beträffande
Kristinehamns hospital anmärkt, “att fönstren i isoleringsrummen voro så små,
att dessa rum gjorde intryck att vara fängelseceller, hvadan fönstren synas
böra upphuggas och förstoras så, att de komma att införa mera ljus".
Direktionen för Kristinehamns hospital har i sitt härvid fogade yttrande
af den 11 innevarande Januari förklarat sig anse de högt sittande, relativt
små fönstren i 20 celler vara otidsenliga och olämpliga samt allt för mycket
påminna om ett fängelse, och att direktionen endast af hänsyn till kostnaderna
underlåtit att inkomma med förslag till dessa fönsters förändrande i tidsenlig
och fullt praktisk rigtning, samt att, direktionen biträdde Revisorernes upp¬
fattning och ansåge tiden vara inne att ändra dessa fönster.
För en rigtig uppfattning af denna fråga må erinras derom, att, innan
Medicinalstyrelsen uppgör förslag till nytt hospital eller asyl, frågan härom i
alla dess detaljer underkastas eu omsorgsfull pröfning under samarbete med
några af rikets äldste och mest erfarne hospitalsöfverläkare, samt att så skett
äfven då förslaget uppgjordes till nytt hospital vid Kristinehamn. Medicinal¬
styrelsen har ansett och anser fortfarande dessa öfverläkares, på mångårig
erfarenhet grundade, åsigter förtjenta af större afseende än de motsatta åsigter
om cellers obehöflighet, som omfattas af hospitalsdirektionen i Kristinehamn
och Riksdagens Revisorer, Indika icke torde ega något på sakkunskap eller
speciella studier grundadt, tillförlitligt omdöme i hithörande frågor. Liknande
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896. 79
— 626 —
anordningar beträffande celler och enkelrum och det relativa förhållandet mellan
båda förefinnas för öfrigt vid rikets öfriga hospital, utan att några anmärk¬
ningar eller klagomål deröfver försports.
För vården af en del våldsamma och ohandterliga sinnessjuka erfordras
med nödvändighet ett ej obetydligt antal celler, derest patienterna skola kunna
förhindras att farligt skada sig sjelfva och andra, att rymma, att krossa fönster,
dörrar och väggar med mera, hvilket, allt sedan skulle kräfva dryga, ständigt
återkommande utgifter. Att ersätta dessa celler med enkelrum, försedda med
större fönster och starka inre fönsterluckor, skulle för öfrigt medföra en mer
skenbar än verklig vinst, försåvidt man ej vill, lika med direktionen, åstad¬
komma ett angenämare intryck, antagligen för tillfälliga besökande.
Att nuvarande öfverläkaren vid Kristinehamns hospital tillförene haft
en helt annan uppfattning om behofvet af celler och detta till ett ökadt
antal, framgår bland annat af eu skrifvelse från honom af den 9 Mars 1893,
till svar å Medicinalstyrelsens förfrågan om anledningen, hvarför till sagda
hospital hänvisade patienter så lång tid fått förgäfves afvakta inträde vid
hospitalet, så ock hvarföre samme öfverläkare velat vägra mottaga en af
Medicinalstyrelsen till hospitalet hänvisad patient, som vore i trängande behof
af hospitalsvård. Denna öfverläkarens skrifvelse slutar sålunda “---
--och slutligen att eu ansökan legat sedan den 19 Augusti 1892, för
hvilken qvinna, som behöfver cell, det icke vant mig möjligt att bereda plats.
När sådan skall kunna henne beredas, är under nuvarande förhållanden omöjligt
att säga, då icke allenast alla celler utan äfven största delen af enkelrummen
äro besatta med kroniska obotliga, mycket våldsamma och svåra patienter.
Såsom upplysande för förhållandena tager jag mig friheten anföra följande.
Under Februari månad hade på mansafdelningen 7 och på qvinsafdelningen
25 patienter behöft använda isolering eller skyddshandskar och under det
senaste dygnet hade bland 154 manlige patienter 8 stycken och bland 144
qvinliga 19 stycken varit mer eller mindre osnygga och detta är visst icke
något undantagsförhållaude". Vid denna tid vårdades ej mer än 144 qvinuor
vid sagda hospital, ehuru det hade utrymme för 150. Af brist på ledig cell
hade öfverläkaren emellertid icke kunnat intaga denna olyckliga qvinna, ehuru
behörig ansökan hos öfverläkaren förelegat sedan den 19 Augusti 1892 till
den 9 Mars 1893, då den från öfverläkaren infordrade förklaringen häröfver
afgafs med den föga trösterika upplysningen, att det ansågs omöjligt att säga,
när sådan plats kunde henne beredas, “då icke allenast alla celler utan äfven
största delen af enkelrummen äro besatta med kroniska, obotliga, mycket
våldsamma och svåra patienter“. För några få år sedan klagades allmänt
vid inspektioner af hospitalen öfver sådan brist på celler, att deraf vållades
de största svårigheter att kunna mottaga våldsamma patienter; och då häraf
— 627 —
föranleddes ett i högsta måtto skadligt dröjsmål med dessa sjukas intagning,
måste på framställning af direktioner och öfverläkare än flere celler och
enkelrum anordnas. Det anförda visar på ett öfvertygande sätt, att celler
fortfarande äro nödvändiga vid hospitalen, äfven om dessa celler numera ej
behöfvas till samma antal som tillförene.
Att behofvet af celler under de senaste åren väsentligt minskats, är
ett glädjande faktum, som till en stor del för vårt land får tillskrifvas det
intresse, Medicinalstyrelsen visat för anordnande af lämpliga lokaler, der oroliga
och våldsamma sjuka, hvilka tillförene måst isoleras, dag och natt kunna öfver-
vakas af inöfvad betjening. Medicinalstyrelsen har ock på allt sätt sökt be¬
fordra anordnandet af sådana öfvervakningsanstalter genom anvisandet af
nödiga medel icke endast till deras första ordnande utan äfven till aflöning åt
den " betydligt ökade betjening, som derigenom blifvit nödvändig. Dylika af-
delningar hafva ordnats vid Lunds och Upsala hospital under år 1896 och
vid Kristinehamns hospital under år 1897, och torde snart kunna anordnas
vid flertalet hospital. Genom dessa öfvervakningsafdelningar hafva en del celler
och enkelrum, hvilka förr varit nödväudiga för vård af våldsamma och oroliga
patienter, blifvit disponibla för relativt lugna patienter och användas numera,
särskildt vid Lunds hospital, för sådana patienter, hvilka icke kunna förmås
att vistas tillsammans med andra patienter och derföre måste vårdas i dessa
celler, hvilka de af gammal vana anse som enskilda, dem tillhöriga bostads¬
rum. Vid Vadstena hospital och asyl öfvervakas likaledes ständigt ett stort
antal svårskötta patienter i stora gemensamma sjuksalar, och bland dessa
patienter äfven sådana från Kristinehamns hospital dit öfverflyttade, hvilka vid
sistnämnda hospital lära oafbrutet varit isolerade under lång tid.
Det antagligen enastående lyckliga resultat, som omtalas i den vid
direktionens för Kristinehamns hospital ofvanberörda yttrande fogade skrifvelse
af den 27 sistlidne December från öfverläkaren vid hospitalet, att ingen
patient behöft isoleras under tiden från den 14 Augusti till den 27 December
1897, får dock icke uteslutande tillskrifvas patienternas ständiga öfvervakande,
utan till en väsentlig del den omständigheten, att ett stort antal svarskötta
och derför isolerade patienter från Kristinehamns hospital öfverflyttats till
asvlerna i Lund och Vadstena.
Den förordade förändringen af cellerna vid Kristinehamns hospital till
enkelrum borde derstädes vara mindre behöflig än vid öfriga hospital, der en
dylik förändring ej ifrågasatts. Då ingen patient vid Kristinehamns hospital
för närvarande synes vara i behof af isolering, kunna patienterna under dagen
vistas i befintliga dagrum och korridorer etc., och cellerna följaktligen an¬
vändas uteslutande såsom sofrum, dervid de små fönstren och den ringa be¬
lysningen icke kunna medföra någon den ringaste olägenhet. Cellerna blifva
— 628 -
derigenom lika tidsenliga och ändamålsenliga som de lika stora enkelrummen
med större fönster och tillslutna starka fönsterluckor. En förändring af celler
till isoleringsrum med stora fönster af mycket tjockt glas i jernram kan vid
de våldsammas isolerande medföra våda särdeles under den kallaste årstiden,
och är i alla fall en dyrbar anordning samt icke pröfvad i afseende på användbar¬
heten för vårt kalla klimat. Att åter ändra cellerna endast af den anledning,
att dessa icke må på ett pinsamt sätt störa det angenäma intryck, man i
ifrigt erhåller vid besök å denna sjukvårdsanstalt, såsom det heter i hospitals-
direktionens yttrande, synes Medicinalstyrelsen ej vara rimligt, då häraf skulle
föranledas betydliga utgifter af allmänna medel, som kunna och böra bättre
användas och erfordras vid andra hospital, hvilkas behof af Medicinalstyrelsen
böra tillgogoses, äfven om anspråken der äro mindre.
På ofvan anförda skäl anser Medicinalstyrelsen, med sin kännedom om
Kristinehamns och öfriga hospital, i motsats till de af hospitalsdirektionen
och Revisorerne uttalade åsigter, att ökad erfarenhet bör afvaktas, innan nu
ifrågavarande celler ändras till enkelrum.
Riksdagens Revisorer hafva vidare uti § 3 anmärkt, “att verkstads¬
rummen voro förlagda a hufvudbyggnadens vind och hade sin enda belysning
från taket, hvilken mindre ändamålsenliga anordning synes så mycket mera
anmärkningsvärd, som denna hospital sbyggnad är nyligen uppförd“.
Häröfver hörd, säger hospitalsdirektionen i Kristinehamn i sitt ofvan
åberopade yttrande af den 11 dennes, att “skäddare- och skomakareverk¬
städernas belägenhet på vinden tätt under taket och med liggande takfönster
medför många olägenheter, hvilka i årsberättelser och vid inspektioner ofta
omtalats och påpekats och hvilka hufvudsakligen bestå i en för arbetenas
utförande ofta mindre lämplig belysning, endast från taket, en olidlig värme
om sommaren, ofta uppgående till + 35 Celsius, samt svårigheterna att
under snörika kalla vintrar hålla de liggande fönstren fria från snö och is.
Motviljan och obenägenheten hos en stor del patienter att arbeta på lokaler,
der de ej kunna skåda annat än himlahvalfvet, torde äfven få räknas såsom
af ingalunda underordnad betydelse.
Då vid hospitalets öppnande 1887 inga för ändamålet lämpliga lokaler
funnos, inrättades de nuvarande verkstadsrummen, en anordning, som då ansågs
vara endast provisorisk, men ännu måste fortfara af brist på andra lämpliga
rum, en brist, som, så vidt direktionen kan finna, ej kan afhjelpas på annat
sätt än genom uppförande af ett särskilt verkstadshus."
Nu ifrågavarande lokaler äro belägna å vinden ofvan brandbotten; de
äro rymliga, försedda med golf af stålslipad cement samt vattenledning och
allt som erfordras å dylika verkstäder. Att dessa båda för ett fåtal patienter
afsedda verkstäder förlagts till hufvudbyggnaden och ej till ett särskildt hus,
— 629 —
kan ej anses vara olämpligt, enär härigenom vunnits dels en betydlig besparing
dels ock andra fördelar, bland hvilka må nämnas den, att patienterna kunna
sysselsättas inom lrufvudbyggnaden och derigenom lättare öfvervakas. Vid
ötriga hospital ligga dessa verkstäder likaledes inom olika delar af hufvud-
byggnaderna, och kunna derigenom lättare öfvervakas. Vid de nya asylerna
i Lund och Vadstena äro motsvarande verkstäder jemväl förlagda inom hufvud-
byggnaderna, men derstädes å vindarne, utan att deraf försports någon olägenhet
eller några klagomål. Belysningen är emellertid å dessa verkstäder bättre
anordnad. I den nybyggda flygeln vid Nyköpings hospital befanns belysningen
genom takfönster ej fullt nöjaktig, hvarföre derstädes anordnats vindskupor
med större stående fönster och bibehållande af takfönstren. Att så ej skett
äfven vid Kristinehamns hospital, torde bero derpå, att patienterna vid inspek¬
tionerna *ej beklagat sig, och äfven derpå, att Kristinehamns hospital i för¬
hållande till andra hospital kraft större utgifter för nybyggnader och förbätt¬
ringar, så att med förändringen af verkstäderna fått anstå, enär andra hospitals
intressen ej böra tillbakasättas för Kristinehamns hospitals.
Att värmen vid något tillfälle under sommaren kännes besvärande, ja
olidlig, uppgående till 35° Celsius, torde tyvärr inträffa äfven inom andra
lokaler och vanliga trånga verkstäder. Öppnas takfönstren och nödig luft¬
vexling beredes, bör värmen kunna nedbringas, eller ock kunna patienterna för
tillfället sysselsättas annorstädes. Huruvida denna utväg anlitas vid de till¬
fällen, då värmen uppgått till 35° Celsius, finnes ej omnämndt, men synes
föga antagligt, enär temperaturen i sådant fall väl knappast kunnat stiga till
denna höjd.
Att patienterna gonom takfönstren endast kunna skåda himlahvalfvet är
ju helt naturligt, då inga andra fönster finnas. Huruvida samma patienter
under de få timmar de vistas i verkstäderna skulle känna sig lyckligare, derest
verkstäderna voro försedda med vanliga väggfönster eller verkstäderna förlagts
till bottenvåningen med utsigt åt promenadgårdarne, der många oroliga, icke
sällan våldsamma patienter vistas, kan med goda skäl betviflas. Att belysningen
under mulna vinterdagar blifver otillräcklig, inträffar ofta äfven annorstädes,
hvarpå såsom exempel må anföras, att Medicinalstyrelsens egen sessionslokal är
så mörk, att den icke sällan måste upplysas med konstgjord! ljus midt på dagen.
Någon ny byggnad för Medicinalstyrelsen har emellertid icke ifrågasatts och
torde ej heller af här omförmälda skäl erfordras, sedan elektrisk belysning numera
anordnats; och då elektrisk belysning med detta år förefinnes äfven vid Kristine¬
hamns hospital, torde ny byggnad för dessa verkstäder icke behöfvas med hänsyn
endast till belysningen.
Direktionens uppgift, att ifrågavarande verkstäders inrättande å vinden
från början ansetts endast vara en provisorisk åtgärd, torde bero på ett miss¬
— 630 —
förstånd. Då Medicinalstyrelsen låtit utföra alla byggnaderna vid nämnda
hospital, torde styrelsen bättre än den nuvarande direktionen känna till, att
dessa verkstäder aldrig ansetts vara provisoriska eller såsom sådana anordnats.
På det att ej allt för mycket afseende må fästas vid Revisorernes an¬
märkning och än mindre vid hospitalsdirektionens klander, må nämnas, att
enligt inspektionsberättelserna för 1893, 1894, 1895, 1896 och 1897 sko¬
makareverkstaden användes af respektive 5, 5, 5, 5 och 4 patienter samt
skräddareverkstaden af 7, 7, 6, 6 och 5 patienter, hvilka å dessa verkstäder
sysselsattes under endast eu mindre del af dygnet. Medicinalstyrelsen är för
sin del öfvertygad om, att endast ett fåtal af rikets skomakare och skräddare
förfoga öfver arbetslokaler, som i rymlighet och lämplighet kunna jemföras
med ofvan omnämnda, klandrade lokaler. Dermed är ej sagdt, att ju icke
bättre belysning bör anbringas på det enkla och billiga sätt, som ofvan är
nämndt, nemligen genom anordnandet af takkupor med stående fönster. Att,
på sätt direktionen föreslagit, uppföra ett särskild t verkstad shuv, anser Medicinal¬
styrelsen deremot onödigt, ja oförsvarligt, då härtill skulle användas allmänna
medel, som vid öfriga hospital behöfvas för andra, verkliga och vigtiga behof.
1 § 3 af transsumtet omnämnes slutligen, att Kristinehamns hospital
tillhörig skogsmark ej står under Domänstyrelsens förvaltning, utan skötes åt
hospitalsdirektionen. Då direktionen i sitt meranämnda yttrande på det
kraftigaste framhållit, hurusom just detta förhållande måste vara det enda rigtiga
och ändamålsenliga, får Medicinalstyrelsen, som anser de af direktionen härför
anförda skäl vara fullgiltiga, hänvisa till direktionens ifrågavarande yttrande.
1 § 4 af Revisorernes berättelse sägs: “Beträffande inköpen af födo¬
ämnen för Kristinehamns hospital hafva Revisorerne fäst sin uppmärksamhet
vid det höga pris, som erlagts för mjölk, nemligen för oskummad mjölk 10
öre för litern och för skummad 6,5 öre.“
Hospitalsdirektionen i Kristinehamn har i sitt ofvan åberopade yttrande
häröfver gifvit en fullt nöjaktig förklaring, till hvilken Medicinalstyrelsen här¬
med får hänvisa, med upplysning tillika, att styrelsen, som för rikets hospital
i sista hand pröfvar inkomna anbud å leveranser af födoämnen, sedan mer än
10 år tillbaka egna! synnerlig uppmärksamhet åt alla hithörande frågor. För
att underlätta en granskning af och en jemförelse mellan leveransprisen vid
olika hospital, har styrelsen låtit i tabellform trycka listor, hvari de olika
varornas pris införas vid hvarje hospital, för att sedermera tabellariskt samman¬
föras och sinsemellan jemföras för olika år. Efter det att alltför höga anbud
förkastats, infordras nya anbud etc. Har resultatet, detta oaktadt, blifvit
otillfredsställande, har annan utväg måst anlitas, hvarpå såsom exempel må
nämnas, att bröd under ett år levererats från Stockholm till Nyköpings hospital,
samt att färskt kött 3 till 4 gånger i veckan likaledes levererats från Stockholm
— 631 —
till Kristinehamns hospital under omkring 10 års tid, till lägre pris och med
bättre vara än som kunnat erhållas af ortens leverantörer. På det att den
vigtiga proviantartikeln bröd skulle kunna erhållas till skäligt pris och oberoende
af anbud från en eller några sinsemellan icke-täflande leverantörer, hafva egna
bagerier under senare år anordnats vid hospitalen i Kristinehamn, Vadstena,
Piteå, Vexiö och Nyköping med i ekonomiskt hänseende särdeles goda resultat.
Häraf synes,, att intet försummats för bevakandet af hospitalens ekonomiska
intressen beträffande anskaffandet af matvaror.
Vidkommande särskildt artikeln mjölk, har afseende fästats icke endast
vid priset utan äfven vid beskaffenheten, och bär för sådant ändamål faststälts
en viss minimifetthalt, som kontrolleras genom på obestämda tider företagna
pröfningar. Då mjölkprisen vid Kristinehamns hospital syntes styrelsen för
höga, har den egna produktionen ökats genom den gamla ladugårdens utvidgning
och utfodring af flere kor. Efter inköpet af hemmansdelen Alskärr torde all
för anstalten behöflig mjölk kunna produceras vid hospitalet.
Uti §§ 5 och 6 af berörda transsumt hafva Kevisorerne anmält, att de
under besök vid Upsala hospital funnit dels luftvexlingen derstädes på grund
af bristande anordningar mindre tillfredsställande och de i gamla hospitals-
byggnaden befintliga lägenheter synnerligen otjenliga, dels ock isolerings-
systemet vid Upsala hospital i betydligt vidsträcktare mån användt än vid
Kristinehamns. ■ »ob mi
Under åberopande af hvad direktionen för Upsala hospital uti bifogade
skrifvelse af den 13 dennes anfört, får Medicinalstyrelsen för egen del beträffande
Upsala hospital tillägga följande.
Oaktadt vidlyftiga och dyrbara byggnadsarbeten pågått för att kunna
mottaga allt flere sinnessjuka, har det icke varit möjligt att på långt när
ännu fylla behofvet af hospitalsplatser. Under sådana förhållanden har det
ej heller kunnat ifrågasättas att undvara de platser som finnas, om ock mot
byggnader och ventilation varit åtskilligt att anmärka. En ändring medför
alltid tidsutdrägt. Skall mera ingripande förändring företagas, kunna de sjuka
icke qvarstanna i de byggnader, som skola förändras, men under nuvarande
svåra förhållanden vore. det icke möjligt att förflytta de sjuka till annat
hospital under den tid, som behöfdes för byggnadernas förändring. Så mycket,
som kan göras utan de sjukes förflyttande, är emellertid gjordt för att afhjelpa
de olägenheter, som följa med den enligt nutidens ökade anspråk felaktiga
konstruktionen af de gamla byggnaderna. ;'M i i,: il ! ; gmo .
Angående de många isoleringarne vid Upsala hospital och ^emförelsen
i detta hänseende med Kristinehamns, torde böra framhållas, att Kristinehamns
hospital, enligt årsrapporten från Vadstena asyl, fått lemna 39 af sina obotliga
patienter till nämnda asyl, Upsala hospital deremot endast i 13 och detta sist-
632 —
nämnda antal med vilkor att blott relativt lugna afsändes. Då vidare lätt
kan inses, att 39 bortskickade obotliga på 300 måste åstadkomma en större
lättnad för sjukvården än 13 på 446, så ligger redan deri till en del för¬
klaringen till det olika förhållandet med isoleringen å båda hospitalen. Å
Upsala gamla hospital befintliga, mycket svårhandterliga obotliga patienter
kunde ej öfverflyttas till Vadstena asyl, som vid den tid, då öfverflyttningen
skedde,__redan hyste många patienter, hvilka måste vårdas i cell.
Öfverläkaren vid Upsala hospital har inlagt stora förtjenster vid an¬
ordnande af öfvervakningsafdelningarne, hvilka på manssidan kunnat inrättas
på ett särdeles ändamålsenligt sätt, men å qvinnosida)! på grund af de gamla
byS'8'nadernas konstruktion ej kunnat blifva lika goda. Derigenom att dessa
afdelningar varit att tillgå, hafva emellertid många isoleringar kunnat undvikas.
Med kännedom om öfverläkarens vid Upsala hospital visade intresse för
Övervakning i stället för isolering, kau det ej antagas, att han isolerat flere
än dem, som icke på annat sätt kunnat för tillfället skötas. Vid de inspek¬
tioner, som minst en gång om året företagits å Upsala hospital och hvarvid
särskild! uppmärksamheten vid detta likaväl som vid andra hospital fästats
vid inskränkning af isoleringen, har ingen gång någon obehörig isolering
anmärkts.
Remisshandlingarne återställas härhos.
Stockholm den 28 Januari 1898.
Underdånigst:
AUG. ALMBN.
D. M. PONTIN. Gr. BÖJTLING. R. A. WAWRINSKY. G. DUNÉR.
Kamrerarens i Medicinalstyrelsen
förklaring.
Anton Holmberg.
Till Kong!. Medicinalstyrelsen.
Efter att under gårdagen hafva fått emottaga bilagda transsumt af
Riksdagens Revisorers den 30 förutgångna November afgifna berättelse, i hvad
angår granskning af Medicinalstyrelsens redovisning för år 1896 öfver de till
hospitalsväsendet anslagna medel och dervid gjord anmärkning att behållning
å Adelswärdska stiftelsens medel hvilken utbalanserades till belopp af 6,289
kronor 36 öre, icke blifvit jemlikt föreskriften i Kongl. cirkuläret den 26
Augusti 1873 i bankinrättning insatt,
— 633 —
får undertecknad, efter att utaf Herr Generaldirektören hafva erhållit
uppdrag att yttrande häröfver afgifva, äran anföra:
att den redovisning, som Herrar Revisorer förelegat, icke blifvit upp¬
rättad af Medicinalstyrelsens kamererare utan af numera aflidne f. d. Kamreraren
i Serafimerordensgillet K. Stolpe, hvilken, jemlikt Kongl. brefvet den 12 Maj
1876, alltsedan 1877 års början biträdt Sundhets-collegium och derefter
Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse för hospitalen;
att, enligt upprättade redovisningar, utaf stiftelsens behållningar under
1892 deponerades i bankinrättning 10,000 kronor, hvaraf för 6,032 kronor
inköptes räntebärande obligationer;
att under 1893 till Wadstena hospital för uppförande derstädes af ett
växthus öfverlemnades 5,427 kronor samt
att 1897, jemlikt Kongl. styrelsens beslut den 20 December, utaf ena¬
handa behållning deponerats 2,000 kronor samt inköpts räntebärande obliga¬
tioner för 4,064 kronor.
Huruvida, utöfver påvisade förräntade eller disponerade tillhopa 21,427
kronor, några ytterligare placeringar af stiftelsens medel kunnat ega rum,
derom är jag icke i tillfälle att mig yttra.
Stockholm den 16 Januari 1898.
T. H. Cronland.
Bilaga.
Afskrift.
Att behållningen å Kongl. Medicinalstyrelsens folioräkning n:o 4 den
31 December 1896, enligt hufvudboken öfver foliorörelsen för år 1896, ut¬
gjorde en summa af åttioett-tusen niohundrafem kronor 38 öre, intygas.
Stockholm af Riksbankens hufvudkontor den 31 December 1896.
A. Tunell.
Af ofvanstående kontanta behållning tillhöra:
anslaget till hospitals underhåll........................ ...... kronor 75,616: 02
samt Adelswärdska stiftelsen ....................................... „ 6,289: 3 6.
Summa kronor 81,905: 38.
Rätteligen afskrifvet betyga.
T. H. CRONLAND. M. FORSMAN.
Rev. Ber. ang. Statsverket jör är 1896.
80
— 634 —
Härmed intyg-as vidare, att ofvanstående fördelning blifvit å Riksbankens
behållningsbevis tillskrifven af f. d. Kamreraren K. Stolpe, hvilken upprättat
och underskrifvit de redovisningar, uti hvilka behållningarne ingå.
Stockholm den 20 Januari 1898.
T. H. Cronland.
Medicinalstyrelsens Kamrerare.
Hospitalsdirektionens i Kristinehamn
yttrande.
Till Kong]. Medicinalstyrelsen.
I skrifvelse af den 17 denna månad har Kongl. Styrelsen med öfver¬
sändande i afskrift af transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för 1896,
hvad den angår Kristinehamns hospital, anmodat direktionen att före den 15
nästkommande Januari afgifva yttrande i ärendet.
Till åtlydnad häraf får direktionen anföra följande:
Beträffande fönstren i isoleringsrummen afser Revisorernes anmärkning
tydligen de till ett antal af 10 stycken på hvardera könsafdelningen befintliga
cellerna. Otidsenligheten och olämpligheten af dessa högt sittande relativt
små fönster, som alltför mycket påminna om fängelse och på ett pinsamt sätt
störa det angenäma intyck man i öfrigt erhåller vid besök å denna sjukvårds-
anstalt, hafva länge varit af direktionen insedda, och det har endast varit
hänsynen till kostnaderna, som afhållit direktionen från att inkomma med
förslag till dessa fönsters förändrande i tidsenlig och fullt praktisk rigtning.
Direktionen biträder derföre Revisorernes uppfattning och anser tiden vara inne
att ändra dessa fönster.
Skräddare- och skomakareverkstnpernas belägenhet på vinden tätt under
taket och med liggande takfönster medför många olägenheter, hvilka i års¬
berättelser och vid inspektioner ofta omtalats och påpekats och hvilka hufvud-
sakligast bestå i en för arbetenas utförande ofta mindre lämplig belysning,
endast från taket, en olidlig värme om sommaren, ofta uppgående till + 85 0
Celsius, samt svårigheterna att under snörika kalla vintrar hålla de liggande
fönstren fria från snö och is. Motviljan och obenägenheten hos en stor del
patienter att arbeta på lokaler, der de ej kunna skåda annat än himlahvalfvet,
torde äfven få räknas såsom af ingalunda underordnad betydelse.
Då vid hospitalets öppnande 1887 inga för ändamålet lämpliga lokaler
fuunos, inrättades de nuvarande verkstadsrummen, en anordning som då ansågs
- 635 —
vara endast provisorisk, men ännu måste fortfara af brist på andra lämpliga
rum, eu brist som, såvidt direktionen kan finna, ej kan afhjelpas på annat
sätt än genom uppförande af ett särskilt verkstadshus.
Då Revisionen omnämner, visserligen utan yrkande, att hospitalets skogs¬
mark, på hvars område finnes, förutom den växande skogen, odlingslägenheter,
grustägter och för jordbruket användbar dyjord, ej står under Domänstyrelsens
förvaltning utan skötes af hospitalsdirektionen, begagnar direktionen tillfället
att på det kraftigaste framhålla, hurusom just detta förhållande måste vara
det enda rigtiga såsom motsvarande såväl afsigten med inköpet af hemmanet
Ålskärr som ändamålet med det större hospitalsområdet i öfrigt, nemligen att
möjliggöra för hospitalsförvaltningen att skaffa de sjuke tillfällen till arbete af
den mest mångsidiga och olikartade beskaffenhet och att en ändring i bestående
förhållanden i detta hänseende skulle verka hämmande på anstaltens verksamhet
och utveckling.
Hvad angår slutligen det anmärkta höga priset å mjölk, så hafva försök
förgäfves gjorts att nedbringa detsamma genom förnyad t infordrande af anbud.
Då anstalten sjelf lemnar den största delen af mjölken, torde det höga priset
i sjelfva verket icke hafva den betydelse man i första ögonblicket kan vara
frestad tillägga detsamma. Den bristande konkurrensen torde kunna förklaras
dels af för tillfället rådande förhållanden på orten dels af de fordringar i af¬
seende på punktlighet och noggrannhet, som för utspisningens ostörda gång
måste ställas på leveransen af eu sådan vara. På priset torde äfven den om¬
ständigheten icke vara utan inflytande, att genom hospitalets egen produktion
af mjölk leveransen utifrån af denna vara emellanåt kunnat sjunka ända till
40 liter, hvarigenom leverantören knappast haft mer än transportkostnaden i
behåll. Direktionen har derföre till nu ingångna år föreslagit ökning af an¬
staltens ladugård så, att leverans af mjölk utifrån skulle blifva behöflig endast
tisdagar och lördagar, hvilket förslag vunnit Kongl. styrelsens bifall.
I afseende på hvad Revisorer^ anfört om isolerings användande vid
hospitalet kan direktionen endast konstatera ett glädjande faktum och i öfrigt
hänvisa till öfverläkarens bifogade utlåtande.
Kristinehamn den 11 Januari 1898.
På Kongl. hospitalsdirektionens vägnar:
C. E. ODENCRANTS. ■
*
John Blomberg.
— 636
Öfverläkarens vid Kristinehamns
hospital
yttrande.
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Sedan Kongl. Medicinalstyrelsen anmodat hospitalsdirektionen inkomma
med yttrande öfver af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar och dervid
foga "utlåtande af öfverläkaren om betydelsen af uttrycket isolering, om der¬
med betecknas samma förhållande å Upsala och å Kristinehamns hospital, så
ock huruvida såsom isolerad betraktas den patient, som på dagen hålles inom
stängd dörr uti isoleringsrum eller cell, eller om äfven den anses isolerad, som
måste tillbringa natten i enkelrum och ej kan vårdas tillsammans med andra
i ett större eller mindre sofrum", får jag i anledning häraf vördsamt anföra
följande.
På Kristinehamns hospital räknas i de dagliga rapporterna såsom isolerad
endast sådan patient, som om dagen hålles på enkelrum eller cell med stängd
dörr, och sålunda utan omedelbar övervakning åt sjukbetjening. Deremot
räknas icke de såsom isolerade, som tillbringa natten på dessa enkelrum, ehuru
dörrarne då äro tillslutna och nattvakten endast för hvarje timme af och till
besöker sådana sjuke, som ej sofva och derföre kunna behöfva tillsyn och
hjelp. Skulle äfven dessa patienter räknas såsom isolerade, blefve isolerings-
siffran betydligt större och i allmänhet för hvarje dag lika med antalet enkel¬
rum, alldenstund alla på dessa rum befintliga platser ingå i hospitalets normala
beläggningssiffra och derföre vanligen äro fullt belagda.
Beräkningsgrunden på Upsala hospital känner jag ej, men att den måste
vara densamma som här, kan man sluta deraf, att antalet isolerings- och
enkelrum, såvidt jag har mig bekant, äfven der ingår i beläggningssiffran, och
att följaktligen, ifall nattisolering, om jag så må uttrycka mig, varit för detta
hospital medräknad, de af Statsrevisorerne anförde siffrorna otvifvelaktigt skulle
ha varit mångdubbelt större.
Revisorernes uppgift, att mellan den 1 Juni och 1 November detta år
endast två patienter varit isolerade, den ena två dagar, den andra en dag,
ber jag att få komplettera dermed, att under nämnda tid en qvinna varit
isolerad den 12 Augusti under 4 f timme och den 14 Augusti 1 timme samt
en man den 16 Juli 1 £ timme, samt vidare, att tills dato efter den nämnda
tidsperioden ej någon isolering förekommit. Af detta framgår, att Revisorerne
räknat såsom hel isoleringsdag hvarje dag, under hvilken en patient varit
isolerad, om också blott för en fjerdedels timme, hvilket kan verka vilseledande
och möjligen till förmån för den ena af de begge jern förd a anstalterna.
Det vid Kristinehamns hospital nu uppnådda synnerligen vackra och
— 637 —
glädjande resultatet i behandlingen af de sjuke med undvikande såvidt möjligt
af de skadliga isoleringarne såväl som af hvarje slags tvångsmedel, är i första
rummet att tillskrifva det ökade antal sjukbetjening, som af Kongl. Medicinal¬
styrelsen de sista åren beviljats. Yi räkna numera isolering icke i dagar,
knappast i timmar, utan helst i minuter, och det synes vara sjukbetjeningens
stolthet och glädje — detta må sägas till dess beröm — att kunna sköta de
sjuke så, att hvarken isolering eller några andra tvångsmedel blifva behöfliga.
Kristinehamns hospital den 27 December 1897.
Axel Enwall.
Öfverläkare.
Direktionens för hospitalet i Upsala
yttrande.
Till Kongl. Medicinalstyrelsen.
Enligt transsumt af Riksdagens Revisorers den 30 November 1897 af-
gifna berättelse om ve. kstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896, hafva Revisorerne
anmärkt:
a) i § 5 att de i afseende å Upsala hospital icke ansett sig böra under¬
låta att omförmäla, hurusom de funnit luftvexlingen derstädes på grund af
bristande anordningar mindre tillfredsställande, och att de särskildt fäst sin
uppmärksamhet å de i gamla hospitalsbyggnaden befintliga lägenheter, hvilka,
delvis belägna under jordytan, syntes vara för sitt ändamål synnerligen otjen-
liga, samt b) i § 6 att de fäst sin uppmärksamhet vid att isoleringssystemet
blifvit vid Upsala hospital i betydligt vidsträcktare mån användt än vid Kri¬
stinehamns, hvilket. enligt Revisorernes förmenande framginge af följande af
dem meddelade uppgifter:
“Vid Upsala hospital.
Isoleringsdagar.
Okt. 1895— Okt. 1896—
Sept. 1896. Sept. 1897.
36 män ....................................................................... 2,860. — —
42 „ ................................................................................. — — 3,720.
eller 55 män i 6,580 dagar.
37 qvinuor ..................................................................... 1,765. — —
45 „ ..................................................................... 1,305.
eller 61 qvinnor i 3,070 dagar.
Tillsammans 116 personer i 9,650 dagar.
— 638
Vid Kristinehamns hospital.
Isoleringsdagar.
Okt. 1895— Okt. 1896—
Sept. 1896. Sept. 1897.
8 män................................................................................... 344.__
5 .. ................................................................................... 295.
eller 10 män i 639 dagar.
24 qvinnor .......................................................................... 252. _ _
11 >. ...........................................................................108.
eller 27 qvinnor i 360 dagar.
Tillsammans 37 personer i 999 dagar;"
hvarförutan Revisorer ne anfört, att vid deras besök utgjorde antalet patienter
å Upsala hospital 435 och å Kristinehamns 303;
att vid dessa tillfällen voro isolerade vid Upsala hospital 22 patienter,
men vid Kristinehamns ingen;
att vid sistnämnda hospital under tiden emellan den 1 Juni och den 1
November 1897 endast två patienter varit isolerade, den ena två dagar och
den andra en dag, samt
att för jemförelse mellan ofvanangifna siffror Revisorerne tagit hänsyn
till antalet underhållsdagar
år 1895 år 1896
Vid Upsala hospital ................................................... 160,760—160,082.
„ Kristinehamns hospital ........................................ 112,934—109,469.
Efter erhållen nådig befallning att afgifva underdånigt utlåtande i an¬
ledning af Revisorernes omförmälda framställningar hafven I uti skrifvelse den
17 December 1897 anmodat direktionen att i ärendet afgifva yttrande.
Till fullgörande häraf får direktionen erinra, att Upsala hospital utgöres
af en qvinnoafdelning, inrymd i hospitalets gamla byggnader och i en cell¬
paviljong, uppförd år 1876 —1877, samt af eu mansafdelning, inrymd i den
nya byggnad, som vid hospitalet uppfördes under åren 1878—1882.
I de gamla byggnaderna finnes icke någon central värmeledning eller i
sammanhang dermed anordnad ventilation; och dylik anordning kan der icke
heller anbringas utan stora svårigheter och stora kostnader. För att få qvinno-
afdelningen tidsenlig erfordras nybyggnad af öfvervaknings- och konvalescent-
afdelningarne. Direktionen har ock i sina två sista årsberättelser särskildt
framhållit det otidsenliga skick, hvari det äldsta hospitalshuset, der en del af
qvinnoafdelningen måst inrymmas, sig befinner.
Byggnaden för mansafdelningen är ju jemförelsevis ny och försedd med
central värmeledning och i sammanhang dermed anordnad ventilation. Det
torde emellertid vara allmänt kändt, att efter år 1882, då byggnaden full-
639 —
bordades, ventilationssystemen högst väsentligt förbättrats. För att det i denna
byggnad anordnade ventilationssystem skall kunna anses motsvara nutidens kraf
i detta hänseende erfordras en så genomgripande och kostbar förändring, att
direktionen ansett sig icke böra derom göra framställning, då medel till icke
obetydliga belopp måst begäras för ändamål, som enligt direktionens åsigt bort
tillgodoses, innan fråga om ny ventilation väcktes.
Med anledning af Revisorernes framställning om isoleringssystemet får
direktionen öfverlemna och åberopa bilagda utdrag af sjukjournalerna och tvångs-
medelsförteckningarne vid hospitalet under de af Revisorerne angifna tidsperioder.
I skolen deraf utan tvifvel finna, att isolering icke användts i andra fall, än
som betingats af de isolerades sinnesbeskaffenhet och nödig hänsyn till be¬
varande af medpatienters, läkares och betjenings lif.
Att isolering så ofta förekommit vid Upsala hospital, beror i väsentlig
mån derpå, att till följd af hospitalets ålder under tidernas lopp der samlats
en mängd farliga patienter, hvilka i saknad af asyl ej kunnat, såsom ske bort,
från hospitalet förflyttas.
En bidragande orsak torde ock böra sökas i byggnadernas inredning,
vid hvilkens genomförande man icke kunnat tillgodogöra sig senare tiders ökade
erfarenhet, hvarigenom tillsynen å patienterna och deras öfvervakande utan
isolering i hög grad underlättats.
En icke ringa betydelse vid denna frågas bedömande torde vidare böra
tillmätas den omständigheten, att under de tidsperioder, Revisorerne afse, be-
tjeningen vid Upsala hospital icke kunnat hållas fulltalig i anseende till den
låga aflöning, som varit betjeningen tillförsäkrad, en olägenhet, som ock vållat,
att under långa tider af sagda perioder förhållandet mellan betjening och pa¬
tienter, särskilt å mansafdelningen, stält sig mycket ofördelaktigt, ity att
detsamma utgjort endast en på tio, medan det normala förhållandet är en på
åtta. Denna olägenhet torde emellertid numera vara afhjelpt, sedan från och
med innevarande års början betjeningens aflöning på direktionens framställning
förbättrats.
Slutligen får direktionen meddela, att af de 22 personer, som Revisorerne
uppgifva hafva vid besöket varit isolerade, 7 män och 3 qvinnor, tillsammans
10 patienter, voro isolerade på grund af våldsamhet med förstörelselusta och
att återstående 12 patienter vårdades i enkelrum af följande anledningar:
8 män, emedan de på grund af förlamning eller annan svårare kroppslig
sjukdom hvarken kunde gå eller stå;
1 qvinna, emedan hon var behäftad med den smittosamma sjukdomen
ansigtsros och hög feber,
1 qvinna, emedan hon brutit ena benet;
— 640 —
1 qvinna, emedan hon befann sig i sista stadiet af lungtuberkulos; och
slutligen
1 qvinna, som svält sig i flere dagar och ej kunde förmås äta annat
än i ensamhet.
Det från öfverläkaren infordrade utlåtandet medföljer.
Upsala den 13 Januari 1898.
På hospitalsdirektionens vägnar:
BRÅKENH1ELM.
R. v. Schultz.
Bilaga.
Ur sjukjournalerna och tvångsmedelslistorna hemtad specificerad uppgift
å de patienter, som under tidsperioderna i fråga varit isolerade, tiden för isole¬
ringen äfvensom skälen till densamma.
Qvinnor.
E. L. isolerad 659 dagar. Under en följd af år har hon genom sin
betydande kroppstyrka och genom sin brutala och grofva våldsamhet varit en
fasa för omgifningen.
A. A.^ isolerad 451 dagar. Yåldsamhetsutbrott med förstörelselusta;
upprepade gånger öfverfallit och misshandlat patienter och betjening.
G. S. isolerad 195 dagar, har perioder af våldsamhet och ilska, då hon
i blindt raseri öfverfaller såväl läkare som betjening. Är mycket stark, och
då hon flere gånger öfvermannat 2—3 sköterskor, måste hon anses för en
mycket farlig patient.
E. Ö. isolerad 335 dagar. Har långa perioder af ilska, förstörelselusta,
våldsamhet. Groft osnygg.
E. T. isolerad 215 dagar, afviker i intet hänseende från de båda sist¬
nämnda, hvarjemte det förtjenar omnämnas, att hon under våldsamhetsperioden
sjelf önskar få vara isolerad; och om försök göres att då kläda henne, blir
hon vildt ursinnig. Dessa 215 dagar, som hon sålunda efter egen önskan
vistats i isoleringsrum, hafva det oaktadt upptagits såsom isoleringsdagar.
K. A. isolerad 60 dagar. Tidtals ursinnigt våldsam, lömsk och mycket
farlig. Ofta har hon sjelf begärt få vara i isoleringsrum.
— 641
A. O. isolerad 206 dagar, varit mycket lömsk, misshandlat medpatienter,
sökt strypa en sköterska.
I. F. isolerad 88 dagar. Varit våldsam och farlig mot patienter och
sköterskor.
Tekla M. isolerad 57 dagar, lika med den närmast föregående.
Edla P. isolerad 69 dagar, epileptika, isolerad i samband med de epilep-
t.iska anfallen.
Ch. P. isolerad 50 dagar, tidtals våldsam mot medpatienter och sköterskor.
A. L. isolerad 20 dagar. Tidvis våldsam mot omgifningen.
A. K. isolerad 70 dagar. Tidtals våldsam, höggradigt förstörande. Ut-
skrifven frisk.
L. J. isolerad 54 dagar, mycket bråkig, retar andra patienter, utsatt
för andra patienters handgripligheter, groft osnygg.
M. G. isolerad 18 dagar. Våldsam och öfverfallande.
S. B. isolerad 8 dagar. Våldsam och förstörande.
Mat. X. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.
J. A. isolerad 21 dagar. Våldsamhetsutbrott. Utskrifven frisk.
J. A. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.
K. H. isolerad 19 dagar. Våldsamhetsutbrott.
M. R. isolerad 30 dagar. Våldsamhetsutbrott.
AV. J. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott.
A. A. isolerad 2 dagar. Förstörande, uppretar omgifvande patienter.
Utskrifven frisk.
B. G. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.
Ch. H. isolerad 1 dag. Bråkig, förstörande.
Fr. B. isolerad 30 dagar. Våldsamhetsiitbrott.
A . S. Z. isolerad 14 dagar. Våldsamhetsutbrott med stark förstörelselusta.
K. a. isolerad 42 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta. Ut¬
skrifven frisk.
Anna A. isolerad 33 dagar. Förstörelselusta, slår ut fönstren, hvarigenom
dagrummet för de öfriga blifvit försatt i obrukbart skick under den kalla
årstiden.
O. L. isolerad 1 dag. Aråldsamhetsutbrott.
H. S. L. isolerad 11 dagar. Våldsam, höggradigt förstörande, osnygg.
Utskrifven^ frisk.
E. Å. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott, Utskrifven såsom förbättrad.
Ch. K. isolerad 4 (lagar. Bråkig, förstörande, groft osnygg. Ut¬
skrifven frisk.
Al. AV. isolerad 36 dagar. Aråldsamhetsutbrott.
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.
81
— 642 —
J. P. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.
A. L. P. isolerad 4 dagar. Mycket bråkig och förstörande. Utskrifven frisk.
K. B. isolerad 3 dagar. Utbrott af förstörelselusta och bråkighet mot
omgifningen. Osnygg.
K. S. R. isolerad 106 dagar. Våldsam och förstörande. Utskrifven frisk.
H. S. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet och förstörelselusta.
I. E. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet.
M. H. isolerad 4 dagar. Våldsam, förstörande, osnygg. Utskrifven frisk.
E. It. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.
K. G. isolerad 20 dagar. Förstörande, onaniserar ohejdadt. Vid upp¬
repade tillfällen sökt skada sig, och en gång stuckit ena handen i eldstaden,
hvarvid hon ådragit sig en omfattande brännskada.
I. A. O. isolerad 1 dag. Utbrott af våldsamhet.
A. P. isolerad 14 dagar. Utbrott af våldsamhet.
Sofia A. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet och förstörelselusta.
G. A. M. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
Osnygg.
K. K. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.
I. L. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.
Dor. P. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.
A. B. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.
K. G. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
A. L. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.
G. A. M. isolerad 23 dagar. Förstörande, ytterst orolig, retar upp
andra patienter. Utskrifven frisk.
M. O. isolerad 1 dag. Epileptika. Våldsamhetsutbrott.
J. G. E. H. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott.
S. L. L. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott. Groft osnygg.
A. A. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.
It. S. isolerad 6 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta. Till¬
frisknad.
W. E. isolerad 4 dagar. Våldsamhetsutbrott.
J. J. isolerad 2 dagar. Höggradigt förstörande, argsint.
Män.
A. J. H., isolerad 554 dagar. H. är långa tider en ytterst farlig
patient, som i blindt raseri öfverfallit såväl läkare som medpatienter och be¬
tjening. Härtill kommer, att han besitter vighet parad med betydande kropps¬
styrka. När han t. ex. skall badas, af- eller påklädas, fordras ibland 4—5
— 643
skötare. Ifall denne patient under de oroliga perioderna ej blir isolerad, har
betjeningen hotat flytta.
E. L. L., isolerad 459 dagar. Är lömsk och blixtsnabb i sina attentat,
liar vid upprepade tillfällen misshandlat och sökt strypa betjeningen äfvensom
misshandlat medpatienter.
G. L., isolerad under tidsperioden i fråga 361 dagar. Är långa tider
förstörande, går naken i halm.
K. L. N. J., isolerad 314 dagar. Patienten har vid upprepade till¬
fällen begått öfvervåld mot läkare och betjening. Uppretar medpatienter och blir
då slagen af dem. Är mycket stark och vig samt måste anses mycket farlig.
E. G., isolerad 313 dagar, vig, stark, öfverfallande; vill sjelf vistas i
isoleringsrum under den oroliga perioden. Detta oaktadt är han upptagen
såsom isolerad.
A. W., isolerad 298 dagar, bråkig och ilsken, sätter hela afdelningen
i uppror.
I. .W S., isolerad 279 dagar, lömsk och öfverfallande. Långa tider
vägrat lemna sängen.
F. G. J., isolerad 252 dagar, argsint, öfverfaller och misshandlar med¬
patienter.
G. E. J., isolerad 224 dagar, gjort sig skyldig till groft öfvervåld,
är kriminalpatient, är tidvis en mycket farlig patient.
K. A. S., isolerad 215 dagar, epileptiker. Isolerad i samband med
de svåra epileptiska anfallen.
F. G. S., isolerad 219 dagar, epileptiker, lömsk, mycket retlig, farlig
för medpatienter.
E. J. och K. A. G., isolerade respektive 195 och 148 dagar, periodiskt
ytterst våldsamma, rusa då blindt och plötsligt på medpatienter.
F. A. E. och O. E. A., isolerade respektive 125 och 106 dagar, för¬
störa väggar, fönster, dörrar, rycka loss väggfasta föremål m. m.
P. B. och L. A. O., isolerade respektive 148 och 158 dagar, höggradigt
förstörande och groft osnygga. Tillfrisknade.
P. A., isolerad 237 dagar. Långa tider ytterst agiterad, höggradigt
förstörande, larmande, ibland våldsam. Groft osnygg.
K. J., isolerad 225 dagar. Ofta argsint och våldsam, ytterst snaskig
och osnygg.
J. O. B., isolerad 178 dagar. Yåldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
E. A. H., isolerad 165 dagar. Ilsken och våldsam, höggradigt för¬
störande.
T. R., isolerad 156 dagar. Ilsken, våldsam mot omgifningen. Vägrar
644 —
ofta låta kläda sig, och gör vid dylika tillfallen våldsamt motstånd. Groft
osnygg.
P. JNT., isolerad 129 dagar. Periodvis våldsam och höggradigt förstörande.
E. A., isolerad 126 dagar. Våldsam och förstörande, groft osnygg.
Paralytiker.
K. G. H., isolerad 95 dagar. Höggradigt förstörande och groft osnygg,
bråkig och larmande. Paralytiker.
S. J. H., isolerad 87 dagar. Lika med föregående, dock ej paralytiker.
Tillfrisknad.
J. B., isolerad 83 dagar. Våldsamhetsutbrott jemte osnygghet.
J. L., isolerad 82 dagar. Periodvis ytterst uppretad, störande för hela
afdelningen, ibland våldsam.
J. E. A., isolerad 82 dagar. Höggradigt förstörande, groft osnygg.
Tillfrisknad.
P. O. L., isolerad 69 dagar. Våldsamhetsntbrott med förstörelselusta.
K. L. L., isolerad 63 dagar. Epileptiker, isolerad, i samband med
anfallen.
K. J. J., isolerad 58 dagar. Våldsamhetsutbrott och förstörelselusta.
Utskrifven frisk.
J. G. C., isolerad 54 dagar. Nyinkommen. från Långholmen mottagen
kriminalpatient, som på grund af opålitlighet och retlighet måste observeras.
K. E. E., isolerad 49 dagar. Höggradig förstörelselusta. Groft osnygg.
Utskrifven frisk.
O. W. E. A. A. W., isolerad 39 dagar. Våldsamhetsutbrott med
förstörelselusta. Groft osnygg.
K. G. B., isolerad 35 dagar. Våldsamhetsutbrott med höggradig för¬
störelselusta.
K. K. G. G., isolerad 22 dagar. Förstörelselusta, förenad med tidtals
påkommande stumhet och matvägran, då häri måste sondmatas.
P. J. A. \U, isolerad 21 dagar. Plötsliga utbrott af våldsamhet och
förstörelselusta. Tillfrisknad.
L. E. W.. isolerad 20 dagar. Våldsamhetsutbrott. Groft osnygg.
W. P., isolerad IT dagar. Bråkig, retar upp öfriga patienterna, larmar
och är tidtals störande för hela afdelningen.
K. E. Ö., isolerad 17 dagar. Våldsamhetsutbrott.
B. A., isolerad 14 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
A. G. A., isolerad 13 dagar. Våldsamhetsutbrott och förstörelselusta.
A. L. Ö., isolerad 12 dagar. Förstörelselusta, groft osnygg.
N. E. J., isolerad 12 dagar. Bråkig, argsint,.med förstörelselusta.
Groft osnygg. Utskrifven frisk.
— 645
O. H. A., isolerad 12 dagar. Argsint med förstörelselusta. Groft
osnygg. Tillfrisknad.
A. L., isolerad 8 dagar. Förstörelselusta. Utskrifven frisk.
P. O. B., isolerad 7 dagar. Våldsamhetsutbrott.
Tv. E. H., isolerad 6 dagar. Våldsamhetsutbrott.
L. E. S., isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
A. H. H.. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott. Förstörelselusta.
P. V., isolerad 4 dagar. Förstörelselusta. Tillfogat sig sjelf lifsfarlig
skada. Tillfrisknad.
K. G. H., isolerad 2 dagar. Epileptiker, isolerad i samband med anfall.
X. P. G., isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
K. G. Ö., isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.
Männens isoleringsdagar understiga enligt härstädes upprättad förteckning,
som ligger till grund för den till Revisorerne letnnade uppgiften, med 1 dag
den af Revisorerne uppgifna summan.
Sammanslår man nu de först uppräknade 11 qvinnornas och de likaledes
först uppräknade 17 männens isoleringsdagar, erhåller man en summa af för
28 patienter 6,753 dagar, utgörande mer än två tredjedelar af hela isolerings-
siffran.
Antalet isoleringsdagar är ej alltid likmätigt med hela dagar. Under¬
stundom och ofta har isoleringen varat för hvarje gång endast en eller annan
timma. . ...,,, <■ .
Upsala hospital den 14 Januari 1898.
TEODOR XERA N DER.
Öfverläkare.
Öfverläkarens vid Upsala hospital
yttrande.
Till Kongl. Direktionen för Upsala hospital.
Sedan Kongl. Medicinalstyrelsen i skrifvelse af den 17 sistlidne December
anmodat hospitalsdirektionen att i anledning af från Riksdagens Revisorer
- 646 —
inkommet transsumt rörande isoleringssystemets användning härstädes afgifva
utlåtande, till hvilket senare borde fogas yttrande åt öfverläkaren om betydelsen
af uttrycket isolering, så får jag, till åtlydnad häraf vördsamt meddela, att
såsom isolerad räknas hvarje sådan patient, som på grund af våldsamhet och
förstörelselusta, jemlikt § 14 af för Upsala hospital gällande förhållningsregler,
under dagen eller någon del deraf inhyses i cell eller isoleringsrum inom stängd
dörr och utan ständigt öfvervakande af betjeningen, men att på dessa rum
under natten inneslutna sjuke likväl ej räknas såsom isolerade.
De för Upsala hospital gällande förhållningsregler bifogas. *)
Upsala hospital den 14 Januari 1898.
TEODOR NER ANDER.
Öfverläkare.
Direktionens öfver Allmänna
barnbördshuset i Stockholm
underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord an¬
märkning vid inrättningens räken¬
skaper.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 8 innevarande månad har Eders Kong!. Maj:t
anbefalt direktionen öfver Allmänna barnbördshuset i Stockholm att afgifva
underdånigt utlåtande i anledning af den uti bifogade transsumt af Riksdagens
senast församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896
gjorda framställning; och får direktionen, som hittills icke plägat redogöra för
andra gåfvomedel än de under räkenskapsåret influtna, ett förfaringssätt, mot
hvilket hvarken Kongl. Kammarrätten eller föregående års Statsrevisioner haft
något att erinra, härmed i underdånighet tillkännagifva, att direktionen är
betänkt för framtiden vidtaga den förändring i räkenskapsföringen, att hvarje
års räkenskap tydligt må utvisa, hvilka belopp som allt ifrån Allmänna barn-
bördshusets stiftande donerats till detsamma med vilkor att kapitalet skall
*) Dessa förhållningsregler komma att tillhandahållas Statsutskottet.
— 647 —
bibehållas oförminskadt, äfvensom Indika donatorerne hafva varit försåvidt
dessa varit kände.
Stockholm den 27 December 1897.
Underdånigst:
E. von der LANER EN.
WILH. NETZEL. E. SETTERG REN.
ADOLF TAMM. F. G. ALTHA1NZ.
John Willners.
Styrelsens öfver Skara veteri¬
närinrättning
underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord an¬
märkning rörande en med inrättningens
medel bestridd utgift.
Till Konungen.
Med anledning af den af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkning vid
veterinärinrättningens i Skara räkenskaper för år 1896, att till inrättningens
föreståndare utbetalts ett arvode af 125 kronor för hållna föreläsningar om
djurens skydd, och Revisorer^ ansett det kunna ifrågasättas, huruvida berörda
utgift rätteligen bort med inrättningens medel bestridas, får styrelsen för
veterinärinrättningen underdånigst meddela, att denna utgift icke bestridits med
inrättningens medel, utan utgöres densamma åt årsräntan af “Gustaf Löven-
skiölds" donation, och anser sig styrelsen vid arvodets utdelande hafva handlat
i öfverensstämmelse med Charles Emil Lövenskiölds testamente, hvari det säges:
“alltså skänker jag denna summa (2,500) kronor, deraf den årliga räntan
anslås som extra lön åt den lärare som vill hålla särskildta föreläsningar,
hvilka ensamt afhandla skyldigheten, nyttan och tillfredsställelsen att på ett
ömmare och menniskovänligare sätt umgås med och behandla alla djur.
Anm. Gåfvorna till----Veterinärinrättningen är o af Bror Gustafs
penningar och skola bära Doktor “Gustaf Lövenskiölds" namn."
Skara den 11 Januari 1898.
Underdånigt!:
KILS von HOFSTEN.
JULIUS JUHLIN. GUSTAF GR AN FULLT. ERIK MANNERFELDT.
C. It. Walter.
— 648 —
Direktionens öfver Institutet för
blinda
nmlerdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord an¬
märkning rörande bristande redovisning
för Nybergska donationsfondens medel.
Till Konungen.
I sin den 30 November 1897 afgifha berättelse om verkstäld granskning
åt statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
hafva Riksdagens Revisorer beträffande Institutet för blinda uttalat den mening,
att direktionen för nämnda institut bör åläggas att afgifva fullständig, veder¬
börligen verificerad redovisning öfver Nybergska fondens förvaltning under
åren 1887—1893 samt, om sådan redovisning ej kan framskaffas, lemna eu
omfattande utredning om orsaken dertill.
Genom nådig remiss den 3 December 1897 har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt direktionen öfver Institutet för blinda att i anledning af omförmälda
framställning afgifva underdånigt utlåtande; och får direktionen med remiss¬
aktens återställande i underdånighet anföra följande.
Det af Enkefru Erika Nyberg den 28 April 1886 upprättade donations-
brefvet angående ifrågavarande fond innehåller den bestämmelsen, att fonden
skall stå under Kongl. direktionens öfver blindinstitutet omedelbara och ute¬
slutande vård och förvaltning och utan inblandning eller sammanblandning
med institutets öfriga räkenskaper. Det i donationsbrefvet förekommande
uttrycket “uteslutande vård och förvaltning" kan icke hafva haft annan rimlig
betydelse, än att direktionen haft rätt att besluta öfver användandet af
fondens inkomster, utan att någon egt befogenhet att klandra direktionens
åtgärder i afseende å densamma. Denna uppfattning har gjort sig gällande
inom direktionen alltifrån den tid, då direktionen af gifvarinnan mottog
fonden, och direktionens förutvarande ordförande, Herr Öfverståthållaren m. m.
Friherre C. G. af Ugglas och Herr f. d. Statsministern, Landshöfdingen
O. R. Themptander, hafva meddelat, att Enkefru Nyberg personligen till dem
vid flere tillfällen förklarat, att denna uppfattning öfverensstämde med hennes
afsigt vid fondens öfverlemnande. I öfverensstämmelse härmed har någon
revision icke ifrågasatts, förr än räkenskaperna för år 1894 efter Enkefru
Nybergs död öfverlemnats till Kong]. Kammarrätten, men väl hafva ofvan-
nämnde herrar ordförande i direktionen för Enkefru Nyberg sjelf redogjort
för användande åt fondens medel.
— 649 —
På grund af donationsbrefvets innehåll och hvad som ytterligare blifvit
upplyst angående gifvarinnans önskan, har direktionen ansett, att fondens
räkenskaper för den tid, som förflutit, framför allt för tiden innan Enkefru
Nybergs död, icke äro underkastade offentlig granskning, och att direktionen
öfverhufvud icke är skyldig redovisa för fondens medel, såvida icke Eders
Kongl. Maj:t behagar derom i nåder förordna.
Under det att direktionen vidhåller denna uppfattning, som direktionen
varit i tillfälle att tidigare uttala, får direktionen särskildt bestrida, att
Direktionens nuvarande medlemmar skulle kunna åläggas någon redovisning
för åtgärder, som vidtagits under tiden före deras tillträde af befattningen.
Direktionens nuvarande medlemmar hafva icke af de förutvarande direktions-
medlemraarne fått emottaga andra räkenskaper än dem, som redan blifvit till
Kongl. Kammarrätten öfverlemnade. Vid sådant förhållande skulle, äfven om
direktionens nuvarande medlemmar vore skyldige att afgifva redovisning för
sina egna åtgärder, någon redovisning för fondens förvaltning före den tid,
då de varit i tillfälle att med densamma taga någon befattning, icke kunna
åläggas dem under annan förutsättning, än att de varit lagligen pligtige att
affordra de förutvarande medlemmarne i direktionen sådan redovisning. Direk¬
tionens nuvarande medlemmar hafva emellertid med den uppfattning, som ofvan
blifvit uttalad, ansett sig sakna såväl rättighet som skyldighet att åt de män,
åt hvilkas omedelbara och uteslutande vård och förvaltning fonden tidigare
varit anförtrodd, kräfva redovisning eller verifikationer utöfver hvad de sjelfva
aflemnat; och hafva så mycket mindre ansett sig hafva skäl ifrågasätta sådant,
som desse varit allmänt högt aktade och för redbarhet kände män. Direktionen
anser sig icke skyldig att vare sig affordra förutvarande direktionsmedlemmars
sterbhus någon redovisning för deras förvaltning af Nybergska fonden eller i
öfrigt anställa några undersökningar angående ifrågavarande direktionsmedlemmars
åtgärder i afseende å densamma.
Stockholm den 17 Januari 1898.
Underdånigst:
WILH. HUSS.
CARL von FRIESEN. Gr. F. ÖSTBERG. TOM LILJEWALCH. B. A. DANELIUS.
K. A. Wessman.
Rev Ber. ang. Statsverket för år 1896.
82
650 —
Skara Domkapitels
underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Skara domkyrkas räkenskap för
år 1896.
Till Konungen.
I nådig remiss den 3 sistlidne December bar Eders Kongl. Majrt befalt
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, på sätt härhos återgående transsumt af revisionsberättelsen för år
1897 utvisar, gjorda framställning angående verifikation af vissa poster i
Skara domkyrkas räkenskap.
I anledning häraf har Domkapitlet infordrat yttrande från vederbörande
domkyrkosyssloman, hvilket här bifogas; och får Domkapitlet för egen del i
underdånighet anföra följande:
Domkapitlet skall för framtiden tillse, att reversal och afkortningslängder,
på sätt Revisorerne föreslagit, varda bilagda räkenskapen. Någon synnerlig
betydelse synes dock icke kunna tillmätas dessa verifikationer. Ifrågavarande
afgifter till domkyrkan utdebiteras och uppbäras af domkyrkosysslomannen på
grund af hos Domkapitlet förvarade jordeböcker med flere handlingar, och
afkortningarne verkställas likaledes af domkyrkosysslomannen på grund af hos
Domkapitlet förvarade Kongl. bref, domar med flere handlingar. Reversalen
och atkortningslängderna måste alltså, såsom ock domkyrkosysslomannen påpekat,
utfärdas af räkenskapsföraren sjelf. Domkapitlet vet intet annat sätt att styrka
de ifrågavarande posternas rigtighet, än genom att meddela de urkunder, på
hvilka de grunda sig,. och Domkapitlet har derföre för afsigt att låta trycka
en redogörelse för dessa urkunder, hvaraf ett exemplar skall biläggas hvarje
års räkenskap.
Skara Domkapitel den 19 Januari 1898.
Underdånigst:
E. J. KEIJSER.
N. J. LINNARSSON. C. LANDTMAN SON. F. ÖDBERG.
SVEN DAHLGREN. N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ.
Gustaf Bring.
— 651 —
Domkyrkosyssiomannens I Skara
förklaring.
Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.
Anmodad att inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revi¬
sorers anmärkning vid Skara domkyrkas räkenskap för år 1896, får jag här¬
med förklara, att, då den utredning, som aflemnades till följe af Riksdagens
Revisorers anmärkning vid domkyrkans räkenskap för år 1895, icke är till¬
fyllestgörande, skola nu, i hvad på mig ankommer, 1897 och följande års
räkenskaper åtföljas af sådana verifikationer, som af Herrar Revisorer blifvit
ifrågasatta. Dessa nu begärda reversaler och afkortningslängder kunna likväl
icke utfärdas och underskrifvas af någon annan än mig, som sjelf för kassans
räkning uppbär de medel, hvilka anmärkningen gäller, hvarför jag hittills har
ansett dylik verificering otillfredsställande.
Skara den 10 Januari 1898.
A. H. Tengstrand.
Domkapitlets i Strengnås
underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord anmärk¬
ning vid Strengnås domkyrkas räken¬
skaper för år 1896.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 3 nästlidne December anbefaldt att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers vid Strengnås
domkyrkas räkenskaper för år 1896 framstälda anmärkning rörande bristande
verificering får Domkapitlet öfverlemna af vice domkyrkosysslomannen Th.
Sahlberg i ärendet afgifvet yttrande och dervid underdånigst anföra, att Dom¬
kapitlet icke har något att utöfver berörda yttrande tillägga.
Strengnås Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
U. L. ULLMAN.
K. IT. NYLÄNDER. GUST. KLINGBERG. JUL. af SILLÉN. H. SOHLBERG.
Carl Gustaf Drakenberg.
— 652 —
Bilaga.
Under år 1896 hafva följande arrenden och hyror influtit till Strengnäs
domkyrka:
arrende för domkyrkohemmanet N. Norrby ......................... kronor 700:_
D:0 D:o S. Norrby............................ „ 550: —
hyra för öfre våningen i konsistoriihuset .............................. 500:_
» » gården N:o 176 ..................................................... ” 600: —
Strengnäs den 11 Januari 1898.
Thure Sahlberg,
v. Domk. Sysslom.
Att här ofvan uppgifna arrenden och hyror öfverensstämma med före¬
tedda kontrakt, intygar; Strengnäs i Domkapitlets expedition den 11 Januari 1898.
Ex officio:
; . P. O. Lundblad.
t. f. Kons. Not.
Domkapitlets i Vexiö
underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord fram¬
ställning'i "fråga om veriflcering af
vissa inkomstposter i redogörelsen för
Vexiö domkyrkokassa.
Till Konungen.
Riksdagens Revisorer hafva uti sin den 30 November 1897 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 fästat uppmärksamheten derpå,
att. i räkningen öfver Vexiö domkyrkokassa för sistnämnda år saknats verifi-
cering af vissa deri upptagna inkomstposter; och då Eders Kongl. Maj:t i
nåder anbefalt Domkapitlet att i anledning af denna Revisorernes framställning
afgifva underdånigt utlåtande, får Domkapitlet efter redogörarens hörande och
i enlighet med dennes yttrande i underdånighet meddela, att Revisorernes
— 653 —
erinran i anmärkt hänseende kommer att från och med innevarande år beaktas
och efterlefvas.
Vexiö Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
N. J. O. H. LINDSTRÖM.
KARL HENNING. S. E. MELANDER.
GUSTAF HAGLUND. H. ANDERSSON. ESAIAS EKEDAHL.
LUDVIG LARSSON.
Gust. Sundberg.
Lunds Domkapitels
underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord an¬
märkning angående utbetalning till
Öfverintendenten H. Zettervall af arvo¬
de såsom arkitekt vid Lunds domkyrka.
Till Konungen. • •• " ' ':1-v: ,;'
Genom nådig remiss den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riks¬
dagens Revisorers uti afgifven revisionsberättelse gjorda anmärkning vid Lunds
domkyrkas räkenskaper för år 1896, i hvilken anmärkning Revisorerne, med
erinran att Öfverintendenten H. Zettervall såsom arkitekt vid Lunds domkyrka
fortfarande uppbure den årliga lön af 4,000 kronor, som genom Kongl. brefvet
den 15 Juli 1877 för hans tjenstetid honom i denna hans egenskap tilldelats,
uttalat den mening, att det syntes tvifvelaktigt, huruvida domkyrkoarkitektens
tjenstetid kunde anses fortgå äfven efter det restaurationen af domkyrkan
numera afslutats.
I anledning häraf får Domkapitlet, med återställande af remissakten,
underdånigst anföra att, då enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 17
November 1859 vården och förvaltningen af Lunds domkyrka och hennes
egendom är under inseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Malmöhus län och Biskopsembetet i Lunds stift uppdragen åt ett särskildt
domkyrkoråd och Domkapitlet förty icke har att med denna förvaltning taga
befattning, Domkapitlet tillåter sig underdånigst hänvisa till det yttrande, som
Domkapitlet i ärendet affordrat härvarande domkyrkoråd och som härhos bi-
— 654
fogas, anseende sig dock Domkapitlet höra till ytterligare belysning af frågan
tillägga att, i motsats till den af Revisorerne uttalade mening, domkyrko¬
arkitektens tjenstetid så mycket hellre måste anses fortgå äfven efter det
restaurationsarbetena å domkyrkan afslutats, som, på grund af den ändrade
lydelse, som § 6 i ofvan åberopade nådiga stadga den 17 November 1859
erhållit genom Kongl. brefvet till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Malmöhuslän och Biskopsembetet i Lunds stift den 20 Juni 1871, vid dom¬
kyrkan skall vara anstäld en ständig arkitekt med åliggande att hafva upp¬
sigt öfver domkyrkan och de henne tillhörande byggnader, föreslå de åtgärder,
som för deras vidmagthållande finnas nödiga, uppgöra i sådant afseende erfor¬
derliga ritningar och kostnadsförslag samt leda utförandet af beslutade arbeten.
Lunds Domkapitel den 26 Januari 1898.
Underdånigst:
PEHR EKLUND. OTTO AHNFELT.
F. A. JOHANSSON. P. WINGREN. 0. HOLMSTRÖM.
J. M. Sjögren.
Domkyrkorådets I Lund
yttrande.
Till Domkapitlet i Lunds stift.
Med anledning af hvad Riksdagens Revisorer i 1896 års revisionsberät¬
telse anmärkt mot domkyrkorådets åtgärd att fortfarande till domkyrkans
arkitekt, f. d. Öfverintendenten H. Zettervall, af domkyrkans medel utbetala
en årlig lön af 4,000 kronor, får domkyrkorådet, med återställande af de
remitterade handlingarne, endast åberopa, att denna löns storlek blifvit bestämd
genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1877, samt att densamma är
upptagen till det belopp, hvarmed den nu utgår, uti den för domkyrkans
tjensteman och betjente gällande aflönings- och pensionsstat, hvilken, enligt
Kongl. Maj:ts derå den 19 Juli 1889 meddelade nådiga stadfästelse, skall
lända till efterrättelse intill utgången af år 1899.
Lund den 25 Januari 1898.
På domkyrkorådets vägnar:
PEHR EKLUND.
Oscar Pettersson.
_ 655 —
Lunds Domkapitels
underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord an¬
märkning vid Lunds domkyrkas räken¬
skaper för år 1896.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den B sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riks¬
dagens Revisorers uti afgifven revisionsberättelse gjorda anmärkning vid Lunds
domkyrkas räkenskaper för år 1896 beträffande i vissa afseenden ofullständig
verificering af domkyrkans inkomster.
I anledning häraf får Domkapitlet, med återställande af remissakten,
underdånigst anföra att, då vården och förvaltningen af Lunds domkyrka och
hennes egendom, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 17 November
1859, är under inseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmö¬
hus län och Biskopsembetet i Lunds stift uppdragen åt ett särskildt domkyrko¬
råd och Domkapitlet förty icke har att med denna förvaltning taga befattning,
Domkapitlet tillåter sig underdånigst att hänvisa till den förklaring, som i
ärendet affordra^ domkyrkorådet och som härhos bifogas.
Lunds Domkapitel den 26 Januari 1898.
Underdånigst:
PEHR EKLUND. OTTO AHNFELT.
F. A. JOHANSSON. P. WINGREN. O. HOLMSTRÖM.
J. M. Sjögren.
Domkyrkorådets I Lund
förklaring.
Till Domkapitlet i Lunds stift.
Med anledning deraf att Riksdagens Revisorer i 1896 års revisions¬
berättelse förklarat sig hafva funnit de vid Lunds domkyrkas räkning för
samma år fogade inkomstverifikationshandlingarne i vissa fall vara ofullständiga,
får domkyrkorådet meddela, att bestyrkandet af de af Revisorerne uppräknade
inkomsterna af ålder opåtaldt skett endast på sätt, Revisorerne påpekat, men
att domkyrkorådet, då nu anmärkning häremot blifvit gjord, för framtiden
656 -
vill tillse, att, såsom Revisorer^ hemstält, jemväl verifikationshandlingarne
beträffande berörda inkomster förses med af vederbörande utfärdade intyg om
deras rigtighet.
Lund den 25 Januari 1898.
På domkyrkorådets vägnar:
PEHR EKLUND.
tf
Oscar Pettersson.
Göteborgs Domkapitels
underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Göteborgs domkyrkas räkenskaper
för år 1896.
Till Konungen.
I anledning af nådig remiss den 3 nästlidne December uppå Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Göteborgs domkyrkas räkenskaper för år 1896,
får Domkapitlet, med öfverlemnande af domkyrkorådets inkomna förklaring,
för sin del i underdånighet tillkännagifva, att Domkapitlet ej har något att
anföra utöfver hvad förklaringen innehåller.
Göteborgs Domkapitel den 12 Januari 1898.
Underdånigst:
E. H. RODHE.
4
ANTON ROSELL. C. ADAM.
JULIUS ÖSTERBERG.
A. B. Magni.
Domkyrkorådets I Göteborg
yttrande.
Till Domkapitlet i Göteborg.
Jemlikt Domkapitlets resolution den 29 sistlidne December i anledning
af Riksdagens Revisorers, på sätt härhos återgående transsumt af revisions-
- 657 —
berättelsen för år 1897 utvisar, gjorda framställning får domkyrkorådet här¬
med öfverlemna åtta särskilda handlingar*), utgörande dels de inkomstveri¬
fikationer, som domkyrkorådet är i tillfälle att aflemna och dels allegat till
omförmälda utgiftsposterna; viljande domkyrkorådet härvid erinra, att anmärkta
posten 29 kronor, renhållningsafgift, afser förra hälften af årJ1896 och ingår
uti bifogade räkningen för hela året, slutande å 58 kronor.
Göteborg den 11 Januari 1898.
På domkyrkorådets vägnar:
ANTON ROSELL.
Emil Sandegren.
Bilaga.
Att det belopp, som den 5 Juni år 1896 till domkyrkoförsamlingens
kassaförvaltare aflemnades såsom tiondeersättning utgjorde:
från Jönköpings län ................................. kronor 109: 84
„ Elfsborgs ,, ................................ „ 1,074: 03
eller tillsammans............................................... kronor 1,183: 8 7.
Intygas.
Göteborg i domkapitelsexpeditionen den 12 Januari 1898.
Ex officiel
A. B. Magni.
Konsistorienotarie.
*) Dessa handlingar komma att tillhandahållas Statsutskottet.
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.
83
— 658 —
Register.
A.
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Afkortning ar å statsverkets inkomster
Afvittring ar och skiften ........................
Akademien för de fria konsterna........
„ Landtbruks- .......................
„ Musikaliska...........................
„ Svenska ................................
„ Vetenskaps- ........................
„ Vitterhets-, historie- och
antiqvitets-.......................
Aktoratsråkning, Kammarrättens ........
Alfvesta—Karlskrona, ang. transporten
af artillerimateriel mellan ..............
Alingsås allmänna läroverk.................
Almarestäkets bros arrendemedels fond
Allmänna barnbördshuset .....................
„ dofstuminstitutets f. d. do¬
nationsmedelsfond ...............
„ garnisonssjukhuset ...............
Alnarps landtbruksinstitut.....................
Andra Göta artilleriregemente, dess
kasernbyggnader .............................
Annonsmedel, influtna, ang. utbetald
provision å .......................................
Sid.
|
262.
|
|
99
|
196.
|
|
99
|
403.
|
|
99
|
197, 200.
|
552.
|
99
|
408.
|
|
99
|
387.
|
|
99
|
389.
|
|
99
|
400.
|
|
99
|
270.
|
|
99
|
124.
|
521.
|
99
|
327.
|
|
99
|
256.
|
|
99
|
379, 381.
|
646.
|
99
|
256.
|
|
99
|
97.
|
|
99
|
207.
|
|
99
|
90.
|
|
99
|
152.
|
536.
|
— 659 —
Revisions¬
berättelsen.
Andersson, C. G., ang. ett till honom
utanordna^ men icke uttaget er¬
sättningsbelopp ................................
Arbetare försäkringsfonden ....................
Arbetares olycksfallsförsäkring, afsätt¬
ning till..........................................
Arfprinsens palats .................................
Arméförv ältning en .................................
Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag öfver
samtliga kostnader för...................
Arméns pensionskassa ..........................
Arrendeinkomster af kronans domäner,
uppgift å ..........................................
Artillericorpsen i Karlskrona, ang.
bestridande af intendenturväsendet
vid ...................................................
Artillerietablissementet vid Göteborg ...
„ i Östersund......
Artillerimat er iel, flottans, ang. trans¬
porten af mellan Alfvesta och Karls¬
krona ................................................
Asyler, i Lund, Malmö och Piteå.......
Asker sunds allm. läroverk ..................
Sid. 166.
„ 256.
143.
6, 16.
53, 79—94, 491.
76.
446, 470, 472, 474.
297.
V
117, 119.
66.
64.
J)
V
tf
124.
370.
327.
B.
Barnbördshuset, allmänna ................ „ 379, 381.
Barnhus, Stockholms allmänna ........... „ 431.
Beklädnadsanslag, sjöbeväringens........ „ 120.
Besigtningsmöten för prisbelönande af
hästar ................................................ „ 215.
Besparingarne å de särskilda hufvud-
titlarne; ang. dispositionen af ...... „ 481.
Besparing skassa. Disciplinkompaniets ... „ 64.
Besök, Revisorernes..................... „ 490.
Bevillningar, ingående till statsverket „ 260.
Utlåtanden.
493.
499.
516.
521.
582.
646.
516.
— 660 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden
B ev äring en, sammandrag öfver samtliga
kostnader för...................................
|
Sid.
|
78.
|
|
Beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond ....................................
|
77
|
64, 74.
|
|
Beväringsmanskapets munderingsmedel
|
77
|
70.
|
|
Bibelkommissionen .................................
|
|
440.
|
|
Bibelkommissionens fond.......................
|
77
|
256.
|
|
Biblioteket, Kongl..................................
|
7)
|
806.
|
|
Biljettprisen för resa Stockholm—
Malmö .............................................
|
77
|
194.
|
541
|
Biskopslöneregleringsfonden................
|
77
|
256.
|
|
Bjurfors, skogsskolan å ........................
|
77
|
301.
|
A
|
Blinda, institutet för.............................
|
77
|
413, 415.
|
648
|
Blinda, läroanstalterna för....................
|
77
|
420.
|
|
Bodens befästande, fond för..................
|
77
|
66.
|
|
Bollnäs, läroanstalt för öfveråriga döf-
stumma i ..........................................
|
77
|
418.
|
|
Borås allm. läroverk.............................
|
77
|
327, 328.
|
581, 600
|
Borås tekniska skola.............................
|
77
|
360.
|
|
Brandförsäkring af allmänna lärover¬
kens hus, ang..................................
|
77
|
327.
|
577
|
Bränvinskontrollbyrån ..........................
|
77
|
226.
|
|
Brunskogs församlings ajlöningsfond
|
77
|
256.
|
|
Båtsmanshållens vakanssättning, ang.
c.
Centralinstitutet, gymnastiska ...............
|
77
|
128.
|
|
77
|
364.
|
|
Chalmerska slöjdskolan..........................
|
77
|
360.
|
|
Civildepartementet...................................
|
77
|
142.
|
|
Civilstatens pensionsinrältning ...........
|
77
|
442, 470, 472,
|
474.
|
Se äfven K.
D.
Danviks hospital ;.............................. „ 429.
Depositionsmedel, Öfverståthållareem-
betets ............................................ „ 167.
— 661 -
Revisions¬
berättelsen.
Disciplinkompaniets besparingskassa Sid.
Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m.
|
64.
|
fl. egna medel.................................
|
|
64.
|
Djurgårdsfonden ....................................
Domkapitel; se Konsistorier.
|
|
256.
|
Domkyrkorna ..........................................
|
|
434, 436.
|
Domäner, kronans, arrendeinkomsten af
Domänstyrelsen....................................
|
»
|
297.
|
v
|
291.
|
Donationsfond, Grefve Erik Posses ...
Drottningholms broars arrendemedels
|
v
|
256.
|
fond...................................................
|
v
|
256.
|
Drottningholms lustslott ......................
|
|
8, 16.
|
Drottninghuset..........................................
Döfstumma, öfverårig a; läroanstalterna
|
|
422.
|
för....................................................
Döfstuminstitutet, f. d. allmänna, dess
|
|
418.
|
donationsinedelsfond .....................
|
|
256.
|
Utlåtanden.
650.
493.
E.
Ebersteinska söndags- och aftonskolans
räkenskaper, ang...........................
Ecklesiastika boställenas skogsfond ...
Ecklesiastikdepartementet .....................
Ekonomiska kartverket..........................
Elektrisk belysning, ang. införande
vid Strömsholms hingstdepot........
Elementarlärarnes enke- och pupill¬
kassa ...............................................
Elementarskolan, Nya ...........................
Eif dals pastorats regleringsfond ........
Embetsverk, statens i hufvudstaden,
fonden för anordnande af lokaler
för....................................................
Engelholms allm. läroverk.....................
Eu per mille-fonden .............................
Enke- och pupillkassa, elementarlärarnes
„ „ presterskapets ...
363.
256.
302.
158, 162.
219.
??
»
462, 470, 472, 474.
324.
256.
621.
576.
563.
256.
327.
256.
462, 470, 472, 474.
467, 470, 472, 474.
587.
— 662 —
Revisions¬
berättelsen.
Enköpings allmänna läroverk............. Sid. 327.
Eskilstuna d:o d:o ............... } 327.
Eskilstuna tekniska skola ..................... 360.
Experimentalfält, Landtbruksakademi-
ens; utgående anslag till m. m. „ 199.
F.
Filipstads allm. läroverk ...................
Filénska testamentsfonden................... n
Finansdepartementet ..............................
Finansdepartementets kontroll- och
juster ingsbyrå ................................ n
Finspongs styckebruk, ang. eganderätten
till den derför upplåtna kronomark „
Fiskerinäringens befrämjande; fonden
för..................................................... v
* Fiskerinäringens understöd; anslag till „
Flahult, Svenska mosskulturföreningens
försöksfält vid ................................. })
Flottans pensionskassa..........................
Flottans stationer i Karlskrona och
Stockholm.........................................
Flottans värfvade starn, ang. åtskilliga
förhållanden vid ............................ v
Flottans reglemente, angående omar¬
betning af..........................................
Flyinge hingstdepot................................
Folkskolelärare- och lärarinnesemina¬
rierna .............................................
Folkskolelärarnes pensionsinrättningar „
Folkundervisningen .................................
Folkundervisningensbefrämjande, Säll¬
skapet för ......................................
Fonden för anordnande af lokaler för
statens embetsverk i hufvudstaden „
„ för fiskerinäringens befrämjande „
„ för svenska hornboskaps- och får-
afvelns förädling .......... „
327.
256.
224.
226.
242, 492.
256.
222.
176.
451, 470, 472, 474.
120, 125.
125.
123.
213, 218.
314.
464, 470, 472, 474.
350.
352.
256.
256.
256.
Utlåtanden.
577.
582.
593.
569.
516.
516.
520.
561.
663 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Fonder, af Statskontoret förvaltade ... Sid. 256.
„ som förut varit stälda under
Arméförvaltningen ...............
|
n
|
74.
|
|
„ och kassor tillhörande 4:de
|
hufvudtiteln..........................
|
|
64.
|
|
Fredsförvältningskomitén, kostnader för
|
v
|
82.
|
504.
|
Fria konsternas akademi .....................
|
|
403.
|
|
Fryksände pastorats regleringsfond ...
|
|
256.
|
|
Fångvårdsstyrelsen.................................
|
|
30, 32.
|
497.
|
Förenade mötespassevolanskassornas
|
fond................................................
|
|
64, 74, 86, 256, 491.
|
502.
|
Förskott, oredovisade, Arméförvaltnin-
|
gens, ang........................................
|
v
|
79.
|
499.
|
Försäljningsmedel för vissa områden
|
i Göteborg ......................................
|
|
66.
|
|
G.
Garnisonerade och den icke garniso¬
ner ade armén, kostnader för......... „ 76.
Garnisonssjukhuset, allmänna ............. „ 97.
Gefle, fonden för en minstation till
skyddande af inloppet till............... „ 256.
Gefle navigationskola............................. „ 138, 140.
Generallandtmäterikontor et..................... „ 156.
Generalpoststyrelsen................... „ 275.
Generalstabens topografiska arbeten. Se
Rikets allmänna kartverk.
Geologiska undersökningar; anslag till
fortsättning af ................................. „ 220.
Gieseckes, J. S., donationsfond, se
Nationalmuseum.
Grefve Erik Posses donationsfond...... „ 256.
Gripsholms slott..................................... „ 10, 18, 20.
Gymnastiska centralinstitutet ............... „ 364.
Göta artilleriregemente, Andra, dess
kasernbyggnader............................. „ 90.
Göta Hofrätt .......................................... „ 27.
493.
— 664 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
|
Utlåtanden.
|
Göteborg, artillerietablissementet i.........
|
Sid.
|
66.
|
|
|
„ försäljningsmedel för vissa om¬
råden i ............................................
|
|
66.
|
|
|
Göteborgs femklassiga läroverk............
|
|
327.
|
|
588.
|
Göteborgs domkyrka ..............................
|
»
|
434,
|
439.
|
656.
|
„ hospital....................................
|
V
|
371.
|
|
|
„ navigationsskola ..................
|
V
|
138,
|
140.
|
522.
|
„ tekniska skola........................
|
»
|
360.
|
|
|
H.
Haga lustslott och park........................
|
|
13,
|
18.
|
493.
|
Halmstads allm. läroverk.....................
|
|
327.
|
|
588.
|
Handels- och sjöfartsfonden ..............
|
|
256.
|
|
|
Handelsflottans pensionsanstalt...........
|
|
454,
|
470, 472, 474.
|
Hernösands domkyrka.........................
|
|
434.
|
|
|
„ hospital ..............................
|
|
374.
|
|
|
„ navigationsskola ...............
|
tf
|
138,
|
140.
|
522.
|
Hingstdepoterna å Strömsholm och
|
|
|
|
|
Flyinge ...........................................
|
tf
|
213,
|
215.
|
558.
|
Hjelmaren, fonden för underhåll af
|
|
|
|
|
segeldjupet i ...................................
|
tf
|
256.
|
|
|
Hof- och slottsstaterna...........................
|
tf
|
5,
|
18.
|
493.
|
Hofrätt, Göta ........................................
|
tf
|
27.
|
|
|
„ Svea .........................................
|
tf
|
25.
|
|
|
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
|
tf
|
28.
|
|
|
» Krigs- ...................................
|
tf
|
29.
|
|
|
Hornboskaps- och fårafvelns föräd-
|
|
|
|
|
lina; fonden för ...........................
|
|
256.
|
|
|
Hospital och asyler.................................
Hospitalsväsendet; redogörelsen för der-
|
tf
|
370,
|
375, 492.
|
624.
|
till anslagna medel ........................
|
tf
|
370,
|
375, 492.
|
624.
|
Hufvudbok, Arméförvaltningens ...........
|
tf
|
79,
|
80, 91.
|
499.
|
Hufvudtitéln, första................................
|
tf
|
5-
|
-21.
|
493.
|
„ andra.................................
|
tf
|
22-
|
-33.
|
497.
|
» tredje ...............................
|
tf
|
34-
|
-52.
|
|
» fjerde.................................
|
tf
|
53-
|
-100, 491.
|
499.
|
„ femte................................
|
tf
|
101-
|
-141.
|
516.
|
- 865 —
Hufvudtiteln, sjette...............................
|
Revisions¬
berättelsen.
Sid. 142—223,
|
491.
|
„ sjunde .............................
|
„ 224—301,
|
492.
|
„ åttonde..............................
|
„ 302—441,
|
492.
|
„ nionde .............................
|
„ 442—475.
|
|
Hunneberg, skogsskolan å.....................
|
„ 301.
|
|
Husqvarna gevärsfaktori, ang. egande-
rätten till den dertill upplåtna mark
|
„ 229, 492.
|
|
Hvitfeldtska stipendiefonden ..............
|
„ 344.
|
|
Hästgardets nya kasernetablissement
|
„ 66.
|
|
Högsta domstolen....................................
|
„ 23.
|
|
Högre lärarinneseminariet....................
|
„ 346.
|
|
I.
Indelta armén; sammandrag öfver samt¬
liga kostnader för, se Garnisone-
rade armén.
Indragning sstaterna, Pensions- och ...
Inkomster, statsverkets ...........................
„ afkortningar å .....................
Institutet för blinda ..............................
Invalid- och pensionsfond, bevärings¬
manskapets .......................................
Invalidhus fonden ....................................
Isolering ssystemet, ang. olika använd¬
ning af vid vissa hospital ............
J.
Jemföring stabeller mellan statsinkom¬
sternas beräknade och influtna be-
lopp m. m......................................
|
|
476.
|
Jemtlands roteringskassa ....................
|
|
99.
|
Jemtländska renbetesfjellens skogsfond
|
|
256.
|
Jernväg sbyggnader, statens ..................
|
|
180.
|
Jernvägsmedlen, sammandrag af .........
|
|
186.
|
Jernvägsstyrelsen ....................................
|
|
178, 190.
|
Bev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.
442.
258.
262.
413, 415.
64, 74, 256.
64, 74, 256.
377.
Utlåtanden.
536.
563.
576.
567.
648.
624.
541.
84
— 666 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
|
Utlåtanden.
|
Järnvägstrafik, Statens.........................
|
Sid.
|
178,
|
192.
|
541.
|
„ „ tabell öfver in-
|
|
|
|
|
komster och ut¬
gifter ..............
|
77
|
188.
|
|
|
Järnvägstrafiks, Statens, pensionsinrätt-
|
|
|
|
|
ningar................................................
|
77
|
456,
|
470, 472, 474.
|
|
Johnsonska donationsfonden..................
|
77
|
256.
|
|
Justäringsbgrå, Finansdepartementets...
Justitiedepartementet ..............................
|
77
|
226.
|
|
|
77
|
22.
|
|
|
Justitiekanslersembetet ..........................
|
|
24.
|
|
|
Justitierevisionen, Nedre .....................
|
77
|
23.
|
|
|
Jönköping, länsfängelset i .....................
|
77
|
32.
|
|
|
Jönköpinq, kasernetablissementet i ......
|
77
|
90.
|
|
|
K.
Kalmar domkyrka ............................
|
77
|
434.
|
|
|
Kalmar navigationsskola.......................
|
77
|
138,
|
140.
|
522.
|
Kammararkivet, ang..............................
|
|
228.
|
|
563.
|
Kammarkollegium ...................................
|
77
|
228.
|
|
563.
|
Kammarrätten.........................................
|
|
269.
|
|
|
Kammarrättens aktoratsräkning .........
Kapplöpningspris, ang. utbetalning af
|
77
|
270.
|
|
|
vissa.................................................
|
77
|
85,
|
491.
|
502.
|
Karl XII.s monument, fonden för ......
|
|
256.
|
|
|
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
|
77
|
340,
|
343.
|
611.
|
Karlsborgs fästning och Vaberget ......
|
77
|
90,
|
491.
|
512.
|
Karlshamns allmänna läroverk............
|
|
327.
|
|
587.
|
„ navigationsskola ..............
|
77
|
138,
|
140.
|
522.
|
Karlskrona allmänna läroverk ............
|
|
327.
|
|
587.
|
„ ar tiller icorps, ang.............
|
77
|
117,
|
119.
|
516.
|
„ flottans station i ...............
|
|
125.
|
|
516.
|
„ sjöbefästningar, ang. för-
|
77
|
|
svaret för ...........................
|
77
|
90.
|
|
515.
|
Karlstad, landshöfdingebostället i.........
|
77
|
273.
|
|
569.
|
„ länsfängelset i.......................
|
|
32.
|
|
|
Karlstads domkyrka............................
|
77
|
434.
|
|
|
Kartverket, ekonomiska.......................
|
77
|
158.
|
|
|
— 667 —
Revisions¬
berättelsen.
Kartverket, geologiska ..........................
|
Sid.
|
210.
|
Kasernetablissement, Hästgardets nya,
|
tf
|
66.
|
Kavalleriofficerare å tjenstehästar, ang.
utbetalningen af kapplöpningspris
|
till....................................................
|
tf
|
85,
|
Kolleberga, skogsskolan å ...................
|
tf
|
301.
|
Komitier, kostnader för ........................
Kommerskollegium.................................
|
|
478.
|
|
144.
|
Kongl. biblioteket ....................................
|
tf
|
306.
|
Kongl. och Hvitfeldtska stipendieinrätt-
|
ningen................................................
|
tf
|
344.
|
Kongl. slottet.............................................
|
tf
|
5, 6
|
Konsistorierna och läroverken ............
|
|
314,
|
Konsistorium i Göteborg.......................
|
tf
|
326.
|
,, i Hernösand.....................
|
tf
|
322.
|
„ i Kalmar.........................
|
|
320.
|
„ i Karlstad ........................
|
tf
|
320.
|
„ i Linköping .....................
|
tf
|
314.
|
„ i Lund ..............................
|
tf
|
318.
|
„ i Skara...........................
|
tf
|
316.
|
„ i Stockholm ...................
|
|
322.
|
„ i Strengnäs .....................
|
tf
|
316.
|
i Upsala...........................
|
tf
|
314.
|
„ i Yesterås .......................
|
tf
|
316.
|
„ i Yexiö.............................
|
tf
|
318.
|
„ i Yisby..............................
|
tf
|
322.
|
Konstantinopel; sammandrag af räken¬
skaperna öfver hyresinkomsten af
|
kronans fastighet i ........................
|
tf
|
51.
|
Konsulat- och expeditionsafgifter, upp-
|
gifter om beloppet af.....................
|
tf
|
46.
|
Konsulattjenstemäns inkomster af expe-
|
ditionsafgifter...................................
|
tf
|
50.
|
Kontroll- och justeringsbyrå, Finans-
|
departementets .................................
|
tf
|
226.
|
Kontrollverket ........................................
|
tf
|
27.
|
Krig skof rätten.........................................
|
tf
|
29.
|
Krigsmanshusfond, Vadstena...............
|
tf
|
64,
|
Utlåtanden.
502.
493.
577.
500.
— 668 —
Krigsskolan ...............................,,......
Krigsskolans chef, ang. hans förordnande
till t. f. regementschef m. m.......
Krigsskolestipendiefond.........................
Kristinehamn, läroanstalten för blinda
Kristinehamns allmänna läroverk ......
» hospital..........r ..........
Kronohäktet i Norrköping.............
Kronoräkenskaper, Stockholms stads,
och länens landsböcker ..................
Kungsholmens fästning......................
L.
Lamms, Jaques, prisfond och stipendie¬
fond, se Nationalmuseum.
Landsböcker, länens..............................
Landskrona allmänna läroverk............
Landtbruksakademien ...........................
Landtbruksinstitut, Alnarps ...........
» Ultuna..................
Lantbruksskolor; anvisade anslag till
Landtbruksstyr elsen.................................
Landt/örsvarsdepatementet.....................
Landtmannaskolor; anvisade anslag till
Landtmäterikontor et ...................
Lidköpings allmänna läroverk ............
Lifrustkammaren ...................................
Linköpings domkyrka ...........................
Lotsstyrelsen............................................
Luleå allmänna läroverk ....................
Lunds domkyrka ...................................
„ hospital och asyl........................
„ universitet....................................
Lustslotten, Kongl..................................
Längmanska donationsfonden..............
Läns/angelserna i Jönköping och Karl¬
stad ...................................................
Revisions¬
berättelsen.
|
|
|
Utlåtanden.
|
x
|
95.
|
|
|
|
|
86,
|
491.
|
|
499.
|
X
|
256,
|
|
|
|
X
|
420.
|
|
|
|
V
|
327.
|
|
|
593.
|
X
|
370,
|
376,
|
492.
|
624.
|
X
|
32.
|
|
|
|
x
|
168.
|
|
|
A doo A
|
X
|
66.
|
|
|
......,. . V
|
X
|
168.
|
|
|
|
X
|
327.
|
|
|
587.
|
X
|
197,
|
200.
|
|
552.
|
X
|
207.
|
|
rw ; .fp ,
|
|
X
|
202,
|
206.
|
|
554.
|
X
|
210.
|
|
7.f'i '
|
|
X
|
174.
|
|
- i c {t T j
|
|
X
|
53.
|
|
f
|
|
V
|
210.
|
|
|
|
X
|
156.
|
|
. i \ / ;
|
|
X
|
327.
|
|
|
581.
|
X
|
309.
|
|
rf
|
|
X
|
434.
|
|
|
|
X
|
134.
|
|
|
|
X
|
327.
|
|
|
595.
|
X
|
434,
|
437,
|
438.
|
653.
|
X
|
370.
|
|
|
|
X
|
337.
|
|
|
|
X
|
8,
|
16.
|
|
493.
|
256.
32.
— 669 -
Revisions¬
berättelsen.
Länsräkenskaperna, sammandrag af ... Sid. 168.
Lärarinneseminariet, Högre ................. „ 346.
Läroverken, allmänna.............................„ 314,
„ „ ang. kostnaden
för hvarje lärjunge vid .................. „ 326.
Läroverkshus, ang. brandförsäkring af „ 327.
327.
Utlåtanden.
577.
577.
M.
Malmö asyl ...........................................
,, navigationsskola........................
,, tekniska skola ...........................
Manufakturförlagslånefonden...............
Marieberg, ammunitionsfabriken å.....
Mariestads allm. läroverk.....................
„ domkyrkas Stora kista ...
Marinförvaltningen.........................
Måmningeniörsstaten, ang......................
Manna, skogsskolan å...........................
Materialgrofningsanstalten vid Tek¬
niska högskolan, ang..................
Medicinalstyrelsen ...............................
Medicinalstyrelsens redovisning för till
hospitalsväsendet anslagna medel
Mejeriskolor, lägre; anvisade anslag till
Militärsällskapets i Stockholm krigs-
skolestipendiefond ..........................
Mossebo m. fl. fastigheter.....................
Mosskulturföreningens försöksfält ......
Munderingsmedel, beväringsmanskapets
„ stam truppens............
Musikaliska akademien .........................
Myntverket................................................
Mötespassevolanskassornas fond........
77
|
370.
|
br.
|
|
77
|
138,
|
140. f
|
522.
|
77
|
360.
|
|
|
77
|
256.
|
|
|
77
|
90.
|
|
|
77
|
327.
|
|
581.
|
&
|
434.
|
~ >\ :i>pi< • . j • i i
|
|
v
|
-t 101,
|
116.
|
516.
|
|
116.
|
|
516.
|
»
|
301.
|
|
|
77
|
358,
|
492.
|
613.
|
77
|
366.
|
* f , v . u 1 - s
|
|
77
|
i. , fl;
370,
210.
|
375.
|
624.
|
77
|
|
|
77
|
256.
|
|
|
77
|
64.
|
|
|
77
|
176,
|
|
|
77
|
70,
|
|
|
77
|
68.
|
* '■ :
|
|
77
|
408.
|
|
' y.;f j
|
77
|
265.
|
|
|
77
|
A 64,
|
74, 256,
|
|
— 670 —
Revisions¬
berättelsen.
N.
Nationalmuseum ....................................
Naturhistoriska riksmuseum ..............
Näutisk-meteorologiska byrån..............
Navigationsskolorna ..............................
Noréenska testamentsfonden ...............
Norrbottens hästjägaresqvadronsfond
,, regemente, rekryterings-
kostnader vid ..................
Norrköping, kronohäktet och tvångs-
arbetsanstalten i ..............
„ rekrytskolan i..................
Norrköpings tekniska skola..................
Norrlands artilleriregemente, ang. åt¬
skilliga kostnader för.......................
Nya elementarskolan i Stockholm......
Nyberg, E. C., donation af, till Institutet
för blinda.........................................
Nyköpings allmänna läroverk ............
„ hospital.................................
Nystrand, C. Iang. till honom ut¬
gående godtgörelse för till förvaring
mottagna effekter .........................
Sid. 308.
„ 389.
„ 133.
„ 138, 140.
„ 256.
„ 64, 74, 87, 250.
84.
»
32.
90.
360, 363.
„ 87.
» 324.
»
»
M
415.
327.
370.
192.
0.
Odlingslånefonderna, äldre och nya ... „ 256.
Olycksfallsförsäkring, arbetares, af¬
sättning till.:................... „ 143.
Omberg, skogsskolan å............... „ 301.
Ordinarie inkomster, statsverkets......... „ 258.
Oscar-Fredriksborgs fästning, fonder
för befästningsarbeten m. m. vid... „ 66.
Oscarshamns allmänna läroverk......... „ 327.
Utlåtanden.
522.
510.
510.
497.
621.
510.
648.
582.
541.
515.
— 671 —
Eevisions-
berättelsen.
Utlåtanden.
Ottenby f. d. stuteri .............................. Sid. 213.
„ remontdepot, ang. utfodringen
af remonter vid ,, 93.
511.
P.
PalmqvistsJca fonden till Stockholms
befästande..........................................
|
73
|
256.
|
|
|
|
Patent- och Registreringsverket............
|
73
|
150,
|
152.
|
|
|
Pedagogierna ..........................................
|
77
|
314.
|
|
|
|
Pensionsanstalt, Handelsflottans.............
|
77
|
454,
|
470,
|
472,
|
474.
|
Pensionsfond, beväringsmanskapets......
|
77
|
64,
|
74,
|
256.
|
|
Pensionsinrättningar, civilstatens........
|
77
|
442.
|
|
|
|
„ folkskolelärarnes .......
|
77
|
464.
|
|
|
|
„ statens jernvägstrafiks
|
73
|
456.
|
|
|
|
„ telegrafverkets ............
|
73
|
460.
|
470,
|
472,
|
474.
|
Pensionskassa, arméns..........................
|
73
|
446.
|
|
|
|
„ flottans ........................
|
73
|
451.
|
|
|
|
Pensions- och indragning sstaterna......
|
73
|
442.
|
|
|
|
Piteå, hospitalet och asylen i..............
|
73
|
370.
|
|
|
|
von Plåtens, B alt z ar, stipendiefond ...
|
73
|
256.
|
|
|
|
Posses, Grefve Erik, donationsfond......
|
73
|
256.
|
|
|
|
Postsparbanken .......................................
|
73
|
278.
|
|
|
|
Postverket ................................................
|
73
|
275.
|
|
|
|
Presterskapets enke- och pupillkassa...
|
73
|
467,
|
470,
|
472,
|
474.
|
,, löneregleringsfond .........
|
73
|
256.
|
|
|
|
Profningsanstalten vid Tekniska hög-
|
|
|
|
|
|
skolan, ang.....................................
|
73
|
358,
|
492.
|
|
|
Propriebalanser, upptagna i Arméför-
valtningens hufvudbok och Kam¬
marrättens aktoratsräkning, ang.
skiljaktigheter mellan ......<............... „ 91.
Proviantartiklar, ang. upphandlingen
af för Karlskrona artillericorps er¬
forderliga ......................................... „ 119.
Provision å influtna annonsmedel, ang.
utbetalning af .................. „ 152.
536.
577.
613.
502.
516.
536.
— 672 —
Revisions¬
berättelsen.
Ramsele pastorsboställes skogsförsälj-
ningsmedels fond ...........................
|
Sid.
|
256.
|
Reg ementsförv ältning arnes redogörel¬
ser för stamtruppens munderings-
medel; sammandrag af ..................
|
|
68.
|
Regementsförvaltningarnes redogörelser
för beväringsmanskapets munde-
ringsmedel; sammandrag af...........
|
|
70.
|
Reglemente, nytt för flottan, komité för
|
|
123.
|
Rekrytering skostnader, ang. utbetalning
af ...................................................
|
|
83.
|
Rekrytskolan i Norrköping..................
|
|
90.
|
Remontdepoten vid Ottenby ..................
|
7)
|
93.
|
Resekostnader, för en t. f. regements¬
chef ..............................................
|
77
|
86, 491
|
Reservationer, Statsrevisorernes ..........
|
|
491.
|
Riddarholmskvrkan.............................
|
|
274.
|
Rikets ekonomiska kartverk.............
|
|
158.
|
Riksarkivet...................................
|
|
304.
|
Riksmuseum, naturhistoriska................
Rotering skassa, Jemtlands ..................
|
|
389.
|
77
|
99.
|
Räkenskaper, Arméförvaltningens, ang.
|
77
|
79.
|
s.
Scharps, J. B., donationsfond, se Na¬
tionalmuseum.
Schillers, Gustaf, stipendiefond............... „ 344.
Seminarium för bildande af lärarinnor „ 346.
Serafimerlasarettet ............................... „ 425.
Sifferuppgifternas öfverensstämmelse
med räkenskaperna, ang. ansvarig¬
heten för ......................................... „ 491.
Sillre, Skogsskolan å............................ 301.
Sjukkassors bildande, afsättning till ... „ 143.
Utlåtanden.
520.
510.
511.
499.
499.
—673 —
SjÖb ev äring ens vapenöfning ar m. m.
ang...................................................
Sjöfartsfonden..........................................
Sjöförsvarsdepartementet........................
SjöJcarteverket ..........................................
Sjökrigsskolan.........................................
Sjömätningar, anslaget för ..................
Skara domkyrka ....................................
„ läroanstalt för öfveråriga döf-
stumma ....................................
„ veterinärinrättningen i ................
Skellefteå allm. läroverk........................
Sjömanscorps, flottans ...........................
Skiften och afvittring ar........................
Skogsfond, Jemtländska renbetesfjellens
Skogsinstitutet.......................................
Skogsskolorna ...................................
Skrifmaterialer och expenser m. m.,
5:e hufvudtitelns anslag till......
Skånska Hofrätten.................................
Slott, Stockholms, anslaget till repara¬
tioner å............................................
Slottet, Kongl, anslag till brandväsen¬
det in. m. vid ................................
Slottskassans skulder ...........................
Släpjagter, ang. kostnader för ............
Småskolelärares m. fl.:s ålderdomsun-
derstödsanstalt.................................
Stamtruppens mundering smedel............
Statens embetsverk i hufvudstaden, fon¬
den för anordnande af lokaler för
Statens jernvägsbyggnader.....................
„ jemn äg sstyrelse...........................
„ jernvägstrafk..............................
„ jernväg strafiks pensionsinvätt-
ningar ...................................................
Statistiska centralbyrån ........................
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.
Revisions¬
berättelsen.
|
|
|
Utlåtanden.
|
Sid.
|
120.
|
|
|
519.
|
|
256.
|
|
|
|
|
101.
|
|
|
|
|
132.
|
|
|
|
|
129.
|
|
|
|
»
|
132.
|
|
|
|
fy
|
434,
|
436.
|
|
650.
|
yy
|
418.
|
|
|
|
yy
|
385.
|
|
|
647.
|
ff
|
327.
|
|
|
595.
|
yy
|
125.
|
|
|
516.
|
yy
|
196.
|
|
|
|
yy
|
256.
|
|
|
|
yy
|
298.
|
|
|
|
yy
|
301.
|
|
|
|
yy
|
123.
|
|
|
520.
|
yy
|
28.
|
|
|
|
yy
|
5,
|
16.
|
|
493.
|
yy
|
6,
|
16.
|
|
493.
|
yy
|
16.
|
|
|
493.
|
yy
|
86,
|
491.
|
|
502.
|
yy
|
466.
|
|
|
|
|
68.
|
|
|
|
yy
|
256.
|
|
|
|
yy
|
180.
|
|
|
|
yy
|
178,
|
192,
|
491.
|
541.
|
yy
|
178,
|
192,
|
491.
|
541.
|
yy
|
456,
|
470.
|
472, 474.
|
|
|
154.
|
|
|
|
85
— 674 —
|
Revisiona-
|
|
|
berättelsen.
|
Utlåtanden.
|
Statsbanornas transportmateriel, ang.
|
|
|
|
inköp af ........................................
|
Sid.
|
193.
|
541.
|
Statskontoret ...................................
|
|
250.
|
|
Statskontorets fonder...........................
|
|
256.
|
|
Statsinkomsterna, jemföringstabeller mel-
|
|
|
|
lan deras beräknade och influtna
|
|
|
|
belopp..............................................
|
77
|
476.
|
|
Statsverkets inkomster .........................
|
|
258.
|
|
„ „ afkortningar å
|
7?
|
262.
|
|
„ skulder och tillgångar ...
|
77
|
4.
|
fU:* *.
|
Stipendiefond, Baltzar von Plåtens......
|
7?
|
256.
|
|
„ Gustaf Schillers............
|
|
344.
|
|
Stipendieinrättning, Kongl. och Hvit-
|
|
|
|
feldtska.............................................
|
|
344.
|
|
Stockholm, flottans station i..................
|
|
125.
|
516.
|
Stockholm—Malmö; ang. biljettprisen
|
|
|
|
för resa mellan.................................
|
|
194.
|
541.
|
Stockholms allmänna barnhus ...........
|
|
431.
|
|
Stockholms centralstation, ang. godt-
|
|
|
|
görelsen för der förvarade effekter
|
|
192.
|
541.
|
„ hospital ..............................
|
77
|
370.
|
|
„ navigationsskola .............
|
77
|
138, 140.
|
522.
|
„ slott; anslag till reparatio-
|
|
|
|
ner å .......................
|
77
|
5, 16.
|
493.
|
„ „ anslag till brandvä-
|
|
|
|
sendet och yttre lys-
|
|
|
|
hållning å..................
|
77
|
5, 16.
|
493.
|
„ stads kronoräkenskaper och
|
|
|
|
länens landsböcker ...
|
|
168.
|
|
„ läroverks byggnads-
|
|
|
|
fond ..........................
|
77
|
324.
|
|
„ undervisningsverk ......
|
77
|
322.
|
|
„ tekniska skola .................
|
|
360.
|
|
Strengnäs domkyrka ...................
|
77
|
434, 436.
|
651.
|
Strömsholms hingstdepot.......
|
77
|
213, 216.
|
538.
|
„ ridskola.............................
|
77
|
86, 491.
|
508.
|
„ slott ....................................
|
|
15, 16.
|
493.
|
Strömstads allm. läroverk........
|
77
|
327.
|
588.
|
— 675 —
Strömstads navigationsskola..................
Stuteriöj'ver styr elsen och stuterierna ...
Stämpeluppbörden .................................
Sundsvalls allm. läroverk.....................
Svalander, ÅT., ang. bristande verifice-
ring af till honom utbetaldt arvode
Svea Hofrätt .........................................
Svea ingeniör sbataljons kasern, fond
för utvidgning af ....................,......
Svenska akademien................................
Svenska Mosskulturförening ens försöks-
fält ...................................................
Svenska trädgårdsföreningens elevskola
Sveriges geologiska undersökning.........
Sällskapet för folkundervisningens be¬
främjande ......................................
T.
Tekniska högskolan.................................
Tekniska skolorna .................................
Telefonmedel............................................
Telegrafstationen å Vaxholms fästning
Telegrafstyrelsens räkenskaper, ang.
nytt formulär för..............................
Telegrafverket.. ......................................
Telegrafverkets pensionsinrättningar......
Tillverkning saf gifter; byrån för kon¬
trollen å............................................
Topografiska arbetena ..........................
Trafikinkomster och utgifter å statens
jernvägar 1886—1896 ..................
Transportmateriel, ang. inköp af den
för statens jernvägar erforderliga...
Trelleborgs allm. läroverk...................
Trosspassevolansfonden ........................
Trädgårdsföreningens elevskola .........
Revisions-
berättelsen.
|
|
|
Utlåtanden.
|
Sid. 138,
|
140.
|
|
522.
|
213,
„ 264.
|
216.
|
|
538.
|
„ 327.
|
|
|
595.
|
„ 166.
„ 25.
|
|
. .
|
540.
|
„ 66.
„ 387.
|
|
|
... '.■ v - C4
|
„ 178.
„ 212.
„ 220.
|
|
|
\\ '
|
„ 352.
|
|
|
|
s} V.»
|
355,
360,
|
358,
|
492.
|
613.
|
V
|
363.
|
|
621.
|
n
|
283,
|
285.
|
|
573.
|
|
64.
|
|
|
|
»
|
285.
|
|
|
573.
|
v
|
281,
|
285.
|
|
573.
|
v
|
460,
|
470,
|
472, 474.
|
|
V
|
226.
|
|
|
|
V
|
158.
|
|
|
|
|
188.
|
|
|
|
|
193,
|
491.
|
|
541.
|
|
827.
|
|
|
587,
|
„ 64, 74, 256.
„ 21,2.
— 676 —
Revisions¬
berättelsen. Utlåtanden.
Tullverket ....................i ^ ,*.....
|
Sid.
|
287.
|
|
|
Tvångsarbetsanstalten i Norrköping...
u.
Uddevalla allm. läroverk ....................
|
»
|
m.
|
|
497.
|
»
|
327.
|
|
588.
|
Ulriksdals slott .......................................
|
99
|
11,
|
16.
|
493.
|
Ultuna landtbruksinstitut .....................
|
99
|
202,
|
206.
|
554.
|
Undsättning sfonden ..............................
|
99
|
256.
|
|
|
Universitet, Lunds .................................
|
99
|
387.
|
|
|
„ , Upsala .................................
|
99
|
329,
|
333.
|
601.
|
Upsala domkyrka....................................
|
99
|
434.
|
|
|
„ hospital....................................
|
99
|
370,
|
376.
|
624.
|
Upsala universitet ................................
|
99
|
329,
|
333.
|
601.
|
Utrikesdepartementet.............................
V.
Vadstena allm. läroverk......................J
|
99
|
34.
|
|
|
99
|
327.
|
|
578.
|
Vadstena hospital....................................
|
99
|
370.
|
|
|
„ krigsmanshus fond ..............
|
99
|
64,
|
74, 84, 256.
|
500.
|
„ läroanstalt för öfveråriga
|
|
|
|
|
döfstumma...........................
|
99
|
418.
|
|
|
Vakanssättning, båtsmanshållets, ang.
|
99
|
128.
|
|
516.
|
Vapenöfning ar, sjöbeväringens ...........
|
99
|
120.
|
|
519.
|
Varbergs allm. läroverk ........................
|
99
|
327.
|
|
588.
|
Varumärken, uppgift å registrerade ...
|
99
|
151.
|
|
|
Vaxholms fästning, telegrafstationen å
|
99
|
64.
|
|
|
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
|
|
|
|
|
fästningar, fond för befästnings-
|
|
|
|
|
arbeten m. m. vid...........................
|
99
|
66.
|
|
|
„ „ ang. minförsvaret för m. m.
|
99
|
88.
|
|
515.
|
„ „ ang. saknaden af vatten- och
|
|
|
|
|
afloppsledningar vid .........
|
99
|
93.
|
|
512.
|
Vesternorrlands regemente, ang. rekry-
|
|
|
|
|
teringskostnader vid........................
|
99
|
83.
|
|
510.
|
Vesterviks allm. läroverk .....................
|
99
|
327.
|
|
578.
|
Vesterviks navigationsskola ..................
|
99
|
138,
|
140.
|
522.
|
— 677 —
|
Revisions¬
berättelsen.
|
|
Utlåtanden.
|
Vester ås domkyrka ..........................
|
Sid. 434.
|
|
|
Westzynthii testamentsfond ..........
|
„ 256.
|
|
|
Vetenskapsakademien.......................
|
„ 389.
|
|
|
Veterinärinrättning en i Skara ........
|
„ 385.
|
|
647.
|
Veterinärinstitutet ....................
|
„ 382.
|
|
|
Vexiö domkyrka ............................
|
„ 434,
|
436.
|
652.
|
„ hospital..........................................
|
„ 370.
|
|
|
„ läroanstalt för blinda...........
|
„ 420.
|
|
|
Visby allm. läroverk.......................
|
„ 327.
|
|
599.
|
„ domkyrka ....................
„ hospital.......................................
„ navigationsskola..........................
|
„ 434.
„ 370.
„ 138,
|
140.
|
522.
|
Vitterhets-, historie- och antikvitets-
|
|
|
akademien ............................
|
„ 400.
|
|
|
Volontärvakansfonden .......................
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......
|
„ 64,
„ 170.
|
74, 256.
|
|
Värfningspenningar, ang. utbetalning af
Värfvade armén; sammandrag öfver
|
„ 83.
|
|
510.
|
samtliga kostnader för, se Garni-
sonerade armén.
|
|
|
|
Värfvade stam, flottans, ang...............
|
„ 125.
|
|
521.
|
Y.
|
|
|
|
Ystads allm. läroverk ..........................
|
„ 327.
|
|
587.
|
z.
Zetterwall, H., ang. hans arvode såsom
arkitekt vid Lunds domkyrka ...... „ 437. 653.
Å.
Ålderdomsunderstödsanstalt, småskole-
lärares m. fl..................................... „ 466.
Ålderstillågg, anslaget å 4:e hufvud-
titeln till ......................................... „ 81. 499.
Åmåls allm. läroverk ........................... „ 327. 593.
I
— 678 -b-
Rcvisions-
berättelsen.
ö.
Öfverintendentsembetet .....................
|
Sid.
|
271, 278.
|
Öfveråriga döfstumma, läroanstalterna
|
|
|
för..................................
|
|
418.
|
Öfversigt öfver statsverkets tillgångar
|
|
|
ock skulder........................
|
|
4.
|
Öfverståthållareembetet..................
|
|
164, 166.
|
Öfverståthållareembetets depositions-
|
|
|
medel ...........................
|
|
167.
|
Örebro slott, ang. användningen af åt-
|
|
|
skilliga lokaler inom.......................
|
|
273,.
|
Örebro tekniska skola ........................
|
|
360.
|
Örnsköldsviks allm. läroverk ..............
|
|
327.
|
Östersund, artillerietablissementet i......
|
|
64.
|
Utlåtanden.
569.
540.
56,9.
595.